Emma Örtlund designar Cancerfondens rosa band























ANSVARIG










TURISTORTER

Cancerfondens rosa band är i år designat av skådespelerskan och fotomodellen Emma Örtlund. Emma spelade huvudrollen i filmen “CatwalkFrån Glada Hudik till New York”, där vi fick följa hennes och Glada Hudik-gängets väg till en hyllad modevisning i New York.
Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår under oktober varje år med syfte att samla in pengar till cancerforskning och sprida kunskap om cancer.
Emma har en nära koppling till cancer då hon förlorade sin mamma för sju år sedan.
– När jag fick frågan om att designa Cancerfondens rosa band blev jag jätteglad och det kändes alldeles magiskt. Tänk att jag skulle få göra det! Och jag ville göra ett fint band för min mamma och alla andra som drabbas, säger Emma Örtlund.
Årets rosa band är bubbelgumsrosa, mint grönt och neongult. Blixten och ordet NOW!
symboliserar kraft och snabbhet – att vi alla kan göra något nu, tillsammans i kampen mot cancer. Årets armband, som också är designat av Emma, är gjort i samma färg för att matcha bandet.
– Vi är otroligt stolta över att Emma Örtlund designar Cancerfondens rosa band. Vi ville ha Emma som designer för att hon har en personlighet och värme som går rakt in i hjärtat. Hennes genuinitet, öppenhet och styrka både berör och inspirerar, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
Vi vet att mer forskning är avgörande för att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. På 1980 talet överlevde 6 av 10 bröstcancer, i dag överlever nära 9 av 10. Pengarna som samlas in under Rosa Bandetkampanjen utgör en betydande del av de pengar som Cancerfonden delar ut varje år till Sveriges främsta cancerforskning. Forskning gör skillnad och räddar liv.
– Livet är inte rättvist när någon man älskar dör i cancer. Ingen förtjänar att få cancer, vare sig man är dum eller snäll, ung eller gammal, och ingen ska behöva förlora sin mamma eller pappa eller syster eller vän. Jag vill att så många som möjligt ska bli botade och överleva cancer. Så snälla, snälla köp Cancerfondens rosa band och bidra till forskningen. Vi kan göra något nu! NOW!”, säger Emma Örtlund.
Köp årets rosa band!
Cancerfondens rosa band kostar 50 kronor, varav 4,40 kronor är tillverkningskostnad och resten går till Cancerfonden. Armbandet kostar 100 kronor, varav 5,50 kronor är tillverkningskostnad. Cancerfondens rosa band och armband säljs från 23 september på ICA, Apotek Hjärtat, Lindex, Interflora, ELLOS online och i Cancerfondens gåvoshop.
MOTOR Hösten är här, en tid där naturen skiftar färg och luften blir något krispigare. Det är också nu mörkret gör sig påmint både morgon och kväll, vilket påverkar säkerheten i trafiken då sikten försämras. Inte minst om din vindruta är sliten, har ett sten skott eller om du dras med dåliga torkarblad.
Visste du att sikten försämras i vindrutan på bilen efter redan 8000 mil?
Med dålig sikt utsätter du inte bara dig, utan också andra trafikanter för trafikfara. Inte minst när du kör i låg stående sol, mörker eller när regnet slår mot vindrutan; alla vanliga feno men under hösten som du kanske känner igen. Därför är det just nu hög tid att se över din vindruta på bilen.
Laga stenskottet
så snart du drabbas Så snart du fått ett stenskott bör du laga det.
Genom att laga stenskottet undviker du att det spricker mer vid temperaturskillnaderna som är vanliga nu
på hösten mellan dag och natt.
i sliten vindruta När solstrålar träffar en spricka i en sliten vindruta kan ljusspridningseffekter uppstå. Något som är osyn ligt för ögat, men påverkar ändå sikten till det sämre Det är viktigt att du agerar
så snart du ser tecken på en sliten vindruta; alltså när du fått ett stenskott eller att vindrutan suttit i över 8000 mil.
Ny vindruta kräver nya torkarblad Genom att byta vindrutan så visar studier att ett hinder kan upptäckas på så långt som 199 meters
avstånd. För att den nya vindrutan ska bibehålla så bra sikt som möjligt, bör du dock i samma veva byta ut dina torkarblad. Annars riskerar dina gamla torkarblad att slita på den nya vindrutan.
Ta hjälp av ett Auktoriserat Bilglasmästeri För säkra byten av vind-
rutor eller stenskottsreparationer ska du vända dig till ett Auktoriserat Bilglasmästeri. Via Glasbranschföreningens sökfunktion kan du enkelt hitta ett auktoriserat företag nära dig ■
BOSTAD Ett svenskt hushåll använder i snitt 140 liter vatten per person och dygn. Något som kan ge en stor chock i vinter när elräkningen ramlar ner i brevlådan. GROHE ger dig därför sina bästa tips på hur du kan spara upp mot 17 000 kronor om året, bara genom att tänka på hur du beter dig i badrummet.
En vanlig dusch har ett normalt vattenflöde på cirka 0,2 liter per sekund. För att värma upp vattnet krävs det energi och en elförbrukning. Enligt Jan-Erik Nowacki, teknisk expert på SKVP som uttalat sig i tidningen Vi i Villa, motsvarar en dusch på 40°C en effekt runt 25kWh. Ett faktum som få svenskar har koll på när elpriserna riskerar att skena i väg.
I somras sattes ett nationellt prisrekord i södra Sverige när elpriset var uppe på 7,70 kronor per kilowatt, något som riskerar att slås i vinter. För många familjer kommer elräkningarna komma som en riktig chock, framför allt när prisrekordet i praktiken betydde ett duschpris på
upp emot 2,30 kronor i minuten.
Som jämförelse kan man säga att ett par utan barn mellan 18 och 29 år duschar i snitt 11,99 minuter var om dagen, enligt statistik från Vattenbarometern 2022. Det skulle motsvara ett pris på nästan 3 400 kronor i månaden. Skulle paret välja att duscha fem minuter var i stället skulle det innebära att man kom under tusen lappen (990 kronor) och alltså sparade 1 400 kronor månadsvis, eller cirka 16 800 kronor om året.
– I svenska hushåll använder vi i snitt 140 liter dricksvatten per person och dygn, något som inte kommer att vara hållbart för någon i vinter. Vi behöver framför allt duscha kortare tid. Du kan även duscha kallt men tänk på att det inte räcker att duscha ljummet då det drar lika mycket energi som en varmdusch, utan dra tillbaka hela reglaget så att värmen verkligen är på noll. Duschandet lär dessutom bli väldigt kort om du duschar iskallt så då slår du två flugor i en smäll, säger Christina Holmberg, PR & Communications Manager Nordics.
Fem tips vid ditt duschande för att spara tusenlappar i vinter
1. Korta ner din duschtid och undvik badkar
För att minska din vattenförbrukning är det viktigt att korta ner sin duschtid.
I Sverige duschar gemene man i snitt åtta minuter per dusch – försök halvera den tiden med en mål sättning på fyra minuter. Ställ en timer eller varför inte använd en av dina favoritlåtar med sluttid på fyra minuter som hjälp i badrummet? Dessutom är badkaret en stor vattenbov som motsvarar cirka 150 liter vatten varje gång. Ta i stället en dusch.
2. Investera i vattenoch energisparande produkter
Att minska sin vattenförbrukning är något som alla människor bör sträva efter, och det finns utvecklade hjälpmedel. Investera exempelvis i ett vattensparande duschmunstycke.
I GRHOE:s sortiment finns flera funktionella handduschar med energi- och vattenbesparande funktioner för att du ska kunna njuta av en uppfriskande dusch och samtidigt spara vatten.
3. Dra hellre ner på tiden än temperaturen
Att duscha kallt är ett bra alternativ för att minska på din energiförbrukning och har bra hälsofördelar. Men tänk på att det inte räcker med att duscha ljum met, det drar lika mycket energi som en varmdusch. Värmereglaget i din dusch ska stå på noll för att du ska få effekt av ditt energispa rande. Fokusera istället på att dra ner din duschtid, vilket är ett effektivt sätt oavsett temperatur på vattnet.
4. Stäng av vattnet när du tvålar in dig och borstar tänderna Undvik resursslösande rutiner, som att låta liter av vatten rinna ner i avloppet samtidigt som du tvålar in dig, borstar tänderna eller ännu värre, att borsta
tänderna i duschen. Det här är enkla åtgärder som du och din familj kan spara tusenlappar genom.
5. Undvik vattenslöseri genom att kontrollera din packning
Ljudet av en droppande kran kan göra dig galen, det kan också göra dig fattig. Ett långsamt dropp, en gång per sekund, kan bli 20 liter vatten på en dag. Men det går att göra något åt pro blemet, vilket också sparar dig tusentals kronor på vattenräkningen. Till exem pel bör du lära dig att byta packning till din kran, något som din plånbok kommer att jubla över då du enbart spenderar en tia.n
Honda EU22i Elverk är ett bärbart elverk på 2200 W med inverterteknik av bästa kvalitet. Detta är ett nyutvecklat elverk från Honda och ersätter det tidigare populära elverket EU20i. Ett elverk av högsta kvalitet och full av egenskaper som kan förse dig med ström till både elverktyg, på arbetsplatsen, till husvagnen, lantbruket, stallet och mycket annat.
Fördelar:
• Oil Alert – Det här är en användbar funktion som förhindrar skada på motorn genom att automatiskt stänga av enheten om oljan sjunker under en säker driftnivå.
• Låg ljudnivå – Den är så tyst att du knappt märker att den finns där. Den bullerreducerande ljuddämparen, huset och den akustiska panelen samverkar
att minska maskinens driftljud.
• Eco-throttle
smart Hondateknik som automatiskt
motorns varvtal för att exakt motsvara belastningen. Det sparar bränsle, förlänger motorns
och bidrar till tystare drift.
Den rådande situationen i Ukraina har resulterat i dyrare elpriser och försämrade möjligheter att importera el det behövs.
Energimyndigheten har därför lanserat en informationskampanj för ta upp hur viktigt det är att tänka energismart.
Energisituationen i
Sverige är kraftigt ansträngd. Prisnivåerna på elen är hög och riskeras bli ännu högre. Det finns även risk att elen inte räcker under vissa timmar i vinter.
Den 4 oktober lanserade Energimyndigheten informationskampanjen ”Varje kWh räknas”, för att bidra till ändrade vanor och ökad kunskap för att minska elanvändningen. Att vara sparsam och göra kloka val kan göra skillnad, både nu och under en tuff vintersäsong.
Informationskampanjen ligger också i linje med EU:s nya lag om krisintervention på elmarknaden, som beslutades den 30 september.
Det införs en skyldighet att minska elanvändningen med minst 5 procent under höglasttimmar.
Det är nämligen då som gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på elpriset. Medlemsländerna ska också sträva efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent fram till och med den 31 mars 2023.
Från den 1 oktober 2022 har Energimyndigheten dessutom samordningsansvaret för energisektorn när det gäller bland annat beredskapsfrågor.
I vår kampanj använder vi oss av begreppet ”spara
el”. Det här är en förenkling eftersom el måste användas i samma stund som den produceras.
Det vi gör när vi minskar vår elanvändning är exempelvis att spara vatten i våra magasin och det bränsle som behövs för att producera el i ångturbiner. Vi minskar samtidigt kostnaderna och gör systemet mindre sårbart för störningar.
Energimyndighetens hemsida för mer information och tips på vad du kan göra för att minska elanvändningen.
Källa:
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
Just nu ökar installationerna av solelsanläggningar kraftigt i Sverige och världen – men från en nivå på under en procent av den svenska elproduktionen. Fortfarande har få företag, bostadsrättsföreningar och villaägare tagit steget. Och det innebär i praktiken att de förlorar pengar varje dag. Den tekniska utvecklingen och produktionen har nått en tydlig platå – förutsättningarna är de bästa tänkbara just nu och det finns ingen anledning att vänta. Allt talar för att det är dags att installera nu!
anpassat
som
taksäkerhetsprodukter samt skräddar sydda detaljlösningar för just ert tak. Ring eller kontakta oss på Nordprofil.
BUSINESS 10 av Norrbottens
position i
kommunernas
Kräftgången i företagsklimatrankingen fortsätter i Norrbotten. Nu innehar nio av länets 14 kommuner platser i spannet 244–289 av totalt 290 kommuner. Det finns dock vissa ljuspunkter. Boden, som hamnar på plats 44 i året ranking, fortsätter att klättra och är den kommun i länet som har gjort den största förbättringen på fem år. Jämfört med föregående år har kommunen förbättrat sig med 24 placeringar och når sitt uppsatta mål – att nå topp 50 i rankingen.
– Boden håller verkligen i och prioriterar sitt lokala företagsklimat, vilket är väldigt roligt att se. Det är tydligt att kommun ledningen lyssnar in och arbetar hårt med frågorna vilket också ger resultat när de lokala företagen får säga sitt. Många av länets övriga kommuner skulle ha mycket att vinna på att snegla på Bodens arbets sätt, säger Hans Anders
Andersson
son, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
Årets klättrare i Norrbotten blir Överkalix som lyfter 43 platser i företagsklimatet från plats 287 till 244.
Omtag behöver tas i Luleå och Gällivare Luleå och Gällivare är två kommuner som har stora ambitioner och mål att förbättra sitt företagsklimat, men som tvärtom får sämre resultat när företagarna får säga sitt.
– Luleå, den kommun som ska vara länets draglok, fortsätter att sjunka och landar på plats 267. Detta är fjärde året på raken som Luleå sjunker. Kommunen började rasa från plats 95 och har fortsatt nedåt sedan dess. Kommunledningen har sagt att kommunen ska upp till topp 50 senast till 2025. Men om det ska vara möjligt att klättra i snitt 72 placeringar per år de kommande tre åren får
nog både den politiska led ningen och tjänsteledningen hitta nya sätt att jobba, säger Hans Andersson.
Samma gäller för Gällivare som backar 20 placeringar och hamnar på plats 274, också långt ifrån sin målsättning. Även Gällivare har siktat högt och vill nå topp 150 senast nästa år. Dessvärre ligger kommunen i absoluta botten när det kommer till tjänstemännens attityder (290) och kommunpoliti kers attityder (290). Även dialog med kommunens beslutsfattare, kommunens service och bemötande och information till företagen ligger nära botten.
– Det hjälper inte att berätta om sina stor slagna målsättningar när de lokala företagen anser att kommunens attityder till företagande är sämst i Sverige. Här måste kommunen ta tag i den kultur som bidrar till detta.
Tyvärr kommer det mer 2018 låg Piteå på plats 140. I år är kommunen nere på plats 276, den sämsta placeringen på 10 år.
– Det som verkligen
sticker ut i Piteå är hur företagen uppfattar konkurrens från kommunen. Där hamnar Piteå på plats 288, alltså nästan sämst i Sverige. Även när det kommer till upp handling får kommunen en dålig placering (281).
Dialogen med kommunens beslutsfattare är något som företagen i Piteå upplever som ett problem och det syns tydligt i rankingsiffrorna (273).
Tyvärr går listan att göras lång med exempel på hur
Vi erbjuder insatsledarutbildning/patrulledarutbildning för att få förståelse för våra rutiner när ett ärende når vår jour, hur en insats planeras, genomförs och avslutas samt hur ett samband bemannas under insats.
Missing People är en ideell organisation som hjälper anhöriga och Polis med att publicera efterlysningar och arrangera sökinsatser efter försvunna personer.
Läs mer på www.missingpeople.se
Skicka mail till: norrbotten@missingpeople.se och berätta mer om dig så kontaktar vi dig och berättar mera om oss!
merparten av Norrbottens kommuner tappar i ranking i förhållande till landets övriga kommuner i samma frågor. ■
LULEÅ Mitt i den tandvårdskris som senaste tiden varit i Luleå, och hela Norrbotten, startar Babak Rostamian en tandläkarklinik i Luleå centrum.
– Det var en kompis till mig som tipsade mig om Luleå och att det behövdes tandläkare här, berättar han.
I skrivande stund pågår arbetet med rivning och uppbyggnad av den nya kliniken, ett arbete som Babak gör nästan helt själv.
Tandläkarbristen i Norrbotten är mycket stor och hos både Folktandvården och den privata tandvården är köerna långa. Men om någon månad öppnar alltså en helt ny klinik i residensstaden. Babak Rostamian har haft tandkliniker på fler ställen, bland annat i Dorotea och Dalarna. Flytten och etableringen i Luleå började med ett tips från en god vän, själv tandläkare,
som berättade att det var brist på tandvårdspersonal i norra Sverige. – Jag har läst mycket om norra Sverige, och även mycket om att det behövs tandläkare här så då blev det så, berättar Babak. Och så gillar jag Norrland helt enkelt.
Tuff rekrytering
Enligt Norrbottens Privattandläkarförening har vuxna patienter som omfattas av det statliga tandvårdsstödet ökat med 36 procent mellan åren 2010 och 2019. Patienter har även rekommenderats att åka både till andra län och utomlands för att få sina tänder fixade. Rekryteringen av tandvårdspersonal har länge varit en tuff uppgift, något som Babak också känt av även om han nu äntligen hittat utbildad personal.
– Två tandhygienister är precis anställda, och även två tandsköterskor som precis är klar med sin utbildning.
Babak Rostamian är
född i Iran men uppvuxen i Linköping. Han är utbildad i Stockholm vid Karolinska Institutets Tandläkarprogram och tog examen 2005. 15 år senare efter att ha haft ett antal kliniker i södra Sverige är det då dags att slå upp portarna i Luleå. Kliniken finns i Norra hamn och består bland annat av fem behandlingsrum.
– Vi hoppas kunna börja ta emot de första patienterna i januari, lokalen borde stå klar i december och sedan är det ju en del jobb med bokningar och så, säger Babak.
Du måste känna dig välkommen med tanke på vilken stor efterfrågan det är efter tandvård?
– Jo det gör jag, och det hörs bland folk på stan att köerna är långa, avslutar Babak.
Luleås nya Tandvårdsmottagning
Norrdental är en ny privat tandvårdsmottagning belägen vid Norra Hamn och förväntas öppna under januari 2023.
Vi blir en fullservice-mottagning som kommer att erbjuda allt ifrån allmäntandvård (vuxen) till avancerade implantatbehandlingar med 3D röntgen samt smärtfri bedövningssystem.
Vårt mål är att främja för en god munhälsa i hela Norrbotten.
Vill du bli patient hos oss så kan du redan nu registrera dig på hemsidan www.norrdental.se.
Välkommen till oss på Norrdental!
Norrdental
972
- Skanna QR-kod.Direktlänk till hemsidan.
Babak Rostamian
Den 12:e oktober
öppnar en ny utställ ning på Sámi Duodji i Jåhkåhmåhkke. Det är sju stycken slöjdare som tillsammans ställer ut i utställningen Buoris Vaden Gerak! Välkom men Åter Gerak! De sju utställarna har deltagit i en kurs ledd av Katarina Spik Skum där de sytt gerak/rabdda, en tenn broderad pannbindel för lulesamiska kvinnor. ”Inom den samiska kulturen finns fantas tisk vacker och praktisk duodje. Att en av dessa, Gerak, näst intill försvunnit med tiden hade varit en stor förlust. Det arbete som Katarina Spik Skum lagt ner tillsammans med kursdelta garna är fantastiskt och något som vi på Sámi Duodji är mycket tack samma över. Vi är mycket glada och ärade att få ha denna utställning hos oss.” - Johanna Njaita, Verksamhetsledare Sámi Duodji
Under maj - sept 2022 har Kajsa Tuolja, AnnMari Andersén, Katarina Pirak Sikku,
Marja-Lena Pirak Falk, Liz Eriksson, Sanna-Marja Tuorda och Ann-Sofie Kallok deltagit i en kurs ledd av Katarina Spik Skum. I kursen har rabdda/gerak stått i fokus. Gerak är en tennbroderad pann bindeln som bärs av lulesamiska kvinnor Kursledare har varit Katarina Spik Skum som under förra året spenderad tid på att studera gerak.
Det var i samband med att Katarina Spik Skum vann Asa Kitok stipendiet 2021, som hon tog sig tiden att fördjupa sin kunskap på tre lulesamiska dräktdetaljer. En av dräktdetaljerna var just gerak. Katarina tittade på äldre förlagor i både fysiska och digitala museisamlingar. Hon kol 14-daterade även en av pannbindlar i Ájttes samlingar och kunde konstatera att den dateras tillbaka till slutet av 1600- eller början av 1700-talet. Katarina sydde även upp flera modeller av gerak utifrån de äldre förlagorna
som hon ställde ut i sin
Asa Kitok-utställning
Mujttit! i början av året
på Sámi Duodji. Under våren har sedan arbetet med revitaliseringen av geraken fortsatt och hon har under våren och sommaren ordnat en kurs med stöd från Sámediggi och Sámi Duodji där sju deltagare fått sy sina egna pannbindlar. Det är nu dessa som ställer ut på Sámi Duodji.
”Tillsammans med kursdeltagarna har jag haft förmånen att göra en stor insats för revitaliseringen av lulesamiska gerak. Projektets mål har varit att söka kunskap om gerak, vidareförmedla kunskapen och öka
Sámi Duodji är en stiftelsen som grundades 1993 av Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Stiftelsens uppdrag är att säkerställa överlevnaden av den samiska slöjden genom att jobba med kapacitetsstärkning, marknadsföring och metodutveckling av duodji. Stiftelsens kontor ligger i Jåhkåmåhkke. Stiftelsens arbete finansieras fram förallt genom bidrag från Sametinget och Nämnden för hemslöjdsfrågor
De här tekniska byxorna är designade för vandring och ger dig bekvämt skydd säsong efter säsong. Tillverkade av robust tyg från återvunna material, extremt hållbara med extra stretch där det behövs som mest. De har en smal passform.
Smidig uppladdningsbar lampa med hela 500 Lumens ljusstyrka vid maxläge. Snabbfäste för att enkelt ta av och på från styret. USB sladd medföljer.
Dessa gåstavar från Silva är alltid redo för en promenad eller pow erwalk oavsett väder. Tillverkade i högkvalitativt aluminium och har handtag i gummi. Stavarnas längd kan justeras mellan 105-140 cm och justeras med det enkla låset
Sweatshirt i en fantastisk, obust Felpa-jersey av ekologisk bomull med mjukt borstad insida.Rund halsringning med ribbad kant, plus ribbade mud dar i ärmslut och nertill.
färger.
Svensktillverkade Beanie Rib är en klassisk, 2:2 ribb stickad mössa. Stickad i ett grövre garn för att uppnå en tjockare mössa för vårt nordiska klimat. Gjord för att sitta tight mot huvudet och har en bred, uppvikt kant. Flera fina färger.