Fe 316 nylåg

TIDSKRIFT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, VATTEN- OCH VINDKRAFT, SOLENERGI, BIOENERGI OCH GEOENERGI

”Giraff ” vinnare i tävling om vindkraftverk, sid 26

Pionjärer diskuterar solenergi, sid 20

, 16 3 20 3 3/ NG: NR GÅ ÅR

Förnybar Energi

Framtidens krav på energieffektivitet uppfylls redan idag

Perfekt avstämda paket med motor och frekvensomriktare för effektiv varvtals­ reglering av energikrävande tillämpningar som pumpar, fläktar och kompressorer.

ABB:s Synkrona Reluktansmotor (SynRM) finns i två utföranden: ­ Super Premium med en prestanda som uppfyller effektivitetsklass IE4. ­ Högeffektutförande som möjliggör utrymmesoptimering eller ökat effektuttag. www.abb.se/motorer&generatorer

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering Enkel montering Korrosionsbeständiga Utmärkta hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

2

Förnybar Energi

3/2016

Ett företag i

koncernen

6, 01 33 3/2 NG: N R GÅ ÅR

Förnybar Energi TIDSKRIFT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, VATTEN- OCH VINDKRAFT, SOLENERGI, BIOENERGI OCH GEOENERGI

”Giraff ” vinnare i tävling om vindkraftverk, sid 26

Pionjärer diskuterar solenergi, sid 20

Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i drygt 2.000 exemplar ADRESS: SERO, Romelevägen 7, 681 52 Kristinehamn E-mail: info@sero.se ADRESSÄNDRINGAR: info@sero.se ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se ANNONSER: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39 E-mail: staffan@ teknikfor.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Roland Davidsson

Energiöverenskommelsen mest på gott, men med klara brister I juni presenterade Energikommissionen en överenskommelse mellan 5 partier, m, kd, c, s och mp, dvs. en betryggande majoritet i riksdagen. SERO har under hösten och vintern uppvaktat samtliga riksdagspartier samt Energikommissionens sekretariat. Det är utmärkt att politikerna äntligen lagt fast en blocköverskridande, långsiktig energipolitik. Vi kan konstatera att fempartiöverenskommelsen har tagit till sig några av våra krav. Det ena är att ha som mål att Sveriges energiförsörjning senast 2040 ska baseras på 100 % förnybar energi. Det är också SEROs mål, och fullt realistiskt . Att inte sätta målet tidigare beror i huvudsak på trafiken.

Som utredningen, ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84 och 85, klart visat, är det inte möjligt att redan 2030 köra alla bilar fossilfritt.

Däremot kan elförsörjningen klaras av med helt förnybar energi tidigare, senast 2035, vilket regeringen föreslog i våras men som Energikommissionen inte ställde sig bakom, se cirkeldiagrammet här nedan.

Vattenkraft Ett annat önskemål från SERO var att fastighetsskatten på småskalig vattenkraft, < 10 MW, skulle sänkas till 0,2 % och att

Göran Bryntse, ordförande SERO miljöprövningen enligt Miljöbalken skulle förenklas och göras billigare med hjälp av en stödfond enligt förslaget från Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten.

Idag motsvarar fastighetsskatten ca 4 öre/ kWh i genomsnitt för småskalig vattenkraft och i vissa fall upp till 9 öre/kWh. Energiöverenskommelsen resulterade i att fastighetsskatten sänktes till 0,5 % för alla vattenkraftverk. Dessutom sägs i energiöverenskommelsen att det juridiska prövFortsättning nästa sida

Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: Arctic Silk Omslagsbild: Bilden visar InnoVentum AB – Giraffe 2.0 Hybrid Wind-Solar Power Station

Var med och påverka!

Bli medlem!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.

Som medlem får Du 4 nummer av tidningen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på info@sero.se med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

Sveriges elförsörjning 2035, en tolkning av regeringens förslag.

3/2016

Förnybar Energi

3

FÖRENINGEN

”Sammantaget tycker SERO att energiöverenskommelsens fördelar överväger nackdelarna.” ningssystemet ska utformas ”på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande”. Vad det innebär ska Energikommissionen återkomma till .

SERO har således anledning att vara nöjda med energiöverenskommelsens förslag på vattenkraftsidan, även om vi tycker att det är onödigt att sänka fastighetsskatten även på de stora vattenkraftverken. De är ju rena sedelpressarna och har råd att betala!

Kärnkraft De stora kraftbolagens utpressningsfasoner när det gäller kärnkraften borde inte få förekomma i ett civiliserat samhälle.

De hotade med att stänga ner kärnkraften om de inte fick skattefrihet. Det påminner om Putins agerande mot Ukraina.

Men är det något som ska beskattas i ett kretsloppssamhälle så är det ändliga, miljöfarliga resurser, t ex uran. Om inte sådana resurser ska beskattas, vad ska då beskattas i ett hållbart samhälle? Kraftbolagen fick tyvärr som de ville, till min förvåning med stöd av Naturskyddsföreningen! Borttagande av fastighetsskatten på stora vattenkraftverk och kärnkraftverk innebär minskade skatteintäkter på ca 10 miljarder kronor per år, något som svenska elkonsumenter utom den elintensiva industrin ska betala med höjd elskatt.

De stora vinnarna på den politiken är förutom Vattenfall de utländska kraftbolagen Eon och Fortum samt Finland som importerar hela produktionen hos en av Forsmarksreaktorerna.

Energikommissionen medger också att nya reaktorer får byggas trots att de samtidigt vill att Sveriges energiförsörjning senast 2040 ska baseras på 100 % förnybar energi. Inte lätt att begripa hur Energikommissionen har tänkt här.

Förslagen att äntligen ratificera Parisöverenskommelsen om utökat försäkringsansvar för kärnkraftsolyckor till 1200 miljoner euro är bra, men otillräckligt. Kostnaderna för kärnkraftso-

lyckor i världen så här långt handlar om tusentals miljarder, något som skattebetalarna i huvudsak fått stå för och så förblir det.

Vindkraft De som för några år sedan satsade på vindkraft har idag stora lönsamhetsproblem på grund av det låga elpriset. Elcertifikatsystemet ska förlängas och utvidgas med 18 TWh till 2030.

Det är bra, men helt otillräckligt för de som de senaste åren investerat i vindkraft. Här måste regeringen vidta åtgärder för att rädda kvar svensk vindkraft. SERO kommer därför att uppvakta statssekreterare Nils Vikmång och bl a föreslå åtgärder för att förhindra att många vindkraftsbolag går i konkurs.

Förslaget att slopa anslutningsavgifterna till elnätet för havsbaserad vindkraft är bra, men även anslutningsavgifterna för landbaserad vindkraft bör sänkas, de är idag ohemult höga.

Bioenergi Även bioenergin kommer att lida av de låga elpriserna och de låga priserna på kol. Biobaserad kraftvärme behövs bl a för att bidra till en miljövänlig lösning av effektproblemet, då de levererar el när den som bäst behövs, dvs. när det är kallt på vintern. Svebio har kommit med förslag hur det ska gå till.

Energieffektivisering Energikommissionen jobbar vidare med att föreslå mål och åtgärder för energieffektivisering. SERO har föreslagit s k vita certifikat, ett system som är vanligt utomlands för att stimulera energieffektivisering. Det återstår att se hur Energikommissionen ställer sig till vårt förslag. Åtgärder på användarsidan kan också bidra ordentligt till att begränsa det maximala effektbehovet, t ex timvis debitering av el.

Sammantaget tycker SERO att energiöverenskommelsens fördelar överväger nackdelarna. Målet 100 % förnybart ligger helt i linje med SEROs politik sedan många år. Nu gäller det att se till så att målet uppnås. Det blir en huvuduppgift för SERO i framtiden och vi kommer att jobba hårt med den.

Energikommissionens löfte om regelbundna kontrollstationer med början 2018 får att säkerställa att målet uppnås inger förhoppningar..

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO Vice president i EREF, European Renewable Energies Federation

Nordiskt energimöte i Köpenhamn SERO kommer att tillsammans med sina danska systerorganisationer ordna ett nordiskt möte mellan ideella energiföreningar, torsdagen den 6 oktober, i syfte att bilda ett nordiskt nätverk för förnyelsebar energi. Inbjudningar har gått till alla nordiska länder inklusive de baltiska staterna. Mötet kommer tack vare våra danska vänner att hållas

4

Förnybar Energi

3/2016

i danska parlamentet i Köpenhamn. Vi utnyttjar i huvudsak våra redan befintliga kontakter. Målet med mötet är att konstituera ett nordiskt nätverk för samarbete kring förnyelsebar energi och energieffektiviseringar. Mötet sker i samarbete även med EREF, European Renewable Energies Federation. Deras VD, Döerte Fouquet, gör en presentation

på mötet liksom en representant från Nordiska Rådet. En styrelse kommer att tillsättas och en arbetsgrupp för att ta fram stadgar och en webbsajt, där information om bra energipolitik i de olika nordiska länderna kommer att spridas.

Mer info om mötets resultat kommer i nästa nummer av vår tidning.

Göran Bryntse, projektledare

Intresserad av vindkraft?

- Investera i hela verk eller i andelar!

Eolus erbjuder

investeringsmöjligheter i nyckelfärdiga samt idrifttagna vindparker.

Vi säljer både andelar i vindkraftverk samt hela verk och parker.

För mer information kontakta oss!

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Mikael Henriksson 010-199 88 40 mikael.henriksson@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com 3/2016

Förnybar Energi

5

Solceller klättrar på villataken AKTUELLT

Solcellerna i Sverige gav över 100 GWh el förra året, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av den svenska elanvändningen.

Den installerade effekten av solceller ökade med 60 procent under 2015.

Störst var ökningen hos villa- och småhuskunder. Det installerades 13,9 MW, motsvarande cirka 2500 anläggningar, mot 9,6 MW året innan. Totalt finns nu cirka 37 MW installerad i denna kundgrupp idag .

Småhusägare har också de bästa förutsättningarna för solceller. Utöver själva ersättningen för överskottselen när man säljer den till ett elbolag erhåller man 60 öre/kWh extra i ersättning från staten.

Men det är inte bara de ekonomiska förutsättningarna som gör solel intressant. Tekniken har förbättrats och kommit ned i pris.

– Tekniken är beprövad och kunskaperna ökar bland allmänheten, säger Johan Lindahl, på branschorganisationen Svensk Solenergi.

det inte finns någon samlad statistik och mätning av solel, säger Johan Lindahl, som tagit fram solcellstatistiken på uppdrag av Energimyndigheten.

– Svensk solelstatistik bygger på försäljningsstatistik från de företag som säljer solceller eftersom något komplett anläggningsregister inte finns.

Milstolpe passerad Under 2015 passerades också en milstolpe när det gäller produktion av solel då den nådde en produktion på över 100 GWh, vilket svarar mot cirka 0,1 % av den svenska elanvändningen.

– Siffran bygger på en uppskattning av installerad effekt. Vi vet inte med exakthet hur stor produktionen är då

Fortsatt tillväxt?

Kommer tillväxten att fortsätta?

– Ja, allt pekar mot att marknaden kommer fortsätta att växa.

Den snabba kostnadsutvecklingen för solcellssystem stannade av något under 2015, men priserna fortsatte ner och det som uttalades i energiöverenskommel-

Det är framförallt inom villasida, privatpersoner och bostadsrättsföreningar som solenergin växer. Foto: Svensk Solenergi.

Det är framförallt på villasidan, privatpersoner och bostadsrättsföreningar som solenergin växer. Källa: Energimyndigheten.

6

Förnybar Energi

3/2016

sen i juni om solenergin var i positiva ordalag.

– Nu gäller dock att politikerna går från ord till handling. Ett önskemål från föreningen är att en nationell plan för solenergi tas fram. Solenergin är förhållandevis liten i Sverige i jämförelse med många andra länder. Exempelvis får Tyskland 7 till 8 procent av sin el från solen.

Enligt Energimyndigheten kostar ett villasystem på 3 kW cirka 56.000 kr inklusive arbetskostnad och moms. Ett sådant system ger knappt 3.000 kWh ett vädermässigt normalår.

Staffan Bengtsson Foto: Svensk Solenergi

– Allt pekar på att marknaden kommer att fortsätta att växa, säger Jonas Lindahl.

Snart 25 procent förnybart inom transporter

HVO står för hydrerade vegetabiliska oljor och kan beskrivas som en kopia av diesel men där materialet antingen kommer från växt- eller djurriket.

FAME (fettsyrametylestrar) är också från växtriket och baseras i Sverige på raps.

FAME har hittills varit större än HVO men det bedöms att HVO har de bästa förutsättningarna då bränslen blev skattebefriat i maj 2014.

Båda bränslena kan användas som inblandning eller ren användning av FAME eller HVO förutsätter dock att motorn byggs om.

Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos bedöms andelen förnybart bränsle inom transportsektorn ökar från 15 till 23 procent till 2018.

Det är framför allt biodieseln HVO som spås öka kraftigt de närmaste åren.

AKTUELLT

Förnybara bränslen växer nu kraftigt som transportbränsle. Det är framförallt diesel som produceras från material av biologiskt ursprung istället för fossilt.

Dessa bränslen benämns med förkortningarna HVO och FAME.

Andel biodrivmedel i vägsektorn. Till år 2018 spås andelen nästan uppgå till 25 procent.

Hälften av biodrivmedlen är låginblandad HVO, som bäst kan beskrivas som en kopia av diesel, men där materialet antingen kommer från växt- eller djurriket. Källa: Energimyndigheten Den totala energianvändningen för inrikes och utrikes transporter förväntas öka med 3,7 TWh från 2015 till 2018, och uppgår då till 128,5 TWh. Anledningen är framför allt att transportarbetet och antalet personbilar bedöms öka. Mängden HVO ökade mycket under 2015 och bedöms fortsätta öka de närmaste åren. Ökningen beror på ökad låginblandning i fossil diesel, men också på att antalet bussar och tunga lastbilar som kör på ren

HVO antas bli fler till 2018. − Detta beror dels på att HVO blir ett alltmer konkurrenskraftigt bränsle, både i pris och tillgänglighet, och dels på ökade satsningar på miljöarbete inom kommuner och åkerier, säger Erik Olsson på Energimyndigheten. HVO växer just nu snabbare än vi tidigare har trott, men samtidigt är utvecklingen över en längre tidsperiod beroende av att marknaden hittar ytterligare råvaror.

Eleffektiv LED ska ge säkrare trafik Nya Kvarnholmsförbindelsen, i Stockholm, ska sätta en ny standard för klart ljus och ökad säkerhet. Såväl tunneln som bron har fått intelligent LEDbelysning som enkelt kan styras via webben, medan energioptimeringen och den utökade livslängden innebär rejält sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan.

Belysningen i de svenska hemmen, kontoren och i stadsbilden blir allt smartare och mer flexibel – och nu är det dags för vägtunnlarna- och broarna att komma in i matchen. Den 310 meter långa tunneln genom Ryssbergen förbinder Kvarnholmen med väg 22, Värmdöleden, i utkanten av Stockholm och är den första tunneln i Sverige som utrustas med Philips energieffektiva och intelligenta TotalTunnel-system. Dess-

LED ger inte bara en lägre elanvändning utan bidrar också till en säkrare trafik.

Bild: Trafikverket. utom har den 200 meter långa broförbindelsen fått ett optimerat ljussystem

med hög säkerhet – och det var just den helheten man var ute efter.

3/2016

Förnybar Energi

7

Foto: Charlotte Carlberg

ENERGIEFFEKTIVISERING

ABB utvecklar alltmer elsnåla elmotorer Det moderna samhället drivs av elmotorer. Uppskattningsvis används drygt en fjärdedel av världens el till att driva motorer. Effektiva och elsnåla motorer kan därför betyda för att reducera elanvändning i världen. Att åstadkomma sådana motorer är något ABB satsar stort på.

Mänskligheten står inför en rejäl utmaning i och med att den globala elkonsumtionen beräknas öka kraftigt under kommande decennier. En ökad befolkning i kombination med ökad användning av produkter som drivs med elektricitet kommer oundvikligen leda till en global ökad konsumtion av elektricitet. En av de stora elförbrukarna är elektriska motorer. Enbart industrins elmotorer står för uppskattningsvis ca 28 procent av den globala elkonsumtionen. Elmotorer erbjuder därför en stor besparingspotential.

Elmotorer har använts inom industrin i över 125 år och är den moderna industrins verkliga arbetshästar, och används främst för att driva pumpar, fläktar, kompressorer, transport-

8

Förnybar Energi

3/2016

band samt olika typer av maskiner. I fastigheter och byggnader används motorer för att driva klimat och ventilationssystem. I ledningsnät för vatten och avlopp används elmotorer för att driva pumpar som förser oss med dricksvatten, och leder tillbaka det som blir över till reningsverken. I framtiden förväntas användningen av elmotorer i fordon öka kraftigt. I frågor som rör energieffektivisering är det därför nödvändigt att diskutera hur vi kan effektivisera våra motordrifter.

Globalt regelverk De ledande industriländerna har enats om att motordrifterna måste effektiviseras för att de globala klimatmålen ska kunna

3/2016

Förnybar Energi

ENERGIEFFEKTIVISERING

Redan nu är de högre klasserna IE5 uppnås. Detta har resulterat i ett geoch IE6 föremål för diskussion. mensamt regelverk som fastställer hur Med andra ord, dagens asynkrona elmotorers verkningsgrad skall mätas, elmotor av induktionstyp räcker inte samt hur effektiviteten ska åskådligötill för att möte framtidens behov på ras. Elmotorerna delas in i klasser, där energieffektivitet, utan det behövs IE1 är den minst effektiva, och IE4 den annan effektivare teknologi för att mest effektiva klassen. Regelverket klara framtidens behov av effektiva omfattar direktdrivna 1-hastighets 3elmotorer. fas-motorer, 2-6 poler, i effektområdet De krav som ställs på elmotorer gäl0,75-375 kW, med få undantag. För att både tillverkare och marknaden ler vid drift direkt mot elnätet, vilket ska få tid att ställa om införs regelvergör att motorn drivs på fullt varvtal. I många pump- och fläktdrifter ger moket stegvis.

Inom EU förbjöds användningen av torn fullt moment och det flöde av luft IE1-klassade motorer redan under i eller vätska som inte behövs leds helt juni 2011. Sedan 2015 är det endast enkelt bort med spjäll eller ventiler. tillåtet att använda IE3-klassade motoEtt sätt att effektivt minska elförrer i effektområdet 7,5 - 375 kW. Det brukningen är reglera varvtalet och är dock tillåtet att använda en motor driva motorn med en frekvensomriksom uppfyller klass IE2 om den drivs tare. Detta ger en avsevärd energibevia en frekvensomriktare, eller om sparing, eftersom motorn då inte drivs effekten är under 7,5 kW. USA ligger med konstant varvtal, utan produceföre Europa när det gäller effektiviserar så mycket moment som efterfrågas för stunden. Uppskattningsvis uppnås ring av motordrifter. Redan i slutet av Stellan Rosenqvist, är produktmarknadsspecialbesparingar på 20-80 % beroende på 2010 infördes i USA krav på IE3 för ist på ABB sedan 2008. Bild: ABB. driftsförhållanden. motorer i området 1- 150kW. Under 2016 höjs kraven i USA ytterligare då Ny motorteknologi IE3 blir ett generellt krav i hela effektområdet 0,75-375 kW, För att lösa morgondagens energiutmaning måste en annan med få undantag. Europa inför krav på IE3 fullt ut från 1:a motorteknologi tillämpas. Synkrona motorer har ingen efterjan 2017. EUs regelverk antogs 2008 och därmed har alla parter haft nio år på sig att förbereda sig inför de höjda kraven. släpning, och verkningsgraden är fortfarande hög vid lägre varvtal och lägre last, varför de är effektivare än asynkronmoMärksskylt torer.

För den som bygger och exporterar maskiner och utrustning En variant av synkronmotor är PM-motorer (motorer med är det är viktigt att känna till att regelverken varierar i de permanenta magneter) som introducerades under 1980-talet olika länderna (EU, Turkiet, Kanada, USA, Mexiko, Brasisom en typ av servomotor, men har de senaste 10 åren fått en alltmer utbredd användning för att driva fläktar och pumpar. lien, Australien, Nya Zeeland, Kina, Korea, Japan). Motorns Dessa motorer kan göras effektiva och kompakta. märksskylt visar att motorn uppfyller de nationella kraven.

Det är vanligt att PM-motorer uppfyller klass IE4, och i en Det är därför viktigt att meddela motorleverantören till vilket del fall ännu högre. PM-motorer är försedda med magneter land motorn ska exporteras så att den förses med rätt typ av som bidrar till att höja motorns verkningsgrad, men bidrar märkskylt. till att kostnaden för en PM-motor är avsevärt högre än för Dagens välbeprövade och robusta asynkrona induktionsmoen asynkron induktionsmotor. I magneterna ingår sällsynta torn är i princip den samma för ca 125 år sedan när den introjordartsmetaller, t.ex. Neodymium. Idag är Kina det land ducerades för industriell användning, med den skillnaden att som kontrollerar och framställer majoriteten av sällsynta verkningsgraden ökat. Genom att använda mer aktivt matejordartmetaller. Priset på Neodymium har ökat kraftigt under rial av högre kvalitet reduceras motorns förluster vilket ökar 2000-talet och den framtida utvecklingen är osäker. Efterfråmotorns verkningsgrad. En effektivare motor är därför dyrare att tillverka, och blir både tyngre och något längre. En invesgan väntas dock öka i takt med att efterfrågan ökar på energitering i en ny effektiv IE3-klassad elmotor som ersätter en 20 effektiva motorer och generatorer. år äldre kan betala av sig på 2-5 år i form av energibesparing, beroende på driftsförhållanden och energipris. Eftersom en ABBs forskningscenter motor har lång livslängd - 20 år är inte ovanligt- får den efEnergieffektivitet är något som engagerar ABB sedan många år tillbaka och inom företaget arbetas det kontinuerligt fektivare motorn en avsevärt lägre livscykelkostnad. med att utveckla ny eller förbättra redan etablerad teknik.

I Västerås finns ett av ABBs forskningscenter, med över 200 Standardiserade motorer verksamma forskare. Ett av projekten som genomfördes där Elmotorer följer en given måttstandard specificerat av IEC, resulterade i en helt ny motorfamilj kunde presenteras i samvilket gör att elmotorer är utbytbara, oavsett fabrikat. En asynkron induktionsmotor kan designas för att uppfylla klass band med Hannovermässan april 2011: Synkrona ReluktansIE4, utan att frångå IEC-standard. Men för att möta den frammotorer och drivpaket (SynRM). Redan 1923 beviljades ett tida energiutmaningen kommer kraven på elmotorer att öka.

Fortsättning nästa sida

9

Foto: ABB

ENERGIEFFEKTIVISERING

Snygg, fint och eleffektivt – en modernt apparatrum med elsnåla motorer från ABB patent för den här motortypen, så den är egentligen inte ny, men den var inte anpassad för industriellt bruk, eftersom den inte gick att starta direkt mot elnätet. Dagens SynRM drivs med avancerade frekvensomriktare och ger exakt varvtalsreglering utan behov av pulsgivare eller återkoppling.

Rotortypen som används i SynRM består av hopmonterade rotorskivor med luftbarriärer, istället för den burkonstruktion som används på induktionsmotorer. I övrigt är det flesta komponenter gemensamma med ABBs väl beprövade processmotorer. Fördelarna är många: Rotorkonstruktionen är en bidragande faktor att SynRM har ett lägre tröghetsmoment, intertia, jämfört med induktionsmotorer. Till skillnad från PM-motorer innehåller rotorn inga magneter, vilket gör att ett lagerbyte är lika enkelt att utföra som på en induktionsmotor.

En annan fördel är att risken för avmagnetisering är eliminerad. Avsaknaden av magneter bidrar även till att kostnaden för en SynRM är lägre en för motsvarande PM-motor.

Unik rotor Det som främst skiljer SynRM och den traditionella asynkrona induktionsmotorn är att den tidigare utnyttjar reluktansprincipen. På utsidan syns inga skillnader, men väl på insidan, eftersom SynRM använder en annan typ av rotor.

Den unika rotorn strävar efter att linjera sig med magnetfältet, vilket producerar ett moment, och roterar med synkront varvtal, utan eftersläpning. Jämfört med en asynkron induktionsmotor är SynRM effektivare, eftersom den inte har några rotorförluster. Lägre förluster ger motorn en lägre arbetstemperatur, vilket i sin tur bidrar till ökad livlängd och längre serviceintervall. Det ger även möjlighet att utnyttja mer effekt. Exempelvis är det möjligt att ta ut 37 kW vid

10

Förnybar Energi

3/2016

3,000 rpm från en SynRM i axelhöjd 132, vilket är avsevärt mycket mer än vad som är möjligt att ta ut från motsvarande induktionsmotor.

Varvtalsreglering Som tidigare nämnts kan inte SynRM drivas direkt mot elnätet utan måste drivas via en frekvensomriktare som har mjukvara för att driva SynRM. Frekvensomriktare och motor utgör en komplett drivpaketlösning för varvtalsreglering av t.ex. fläktar, pumpar och kompressorer. SynRMs egenskaper med möjlighet till hög överlast lämpar sig även i applikationer med konstant moment, t.ex. i transportband. ABB erbjuder idag två typer av frekvensomriktare med mjukvara för att driva SynRM: ACS850 för inbyggnad i maskiner, samt ACS880 för användning inom tuffare industriella miljöer. Under 2016 får även ABBs nyaste frekvensomriktare, ACS580, mjukvara för att kunna driva SynRM. ACS580 lämpar sig för generell användning inom industrin och HVAC (värme, ventilation och klimatkontroll) och gör därmed utbudet komplett för att passa olika behov och användningsområden.

För att passa ett så brett användningsområde som möjligt finns SynRM-familjen tillgänglig i två produktserier: energieffektiva SynRM IE4 och SynRM HO i högeffektsutförande.

Båda serierna finns tillgängliga för olika varvtalsområden.

Besparing 15 procent SynRM IE4 erbjuder mycket hög verkningsgrad, och är det självklara och effektiva valet för varvtalsreglering av fläktar, pumpar och kompressorer. Motorerna är utbytbara mot asynkrona induktionsmotorer enligt IEC-normen och finns i

motorstorlek, och vänder sig till maskinbyggare som vill utnyttja möjlighet att utrymmesoptimera konstruktionen, spara vikt och material och därmed pengar. SynRM i högeffektsutförande finns tillgängligt i effektområde från 1 till 355 kW. Båda motorserierna finns lagerförda, eller byggs mot kundspecifikation. Det finns ett brett urval av varianter och tillvalsmöjligheter för att passa ett så brett användningsområde som möjligt.

Carl Olov Persson

AKTUELLT

idag tillgängliga i effektområdet från 5,5 till 355 kW. Under 2016 utökas effektområdet ned till 1 kW. En SynRM IE4 kan alltså ersätta en befintlig asynkron induktionsmotor eftersom inbyggnadsmåtten överensstämmer. På samma sätt kan en SynRM IE4 ersättas med en induktionsmotor. Ett SynRM IE4paket är visserligen dyrare än motsvarande induktionsmotor med frekvensomriktare. Men mellanskillnaden betalar av sig på kortare tid än 3 år, ibland ännu kortare, beroende på driftstid och elpris. Det finns exempel som visar på att SynRM kan ge energibesparing på upp till 15 procent.

SynRM i högeffektsutförande erbjuder användare möjligheten att använda en upp till två motorstorlekar mindre motor med bibehållen effekt, eller utnyttja mer effekt ur befintlig

Fotnot: Mer om ABBs motorer finns på: www.abb.se/motorer

Nya rön om fotosyntesen kan ge nya solceller För första gången har forskare i detalj lyckats mäta hur solenergi flödar i och mellan olika delar i en fotosyntetisk organism. Resultatet är ett första steg i en forskning som på sikt kan bidra till att utveckla teknologier som utnyttjar solenergi på ett långt mer effektivt sätt än vad som är möjligt idag.

I ungefär 80 år har forskare känt till att den fotokemiska reaktionen i en organism inte äger rum på samma ställe i organismen som där den absorberar solljus. Det som varit okänt tills nu är hur och längs vilka vägar som solenergin transporteras i den fotosyntetiska organismen.

– Inte ens de bästa solceller som vi människor tillverkar kan jämföras med vad naturen presterar i de första stegen av energiomvandling. Det är därför som ny kunskap om fotosyntesen blir

Genom att studera naturen och fotosyntesen hoppas forskarna på sikt kunna utveckla betydligt effektivare solceller. Bild: Lunds universitet.

till nytta i utvecklingen av framtidens solteknologier, säger Donatas Zigmantas, vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Jakub Dostál, Lunds universitet, och Jakub Pšenčík, Charles University i Prag, har

Svenska OX2 bygger vindkraftpark Parken heter Raskiftets vindpark och kommer att bestå av 31 stora vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 112 MW med en beräknad årsproduktion på 370 GWh. Parken kommer att ligga i kommunerna Trysil och Åmot i Hedmarks fylke som gränsar mot Dalarna. Beställare är ett nytt joint venture bolag ägt av tyska Stadwerke München och de norska bolagen Eidsiva Energi och Gudbrandsdal Energi.

För att bygga infrastruktur med vägar, fundament och internt elnät anlitar OX2 norska Svevia som i sin tur anlitar mer erfarna svenska Svevia (f.d. Vägverket). Projektet börjar byggas hösten 2016 med driftsättning 2018.

Kommentar: Med nuvarande priser på el och certifikat är projektet inte lönsamt. Om nuvarande prisprognoser håller i sig, kan det fortsätta att vara olönsamt flera år framåt. Ägarna behöver därför ekonomisk uthållighet samt prioritera andra värden av projektet än lönsam elproduktion.

Olof Karlsson

han studerat bakteriecellers fotosyntes.

Forskningsresultaten visar att solenergin transporteras mycket effektivare inuti en cells olika beståndsdelar än mellan delarna. Detta begränsar energiöverföringen mellan delarna och därmed effektiviteten i fotosyntesens hela energiomvandling.

– Vi har upptäckt transportvägarna men också flaskhalsarna i fotosyntesens energiomvandling. Den kunskapen kan i framtiden användas inom solcellsteknologin, säger Donatas Zigmantas.

Mer investeringar i vindkraft Investeringarna i vindkraft ökade under andra kvartalet 2016, jämfört med kvartalet innan, enligt statistik från föreningen Svensk Vindenergi.

Trots att den negativa trenden har brutits spår branschorganisationen en fortsatt lägre utbyggnadstakt jämfört med de senaste åren.

Under det andra kvartalet 2016 har det beställts vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 158 megawatt (MW) i Sverige, visar färsk statistik från Svensk Vindenergi. Det är en ökning med 98 MW jämfört med förra kvartalet, då investeringssiffran låg på 63 MW. Andra kvartalet 2015 landade motsvarande siffra på 25 MW. Därmed vänder snittet för investeringsbeslut för de senaste 12 månaderna uppåt, vilket är första gången sedan sista kvartalet under 2013. Totalvolymen för dessa rullande tolv månader är dock fortfarande cirka 40 procent mindre, jämfört med föregående 12 månader.

3/2016

Förnybar Energi

11

VINDKRAFT

Sex av tio kommuner har vindkraft

Ockelbo har näst mest vindkraft i landet i relation till lands- och havsytan. Mest har Malmö med vindkraftsparken vid Lillgrund: Bild: OX2, Lina Westman.

Under 2015 ökade antalet vindkraftverk i Sverige med 214 stycken. Mest vindkraft finns i Sollefteå som toppar årets vindkraftslista, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner.

Ockelbo tar silverplatsen och Örnsköldsvik kniper tredjeplatsen.

Totalt fanns det 3 174 vindkraftverk i Sverige, motsvarande 6 GW, vid utgången av 2015. Sollefteå toppar listan med 99 vindkraftverk, varav 83 togs i drift under 2015. Vindkraftslistan bygger på Energimyndighetens statistik för elcertifikat och baseras på installerad effekt

i kommunerna. Det fanns vid årsskiftet vindkraft i 176 kommuner, medan resterande 114 kommuner inte har någon vindkraft. − Vindkraften producerade el motsvarande 12 procent av den svenska elanvändningen under 2015 och andelen kommer att öka. År 2040 ska Sveriges hela elproduktion vara 100 procent förnybar, enligt den blocköverskridande energiöverenskommelse som nyligen presenterats. Utbyggnaden av vindkraften är en viktig del för att nå detta mål, säger Charlotte Unger Larson, vd för

branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Flest antal nya vindkraftverk byggdes 2015 i Sollefteå, Örnsköldsvik och Vindeln.

Flera faktorer såsom vindförhållanden, yta och befolkningstäthet avgör hur mycket vindkraft som kan byggas i en viss kommun. Om man rangordnar kommunerna utifrån vindkraft i relation till både lands- och havsytan toppas listan av Malmö, med den havsbaserade vindkraftsparken vid Lillgrund. Därefter följer Ockelbo och Laholm.

Vindkraftens socioekonomiska betydelse kartlagd Vindkraft gynnar den lokala ekonomin, men resultaten varierar stort mellan olika projekt.

Den slutsatsen drar forskarna bakom en ny rapport som tagits fram med stöd från Energimyndigheten.

Forskarna har gått igenom drygt 120 olika rapporter med publicerad forskning och andra studier om vindkraftens socioekonomiska effekter. Cirka en tredjedel av dem är vetenskapliga publikationer varav hälften är från Sverige.

– Det är mycket gjort de senaste tio åren, och utifrån det kan vi se att den ekonomiska effekten lokalt varierar väldigt mycket, säger projektledare

12

Förnybar Energi

3/2016

Jesper Persson, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU i Alnarp.

Rapporten ”Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering” går igenom kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på både sysselsättning, lokal näringsverksamhet och fastighetspriser, liksom effekten av vindbonus, lokalt deltagande i planprocessen och frågor som rör människors platsanknytning.

– Sysselsättning är den faktor som har störst påverkan på den lokala ekonomin, men sysselsättning kopplas inte bara till direkta arbeten med konstruktion och drift utan även indirekt inom till exem-

pel besöks- och turistnäringen, säger Jesper Persson.

I rapporten ges exempel på att större skatteintäkter kan ge ökade satsningar på service och infrastruktur, och att det kan vara starten på en lång process som på sikt kan förändra ett samhälles förutsättningar. Här, menar rapportförfattarna, skulle det gå att jobba betydligt mer systematiskt än i dag.

– Det går att lyfta de socioekonomiska frågorna i samband med att vindkraften byggs ut, och det handlar egentligen inte bara om lokal acceptans, utan om att försöka skapa regionala och lokala mervärden, säger Jesper Persson.

Vindkraft ger allt lägre elkostnad VINDKRAFT

Produktionskostnaderna för för andra kraftslag, säger Maria ny vindkraft fortsätter att Stenkvist. sjunka. Det finns i dag gott om Men trots låga och sjunvindkraftsprojekt i landet som kande produktionskostnader skulle kunna byggas till en är situationen i vindkraftsbrankostnadsnivå mellan 40 och 50 schen pressad. Enligt rapporten öre per kilowattimme, men de täcker intäkterna från elen som låga el- och elcertifikatpriserna vindkraften producerar idag gör att det endast är de bästa bara kostnaden för de billigaste projekten, som kan förverkligas vindkraftsprojekten i studiens visar en ny studie från Energireferensfall. Den utvecklingen främjar aktörer som har låga myndigheten. avkastningskrav. Det har också – Teknikutvecklingen inom påverkat antagandena i de nya vindkraftssektorn går snabbt, Kostnadskurva för planerade landbaserade vindkraftsproberäkningarna. samtidigt råder en hård konkur- jekt i Sverige, kr/kWh och intäktsnivå från försäljning av el – Vår slutsats är därför att det (spotpris) och elcertifikat (augusti 2016). Bild: Energimynrens på elmarknaden med låga bara är de allra bästa projekten elpriser och elcertifikatspriser. digheten. som kommer att förverkligas Det pressar kostnaderna nedåt, med de förutsättningar som råsäger projektledare Maria Stenkurvan för ny vindkraftsel idag ligger på en lägre nivå än 2014. kvist på Energimyndigheten. der idag och att det främst är investerare – Det är viktigt för oss att ha goda Den nya studien, Produktionskostnader som har projekt med goda vindlägen, kunskaper om utvecklingen, eftersom för vindkraft i Sverige (ER 2016:17), är låga kostnader och små avkastningsvindkraften är det kraftslag som byggs en uppföljning av en liknande rapport krav som kommer att investera i svensk ut allra snabbast. Det påverkar hela ensom Energimyndigheten tog fram 2014 vindkraft under de närmaste åren, säger (ER 2014:16). Den visar att kostnadsergisystemet och också förutsättningarna Maria Stenkvist.

Förnybara

GWh sökes

I början av juni nådde Vattenfalls vattenkraftverk den historiska produktionen av 1800 TWh. Bilden visar vattenkraftverket Olidan i Trollhättan. Bild Vattenfall.

1 800 000 000 000 kWh

Vi förvaltar din elportfölj Vi är ett av de elbolag i Norden som köpe r mest närproducerad, förnybar el och är vana vid att hantera stora volymer. Som erfaren direktaktör på elbörsen Nord Pool har vi både kunskapen som ger dig lång siktig lönsamhet och den administrativ a kompetensen att förvalta din elportfö lj.

Vill du veta mer?

Ring oss på 0470 – 70 33 83 alt 013 – 20 83 13 eller e-posta produktion@bixia.se

I början av juli passerade Vattenfalls vattenkraftproduktion en historisk nivå. Sedan starten av den kommersiella vattenkraftproduktionen 1911 har Vattenfalls vattenkraftverk i Sverige producerat över 1800 TWh (terawattimmar) eller 1 800 000 000 000 kWh (kilowattimmar) el.

Vattenfall äger och driver cirka 100 vattenkraftverk i Norden. Merparten finns i Sverige och en del i Finland. Totalt svarar vattenkraftproduktionen för ungefär 20% av Vattenfalls totala elproduktion.

3/2016

Förnybar Energi

13

Att köra elbil på vindkraft – är det att åka på en blåsning?

TRANSPORTER

Jag köpte min första elbil (ELCAT) 1997 efter 3 års envist letande. Det var en brutalt upplysande upplevelse mitt ute i Amazonas djungel vid nyåret 1993-94 gav mig ett uppvaknande, en sjukdomsinsikt: Jag var en Oiloholic. Jag levde med ett sjukt beroende av olja. Och jag förnekade det.

I mitt fall var det största beroendet bensin till min gamla Opel Ascona. Men den drog en hel del olja också, min gamla rishög från studietiden. Efter 13 månader utanför Sverige kom vi hem på påsken 1994. Året som gav mig en helt ny inriktning i livet inleddes med 4

Av Per Ribbing veckors arbete i Vietnam på uppdrag av SIDA: Environmental Problem Assessment of Hanoi City. Under vårt efterföljande Honey Year som lågbudgetresenärer ”Backpackers” såg jag saker som jag egentligen redan sett, på TV, på nyheterna, i dagstidningar och magasin – men som jag ändå inte sett. Inte förstått. Inte tagit till mig. Som du nu. Du läser vad jag skriver – men du kan inte känna det jag kände. Där och då. Ute i Amazonas djungel.

Att jag råkade hamna mitt i ett oljekrig, officiellt en gränskonflikt mellan Peru och Ecuador om var gränsen egentligen gick mitt ute i väglöst land (laglöst land?) men som EGENTLIGEN var ett krig om en oljefyndighet mellan Shell

14

Förnybar Energi

3/2016

och Exxon, ändrade mitt liv totalt. Jag blev en miljöaktivist. Och nu sitter jag här, med elbil och elcykel, med andelar i Sveriges Vindkraftkooperativ och försöker frenetiskt övertyga styrelsen att sätta upp solceller på taket i vår bostadsrättsförening hemma i Knivsta. På dagarna jobbar jag med förnybar elproduktion på Uppsala universitet. Allt detta hänger ihop med uppvaknandet i Amazonas för snart 23 år sen. Historien finns som podcast. Googla: Per Ribbing Ingenjörspodden, så får du en sann, självupplevd, något otäck historia berättad för dig.

Mycket har hänt sen min första elbil.

Då var det blybatterier i bilar med en räckvidd på 5-8 mil. Nu är det litiumbatterier och bilar med en räckvidd på

15-50 mil. Allt tack vare Elon Musk, en sydafrikansk-kandensisk-amerikansk ingenjör som satsade sina miljarder från försäljningen av PayPal, i ett rent elbilsbolag: Tesla Motors. Tesla tog fram en första modell: Tesla Roadster, som jag fick testa för nu snart 8 år sedan. ”En våt dröm på 4 hjul” blev mitt betyg i en blogg efteråt.

Igår läste jag att Opel Ampera-e kommer att ha över 40 mils räckvidd och ha ett pris på under 37.500 USD (320 kSEK). Den sägs hinna före Tesla III ut på marknaden. Det är bra. Det är strålande bra. Då har Elon Musk gjort det han ville göra: förändra bilbranschen i grunden. Han har hela tiden satsat på att få ett stopp på vansinnet att köra bil

att ”uppvärmningspausen” minsann är sann - (hur de nu kan göra det med tre på varandra följande rekordår: 2014 varmast, 2015 ännu varmare och nu 2016 som med 99 % sannolikhet blir det varmaste året någonsin uppmätt) – ställer om transportsektorn till ren, fossilfri, eldrift. Det blir inte bara elbilar i elbilspooler, det blir elbussar och elcyklar, eltåg, spårvagnar och autonoma elbilar i kollektivtrafiken. Jag ser ett ”SL Elbil” som erbjuder en självkörande elbil hem till porten med leverans direkt till desti-

nationen. Under tiden du reser kan du läsa morgontidningen. Eller rent av ett ”SJ Elbil”? Det borde i alla fall mycket snart bli enbart elbilar som SJ erbjuder i sin tjänst Tågbil.

Denna hållbara utveckling stödjer du genom att välja miljömärkt el. För det är ju som titeln på min första inlämnade artikel säger: ”Currents of electrons do not develop energy systems, currents of money do.”

Har du fortfarande inte valt Bra Miljöval El. Gör det!

TRANSPORTER

med en motor med 20-30 % verkningsgrad på fossilt bränsle. ”Transformational Change” heter det på managementsvenska. Fossilbilen var, och är, en styggelse för varje ingenjör, ett rullande bevis på att det är kortsiktig ekonomi som styr - inte långsiktig logik. Synd bara att SAAB och Volvo inte fattade det. I tid. Istället motarbetade man, och lyckades knäcka, två svenska företag; Clean Air Transport och Solon. ”Jag kallar dem fossilbilar, för de är fossila i tanken - och i tanken.” Min egen one-liner som nu har bra många år på nacken.

Nu när jag alldeles oarvoderad fått möjligheten att adressera er, medlemmar i SERO, får jag inte försitta tillfället att inskärpa hur viktigt det är att välja miljömärkt el (Bra Miljöval) till sin elbil.

För genom att låta elbilarna agera dragåsna åt solceller och vindkraft, och solcellerna och vindkraften agera dragåsna åt elbilarna skapar vi en dubbel-dynamik som snabbare än kärnkraftskramarna kan säga vad halveringstiden på Cesium är, eller klimatförnekarna kan hävda

Per Ribbing Gör: Doktorand i förnybar elgenererin, speciellt vertikalaxlade vindkraftverk, vid Institutionen för teknikvetenskaper/elektricitetslära, Uppsala Universitet.

Bästa energitips: Use your brain – go by train.

Okänd talang: Spelar fortfarande fotboll. Målvakt i Vaksala SK 4. I och med årets säsong i division 8 Östra Uppland har jag nu fått en full stege i divisionsspel. Har spelat i div 4, 5, 6, 7 och 8.

Tre gånger mer solenergi i Örebroregionen Solelanläggningarna i Örebroregionen levererar nu mer än tre gånger så mycket solel till elnäten jämfört med 2014. Det visar en sammanställning som Region Örebro län låtit göra. Den totala installerade effekten ligger idag på 2 728 KW vilket motsvarar elproduktion till 500 villors hushållsel per år.

- Det är glädjande att vi har en stabil utveckling av solelen i Örebroregionen. Att öka användningen av förnybar energi i Örebroregionen är mycket viktigt för att nå Örebroregionens energi- och klimatmål. I energioch klimatprogrammet är målet att den årliga solelproduktionen ska ligga på 5 GWh per år i regionen. Idag har vi nått halvvägs, säger Mats Gunnarsson (Mp) regionråd.

Om man ser till antalet solelanläggningar i Örebroregionen så har de fördubblats sedan 2014. Idag finns 261 stycken. Flest antal anläggningar finns i Örebro kommun som har 90 stycken med en installerad effekt på 981 KW. Om man tittar på installerad effekt per invånare så ligger Lekebergs kommun

i topp med 26,4 KW per invånare, följt av Askersund med 21,6 KW per invånare och Hallsberg med 19,3 KW per invånare.

- Det finns ett stort intresse från privatpersoner och det har även byggts en del

Nätansluten solenergi i Örebro län 2,7 MWp nätansluten solenergi i Örebro I Örebro län finns det nätanslutna solcellsanläggningar med en sammanlagd effekt på 2 728 kWp (t.o.m. juni 2016). Totalt är det 261 stycken anläggningar som är anslutna till de olika elnäten inom länet.

Detta är en sammanställning av tillgänglig data för Örebro län som Region Örebro län har gjort genom att samla statistik från elnätsägarna i länet. Antal anläggningar har mer än fördubblats sedan 2014 och installerad effekt är mer än tre gånger så stort jämfört med siffran av 2014. Informationen om antalet nätanslutna solcellsanläggningar har jämförts med antalet anläggningar som är godkända för elcertifikat, vilket indikerar att ca 45 % av de nätanslutna anläggningarna i Örebro län är godkända för elcertifikat.

Antal nätanslutna solcellsanläggningar i respektive kommun, installerad effekt inom parentes (juni 2016).

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar har också jämförts med antalet ansökningar om solcellsstöd, vilket visar att hälften (129 st.) av anläggningarna har fått utbetalat solcellsstöd. 168 ansökningar är beviljade (men inte utbetalade). Totalt 358 ansökningar var inkomna till Länsstyrelsen i Örebro län vid slutet av juni 2016.

Anmärkningar: ¾ I januari 2015 var antalet ansökningar om solcellsstöd 251, det vill säga 59 fler än under december 2014. Det kan bero på en eftersläppning i statistiken. ¾ På kartan till höger och det andra nedanstående diagrammet saknas dock en ytterligare effekt på sammanlagt 39 kWp i kommunerna Nora och Örebro eftersom det inte var möjligt att allokera dessa anläggningar exakt. ¾ Enheten kWp, kilowattpeak mäter toppeffekten som en solcell kan producera under optimala förutsättningar.

Undersökning bland elnätsföretag i Örebro län

Alla solcellsanläggningar som är anslutna till nätet ska anmälas till elnätsföretaget. Det finns också en mindre antal anläggningar som inte är uppkopplade på elnätet och som inte finns med i statistiken. Samtliga nio elnätsföretag i Örebro län har redovisat uppgifter om antal anläggningar. I dagsläget saknas endast statistik som avser anslutningsår för sju anläggningar. Dessa utgör en liten del av den samlade effekten. De svårigheter som finns i insamling av statistik beror av att flera elnätsägare inte själva haft sammanställningar tillgängliga. Uppskattningarna är färre i denna redovisning och statistikunderlaget betydligt bättre avseende effekt och installationsår i jämförelse med föregående redovisning för åren fram till 2014.

Det finns inget centralt register för solcellsanläggningar i Sverige.

Den bästa tillgängliga statistiken är idag baserad på undersökning om försäljning av solcellsanläggningar (Johan Lindahl, IEAPVPS National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015). Denna statistik saknar dock geografisk uppdelning och är delvis byggd på uppskattning. Enligt denna sammanställning fanns 115,75 MWp anslutet till elnätet i Sverige i december 2015, vilket skulle innebära att Örebro län stod för 2,4 % av den svenska marknaden. Ökningen av antalet solcellsanläggningar har varit stark i Örebro län efter 2010 och särskilt efter 2014.

statistik framtagit under perioden juli till september 2016 med uppgifter av länets elnätägare © Region Örebro län

större offentliga anläggningar som gör att den installerade effekten har ökat rejält.

Men vi behöver fler aktörer som investerar i solel. Här ser vi främst att företag har stor potential eftersom solelen ger en bra avkastning på investerat kapital för ägare som tänker långsiktigt, säger Dag Lundblad, utvecklingsledare vid Region Örebro län.

Antal nätanslutna solcellsanläggningar och effekt per kommun: Kommun Effekt Antal (KWp) Örebro 981 90 Hallsberg 299 17 Karlskoga 261 21 Askersund 241 25 Kumla 205 23 Lekeberg 201 25 Lindesberg 189 17 Nora 92 9 Laxå 75 9 Ljusnarsberg 73 5 Degerfors 63 10 Hällefors 9 3

Ny rapport om lokal solel.

3/2016

Förnybar Energi

15

FÖRENINGEN

Intresset var stort bland föreningsmedlemmarna att studera det nya vattenkraftverket i Västerkvarn som bytt ut tre gamla francisturbiner. Numera drivs kraftverket med Kaplanturbiner och elproduktionen har höjts med 20 procent. Foto: Tomas Johansson.

På besök i ombyggda Västerkvarn Mälarenergis, Kenta Nyrén och Ulf Andersson berättade om företagets 42 vattenkraftstationer, utspridda runt om i Västmanland och Värmland. Den totala installerade effekten är ca 55 MW och medelårsproduktionen är 210 GWh. Samtliga 42 kraftstationer är helt automatiserade och övervakas och styrs via satellitlänk. Endast fem tekniker behövs för att klara driften.

I Västerkvarn byttes tre gamla francisturbiner, som varit med sedan stationen byggdes 1915 ut mot moderna fyrbladiga kaplanturbiner, ekonomiskt en bra satsning, elproduktionen höjs med närmare 20 %. Genom ombyggnaden har kraftstationen tilldelats en ny 15-årig tilldelningsperiod för elcertifikat. Även

16

Förnybar Energi

3/2016

utomhus är upprustningen fullständig med den senaste tekniken t.ex. intagsgaller i kompositmaterial med speciellt utförande för att förhindra att fisk kommer in i turbinerna. I stället förs fisken upp till ytan och sidledes förbi stationen i en separat ränna. Dammluckorna av rostfritt stål är eluppvärmda och hydrauliskt manövrerade. Även en fisktrappa har anlagts som fiskvandringsväg uppströms förbi stationen. Trappan övervakas med räkneverk och kamera och redan nu har två stycken rödlistade aspar kunnat identifieras på väg uppströms.

Avskrivningstid 15 år Med dagens låga energipris uppskattas avskrivningstiden för Västerkvarn till ca

15 år, lönsamhetsgränsen för Mälarenergis vattenkraft går vid ca 15 öre/kWh. Den omdebatterade tillståndsprövningen enligt den nya miljöbalken ser ut att komma att förenklas vilket naturligtvis är goda nyheter för all småskalig vattenkraft liksom att fastighetsskatten succesivt ska sänkas till 0,5 % fram till år 2021.

Småskalig vattenkraft har definitivt en plats i den svenska elproduktionen och Mälarenergis investeringsstrategi måste anses vara både ekonomiskt och miljömässigt sund.

Gunnar Öberg Fotnot: I nr 1, sid 36-37, av Förnybar Energi finns ett större reportage om Västerkvarn.

Trähus tar bort koldioxid ur atmosfären oxidreduktionen. En normalstor trävilla behöver ca 15 kubikmeter trä för sin konstruktion.

I Bålsta planerar nu Håbohus att bygga ett höghus av trä på 17 våningar. Sådana hus tar bort mycket koldioxid ur atmosfären. Därför vore det önskvärt att fler flervåningshus byggs i trä. I Sundsvall finns sedan flera år sådana hus, dock inte 17 våningar höga.

GB

ett 1

AKTUELLT

Timmerbyggnader tar bort koldioxid ur atmosfären för lång tid, troligen fram till 2045, då Sverige ska ha nollutsläpp.

Enligt Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid för varje skördad skogskubikmeter. Om man då använder skörden av trämaterial till byggnader som ska stå kvar länge, gärna till 2045 då Sverige ska vara fossilfritt, så blir det ett påtagligt bidrag till koldi-

Planerat höghus i trä med 17 våningar.

Lagringsteknik av el allt billigare och vanligare.

Att lagra el blir allt vanligare i takt med att solenergi och vindkraft expanderar. Över 90 % av ellagringen globalt sker via pumpkraftverk mellan högt belägna vattendammar och lägre liggande sjöar.

I Sverige är det största pumpkraftverket Juktan i Umeälvens källflöden med en effekt på 355 MW. Fyra mindre pumpkraftverk finns också, Sillre vid Indalsälven, Letten och Eggsjön vid Klarälven samt Kymmen vid Gräsmark i Värmland, finns också, med en samlad effekt på mindre än 50 MW. Inget av dessa kraftverk fungerar dock inte idag som pumpkraftverk eftersom behovet av sådan reservkraft inte finns idag i Sverige.

I USA pågår nu utbyggnad av befintliga pumpkraftverk. Exempelvis Duke Energy ska höja dämningsgränsen för ett pumpkraftverk så att effekten ökar med 200 MW. Den ellagrinsteknik som nu väcker störst intresse är batterier. Priset på ellagrande batterier har sjunkit med 70 % sedan 2010 och förväntas sjunka med

ytterligare 70 % fram till 2030 enligt en rapport från Bloomberg. De tror också att marknaden för ellagring kommer att uppgå till 2000 miljarder år 2040.

Elbilar kan komma att utgöra ett betydande tillskott till behovet av reservkraft. I England räknar man med att ha 300 000 elbilar 2025, motsvarande en effekt på 4000 MW. Det kan jämföras med den genomsnittliga storleken för

För varje skördad skogskubikmeter, minskar utsläppen med 470 kg

Sveriges kärnkraftsreaktorer, ca 1000 MW. Det finns också ett antal andra tekniker för ellagring, t ex tryckluftsmagasin och svänghjul. Någon risk för att ellagring ska bli ett betydande problem när Sverige baserar sin energiförsörjning på 100 % förnybar energi torde därför inte finnas.

GB

Låg elanvändning i september Den milda temperaturen har gjort att elanvändningen i Norden hålls nere.

Enligt elbolaget Bixias prognos kommer vi inte ha använt så lite el under september månad sedan 2009. Av den el vi använder i september i år kommer cirka 67 procent för förnybara källor, främst från vattenkraft och vindkraft.

– Inom den nordiska elmarknaden tar vi större hänsyn till temperaturen där befolkningen är som störst. I detta om-

råde har vi hittills i år haft en temperatur på 1,5 grad högre än normalt. Detta resulterar också i en lägre elanvändning jämfört med ett normalår, säger Matina Rosenberg, analytiker och meteorolog på Bixia. Av den förnybara elen vi producerar och använder i Norden kommer den allra största delen, närmare 60 procent, från vattenkraften, medan vindkraften står för cirka 9 procent och solel för knappt en halv procent.

Nytt ramavtal för elförsäljning Sedan många år har våra föreningar, SERO, SVIF och SVAF, haft ett ramavtal med någon elhandlare där vi har förhandlat fram goda villkor för våra medlemmar som säljer sin producerade del.

Nuvarande avtal har vi med NEAS Energy och det löper ut vid kommande årsskifte.

Vår förhandlingsgrupp ligger nu i slutförhandlingar med två elhandelsbolag,

och det kommer att bli bättre villkor än de nuvarande, konkurrensen är knivskarp.

För att ha valfrihet inför årsskiftet bör alla producenter säga upp sina nuvarande avtal, det är ofta en uppsägningstid på 2 månader.

Man kan då välja att fortsätta med samma avtal som man har idag, välja ett nytt avtal med samma elhandlare eller använda det nya ramavtalet, om det

är bättre. Den stora fördelen med vårt avtal är att det är framförhandlat under skarp konkurrens och är föremål för kontinuerlig kontroll från våra föreningar.

Men det gäller enbart för medlemmar i SERO, SVIF och SVAF. I början av oktober räknar vi med att kunna presentera avtalet och den elhandlare vi slutit avtal med.

Christer Söderberg 3/2016

Förnybar Energi

17

Horribelt att kräva rivning av dammar och vattenkraftverk DEBATT

EU sväljer elefanter och silar mygg. Det stora problemet för bra vattenkvalité är kemikaliehantering och inte vattenkraften, menar Åke Strid.

Observerade förändringar i det akvatiska livet har uppmärksammats på EU-nivå och därigenom även på svensk regeringsnivå. Förekomsten av vissa musselarter har minskat eller upphört, ålpopulationen har drastiskt minskat.

Man letar efter syndabockar och har då aningslöst fastnat för hypotesen att vattenkraftens turbiner, som utan problem varit i drift i decennier är huvudorsakerna. Ideérna är skrivbordsprodukter utan koppling till verkligheten.

Vattenkraftens utnyttjande för energiproduktion har sekellång historisk tradition. Fram till slutet av 40-talet rådde status quo i naturen. Fram till dess hanterades hushållens avloppsvatten i tätorter genom direkta utsläpp i närliggande recipienter. Vattentoaletterna medförde nya problem. På landsbygden började s.k. septictankar för allt avloppsvatten användas. Materialet deponerades för naturlig upplösning, förruttnelse, jäsning etc. Dessa tankar fungerade utmärkt och behövde sällan tömmas. Torrdassens produktion kunde i samhällena användas för tillverkning av s.k. pudrett, en begärlig produkt för lantbruket m.m.

Men i och med att moderna smarta

disk- och tvättmedel kom i bruk slutade septictankarna att fungera. Ett system för tömningar måste organiseras med åtföljande transporter till kommunala reningsverk. Reningsverken producerar s.k. rötslam, som endast i begränsad omfattning får användas för utspridning på jordbruksmark . Ett växande deponeringsproblem. Restprodukten ör flytande, ej färdigrenad men pumpbar och pumpas därför ut i närmaste recipient, åar, sjöar och i havet.

Mikroplaster Utöver kemikalier, medicinrester m.m. har det tillkommit så kallade mikroplaster, som har en allvarlig och dokumenterad negativ inverkan på många djurarters reproduktionsförmåga. Åvatten får ej användas för konstbevattning av vissa grödor, mest på grund av av bakterieinnehållet. Bakterier häftar vid mikroplastpartiklarna, därav detta förbud.

All denna hantering utgör ett växande miljöproblem, som uppmärksammas av

Nu kan Svensk Vattenkrafts medlemmar i hela Sverige teckna en speciellt anpassad försäkring i Länsförsäkringar Halland. Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs. Vi har lång erfarenhet av att försäkra vattenkraftverk och en snabb och professionell skadereglering.

Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAFs försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00.

18

Förnybar Energi

3/2016

Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen m.fl. Men författarna av Regleringsbrevet om vattenkraftens skadeverkningar hade tydligen ingen aning. Efterhand kommer allt ytvatten och även omgivande hav att vara totalt förorenade av skadliga restprodukter från reningsverken och lantbruken. Så småningom kommer även grundvattentäkterna att förstöras. Att i detta läge kräva rivning av dammar och småkraftverk är fullkomligt horribelt. Kraftverksägarna avkrävs nya tillstånd som kostar betydligt mer än vad ev. modifieringar av anläggningarna för fiskvandring skulle kosta.

Det talas aldrig om producentansvaret när det gäller utsläppskemikalier. I princip har producenterna det ekonomiska ansvaret när det gäller produkternas skadeverkningar. Myndigheterna har att omedelbart förbjuda både saluförande och användning av de miljöskadliga produkterna. Än är det kanske inte försent att återställa ål- och musselbestånden och rädda dricksvattenförsörjningen. Åke Strid

Nytt energidirektiv inom EU EU:s ambition att bli världsledande inom förnybar energi fick ytterligare stöd av klimatöverenskommelsen i Paris förra året.

Redan i februari 2015 ville EU se en grundläggande förändring där ett storskaligt energisystem baserat på fossila energikällor skulle ersättas av ett energisystem baserat på förnybar energi.

EREF har engagerat sig i utformningen av det direktiv som ska ange målen för förnybar energi och energieffektivisering inom EU fram till år 2030. Det direktivet förväntas bli presenterat i slutet av november och gå på remiss till medlemsstaterna, EU-parlamentet och Ministerrådet.

EREF förespråkar en större flexibilitet i elproduktionen. Regelverket ska vara transparent och rättvist med en gemensam balansmarknad (för att få balans mellan tillgång och efterfrågan) där konsumenternas intressen får tyngd. Kapacitetsmarknaden (effektmarknaden) ska inte få statligt stöd.

Enligt EREF är nyckeln till framgång nationella stödmodeller med flexibilitet både på produktions- och konsumtionssidan.

För att få fram potentialen och fördelarna med förnybar energi är det viktigt med nationella stödsystem och prioriterat tillträde till elnäten. Utvecklingen av effektmarknader i några medlemsländer kvarhåller på ett olämpligt sätt beroendet av fossil energi och kärnkraft.

Fossila energikällor och kärnkraft fortsätter att erhålla subventioner och deras externa kostnader (ohälsa och skador på natur och klimat) får betalas av skattebetalare och samhälle.

Nya studier visar att den fossila industrin är den största mottagaren av offentlig finansiering inom EU. Resultatet av sådant stöd är överkapacitet inom EU. Externa kostnader som säker slutförvaring av utbränt kärnbränsle och växthusgaser från fossil energiomvandling visar hur mycket påstått billiga energikällor i verkligheten kostar.

Det är också viktigt att förnybar energi får prioriterad tillgång till elnäten. Vid flaskhalsar i näten ska de förnybara energikällorna vara de som kopplas bort sist.

För att skapa ett säkert energisystem inom EU måste externa kostnader räknas in i priset från kol- och kärnkraftproduktionen.

EREF kräver en strukturell utfasning av kol- och kärnkraft inom EU med användning av strukturfonder och finansieringsverktyg. EREF kommer att fortsätta att bevaka verksamheten hos europeiska institutioner med inriktning mot övergång till ett energisystem baserat på förnybar energi.

Då kommer också EU-presidenten Junckers löfte att kunna infrias, att göra Europa ledande inom förnybar energi.

Mer om kampanjen finns på EREF:s hemsida www.eref-europe.org.

Gunnar Grusell, Christer Söderberg Fotnot: Artikeln är en fri översättning av en artikel i tidningen New Energy med Dörte Fouquet, EREF, som författare.

EREF, European Renewable Energies Federation är en fristående organisation i Bryssel.

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

3/2016

Förnybar Energi

19

Solpionjärer:

SOLENERGI

Solenergi varje hushålls teknik Stefan Karlsson. Göran Sidén och Hans-Erik Eldemark tillhör de verkliga solpionjärerna i Sverige. Stefan och Göran uppförde solvärmeanläggningar i början av 1980-talet. Hans-Erik var lite senare (undantaget växthusanläggningen från 1960-talet) och först på 2000-talet byggde han två solvärmeanläggningar och för två år sedan blev det solel också. Förnybar Energi träffade de tre personerna i augisti för att diskutera solenergi.

Gemensamt för alla tre är att energi är ett stort intresse och har varit något av en hobby. Förnybar Energi träffade de tre personerna i slutet av augusti.

Lämpligt nog en av finaste sommardagarna på hela året. Ämnet för artikeln var att ta reda på lite om deras erfarenhet av solenergi.

Tillsammans förfogar de över en stor kunskaps- och erfarenhetsmassa som kan vara viktig för de personer som uppför villaanläggningar idag, en skara personer som växer för varje år. Solenergi är på väg att bli en etablerad teknik och naturlig för alla som äger en villa, sommarstuga eller fastighet.

För övrigt säljs samma anläggning idag, men med en skillnad, glasen är antireflexbehandlad. Så tekniken från förr håller i stort sett idag.

Hans-Erik Eldemark (H-E E): Min första anläggning är en solvärmeanläggning till min villa, undantaget då 1960-tals anläggningen (se ruta om Hans-Erik). Jag uppförde den först för

Förnybar Energi (FE): Berätta om er första anläggning?

Göran Sidén (GS): Den var en helsvensk anläggning från Teknoterm som var väldigt bra och kanske den mest lönsamma anläggning jag investerat i. Året var 1982.

Den var självdränerande vilket innebär att frys- eller kokningsrisken är eliminerad.

Jag sålde huset några år senare, men vad jag vet så behöll den nye ägaren anläggningen under många år.

Stefan Karlsson (SK): Även min första anläggning var från Teknoterm, men jag var ute lite tidigare 1980.

Jag var inte riktigt lika nöjd med den som Göran utan bytte ut den år 1993.

Temperaturerna var lite låga och jag fick ”stötta” för mycket med el tyckte jag.

Så 1993 bytte jag till en ny, också den Teknoterm anläggning och den är i drift fortfarande.

20

Förnybar Energi

2/2016

att lära mig tekniken för att få erfarenhet till att bygge en större anläggning vid Gulbrannagården utanför Halmstad. Den anläggningen var jag med och påverkade och byggde även en del praktiskt.

Solvärmepanelerna kan under optimala förhållanden ge upp mot 2,5 kW vilket är en intetsägande uppgift. Energin är ju det viktigaste. Energin en bra dag kan bli 16-17 kWh och under en bra månad 290 kWh samt under ett år 1400-1500 kWh i ackumulatortanken.

Mitt eget hus värms med en kombination av solvärme, pellets och frånluftsvärmepump. Solvärmen har gjort att jag kan koppla bort pelletspannan under cirka 6 månader på sommarhalvåret.

Om solen inte klarar hela värmeförsörjningen så finns frånluftsvärmepump att tillgå.

När jag köpte huset användes 25 MWh el och olja som efter alla åtgärder är nere i 10 MWh el och pellets.

Förnybar Energi: Vad föredrar ni plana solfångare eller solfångare med vakuumrör?

GS: I villasammanhang definitivt plana solfångare som är mycket enklare än vakuumrör. Denna typ av solfångare kan dock passa i mer professionella sammanhang, men de kräver mer av kunskap och erfarenhet.

Hans-Erik Eldemark byggde sin första anläggning redan på 1960-tal till ett växthus.

SK: Ja, båda systemen har sina föroch nackdelar, vakuumrör ger mer höst och vår, men kostar också mer. Det är viktigt att man har tålamod när man kör igång anläggningen så att man får

ut all luft allra helst i ett system med vakuumrör som ger högre temperaturer.

I alla solfångare med glykol kan dock vattenkemin vara ett problem. Efter ett antal år bryts glykolen ned (Snabbare om anläggningen går upp i för höga temperaturer) och därmed förändras pH-värdet och korrosion kan uppstå.

Jag rekommenderar därför en årlig tillsyn där man bland annat mäter upp pH-värdet.

Stefan Karlsson och Göran Sidén framför anläggningen vid Gullbrannagården. Både Stefan och Göran satsade på solvärme i början av 1980-tal.

H-E E: Ja, jag har ju arbetat med vakuumrör och tycker bra om rören, bland annat har de ett högt värmeutbyte. Jag håller dock med om att de kräver mer av användarna att ha kontroll på än en vanlig anläggning.

I min egen anläggning har jag inte haft några rör som spruckit.

Däremot har det skett vid Gullbranna där tre rör gått sönder på 9 år. Men det har bara varit att byta rör, och gjorts problemfritt.

Förnybar Energi: Är solvärme och solel lika bekvämt som el och fjärrvärme?

GS: Ja, i vart fall solel är tekniskt sett lika enkel som el.

Däremot kräver solvärme lite mera och där måste man bland annat se upp med kyl- och frysrisk.

SK: Ja, jag håller helt med.

’’Oklara regler och papperskrångel är det största hindret för solenergi.’’

Göran Sidén

Stefan Karlsson

Elkraftingenjör från KTH. Startade upp Sveriges första kurs i vindkraftteknik 1974. Initiativtagare till ingenjörsprogrammet för Förnybar Energi vi Högskolan Halmstad år 2001. Första solenergianläggningen byggde han 1982.

För drygt 2 år sedan investerade han i en solelanläggning.

Stort energiintresse.

Lektor på Högskolan i Halmstad och författare. Medlem i SERO sedan 1980-talet..

Installatör av bland annat solvärme sedan början av 1980-talet.

Den första egna anläggningen uppförde han 1980.

Den byttes ut mot en ny solvärmeanläggning 1993, som är i drift än i dag.

Har haft solelanläggning sedan hösten 2015. Har installerat ett 50-tal solvärmeanläggningar. Medlem i SERO på 1980-talet.

SOLENERGI

HG E: Tekniken med solel har utvecklats så det är bara att köpa och satsa. Solvärme kräver lite mera av eftertanke och planering.

Förnybar Energi: Berätta om era solelanläggningar?

GS: Jag har haft min sedan drygt 2 år tillbaka. Den är på cirka 10 kvadratmeter och ger cirka 1.500 kWh per år ett normalår.

Jag fick bra hjälp av E.ON och de ordnade alla pappren, till och med det årliga skatteavdraget som kommer på skattsedeln.

SK: Min anläggning är på 39 kvadratmeter och den beräknas ge 4.700 kWh per år. Den kopplades in i november 2015.

Någon direkt hjälp från E.On fick inte jag. De ville inte installera en ny elmätare förrän jag momsregistrerat mig. Netto i moms fick jag betala en krona, men hade jag inte gjort det så hade jag fått betala en restavgift på flera hundra kronor från Skatteverket.

GS: Ja, reglerna kring solcellerna och papperskrånglet är det största hindret just nu för solenergi. Ingen tycks veta Fortsättning nästa sida

Hans-Erik Eldemark Lärare och innovationsrådgivare vid Högskolan Halmstad.

Arbetat med produktutveckling under många år. Varit med att bygga fyra solenergianläggningar, tre solvärme och en solel. Den första redan 1967, ett hemmabygge, som försörjde ett växthus med värme. En av anläggningarna är en större vid Gullbrannagården utanför Halmstad. För nio år sedan uppfördes en solvärmeanläggningen till den egna villan. Har snart haft solel i två år. Nybliven medlem i SERO. 2/2016

Förnybar Energi

21

SOLENERGI

Hans-Erik Eldemark har perfekt kontroll över elanvändning och eltillförsel från solcelelrna. I den högra bilden längst ned visas produktion, elanvändning och hur mycket som matas in eller ut på elnätet. I framtiden kan anläggningen förses med ett batterilager. riktigt hur det fungerar idag. Förhoppningsvis klarnar läget efter årsskiftet då de är aviserade att förenklas och förändras .

H-E E: Min soleanläggning har jag snart haft i tre år. 19,2 kvadratmeter solcellsyta ger cirka 3.000 kWh per år . En bra dag når jag 22 kWh och dito månad nästan 500 kWh. Solelanläggningen klarar hela elförsörjningen och lite till under perioden juni till augusti, då har jag negativa elräkningar, vilket är väldigt trevligt.

Jag har också satsat på ett IT-system där man kan i realtid se vad solcellerna producerar, husets elbehov och vad jag levererar ut på nätet (se intilliggande bild). Likaså finns statistikfunktioner där jag kan få historiska uppgifter, exempelvis över dag, månad och år.

Gislaveds Energi köper min solenergi, vilket de hanterar på ett utmärkt sätt.

De har hjälpt till med all administration vad gäller elcertifikat och övrig hantering. För övrigt hanterar de också vindelen från den vindkraftsförening jag är aktiv i.

Förnybar Energi: Har ni gjort någon kalkyl på återbetalningstiden?

22

Förnybar Energi

3/2016

GS: Jag räknar med en ersättning på 1 kr/kWh som jag levererar ut på nätet och 1,20 kr/kWh för den el jag producerar själv. Fördelningen är hälften/hälften och då får jag en rak återbetalningstid på cirka 12 år. Och solcellerna kan ju fungera i mer än 25 år och kanske till och med 35 år.

’’Negativa elräkningar är trevligt’’ SK: Efter solcellstöd och eget arbete kostade min anläggning 77.000 kr. Jag räknar med en ersättning på mellan en krona (såld el) och 1,20 kr/kWh för egen konsumerad el vilket gör att återbetalningstiden blir cirka 15 år.

GS: Det finns ytterligare en möjlighet och det är att registrera sig för elcertifikat. Just nu får man då en extra ersättning på 15 öre/kWh, men det krä-

ver att man kan mäta den el som solcellerna producerar.

SK: Jag har registrerat mig för elcertifikat. Det företag jag säljer el till hjälpte mig med det. Det kostade några hundralappar att registrera sig, vilket betytt att jag numera har tre elmätare i huset.

H-E E: Ja, jag har också tre elmätare i huset för att få full kontroll på hur effekten används. Mitt system mäter i realtid och det går att se på nätet om man har det önskemålet.

Har inte gjort någon exakt kalkyl på återbetalningstiden, men jag tror den ligger på drygt 10 år.

Sedan är det trevligt med nollfakturor på el, vilket jag får mellan juni och augusti månad.

Förnybar Energi: Finns det något kring tekniken att tänka på i samband med solelanläggningar?

GS: Ja man ska ha en välventilerad anläggning så att det inte blir för varmt. Det gäller självklart också för solvärme. Men detta tror jag installatörerna tänker på.

’’Något av det bästa jag gjort var att uppföra en solveranda’’ SK: Ja, det är min erfarenhet att installatörerna är noggranna med detta.

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

GS: En annan sak som kan vara lurig är att ha växelriktare direkt vid solcellerna. De blir därmed varma och elektronik som är varm brukar åldras fortare. Växelriktare bör placeras på ett svalt ställe, då håller de en längre tid.

H-E E: Satsa på ett bra mätsystem så ni samtidigt håller koll på den egna användningen av el. Den kan vara minst lika värdefull ekonomiskt som solelanläggningen. Numera kostar inte mätteknik så mycket och det är enklare än vad man tror.

Förnybar Energi: Vilket är ert bästa råd?

GS: Köp en anläggning av en seriös leverantör som kan ge råd och service om något skulle gå fel.

SK: Ja, håller helt med detta. Det finns en stor risk idag med lycksökare när marknaden är så fördelaktig för solceller.

Under 1980-talet fanns det många lycksökare inom värmepumpar, där kunden lämnades i sticket.

GENERATORER upp till 20 000 kVA

H-E E: Tekniken tror jag inte man behöver vara så rädd för, utan den är ganska likvärdig.

Ett råd är att satsa på växelriktare som är uppkopplade vilket möjliggör extern styrning. I framtiden kan det innebära att man får ett lägre elpris och effektabonnemang om man låter sin elleverantör vara med och styra användningen i huset.

AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

GS: Något av det bästa jag gjort är att satsa på en solveranda (vinterträdgård). Den fungerar som ett lager för huset.

Jag kan koppla bort husets ordinarie värmesystem i stort sett halva året från första april till sista september.

Solverandan har en isolerad platta på mark med en 30 cm isolering. Sen har jag valt glas och tak med bra u-värden.

På sommaren blir det förstås varmt så jag ventilerar med hjälp av två fläktar. Även innan det var ombyggt blev det varmt när solen kom fram ska tilläggas.

SK: Jag vill slå ett slag för solhusen eller plusenergihusen.

Värmepump i kombination med solvärme och solel kan göra husen väldigt energieffektiva.

När det gäller värme finns kombinerade sol- och värmepumpsystem som kan uppnå en värmefaktor kring 8, det vill säga för varje insatt del el får man 8 tillbaka. Denna typ av lösningar har nog kommit för att stanna. Felet är att energin är för billig idag.

Text och foto: Staffan Bengtsson

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

3/2016

Förnybar Energi

23

Remissvar:

Kalkylräntan bör sänkas till 2 procent FÖRENINGEN

Det halverade elpriset har skapat lönsamhetsproblem för ägare av kraftverk. Detta måste beaktas i fastighetstaxeringen, svarar SERO i sitt remissvar till regeringens proposition om förändrad fastighetstaxering av kraftverk.

Värdet på vind- och vattenkraftverk har sjunkit kraftigt sedan senaste taxeringen.

För vindkraften beror det på så låga priser på el och elcertifikat att många företag hamnat på ekonomiskt obestånd och tvingats skriva ned värdet på sina kraftverk. Eftersom avkastningen är negativ återstår endast värdet efter eventuell rivning och borttransport. Taxeringsvärdet på vindkraftverk grundat på dagsvärdet blir därför ofta nära noll. En bidragande orsak till dålig ekonomi för företag som nyinvesterat de senaste fem åren är höga kapitalkostnader som inte hunnit amorteras ner.

Vattenkraftverken, särskilt de småskaliga, har samma problem med lönsamheten på grund av låga elpriser. För många upphörde också tilldelningen av elcertifikat den 31 december 2012. För de som nyinvesterat i vattenkraft och fått en ny tilldelningsperiod med elcertifikat drabbas också av det låga priset som gör det svårt att amortera lån och betala ränta. Men det stora problemet är at att länsstyrelsen i respektive län kan förelägga ägaren en ny miljöprövning av verksamheten. Vill länsstyrelsen ha bort kraftverket begär man en nyprövning även om kraftverket har gamla tillstånd.

En nyprövning även för ett litet kraftverk kan bli så dyrbar att ägaren väljer att lägga ner verksamheten. Värdet av kraftverket blir då noll eller negativt efter att krav på utrivning kostar pengar.

Speciella synpunkter SERO tillstyrker att vindkraft får räknas som eget kraftslag och inte stå under värmekraft som nu.

Allmän fastighetstaxering sker nu vart sjätte år och en mindre särskild fastighetstaxering däremellan. Eftersom det

24

Förnybar Energi

3/2016

FÖRENINGE N FÖR

FÖRNYBAR ENERGI

& ENERGIEFF EKTIVISERING

2016 07 20 Finansdepartem entet 103 33 Stockh olm SEROs remiss var på Betänkandet Fa stighetstaxering

av anläggning ar för el- och värmeproduk Allmänna syn tion SOU 216:3 punkter 1.

Värdet på vindoch vattenkraftv beror det på så erk har sjunkit låga priser på el kraftigt sedan sen och och tvingats skr aste taxeringen. elcertifikat att iva ner värdet För vindkraften många företag på sin hamnat på eko värdet efter eve nomiskt obestånd ntuell rivning och a kraftverk. Eftersom avkast ningen är negati dagsvärdet blir borttransport. Ta v återstår endast därför ofta när xeringsvärdet på a no nyinvesterat de senaste fem åre ll. En bidragande orsak till dål vindkraftverk grundat på n är höga kapita ig ekonomi för företag som lkostnader som inte hunnit am Vattenkraftverke orteras ner. n, särskilt de sm elpriser. För må åsk nga upphörde ock aliga, har samma problem me som nyinvestera d lönsamheten så på t i vattenkraft och tilldelningen av elcertifikat den 31 december grund av låga det låga priset fått en ny tilldel som gör det svå 2012. För de ningsperiod me rt att amortera att länsstyrelse d elc ert ifik at drabbas ock lån och n i respektive län så av kan förelägga äga betala ränta. Men det stora länsstyrelsen ha pro bo ren en ny miljö blemet är at prövning av ver tillstånd. En ny rt kraftverket begär man en ny ksamheten. Vi prövning även prövning även ll för om kraftverket verksamheten. har gamla Värdet av kraftv ett litet kraftverk kan bli så dy Remissvaret erket blir då no rbar att ägaren pengar. till regeringen.... väljer att lägga ll eller negativt ner efter att krav på utrivning kosta r Speciella synpu nkter

rensen så stor att framräknade värden hinner hända stora förändringar i värdet SERO tillstyrke r att vindkraft får räknas inte blir relevanta. Av den anledningen av kraftverken med så stora taxeringssom eget krafts lag och inte stå Allmän fastighet under värmekra staSERO xer föreslår SEROft att vid intervall föreslår att tiden mellan ing som nu sker nu . nästa fastighetstaxdäremellan. Eft ersom det hinner vart sjätte år och en mindre sär skild fastig hän taxeri da stora för ngsintervall för het allmän fastighetstaxering kortas till 4 år ering används kalkylräntan 2 %. sta änd xer ringar i värdet ing eslår SERO att särskild taxeri av kraftverken tiden mella ng däremellan. med så stora xering ko med särskild taxering däremellan.n allmän fastighetstaMed ett taxeringsvärde på vindkraft rtas till 4 år me d När det gäller framtagning av riktvärgrundat på effektstorlek och ålder, beakden användes tidigare medelvärden av tat avkastningsvärde samt behandling inkomsterna de sex år som föregått nivå av intäkter från elcertifikat som säregna SERO Sveriges Ene rgif året, Ro som är året närmast före taxeringsförhållande, instämmer SERO i övrigt öreningar s Riksorganisa melevägen 7 tion B 52 KRISTUN EHAM N året. 681Eftersom elpriset halverats deTelseefon: 0550-1med utredningens förslag vad gäller fast37 61 Telefax: 055 e-mail. info@s 0-164 83 ero vindkraftverk. nare åren jämfört med de tidigare skulle ighetstaxering www.sero.se av .se det bli ett värde som inte speglar dagens Den pågående miljöprövningen av värden på kraftverken. vattenkraftverk kan medföra kraftigt För att komma närmare verkligheten förändrade värden på kraftverken. Om föreslår SERO att endast de två senaste kraven för att få ett nytt miljötillstånd åren beaktas vid beräkningen av riktinte medför nämnvärda kostnader kan taxeringsvärdet lämnas oförändrat till ningsangivelse. När det gäller inkomst andra ytterligheten att kraven bedöms av elcertifikat anser SERO i likhet med utredningen att de eventuellt får beaktas omöjliga att klara så att nedläggning väljs. Ytterligare ett krav vid miljöprövenligt regelverket för säregna förhållanden. ning kan vara krav på att släppa upp till När det gäller vindkraften fungerar 10 % frivatten utan ersättning. Alla såeffektvärdering i huvudsak bra men modana faktorer påverkar taxeringsvärdet på kraftverket. En begäran om ändring derna verk är effektivare än äldre verk. av taxeringsvärdet till följd av ändrade Därför bör intervallet för fullasttimmar driftförhållanden bör kunna genomföras höjas från nuvarande 1800 till 2200 till 2200 - 2600 timmar på normkraftverket. snabbt.

Utöver förslag om lägre kalkylränta samt kortare underlagstid från sex till Kalkylränta. två år vid bestämning av avkastning Vid tidigare taxeringar har 5 % aninför riktvärdesangivelsen instämmer vänts. Den nivån har då inte avvikit så SERO i utredningens förslag. mycket från gällande referensränta. Nu Olof Karlsson när referensräntan är nära noll blir diffe-

Använd koldioxidskatten till att bruka ner biokol Skatten för att bränna 1 ton kol är 2788 kr år 2016. 1 ton biokol blir då värt 2 788 kr eller 2,80 kr/kg. Biokol i säck brukar hanteras i liter. Biokol har densiteten ca 0,7 kg per liter. 2,8 kr/kg motsvarar 2,8 x0,7 = 1,96kr/liter biokol. Här finns kanske rättvisare sätt att räkna. Jag har valt det enklaste.

I handeln kostar näringsberikad biokol färdigt för nedbrukning 2-3 kronor per liter. Om staten bestämmer sig för att bekosta nedbrukning av biokol med hjälp av koldioxidskatten gäller det att hitta ett bra sätt att betala ut ersättningen. Att bygga upp ersättning till den enskilde nedbrukaren som med lämpligt intyg kan söka återbetalning av koldioxidskatten är mest rättvist men administrativt besvärligt. Bland annat måste man försäkra sig om att inköpt träkol inte används som grillkol och inte som nedbrukat biokol. Näringsberikningen gör dock att sådant kol blir oanvändbart som grillkol.

Andra lösningar kan vara att de företag som säljer biokol får ta ut ersättningen från staten om de kan visa att biokolet används för nedbrukning i marken. Flera andra modeller för utbetalning är säkert möjliga. Hembränning av träkol för nedbrukning bör också kunna ersättas om den överstiger en viss volym.

Första steget i detta nytänkande blir att vinna miljörörelsen för idén och därefter allmänheten och våra politiker.

Hittills har LRF missat möjligheten för bönderna att skaffa en ny inkomstkälla.

Som klimatkompensation är biokol också fördelaktigt jämfört med nuvarande trädplantering i Afrika. När vanligt folk inser miljönyttan med att gömma undan kol för tusentals år och dessutom skapa en bördigare jord som ger högre skördar, borde många gilla initiativet med återbetalad koldioxidskatt. SERO tänker driva den frågan.

Olof Karlsson

3/2016

Förnybar Energi

DEBATT

Nuvarande koldioxidskatt är 2 788 kr per ton kol. I dag sker nedbrukning av biokol utan ersättning. Tvärtom får man betala för träkolet. Detta bör man ändra på för at få ökade volymer som brukas ner. Tekniken att skilja ifrån koldioxid från rökgasen från kraft- och värmeverk för att lagra den i underjorden, fungerar bra i teorin men fungerar dåligt i praktiken. Flera stora projekt har därför lagts ner. Dessutom har det uppstått ett folkligt motstånd mot att pumpa ner koldioxid under deras boende.

Hur mycket är biokolet värt per liter ?

Staten tar in koldioxidskatt när vi släpper ut koldioxid i naturen. Den skatten konfiskerar staten utan att behöva göra någon motprestation. Så behöver det inte vara. Genom att bruka ner biokol i odlingsmarken begraver man kol för tusentals år och gör ytterligare miljönytta. Vi tar ett räkneexempel där staten betalar tillbaka lika mycket till biokolnedbrukaren som man dragit in som koldioxidskatt.

25

”Giraff ” vinnare i tävling om små vindkraftverk AKTUELLT

Svensk Vindkraftförening utlyste i höstas en tävling med syfte att få fram bättre information till potentiella köpare av små vindkraftverk genom internationell konsumentmärkning, vilket i förlängningen förhoppningsvis leder till bättre produkter som våra medlemmar kan köpa.

Företag som är registrerade i Sverige och till den svenska marknaden levererar små vindkraftverk som konsumentmärks enligt IEC-standard kunde ställa upp och försöka vinna prispengarna. Tävlingen förlängdes och pågick till den sista juni 2016.

Vi har nu glädjen att meddela resultatet: Första pris: InnoVentum AB – Giraffe 2.0 Hybrid Wind-Solar Power Station med motiveringen: InnoVentum har en tydlig vision och ambition att nyttja naturens resurser på bästa sätt och skapa grönare lösningar. De har anlitat SP för att konsumentmärka sin produkt Giraffe 2.0 och blev först med att skicka in ett tävlingsbidrag som uppfyllde alla kraven i tävlingsutlysningen.

Giraffe 2.0 har en unik design och funktion som på ett innovativt vis förenar solenergi med vindenergi. Själva vindkraftverket är ett Windspot 3.5 från Sonkyo Energy, vilket InnoVentum har skapat en nydanande helhetslösning av med sitt egenkonstruerade trätorn.

Det är också bra gjort av InnoVentum att hitta en placering för att demonstrera Giraffe 2.0 i en urban miljö som har bra vindförutsättningar, för att genomföra proven som krävs för konsumentmärkningen och ge bra elproduktion. Annars är det ju främst i öppna landskap som småskalig vindkraft brukar ha sina tillämpningar.

Som konsumentmärkningen visar kan elproduktionen från vindkraftverket bli 4 760 kWh/år vid en medelvindhastighet på 5 m/s i navhöjd. Till det kommer 5 911 kWh/år från solpanelerna, i normalårsproduktion på provplatsen i Malmö.

Den deklarerade ljudeffektnivån är bara 85 dB(A). Genom den internationella konsumentmärkningen är detta värde jämförbart med ljudeffektnivån som brukar anges på andra produkter som säljs i Europa. Man kan exempelvis se att Giraffe 2.0 är betydligt tystare än moderna elgräsklippare, som generellt lig-

Vinnaren i tävlingen av små vindkraftverk är även ett solkraftverk.

“Konstverket” står att beskåda i Malmö hamn. ger på över 90 dB(A). Detta avser alltså den utstrålade ljudeffekten, direkt vid källan.

Juryn delade också ut ett hedersomnämnande till det danska företaget Solid Wind Power A/S Sven Ruin

Kärnavfallsavgift höjs till ett öre/kWh Strålsäkerhetsmyndigheten anmäler till regeringen att avgiften till den så kallade Studsviksfonden behöver höjas från 0,30 öre per levererad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel till 1 öre. Studsviksfonden ska bidra till finansiering av avveckling av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrevs när kärnkraften byggdes upp i Sverige samt omhändertagande av avfall från dessa.

26

Förnybar Energi

3/2016

Strålsäkerhetsmyndigheten anmäler till regeringen att avgiften enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

(Studsvikslagen) behöver höjas. Om regeringen anser att Studsviksfonden ska vara fullt uppbyggd vid utgången av 2017 behöver den nuvarande avgiftsnivån på 0,30 öre per levererad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel höjas till 1

öre per kWh för 2017. Om avgiften hålls oförändrad till utgången av 2017 förväntas ett underskott i Studsviksfonden på cirka 515 miljoner kronor.

Bolagen som driver kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals betalar en avgift till staten (Studsviksfonden) som ett bidrag till kostnader för avveckling av vissa verksamheter vid äldre kärntekniska anläggningar .

Lägst energianvändning fÜr fastigheter i Lerum i samhället och att det finns betydande lokala variationer.

Fastighetssektorn behÜver ta ett stÜrre ansvar om vi ska klara klimatmület pü 1,5 graders uppvärmning, säger Mats Bjelkevik ordfÜrande i Near4you.

Energiindexet rankar Sveriges kommuner utifrĂĽn hur mycket energi kommunens fastigheter fĂśrbrukar per invĂĽnare. Lerums kommun som bedriver ett intensivt arbete med att energieffektivisera

Hissnande vinst i Eon Sverige Eon Sverige gjorde 2015 en hissnande vinst pü 31 miljarder kr (!), vilket är 8 günger hÜgre än üret innan som gav 3,6 miljarder kr. Det är dolda värden som funnits i gamla Sydkraft som tagits fram i resultaträkningen. Dessa värden har funnits i elnät och vattenkraftverk.

Resultatet har kommit som en del när Eon delar verksamheten i tvü delar med namnen Eon och Uniper.

Jättevinsten gjorde att Eon tog ut en utdelning pü 33,7 miljarder kr till sin ägare.

Den kan komma väl till pass dü moderbolaget hade en fÜrlust pü 29 miljarder kr fÜr det fÜrsta halvüret. FÜrlusten handlar främst om nedskrivna värden i kraftverk.

Sedan 2009 har Eon tagit ut 58 miljarder kr i utdelningar frĂĽn â&#x20AC;?gamla Sydkraftâ&#x20AC;?.

Källa: Dagens Industri 6 september.

Sjunkande kostnader fĂśr havsbaserad vindkraft Vattenfall har nyligen vunnit en auktion beträffande byggande av en vindkraftspark i danska NordsjĂśn, nära Hvide Sande. Det utlovade leveranspriset är 60 â&#x201A;Ź/MWh, dvs. under 60 Ăśre/kWh. Det kan jämfĂśras med att priset 2010 fĂśr vindkraftsparken pĂĽ Anholt 2010 var 140 â&#x201A;Ź/

MWh. Kostnaden fÜr havsbaserad vindkraft har süledes sjunkit med mer än hälften under detta decennium och fortsätter att sjunka. Det finns därfÜr all anledning att räkna med vindkraft till havs som ett viktigt alternativ fÜr den framtida energifÜrsÜrjningen.

GB

Biokraft Ăśkade med 4 procent Det finns 209 biokraftverk i Sverige som tillsammans har en kapacitet pĂĽ 4 464 megawatt, en Ăśkning med cirka 180 megawatt eller 4 procent det senaste ĂĽret. Det

visar tidningen Bioenergis ürliga sammanställning Üver biokraft i Sverige. Nya anläggningar har tagits i drift ibland annat i Stockholm, LinkÜping, SkÜvde, MjÜlby och Nybro.

det befintliga fastighetsbestündet har lägst energifÜrbrukning i landet med 2,3 MWh per person. HÜgst har Malung-Sälen med 29,2 MWh per person.

Den genomsnittliga energifÜrbrukningen i svenska fastigheter är 13,3 MWh per invünare. Det motsvarar mängden energi som produceras i 89 m2 solceller. Sedan 2004 har energifÜrbrukningen i fastigheter minskat med 12 procent.

â&#x20AC;&#x201C; De regionala variationerna kan delvis fĂśrklaras av olikheter i klimat och näringsliv, men det finns stora skillnader som beror pĂĽ hur aktivt man arbetar med energieffektiviseringar i sina fastigheter. SmĂĽ ĂĽtgärder har stor effekt fĂśr att spara energi och mĂĽnga fastighetsägare skulle kunna gĂśra mycket mer, säger Mats Bjelkevik.

AKTUELLT

Ett nytt energiindex som mäter energifĂśrbrukningen i fastigheter visar pĂĽ stora skillnader mellan Sveriges kommuner. Lerums kommun hamnar pĂĽ fĂśrsta plats och har lägst energifĂśrbrukning per invĂĽnare i landet. I Sverige gĂĽr cirka 40 procent av energifĂśrbrukningen till att värma och kyla fastigheter. â&#x20AC;&#x201C; Med energiindexet vill vi uppmärksamma att fastigheter stĂĽr fĂśr en väldigt stor del av energifĂśrbrukningen

130 nya jobb pü Vattenfall Vind Ett energilandskap i fÜrändring har en positiv inverkan pü Vattenfalls affärsomrüde Vattenfall Vindkraft. Totalt ska 130 tjänster tillsättas de närmaste tolv münaderna, en spännande karriärmÜjlighet fÜr talanger som brinner fÜr fÜrnybar elproduktion.

Vattenfall kommer de närmaste üren att investera 5 miljarder euro i ny vindkraft och annan fÜrnybar energiproduktion. Havsbaserade projekt som Sandbank i Tyskland, Aberdeen i Storbritannien,

Horns Rev 3 i Danmark samt fĂśretagets fĂśrsta storskaliga solenergiprojekt kombinerat med en landbaserad vindkraftpark, är tydliga tecken pĂĽ Vattenfalls starka ambitioner om att utĂśka sitt vindkraftsinnehav med mellan 400 och 600 MW per ĂĽr.â&#x20AC;¨â&#x20AC;¨En sĂĽdan tillväxt innebär nya arbetstillfällen, bĂĽde pĂĽ den kommersiella och pĂĽ den tekniska sidan. I dag arbetar Ăśver 600 medarbetare med projekt som rĂśr fĂśrnybar energi inom Business Area Wind.

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM 3/2016

FĂśrnybar Energi

27

Mälarenergi satsar på fisktrappor ENERGIFÖRETAG

Mälarenergi är ett komplett energiföretag som satsar stort på förnybar energi – bioenergi, sol- och vindkraft. En stor del av verksamheten utgör fjärrvärme där företaget driver ett av landets största kraftvärmeverk.

Förnybar Energi är nyfikna på företaget och ställer nio frågor till företagets hållbarhetschef Katarina Hogfeldt Forsberg.

Förnybar Energi (FE): Hur stor andel av Mälardalens energiomvandling kan anses förnybar eller flödande?

Fördelning vind, vatten, skogsrester, sopor från länet ?

Katarina Högfeldt- Rogfeldt (KHR): Installerad effekt vattenkraft uppgår till 55 MW fördelat på 42 vattenkraftstationer. Kraftvärmeverket har en installerad effekt fjärrvärme på 2219 MW och el 305 MW. Andelen förnybart uppgick till 74 procent 2015. Därutöver har vi en fjärrvärmeanläggning i Kungsör med installerad effekt på 26 MW till 99 procent biobränslebaserad produktion.

Surahammar ansluts nu i höst till Kraftvärmeverket i Västerås. Vi har också fjärrkyla, installerad effekt 29,5 MW. Solcellsparken längs med E18 är ansluten till vårt nät och har en installerad effekt av 1 MW. FE: Ni planerar en ny panna, kommer den att matas med skogsrester och kommer produktionen i den nya pannan att bli en kombination av värme, el och biobränsle, eller andra miljövänligt framställda produkter?

KHR: Inte slutligen avgjort då investeringsbeslutet tas under hösten 2016. Miljötillståndet tar dock höjd för kraftvärme (samtidig produktion av el och fjärrvärme), huvudsakligt bränsle förväntas vara returträ.

FE: I anslutning till en ombyggnad av kraftverket i Västerkvarn har ni byggt en fisktrappa, till vilken kostnad, hur ser resultatet ut?

Vid ombyggnaden av Västerkvarn byggdes en fisktrappa för 2,5 miljoner kr. Foto: Mälarenergi.

28

Förnybar Energi

3/2016

– Vi har vid många av våra 42 vattenkraftverk valt att frivilligt spilla vatten, säger Katarina Högfeldt-Rogfedlt.

Foto: Mälarenergi.

KHR:Vi har redan positiva indikationer på att den fungerar då vi har installerat en fiskräknare i uppföljningssyfte.

Kostnaden för fisktrappan är en del av hela renoveringen av kraftstationen.

Kostnad för fisktrappan är ca 2,5 miljoner kr, merkostnaden för grinden som skyddar nedströms vandrande fisk är ca 2,5 miljoner kr.

FE: Planerar ni för byggandet av fisktrappor vid alla era dammar? Vad skulle det i så fall kosta?

KHR: Från Mälarenergis kraftstation i Arbogaån vid Jäders Bruk, här saknas fisktrappa, efter 100 år kanske en felaktig investering?

FE: Några kilometer nedströms har en damm försetts med fisktrappa – varför vid bara den ena dammen i samma vattendrag?

KHR: Dammen är kommunens, Grindberga kraftstation däremellan är Mälarenergis. Någon fiskväg finns inte vid Grindberga däremot spiller vi frivilligt vatten förbi turbinerna för att gynna fisken och andra vattenlevande arter nedströms stationen. Det är också viktigt att de miljöer som öppnas uppströms en fiskväg medför en förbättring för vandrande fisk. Om strömområden saknas uppströms en damm, blir nyttan av en fiskväg mer begränsad.

FE: Har du några idéer om hur mycket det skulle kosta att investera i fisktrappor i anslutning till alla dammar i

KHR:Det finns utredningar gjorda från centralt håll kopplat till Vattenkraftsutredningen som räknat på detta men de siffror som nämns där är mycket osäkra och utifrån vår erfarenhet mycket lågt räknade.

Många anläggningar är gamla och går ibland 100 år tillbaka eller mer. I flera fall finns inga naturvärden kvar och istället är kulturvärdena prioriterade. I samråd med bland annat Länsstyrelsen försöker vi prioritera insatserna där de gör mest miljönytta. Hedströmmen är ett sådant prioriterat vattendrag med höga naturvärden kvar och där vi dessutom äger alla anläggningar från Mälaren upp till Skinnskatteberg.

Annars är det också ett problem att ett enskilt kraftbolag inte alltid har rådigheten över alla dammar och kraftstationer i vattendraget. Det finns också ett annat miljöproblem med att riva ut alla dammar (förutom konsekvenser av förändrade flöden och nivåer nedströms) genom att anta att det finns en hel del föroreningar fastlagda i sedimenten som riskerar att frigöras och spridas om man river ut en damm.

Kostnaden för fiskvägar är hög, se exemplet Västerkvarn.

Ett annat exempel är Kallstena i Hedströmmen där fiskvägen kostade ca 4 miljoner, installerad effekt i Kallstena är 0,3 MW. En enskild kraftstation av den här storleken kan inte på långa vägar bära en sådan kostnad. Där behöver man som kraftbolag se över sitt totala innehav, prioritera vilka åtgärder gör störst miljönytta och var, för att också få ihop ekonomin.

Det är därför inte rimligt att ställa kravet rakt av i synnerhet inte då vi pratar om småskalig vattenkraft. Vi har valt att på många ställen frivilligt spilla vatten förbi stationerna för att undvika torrfåror så långt möjligt. Även det är en kostnad i form av förlorad produktion. Vi har nästan bara strömkraftverk och är beroende av nederbörd för produktionen och alltså inte kan magasinera vatten.

FE: Mälarenergi redovisade ett strålande resultat för 2015, 193 miljoner kronor, detta trots att det var ett varmt år, vilket ledde till låg försäljning av både fjärrvärme och el och att elpriset bottnade. Kan man tala om övervinster?

KH: Knappast! Vi investerar årligen åtskilliga miljoner i våra anläggningar, 2015 totalt 796 miljoner fördelat på bland annat reparationer av generator vid kraftvärmeverket, transitledning mellan Surahammar och Västerås samt renovering och fiskväg vid Västerkvarn.

FE: Vad kommer ni att använda vinstmedlen till, sänka priser, investera i mer förnybart, produktion av biobränsle, annat?

KHR: Fortsatta investeringar för att uppnå klimatmålen inom EU och nationellt. För 2020 är målet att vid kraftvärmeverket ha en produktion baserad till 100 % på förnybara och återvunna bränslen. Delar av kraftvärmeverket är fortfarande gamla och äldre pannor behöver ersättas av nya miljöstarka anläggningar. Närmast förestående är den nya pannan som planeras (block 7) med returträ som bränsle. På vattenkrafts-

ENERGIFÖRETAG

hela Sverige och är det realistiskt att tänka dig en utbyggnad av vattenkraften i ytterligare vattendrag kombinerat med krav på fisktrappor i alla befintliga och nya dammar – är det ekonomiskt och miljömässigt försvarbart?

Från Grindberga kraftverk i Jäders Bruk. Foto: Tomas Johansson. sidan är fiskväg förbi Turbinbron (Svartån) under projektering liksom utrivning av Holmens kraftstation i Hedströmmen. Fler kraftstationer utreds för åtgärder. Vi har också tunga investeringar inom VA med gamla ledningsnät som behöver förnyas för att möta klimatförändringarna med mer nederbörd och risk för översvämningar.

Utfrågare: Carl Olov Persson

DAMMLUCKOR OCH GRINDRENSARE Välkommen med era förfrågningar!

Tel: 0221-502 89 E-post: info@smide.se www.smide.se

3/2016

Förnybar Energi

29

En sommarstuga med förnybar energi FÖRENINGEN

Den 7 Juli arrangerade VEV (Värmlands Energi & Vindkraftförening) ett studiebesök på en ö utanför Skoghall, där en av våra medlemmar , Leif Löfgren, byggt ett elsystem för en sommarstuga med en högre nivå än vanligt.

Systemet är så bra att det egentligen kan vara en inspirationskälla för den som vill klippa nätet eller ”nästan klippa nätet” För att börja från början, vi samlades utanför den lilla fiskeaffären i Lillängshamnen några hundra meter från Skoghalls centrum. Leif Löfgren, sommarstugeägaren hämtade oss med en liten båt för överfarten till ön. I den lilla skärgården finns ett 80-tal stugor på öarna. De är byggda på 40-50 talet och många ägare är fabriksarbetare på Skoghallsverken. Två av stugorna har elnätsanslutning och de andra har i varierande omfattning förnybar teknik för belysning, kylskåp och annan elutrustning.

Många vindkraftverk av mindre storlek finns och på Korsön finns den stuga som Hugo Hassel, en pionjär inom förnybar energi en gång ägde. Där hade han ett litet vindkraftverk. Han kämpade i decennier mot den nedsmutsning som Skoghallsverken orsakade i Vänern.

Hugo Hassel var också den person som 1995 invigde det första större vindkraftverket i den norra änden av Vänern, Lucia av Boholmen.

Leif Löfgren var en av de som tidigt insåg att det fanns energi att spara inom skogsindustrin men också att förnybar energi är framtiden. Tillsammans med bla Charles Jansson som arrangerade studiebesöket var han en av initiativtagarna till nästa vindkraftsatsning, Vindpark Vänern.

Somarstuge-systemet Leif berättade om sitt system, dels hur det var uppbyggt och vilka problem han stött på. I korta drag så är det 2 solcellspaneler på 240W som är parallellkopplade för att minska bortfallet vid skuggning. En laddare ser till att en batteribank med max lagringskapacitet på 990 Amperetimmar lagrar solel. Ur batteribanken får stugan dels 12 V till belysning och via en omvandlare 230 V till kylskåp, mikrovågsugn, och värmefläkt. Leif hade testat med en induktionshäll istället för gasolspis men hade dåligt med grytor till en sådan.

För att klara transporterna på den bergiga ön så hade han en skottkärra med styrbjörnmotor, ett batteri som driver en elmotor och gör skottkärrekörning till en dans på rosor.

”Hemliga lådan” är systemets ”hjärna” och energilager.

30

Förnybar Energi

3/2016

Karlstads kommun får sitt vatten från Vänern, det pumpas upp till Sörmon och filtreras genom en sandås innan det pumpas iväg till Karlstads invånare.

Leif Löfgren har använt ett keramiskt filter(mindre sandås) som renar sjövattnet han dricker själv. Studiebesöksdeltagarna provade det utsökta vattnet och inspekterade installationen. Här får en tacksamhetens tanke skickas till Hugo Hassel som framtvingade rening av utsläpp från Skoghallsverken en gång i tiden.

Varmvattnet till stugan görs av en 1 m2 stor solfångare, 30 år gammal, ett rejält hemmabygge i SERO-stil och spetsvärme i form av en genomströmningsvärmare(gasol).

Vi fikade och avnjöt hembakat kaffebröd som Charles fru René gjort och många funderingar kom upp på bordet i den ljumma sommarkvällen.

Ett par som bor på Vidön hade ett plåttak som flagnade och funderade att dölja det hela med solceller, ett annat par som har en sommarstuga i närheten av Filipstad blev heltända på idén med vattenrening. Pontus Dahlberg som är mest engagerad i elbilar menade att allt hänger ihop, har man elbil vill man ha solceller och tvärtom. Bollen är i rullning och den går inte att stoppa. Bäva månde de stora kraftbolagen. Värmlandskooperativen är engagerade i ett projekt med solcellskooperativ, en lysande idé som fler blev inblandade i.

Slutligen så kördes vi iland i en något grövre sjö där vinden tilltog och vindkraftverken ute på Gässlingegrund tillsammans med Lucia på Boholmen tog över där solcellerna i skymningen började minska sitt bidrag till moder jord.

Deltagarna var VEV-medlemmar men också andra som är direktmedlemmar i SERO som bor i Värmland, det kan vara värt att tänka på när vi har evenemang, att det kan finnas fler i vår närhet som kan vara intresserade, fler än bara de som är medlemmar i vår egen förening.

Anders Björbole, Värmlands Energi &Vindkraftförening Foto: Charles Jansson

Många lyssnade när Leif Löfgren berättade om sitt villasystem.

3/2016

Förnybar Energi

31

Serie: Småskalig vattenkraft, del 3

VATTENKRAFT

Elcertifikatsystemet gav hopp men tillståndsproblemen släckte det Elcertifikatsystemet gav ny kraft till förnybar elproduktion men en allt svårare och allt obegripligare tillståndsprövning av småskalig vattenkraft förstörde festen.

Detta avsnitt omfattar perioden 2003-2016 och serien började med 1980.

32

Förnybar Energi

3/2016

Ny serie: En återblick över småskalig vattenkraft I några artiklar kommer Christer Söderberg och Roland Davidsson ge en historisk bild av hur den småskaliga vattenkraften utvecklats i Sverige. I Sverige har det funnits 25000 vattenkvarnar vid mitten av 1800-talet. Idag finns det knappt 2.000 mindre vattenkraftverk i drift.

Sverige har alltid haft goda energitillgångar, främst de förnybara. Någon olja, kol eller naturgas av betydelse har vi aldrig haft.

Skogen har varit en stor energitillgång men har tidvis överutnyttjats. Halva Sverige var ett kalhygge vid mitten av 1800-talet för att förse bruken med bränsle och råvara.

Uttrycket ”Baggböleri” myntades vid denna tid.

Sverige har även varit rikt på vä-

30 förnybar energi

der- och vattenkvarnar, vid mitten av 1800-talet uppskattades antalet vattenkvarnar till 25 000.

Fart på industrin Den riktiga farten inom industrin i Sverige kom med utvecklingen av vattenturbinen och därmed vattenkraften under den andra halvan av 1800 – talet och 1894 kunde man för första gången överföra el längre sträckor med hjälp av högspänd växelström. Detta tillsam-

mans med den generellt snabba tekniska utvecklingen fick en oerhörd betydelse för industrin och välfärden i Sverige.

I begynnelsen var vattenkraftverken närmast småskaliga, men utvecklingen gick mot större anlägganingar, i synnerhet under perioden 1930-1970.

Detta medförde att de äldre och mindre kraftverken inte blev lönsamma att renovera, en massnedläggning startade i mitten av 1950-talet. Även planerna på kärnkraft bidrog till detta, ”kärnkraften kommer för all framtid att lösa vår elförsörjning” hette det.

Men så inträffade någonting som framförallt fick västvärlden att tänka till, oljekriserna på 1970-talet. Oljekartellen OPEC ansåg att man fick för låg ersättning för oljan, medan mottagarländerna

1/2016

Del 1 i nr 1/2016.

Serie: Småskalig vattenkraft, del 2

Mottagningsplikten räddade vattenkraften I början av 1980-talet fanns ett stort hot mot den småskaliga vattenkraften. Hur detta problem klarades ut handlar del 2 liksom hur blickarna vände ut från Sverige.

Av Christer Söderberg Roland Davidsson 30 november 1982 gjorde föreningen sin första stora insats för medlemmarna.

Med en grupp på sex personer uppvaktades skatteutskottet med anledning av förslag till införande av en vattenkraft skatt på 2 öre per kWh, vilket vid den här tidpunkten motsvarade 20 procent av intäkterna. Dagen efter uppvaktningen bordlades förslaget. Vid uppvaktningen deltog bland annat Gunnar Elfversson, Christer Söderberg, Roland Davidsson och Uno Leander från TURAB. Bland skatteutskottets ledamöter fanns bland

annat Anna Lind och Per Unckel.

1984 föreslås en sammanslagning av SERO:s vattenkraftsektion och SRF och den 23 mars 1985 höll föreningarna ett första gemensamt årsmöte på HOOK:s herrgård. Där presenterades för första gången förslaget till kraftverksförsäkringen som förhandlats fram tillsammans med Folksam. Ytterligare en viktig punkt avhandlades, det var införandet av mottagningsplikten i ellagen. Ändringen i ellagen föreslogs senare i Proposition 1986/87:167 med lydelsen : ”Områdeskoncession Den som innehar områdeskoncession för yrkesmässig distribution är skyldig att, om det inte finns anledning till särskilda undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning som är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500 kW. Ersättningen till lokala producenter ska följa alternativkostnadsprincipen innebärande

Från förra numret.

att lokal elproduktion ska ersättas med samma pris som elbolaget får betala till sin ordinarie leverantör .”

Foto:Jörgen Ek

Studieresa till Skottland Årets studieresa gick till Skottland där vi bland annat besökte Balgonie Castle, där ägaren på 1600-talet tog värvning i den svenska armén, steg i graderna och grundade Värmlands Regemente.

På ägorna fanns ett vattenkraftverk från 1923 med svenska turbiner från Finnshyttan Mekaniska Verkstad, så allt var väldigt svenskinspirerat.

2004 blev ett märkesår för den svenska småskaliga vattenkraften. SERO och SVAF stod som arrangör av HIDROENERGIA 2004, en konferens med globalt deltagande som arrangerades vartannat år.

Konferensen samlade över 200 deltagare och blev mycket lyckad.

I Korsnäs kraftverk har det producerat el sedan 1909. En fin byggnad som smälter samman med naturen. Foto: Christer Söderberg.

VATTENKRAFT

2003 infördes det länge förväntade stödet för förnybar elproduktion, Elcertifikatsystemet, dock undantog man storskalig vattenkraft eftersom den ansågs så lönsam att den inte behövde stöd.

Elcertifikatsystemet ersatte ”9-öringen”, ett interimistiskt stöd på 9 öre/ kWh. Det nya stödet var väl behövligt, eftersom elpriserna var låga i början av 2000-talet.

Certifikatpriserna låg inledningsvis omkring 15 öre/kWh för att inom något år klättra upp till över 20 öre/kWh. Klättringen fortsatte, 2008 passerades 30-öresnivån och toppen kom omkring 2010 då man kunde få ända upp till 37 öre/kWh. Detta gav nytt bränsle till den småskaliga vattenkraften och övrig förnybar elproduktion. Service- och tillverkningsindustrin vädrade morgonluft.

VATTENKRAFT

Av Christer Söderberg och Roland Davidsson

10

förnybar energi

2/2016

Del 2 i nr 2/2016.

2005 skaffade SERO och SVAF ett gemensamt kansli i Köping med Birgit Ek som anställd kanslist.

2006 avgår Christer Söderberg som ordförande i SVAF efter 15 år på posten och ersattes av Jan-Åke Jacobson.

Värmlands Vattenkraftförening bildas och i Kalmar län är det klang och jubel vid en invigningsfest i Hägerums Kvarn som tagits i drift efter en sällsynt krånglig tillståndsprocess. Var detta månne en förvarning till det som komma skulle?

Dansk vattenkraft Årets studieresa gick till Danmark, där det faktiskt finns vattenkraftverk, Tange är det största på 3 MW. Mycket annat studerades förstås som vindkraft och bioenergi.

2007 tar Roland Davidson tillfälligt över som ordförande i SVAF. Svensk Vindkraftförening, SVIF, hade hamnat i ett krisläge och behövde en driftig och kraftfull ledare och valet föll på Jan-Åke Jacobson.

2008 tar Lars Rosén över ordförandeklubban i SVAF och med sin långa erfarenhet från näringslivet ger Lars föreningen en delvis ny profil, mer utåtriktad.

En stor delegation från Sverige deltar i HIDROENERGIA 2008 i Slovenien.

Småskalig vattenkraft har fått ett större intresse i Europa genom att klimatfrågan har kommit högre upp på agendan och genom att vår europeiska organisation ESHA, European Small Hydropower Association, har fått en effektivare ledning.

2009 får SVAF en mer självständig ställning i förhållande till SERO och antar det nya namnet Svensk Vattenkraftförening (tidigare hette föreningen Småkraftverkens Riksförening). Det beslutades även att anta den europeiska definitionen på småskalig vattenkraft, 10 MW. Fastighetsskatten på vattenkraft höjdes och blev en betungande del av de små

Elpriset fallit mer än mjölkpriset När ersättningarna var som högst fick man drygt 60 öre/kWh för elen och 35 öre för certifikaten. Motsvarande siffror 2016 är 25 resp 15 öre, således inte ens hälften. Elpriset har de senaste åren fallit betydligt mer än mjölkpriset. Mjölkprisfallet har fått stor uppmärksamhet i media, men inte elpriset.

Det gjordes många renoveringar och investeringar i småskalig vattenkraft under denna period. Det var också under 2008-2011 som försäljningspriserna för små vattenkraftverk nådde en topp.

2011 delades Sverige in i fyra elområden så att elpriserna blev högre i södra

”2010 framstår idag som i ett skimmer, aldrig tidigare hade man fått så bra ersättning för el och elcertifikat, heller ej senare.”

Sverige än i norra Sverige. Det blev således mer lönsamt att äga vattenkraft i landets södra del.

I riksdagen debatterades tillståndsfrågor för småskalig vattenkraft och en stor osäkerhet om synen på äldre tillstånd uppstod. Detta kommer senare att kraf-

tigt påverka den fortsatta verksamheten inom småskalig vattenkraft.

En lyckad studieresa till Litauen genomfördes där man utöver vattenkraft även besökte ett biodrivet kraftvärmeverk samt arrangerade seminarier med litauiska energiföreningar.

2012 blev ett händelserikt år. Ett EU-projekt där SVAF deltagit avslutades med positivt resultat vad avser det ekonomiska utfallet, innehållet och slutsatser.

VATTENKRAFT

vattenkraftens produktionskostnader, 4-5 öre/kWh. 2010 framstår idag som i ett skimmer, aldrig tidigare hade man fått så bra ersättning för el och elcertifikat, heller ej senare.

Uppmärksammat vattenmål Landets länsstyrelser har fått regeringens uppdrag att följa upp tillståndssituationen för landets vattenkraftverk.

Ett uppmärksammat vattenmål, den så kallade Gisslarbodomen, medför att flera länsstyrelser tolkar utfallet som att vattenkraftverk ska ha tillstånd enligt Miljöbalken från 1999. Tidigare givna Fortsättning nästa sida

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har du behov av ett intagsgaller / intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34 Fax +46532-202 04

t t i r f t os r l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Innehar F-skattebevis

3/2016

Förnybar Energi

33

VATTENKRAFT VATTENKRAFT

tillstånd ifrågasätts och i de flesta fall krävs ny prövning av tillståndet enligt Miljöbalken. Denna tolkning utlöser en storm av protester och erfarna vattenjurister anser att detta är en feltolkning.

Vissa länsstyrelser vidhåller sin tolkning och fortsätter att ge kraftverksägare förelägganden kraftigt understödda av Kammarkollegiet, som verkar ha tagit som sin uppgift motverka vattenkraften i Sverige.

Vid årets slut, efter 10 år, upphör tilldelningen av elcertifikat för kraftverk som togs i drift före 2003. Av de nära 1 900 små vattenkraftverken i Sverige är det enbart ca 130 som hunnit göra sådan förnyelse av sina anläggningar att de får ny tilldelning av certifikat under 15 år.

Goda krafter SERO, SVIF och SVAF håller gemensamt årsmöte med seminarier i Borlänge, ett evenemang man kallar Goda Krafter.

En studieresa genom Sverige och Norge arrangeras där man får känna

av optimismen och entreprenörsandan vad gäller småskalig vattenkraft i vårt grannland.

Under 2013 fortsätter vissa länsstyrelser sin klappjakt på små vattenkraftverk, protesterna fortsätter och öka i styrka, domstolsutslag går i båda riktningar, rättsosäkerheten ökar.

Föreningarna arrangerar återigen Goda Krafter, denna gång i Halmstad.

2014 går Birgit Ek i pension och det gemensamma kansliet delas upp.

SVAF:s kansli går till Vessigebro utanför Falkenberg och SERO:s till Kristinehamn.

Förelägganden från länsstyrelser fortsätter, är nu över 100, och domsluten går i större utsträckning länsstyrelsernas väg. En ny rättspraxis börjar växa fram.

Många experter ifrågasätter denna rättspraxis, som värderar ned vissa delar av Miljöbalken och värderar upp andra. Hur har detta kunnat ske?

Elpriset i botten 2015 är ersättningsnivån den lägsta

sedan 2003 och de flesta små vattenkraftverk ligger utanför stödsystemet med elcertifikat. Rikspolitiker har efter intensiva uppvaktningar från våra intresseorganisationer och privata kraftverksägare resulterat i ett stort antal motioner till stöd för den småskaliga vattenkraften.

Man uppmärksammar den långa livslängden på vattenkraftverk, en uppskattning visar att det finns över 150 vattenkraftverk med som varit i drift minst 100 år. En av dem är Sundsvik utanför Södertälje, se bild.

2016 är det tydligt att våra politiker tagit till sig problemen för vattenkraften och riksdagen ger i april regeringen uppdraget att se över regelverket för den småskaliga vattenkraften så att tillståndsprocesserna blir enklare.

En politisk majoritet beslutar att fastighetsskatten ska sänkas från 2,8 procent till 0,5 procent, något vattenkraftbranschen kämpat för i många år.

Vi har en spännande tid framför oss!

Sundsviks kraftstation med en av veteranbilarna efter jubileumsfesten i Sundsvall.

34

Förnybar Energi

3/2016

TRANSPORTER

Vätgas kan användas till mycket, inte minst när det gäller transporter – alltifrån cyklar och bilar till flygplan. Vätgas skulle kunna framställas ”fossilfritt” i Sverige och vara en viktig energibärare i det framtida energisamhället.

Vätgas och bränsleceller – ett fossilfritt energialternativ att räkna med De fossilfria och förnybara energikällorna sol och vind går starkt fram. På transportsidan har alternativet batterier och elbilar dominerat de senaste åren.

Det är slående hur debatten om hur fossilfrihet skall uppnås tenderar att bli ensidig och dogmatisk. Mer eller mindre säkert förutsagda alternativ står mot existerande.

Vi vill här diskutera läget för alternativet bränsleceller och vätgas. Vätgas kan framställas från vatten via elektrolys.

Eftersom svensk elektricitet i stort sett är av icke-fossilt ursprung kvalificerar sig den elektrolytiskt framställda vätgasen också som ”fossilfri”. Det är den vätgasen vi diskuterar här. I korthet kan alternativen jämföras så här: Gravimetrisk energidensitet och pris: Vätgas innehåller tre gånger så mycket energi per kg som bensin. En viktkänslig farkost som ett flygplan kan alltså ha med sig tre gånger så mycket bränsle med vätgastankar jämfört med bensintankar.

Men vätgastankarna väger mer än bensintankarna. Så viktfördelen jämfört med bensin är närmast tvåfaldig, inte trefal-

I ett vätgasdrivet fordon medförande tio gånger högre energiinnehåll (50 kg H2, med 1170 tillgängliga kWh) väger tankar och bränslecell kanske 500 kg.

Motsvarande batteridrivet fordon skulle behöva 7 ton batterier.

Jonas Blomberg, vätgasentusiast och läkare

Kjell Mott, Ekocentrum, Göteborg

dig. Batterierna i en 85 kWh (varav 80 kWh kan utnyttjas) Tesla väger 544 kg (150 Wh/kg), och kostar ungefär 15 000 $ (180 $/kWh, ett ovanligt lågt pris).

Bränslecellen och vätgastankarna (123 l, 5 kg H2, 165 kWh varav 115 kWh kan utnyttjas) i en Toyota Mirai (med en 114 kW bränslecell) väger tillsammans 160 kg (720 Wh/kg). Kostnaden beror på tillverkat antal och kan vara 5 000 $-10000 $ (30-60 $/kWh).

Vätgasalternativet har 3 - 5 gånger högre gravimetrisk energidensitet och 1,5 3 gånger lägre pris. Vätgasens fördel blir mer markerad ju större vikt och räckvidd fordonet har.

Volymetrisk energidensitet: Vätgasen tar mer plats än bensin. Komprimerad till 700 bar har den 4 gånger större volym än bensin för samma mängd energi. Komprimerad vätgas har ihop med vätgastankarna en högre volymetrisk energidensitet (1-2 kWh/l) än de mest energitäta Litium-jonbatterierna (0,4-0,8 kWh/l).

Energieffektivitet från tank till hjul, dvs hur mycket av energin som utnyttjas för framdrivning när till elektriciteten kommer från vätgas resp. batteri: Bränsleceller avger cirka 60% av vätgasens energiinnehåll som elektricitet.

Batterier brukar ligga på 90-99% (här räknat som 95%). En elmotor används vid båda alternativen. Dess energieffektivitet är cirka 90%. För elbilar får man inte glömma att kupéuppvärmning Fortsättning nästa sida 3/2016

Förnybar Energi

35

VATTENKRAFT TRANSPORTER

måste räknas in. Den energin får man på köpet från bränslecellen. Grovt kan man för Sveriges del lägga 10% till bränslecellens 60%, som alltså blir 70%. Då blir energieffektiviteten 95*90=86% för den batteridrivna elbilen, och 70*90=63% för den bränslecellsdrivna elbilen.

Energieffektivitet från eluttag till hjul: Här måste energieffektiviteten för elektrolytisk framställDet går nu att åka vätgastaxi (Hyundai ix35 FCV) i ning och komprimering av vätgas Stockholmsområdet. Källa: Hyundai. (ungefär 60%) räknas in. Då priset hamnar när efterfrågan ökar, och hamnar den batteridrivna elbilen det ev. skall betalas skatt. Om det blir en på 80%, och den bränslecellsdrivna på skatt borde den till största delen gå till 38%. Grovt räknat är alltså den batterisponsring av nya vätgasmackar! drivna elbilen dubbelt så energieffektiv Bränslecellsalternativets odiskutabla som den bränslecellsdrivna. fördelar är alltså räckvidd, vikt, snabbLadd/tanktid: Bränslecellsbilarna kan tankning och inköpspris. Batterier är tankas inom 5 minuter. Elbilarna kräver hittills också mer skrymmande än väti bästa fall 9 gånger längre laddtid från gastankar. Men vätgasinfrastrukturen är ett nästan tomt till ett fullt batteri. begränsad. Batteridrift kostar mindre per mil och kan laddas från eluttag. BattePris per mil: Här vinner batterialterrialternativet är sannolikt överlägset för nativet. Det ligger på 1-2 kronor per mil. bilar som kör kortare sträckor ofta. Men då måste batterierna bli betydligt billiDet finns ännu inget ”officiellt” marknadspris för vätgas. Eventuell tillkomgare än i dag. Situationer där bränslecelmande skatt är obekant. Man har dock ler kommer att vara överlägsna lång tid riktat in sig på att vätgaspriset skall ligga framöver diskuteras nedan. strax under övriga drivmedel, förutom el. Vätgasen till en 100 kWh vätgasbil Vätgasbilar och vätgasmackar vid Arlandamacken kostar i dag cirka 9 En avgörande nackdel är den magra kr/mil, ungefär som för en snåldiesel. infrastrukturen. I Sverige finns f.n. tre Kostnaden för framställning av vätgas vätgasmackar (Malmö, Göteborg och via elektrolys är dock mindre än hälften Arlanda). Två ytterligare är på gång av denna kostnad. Elpriset varierar un(Mariestad och Sandviken). Det är der dygnet. Om elektriciteten lagras som redan i dag möjligt att köra vätgasbil på E6:an mellan Oslo och Köpenhamn. Med vätgas när elpriset är som lägst kostar ytterligare en mack på E4:an, exempelvis sådan drivmedelsvätgas mycket litet. i Jönköping, kunde man köra vätgasbil Den extra energi som bränslecellen krä(och vätgasbuss) mellan Stockholm och ver, jämfört med ren batteridrift, kostar i så fall ganska litet. Det återstår att se var Köpenhamn. Den relativt långa räckvid-

Danmarks tionde vätgasmack invigdes nyligen. Källa: Fuelcellsworks.

36

Förnybar Energi

3/2016

den och den snabba tankningen gör att vätgasbilar passar som taxi. Taxi 020 startar nu med tre vätgastaxibilar i Stockholmsområdet.

I Danmark satsar man på massproduktion av vätgasmackar i containermoduler. Priset per mack kan då falla betydligt.

Vätgasbussar, -tåg, -lastvagnar och gaffeltruckar Långfärdsbussar drivna enbart med el kräver orimligt tunga, dyra och långsamladdade batterier. Långväga bussar och tunga transporter är stora utsläppsbovar.

Drivna med vätgas kan de klara sig med ett glest nät av vätgasstationer. Det finns redan ganska många sådana bussar i Europa och i övriga världen. När Asiatiska tillverkares nya vätgasbussar blir kommersiellt tillgängliga bör priset lägga sig i närheten av dieselbussarnas pris.

Utvecklingen av vätgaslastvagnar har varit ganska trög, men det ändras nu. Alternativet, med repeterad snabbladdning av batterier via luftledningar (byggt på prov utanför Gävle), ser ut att bli mycket dyrare än vätgas och bränsleceller.

Nyligen meddelades att Scania avser att bygga 27 tons treaxlade lastbilar drivna med vätgas och bränsleceller åt den norska varudistributören Asko. I Nordamerika planeras vätgasdrivna lastvagnar med lång räckvidd och överlägsen motorstyrka. De nya nordamerikanska utsläppsreglerna för tyngre fordon kan underlätta omställningen till fossilfrihet.

Vätgasdrivna gaffeltruckar kan arbeta i begränsade utrymmen där avgaser är ett stort problem. De kan tankas snabbt.

Denna applikation är redan kommersiellt gångbar.

Vätgasdrivna tåg ger samma fossilfrihet som ren eldrift, men nedrivna luftledningar, bränder i transformatorer och kopparstölder påverkar inte driften.

Anläggnings- och underhållskostnaderna skulle minska om luftledningarna kunde tas bort.

Vätgasdrivna motorcyklar, skotrar och cyklar Skotrar drivna av vätgas och bränsleceller har funnits i några år. Flera tillverkare säljer cyklar drivna av vätgas och bränsleceller. Utvecklingen för elcyklar och elmotorcyklar har gått snabbt, men vätgasdrivna cyklar och motorcyk-

TRANSPORTER

Sifang vätgasspårvagn.

Källa: Qingdaonews .

Linde tillverkar en vätgasdriven cykel.

Källa: Linde lar utvecklas också. Vätgasdrift kan ge längre räckvidd än batteri. Trots det har vätgasalternativet ännu inte hävdat sig.

Kanske blir det annorlunda när vätgasen blir lättare åtkomlig i och med infrastrukturutbyggnaden för bilar.

Vätgasdrivna båtar och flyg Den låga vikten förenad med en relativt hög tolerans för vätgastankarnas volym, minskat buller och föroreningar i vatten och luft borde göra vätgas och bränslecellsdrivna båtar till ett intressant alternativ. Några projekt är på gång och potentialen är stor. Tyskarna tillverkar en ubåt som bl.a. drivs med bränsleceller och vätgas. Den är så tyst och effektiv att tyskarna har ratat den svenska fossil(Stirlingmotor-) drivna ubåten.

Det senaste decenniet har elflyg blivit en möjlighet. Världsomflygningen med det solcellsdrivna Solar Impulse, men också

nyutvecklade lätta och starka elflygmotorer, visar på en betydande potential för flygplan utan fossildrivmedel. Bränsleceller med vätgas ger ungefär 3 ggr mer kraft/kg än batterier. Det är mer realistiskt att driva flyg med vätgas och bränslecell än med batteri. I första hand gäller det propellerplan, men jetplan kan också drivas med vätgas. Tyska DLR har ett projekt (”HY4”) igång, Det långsiktiga målet, som anses uppnåeligt utan omfattande teknikutveckling, är ett regionalt flygplan med plats för 50 passagerare.

Energilagring i vätgas En viktig aspekt på den ”vätgasekonomi” som här tonar fram är lagring av tillfälliga överskott av energi som vätgas.

S.k. ”power to gas” anläggningar prövas i Tyskland, Frankrike och Danmark.

Sådan vätgas, framställd med minimal kostnad, kan också användas för fordonsdrift.

Ett tysk-slovenskt konsortium bygger ett vätgasdrivet fyrsitsigt flygplan, ”HY4”. Källa: DLR

Sammanfattning Aktiviteten kring vätgasdrivna bränsleceller är imponerande, även om den inte så ofta återspeglas i media.

Bränslecellsalternativet är starkt för många energiapplikationer. Det är i dag omöjligt att förutsäga var balansen mellan de fossilfria alternativen, bränslecell och batteri skall hamna i framtiden. Bränslecellen har påtagliga pris- och viktfördelar, och påfyllning av vätgas går betydligt fortare än laddning av ett batteri. Batteriet har en bättre verkningsgrad än bränslecellen. Men bränslecellen har bättre verkningsgrad än förbränningsmotorn, som ju fortsätter att tuffa på och släpper ut koldioxid.

Förbränningsmotorns framtid är på lång sikt dyster, även om biobränslen kan hålla den vid liv ett tag till. Vi kan inte hålla på att vänta på det perfekta batteriet. Den enkla sanningen är att både biobränslen såväl som batterier och bränsleceller behövs för att klara fordonsflottans fossilfrihet. Kanske är en laddbar vätgas/batteri-hybrid lösningen? Daimler skall börja sälja en sådan bil nästa år.

Referenser 1. Gabrielsson G, Hajiakbar A. An assessment of the market potential for hydrogen fuel cell vehicles. Case studies within the Swedish transportation sector [Masters]. INDEK 2016:45: KTH Royal Institute of Technology; 2016.

2. Wallmark C, Aronsson B, Leisner P. Strategisk Innovationsagenda - Vätgas för fordon.

SWECO, Vätgas Sverige, SP Statens Tekniska Forskningsinstitut, 2016-07-08. Report No.: SWECO uppdrag 5471359000.

3/2016

Förnybar Energi

37

Evald Holmén har gått ur tiden FÖRENINGEN

Han blev 87 år gammal och gick bort på midsommaraftonen.

Evald var en av våra skickligaste konstruktörer av vattenturbiner men hade även djup kunskap inom det mesta av vattenkraft.

Evald var en sann vän av vattenkraft, var konsult åt de stora vattenkraftbolagen men hjälpte även de små kraftverksägarna mot symbolisk ersättning. Det är många medlemmar i våra föreningar som har Evald att tacka för att de fått igång sina anläggningar.

Evald började sin karriär på välkända turbinföretaget NOHAB i Trollhättan i början av 1950-talet och blev så småningom chef för konstruktionsavdelningen.

I början av 1980-talet blev Evald anställd på VBB, numera SWECO, som chefskonsult.

Efter pensioneringen blev det egen konsultverksamhet, vilket han fortsatte med in i det sista.

Evald var engagerad, mångkunnig och mycket generös samt hade sinne för humor. I hans sällskap blev det många glada skratt.

Han hade en vetgirig och nyfiken karaktär vilken omfattade hela teknikens värld men även mycket mer. När man besökte Evald kunde han visa upp en bok med frågan: har du läst den här? Det gällde många gånger historia och filosofi.

Det man minns mest av Evald var hans stora kompetens,

38

Förnybar Energi

3/2016

Evald Holmén var en sann vän av vattenkraft och en skicklig konstruktör. Bild Jörgen Ek.. snabbheten att lösa problem samt glädjen och generositeten att dela med sig.

Christer Söderberg

Adresser föreningar och partners SERO

SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn VD: Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: peter.danielsson@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85 E-mail: dennis.adas@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr, Plusgiro: 43442-3

FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875 (inkl medlemskap i SERO+tidning) Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö 0704-670882, E-mail: Sven.forsberg@elbilsverige.se

FÖRENINGEN

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn Tel: 0221-824 22 E-mail: info@sero.se, Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 247 94 Dalby 0221-824 22, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se Ekonomi: Peter Danielsson, 0550-137 61 Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 kr Bankgiro: 829-8481

Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge, E-mail mattias@ecotopic.se Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro E-mail: info@svenskavattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1500 kr.

Bankgiro 5956-7404

Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198 E-mail: marka@telia.com Medlemsavgift 250 kr, Plusgiro: 347892-2

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39 E-mail: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: anders.orebrandt@ marsh.com

Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03 E-mail: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr, Bankgiro: 577-7263

Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 310 20 Knäred 0430-52074, 0701-441213, E-mail: kvarn.backen@yahoo.se

Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109 E-mail: bjorkkulla@bredband2.com Medlemsavgift: 200 kr, BG 449-4290

Smålands Vattenkraftförening Sune Haraldsson, Granbäcken,560 13 Hok, 0393-230 62, sune@granbackens.se

Västmanland Upplands Energiförening: Gunnar Öberg, 070-7142262 E-mail: gunnaroberg@bredband2.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590132 16 E-mail: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9 Energi- och hållbarhetsforum Väst Daniel Hårdfelt, 0738-065600 E-mail: daniel.hardfelt@hotmail.com Medlemsavgift 250 kr, studerande 100 kr därefter 250 kr, BG 50648898,www.enfovast.se

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg, 0570-521 51, christer@gullsby.se Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg, Hemsida: www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén 076-716 05 50, ulla@svensk-vindkraft.org Medlemsavgift privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 kr Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson, 070-640 57 59 E-mail: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

3/2016

Förnybar Energi

39

Posttidning B Returadress SERO Romelevägen 7b 681 52 Kristinehamn

Välkommen till foab.com Låt oss på FOAB optimera er kraftstation och öka er produktion. Då elpriserna är låga krävs att man kan sälja mer för att ekonomin ska bli så bra som möjligt. Ring oss på telefonnummer 0320-106 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för just er kraftstation. På vår nya hemsida kan du läsa mer om vårt utbud – foab.com

AVSTÄNGNING AV VATTENVÄGAR

BANDTRANSPORTÖRER

DAMMLUCKOR

EL - KONSTRUKTION OCH SKÅPSBYGGNAD

FAUNAPASSAGER

INTAGSGALLER

KONSTRUKTION OCH FEM BERÄKNING

RENSMASKINER

TILLBEHÖR OCH SERVICE

Adress: Ehnsgata 9, 511 56 Kinna. Telefon: 0320–106 00. E-post: info@foab.com FlödesOptimering FOAB Sverige AB är certifierade i enlighet med: EN1090-1, ISO 3834-3 och ISO 9001.

FlödesOptimering FOAB Sverige AB är ett innovativt företag som projekterar, tillverkar och levererar utrustning för optimering av vattenkraft. FOAB utvecklar tekniken för dammluckor, galler och rensmaskiner så att man kan utvinna maximal energi från vattnet med minimal inverkan på miljö och fauna.

FOAB strävar efter att kunna leverera framtidens lösningar redan idag med ledorden Kunskap, Erfarenhet och Kvalitet.