ukk by Taeko Ostergren

Uppsala International Sacred Music Festival 1-4 november 2007

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Innehållsförteckning Med änglars röst...................................................4 Torsdagens konserter....................................10 Fredagens konserter. .....................................12 Andlig musik........................................................16 Blå Koral.....................................................................18 Lördagens konserter..................................... 20 Kyrkomusik vid Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s hov i Frankrike. ................. 24 Söndagens konserter.................................... 26 Flerstämmig frihetskamp....................... 28 Torsdagens föreläsningar, seminarier, workshops.............................. 30 Fredagens föreläsningar, seminarier, workshops.............................. 32 Rumi – en introduktion. .......................... 36 Lördagens föreläsningar, seminarier, workshops.............................. 40 Sacred Harp Singing......................................41 Film, utställningar under hela helgen. ........................................................... 42 Översikt...................................................................... 44 Samarbetspartners......................................... 47

Med änglarnas röst

musik och religion – ett kärleksförhållande

Muchatera Mujuru var bara en liten pojke när han för första gången mötte de två gamla männen i drömmen. Mujurus högsta önskan var att bli musiker – mbiraspelare – och bli den som ledde de religiösa mötena i byn. Mbiraspelarna var viktiga, centrala personer bybornas vardagsliv. De var den enda förbindelsen till de döda. Genom mbiraspelarna kunde byborna få kontakt med sina avlidna släktingar. Mujuru såg genast i sin dröm att de två männen var Zhanje och Makunde, de två högst värderade spelmännen i byn. Båda var döda sedan länge men deras ryktbarhet var fortsatt stor och de fanns kvar i byns gemenskap som andar. Under sina liv hade de spelat vida omkring, för stora män och makthavare och till och med för kung Chitungwisa själv. Nu hade de alltså kommit tillbaka för att lära upp Mujuru och han förstod att han var utvald för att ta över rollen som byns mästerspelman. Drömmen var klar som kristall. De två andarna ägnade hela natten åt att lära Mujuru allt om hur man spelar mbira och när morgonen kom kunde han framföra låtar som ingen hört honom spela och sjunga förr. Texten ovan är fritt översatt ur Paul Berliners bok ”The Soul of Mbira” som handlar om mbirans roll hos shonafolket i Zimbabwe. Mbira kallas ibland ”tumpiano” och är ett instrument som består av stämda metalltungor som fästs på en låda. Klangen påminner lite om en speldosa. Men här finns ingen mekanik utan musikern knäpper direkt på tungorna och ljuv musik uppstår. Att bli utvald som Mujuru är en mycket stor

ära. Mbiraspelaren är den som leder de religiösa möten som hålls för att frammana och kontakta de dödas andar. I shonakulturen är döden inte slutet på livet utan snarare övergången till en annan existensform. I samhället bildar levande och döda en helhet där mbiraspelaren är centrum. Paul Berliner viktigaste kunskapskälla i boken är den sägenomspunne storspelmannen Bandambira. När Berliner återvände efter många år för att fortsätta sitt arbete hade Bandambira avlidit. En katastrof i många andra sammanhang men inte hos shonafolket. Det var ju fortfarande möjligt att kontakta Bandambira. Allt som behövdes var en skicklig mbiraspelare… För shonafolket är musiken en nödvändighet för religionen – utan mbiraspelarna kan den helt enkelt inte utövas till fullo. Hur är det hos oss? Ja, helt klart spelar musiken en viktig roll för den kristna religionsutövningen också. Men det är inte helt oomtvistat. Inom väckelserörelsen sågs det världsliga musicerandet som en fara, inte minst genom kopplingen till fylleriet. Men i det stora hela finns ett intimt samband mellan gudsdyrkan och musik inom snart sagt alla religioner. Varför är det då på detta vis? Det finns säkert många förklaringar till detta, men det ligger nära till hands att peka på musikens stora förmåga att förmedla och till och med förstärka budskap. Det är ett känt faktum inom politiken, idrotten och andra kollektiva rörelser. Med musik kan man uttrycka det osägbara! ”Säg

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

det i toner och inte i ord. En stämma kan lätt bliva hård”. Musiken kan kommunicera sådant som går utöver det talade språket, t.ex. kärlek, lugn, ilska och andra känslor. Men genom musiken kan också Gud tala direkt till oss – och vi har en tendens att använda metaforer från religionen när vi beskriver musik, som gudomliga klanger, änglakörer, himmelska klanger. Musiken har en unik förmåga att skapa gemenskap. Genom att musicera och sjunga tillsammans skapas samhörighet, det må gälla i församlingssång, nationalsång vid idrottsevenemang eller i politiska manifestationer. När vi sjunger tillsammans markerar vi vår samhörighet både utåt mot andra och inom den egna gruppen – ett viktigt ställningstagande inte minst i kyrkliga sammanhang. Den kanske mest spännande förklaringen till musikens roll i gudsdyrkan är att musicerande i några bemärkelser faktiskt liknar religionsutövning. Musikutövning är – när det är riktigt bra – en verksamhet som tar alla våra sinnen i anspråk. Att stå i en mäktig kör och sjunga, eller att spela instrumentalmusik kan ge en mycket stark och närmast holistisk upplevelse. Man glömmer tid och rum menar många. Man hittar ett ”flyt”. En liknande stämning kan inträda i religionsutövning. En bra predikan – det behöver ju inte vara en eldig och passionerad pingstpastor – utan en helt vanlig, stark predikan vid en högmässa, kan få samma effekt. Församlingen hänrycks och upplevelsen blir stark för alla inblandade

parter. Om så musik och religion samverkar för att uppnå detta tillstånd av ”flyt” kan effekten förstås bli ännu starkare. Men hur kommer det sig då att man inom många religioner är skeptisk till musik och musicerande, åtminstone i världsliga former? Oftast verkar detta ha att göra med samma egenskaper hos musik som beskrivits ovan. Musiken kan ju faktiskt konkurrera med det religiösa budskapet och förleda den troende. Denna typ av tankar om musikens menliga inverkan på gudstron finner man i många religioner; islam, hinduismen, kristendomen etc. Här uppstår ett slags motsättning och ambivalens – musiken är på samma gång god och ond – nödvändig och farlig. Musik är alltså ett kraftfullt medel för att skapa gemenskap och föra fram allehanda budskap. Men musikens enande kraft är på samma gång en fara för den som utnyttjar den. Musiken kan ”ta över” och bli det huvudsakliga innehållet i verksamheten. Musiken kan fungera som både mål och medel. I den svenska kyrkans psalmsång fungerar musiken som ett medel för att föra fram det kristna budskapet. Men psalmsången är ju också vacker i sig – det är ju fullt möjligt för en icketroende att njuta av psalmerna. Ofta är det just vad som är fallet när unga svenska folkmusiker tar sig an den svenska skatten av folkliga koraler. Sångerskan Susanne Rosenberg har vittnat om att moderna sångare gärna byter ut ”Gud” mot ”han” i nytolkningar av folkliga koraler. Koraler-

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

nas musikaliska attraktionskraft är så stark att det religiösa budskapet blir sekundärt. Genom att förvandla koralen till en kärlekssång behöver en sångare inte ta ställning till innehållet på samma sätt. Men den här ambivalensen är ingalunda enbart förknippad med psalmsång. Vem är egentligen ”han” i Carolas texter? Det är ju en relevant fråga när det gäller den här kategorin av sångare med stark religiös övertygelse. Och det är inte så lätt att svara på. Sjunger Carola om köttets lustar, förälskelse och erotik eller helt enkelt om gudstro – andens rena och obefläckade passion? På 1800-talet ansåg man i svenska kyrkan att psalmsången hade blivit alltför självständig och inte bara ett hjälpmedel för att föra fram psalmtexten. Den folkliga psalmsången utvecklades på olika sätt på olika ställen i landet och på många håll satte man en ära i att utsmycka och förfina melodierna efter eget huvud. Lokala varianter uppstod – det som vi idag kallar folkliga koraler. Detta motarbetades från centralt kyrkligt håll bl.a. genom införandet av orglar i kyrkorna och psalmböcker med enkla syllabiska melodier. Inom islam har denna ambivalens gentemot musik debatterats livligt. Många menar att musik och musicerande förbjuds av islam. Detta är dock inte sant, åtminstone finns inte detta beskrivet i koranen. Många inriktningar använder sig ju i hög utsträckning av musik i sina ceremonier. Ett exempel är de dansande dervischerna vars musikensemble är helt central för reli-

gionsutövningen. Hur kan detta förklaras? För det första är inställningen till musik och musicerande inom islam faktiskt mer komplex än man kanske tror. En viktig fråga är förstås – vad man menar med musik… Många muslimer anser att t.ex. böneutrop och korankantilatation inte är musik utan snarare tal. Det kan kanske vara en rimlig uppfattning med tanke på att det melodiska innehållet är tämligen begränsat. Men det hela är kanske en aning mer komplicerat än så. Enligt somliga islamologer kan musikaliska uttryck ordnas i en glidande skala från det tillåtna ”halâl” till det otillåtna ”haram”. Det tillåtna är musikaliska uttryck knutna till religionen, som nämnts ovan, men också andra musicerandeformer som hör till arbetslivet. Herdarnas flöjtspel, karavansånger men också bröllopsmusik hör till det som man betraktar med tämligen blida ögon. Men ju längre bort från religionsutövningen vi rör oss och ju närmare ett musicerande för musikens egen skull vi kommer desto mer avvaktande blir hållningen. Musik som skapas av rent estetiska skäl som t.ex. den arabiska och osmanska klassiska musiken och för all del även västerländsk konstmusik tillhör de omtvistade formerna. Det förbjudna, på andra sidan skalan, är populärmusik och förstås städernas och nattklubbarnas magdansmusik. Och det är förstås här problemet ligger. Musikens koppling till förälskelse, kurtis, erotik och förförelse. De avvisande hållningarna till musik brukar stödjas på ”hadît” dvs.

tolkningarna av de yttranden och handlingar tillskrivs Muhammed. Han lär t.ex. ha sagt att ”Sång och musik får hyckleri att slå rot i människohjärtat, liksom vatten får sädeskornet att gro”. Detta gör förstås frågan om musikens centrala plats hos de dansande dervischerna än mer svår att besvara. 8

När Mevlâna Celâeddin el Rumi kom vandrande på sin väg mot Konya blev han tvungen att korsa en stor flod. Vid ett ställe där floden krökte sig fanns en plats där båtar lade till och mot en mindre ersättning kunde resande få hjälp med överfarten. Alldeles vid landningsplatsen på andra sida växte en vassrugge med tjock och stark vass. När Mevlâna Celâeddin el Rumi kommit i land gick han fram till vassen och skar av ett av vasstråna och slängde upp det på stranden för att torka. Vassröret blev mycket bedrövat och ropade och grät. – Sätt tillbaka mig bland mina vänner nere vid stranden. Lämna mig inte här för att torka ut och dö. Mevlâna Celâeddin el Rumi lyssnade inte på vassröret utan gick från platsen utan ett ord. Efter några veckor kom han tillbaka och såg att vassröret fortfarande grät ymnigt. Mevlâna Celâeddin el Rumi tog då upp vassröret och skar med snabba snitt sex fingerhål på rörets ovansida och ett tumhål på undersidan. Vassröret fortsatte att klaga och gråta. Med ett järn rensade Mevlâna Celâeddin el Rumi ut rörets innanmäte så att alla membran och ojämnheter försvann. Röret klagade: – Sätt tillbaka mig bland de andra vassrören. Ha förbarmande… Men istället lyfte Mevlâna Celâeddin el Rumi

upp vassröret och förde det till munnen och började blåsa. Ur det smala och enkla vassröret kom en oändligt vacker ton som formades till en skön melodi. Vassrörets tårar torkade och det insåg plötsligt livets högre mening. Ur dess enkla lekamen strömmade änglarnas röster och Guds budskap. Jordelivet där tillsammans med de andra vassrören i ruggen var inte längre betydelsefullt. Vassröret insåg att spridandet av Guds budskap innebar ett mycket högre värde. Mevlâna Celâeddin el Rumi brukar anges som grundaren av den sufiska Mevleviordern i Konya i Turkiet. Berättelsen om hur det gråtande vassröret blev en ney-flöjt är en av många berättelser som förklarar varför musiken kan ha en plats i religionsutövningen. Flöjten är ju inte bara ett musikinstrument utan också en förmedlare av Guds budskap. Avslutningsvis kan vi konstatera att religion och musik är universella företeelser. Det är svårt att tänka sig samhällen utan det slags existentiella förklaringar som religionen i en eller annan form tillhandahåller. Musik finns av många andra anledningar. Inte minst för att göra vardagslivet lite behagligare men också som ett sätt att kommunicera – att stå i förbindelse – med såväl det himmelska som det jordiska. Musikens ställning blir på det viset, precis som i shonakulturen, länken mellan kropp och själ. Dan Lundberg, chef för svenskt visarkiv och professor i musik och mångkultur

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Konserter Torsdag 1 november

12.00 Sacred Harp Singing, USA

Sacred Harp singing, ibland benämnt “fasola singing”, daterar sig tillbaks till 1700-talet i den amerikanska södern. Traditionen är fortfarande levande och intresset ökar stadigt, inte minst sedan denna musikform fick en framträdande plats i filmen ”Åter till Cold Mountain”. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Fri entré

16.00 K alousch, Sv erige/Marocko

Kalousch är något så udda som en uppsalabaserad ensemble som specialiserat sig på de marockanska musikformerna Aissawa och Hmadcha. Bägge dessa musikstilar är knutna till sufismen. Förgrundsgestalter i Kalousch är Roland Keijser och Abdelghani Najraoui. Uppsala Konsert & Kongress, cafeet. Fri entré

18.00 Cai luong och Chau van, V ietnam

”Sacred Harp singing är inte musik för de stora scenerna, det är musik att vara tillsammans kring och delaktig i – i kyrkorummet, i vardagsrummet eller närhelst man möts.”

Cai luong är en mycket spännande vietnamesisk musikform med ursprung i traditionell musikdramatik, gärna med historiskt/ religiöst innehåll. Chau van är en religiös musikform med hemvist i särskilda buddhistiska riter. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

19.00 Kör fr ån Bal amand -klostret, Libanon

Balamand-klostret i Libanon med sina tusenåriga traditioner är representerat på festivalen med en av sina unika körer – musik som vi i stort sett aldrig fått möjlighet att uppleva live tidigare i Skandinavien. Detta är musik från kristendomens vagga, och släktskapet med omkringliggande och närstående religioner och kulturer blir här uppenbart. Helga Trefaldighets kyrka. Biljettpris: 160 kr

19.00 Jan Garbarek Group, NORGE

Den norske saxofonisten Jan Garbarek räknas till musikvärldens stora, och hans musik beskrivs ofta i sakrala termer. Det är jazz, men också andlig, ”utomjordisk” och meditativ musik med inspiration från medeltida hymner, moskéns böneutrop och från den nordiska folktonen. Jan Garbarek skulpterar ett komplext ljudlandskap, samtidigt så befriande enkelt. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 460 kr

21.00 Chiwoniso Mar aire, Zimbabw e

Det lilla instrument vi kallar för tumpiano, och som vi ofta betraktar som ett leksaksinstrument för barnen, har en helt annan position i dess ursprungsland. Mbira, som är instrumentets rätta namn, har en central roll hos Shona-folket i Zimbabwe och används bl.a. i riter för att få kontakt med avlidna förfäders andar. En av de främsta är Chiwoniso Maraire. Hon gästar festivalen med en trio kring mbiran. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Kalousch Jan Garbarek

Phan Van Doanh

Chiwoniso Mariaire

Vuong Ha

Le Xuan Dieu

Konserter Torsdag 1 november Fredag 2 november

22.00 ”Tröstens tunna skimmer” – J.S. Bach ”Actus tr agicus”, G. Fauré ”Requiem” En av Johann Sebastian Bachs främsta kantater är Kantat nr 106; Gottes Zeit ist die allerbeste Zeit (Actus tragicus), en av hans tidigare kompositioner. Ett av den klassiska musikens stora mästerverk, och ett av de i de vidaste kretsar mest älskade styckena, är Gabriel Faurés Requiem. Uppsala Akademiska Kammarkör, solister samt orkester. Dirigent: Stefan Parkman. Solister: Karin Ingebäck, Ivonne Fuchs, Anders Larsson. Orkestersolister Nils-Erik Sparf, violin, Louise Agnani och Daniel Holst, gamba, Björg Ollén och Agneta Hellström blockflöjt. Andrew Canning, orgel. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 160 kr

22.00 Nattklubb

”I Uppsala Domkyrka tar nu Iver Kleive plats på orgelläktaren och Knut Reiersrud i koret med sina gitarrer. En högtidsstund för alla musikälskare!”

På Bistro Hijazz kan festivaldeltagare och musiker samlas och mötas efter dagens upplevelser. Vem vet vilka musikaliska möten som kan uppstå!? Kvällens husband är 2nd Afro Temple med sin karibiska musik. Bistro Hijazz. Fri entré

Fredag 2 november 16.00 2nd Afro Temple

Bo Östen Svensson, slagverkare, har ägnat en stor del av sitt liv till att tränga in i den karibiska musikvärlden, främst den afrokubanska och afro-haitiska musiken. Nu leder Bo Östen Svensson gruppen The 2nd Afro Temple. Mycket av den musik och många av de rytmer de spelar har rötter i kubansk santeria och haitisk vodou. Uppsala Konsert & Kongress, cafeet. Fri entré

18.00 Ji van Gasparyan, Armenien

Från Armenien kommer Jivan Gasparyan, en av världsmusikens legender. Hans stillsamma, melankoliska och mjuka duduk, ett rörbladsinstrument släkt med vår oboe, hörs i många filmer där kameran blickar ut över oändliga landskap. Jivan Gasparyan har samarbetat med musiker som Peter Gabriel, Sting, Michael Brook, Lionel Richie m.fl. År 2002 erhöll han Womex Lifetime Achievement Award, och 2007 nonimerades han för en Grammy. Gottsunda kyrka. Biljettpris: 160 kr

18.00 Bl å Kor al – Knut Reiersrud och I v er Klei v e, Norge

Gitarristen och bluesmannen Knut Reiersrud och organisten och körledaren Iver Kleive har i många år samarbetat kring norska psalmer och koralmelodier. De har turnerat med dessa sina koraler i ny tappning i snart sagt alla kyrkor i Norge, och i många danska likaså. Dock har Sverige haft den äran endast en gång tidigare. I Uppsala Domkyrka tar nu Iver Kleive plats på orgelläktaren och Knut Reiersrud i koret med sina gitarrer. Uppsala Domkyrka. Biljettpris: 220 kr

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Bo Ă&#x2013;sten Svensson & The 2nd Afro Temple

Jivan Gasparyan

Knut Reiersrud & Iver kleive

Konserter Fredag 2 november

20.00 Stor k vällskonsert – A Filet ta, Kör fr ån Balamandklostret, dansande derv isher fr ån Kon ya

”Balamand-klostret i Libanon med sina tusenåriga traditioner är representerat på festivalen med en av sina unika körer – musik som vi i stort sett aldrig fått möjlighet att uppleva live tidigare i Skandinavien.”

Den korsikanska folkliga polyfonin tillhör en av Europas mest fascinerande kulturskatter. Med ursprung i den katolska liturgin har människorna i bergsbyarna på denna legendomspunna ö i Medelhavet under århundraden utvecklat en sångstil med täta intervall, skärande vackra ackord, sensualism och starka känslor som pendlar mellan glädje och gråt. A Filetta, en sex man stark kör, är den ledande ensemblen inom korsikansk polyfoni. De har sin grund i traditionen, men sjunger också nyskriven och mer experimentell musik. Balamand-klostret i Libanon med sina tusenåriga traditioner är representerat på festivalen med en av sina unika körer – musik som vi i stort sett aldrig fått möjlighet att uppleva live tidigare i Skandinavien. Detta är musik från kristendomens vagga, och släktskapet med omkringliggande och närstående religioner och kulturer blir här uppenbart. Något av festivalens mest fascinerande inslag är de fantastiska dansande dervisherna från Mevlanaorden i Turkiet som med sin dans, sin sema, med ena handen vänd mot himlen och den andra mot jorden överlåter det gudomliga till alla på jorden. Från Konya kommer en ensemble om hela tjugo dansare och musiker på ett unikt gästspel. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 260 kr

21.00 Chiwoniso Mar aire, Zimbabw e

22.00 Nat tklubb

På Bistro Hijazz kan festivaldeltagare och musiker samlas och mötas efter dagens upplevelser. Vem vet vilka musikaliska möten som kan uppstå!? Kvällens husband är Kalousch med sin Aissawa och Hmadcha från Marocko. Bistro Hijazz. Fri entré

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

A Filetta

Foto: J.M. Colonna

Dansande Dervisher

Andlig musik

Många känner till de dansande dervishernas graciösa cirkelrörelser. Man tänker då framför allt på de turkiska sufiordnarna. Men detta är bara ett av många sätt att dansa. Det finns dansande dervisher i Somalia också. Jag har bott några år på ön Mombasa i Indiska oceanen. En stor del av befolkningen där är somalier. Jag var med några gånger när de somaliska dervisherna samlades för dhikr. Det är ett arabiskt ord som betyder ”åminnelse”. I praktiken handlar det om att åkalla Guds namn – ett mantra – medan man dansar. Ibland slås det på trummor också. Hur som helst så var mina upplevelser därifrån av ett helt annat slag än av de vi ofta menar då vi talar om ”dansande dervisher”. Det var en oansenlig plats utan några av de yttre markörer vi förknippar med en ”helgedom”. Högst upp på taket av ett hus intill marknaden i Mombasa. Värden som bodde i en av husets lägenheter hade förberett genom att breda ut några stråmattor och tända rökelse. Vi satte igång nästan omedelbart. Vi följde inget bestämt rörelseschema. Det var inte lugnt och fridfullt. Det var ryckigt och rått. Var och en rörde sig i sin egen takt men medan rytmen stegrade tycktes varje individuell rörelse smälta ihop till en enhet. I början sade vi ”Allah” men efter ett tag var ”la, la, la” det enda som kunde uppfattas. Vi stod i en ring runt ett stort rökelsekar och rörde oss upp och ner. Någon svängde upp och ner med armarna medan en an-

nan svängde fram och tillbaka med huvudet. En av oss slog på en tamburin i en allt fastare, enklare och starkare takt. När vi hade hållit på ett tag föll några av oss ihop av utmattning eller började skaka av extas. Vad jag vill säga med detta är att andlig dans inte alltid är vacker, stillsam, fridfull. Den kan vara skränig också. Ja, den kan se ut nästan hur som helst. Men det som till det yttre ser ut som kaos och oväsen kan vara ytterst rogivande i sitt inre. Det viktiga, tror jag, är att sången och musiken lyfter oss ut ur oss själva. Transcendensen. Denna egenskap har ingen religionstillhörighet. Den andliga musiken tillhör alla människor. De turkiska dervishernas dans talar inte bara till muslimer, utan till varje människans hjärta, själ och ande. Detsamma gäller somaliernas dans. Alla kan vara med. Alla religiösa traditioner innehåller musik. Utan undantag. Krishna spelade flöjt, kung David lekte på sin lyra och Muhammed var noga med att Koranen skulle sjungas, icke läsas som vilken bok som helst. Sedan har det förstås förekommit en diskussion om vad som är ”lämplig” och ”olämplig” musik. När orgeln kom var det många inom kyrkan som protesterade. Nu finns det till och med kyrklig hårdrock. De musikaliska uttrycken skiftar genom tid och rum. Men musiken som sådan är alltid närvarande. Mycket tyder på ett minskat intresse i Sverige för de religiösa institutionerna. Men det gäller inte den religiösa musiken. Jag

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

tror att det beror på att musiken inte ställer några krav på att du ska tro eller bekänna. Musiken talar ett ordlöst språk – från hjärta till hjärta – och utan ord kan man inte formulera några dogmer. I det ordlösa är var och en fri att uppleva, njuta, omskakas, tröstas, stärkas och stillas. Var och en är fri att sätta ord på det ordlösa, att tolka till sitt eget språk. Visst finns det sångtexter. Men du bestämmer själv vad de ska betyda.

Den svenska psalmboken och Mozarts Requiem tillhör vårt kulturarv oavsett om vi är troende eller inte. Skönheten och den andliga upplevelsen är inte beroende av ett teologiskt eller moraliskt ställningstagande. Musiken förenar oss. Från hjärta till hjärta. Den som var främmande blir känd genom musiken. Den som var fjärran blir nära. 17

Mohamed Omar, poet

Blå Koral

– Knut Reiersrud och Iver Kleive

Samarbetet mellan den omtalade bluesgitarristen Iver Kleive och den erkände organisten Knut Reiersrud var något helt nytt i det norska musiklivet när de dök upp i början av 1990-talet. Publiktrycket på deras konserter blev enormt och kunde ibland ta sig närmast kaosartade uttryck. Ett mått på deras musikaliska genomslag är att de även fick det prestigefyllda uppdraget att skriva musik till invigningen av OS i Lillehammer 1994. Knut Reiersruds jordnära gitarrspel och Iver Kleives upphöjda orgelspel formade ett sound och en stil som aldrig tidigare upplevts. Ett musikaliskt möte mellan det religiösa Europas orgeltradition och amerikansk och norsk folkmusik, psalmer och folkmelodier framförda på ett oortodoxt manér, utan krav på textkritiska tolkningar. Reiersrud och Kleives förhållningssätt är snarare intuitivt än akademiskt.

Deras två första cd-inspelningar, Blå Koral och Himmelskip 92, räknas fortfarande som viktiga milstolpar, både som genremässigt nyskapande och inspelningstekniskt innovativa. Även deras senare inspelningar har fått stor internationell uppmärksamhet för den unika mix av hymner och folkmusik framförda i kyrkorummet som är deras särskilda signum. Knut Reiersrud och Iver Kleive har med sitt sound skapat en ström av ny publik till kyrkorna. De har på något vis tagit musiken tillbaka till sin utgångspunkt – som praktisk kyrkomusik med ett budskap om tröst och styrka. Uppsala Domkyrka Fredag 2 nov 18.00

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Konserter Lördag 3 november

13.00 C a i luong och Ch au va n, V ietna m

Cai luong är en mycket spännande vietnamesisk musikform med ursprung i traditionell musikdramatik, gärna med historiskt/religiöst innehåll. Chau van är en religiös musikform med hemvist i särskilda buddhistiska riter. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

15.00 Till Arvo Pärt

Den estniske tonsättaren Arvo Pärt tillhör vår tids stora. Som få moderna tonsättare har han också nått en bred, och inte minst ung, publik. Liksom Johann Sebastian Bach dedicerar Arvo Pärt all sin musik till Gud. I denna konsert hör vi en trio av landets mest framträdande musiker, Anders Kilström piano, Tobias Ringborg violin och Daniel Blendulf cello, framföra två av Pärts mest älskade stycken, Alina och Fratres. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

18.00 Musik för Versailles och Kung Sol

Michel-Richard de Lalande var under 43 år verksam som kompositör i kapellet i Versailles under Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s tid. Hans fantastiskt färgrika och fascinerande musik utgör en höjdpunkt på den sakrala musiken i 1700-talets Frankrike. Konserten presenterar tre av Lalandes ”Stora Motetter”: Dies Irae, Usquequo Domine och Miserere. Dessutom utdrag ur Jean-Baptist Lullys Isis, tragédie en musique och delar av Lalandes svit La Grande Pièce Royale. Medverkande: Uppsala Domkyrkokör, Stockholms Barockorkester. Solister: Susanne Rydén, Helena Ek, Leif Ahrun-Solén, Nils Högman, Lars Arvidson. SU-EN Butoh Company medverkar med japansk butohdans till instrumentalmusik ur bl.a. tragedien Isis av Jean-Baptiste Lully. Dirigent: Milke Falck. Uppsala Domkyrka Biljettpris: Ordinarie platser 160 kr, numrerade platser 220 kr. Studerande/Pensionärer 130 kr.

Ett seminarium om Michel-Richard de Lalande äger rum fredag 2 november 10.00 , Sal B (Se info sid 32).

”Hans äldsta sånger kommer från tidigt 1500-tal, då arabisk, judisk och nordafrikansk musik flöt samman i Spanien och Marocko”

18.00 Emil Zrihan

Emil Zrihan är hazanim, kantor, i en marockansk synagoga i Ashkelon, och en av den judiska sakrala musikens främsta företrädare. Hans breda repertoar pendlar fram och tillbaka mellan judendomen och islam, Nordafrika och den spanska halvön, mellan det riktigt gamla och det riktigt nya med inslag av flamenco. Hans äldsta sånger kommer från tidigt 1500-tal, då arabisk, judisk och nordafrikansk musik flöt samman i Spanien och Marocko. De tidigare sångerna är mestadels improvisationer, en stil som kallas för mawal. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Uppsala Domkyrkokรถr.

Foto: Tord Harlin

Anders Kihlstrรถm

Tobias Ringborg

Daniel Blendulf

Konserter Lördag 3 november

20.00 Stor k vällskonsert – Ji van Gasparyan, Alireza Ghorbani, dansande derv isher fr ån Kon ya

”Något av festivalens mest fascinerande inslag är de fantastiska dansande dervisherna från Mevlanaorden i Turkiet”

Från Armenien kommer Jivan Gasparyan, en av världsmusikens legender. Hans stillsamma, melankoliska och mjuka duduk, ett rörbladsinstrument släkt med vår oboe, hörs i många filmer där kameran blickar ut över oändliga landskap. Den klassiska persiska musiken med sitt intrikata system av dastgahs, gushes och radifs, med sina svindlande improvisationer och sin utsökta filigrans, bygger på texter av poeter som Rumi, Hafez, Bahar m.fl. Alireza Ghorbani hör till den unga generationen persiska sångare, ”de nyutslagna skotten”, som tar upp och för vidare denna månghundraåriga högkultur. Han menar att sång, poesi och musik hör nära samman med Mohammeds ord i koranen. Något av festivalens mest fascinerande inslag är de fantastiska dansande dervisherna från Mevlanaorden i Turkiet som med sin dans, sin sema, med ena handen vänd mot himlen och den andra mot jorden överlåter det gudomliga till alla på jorden. Från Konya kommer en ensemble om hela tjugo dansare och musiker på ett unikt gästspel. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 260 kr

21.00 Psalmer – Anders W idmark Trio

Uppsalasonen, jazzmusikern, kompositören och pianisten Anders Widmark har i samma anda som Knut Reiersrud och Iver Kleive närmat sig svenska koralmelodier och ur denna skatt skapat ny musik. Här improviserar han över koraler från 1500-talet. 2005 tilldelades han Jan Johansson-stipendiet. Ur juryns motivering återfinns ”Anders Widmark har i Jan Johanssons anda vårdat och utvecklat en svensk tradition, omhuldat psalmer och visor med samma ömsinthet och med jazzen som ett sammanlänkande formspråk”. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Biljettpris: 160 kr

21.00 A Filet ta, Korsik a

22.00 Nat tklubb

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Alireza Ghorbani

Jivan Gasparyan Foto: Eva Skalla

Dansane Dervisher

Alireza 2nd AfroGhorbani Temple

Kyrkomusik

vid Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s hov i Frankrike

Religiös barockmusik från Tyskland, Italien och England har länge varit välkänd. Det är emellertid inte förrän ganska nyligen, som musiker och skivbolag börjat utforska den musikaliska skattkammare vars verk brukade framföras under messe basse solennelle i Ludvig XIV:s och Ludvig XV:s kapell i Versailles. Musik av Marc-Antoine Charpentier (1643–1704) har framförts och spelats in ganska flitigt, men den kungliga kyrkomusiken av Michel-Richard de Lalande (1657–1726) har förblivit relativt okänd. Under sin tid ansågs dock hans grands motets vara mästerverk. Lalande föddes den 15 december 1657, alltså för nästan exakt 350 år sedan, vilket är en anledning att fira hans fantastiska musik. År 1704 skrev kritikern Le Cerf de la Viéville: ”Jag hörde [nyligen] en motett i Versailles [kapell]. Jag fick höra att verket var av Lalande. Det verkar som om kungen, liksom i allting annat, får den bästa kvalitén när det gäller musik, bättre än någon annanstans i kungariket.” Lalandes grands motets dominerade också programmet under Concert spirituel i Paris, en av Europas första regelbundna konsertserier. Från 1725 fram till 45 år efter Lalandes död skedde mer än 600 framföranden av hans verk under konsertserien, vilket var mer än av någon annan kompositör. Innan de framfördes i Paris, ljöd Lalandes motetter också i kate-

Title page of ‘Toulouse-Philidor’ manuscript collection of Lalande’s motets, 1704. Paris, Bibliothèque nationale de France, Rés. F. 1694-7.

dralerna i bl.a. Lyon, Aix-en-Provence och Lille. Under 1700-talet framfördes de även i Italien, Österrike, Tyskland och England, där gamla manuskript finns bevarade på olika bibliotek. Den kungliga mässan i Versailles innehöll inte bara musik som följde gudstjänstordningen (Kyrie, Gloria m.m.) utan även kantatliknande verk baserade på psalmer och hymner för kör, orkester och solister. Detta innebar att det uttrycksfulla textinnehållet i psalmerna kom att påverka det musikaliska uttrycket. Lördag 3 nov 18.00, Uppsala Domkyrka.

Michel-Richard de Lalande (1657-1726) by Robert TourniĂ¨res (1667-1752) (Photo: Collection archives Larbor)

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Konserter Söndag 4 november

13.00 Sacred Harp Singing

Här sjunger deltagarna på workshops i Sacred Harp Singing Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Fri entré

14.00 Psalmfrossa

Visst är vi flera som gärna går i kyrkan för att få sjunga psalmerna! Denna kulturskatt förenar oss, troende eller ej, och hittar ofta sina vägar till det innersta av våra känslor. Här finns vår barndom, här finns årstidernas växlingar och våra gemensamma högtider, här finns glädjen, här finns sorgen och här finns trösten. Den som leder oss i denna allsångskonsert baserad på våra mest älskade psalmer är Anders Andersson med hjälp av Trio X, Linnékvintetten, Andrew Canning på orgel samt en kör. Presentatör Christer Åsberg. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 160 kr

”Svindlande improvisationer och sin utsökta filigrans, bygger på texter av poeter som Rumi, Hafez, Bahar”

16.00 Finalkonsert – Alireza Ghorbani, Emil Zrihan

Den klassiska persiska musiken med sitt intrikata system av dastgahs, gushes och radifs, med sina svindlande improvisationer och sin utsökta filigrans, bygger på texter av poeter som Rumi, Hafez, Bahar m.fl. Alireza Ghorbani hör till den unga generationen persiska sångare, ”de nyutslagna skotten”, som tar upp och för vidare denna månghundraåriga högkultur. Han menar att sång, poesi och musik hör nära samman med Mohammeds ord i koranen. Emil Zrihan är hazanim, kantor, i en marockansk synagoga i Ashkelon, och en av den judiska sakrala musikens främsta företrädare. Hans breda repertoar pendlar fram och tillbaka mellan judendomen och islam, Nordafrika och den spanska halvön, mellan det riktigt gamla och det riktigt nya med inslag av flamenco. Hans äldsta sånger kommer från tidigt 1500-tal, då arabisk, judisk och nordafrikansk musik flöt samman i Spanien och Marocko. De tidigare sångerna är mestadels improvisationer, en stil som kallas för mawal. Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen. Biljettpris: 220 kr

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

LinnĂŠkvintetten

Emil Zrihan

Alireza Ghorbani

Flerstämmig frihetskamp – om sången från Korsika

Det är nåt fascinerande och märkligt med öar. Å ena sidan isoleringen – avskildheten som låter det unika utvecklas utan att blandas upp med nya influenser – ön blir ett slags kulturell biotop där ålderdomliga uttryck kan fortsätta att leva utan att synbarligen förändras. Å andra sidan mötesplatsen – en naturlig kontaktyta där sjöfararnas vägar har korsats under århundraden – en smältdegel av utryck och stilar i ständig förändring. De två aspekterna verkar ytligt sett stå i motsats till varandra men är kanske bara två sidor av samma mynt. Men det musikaliska resultatet är att många av våra mest spännande folkliga musikstilar emanerar från ökulturer. Korsika är just en sådan ö – mellan Frankrike och Italien, mellan Europa och Afrika och med den stora grannön Sardinien i söder. Landets historia präglas av öns strategiska läge. Medelhavsområdets makthavare har avlöst varandra som Korsikas härskare;

greker, etrusker, romare, karthager, vandaler, lombarder, saracener m.fl. På ett ofta omärkligt sätt bildar dessa kulturspår byggstenar för dagens korsikanska kultur. Paghjella kallas en förunderlig och intressant folkig flerstämmig sång med ursprung på Korsika. Paghjella är trestämmig och innehåller element från kyrklig polyfoni, nordafrikansk röstklang och äldre modal improvisation. Sångsättet har sina rötter i medeltiden och har utvecklats till olika stilar i avskilda bergstrakter på ön. Under 1970-talet fick paghjella en revival tack vare det nya intresset för folkmusik runt om i Europa – unga musiker och sångare tog upp de äldre traditionerna – mest kända är bandet Canta u populu corsu. Bakom sökandet efter särpräglade korsikanska traditioner fanns de ständigt närvarande nationalistiska strömningarna på Korsika. Paghjella kom att symbolisera korsikaner-

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Foto: J.M. Colonna

nas kamp för frihet och autonomi. Paghjellasången har idag blivit en specialiserad genre för mer eller mindre professionella sånggrupper på Korsika. Utan revivalrörelsen under 70-talet hade genren dött ut. Återskapandet av paghjella har också inneburit att sången sjungs i nya sammanhang och att de äldre stilarna inte längre sjungs ute i byarna. Det finns inte heller några tydliga gränser mellan olika lokala stilar, även om man fortfarande talar om en nordlig och en sydlig stil. En typiska paghjella inleds av melodistämman sigonda, som tar upp varje ny vers. Körsången kompletteras sen av en ornamenterande överstämma terza och en basstämma, bassu. Idag har paghjella, som många andra folkliga musikformer, förvandlats till scenskonst. Men i äldre tider fungerade sångerna i många olika sammanhang – till arbetet, på fester och vid

andra tillfällen där man träffades i större eller mindre grupper. Den flerstämmiga sången har traditionellt varit männens domän, men i moderna paghjellagrupper sjunger både män och kvinnor. Texterna handlar oftast om kärlek, natur, historiska och politiska händelser. Paghjella speglar Korsikas speciella position som både centrum och periferi – den är både en blandning av många kulturuttryck och en av de mest ursprungliga och särpräglade sånggenrer vi känner till i Europa. Mitt i Medelhavet, men väldigt långt bort från Paris och de franska makthavarna. Dan Lundberg, chef för svenskt visarkiv och professor i musik och mångkultur

Afiletta, Korsika Lördag 3 nov 21.00. Helga Trefaldighets kyrka.

Föreläsningar, seminarier, workshops Torsdag 1 november

10.00 Kultur som motstånd

Under festivalen arrangerar Svenska kyrkans internationella avdelning en serie seminarier om hur kultur och konstnärligt skapande används som brygga mellan olika kulturer och religioner och fungerar som ett sätt att bearbeta den svåra tillvaro som omger den palestinska befolkningen. Med gäster från bl. a. Dar alKalima College i Betlehem. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Svenska kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

13.00 ”Tröstens tunna skimmer – en heldag om konstens l äk ande kr aft”

Symposiet kommer att diskutera hur musik och text kan ge tröst och uppbyggelse, var för sig och tillsammans. Medverkande är Norbert Bolin, Lars Björklund, Thomas Hård af Segerstad, Stina Ekblad, Stefan Parkman. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Symposiet kostar 350 kr. Anmälan via www.korcentrum.uu.se Arrangör: Uppsala universitets Körcentrum i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

13.00 Musik som str ategisk handling i ritualer

Vad är musikens roll i ritualer? I föreläsningen behandlas ljudproduktion som praktiskt led i skapandet av en rituell omgivning. Den moderna ritualforskningen ser ritualer som aktuella handlingar med kroppen i centrum. Utgående från den reflekteras kring frågor hur man med akustiska medel skapar ett rum (space) eller kopplar ihop gudarnas och människornas vistelseområden. Teol.Dokt. Erika Meyer-Dietrich, universitetslektor i religionshistoria. Uppsala Universitet Uppsala Konsert & Kongress, K4. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Teologiska institutionen vid Uppsala Universitet i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

15.00 Samtal med Chiwoniso Mar aire

Musiken är ett gudomligt uttryck, menar Chiwoniso Maraire. Uppvuxen i USA men med senare hemvist i sina föräldrars hemland Zimbabwe har Chiwoniso idag vunnit stor internationell renommé för sitt musikskapande. Mbiran och det muntliga berättandet (framfört på både Shona, engelska och franska) står i fokus för hennes konstnärskap och med ena foten i Shona-folkets traditioner och den andra i samtida musikriktningar som exempelvis hip-hop har hon skapat en unik ljudbild. I samtalet berättar Chiwoniso själv om sitt liv och konstnärskap. Medverkande: Chiwoniso Maraire Uppsala Konsert & Kongress, K4. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Chiwoniso Maraire

Föreläsningar, seminarier, workshops Fredag 2 november

10.00 Kultur som motstånd

Under festivalen arrangerar Svenska kyrkans internationella avdelning en serie seminarier om hur kultur och konstnärligt skapande används som brygga mellan olika kulturer och religioner och fungerar som ett sätt att bearbeta den svåra tillvaro som omger den palestinska befolkningen. Med gäster från bl a Dar al- Kalima College i Betlehem. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Svenska kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

10.00 Musik för Versailles och Kung Sol – et t sy mposium öv er Michel-Richard de L al ande (1657-1726)

I samband med 350-årsjubileet av Michel-Richard de Lalandes födelse bjuder Sensus och Uppsala domkyrkoförsamling tillsammans med Uppsala Konsert & Kongress in till ett symposium om hovkompositören de Lalande. De Lalande verkade under Louis XIV och Louis XV och hans verk utgjorde en höjdpunkt på den sakrala musikproduktionen i 1700-talets Frankrike. Ledande kännare från England och Frankrike föreläser om de Lalandes musik, hans liv och hans samtid. Symposiet hålls på engelska och innehåller levande musikexempel. Uppsala Konsert & Kongress, Sal B. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Sensus och Svenska kyrkan, Uppsala domkyrkoförsamling i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

13.00 Den gudomliga liturgin – et t seminarium om m ysteriet i musikens spr åkdr äk t.

I festivalens konserter möter vi det urgamla tonspråket från den gudomliga liturgin. Under detta seminarium ges en fördjupning av motiven ur den ortodoxa kyrkomusiken samt hur Balamandklostret söker de äldsta ”mystika” tonerna. Medverkande: Father Romanos, Balamandkörens dirigent och medlemmar ur kören. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Svenska kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

15.00 Sacred Harp Singing – workshop

Här har du chansen att själv prova på Sacred Harp Singing och uppleva sångglädje och spännande och annorlunda musiktraditioner. Missionskyrkan. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

KĂśren frĂĽn Balamand-klostret

Föreläsningar, seminarier, workshops Fredag 2 november

15.00 Finns det en särskild k yrkomusik?

Musiken i kyrkan har stor betydelse. Sången och musiken används som ett sätt att förstärka den kristna gemenskapen och ge budskapet en fördjupad dimension. Men vad händer med musik när den inte bara är en skönhetsupplevelse eller uttryck för känslan. Är sången bara till för att uttrycka känslan, öka gemenskapen och förfina budskapet, eller är själva musiken en helig handling, ett klingande sakrament. För en tid sedan gavs boken ”Åtta röster om musik och teologi” ut på Verbum förlag, där dessa frågor fokuserades. Boken utgör ett idématerial till seminariet. Medverkande: Bl a Henrik Tobin, Lena Petersson, Sven-Åke Selander, Johan Magnus Sjöberg, Lars Åberg. Moderator är Ragnar Håkanson. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Verbum och Svenska kyrkan i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

15.00 Isl am och Musik 34

Är musik tillåtet enligt islam? Det finns de teologer som hävdar detta. För ett tag sedan visades en dokumentär på SVT som handlade om den pakistanske rockartisten Salman Ahmed försök till dialog med de fundamentalistiska mullorna. I en av Pakistans provinser hade musik förbjudits! Trots detta vet vi att musiken blomstrar överallt i den muslimska världen, pop och folkmusik men också religiös musik. Eller bör man skilja på en tillåten s.k. andlig musik och en otillåten världslig musik? I panelen sitter Abd al-Haqq Kielan, Ashar Khan samt Fazeela Zaib. Moderator är Mohamed Omar. Uppsala Konsert & Kongress, K4. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Sensus i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Rumi – En introduktion

Jalal al-din Rumi (1207-1273 e. Kr.) har lästs och beundrats av en rad intellektella, författare och fritänkare genom århundradena. Den brittiske orientalisten Reynold A. Nicholson kallade honom ”den främsta mystiska poeten genom alla tider” och påven Johannes XXIII tillkännagav år 1958: ”I den katolska världens namn bugar jag mig i respekt för hans minne.” Gandhi brukade hänvisa till Rumis Masnawi-yi ma’nawi i sin predikan om mänsklig fred och samförstånd. Rembrandt inspirerades av honom i sitt måleri och Hegel i sin filosofi. Emerson och Goethe diktade poesi i Rumis fotspår. Även vår svenske Dag Hammarsköld citerar honom i sin andliga dagbok Vägmärken. I slutet av 1990-talet var Rumi den mest välsålda poeten i Nordamerika och han har satt sin prägel på kläddesign, musik och konst i det amerikanska trendlivet. Tidskriften Newsweek beskrev honom nyligen som ”The Persian love-machine.” Bland muslimer kallas han ofta enbart maulana (vår mästare). Rumis liv ter sig perfekt för en sagoberättelse: den oskyddade barndomen i det krigshärjade Balkh, flykten undan mongolinvasionen, hans nära förhållande till fadern, mystikern Baha’ al-din Walad, och särskilt hans möte med den karismatiske Shams al-din, en kringvandrande dervisch från Tabriz. På höjden av sin karriär som islamisk rättslärd sammanträffade Rumi med den utblottade Shams som över en natt omvände honom till en berusad guds-

förälskad och fick honom att dikta tusentals verser utsökt poesi. Shams gav Rumi insikten att kärleken övergår det sinnliga och att esoterismen är religionens verkliga vägvisare. I denna bemärkelse är Rumis liv, åtminstone på sina höjdpunkter, minst lika inspirerande som hans poesi. Till Rumis främsta litterära alster hör de bägge diktverken Masnawi-yi ma’nawi (Andliga verser) och Diwan-i Shams-i Tabrizi (Shams al-dins diktsamling). I det senare verket, som i första hand innehåller hans ghasel-lyrik, når han högst i fråga om poetisk elegans. Det består av ca 40.000 verspar avfattade i 3230 dikter. Verket påbörjades strax efter Shams al-dins ankomst till Konya och spänner över en period av tre årtionden. Genom hela verket ekar en invokation till Shams al-din i slutet av dikterna på den plats där persiska poeter i regel brukar nämna sitt eget nom de plume, ett faktum som belyser den unika vänskap som rådde mellan de två och den betydelse Shams hade för Rumis andliga och litterära skaparkraft. Den kärleksfulla vänskapen mellan Rumi och Shams al-din brukar nämligen i den följande sufipoesin betecknas som en förebild för hur mystikern skall öppna det egna hjärtat för en själsfrände, mästaren, och låta det speglas i dennes hjärta, för att därpå upplåta det till Gud. Rumi understryker att mystiken rymmer jordisk hamdami (sympathia) i bemärkelsen att mystikern behöver en vän att dela sina erfarenheter av kärlekens tillstånd med. Ty vackra ord kan

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

måhända peka mot Gud men de kan aldrig ge en smak av Gud. Den sanna kärleken är alltid förseglad (khamush). Vänskapen mellan de båda var unik i den bemärkelsen att det inte rörde sig om den sedvanliga sufiska dyrkan av den Älskade i form av en ung skön jungfru utan om ett möte mellan två erfarna vise män. I Rumis poesi betecknas Shams som ”de förälskades axel” (qutb-i hamah ma’shuqan), vilket är en traditionell sufisk benämning på sufimästaren. Genom att skildra sin gudomliga kärlek i jordiska termer följer Rumi en hävdvunnen tradition inom persisk poesi att beskriva den gudomliga kärleken med bruk av erotiskt bildspråk. Han är helt införstådd med den psykologiska tendens som finns i kärleksförhållandet, dvs. att det bara är möjligt att uppriktigt älska den du vet älskar dig. Kärlekens mänskliga och metafysiska dimensioner sammanlöper, ty fastän Rumi uttrycker sin kärlek till Shams (ordagrant ”sol”) och sorgen över hans frånvaro, belyser han liksom i andra sammanhang att han dolt den sanna betydelsen; kärleken till Gud, solarnas sol: I glömskans svarta natt slumrar en värld, men för mig tycks det som ljusan dag i solens upprinnelse. Den som saknar kärlek befinner sig i mörker. Den som lever i kärlekens passion vistas i Ljuset.

I hermeneutisk bemärkelse är Rumis diktning en skildring av hans mystiska erfarenhet genom att den speglar hans eget själsliv och inre spänningsförhållande mellan inre lugn och dårskap, bedrövelse och fröjd samt ängslan och heroism. Hans lyriska dikter i Diwan-i Shams utgör var och en symboliska konkretiseringar eller beskrivningar av de andliga stadier (maqam) som haft sin upprinnelse i andlig gudskärlek. Dikterna tillkom när Rumi befann sig i ett tillstånd av hänryckning och är utpräglat musikaliska och extatiska. Hans stil är spontan och klar och språket är okonstlat, kraftfullt och uttrycksfullt. Han ”levde” sina verser och läste upp dem i ögonblickets gudomliga inspiration samtidigt som hans lärjungar skrev ner dem. Verket genomsyras av extatisk gudskärlek och består inte först och främst av filosofiska tankar på vers och med rim utan just ord, öppna åt många håll. Hans erfarenhet eller ”blottläggande” (kashf) av det gudomliga är omedelbar och personlig. Rumis hermeneutik är transcendent, transhistorisk och innefattar en rörelse uppåt på den gudomliga symbolikens himlastege som kulminerar i förening med den Älskade. Detta är i hans mening den egentliga innebörden av den arabiska termen ta’wil, ”att återföra något till dess ursprung.” I sin furor poeticus är hans poesi inspirationens. Innebörden härskar över det formmässiga till den grad att ghaselerna i enstaka fall bryter mot den klassiska metriken även om den bevarar en stark rytmik och melodi.

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Rumis verk är platonskt, såsom mimesis (den högsta formen av ”efterbildning”) av de gudomliga urtyperna eller idéerna: sanning, skönhet och godhet, som människan genom gnosis kan komma i kontakt med när symboliken ställs i ljuset av teofanisk illumination. Men som talande poet är Rumi också av naturen skapande och ser allt som skapare. Genom att låta anden träda in i textens formella strukturella ordning, bestående av versslag och stavelser, skänker han nytt liv åt ghaselens formmässiga särdrag genom sin mystiska vision. För Rumi är förhållandet mellan form och innebörd av avgörande betydelse och av åtskilliga sufier betraktas hans dikter i grunden inte som litteratur i gängse mening utan som uppenbarelse vars uttrycksmedel är helt annorlunda än förnuftets verbala språk. Med diktaren ’Abd alRahman Jamis ord är Rumis Masnawi Koranen på persiska språket: qur’an dar zaban-i pahlawi. Mystiken är i grunden en uppenbarelseform och Rumi betraktar poesin som gudomlig, liksom musik och dans, vilka smälter samman till en konstnärlig helhet, en form av böneritual som för människan nära Gud. Detta kan man jämföra med de dansande dervischernas sama’-ceremoni som förenar musik och dans, symboler för himlasfären, som redskap för människans närvaro, inlevelse och upptagande i Gud. Hos Rumi är kroppen blott vittne medan det är hjärtats öga som diktar, varför poesin i verklig mening är litteratur som catégorie spirituelle. Han bekänner att orden ytterst sett inte är hans egna utan härstammar från det Gudomliga:

Jag är poesins tjänare, ty orden och poesin tillhör dig. O Du vars väsen rymmer domedagsängeln och basunens ton! Om man skulle försöka sig på att karaktärisera Rumis sufiska lära kan man säga att hans poesi förmedlar en sammansatt och invecklad uppfattning om världen, människan och Gud, och samspelet mellan dessa tre. Han kallar sin Masnavi för “enhetens bod“ som “behandlar rötterna till religionens rötters rötter“. Verket innehåller nästan varje mystisk teori som var känd på 1200-talet. Därför är det nästintill omöjligt att urskilja något specifikt lärosystem från dess verser. Varje läsare har i viss mån funnit det han eller hon sökt efter, alltifrån monism och extatisk gudskärlek till personlig mystik och ortodoxi. Poesin är först och främst inte idéer och filosofiska tankar på vers, utan just ord, öppna åt många håll. Rumi uttrycker sina sanningar antitetiskt med förbehåll att de egentligen inte går att uttrycka i ord. Den oinvigde kan ju aldrig förstå den som nått andlig insikt. Och mycket riktigt gömmer många av diktarens formuleringar, likt Atlantens isberg, de största dimensionerna i strömmarna djupt under ytan. Men sammantaget kan man säga att hans litterära produktion speglar ett alldeles bestämt teologiskt universum, en kärlekens mystik, grundad på islams trosbekännelse. Texten är en förkortad version av Ashk Dahléns introduktionsföreläsning om Rumi vid Uppsala International Sacred Music Festival

Lördag 3 november 13.00 Sal C, Uppsala Konsert & Kongress

Föreläsningar, seminarier, workshops Lördag 3 november

10.00 Bethlehem du lill a stad & Kultur som motstånd

I anslutning till seminarierna ”Kultur som motstånd” arrangeras ”Bethlehem du lilla stad” – om livet i Bethlehem. Med gäster från bl.a. Dar-al-Kalima College i Bethlehem. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Svenska kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

13.00 Rumi, sufismen och De dansande Derv ischerna fr ån Kon ya:

Introduktion av Ashk Dahlén Under 2007 firas 800-årsjubileet av Jalal al-din Rumi, även kallad Mevlana Celaleddin-i Rumi, en av de största tänkarna inom sufismen. I samband med att Uppsala Konsert & Kongress gästas av De dansande dervisherna från Mevlana-orden uppmärksammar vi även jubileet genom en presentation av den turkiska mystikern och grundaren av orden. 40

Sufi – muslim eller frifräsare? Efter Ashk Dahléns introduktion inleds ett samtal om Rumi och förhållandet mellan sufism och Islam. Vad är förhållandet mellan sufism och Islam? Fångar sufismen Islams kärna? Vad består den i så fall av och klarar man sig med enbart kärnan eller behöver vi skalet också? I panelen finns Moa Matthis, Viveca Wessel samt Ashk Dahlén. Moderator är Mohamed Omar. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Sensus i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

15.00 Censur – religion, makt och musik

Musiken är inte helig. Religiösa företrädare har utövat och utövar fortfarande sin makt över olika kulturella uttryck och fattar beslut om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Samtidigt har uttryck förbjudits och förbjuds fortfarande för just sin religiösa koppling. Inom en rad muslimska länder pågår just nu våldsamma konflikter kring musiken. Vad är det som pågår? Vad handlar de religiösa striderna om? Ett samtal om censur, religion, makt och musik med Ole Reitov från världsorganisationen för musikalisk yttrandefrihet, Freemuse, och Jonas Otterbeck, islamolog och lektor vid Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö Högskola. Moderator är Arne Ruth, tidigare kulturchef och chefredaktör på Dagens Nyheter. Uppsala Konsert & Kongress, Sal C. Fri entré, ingen föranmälan Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

15.00 Sacred Harp Singing – workshop

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Sacred Harp Singing

Sacred Harp Singing Det ser ut lite som en skolövning när deltagarna i den amerikanska södern samlas för att tillsammans sjunga tre- och fyrstämmiga hymner och psalmer. Traditionen kallas Sacred Harp Singing. Som betraktare upplevs sången som synnerligen suggestiv. Men den är inte ämnad att sjungas för publik. Det är ett sätt för människor att komma tillsammans och genom musiken uttrycka sin tro och kärlek till Gud. Sacred Harp Singing handlar alltså inte musikalisk gestaltning i den bemärkelsen att deltagarna uppför eller tolkar komponerade musikaliska verk. Vilket man lätt kan förledas att tro eftersom hymnerna och psalmerna som framförs är noterad musik. Företeelsen Sacred Harp Singing slog igenom på allvar med boken som hette The Sacred Harp och spreds i stora upplagor och flera editioner på den amerikanska landsbygden under 1800-talet. Den består av ett antal

sånger noterade med så kallade shape-notes. En skrift som i stort ser ut som traditionell notskrift men istället för runda nothuvuden kan ha fyra olika former som indikerar ett intervall i förhållande till huvudtonarten. Skriften som ursprungligen kommer från det elizabethanska England vilar fortfarande, även om den genomgått en del förändringar, på samma grund, så kallad solmisation. Sacred Harp Singing är populärt i de södra delarna av USA, men har de senaste åren också fått spridning i övriga USA, framförallt bland de som är intresserade av kör- och folksång. Även om den här sångtraditionen också fått kämpa för sin överlevnad är det många som vill vara med och uppleva gemenskapen vid sångsessionerna, där de olika stämmorna sitter utplacerade i en fyrkant med en öppen yta i mitten. På det viset blir det alldeles tydligt att deltagarna inte sjunger för någon annan. De sjunger för sig och för varandra.

Film Utställningar Fredag 2 nov ember 13.00 Film – Awake m y soul

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Film – Sufi Soul

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan

Lördag 3 nov ember 10.00 Film – Sufi Soul

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan 42

13.00 Film – Awake m y soul

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Film – Sufi Soul

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan

17.00 Film – Awake m y soul

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing Uppsala Konsert & Kongress, K2 Fri entré, ingen föranmälan

Utställningar Gud har 99 namn Arrangör: Sensus

The Book – fotoutställning om gamla testamentet, de monoteistiska religionernas gemensamma bok. Arrangör: Sensus

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Uppsala International Sacred Music Festival 1–4 November 2007 Torsdag 1 november 10.00 Kultur som motstånd

10.00 Kultur som motstånd

Arrangör: Svenska Kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

Sal C. Fri entré, ingen föranmälan

13.00 ”Tröstens tunna skimmer – en heldag om

10.00 Musik för Versailles och Kung Sol

Arrangör: Uppsala universitets Körcentrum i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

Arrangör: Sensus och Svenska Kyrkan, Uppsala domkyrkoförsamling i samarbete med Uppsala Konsert och Kongress AB

Sal C. Symposiet kostar 350 kr. Anmälan via www.korcentrum.uu.se

Sal B, Fri entré, ingen föranmälan

konstens läkande kraft”

13.00 Musik som strategisk handling i ritualer Arrangör: Teologiska institutionen vid Uppsala Universitet i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

K4, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Samtal med Chiwoniso Maraire Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

K4, Fri entré, ingen föranmälan 44

Fredag 2 november

12.00 Sacred Harp Singing (USA)

Sal B. Fri entré

16.00 Kalousch (Sverige/Marocko) Caféet. Fri entré 18.00 Cai luong och Chau van (Vietnam) Sal B. Biljettpris: 160 kr

– ett symposium över Michel-Richard de Lalande

13.00 Den gudomliga liturgin – ett seminarium om mysteriet i musikens språkdräkt Arrangör: Svenska Kyrkan i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

Sal C, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Sacred Harp Singing – workshop Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

Missionskyrkan, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Finns det särskild kyrkomusik? Arrangör: Verbum och Svenska kyrkan i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

Sal C, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Islam och Musik Arrangör: Sensus i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress

K4, Fri entré, ingen föranmälan

13.00 Awake my soul

Helga Trefaldighets kyrka. Biljettpris: 160 kr

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing K2. Fri entré, ingen föranmälan

19.00 Jan Garbarek Group

15.00 Sufi Soul

19.00 Kör från Balamand-klostret (Libanon)

Stora salen. Biljettpris: 460 kr

21.00 Chiwoniso Maraire (Zimbabwe) Sal B. Biljettpris: 160 kr

22.00 ”Tröstens tunna skimmer” –

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. K2. Fri entré, ingen föranmälan

16.00 2nd Afro Temple Caféet. Fri entré

J.S. Bach ”Actus tragicus”, G. Fauré ”Requiem” Stora salen. Biljettpris: 160 kr

18.00 Jivan Gasparyan (Armenien)

22.00 Nattklubb, 2nd Afro Temple m.fl.

18.00 Blå Koral – Knut Reiersrud och

Bistro Hijazz. Fri entré

Gottsunda kyrka. Biljettpris: 160 kr

Iver Kleive, Norge Uppsala Domkyrka. Biljettpris: 220 kr

20.00 Stor kvällskonsert – A Filetta (Korsika),

Kör från Balamand-klostret (Libanon), De dansande Dervisherna från Konya (Turkiet) Stora salen. Biljettpris: 260 kr

21.00 Chiwoniso Maraire (Zimbabwe) Sal B. Biljettpris: 160 kr

22.00 Nattklubb, Kalousch m.fl. Bistro Hijazz. Fri entré

Med reservation för ändringar.

Föreläsningar, seminarier, workshops

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Lördag 3 november 10.00 Bethlehem du lilla stad & Kultur som motstånd Arrangör: Svenska Kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

Sal C, Fri entré, ingen föranmälan

13.00 Rumi, sufismen och De dansande Dervisherna från Konya (Turkiet) Arrangör: Svenska kyrkan i samarbete med Sensus och Uppsala Konsert & Kongress

Film

Konserter

Söndag 4 november 13.00 Sacred Harp Singing Sal B. Fri entré

14.00 Psalmfrossa Stora salen. Biljettpris: 160 kr 16.00 Finalkonsert – Alireza Ghorbani (Iran), Emil Zrihan (Israel/Marocko) Stora salen. Biljettpris: 220 kr

Sal C, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Censur – religion, makt och musik Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

Sal C, Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Sacred Harp Singing – workshop Arrangör: Uppsala Konsert & Kongress

Missionskyrkan, Fri entré, ingen föranmälan

10.00 Sufi Soul

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. K2. Fri entré, ingen föranmälan

Utställningar alla dagar Gud har 99 namn Arrangör: Sensus

The Book – fotoutställning om Gamla Testamentet, de monoteistiska religionernas gemensamma bok

Arrangör: Sensus

13.00 Awake my soul

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing K2. Fri entré, ingen föranmälan

15.00 Sufi Soul

Biljetter, rabatter

En film om sufistisk musik från olika delar av världen. K2. Fri entré, ingen föranmälan

Biljettpris anges vid respektive konsert. Serviceavgift tillkommer.

17.00 Awake my soul

Barn och ungdom upp till 16 år

En dokumentärfilm om Sacred Harp Singing K2. Fri entré, ingen föranmälan

13.00 Cai luong och Chau van (Vietnam)

Sal B. Biljettpris: 160 kr

15.00 Till Arvo Pärt

Sal B. Biljettpris: 160 kr

18.00 Musik för Versailles och Kung Sol

Uppsala Domkyrka. Biljettpris: Ordinarie platser 160 kr, numrerade platser 220 kr. Studerande/Pensionärer 130 kr.

18.00 Emil Zrihan (Israel/Marocko) Sal B. Biljettpris: 160 kr

20.00 Stor kvällskonsert – Jivan Gasparyan

(Armenien), Alireza Ghorbani (Iran), De dansande Dervisherna från Konya (Turkiet) Stora salen. Biljettpris: 260 kr

50% rabatt Gäller ej Jan Garbarek

Studeranderabatt

20% rabatt

Gäller ej Jan Garbarek

Mängdrabatt vid köp för en person vid ett tillfälle: Vid köp av biljett till tre konserter 10% rabatt Vid köp av biljett till fyra konserter 15% rabatt Vid köp av biljett till fem eller fler konserter 20% rabatt OBS! Dessa rabatter gäller ej konserten ”Musik för Versailles och Kung Sol” i Uppsala Domkyrka. Biljettförsäljning: Uppsala Konsert & Kongress 018-727 90 00 www.ukk.se www.ticnet.se 077-170 70 70

21.00 Psalmer – Anders Widmark Trio Sal B. Biljettpris: 160 kr

21.00 A Filetta (Korsika)

För mer information om samtliga arrangemang, www.ukk.se

22.00 Nattklubb, Kalousch, 2nd Afro Temple m.fl.

Festivalen arrangeras med stöd av Stiftelsen Framtidens kultur och Musikens Hus Vänner.

Helga Trefaldighets kyrka. Biljettpris: 160 kr Bistro Hijazz. Fri entré

Med sin uttrycksfulla design är Uppsala Konsert & Kongress, ritat av arkitekter vid Henning Larsen Tegnestue i Köpenhamn, ett helt nytt landmärke i Uppsala, vid sidan av Domkyrkan och Uppsala slott. Huset är en ny mötesplats för nya upplevelser och de olika konsertsalarna rymmer allt från ca 150 personer till 1150. Salarna har förstklassig akustik och är utrustade med den senaste tekniken för att möta kraven från både musik- och konferensproduktion.

U p p s a l a i n t e r n a t i o n a l s a c r e d m u s i c f e s t i va l 2 0 0 7

Uppsala International Sacred Music Festival genomförs med stöd av:

I samarbete med:

Körcentrum Teologiska institutionen

Samt Uppsala Domkyrkoförsamling, Gottsunda församling, Helga Trefaldighetsförsamling, Uppsala Stift och Kyrkokansliet.

Uppsala Konsert & Kongress AB Vaksala Torg 1 S-753 75 Uppsala +46(0)18 727 90 00 Tel +46(0)18 727 90 05 Fax www.ukk.se