Fe&ef 2 2014 webb

fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Nummer 2/2014

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.consilio.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 ·

Ett företag i

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap ger hus, ren energi och· bättre ekonomi. Han gör det N-3202 Sandefjord, Norge ·som Telefon: +47varmare 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no www.aps-sales.no Group via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2

förnybar energi 2/2014

I DETTA NUMMER bl.a:

4 Vattenverksamhetsutredningens förslag – ett hot mot landsbygden

LEDARE

6 Jan-Åke Jacobson 8 Biokol 12 ”Solceller eller Solfångare” 16 Solen skiner i Norrbotten 26 Att driva företag och köra bil miljövänligt en

Göran Bryntse, ordförande SERO:

lönsam affär

28 Utbränt kärnbränsle en offentlig hemlighet 29 Pressade priser på lång sikt – eventuellt ljusare på kort sikt

30 Kortfattad sammanfattning av SOU 2014:35 - I vått och torrt

34 Jorden blir faktiskt varmare!

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl Olov Persson (tf) Tel. 0221-146 81 E-mail: c.o.p@koping.net

Ny teknik minskar elanvändningen Sveriges elanvändning har minskat rejält under 2000-talet trots att BNP ökat mycket.

Toppåret 2001 var elanvändningen ca 150 TWh. Senaste året ligger den på ca 134 TWh, dvs. den minskar med mellan 10 och 15 TWh. Det finns fler orsaker till detta. En viktig orsak är att många gått över från direktvärmande elradiatorer till värmepumpar, en lönsam affär för villaägare m. fl.

En annan orsak är att ny teknik i regel är klart energisnålare än gammal teknik.

Som jag visade i ledaren i Förnybar Energi & Energieffektiviseringar nr 1/2013 har de ur energisynvinkel viktigaste hushållsapparaterna sänkt sin elanvändning med ca 75 % sen 1991. Den utvecklingen fortsätter, bl. a. tack vare EUs ekodesigndirektiv. Det medför att energisnåla prylar prioriteras och energikrävande, gammal teknik, t ex glödlampan, fasas ut.

I EU-rapport för ett par år sen beräknas besparingseffekterna för EU-s del, om ca 10 år när direktiven fått genomslag, uppgå till ca 540 TWh årligen.

REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Birgit Ek Christer Söderberg Olof Karlsson ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2014 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Solrosor.

Foto: Dreamstime

Elbesparing i EU på grund av ekodesigndirektivet, 540 TWh, samt om den energisnålaste tekniken 2011 blir standard i framtiden, 725 TWh.

↪

2/2014 förnybar energi

3

LEDARE

Störst besparing sker inom belysningen, där LED-lamporna hela tiden blir effektivare och snart är uppe i 200 lumen/watt. Det kan jämföras med glödlampor på mellan 10-15 lumen/watt. Eftersom utvecklingen av energisnåla produkter fortsätter är min bedömning att besparingseffekten i dagens läge av ekodesigndirektivet är ca 725 TWh, dvs. den bästa tekniken för två år sen blir standard om tio år. Det är mer än hela kärnkraftsproduktionen i EU. Hur besparingen fördelas framgår av bifogade diagram.

Det finns således skäl att tro att elanvändningen i Sverige inte kommer att öka nämnvärt de närmaste tio åren. Till det bidrar också att delar av den elintensiva industrin nu går på knäna. För några år sen fanns 11 elslukande tidningspappersmaskiner i Sverige. De drar i regel 0,4-0,5 TWh el per maskin. Nästa år finns bara fyra kvar på grund av internet.

Tyvärr verkar regeringen inte vilja styra landet mot energisnålhet. I den proposition om energieffektivisering som regeringen lagt fram finns inte ett enda lagförslag om styrmedel. Tvärtom vill regeringen, med bostadsminister Attefall i spetsen förbjuda kommunerna att ställa krav på energisnålhet för nya bostäder.

I Norge, däremot, blir det 2015 lag på att endast energisnåla s. k. passivhus får byggas. I Sverige lagstiftar regeringen istället så att det sannolikt blir förbjudet att bygga passivhus nästa år. Bostadsminister Attefall kallar det för kommunala särkrav. En känd energiprofessor har sagt att i Energisverige finns två katastrof-fall, Vattenfall och Attefall.

Göran Bryntse, ordf. i SERO Assisterande professor i energieffektiv teknik vid Strömstads akademi PS/ I förra numret av Förnybar energi & Energieffektiviseringar stod felaktigt i min ledare att kostnaden för ny kärnkraft är 70-75 öre/kWh. Den korrekta kostnaden är ca 1 kr/kWh, vilket framgår av de angivna referenserna/DS

Hållbar

Vattenverksamhetsutredningens förslag – ett hot mot landsbygden Vattenverksamhetsutredningens har lämnat en rapport till Regeringen, som ska lämna en proposition till riksdagen, troligen först efter valet i höst.

Huvudtemat i rapporten är att alla äldre tillstånd för vattenkraftverk ska omprövas eftersom de bygger på förhållanden som fanns för 50-100 år sedan och samhället har förändrats sedan dess och tillstånden är därför ”omoderna”.

Ja, det finns mycket som förändrats, då fanns till exempel inget klimathot, ingen kunskap om krisen för energiförsörjningen, ingen försurning, ingen övergödning p g a kväveutsläpp m m.

För att minska dessa ”moderna” hot är energiproduktion med förnybara energikällor utan förbränning den bästa lösningen och där har vattenkraften en nyckelroll.

Propositionen vill att alla vattenkraftverk som inte har en modern vattendom ska omprövas efter Miljöbalken, en enorm process som kommer att binda den juridiska kapaciteten under mycket lång tid framöver.

En sådan omprövning är dyrbar, storskalig vattenkraft kan möjligen klara den, men knappast den småskaliga.

Därför uppstår ett hot med övergivna kraftverk, ett hot både mot miljön och mot sysselsättningen på landsbygden.

Propositionen anger biologisk mångfald som ett problem i samband med vattenkraften. Biologisk mångfald är ett mycket komplext problem men an-

vänds tyvärr slentrianmässigt, i synnerhet när det gäller våra vattendrag.

Alla vattendrag, oberoende om de är utbyggda eller ej, har olika typ av biologiskt liv. Mörrumsån anses ha en biologisk mångfald som är en av Sveriges högsta, och där finns gott om vattenkraftverk!

Vad händer om man river ut ett kraftverk med sin damm? Emsfors kan vara ett varnande exempel.

Tyvärr är Vattenverksamhetens rapport mycket snäv och tar inte på ett acceptabelt sätt upp viktiga samhälls- och framtidsfrågor.

Nu väntar en politiska process och för att inte allt ska sluta med ett elände för den så viktiga småskaliga vattenkraften krävs att beslutsfattarna i riksdagen väger in såväl miljö- som landsbygdsfrågor i ett beslut som inte slår ut all småskalig vattenkraft.

Christer Söderberg christer.soderberg@sero.se

forskning och utveckling - produktion transport - handel – konsumtion - politik

Vi hjälps åt att ta fram riktlinjer för en hållbar framtid - studenter/högskolor bli länkar i kedjan, Kontakta SERO ordförande eller t.f. redaktör för Förnybar Energi och ENERGIEFFEKTIVSERING. Vi gör det tillsammans!

Foto: www.fotoakuten.se

4

förnybar energi 2/2014





 





   

      

                                   



  

  

2/2014 förnybar energi

5

PORTRÄTT Vebro Industri AB före kraftverksbygget, de flesta husen finns kvar och vårdas av Jan-Åke med familj.

Jan-Åke Jacobson Det började i den lilla byn Sexdrega i Svenljunga kommun. Jan-Åke Jacobson växte upp i ett jordbrukarhem. Efter studier vid dåvarande Högre tekniska läroverket i Trollhättan examinerades han 1967 som elkraftsingenjör. Första anställningen blev på Yngeredsfors Kraft följt av Sydkraft (E.On). 1995 blev det VD-jobb i Falkenberg Energi.

Jan-Åke, som fyllt 70, har under större delen av sitt liv arbetat efter principen ”vi bör bruka resurser som förnyas och inte förbränna ändliga resurser” 1987 köpte Jan-Åke med familj in sig i företaget Vebro Industri AB och blev därmed delägare i ett mindre vattenkraftverk, i dag ägt till 100 % av familjen.

På höjden som delar det högre belägna slättlandet från låglandet Ätradalen ligger Vessige kyrka. Nedanför kyrkan ligger Vessigefallen i Lilla å, ett biflöde till Ätran, ett antal stupfall på en samlad stäcka av ca 100 meter och en fallhöjd om 22 meter. Där fanns tidigare tre kvarnar. I dag är alla kvarnarna nerlagda och ersatta av ett kraftverk. Här har också funnits mejeri,

6

förnybar energi 2/2014

bränneri, textilfabrik, skottkärrefabarik, spinneri, takpannefabrik, lanthandel, snickeri och smedja. Vessige kraftstation producerar under ett normalår en miljon kWh. Varje år när temperaturen stiger upp emot 15 grader i vattnet vandrar små ålyngel upp för ån. Ynglen klarar inte att passera kraftverksdammen på egen hand.

Därför hjälps de att ta sig över hindret.

Yngelsamlaren, ser ut som ett antal piassavakvastar som monterats ihop och som bildar fäste för ålynglen att slingra sig upp i till en behållare. När de små ålarna, som är nattaktiva, börjar vandra töms behållaren dagligen ovanför dammen. Efter omkring 10 – 20 års tillväxt i flera närings-

rika sjöar uppströms vandrar de fullvuxna ålarna tillbaks och behöver på nytt få hjälp förbi kraftverket. Över dammkrönet har Jan-Åke monterat ett 110 mm markavlopp, som bildar en flyktväg i form av en hävert som ål men även en del bäcköring, abborrar och gäddor tar sig ut i för att sedan hamna i ett träkärl några meter nedanför dammen.

Där hämtas de vägs, mäts och rapporteras till Havs- och vattenmyndigheten samt släpps sedan ut nedanför kraftverket. Sedan bär det för ålens del av till Sargassohavet för lek och en ny generation följer i föräldrarnas spår för att med samma hjälp ta sig upp till Hallandssjöarna. Fler ägare till små kraftverk har tagit efter och til�-

PORTRÄTT

lämpar samma konstruktion. Konstigt nog har inte konstruktionen efterföljare i alla vatten där ålen vandrar. Det hotar många bestånd. År 2013 fick Jan-Åke Ätrans Vattenråds miljöpris med motiveringen - ”För värdefullt arbete med att hjälpa vandringsfisken i Lilla å Vessigebro” - Vi fick priset för detta enkla ”ålrör” säger Jan-Åke.

I de halländska åarna, vandrar även lax och havsöring, som behöver få hjälp att ta sig upp för en del hinder. Efter en noggrann utredning av dåvarande fiskeriintendenten i Södra distriktet, inför en vattendom 1934, sägs dock att uppför Vessigefallen i Lilla å har endast ålyngel kunnat vandra.

Jan-Åke har varit engagerad i styrelsen, tidigare ordförande, i Kyrkvinden, som driver ett av Vindkraft Vänerns vindkraftverk. Han sitter med i Svensk Vattenkraftförenings styrelse och är ordförande i företaget Klämman Vind AB:s styrelse.

Klämman Vind ägs av bland andra Gislaved Energi, Värnamo Energi, Finnvedsbostäder, några privata företag och enskilda personer. Klämman Vind fick nyligen tillstånd att bygga två 3 megawatts vindkraftverk.

När Jan-Åke blev VD i Falkenberg Energi var det medvetet val till en miljö där man ville satsa på förnybar energi. I början av 1990-talet bestämde sig Falkenbergs kommun för att bli Sveriges centrum för alla former av förnybar energi.

Falkenberg hade bestämt sig för att bli självförsörjande på förnybar energi Det handlade om vattenkraft, vindkraft, solfångare, biogas, energigrödor, pellets etc.

Idén omvandlades snabbt till handling.

1996 byggdes ett första vindkraftverk på 600 kW, ett bygge som 1998 följdes av ytterligare tio verk på 660 kW som nu är en del i en ”vindkraftport” vid E6/E20 norr om Falkenberg. År 2007 byggdes fem 2,3 megawatts verk på Lövstaviken vid hamnen i Falkenberg. År 2003 startade Favonius AB och Jan Åke blev dess VD. Ägare till Favonius är Agrivind AB med i vindkraftbranschen kända namn som Lennart Blomgren och Anders Schönborg. Efter många års utredande behandlades ansökan, om upp till 50 stycken 190 meter höga vindkraftverk ca 8 km ut i havet utanför Falkenberg, av Mark- och miljödomstolen i slutet av april.

Göteborg Energi har deltagit i projektet, som går under namnet Kattegatt Offshore, och har en option på halva projektet. Projektet välkomnas av de flesta, men inte av

Ålyngelsamlare nedströms kraftverket.

”vi bör bruka resurser som förnyas och inte förbränna ändliga resurser” Här hamnar den fullvuxna ålen, som hjälps vidare så att den kan leka i Sargassohavet.

alla. Medan Länsstyrelsen i Halland och kommunfullmäktige i Falkenberg sa ja, sa Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Föreningen Rädda Hallandskusten och ett antal utmed kusten boende nej. Dom faller den 25 juni.

Blir det ja, fortsätter detaljprojekteringen. Då handlar det om att mäta vindhastigheten på den höga nivån, att i havsbotten göra geotekniska undersökningar för dimensionering av fundament. Därefter görs upphandling.

– I vår ansökan har vi begärt en genomförandetid på tio år, mest för att kunna starta bygget när det är ekonomiskt intressant.

För närvarande ligger el-, certifikat- och ursprungsgarantipriser på nivåer som inte motiverar bygget, men detta får bli en uppgift för nästa generation, avslutar Jan-Åke. jan-ake.jacobson@svenskvattenkraft.se Carl Olov Persson

2/2014 förnybar energi

7

Biokol BIOENERGI

Branschföreningen Biokol Sverige bildades den 4 april 2014 i samband med SERO:s energiseminarium på Mälardalens Högskola i Västerås. Föreningen ska vara ett informations- och kommunikationsforum om biokol för alla, och kommer att ingå i SERO. TEXT OCH BILD: Lotta Ek. Sekreterare Branschföreningen Biokol Sverige, e-post lotta@ecotopic.se

– Användningen och kunskapen om biokol växer snabbt runt om i världen och det är dags för oss att sprida budskapet till fler här i Sverige säger en av initiativtagarna Mattias Gustafsson.

Vad är då biokol? Ett kort svar är att biokol är det idag enda genomförbara sättet att sänka, inte bara minska ökningstakten av, atmosfärens koldioxidnivå, ett längre svar är - Genom fotosyntes tar växterupp koldioxid ur atmosfären och bygger in det i sin struktur. När växten bryts ned eller förbränns återgår kolet till koldioxid. Ett träd binder, binder om det inte avverka, kol under några hundra år, andra växter binder kol under betydligt kortare tid.

Om vi istället för att förbränna hettar upp växten till 400 – 1000°C med begränsad tillgång till syre, så kommer ca hälften av kolet att bilda en fast produkt nämligen träkol. Denna process kallas förkolning eller pyrolys. Vad är då skillnaden mellan träkol och biokol? Generellt sett så handlar det om den efterföljande användningen. Är avsikten att använda träkolet på ett sätt så att kolet inte övergår som koldioxid till atmosfären inom överskådlig tid, t.ex. jordförbättring eller filtermaterial, så är det biokol. Väljer man däremot att t.ex. bränna kolet så är det träkol. Biokolets kolstruktur är stabil och har en halveringstid på upp till 6000 år i marken. Lägger vi biokol i jorden har vi därför låst upp kol under en betydligt längre tid än genom att t.ex. plantera träd. Med det sagt så är det dock viktigt att påpeka att träd ska planteras av en stor mängd andra anledningar.

Biokol är mest känt för att ha mycket positiva effekter som jordförbättringsmedel.

Biokol innehåller ett stort antal håligheter vilket gör att den inre ytan kan uppgå till ca 500 kvadratmeter per gram, vilket motsvarar ca två tennisplaner. Biokolet i sig är mycket svårt för jordens mikroorganismer att bryta ned men den stora ytan tillsammans med vatten och näringsämnen gör att tillväxten av mikroorganismer ökar. Fler mikroorganismer kan öka mängden tillgängliga näringsämnen för

8

förnybar energi 2/2014

”Användningen och kunskapen om biokol växer snabbt runt om i världen och det är dags för oss att sprida budskapet till fler här i Sverige” Mattias Gustafsson, styrelseordförande i Branschföreningen Biokol Sverige, berättar om biokol för intresserade på SERO:s energiseminarium i Västerås.

växterna, vilket ger ökad tillväxt. Dessutom gör biokolets struktur att mer syre och vatten kan komma ner i jorden, vilket ger en mer lucker jord. Biokolets effekter beror såklart på vilken typ av jord som det blandas i. Avkasningen kan mångdubblas i torra och näringsfattiga jordar medan effekterna på luckra och näringsrika jordar är betydligt mindre.

En av de första platserna som upptäcktes där kol har blandats i jorden för att öka bördigheten är Amazonas regnskogar. Urbefolkningen där behövde öka mängden odlade grödor för att förse sin växande befolkning med mat redan för tusentals år sedan. Jorden i regnskogen är mycket näringsfattig eftersom all näring lagras i den befintliga växtligheten. Upptäcksresande lade märke till den anmärkningsvärt bördiga jorden som fanns på vissa platser i

Amazonas. Hur människorna gjorde för att göra biokol och blanda det i jorden finns olika teorier kring. Forfarande idag innehåller jorden, kallad terra preta efter portugisiska för svart jord, upp till 15 % kol. Denna jord är så bördig att den idag grävs upp och säljs.

Biokolproduktion har två slutprodukter; biokol och pyrolysgas. Pyrolysgasen består huvudsakligen av metan, koldioxid, kolmonoxid, vätgas och bioolja. Pyrolysgasen kan förbrännas för att få värme men det går också att producera el och göra fordonsbränsle.

Under SEROs seminariedagar visades ett smörgåsbord av biokol gjort från olika typer av organiskt material. Styrkan i biokolproduktion är att bränslen som annars är svårutnyttjade fungerar bra till att göra biokol och då även pyrolysgas av. Ett ax-

BIOENERGI

plock av biokol som visades upp var olivkärnor, hampabriketter och halm. ”När man ser samma material både före och efter kolning förstår man hur allt hänger ihop.”, sa en av besökarna.

Arbetet med att bygga upp Branschföreningen Biokol Sverige pågår och förhoppningen är att både hemsida och medlemsfunktioner ska vara igång innan sommaren. Mattias Gustafsson säger ”Vi är glada att Branschföreningen Biokol Sverige fått möjligheten att ingå under SERO. Det ger oss en bra start för att utveckla vår verksamhet. Biokolproduktion är en del i pusslet för en hållbar energimix så det passar ju bra att vi ingår i en organisation där det finns fler pusselbitar.

SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, välkomnar Den nya föreningen välkommen att ingå i SEROfamiljen.

En buffé av olika material och biokol - kolade pellets, hampabriketter, olivkärnor och träflis.

Nuon en skitdålig affär men det handlar inte bara om pengar Varför ifrågasätts inte etiken bakom Nuon-köpet mer?

Nyheterna har rapporterat mycket om Vattenfalls misslyckade köp av det holländska energibolaget Nuon, men nästan bara ur perspektivet att man borde inte ha gjort en så usel ekonomisk affär. Det är märkligt man inte snarare ifrågasätter miljöaspekterna och etiken bakom köpet av Nuon – som var en del i Vattenfalls

stora investeringar i fossilbaserad energiverksamhet. Det är ju faktiskt värre, att kanske bidra till att jorden blir en sämre plats att leva på (vilket är den sannolika konsekvensen av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen), än att ”bara” förlora ett antal miljarder kronor.

Min åsikt är att när staten äger företag, så måste det göras med ambitionen att vara ett gott föredöme på alla vis. Tyvärr

är det just där som det stora misslyckandet ligger, inte bara i Vattenfall, utan även i flera andra statliga bolag. Jag menar att det inte är fel att staten är ägaren, utan på hur man skött det. Till de goda sakerna med statligt ägande hör dock att vi kan påverka detta. Snart kan vi väljare bestämma Sven Ruin sven.ruin@teroc.se

Efter Josefssons vikingatåg i Tyskland – Vad är Sveriges del och kostnader i slutförvaret av det tyska kärnkraftsavfallet och var finns pengarna?

Enligt §21 tyska Atomgesetzes skall tysk atomindustri göra avsättningar för slutförvar. I slutet av 2013 uppgick dessa avsättningar till ca 32,5 Miljarder Euro exkl kostnader för avfall från forna DDR, vilket troligen betalas av Tyska staten.

Hur har Vattenfall gjort i Tyskland och hur stor del av tyska slutförvaret vilar på Vattenfall? Om vi antar att kostnaderna fördelas efter antalet kraftverk är Vattenfalls andel troligen under än över 10 % av totalkostnaderna. Ingick befintligt avfallslager i köpet av de tyska atomkraftverken?

Finns pengarna omkring 30 miljarder SEK avsatta i bokföringen?

Är det tyska atomäventyrets kostnader av samma omfattning som NUON affären.

Man kan ju inte backa ur eller sälja ett lager med utbränt atomavfall. Vi kan heller inte ta hem det till Sverige med nuvarande lagstiftning – Euroatomfördrag.

Roland Davidsson frågar

Klas Eklund – för dyrt med ny kärnkraft Ekonomen och författaren Klas Eklund brottas med vad han egentligen tror om kärnkraften. Han säger att den svenska energidebatten bör starta om och utgå från det nya läge som råder – nämligen att kärnkraften av allt att döma håller på att prisa sig själv ur marknaden. Knappast någon

tvivlar längre på att priset på till och med den tidigare dyra solkraften så småningom faller klart under priset på ny kärnkraft.

Eklund konstaterar också, vilket går emot den svenska regeringens egen utredning i frågan från 2012, att kärnkraften i dag subventioneras.

Ska riskerna med en kärnkraftsolycka – inklusive evakuering och ombyggnad av hela områden (så som nu måste ske i Fukushima) – bäras helt av industrin blir det för dyrt. Tar staten över försäkringskostnaderna innebär det de facto en subvention.

2/2014 förnybar energi

9

PORTRÄTT

Nya styrelseledamöter i SERO

10

Per Ekstorm

Fredrik Lindahl

Ann-Kristine Johansson

Per Ekstorm, född 57, ny i SERO-s styrelse, arbetar med energieffektivisering i Eskilstuna kommun, har egen konsultfirma inom energikartläggning, effektivisering, termografi med mera. Jobbar halvtid på Eskilstuna kommun som projektledare, bland annat med solelsinstallationer, testbäddar för ny energieffektiv teknik m.m.

Fredrik Lindahl från Malmö är ny som ersättare i SERO styrelse. Fredrik har många järn i elden, styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening, VD i SABA Wind Oy Ab som ägs av Slitevind AB där Fredrik också är ordinarie i styrelsen.

Ann-Kristine Johansson, ny i SERO styrelse, riksdagsledamot (S), ledamot i Näringsutskotten, ledamot i Nordiska rådet, har avböjt omval till höstens riksdagsval.

Jag kommer från landsbygden i norra Värmland och bor sedan många år vid Frykens strand i Kil. I 20 år har jag arbetat med landsbygds-, skogs-, jordbruksoch energipolitiska frågor som riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Nu driver jag eget företag inom energi och gröna näringar. Mitt fokus ligger på en långsiktigt hållbar utveckling och en ökad jämlikhet i samhället med minskade klyftor mellan såväl människor som landsbygd.

Per har under den gångna vintern lett Sörmlands Energiförenings sol-el cirklar, har varit med och bildat en ny Biokolförening.

Han har jobbat med IT-frågor under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Utbildade sig till Agronom med markväxt som inriktning och tog examen 1982. Började arbeta på Ultuna men slumpen styrde snart till (LRF? I)Hållsta där han började i februari 1983. Sedan dess har Per bytt arbetsgivare, men inte jobb, 6 gånger även om jobbet hela tiden har förändrats i takt med den utveckling som skett.

I samband med den senaste omorganiseringen inom LRF valde Per att lämna LRF. Tanken var att Per skulle jobba inom energieffektivisering eftersom detta ligger honom varmt om hjärtat.

På hemmaplan arbetar Per praktiskt med energifrågorna. Sedan mitten av 90-talet har Per byggt solfångare, dragit in golvvärme och bytt ut alla el-element som huset var utrustat med. Han har installerat täljstensugn, vedspis och pelletspanna för att minska ned elanvändningen.

Det finska företaget driver idag 5 st Enercon, 2MW, vindkraftverk och projekterar verk på tillsammans 150 – 200 megawatt.

– Vi hoppas få bygglov i år på 100 megawatt säger Fredrik. Vindkraft i Finland utlovas ett lägsta pris på 0,835 €cent per kWh så där behöver vi inte vänta in bättre elpriser, vi bygger vi så fort vi får bygglov.

Slitevind har verksamheter i Sverige, Finland och Norge. Fredrik är ordinarie ledamot i styrelsen i Vindkraft Nord AS i Norge och i Andmyran Vindpark AS ann-kristine.johansson@riksdagen.se i Norge samt suppleant i Kadevind Ab. Återstår familjeföretaget Heinels verkstad, som tillverkar nyckelhanteringssystem, där han finns med i styrelsen och som delägare.

Fredriks är född 1972, är sambo med Passa på - begränsat antal Maria och har 2 barn, så fritiden, om det blir någon sådan, är Beställ direkt från uppfylld med engaförfattaren Lars Andrén gemang tillsammans barn och sambo.

Per.ekstorm@hotmail.com

fredrik@slitevind.se

förnybar energi 2/2014

Extrapris på böcker!

www.drivkraft.nu

Det började faktiskt i Arboga med att Jonas Wenström som arbetade med 3-fas ström startade ASEA i Arboga. Han behövde tillgång till vattenkraft med bra fallhöjd. Han fann det i Västerås. Det gjorde att Västerås blev företagets hemort. Jonas Wenström blev ett känt Västeråsnamn och Wenström har senare fått ge namn åt bl.a. Wenströmska gymnasiet i Västerås.

FORSKNING

Landshövding Ingemar Skogö invigningstalade på SERO årsmöte om Västerås som ledande energistad ASEA Atom som bildades år 1969, spelade en framträdande roll som leverantör till Svensk kärnkraft. Sedan år 2000 är det Westinghouse, med filial i Västerås, som står för arbetet med bränslestavar till kärnkraftverken.

ASEA som senare blev en del av ABB var ursprungligen det dominerade elföretaget men fick så småningom sällskap av Westinghouse. På senare år har fler företag med anknytning till energi etablerat sig, som Kraftpojkarna, Soliarit med flera.

Här finns Sveriges energijobb

10,62%

Bilden beskriver vilka städer som har störst faktisk andel av Sveriges energijobb.

Statistiken bygger på Vinnovas analys Företag i energibranschen 2007-2011.

6,17%

4,09%

3,89% 2,89%

ås

m

Vä

st

ol kh

oc St

er

g

ö m

or eb

G

öt

ik

a

al M

ng

dv Lu

a ln

på

So

ns

Fi

n

Va r

be

rg

d ry

am

ka

sh ar

ar

1,79%

sk

M

3,24% 3,36%

O

st

ha

m

m

g

ar

a

in öp

Li

nk

Ö

al

on

kr

nd

M

öl

Ka

rls

eå m

k

öl sk rn

U

n

ds

vi

g

ta Ö

Tr o

llh

ät

in

m

öp yk

N

ha rls

nd La

Ingemar Skogö

Ka

sk

ro

na

n

1,54% 1,54% 1,27% 1,28% 1,39% 1,10% 1,12% 1,12% 1,20% 1,20% 1,21%

6,58%

Energijobben finns här.

Professor Erik Dahlquist om

Mälardalens Högskolas betydelse för utvecklingen av Västerås som el-stad Erik Dahlquist, professor på Mälardalens Högskola, talade på SERO-s seminarium om skolans forskning om miljövänlig energiomvandling.

Jag besöker skolan och möter Erik omsvärmad av entusiastiska studenter i högskolans matsal. Samtalet med bordskamraterna sker till stor del på engelska.

När vi träffas är det extra stressigt på skolan, Skolan gästas av doktorander och forskare från olika högskolor i hela Europa och även länder utanför Europa, Vid vårt bord sitter bl.a. en doktorand från Lahore i Pakistan. 100 doktorander och 50 ledare fyller på extra i skolans matsal.

Skolan är indelad i 6 forskningsprofiler,

erik.dahlquist@mdh.se

varav en är forskning inom området ”energi-miljö och byggteknik”, eller ”Framtidens energi”, i vilket ingår – Utveckling av teknik för förnybar energi (sol och biomassaomvandling) – Energieffektivisering – Nya matematiska metoder för effektivisering och optimering

↪

2/2014 förnybar energi

11

SOLENERGI

Mälardalens Högskolan är indelad i två likvärdiga enheter, en i Västerås och en i Eskilstuna. Skolorna har delat upp forskningen så att Västerås står för forskning inom energi och miljöteknik, Inbyggda system och Medicinsk teknik, medan det i Eskilstuna forskas på Produktionsteknikutveckling och Innovationsforskning, medan forskning runt Ekonomi, Folkhälsovetenskap och Utbildningsvetenskap sker på båda orterna.

I Västerås är Erik forskningsledare för profilen Framtidens Energi. Till sin hjälp har han 45 doktorander och 26 forskare av vilka 8 professorer och 5 docenter.

- Utvecklingen har varit snabb. Från starten 1 januari 2001 kan Mälardalens Högskola jämföra sig i storlek med Ångströmlaboratoriet i Uppsala, som haft betydligt längre tid på sig att utvecklas, vad gäller teknikforskning. Det kan delvis bero på att Västerås ligger granne med många högteknologiska företag, som söker kunniga medhjälpare. Vi samarbe-

tar med ABB, Bombardier, Mälarenergi, Eskilstuna Strängnäs energi och miljö, VAFAB miljö och flera mindre företag i närområdet men har även relationer till företag på andra orter. Det ger värdefull input i båda riktningarna. De olika högskolorna har olika profiler vilket gör att vi inte konkurrerar med varandra utan mer samarbetar säger Erik.

- Västerås är känt för arbete med kärnkraft genom Westinghouse, men det sysslar inte högskolan med. Däremot kan delar av vår forskning som rör metodik komma till användning även där.

- ABB har utvecklats och ligger i täten när det gäller förnybar energi och har blivit en bra samarbetspartner.

- Vi kan säga att index talar för oss säger Erik. Här om dagen fick vi del av en glädjande utvärdering. Vår avdelning ”Framtidens energi” hade 2-3 gånger högre genomslag internationellt i fråga om vetenskapliga publikationer än genomsnittet inom teknikområdet (MNCS 1.94

jämfört med medel för världen på 1.0, och där tex MIT i USA har 1.84 i snitt för sin forskning. Detta enligt det Holländska universitetet i Leyden).

- Vi har bra relationer till näringslivet.

Nästan alla våra doktorander har nära kontakter i näringslivet genom sina projekt. Högskolan spelar sin roll i ett gemensamt arbete att skapa förutsättningar för ny verksamhet och nya jobb.

- Det handlar även om nytt egenföretagande. Ett par doktorander har startat ett framgångsrikt företag som hjälper ett 15tal energibolag att hantera att visa energianvändningsdata för kunderna och fler doktorander är på gång och planerar eget företagande.

- En av våra medarbetare har i uppgift att koppla ihop oss med små företag och även hjälpa forskare, med idéer som bär ett eget företagande, att starta företag.

Carl Olov Persson

Råd från professor Björn Karlssons på SERO årsmöte 2014

”Solceller eller Solfångare” bjorn.karlsson@mdh.se

En plan solfångare levererar årligen omkring 450 kWh/m2 värme, medan en solcell ger 150 kWh/m2 el. Solcellen har en jämnare årsproduktion än solfångaren. Utbytet från solceller är relativt sett högre än från solfångaren under vintermånaderna. Det beror på att solfångaren måste balansera värmeförlusterna innan den kan leverera nyttig värme. Solcellens verkningsgrad är i princip konstant och oberoende av solstrålningens intensitet. Ett solcellssystem är enkelt medan ett solvärmesystem är komplicerat. Solceller har nackdelen att de är känsliga för skuggning. Solfångaren kan lagra värmen i en ackumulatortank.

Solel kan lagras i batterier eller som varmt vatten. Batterier är dock fortfarande dyra och har kort livslängd.

Ett korrekt dimensionerat solvärmesystem sparar halva varmvattenbehovet, 1500-2500 kWh/år och kostar utan bidrag omkring 60 000 kr. Om man behöver byta varmvattenberedare eller elpanna och

12

förnybar energi 2/2014

kompletterar med solfångare blir extrakostnaden 30-40 000 kr. Då är återbetalningstiden omkring 20 år.

Ett solcellsystem installerat på en byggnad sparar i första hand köpt el. En sparad kWh el är värd omkring 110 öre inklusive energikostnad, nätavgift, energiskatt och moms. Om solcellerna ger mera el än huset använder säljs överskottet ut på nätet till marknadspris, vilket varierar mellan 20 och 40 öre/kWh. Det innebär att sparad el är betydligt värdefullare för husägaren är såld el, överskott bör alltså undvikas. Ett solcellsystem på 3kWp anpassat för en villa kostar installerad omkring 60 000 kr och levererar årligen nästan 3000 kWh. Värdet på denna el är beroende på hur hög andel som säljs ut på nätet. I normalvillan kommer omkring 50 procent att säljas som överskott.

Regeringen har lagt ett förslag om att en skattereduktion om 60 öre/kWh införs för överskottsel från solceller. Det innebär

att sparad el och exporterad el får nästan samma värde för villaägaren. Det innebär att 3000 kWh solcellsel blir värt omkring 3000 kr och återbetalningstiden summeras till 20 år.

Med dagens investeringsbidrag på 35 procent och införd skattereduktion kommer solcellssystemen att konkurrera ut solvärmesystemen. Systemen konkurrerar inte på lika villkor.

Carl Olov Persson

En-familjshus med 7m2solfångare och 2,6 kWp solceller.

Håkan Johansson ABB på SERO seminarium Bilden till höger visar luftföroreningarna i Beijing (Peking). Är detta ett exempel på en annalkande katastrof ? Frågan är om katastrofer eller hot om katastrofer är de styrmedel som fungerar effektivast?

Spar energi genom att öka elanvändningen!

Bilden ovan illustrerar energiomvandlingen från fossila bränslen till elektrisk energi. Oavsett i vilken del av världen vi befinner oss blir energiförlusten upp emot 80 %. ABB har i sin verktygslåda produkter och tjänster som kan minska

förlusterna till 50 % säger Håkan Johansson.

Förnybara energikällor, smarta nät och energieffektiva lösningar är några exempel på åtgärder som bidrar till politikernas, myndigheternas och marknadens strävan att nå målen med avseende på förbättrad miljö, energieffektivitet och tillförlitlighet. Flera av de produkter och system som är viktiga för att bygga smarta

nät finns redan. ABB:s kunskaper och erfarenheter när det gäller produkter och systemkompetens att bygga nåt ligger i framkant. Smarta nät ger även nya arbetstillfällen och attraherar nya kompetenser.

Svensk spetskompetens stärker exporten. hakan.p.johansson@se.abb.com Carl Olov Persson

Minska förluster längs energikedjan ABB:s Smart Grid teknik bidrar i varje led Primär energi

Tillgänglig energi

I Beijing är det fossila bränslen, som t.ex. kol, olja, som till övervägande del svarar för lokal elproduktion, uppvärmning och transporter. Det betyder att luften blivit så förorenad att människorna på senare tid tvingas bära munskydd och fler dödsfall rapporteras på grund av den förstörda luften.

Nu har det gått så långt att politikerna börjat oroa sig för att människornas protester skall leda till oroligheter.

Enligt en artikel i Ny teknik sägs att Kina planerar att till och med slutet av 2014 låta skrota sex miljoner motorfordon som inte klarar utsläppsgränserna. I huvudstaden Peking handlar det om över 300 000 fordon. Beslutet har fattats för att försöka förbättra luftkvaliteten. Flera stora städer går samma väg. Vi måste se till helheten. Vi måste t.ex. förstå att när vi köper billiga produkter tillverkade i lågprisländerna är vi med och förstör miljön i dessa länder. Det krävs en holistisk syn på hur resurserna används sa Håkan Johansson.

Effektivare utvinning

Transport

Energieffektiva transporter

Generering

Effektivare förbränning

Överföring/ distribution

Lägre överföringsförluster och effektivare transformatorer

Industriella processer

Tillverkningsindustri

80% förluster Högre produktivitet

30% förbättring

Effektivare motorer och drivsystem

Processautomation

Marin & pipelines

Kraftverksautomation

Nätdrift

Processautomation

Motorer och drivsystem

© ABB Group April 17, 2014 | Slide 6

Solkraften krossar allt!

Staden Austin i USA har förhandlat fram ett avtal som ger dem solkraft för 33 öre per kilowattimme, ett av de lägsta priserna i världen för energislaget. Det låga priset har kunnat uppnås genom att det of-

fentligt ägda kraftbolaget Austin Energy i Texas binder sig i ett avtal på 25 år med solenergileverantören Sun Edison.

Sol-parkerna får inge särskilda lokala subventioner. Däremot får de precis som

alla andra solkraftsprojekt i USA en särskild skatterabatt. Utan den skulle priset vara 56 öre per kilowattimme.

Hämtat ur Dagens Industri 2014-04-08 2/2014 förnybar energi

13

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN INFORMATION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

SERO var väl representerade vid Dalarnas Energidag: Fr. vänster, Roland Davidsson, Birgit Ek, Bodil Jönsson, Christer Söderberg, Göran Bryntse, Gunnar Grusell samt Doerte Fouquet, EREF, och Peter Danielsson.

Energiintelligent i Dalarna

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

14

förnybar energi 2/2014

Närmare 25 föreläsare deltog i 2014 års regionala energi- och klimatseminarium. Temat för året var ”Hållbara transporter”. Det var det tolfte årliga energiseminarium som arrangerades. Omkring 170 personer deltog i seminariet. SERO var väl representerat – se bild nedan - och deltog med att Bodil Jönsson och EREF:s representant Doerte Fouquet. Prof. Emerita höll föredrag. Bodil Jönssons föredrag handlade om miljöns påverkan på människor att uppleva tidspress. Dr Doerte Fouquet redogjorde för EU:s miljöarbetet. Thomas B Johansson, regeringens utredare om fossiloberoende fordonsflotta redogjorde om utredningens förslaget.

(Thomas var mottagare av SERO:s miljöpris år 2011) SERO ställde ut i egen monter på utställningen. Åhörarna fick dessutom en färsk uppdatering kring den senaste forskningen och några av de mest aktuella energismarta transportprojekten i Dalarna.

Presentation och även videofilmer från seminariet finns på www.energiintelligent.se under ”Hållbara transporter” Text och foto: Jörgen Ek

Gotlands målsättning - helt självförsörjt på energi Per Anders Croon, ordförande Slite Vind säger - Det blåser ordentligt på Gotland. Bara lite av all vindenergi omvandlas till el men det räcker ändå till att täcka omkring 40 % av regionens energibehov.

Gotlands kommun har satt som mål att, inte bara att bli självförsörjt med energi utan även stor exportör av förnybar energi, eventuella oljefynd är inte medräknade.

Just nu saknas förutsättningar för mer vindkraft, ledningskapacitet räcker inte. År 2018 beräknas ledningarna vara utbyggde för att klara 500 megawatt mot nuvarande 180. På sikt räknar man med att klara 1000 megawatt. Då, om våra politiker för en miljövänlig energipolitik, kan Gotland bli stor el-exportör.

Carl Olov Persson

Visingsö ett paradis för boende och turister För den som gillar vackra vyer är det finare att bo i Gränna än på Visingsö säger Sten Malmström skämtsamt, för, fortsätter han - den som bor i Gränna kan blicka ut mot Visingsö.

Sten Malmström Visingsö, är ordförande för Visingsö Vind Koop ekonomisk förening, som driver två av fyra vindkraftverk på ön. År 2001 ville styrelsen bygga ytterligare ett verk och göra ön självförsörjande på el. Det blev dock inget bygglov.

25 % får väl betraktas som gott nog säger Sten. Problemet är bara att med de nuvarande regler för elcertifikat är det bara en tidfråga innan verken måste stängas.

Verken har nått åldersträcket för att ha del av elcertifikaten och dagens låga elpriser täcker inte kostnaderna för långsiktigt underhåll.

Ett annat försök att bygga i Gränna och tillverka vätgas för drift av färjan fick avbrytas p g a att kommun och vägverket inte kunde enas om vem som skulle vara huvudman för färjan.

Ett besök på Visingsö, guidat av Sten, är en upplevelse. Att få se den omkring 160-åriga ekskogen, som planterats för att ha tillgång till trä för skeppsbyggeri, att resa från syd till nord och se det bördiga landskapet överallt gränsande mot Vätterns mer eller mindre upprörda vatten är en upplevelse.

Till hösten planerar Sten för start av ny en energiförening i Småland och eventuellt även Östergötland knuten till SERO.

En lista med ett 15-talet namn ligger på skrivbordet. När potatis, grönsaker, hallon etc. bärgats och när höststormarna förvandlar idyllen Visingsö till ett inferno får en brasa i kaminen och arbetet för en småländsk SERO-förening bidra till en

meningsfull höst. Sten sitter med i SERO styrelse och ledningsgrupp. e-post:sten.malmström@sero.se, telefon 073-571 85 19 Carl Olov Persson

Västmanlands Energiförening kommer tillbaka Anrika Västmanlands Energiförening, med tidigare omkring 300 medlemmar, som hamnat lite i bakvatten, är på väg att kvickna till igen. I början av maj möttes styrelsen till konstituerande styrelsemöte och beslutade om nystart.

Owe Lundgren, Tillberga, valdes till ordförande. Elingenjör och med långt medlemskap i VEF och stort allmänt Energiintresse.

Vice ordförande blev Richard Thygesen från Ransta, doktorand på MDH i energifrågor, just nu en intressant studie om solceller i kombination med bergvärme. Sekreterare blev Birgit Backan från Norberg och kassör blev Gunnar Öberg från Bredsdal.

Man beslutade sig för att besöka olika delar av länet för att prata energifrågor och för att få nya medlemmar. Professor Björn Karlsson och Richard Thygesen från MDH kommer att medverka med föredrag om småskalig egen energi och synpunkter runt detta. Seminarieturnén startade med ett

föredrag i Sala centrum i samband med Ösbydagen och fortsatte med ett möte i Nickebo Skola i Karbenning. Tidningen fanns med i Karbenning. Birgit Bakkan, sekreterare i föreningen, stod för inbjudan och kaffeservering. Medan ett trettiotal entusiaster drack kaffe och förde ”gruppsamtal” fick vi ett samtal med föreningens nye ordföranden. Han berättade om framtidsplanerna. Fler utflykter planeras. Tänkbara mål för studiebesök är ett besök i Bredsdal, solfångare, ett till Nora Vattenkaftsföretag och ett på ett energisnålt äldreboende i Sala kombinerat med besök på Kurt Hansson solelanläggning utanför Sala. Även ett besök i Arboga med värmepump, solceller/

solfångare blev aktuellt igen. De lokala energiföreningarna har likartade problem att lösa därför söker man kontakt med Södermanlands respektive Dalarnas Energiföreningar för samtal som rör verksamheten.

Owe Lundgren owe@trolltjarn.se, tel 021- 600 34 eller 070-731 15 34 Alla medlemmar: Sänd e-postadress, telefon och rätt adress till Owe Lundgren så spar vi pengar och miljö.

Kontaktuppgifter till övriga i styrelsen finns på VEF hemsida, www.VEF.se samt på Facebook, https://www.facebook.com/groups/1444530929123578/.

Båda är under utveckling.

2/2014 förnybar energi

15

SOLENERGI Överkalix 2014

Solen skiner i Norrbotten Sommaren har anlänt, äntligen lyser solen med full kraft och skänker värme, ljus och rikligt med energi. Påpassligt har jag under veckan rest runt i Norrbotten och föreläst om solenergi, en vecka fylld av intresse men också rikligt med sol och härligt efterlängtad försommar värme.

Det är med andra ord inte så konstigt med det stora intresset för solenergin. Rikligt med deltagare under föreläsningarna och frågorna duggar tätt. Och under min färd utmed Kalix- och Torneälv ser jag solfångare och solceller på allt fler byggnader än när jag var här förra gången. Det nybyggda Strandängsbadet i Kalix värms till exempel med solfångare och när jag passerar Haparanda ser jag att kommunhuset har solceller på taket. Och förvånansvärt många hus längs med färdvägen har solfångare och även solceller kan skönjas på ett och annat tak.

16

förnybar energi 2/2014

När jag passerar polcirkeln konstaterar jag att midnattssolen snart bryter igenom i de allra nordligaste delarna av vårt land.

Det kan tyckas att vi har lite sol i Sverige och långa perioder med mörker men just här uppe i norr, och nu under den tid jag är här, är solinstrålningen faktiskt större än vad den är kring medelhavet. Fascinerande att Kalix under maj, juni och juli kan mäta sin solinstrålning med Barcelona, Malta och Neapel. Och kommunhusets solceller i Haparanda kommer sannolikt att producera lika mycket el per m2 som solcellerna på Ikano banks nya

huvudkontor i Lund, om inte mer. Och jag fick för några år sedan ta del av en entusiastisk forskare i Piteå som studerat Piteå Energis solföljande solceller och jämfört drifttiden med en identisk anläggning i Freiburg, som ligger i södra Tyskland. Det visade sig att drifttimmarna på årsbasis var fler på anläggningen i Piteå än i Freiburg - fascinerande.

Så det kanske inte är så konstigt att solintresset är stort i Norrbotten, tänker jag under lunchen vid Kokkulaforsen när den gästvänliga föreståndarinnan på konferensanläggningen entusiastiskt berättar

SOLENERGI Strandängsbadet Kalix

om naturrikedomarna i regionen. Fisket, tillgången på vilt och hur deras solintensiva somrar ger upp till tre skördar av vissa grönsaker. Precis som naturen effektivt nyttjar solenergin bör väl vi människor göra det, tänker jag när det forsar fram 1400 m3 per sekund vatten i forsen utanför restaurangfönstret. För det är väl så det ska vara, ett klokt och effektivt utnyttjande av de resurser som moder jord bjuder på. Att kombinera och låta samverka. Naturresurser i form av grödor, fisk och vilt och förnybara energiresurser med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. Det känns så självklart och verkar inte så svårt.

Vänder åter i färd och tanke. Det känns så enkelt på vissa platser och så svårt på andra. Enkelt för vissa övertygelser men omöjligt för andra. För min del är det självklart att leva i samklang med naturen. Att undvika att förbruka resurser som inte förnyas, att i möjligaste mån inte läm-

Kommunhuset i Haparanda med solceller

na sår som inte läks. Och det känns så enkelt med de intryck jag bär med mig från besöket i norr fast utmaningarna är så mycket svårare än på många andra håll.

Det kanske inte är så konstigt att jag trivs i

en miljö där solen inte går ner utan sprider sitt ljus hela dygnet!

Text och foto Lars Andrén www.drivkraft.nu 2/2014 förnybar energi

17

ENERGIEFFEKTIVISERING

Vad hjälper det om jag inte tror dig?

Som alla ingenjörer vet måste man vara noga med vilka förutsättningar som gäller vid en konstruktion. Missar man någon av dem, blir det inte mycket av det hela. Motsvarande gäller för mänskliga sammanhang. Vilket enastående miljökoncept man än tagit fram, faller det platt till marken om man inte får med sig människorna på det. Allra störst blir fallet om omvärlden inte ens tror att konceptet är möjligt.

Alltför ofta tenderar vi resonera som om den i allt rationella människan, ”homo economicus”, funnes. Men hon gör inte det. I stället styr känslorna och tidsandan.

När exempelvis Galilei utifrån sina observationer kunde sluta sig till att jorden inte var världsalltets mitt, hjälpte detta föga gentemot katolska kyrkans dogmer; för dem gällde fortfarande de gamla sanningarna, och det dröjde till våra dagar innan bannlysningen mot Galilei hävdes.

Ett annat mindre infekterat exempel: när det åskar, ser vi inte som våra förfäder Tor rida omkring med sin hammare – vi ser elektriska urladdningar. Men själva åskfenomenet är ändå ett och det samma.

Första gången jag i miljösammanhang blev medveten om vad förhandsinställningen spelar för roll var när Karl Erik Olsson till en av mina medarbetare i Miljödelegationen Västra Skåne sa just ”vad hjälper det om jag inte tror dig?!” Därefter har jag funderat över det många gånger och insett att just tilliten är avgörande för framgången.

För att få med sig människor på 100% förnybart måste man i linje med detta först och främst få människor att tro på att något sådant är principiellt möjligt i Sverige i närtid. Det gör man inte i dag – inte ens de som gärna skulle vilja tro det.

Därför är det där man bör sätta in den första stöten – att göra trovärdigt att Sverige inte skulle behöva hamna i säck och aska genom en övergång till 100% förnybart.

Steg 2 handlar om att exemplifiera vad som går att göra NU, och vilka effekter det kan ha. Johan Ehrenberg är en av dem som f n i allt större skala förverkligar fler och fler exempel i nuet. Som det tredje steget i tillit-vinnandet kommer att exemplifiera ett antal framtida steg på vägen mot det 100%:igt förnybara.

Hur var det när datorer och mobiltelefoner slog igenom brett? På den auktoritära tiden skulle användandet av datorer för att själv söka sanningen varit som att svära i kyrkan – men när envar fick ansvar

18

förnybar energi 2/2014

för att själv ta rätt på saker och göra sina val, blev datorerna en självklarhet. Det mobila, bl a mobiltelefonerna, löste sedan ett annat problem: vi hade sedan 1970-talet genom allt vårt resande tappar förmågan att hålla koll på flocken. Men med mobilens hjälp kan vi sedan 1990-talet både resa och hålla koll på flocken/ flockarna.

Sens moral av dessa framgångsrika storskaliga omdaningar: ge de primitiva drivkrafterna en chans. Vilka kan då de vara för 100% förnybart? Ekorren i oss är ga-

ranterat en av dem – vi blir väldigt gärna våra egna elproducenter, och tak utan solceller blir troligen snart en raritet. Vilka fler mänskliga drivkrafter kan det finnas i riktning mot 100% förnybart? Den frågeställningen kan vara väl så avgörande för energiframtiden som någon av de tekniska eller ekonomiska som tenderar dominera diskussionen.

Bodil Jönsson, professor emerita, www.bodiljonsson.se

Bengt Strid fick

Vestasvind Svenska AB SERO:s miljöpris SERO Energisemi(Vestas Sverige)

narium i Västerås ENERGIEFFEKTIVISERING

SERO:s energi- och miljöpris 2014 gick till Bengt vidvindkraftverk ABB i Västerås. i drift över hela jordklotet är Med Stridh över verksam 29 000

Motiveringen löd - Han har bedrivit ett Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

I samband med SERO årsmöte hölls ett kunnigt och långvarigt folkbildningsuppskattat seminarium med speciellt arbete rörande framtidens kanske viktifokus på småskalig energiomvandling, Vi var också en av de första. Idag, medegen ettel kvartssekel gaste energikälla, solenergin. Bland ansamt energieffektivisering. välkända nat delar han med sig av sina kunskaper erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk Flera av talarna finnsför refererade i det och sin erfarenhet på Bengts Villablogg sin förstklassiga effektivitet och beprövade här numret av tidningen, driftsäkerhet. några komoch har hållit många föredrag om solmer att finnas med i nästa nummer. energins möjligheter på många ställen i I ett panelsamtal deltog politiker Sverige. Därigenom har han spridit kun- Vår kompetens omfattar allt från utvärdering från alla riksdagspartier.

Moderatorerav platser till skap om och entusiasm för satsningar på na, Sara Wallentin och Samuel Strömservice och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. solenergin under många år. Bengt är en gren från ”Jobba i Västerås” ledde engagerad miljövän som lever som han samtalet. Vid denna diskussion tycktes lär i Gäddeholm där han delvis försörjer Inför varje etapp finns våra experter med samtliga verka för ett samhälle för partier att ge sig på solenergi. Bengt Stridh är synnerlimed 100 % fossilfritt och förnybart branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du gen meriterad för att få SERO:s miljöpris. även om tidshorisonterna var lite olika.

Priset delades ut fredag 4 april i samband visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Seminariet avslutades med en uppmed SERO:s energiseminarium på Mälarskattad visning av nordens största soldalens Högskola i Västerås. cellspark, Kraftpojkarnas megawattPristagaren fick förutom äran en oljepark vid E18 strax utanför Västerås.

Göran Bryntse tillsammans med årets SEROmålning med motivet solrosor av västeråFöredragshållarnas presentationer Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00Bengt • Fax: 0346-71 35Ek25 pristagare Stridh.

Foto: Jörgen skonstnären Anders Hultman. finns att hämta från SERO:s hemsida, E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se bengt.stridh@mdh.se www.sero.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar 27 energi SEROjournalen nr.2/2014 3 - 2006

19

Energiseminarium och föreningsstämma I Västerås 2014

Leif Holmström

Gunilla Göran Bryntse överlämnar årets SERO-pris till Bengt Stridh

Arne Jonsson

Birgit Ek

Charlotte Kullander -Hedbom Landshövding Ingemar Skogö

Akko Kar Björn Karlsson, prof. MDH

Prof. emerita Bodil Jönsson Roland Davidsson Carl Olov Persson och Lauri Sankari

Gunnar Öberg Nils Larsson

20

förnybar energi 2/2014

Staffan Anger (M)

Kent Persson (V), Börje Vestlund (S) och Gunnar Andrén (FP)

Sten Malmström

a Davidsson och Marita Johansson

Alfred Maultasch Roger Tiefensee (C) Monna Ridderström (KD) Erik Dahlqvist, prof. MHD

rlsson (MP)

Anna Hagwall (SD) Håkan Johansson, ABB Leif Göransson och Lars-Göran Olsson

Christer Malmberg

Hans Eek

Carl Olov Persson och Leena Sankari Lisa Fröberg, Västerås Stift

2/2014 förnybar energi

FOTO: Jörgen Ek

21

Recension av Max Tegmark bok RECENSION

”Vårt matematiska universum: Mitt sökande efter den yttersta verkligheten” Vi människor står vid ett kosmiskt vägskäl. De val vi gör nu kommer att avgöra hela universums framtid, menar svensken Max Tegmark, en av världens främsta kosmologer.

Max Tegmark är professor i fysik vid MIT i USA och en av världens mest citerade forskare. Hans bok ”Vårt matematiska universum: Mitt sökande efter den yttersta verkligheten” kom ut på svenska för någon vecka sedan.

Några citat som lockar till mer läsning….

- Gång på gång har vi upptäckt att allting vi trodde fanns bara är en liten del av något mycket större. Vårt landskap var en del av en stor planet som var en liten del av ett solsystem, som var ett av hundratals miljarder i galaxen Vintergatan som i sin tur bara är en av många i en galaxhop som är en av många i vårt storslagna universum, som förmodligen bara är ett av många universum. Gång på gång har vi underskattat intellektets förmåga att förstå detta kosmos.’

- Massa kan väl ändå inte skapas ur ingenting…. - nästan - det började i ett område av rymden som var mindre än en atom….

Energi - …stål består mest av tomrum, för de atomkärnor som utgör 99,95 % av massan är små klot som bara fyller ut 0,0000000000001% av volymen och att detta nästan vacuum bara känn solitt för att de elektiska krafter som håller atomkärnorna på plats är så oerhört starka.

-Just nu finns inget som tyder på något annat intelligent liv än här. Även om alla möjliga varianter av våra liv spelas upp i olika universum är det helt avgörande vilka val vi som lever nu gör i den här världen, menar han. Vi har inte sett några radiosignaler från främmande civilisationer, så vi kan mycket väl vara det enda

22

förnybar energi 2/2014

intelligenta livet. Om livet ska klara sig i vårt universum är det upp till oss.

– Detta är första århundradet när vi har teknologi att sprida liv ut i r ymden, men också det första århundradet när vi har teknologi nog för att ta död på oss själva.

Vi står vid ett kosmiskt vägskäl. Och jag tror inte att vi kan stå och vela här särskilt länge, säger han.

– Om hela vårt universum skulle bli levande en gång i en avlägsen framtid, då har vi ingen möjlighet att föreställa oss vad det här avancerade livet kommer att känna och tänka och tycka om oss. Men de kommer inte att tycka att vi var oväsentliga. För allting började här. Det vi beslöt under våra liv nu avgjorde antagligen att det blev så, i stället för att det blev slutstation: avstigning för samtliga resenärer.

- Där vi befinner oss är de storslagna galaxerna synliga och vackra bara för oss.

Det är bara vi som ger dem mening, vilket gör vår lilla planet till den mest betydelsefulla platsen i hela vårt observerbara universum. Om inte vi existerade skulle alla dessa galaxer bara vara ett meningslöst och gigantiskt slöseri med rymd.

- Vårt århundrade är antagligen det mest betydelsefulla i vårt universums hela historia. Det är antagligen under vår livstid som det kommer att avgöras om det får en meningsfull framtid. Vi kommer att ha teknologin att antingen förinta oss själva eller att sprida frön av liv i kosmos.

- Men kunskapen måste spridas, Vetenskaplig forskning och annat informationsskapande är en god investering.

Trots vetenskapliga framgångar har forskarsamhället misslyckats kapitalt med

att utbilda allmänhet och beslutsfattare, Många söker information bara från källor som bekräftar deras fördomar.

- Den mest värdefulla informationen kan vara svår att få tag på även för dem som har god och ocensurerad tillgång till internet eftersom den drunknar i ovetenskapligt mediebrus. Det finns inget säkrare sätt att misslyckas än att intala sig själv att allt är omöjligt och att det inte ens är lönt att försöka.

Carl Olov Persson Tack Maria Gunther, Vetenskapsredaktör DN, för boktipset!

Svenska kyrkans biskopar har skrivit ett brev om klimatet. Det kanske tycks märkligt att biskopar ägnar sig åt en sådan fråga. Men till biskopars uppgift hör att ”tyda tidens tecken” och visa hur kyrkans och teologins språk handlar om livet – hela livet.

Klimatförändringen är en av vår tids allra största utmaningar, kanske den allra största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför. De närmaste åren är sannolikt mänsklighetens sista möjlighet att hejda de värsta klimatförändringarna med hjälp av ett internationellt avtal. Klimatförändringarna är också i hög grad en fråga om global rättvisa. Den måste hanteras som en del av mänsklighetens dubbla utmaning – att hejda klimatförändringarna samtidigt som miljarder människor ges möjlighet till utveckling, bort från fattigdom och förtryck.

Biskoparna menar att klimatfrågan berör våra innersta värderingar och därför har en viktig existentiell och andlig dimension. I de religiösa traditionerna finns en kraft som de sekulära perspektiven ibland kan sakna. Som kristna bärs vi av en vision om Guds rike, förkroppsligad i Jesus, som ger oss ett hopp som går bortom både optimism och pessimism. Den skapelse som vi lever i och är beroende av har vi fått som gåva att ta ansvar för. Vi har fått den att dela rättvist mellan allt levande idag och med de som kommer efter oss.

Energi behöver vi – för ett gott samhälle i hela världen. Klimatförändringen kan medföra sådana ekonomiska och sociala förändringar att den strävan som finns efter fred, rättvisa och respekt för livet kommer till korta. Det kan vara ett hot mot livsmiljön – inte bara nu utan än mer för kommande generationer. Klimatförändringen tycks vara starkt knuten till förbränning av fossila bränslen. Jag minns för egen del att jag funderade över vilka krafter som ligger bakom att en förändring av detta inte kan komma till stånd i mötet mellan mäktiga företrädare för världens länder, när jag var i Köpenhamn 2009. Fler sådana möten har skett. Litet har åstadkommits. Vilka krafter spelar detta spel med livet på kort och lång sikt?

Det tycks vara ett fossilindustriellt komplex, som vuxit sig starkt under de senaste hundra åren. Där finns makt och pengar.

Johan Ehrenberg: Grön energi är för bra

AKTUELLT

Ett biskopsbrev om klimatet

Förnybar energi har bevisat sig vara effektiv, snabb utveckling och kraftig i omställning. Men grön el är mindre lönsam för storbolagen. Just därför börjar den möta motstånd från politiken och energijättarna

Solceller skall fixa el till alla indier

Foto: Åke Paulsson

Nu vet vi att det finns alternativ. Jag tror på framsteg i tekniskt avseende – framsteg som kan finna alternativa sätt att svara mot vårt behov av energi och som kan användas på ett sätt som visar på vår tids ansvar för dem som kommer efter oss. Jag hoppas på ett politiskt stöd för detta – inte minst för möjligheten att använda kyrkans byggnader till att nyttja solens energi.

Biskopsbrevet vill, med kristen tro som drivkraft, förmedla hopp om en hållbar framtid. Till skillnad från prognoserna om framtida klimatförändringar – som bygger på kunskap om det som redan hänt – bygger hoppet på vad som är möjligt. Framtiden är inte en prognos utan resultatet av våra handlingar här och nu. Därför vill biskoparna också utmana och uppmana människor i olika sammanhang att se de möjligheter som finns just där och då. Inte minst ser vi fram emot möjligheten till globala klimatavtal som kan förhindra en farlig klimatförändring. Redan nästa år, 2015, är det möjligt vid klimatmötet i Paris.

Thomas Söderberg, biskop i Västerås stift thomas.soderberg@svenskakyrkan.se

Miljövänlig ny regering. 400 miljoner människor i Indien saknar tillgång till elektricitet. Nu drar den nya regeringen, ledd av Narendra Modi, igång en satsning som ska se till att alla indiska hem får elektricitet inom fem år - med hjälp av solceller.

Om det nya initiativet lyckas kan solceller göra det möjligt för alla hushåll att få tillgång till elektricitet som räcker till att ha igång två glödlampor, en tv och en solkokare, enligt Taneja.

Världens största solkraftverk På en yta av 2,5 kvadratkilometer i Abu Dhabis öken har världens största kraftverk med koncentrerade solfångare invigts. De 258 000 speglarna reflekterar solljuset mot ett rör där en specialolja värms till 393 grader. Via en värmeväxlare förs värmen över till vatten som förångas och driver generatorer med en total effekt på 1oo MW vilket ger el till 20 000 bostäder. ur Ny Teknik

Lokala energiföreningar i hela landet – hör av dig till SERO kansli om du vill vara med och bygga upp SERO! 2/2014 förnybar energi

23

Ur Dagens Industri, publicerad 2014-04-30

TrärÜr frün Boxholm VINDKRAFT

Boxholm har levererat trärÜr i drygt 80 ür och münga av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljÜ och hjälper gärna till med rüd om dimensioneringar och fÜrläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som smü.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt frĂĽn urval och bearbetning av virke till tillverkning av stĂĽlband.

Valet av trärÜr är självklart när kraven pü kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besÜk oss gärna pü vür hemsida:

www.boxprod.se

Världens fÜrsta vindkraftssamhälle Den minsta bebodda KanarieÜn blir till sommaren världens fÜrsta Ü med självfÜrsÜrjning av fÜrnybar energi. Det rapporterar vetenskapskanalen Discoverys nyhetssajt.

Lokal vatten- och vindkraft Üverstiger inom kort energibehoven fÜr Ün El Hierros 10.000 invünare och energikrävande saltvattenverk. De nya vindkraftverken som stür klara i juni pü Üns nordÜstra spets väntas producera 11,5 megawatt. Överskottsel frün vindsnurrorna kommer att användas fÜr att pumpa vatten frün en reservoar nära hamnen till en stÜrre vulkankrater omkring 700 meter Üver havet. Under vindstilla perioder kommer elunderskottet att kompenseras av vattenkraft som genereras av vatten som släpps tillbaka ned i reservoaren. Även om andra Üar runt om i världen drivs av sol- och vindenergi anses El Hierro vara fÜrst med att säkra konstant självfÜrsÜrjning av el, utan hopkoppling med kringliggande elnät, skriver Discovery.

Upplägget beräknas minska Üns koldioxidutsläpp med 18.700 ton per ür. El Hierros oljeeldade kraftverk som tidigare bränt 40.000 fat olja per ür släcks ned helt till hÜsten. Anläggningen für dock fü stü kvar, fÜr säkerhets skull.

Andra Üar som Hawaii, västindiska Aruba, danska SamsÜ och japanska Oki, har visat intresse fÜr att fÜlja El Hierros exempel – full fÜrnybar energifÜrsÜrjning i ett eget slutet system, skriver Discovery. di.sedise@di.se@dagensindustri

Originalet!

TrärÜret frün Boxholm.

ANEBY Ă˜ 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

24 

fÜrnybar energi  2/2014

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

VINDKRAFT

Alfred Maultasch från Filipstad motionerade till SERO-s årsmöte Allt fler producerar egen el och allt fler satsar på energisnålare teknik. Det har skapat ett överskott som pressar elpriserna. I februari i år låg priset på historiskt låga 21 öre per kWh. Utvecklingen verkar ha överraskat beslutsfattarna, som fortsätter att prata om nya satsningar på dyr kärnkraft. Låga energipriser är bra men tyvärr, dagens låga prisnivå slår hårt mot satsningarna på förnybar energi.

Det går inte att räkna hem nya investeringar och redan gjorda investeringar går med förlust. Skall Sverige klara de beslutade miljömålen krävs förändringar i skattesystemet.

Alfred Maultasch satsade på vindkraft och byggde ett 500 kW vindkraftverk på Gotland i bästa vindläge. Nu när verket har några år på nacken får han ingen hjälp av elcertifikat längre samtidigt skenar underhållskostnaderna. Dessutom är elnätet från Gotland till fastlandet underdimensionerat vilket gör att verket måste stängas när det blåser som bäst. Nu går verksamheten med förlust och Alfred med familj tvingas satsa egna besparingar för att klara ekonomin.

Alfred motionerade till både SERO-s och till Svensk Vindkraftsförenings årsstämmor och ville att föreningarna skulle analysera

• reglerna för nätavgifter och nätanslutning ( I Sverige mellan 200 000 och 300 000 kronor)

• beskattningen på energi. (Siktet måste vara inställt på en hållbar övergång till förnybar energi.)

• problem som uppstår när överskottet blir så stort att elpriserna till och med blir negativa, vem skall betala och vem skall ersättningen gå till. ( Sker emellanåt i både Danmark och Tyskland.)

• Skillnaden mellan stödformer till förnyelsebar energi i övriga EU länder och Sverige. Sverige och Norge har de sämsta villkoren inom EU när det gäller vindkraft.

I motionen framhålls att föreningarna bör verka för att synliggöra de stöd som ges inom EU för kärnkraft och fossilkraft. alfredvpv@telia.com SERO sa ja till motionerna och beslutade att styrelsen skall arbeta vidare med frågeställningarna.

SERO och Svensk Vindkraftförening svarar gemensamt på Energimyndighetens rapport

”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015” Vi delar Energimyndighetens oro för att Sverige inte kommer att nå utbyggnadsmålet om 26,4 TWh till år 2020. Flera faktorer samverkar till att målet troligen inte kan nås. Det största hotet är de låga certifikat- och elpriserna. Det gäller särskilt för äldre vatten- och vindkraftverk, som inte längre omfattas av certifikatsystemet, men det gäller även för nya verk. I dag ligger produktionskostnaden för ny vindkraft på 50-70 öre/kWh beroende på vindläge. Med ett elpris på ca 25 öre/kWh behövs ett certifikatpris på minst 30 öre/ kWh, att jämföra med dagens 17 öre/kWh. De allt lägre elpriserna har fått bankerna att ställa högre krav eller att helt enkelt neka lån. Privatpersoner och småföretag, som tidigare svarat för en stor del av inves-

teringarna är i princip borta från marknaden. Andra problem är de segdragna och dyrbara tillståndsprocesserna och svårigheterna att få brister i elnätet åtgärdade inom rimlig tid.

EU:s nuvarande förslag till ramdirektiv för vatten blir ett annat stort problem.

Om de genomförs krävs omprövningar av nuvarande vattendomar med krav som innebär minskad elproduktion från vattenkraften och det måste i så fall kompenseras med ökad användning av focila bränslen och kärnkraft, knappast i linje med beslutsfattarnas vilja.

SERO/SVIF föreslår Att kvoten höjs, dvs. den andel certifikat, som elhandlaren behöver köpa in åt sina

kunder, vilket kan pressa upp priset på certifikaten. Energimyndigheten föreslår, i och för sig, att kvoterna höjs från år 2016, men för att klara målsättningen föreslår SERO/SVIF ytterligare höjning.

Att, för att underlätta finansiering av nya kraftverk, staten inrättar en energilånefond.

Att beslutsfattarna agerar för att hindra allt för segdragna och dyrbara tillståndsprocesser Kontaktpersoner: Olof Karlsson, SERO, Carl-Arne Pedersen Svensk Vindkraftförening.

Hela det omfattande remissvaret finns att läsa på SERO hemsida www.SERO.se

2/2014 förnybar energi

25

En Prius hybridbil, som Peter konverterat till ladd hybrid.

Att driva företag och köra bil miljövänligt en lönsam affär En begagnad Toyota Prius hybridbil, årsmodell 2006, som gått 12000 mil kostar enligt Dagens Industris prislista 40 000 kronor.

Peter Söderberg i Katrineholm konverterar hybridbilen till ladd hybrid för 80 000 kr. Alltså för 120 000 kr går det att komma över en bil som går 5 mil på el innan den går över till bensindrift.

- Kör du bara kortare sträckor blir drivmedelskostnaden försumbart omkring en krona per mil säger Peter. Peters styvfar, som bodde i Texas konverterade sin Prius. När han gick bort hade bilen gått 44 000 mil. Köparna stod på kö och bilen

26

förnybar energi 2/2014

såldes direkt. En kund från Kalifornien köpte bilen för 5 000 dollar. I Kalifonen har över 5000 hybridbilar konverterats .

Trots att vi i Sverige betalar 1000 kronor per kbm i koldioxidskatt, finns vi knappast på kartan. - Under de 3 år jag syss-

lat med att konvertera bilar har bara ett fåtal kunder nappat på erbjudandet säger Peter och fortsätter, i USA där man har 0 kronor i koldioxidskatt konverterar mängder av ägare från hybrid till ladd hybrid.

Vad sägs om att byta ut bil eller cykel mot eldriven vespa. Peter säljer även elvespor. Priset är 16.900 kronor.

Batteriet med kringutrustning väger cá 35 kg och laddas med ett vanligt jordat eluttag, alltså inget behov av snabbladdare.

I Norge, där elbilarna slagit igenom, har man installerat mängder med snabbladdningsstationer men, till knappast någon nytta, bara ett fåtal bilägare har nyttjat systemet.

Kör man längre sträckor, som kräver övernattning, tar hotellet inte ens betalt för att man ansluter bilen till hotellets elnät. De få ören det kostar att ladda bilen är inget att ta betalt för.

När strömmen i bostaden eller andra lokaler av någon anledning strejkar kan man koppla det laddade batteriet till fastighetens elsystem och värmer huset. Det laddade batteriet räcker till hålla en normalvilla med ström något dygn Peter presenterar fler miljövänliga och ekonomiskt vettiga energilösningar. Utöver det att Caraboo, som Peters företag heter, saluför bilar, fyrhjulingar, eldrivna vesslor, driver verkstad m.m. värms lokalerna, 600 kvm, upp . Lokalerna används som kontor, försäljningslokal och restaurang. I restaurangen finns 12 kylskåp, frysboxar och kyldiskar och utanför lokalerna står 4 bilar plus en vespa på laddning.

12 solpaneler, som grannen Ehrenberg installerat för överkomliga 36 000 kronor, klarar större delen av elbehovet. – Bidrag, frågar jag. - Nej sånt sysslar jag inte med,

säger Peter, - det var ju en lönsam affär sånt skall man väl inte ha bidrag till.

8 solfångare kopplade till två ackumulatortankar på sammanlagt 1 kbm bidrar till de låga energikostnaderna. För att klara elförsörjningen och hålla lokalerna varma året runt behöver Caraboo ett tillskott på blygsamma 8000 kWh el plus förbränning av 4 kbm pellets per år och vi spar inte på värmen, 21 – 23 grader i smällkalla vintern säger Peter.

När vi är på väg att lämna Peter ser vi en Toyota Prius ladd hybrid stå ute på gården. Jag går tillbaks och frågar - bilen är en ladd hybrid årsmodell 2010 som gått 12000 mil. Den används som familjebil och är egentligen inte till salu, men en hastig titt i datorn visar på ett pris på 215 000 kronor. Skulle den, som styvfar i Texas bil, klara 44 000 mil och sedan säljas för dryga 30 000 kronor så kan man konstatera att både konvertering och drivmedelskostnad är försumbara.

Allt det här skulle Peter berättat om på SERO-s seminarium, men 20 tilldelade minuter räckte inte till för att berätta om en affärsverksamhet som varit igång i 13 år och som växt, inte utan växtvärk, men som fungerat ekonomiskt tillfredsställande. peter@caraboo.se

ENERGIEFFEKTIVISERING

Långt kvar till 100 % förnybart i en värld som hettas upp av allt I nästan alla fattiga länder växer befolkningen snabbt och alla vill ha del av ett ”växande” välstånd. Skogen som eventuellt finns kvar avverkas och blir ved, matjorden regnar eller blåser bort – återstår energikällorna vind och sol som finns i överflöd.

Några axplock ur wikipedia visar att det mesta är ogjort. Det kanske går att hejda jordens uppvärmning.

Senegal – all elektricitet produceras av fossila bränslen, klimatet är tropiskt, under regntiden blåser kraftiga sydöstliga vindar, resten av året domineras av den heta, torra vinden ”harmattan”. Miljöproblem – avskogning och jorderosion.

Kap Verde – nästan all elektricitet produceras av fossila bränslen, en liten andel vindkraft finns också.

Vinden harmattan blåser med jämna mellanrum och solen är nästan ständigt närvarande Marocko – 95 % av landets elektricitet framställs av fossila bränslen, resterande med vattenkraft. Några av landets större miljöproblem är jorderosion på grund av avverkning av vegetationen.

Vi i Sverige delar ansvaret för utvecklingen och kan hjälpa till att vända utvecklingen genom att vara goda exempel och genom att överföra teknik.

Ur Wikipedia

Carl Olov Persson 2/2014 förnybar energi

27

KÄRNKRAFT

Utbränt kärnbränsle en offentlig hemlighet Fråga någon på gatan - vet du var i Sverige vårt utbrända kärnbränsle är lagrat och du får ett frågande svar – Var då vad då?

I Figeholm utanför Oskarshamn planerar ett danskt företag ett gigantiskt fridscenter ”Cirkel Resort”, man räknar med 5000 besökare per dag. Projektörerna verkar helt omedveten om att på andra sidan staketet finns tusentals ton utbränt kärnbränsle lagrat.

Inte heller verkar man bekymra sig över tyskarnas, de påtänkta besökarnas, negativa inställning till allt som förknippas med begreppet atomkraft.

I nära anslutning till reaktorerna i Oskarshamn ligger CLAB, ett aktivkylt mellanlager för utbränt kärnbränsle i avvaktan på slutförvar i det föreslagna djupförvaret i Forsmark. Aktiv kylning till skillnad från passiv innebär att vi måste pumpa kylvatten dygnet runt till dess att sista bränslestaven tagits ut för slutförvar, någonstans mellan åren 2080 och 2130. Maximal mängd bränsle i lagret beräknas inträffa ca 2045 då kanske mer än 12 000 ton lagras. Det motsvarar ca 12 gånger den mängd som fanns i Fukushima.

I ett haveriscenario enligt Miljökonsekvensbeskrivningens Nollalternativ Om anläggningen överges kan vattnet i lagringsbassängerna, till följd av avsaknad av ventilation och kylning, torrkoka.

Vissa radioaktiva ämnen kommer då att förångas och frigöras från bränslet för att sedan transporteras ut ur anläggningen genom självdragsventilation. Torrkokning skulle gå snabbast då bränslet har sin maximala resteffekt, vilket inträffar år 2042. Om anläggningen överges vid denna tidpunkt tar det cirka en vecka innan vattnet börjar koka och därefter tar det ytterligare tio till tolv veckor innan bassängerna är torrlagda. Atmosfäriska spridningsberäkningar har genomförts för ett oplanerat övergivande av Clab.

Beräkningarna visar att dosen som en person erhåller minskar med avståndet från anläggningen och är beroende av vid

28

förnybar energi 2/2014

vilken tidpunkt övergivandet sker. Vid ett övergivande år 2042, då bränslet har sin maximala resteffekt, kommer en person som befinner sig på en kilometers avstånd från Clab att få en dos på drygt 0,1 millisievert per timme. Detta motsvarar cirka 400 millisievert per år vid vistelse utomhus under åtta timmar per dygn på denna plats under ett år.

Reservkraftverken har bränsle för ca en vecka. Därefter måste man troligen tanka en tankbil med släp var tionde timma i en kraftigt kontaminerad miljö.

Ett attraktivt alternativ till aktiv kylning och förhindra torrkokning är torrlager.

Flertalet kärnkraftnationer bland annat USA och Tyskland har valt att torrlagra sitt utbrända kärnbränsle i så kal�lade ”Dry Casks eller Castorcylindrar”.

Cylindrarna har vikter på ca 150 ton och är mycket svåra att förstöra. Cylindrarna kan spridas geografiskt och lagras med minimal tillsyn i 200 år eller mer.

Vi borde omedelbart ta efter dessa nationer och skrota CLAB med omlokalisering till torrförvar. En sådan åtgärd ger en mycket hög säkerhet och tidsfrist i slutförvarsprocessen. Fördelar vi sedan cylindrarna på Sveriges kommuner i relation till områdets elförbrukning har vi ytterligare ökat säkerheten. Placerar vi dessutom cylindrar på Sergels torg och Karlaplan belysta med svagt grönt ljus, påminns våra beslutsfattare om slutförvarsprojektet varje gång de passerar en cylinder eller känner på vattentemperaturen i fontänen. På det sättet kan vi lämna bränslets anonyma tillvaro i CLAB och väcka

medvetenheten om ett problem som måste lösas för årtusenden framåt.

Efter en juridisk behandling vid Nacka tingsrätt för bedömning enligt Miljöbalken med en parallell prövning enligt Kärntekniklagen av Strålsäkerhetsmyndigheten fattar Regeringen det slutliga beslutet om godkännande av plats och metod utan möjlighet till överklaganden, bortsett från ett tveksamt kommunalt veto. Genom den valda processen sätts Miljööverdomstolen, Högsta Domstolen och Europadomstolen ur spel. Den förkortade beslutsprocessen kanske gör att vi kan minska lagringstiden på Sergels Torg och Karlaplan.

Roland Davidsson roland.davidsson@sero.se Ordinarie i SERO styrelse och medlem i SERO granskningsgrupp för slutförvaret av utbränt kärnbränsle

Pressade priser på lång sikt – eventuellt ljusare på kort sikt Elpriset Hydrobalansen har under slutet av maj fortsatt sjunka något. Enligt långtidsprognoserna ser det däremot ut som att vädret vrider mot mer normala förhållanden och att hydrobalansen därmed kommer att plana ut och ligga kvar något under normalt.

Två kärnkraftsreaktorer (Ringhals 1 och Forsmark 2) planeras komma tillbaka i drift under mitten av juni. Kabeln till Norge går med förminskad kapacitet vilket gör att det fortsatt är skillnad mellan Norge och Sverige. Nu avtar dock effekten av vårfloden vilket gör att skillnaderna i pris minskas.

Kabeln mellan SE2 (Nedre Norrland) och SE3 (Svealand o Norra Götaland) kommer få minskad kapacitet från mitten av juni.

Om kärnkraftsproduktionen inte går igång som planerat blir det sannolikt högre spotpriser i SE3 och SE4 (Södra Götaland) från mitten av juni. Det kan eventuellt mildras av att de tyska priserna pressas ned av stor produktion av vind och sol vilket då leder till ett inflöde av billigare el.

På längre sikt påverkas priserna fortsatt av sjunkande priser på kol/gas samt fortsatt stabilt låga priser på koldioxidutsläpprätter. Att gaspriserna faller beror till stor del på att marknadens bedömning är att läget i Ukraina stabiliserats, både angående gasskulden till Ryssland och att det inte finns överhängande risk för störningar i gasleveranserna.

Elcertifikat Under de senaste åren har vi sett en tydlig tendens att elcertifikatspriserna faller efter den årliga annulleringen per den siste mars. Orsaken är att de som har kvotplikt kan avvakta innan de börjar köpa på sig elcertifikat inför fullgörandet av nästa års kvotplikt. Detta skedde även i år, men vi ser nu en ökande efterfrågan vilket gett en långsamt stigande trend på 2-3 kronor per vecka. Under första veckan i juni låg spotpriset på elcertifikat över 180.

Rekommendation Med många motverkande och osäkra faktorer är det svårt att ge en rekommenda-

(*För att kunna visa priser i samma diagram räknas elpris om från EUR till SEK till kurs 9,0. El handlas i EUR och Elcertifikat i SEK)

Analysen baseradera på den 9 juni tillgängliga fakta utförd av Jakob Vive Munk och Sten Lillenau, Neas Energy.

tion just nu. Men de kortsiktiga påverkansfaktorerna ger sannolikt ett förhållandevis bra spotpris under juni. Det påverkar också priserna för kvartal 3 där det ser ut som att terminspriserna ligger högre än motiverat, vilket talar för att binda. På längre sikt ser det däremot inte lika gynnsamt ut.

Eftersom elcertifikatspriserna ser ut att ha

en stabil uppåtgående trend finns det inget som talar för att binda priset på dem. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

2/2014 förnybar energi

29

VATTENKRAFT

Kortfattad sammanfattning av SOU 2014:35 - I vått och torrt Slutbetänkande av Vattenverksamhetsutredningen med förslag till ändrade vattenrättsliga regler I utredningens uppdrag ingår att se över skillnaderna i regleringen av miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet och ta bort de skillnader som inte är motiverade. Utredningens förslag ska leda till att grundläggande principer för miljörätten, såsom principen om att förorenaren betalar och att bästa möjliga teknik ska användas, får genomslag även för vattenverksamhet.

30

förnybar energi 2/2014

Utredningen ska vidare analysera reglerna avseende omprövning av vattenverksamheter och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett effektivt system. Utredningen ska bl.a. överväga om bestämmelserna om ersättningsrätt i MB, rättegångskostnader, tillståndets rättskraft och begränsning i tiden samt verksamhetsutövarens respektive tillsyns-

myndighetens ansvar för omprövning är ändamålsenliga eller behöver ändras.

Utredningens uppdrag omfattar även s.k. herrelösa dammar och andra vattenanläggningar där ansvarsförhållandena avseende löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder är oklara.

Föreslagna ändringar ska säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverksam-

heter har tillstånd i överensstämmelse med MB och EU-rätten samtidigt som en väl fungerande markavvattning och en fortsatt hög regler- och produktionskapacitet i den svenska vattenkraftsproduktionen eftersträvas.

Utredningen föreslår att prövningsplikten för vattenverksamhet inte ska vara generell i fortsättningen En tillståndspliktig verksamhet ska definieras som en A-verksamhet och en anmälningspliktig som en C-verksamhet. A-verksamheter ska prövas av mark- och miljödomstol medan C-verksamheter ska anmälas till tillsynsmyndigheten, som företrädesvis är en länsstyrelse. Havs- och vattenmyndigheten i samråd med Naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta förslag till dessa föreskrifter.

Som en konsekvens av att prövningspliktens utformning blir lika för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet har utredningen föreslagit att bestämmelsen, som berättigar vattenrättsliga sakägare att få sina rättegångskostnader ersatta av sökanden, ska upphöra att gälla. Förslaget innebär även i övrigt att de processuella reglerna om rätt till ersättning för rättegångskostnader blir desamma för såväl miljöfarlig verksamhet som vattenverksamhet.

Kravet på att en vattenverksamhet är samhällsekonomiskt tillåtlig enligt 11 kap.

6 § MB utgår.

Bestämmelserna i 11 kap. 8 § MB om kompensationsåtgärder för fisket ska också upphöra att gälla. Kompensation för de skador verksamheten orsakar ska i stället omfattas av prövningen enligt 2 kap. MB Ytterligare en särreglering för vattenverksamheter är att äldre vattenanläggningar kan lagligförklaras. Det innebär att domstolen, efter ansökan från anläggningens ägare eller den som avser utnyttja den för vattenverksamhet, i samband med en tillståndsprövning av verksamheten enligt MB inte prövar själva anläggningen enligt MB:s bestämmelser. I stället prövas om anläggningen var laglig enligt de regler som gällde vid tiden för uppförandet.

Någon motsvarande reglering för äldre anläggningar där miljöfarlig verksamhet bedrivs finns inte. För att möjliggöra en prövning av anläggningen enligt MB:s bestämmelser och för att få enhetliga regler föreslår utredningen att möjligheten att lagligförklara äldre anläggningar ska upphöra.

Utredningen föreslår även att det ska införas en upplysningsskyldighet för

den som övertar en tillstånds- eller anmälningspliktig vattenverksamhet eller vattenanläggning. Utredningen föreslår slutligen, i syfte att åstadkomma ett mer enhetligt system, att prövnings- och tillsynsavgifterna för vattenverksamhet ska utformas på samma sätt som för miljöfarligverksamhet. I stället för avgift för prövning och debitering per timme för utövad tillsyn, ska en årlig tillsynsavgift utgå på samma sätt som för miljöfarlig verksamhet. Storleken på avgiften kan knytas till det föreslagna systemet med A- och Cverksamheter.

Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten i samråd med Naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta en lista med förslag till löpande tillsynsavgifter för vattenverksamhet.

Bestämmelsen i 24 kap. 8 § första stycket 1 MB, som reglerar upphävande av tillstånd till miljöfarlig verksamhet på tillståndshavarens initiativ, ändras så att den även omfattar vattenverksamhet. Vidare tydliggörs att bestämmelserna i 24 kap. 3 § andra stycket och 4 § MB om rätt att bibehålla en vattenanläggning, utrivning m.m. gäller när ett tillstånd upphävs på grund av att verksamheten slutligt upphört.

Vidare ska den som bedriver vattenverksamhet, på samma sätt som i dag gäller för den som bedriver miljöfarlig verksamhet, vara skyldig att ta fram det underlag som krävs för en omprövning.

Om en verksamhetsutövare underlåter att inom föreskriven tid uppfylla villkor i en omprövningsdom, innebär det att MB:s sanktionssystem i 26 och 29 kap. MB avseende tillsyn och straff blir tillämpliga och således inte att omprövningsdomen förfaller.

Vid omprövning ska, i enlighet med övriga föreslagna ändringar i 25 kap. MB, var och en svara för sina rättegångskostnader. Detta gäller även sakägare.

Utredningen föreslår att fastighetsägaren får ett subsidiärt ansvar för vattenanläggningar som inte utgör fastighetstillbehör Samtidigt införs en skyldighet för den som har uppfört en vattenanläggning på annans fastighet med stöd av en särskild rättighet att ta bort anläggningen om fastighetsägaren begär det.

Klimatförändringen hotar Stockholms dricksvatten Kraftigt höjda havsnivåer runt Stockholm hotar framtidens dricksvatten.

Nu ska politikerna försöka ta tag i frågan genom en handlingsplan för klimatanpassning.

SMHI:s regionala klimatscenario för Stockholms län visar att havsnivån kan höjas med ungefär en halv meter vid år 2100.

Om Saltsjön tränger in i Mälaren blir vattnet obrukbart i värsta fall. Då måste vi få hit dricksvatten från andra delar av landet, t.ex. via stora tunnlar från Klarälven och Dalälven. säger Daniel Helldén (MP), oppositionsborgarråd, till SVT

Något att ta efter - Örebro kommun har tagit fram en solkarta Alla husägare i Örebro tätort kan nu ta reda på hur mycket solenergi som kan utvinnas på det egna hustaket.

Detta kan man göra genom att använda sig den nya solkartan som finns tillgänglig som gratistjänst på kommunens webbplats. Mer info - http:// www.orebro.se/16594.html

Lokala energiföreningar i hela landet – hör av dig till SERO kansli om du vill vara med och bygga upp SERO!

Sammanställt av Roland Davidsson, roland.davidsson@sero.se 2/2014 förnybar energi

31

Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska kraftnät, skriver i en debattartikel i Dagens Industri; Politikerna har inte klarat av att lösa energifrågan långsiktigt. Sverige riskerar ellunderskott.

Olika former av stöd till vind- och solkraft har lett till en stor ökning av elproduktionen i Europa. Det har bidragit till att pressa elpriserna och göra dem mer volatila. En följd är att konventionell baskraft – som bara behövs en del av tiden – har blivit mindre lönsam och riskerar att läggas ned. För att förhindra det övervägs därför subventioner även till traditionella kondenskraftverk.

I Sverige för vi inte den diskussionen … ännu. Vår elenergibalans är fortfarande stark. 2012 slog vi rekord med en nettoexport …. motsvarande 12 procent av den svenska elproduktionen. Samtidigt var elpriset historiskt lågt – halverat jämfört med 2010 och två tredjedelar av priset 2011. Mönstret upprepades förra året med fortsatt låga elpriser och en nettoexport på 10 TWh. Men den här situationen kommer inte att vara för evigt. Om cirka tio år kom-

mer de tre första kärnkraftsreaktorerna – Oskarshamn 1, Ringhals 1 och Ringhals 2 – att vara avställda efter 50 års drift. Energimässigt kommer bortfallet att täckas av den nya elproduktion, främst vind, som kommer att byggas med stöd av det svensk-norska elcertifikatssystemet. Men för effektbalansen – det vill säga förmågan att ha tillräcklig tillgång till el i varje givet ögonblick – blir avvecklingen bekymmersam.

En kall vinterdag 2025 kommer vi att

sakna i storleksordningen 3.000 megawatt i södra Sverige. … i dag är inte den politiska osäkerheten, utan den kommersiella, det största hindret för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det krävs goda nerver för att vilja investera 60–70 miljarder kronor i en kärnkraftsreaktor som om 10–15 år ska börja sälja el på en marknad om vars förhållanden man i dag inte vet någonting.

Mikael Odelberg, lyssna på nya signaler!

Mikael Odelberg är en bra generaldirektör för Svenska Kraftnät men när det gäller el-stabilitet är han föråldrad. Han har rätt i så måtto att det behövs effektreserv för variationer i nätet.

Variationerna åstadkoms genom att användningen och/eller tillförseln varierar.

Vid extremt stort behov en vinterdag 2025 med låg tillförsel av vindenergi uppstår tillfälligt behov av extra effekt. Detta behov kan tillgodoses av värmekraft eller kondenskraft baserad på förnybara bränslen eller import av el från t.ex. Norge.

Den effektreserv som kan behövas i

32

förnybar energi 2/2014

Sverige och som står still under året utom vid extrema lägen kan finansieras separat av t.ex Svenska Kraftnät. 3000 MW i 24 timmar motsvarar 72 GWh eller 0,072 TWh en bagatell i totala tillförseln.

Att installera en kärnkraftsreaktor på 1600 MW som för det första inte löser totalproblemet( 3000 MW behövs) och dessutom får en kapacitet på ca 10 TWh per år

är för det första förödande för utvecklingen av förnybar el och är för det andra en gigantisk felsatsning.

Lite nytänkande tack Mikael Odelberg peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail. telia.com Peter Danielsson

Mikael Odenbergs om effektbrist!

I USA har man löst problemet Odenberg beskriver på ett enkelt sätt. Man upprättar ett avtal med många av sina kunder att de skall sänka sitt effektuttag då elbolaget signalerar risk för effektbrist. I stället använder man bioenergi genom att elda med ved eller pellets de timmar effektbristen varar.

En kund, som tecknar avtal om att sänka effektuttaget får en ersättning i relation till hur många kW man erbjuder sig att sänka med. För kraftbolagen är det som regel en mycket god affär. I stället för att bygga ett nytt kraftverk som kostar 10 000 kr per kW kan man få samma nytta för några tusen kronor. För att uppmuntra fler kunder att delta i projektet delar man också ut investeringsbidrag på ett par tusen dollar.

Om 200 000 elkunder lovade att sänka sitt effektuttag då det behövs med 5 kW

vardera, skulle effektuttaget minska med 1000 MW, vilket motsvarar en ny kärnreaktor. Kärnreaktorn skulle kosta 70 miljarder kr. Om varje deltagare i projektet fick 10 000 kr för att avstå 5 kW skulle initialkostnaden bli 2 miljarder. För åren därefter kan ersättningen vara förslagsvis 500kr/sparad kW, en årskostnad för elbolagen på 100 miljoner kr.

Förutom överlägset bättre ekonomi i ett sparprogram skulle nyttan spridas över hela landet. Om man skulle bygga

ny kärnkraft för att klara effekttopparna, skulle dessa få ett litet antal drifttimmar per år och därmed bli mycket olönsamma.

Redan nu har oljekraftverken i Karlshamn och Stenungssund, vilka nu ingår i den svenska effektreserven, stora problem med lönsamheten p.g.a få drifttimmar per år och kräver därför stora bidrag. olof.karlsson@sero.se Olof Karlsson

Flispannor i Södermanland Omkring 40 % av träd, som avverkas kan betraktas som restprodukter. Det har familjen Liljeqvist, ägare till Gimmersta Energi AB, tagit fasta på. Liljeqvists är stora skogsägare i Julita och även i Söderbärke.

I Sörmland har man lyckats med konststycket att få avsättning för det mesta av skogsprodukterna. Genom en effektiv hantering blir restprodukternas från skogen flis som levereras till fjärrvärmeförsörjningen av skolor, dagis, äldreboenden och bostadshus i Bie, Björkvik, Forssjö, Julita m.fl. orter i närområdet.

Erik Hernblom på företaget berättade för 15-talet intresserade sörmlänningar om hur restprodukterna bli flis som direktlevereras till värmepannor i området.

Bröderna Tomas och Magnus Århammar har på flera sätt lyckats ta vara på gårdens energi. Förutom ett vindkraftverk med en kapacitet om 800 MWh/år har man nyligen färdigställt en flisvärmeanläggning som förutom gårdens alla byggnader ska försörja spannmålstorken med värme. text o foto Hans Murman

Magnus Århammar, t.h berättar för några av besökarna om hur den ena av gårdens två pannor fungerar.

2/2014 förnybar energi

33

Svartån, Skultuna. Foto: www.fotoakuten.se.

Professor Thomas Sterner

Jorden blir faktiskt varmare!

Nu är experterna ”i princip” överens, jorden blir varmare och det beror på oss människor. Problembilden kartläggs i del 1 av 3 delrapporter från IPCC. I del två, som handlar om utvecklingen i nutid, beskrivs situation som mycket värre än vad som tidigare konstaterats.

Tredje rapporten innehåller 17 kapitel. Ett av dessa kapitel, det om styrmedel, har professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet Thomas Sterner ansvarat för. De tre rapporterna är den mest omfattande översikten som tagits fram hittills.

Att få alla nationerna att samverka – ingen lätt uppgift Att samla alla nationerna kring problematiken med jordens uppvärmning för att diskutera frågan och komma fram till gemensamma synpunkter är ingen lätt uppgift.

Flera hundra experter, som representerar alla nationer på jorden, tusentals inblandade, 38 000 skriftliga kommentarer att behandla, sammanfattningen av alla synpunkter i en lägesrapport där alla är överens ser nästan omöjligt ut.

Att sedan föreslå vägar att välja för en miljövänligare utveckling ser ändå omöjligare ut.

34

förnybar energi 2/2014

Här fanns ingen plats för att skriva ner egna nya tankar och det var svårt att presentera nya banbrytande idéer. IPCC ger inga rekommendationer utan hänvisar till ”What is NEW”, som presenterar mängder med förslag.

Att alla är överens om problemet innebär inte att man är överens om tolkningen av orden, språkförbistring och skillnader i kultur och värderingar utgör enorma hinder för att nå fram till en gemensam skrivning. Förhandlingarna hakar ibland upp sig på ett ord i texten.

Utsläppen ökar globalt, men i OECDländerna sker ytligt sett en nergång av

utsläppen. Det hänger samman med att tillverkningsindustrin flyttat till lågkostnadsländer. Där har utsläppen i stället ökat kraftigt.

Eftersom befolkningen i OECDländerna använder allt mer av jordens resurser ger den ökande konsumtionen upphov till fortsatta och ökade utsläpp är påståendet att nergången av utsläpp OECD-länderna ihåligt. Men, säger Thomas Sterner, det fritar inte länderna som tagit över produktionen från ansvar. Precis som på alla andra områden bär nationerna och regeringarna ansvar för sin egna energipolitik.

Miljövänlig tillväxt Åtgärder för att skydda jorden från den globala uppvärmningen påverkar tillväxten och kostar pengar. Men att det brådskar är uppenbart och ju längre vi väntar desto dyrare blir det. Men observera tillväxt behöver inte bara handla om miljöskadlig verksamhet som kräver högre åtgång av energi. Ur miljösynpunkt är det viktigt att satsa rätt. Tillväxt genom bättre sjukvård, bättre skolor, rent vatten etc. förstör inte jorden. Tillväxt är ok och viktig särskilt för alla som lever i fattigdom, Det viktiga är frågan om vad som växer.

Ny teknik är det enda riktigt hoppingivande, solceller, vindkraft o.s.v.

Några personliga reflektioner av Thomas Sterner Vid en första analys av problemen ser det näst intill hopplöst ut, men utgångspunkten måste vara att allt är möjligt. Det har gått att lösa till synes omöjliga problem tidigare.

För inte så länge sedan var slaveriet något som alltid funnits och som skulle finnas kvar för evigt men slaveriet försvann. För inte så länge sedan gick en järnridå genom Europa och ingen trodde att den någonsin skulle rivas men en dag revs den. När muren revs reste Sterner tillsammans med sina då små söner ner till Berlin och hackade fram några skärvor av muren som togs med hem till Sverige. För inte så länge sedan var det ok att röka överallt. Ingen trodde att vi skulle kunna flyga i rökfria flygplan, bo på rökfria hotell etc, men det hände.

Varför skedde förändringarna – jo, det är fråga om förändringar av värderingar i de breda lagren.

Styrmedel viktiga Det går att skynda på utvecklingen med hjälp av styrmedel. Det finns gott om för-

slag på styrmedel. I rapporten finns en uppsättning idéer till åtgärder men man ger inga färdiga förslag. I stället överlåter man till de olika regeringarna att ansvara för hur man vill medverka till lösningen av det globala problemet. Inte alla accepteras av alla. Exempel på viktiga styrmedel är bra stödsystem för utveckling av förnybar energi och för energieffektivisering.

Olika nationerna har att välja mellan olika styrmedel men kan inte låta bli att ta ansvar för ett globalt problem. När Thomas Sterner förde samtal med forskare från USA och föreslog att USA att nationen skulle följa det svenska exemplet med koldioxidskatt sa amerikanarna nej. Sterner argumenterade för en skatt på 10 kronor per ton KOLDIOXID Nej, det går inte sa amerikanarna. Men vi i Sverige har en koldioxidskatt på 150 dollar per ton svarade jag och det är skattebetalarna inte ens medvetna om sa svarade jag. Amerikanarna trodde att jag ljög. Skatten har påverkat till lägre utsläpp. Thomas menade att om USA skulle ta ut EN BRÅKDEL AV samma koldioxidskatt som Sverige skulle USA kunna eliminera hela sitt budgetunderskottet.

Vi var många delegater från OECD-länderna men många av de fattiga länderna representerades bara av kanske en forskare och han/hon hade ingen uppbackning hemifrån. Politikerna i deras hemländer hade mer närliggande problem att brottas med, som överskuggade lösningarna av den globala uppvärmningen.

Fråga om skenande problem, som vi inte kan hejda På frågan om vi är på väg mot ”tipping pojnt” blev svaret -det vet vi inget om än, vi kan bara spekulera i hur situationen kan komma att utvecklas t.ex. om permafrosten i de arktiska områdena försvinner

Professor Thomas Sterner

och gaserna som finns gömda i markerna där slipper ut i atmosfären. Vi kan knappast föreställa oss vad det innebär att isarna vid polerna smälter bort och vattnet i haven expanderar därför att vattnet expanderar när det blir varmare. Det viktigaste vi kan göra för att hindra en så negativ utveckling är att vara försiktiga och inte höja koldioxidhalten ytterligare.

Seminariet avslutades med att Bengt.

Anders Johansson (M), vice ordf Miljöoch jordbruksutskottet sammanfattade med att konstatera Inget är viktigare Grunden är lagd av forskarna Måste tas upp på dagrondingen Allt är möjligt thomas.sterner@economics.gu.se Noteringarna förda av Carl Olov Persson SERO

Vi säljer nu andelar i Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening för 4300 kr/styck.

En andel ger dig ca 900-1000 kWh/år under vindkraftverkets livstid och kostar 4300 kr plus 300:- i administrativ avgift för den första andelen. Vindkraftverket beräknas ha en återstående livslängd på 16 år, om inte föreningen vidtar åtgärder för att förlänga den tiden. Läs mer på hemsidan (adress nedan). Tillfälle att köpa andelar till ett bra pris. Skynda!

Just nu har vi c:a 500 andelar till salu (totalt finns 8900 st).

www.vindparkvanern.se 2/2014 förnybar energi

35

Justeringar av förslaget om skattereduktion – beslut dröjer NYHETER

Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen sannolikt inte kommer att godkänna Regeringens förslag till skattereduktion, varför arbetet försenas. I bästa fall kan systemet genomföras den 1 jan 2015 om EU då har godkänt systemet med skattereduktion.

Enligt nu gällande skatteregler blir den som säljer en enda kWh egenproducerad el betraktad som yrkesmässig leverantör och därmed skyldig att registrera sig som företagare och betala elskatt även på egenproducerad el.

Först den 12 juni 2014 meddelade Skatteverket att man ändrar regelverket så att det blir tillåtet för en mikroproducent att sälja överskottsel utan att behöva registrera sig som företagare.

Därmed faller också kravet på att betala elskatt på den el man själv producerar och själv använder.

Ett annat bud som framförts är att den som vill ta ut skattereduktion på 60 öre/kWh skall tvingas skänka bort överskottet till sin elhandlare, som föreslagits få överta mottagningsplikten från nätbolaget som tidigare haft den plikten.

Efter hand som dimmorna skingras kommer SERO att redovisa utvecklingen på vår hemsida www.SERO.se. Något riksdagsbeslut i ärendet blir det inte i vår.

SMART • STARK • TRYGG • TYST

BÄSTA VALET

Olof Karlsson

400 miljoner kronor till energieffektivisering och förnybar el Omkring 400 miljoner kronor om året, motsvarande 20 procent av de svenska fondpengarna, ska användas till energieffektivisering och förnybar el, enligt besked i dag från regeringen.

– Det är en mycket tydlig prioritering som regeringen gör, och som hela EU gjort, där vi säger att en hel del av pengarna i det nya regionalfondprogrammet ska gå till att ställa om till ett hållbart samhälle, säger energiminister Anna-Karin Hatt (C) till Sveriges Radio.

enligt Energimyndighetens test

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT! Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om.

SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat.

STARK – Imponerande effektiv och energisnål.

TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor.

TYST

– Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en

Google satsar på energi I början av januari köpte sökjätten Google en vindkraftspark utanför Amarillo i Texas för cirka en halv miljard kronor. När parken står klar i slutet av 2014 skall den ha en kapacitet på 182MW, vilket motsvarar el till 56 000 hushåll. Med ungefär lika mycket solenergi uppnår Googles energiinvesteringar en total kapacitet på två GW, dvs. ungefär lika mycket som två kärnkraftsreaktorer.

Källa:Energivärlden

36

förnybar energi 2/2014

tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta.

Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

0706 - 36 66 47

VINDKRAFT Foto: David Ruin

Sven Ruin blev vinnare av Skånes vindkraftspris 2014 Den 10 juni delades Skånes vindkraftspris ut för tredje gången. Priset tillföll i år Sven Ruin, som för Svensk Vindkraftförening genomfört en marknadsöversikt av småskaliga vindkraftverk. Skånes vindkraftspris är instiftat av Skånes vindkraftsakademi och priset delas ut i samarbete med Eon Värme och Serviceförvaltningen, Malmö stad. Prisutdelningen sker i samband med Skånes Energiting, på Slagthuset i Malmö.

Juryns motivering Juryn utser Sven Ruin till vinnare av Skånes vindkraftspris 2014, med följande motivering: "Ett anspråkslöst, seriöst och mångårigt arbete med en lättillgänglig marknadsöversikt som förtjänar att uppmärksammas. Översikten ger stöd till människor att våga anlägga småskalig vindkraft. Kart-

läggningen har genererat kunskap som är gränslös och den är väldigt tillämplig i Skåne där småskalig vindkraft är särskilt passande. Juryn tycker att styrkan med småskalig vindkraft är att den kan kombineras med andra förnybara energikällor. Skånes vindkraftspris 2014 går till Sven Ruin!"

Lari Pitkä-Kangas, kommunalråd i Malmö stad, agerade prisutdelare:

"Vinnaren lyfter trovärdigheten och höjer förtroendet för svensk vindkraft. Genom råd och rön till köpare av småskaliga vindkraftverk blir mottot "rätt verk för rätt plats" verklighet. Det är med gjäldje jag tilldelar Skånes vindkraftspris för år 2014 till Sven Ruin.", säger Lari Pitkä-Kangas.

2/2014 förnybar energi

37

förnybar energi INFORMATION

& ENERGIEFFEKTIVISERING

NÄSTA NUMMER KOMMER 20 SEPTEMBER Manusstopp 1 september Plan för kommande nummer ”Hållbar produktion”, ”Hållbar handel”, ”Hållbar konsumtion” Vårt mål är att bli Sveriges viktigaste informationskälla om förnybar energi Bli med - sänd idéer och tankar till redaktionen!

ANNONSBOKNING Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 jorgen.ek@teamprinting.com

BLI MEDLEM NU!

Blir du medlem nu så betalar du bara 175 kr för resten av året (helår 350 kr), familjemedlem betalar 50 kr och studerande betalar 75 kr.

Du kan gå in på www.sero.se och registrera dina uppgifter där så skickar vi en medlemsfaktura, eller så ringer eller e-postar du vårt kansli, (0221-824 22, info@sero.se) och lämnar dina uppgifter .

Du kan också betala in dina medlemsavgift till SERO:s BG 829-8481.

Glöm inte att ange fullständigadress och om möjligt även e-postadress och telefonnummer

Välkommen med!

38

förnybar energi 2/2014

ADRESSER Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr.

BG 829-8481 SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr.

BG 5956-7404 • PG 54 24-7

ADRESSER

SERO

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551 Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson E-post: mattias@ecotopic.se

2/2014 förnybar energi

39

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com

NEASENERGY.COM