REPORTAGE
Reform ska lÀka historiska sÄr Foto: Mats Björkman
Lagen om demokratiska minnet gĂ„r lĂ€ngre Ă€n det historiska minnet. MinisterrĂ„det godkĂ€nde i mitten av september utkastet till den nya lagen för det demokratiska minnet, fram till nu âdet historiska minnetâ. Förslaget inkluderar bland annat en sĂ€rskild Ă„klagarmyndighet som ska utreda brott som begicks under inbördeskriget och diktaturen, i enlighet med internationell rĂ€tt. Lagen förbjuder att Francoregimen hedras pĂ„ allmĂ€n plats och faststĂ€ller böter pĂ„ upp till 150.000 euro.
Det har gĂ„tt nĂ€stan precis ett Ă„r sedan flytten av Francisco Francos kvarlevor frĂ„n Valle de los CaĂdos. Tretton Ă„r har passerat sedan den första lagen om Spaniens historiska minne antogs, med JosĂ© Luis RodrĂguez Zapatero (PSOE) som regeringschef. Nu ligger ett nytt lagförslag med totalt 66 paragrafer pĂ„ bordet, som ska ersĂ€tta den frĂ„n 2007. Efter att ha godkĂ€nts av ministerrĂ„det ska det nu behandlas av statsrĂ„det, Consejo del Estado. Regeringen rĂ€knar med att lagen kan trĂ€da i kraft under första kvartalet 2021. Den nya lagen inkluderar flera av de Ă„tgĂ€rder som krĂ€vts av bĂ„de anhörigföreningar och FN, som bland annat gett Spanien baklĂ€xa nĂ€r det gĂ€ller skolundervisningen. Det Ă€r vice regeringschefen Carmen Calvo som avslutat det arbete som pĂ„börjades av företrĂ€daren MarĂa Teresa FernĂĄndez de la Vega. â Vi skulle inte vara en gedigen demokrati om vi inte hade förmĂ„gan att bemöta det förflutna med rĂ€ttvisa, uttryckte Calvo i samband med presentationen av lagförslaget.
Spaniens största utgrÀvda massgrav frÄn inbördeskriget ligger i Målaga. Mellan 2006 och 2010 grÀvdes fram 2.840 lik pÄ kyrkogÄrden San Rafael. Ett gravmonument invigdes 2014.
för att döma Francoregimens brott, vars parter i vissa fall fortfarande Ă€r i livet. Hittills har samtliga försök att stĂ€lla nĂ„gon av de ansvariga till svars stoppats av amnestilagen frĂ„n 1977. Den mest kĂ€nda av de som försökt Ă€r domaren Baltasar GarzĂłn. Enligt en artikel i El PaĂs kan amnestilagen undanta det personliga ansvaret men inte hindra utredning, vilket Ă€r vad den nya lagen garanterar. Exakt vad som kommer att ske Ă€r svĂ„rt att förutse, men den nya lagen öppnar i alla fall en hittills stĂ€ngd dörr för att dessa brott ska utredas av en sĂ€rskilt Ă„klagarmyndighet. ocksĂ„ statens ansvar för arbetet med att finna och identifiera de offer för diktaturen som ligger begravda i massgravar. Enligt den gamla lagen var det familj och anhöriga som fick driva processen, nĂ„got som FN kallat för en privatisering som lĂ€mnade familjerna till sitt öde. Detta rĂ€ttas nu till och regeringen involverar samtliga myndigheter, Ă€ven kommunerna och Ă„klagarmyndigheten. Enligt Europa Press
Lagen faststÀller
minnet inkluderar en sÀrskild Äklagarmyndighet, som ska samordna det juridiska arbetet för att ge offren upprÀttelse. Staten ska garantera rÀtten till utredning av de övergrepp mot mÀnskliga rÀttigheter som begicks under inbördeskriget, diktaturen och Àven efter Francos död fram till den nya författningens antagande 1978. Det kan innebÀra ett första historiskt steg Det demokratiska
56
SK â DEC | JAN | FEB 2020-21
finns inga exakta siffror för hur mÄnga offer som fortfarande ligger i massgravar, inte heller hur mycket det kommer kosta att finna dem. Men enligt berÀkningar ska det de första fyra Ären kunna grÀvas fram kvarlevor frÄn sÄ mÄnga som 25.000 personer. Lagen ogiltigförklarar ocksÄ de rÀttegÄngar som hölls under Francoregimen. Redan den gamla lagen frÄn 2007 förklarade visserligen dessa rÀttegÄngar som illegala, men den anullerade inte de fÀllande domarna. Enligt vissa kÀllor skulle det ha berott pÄ rÀdsla för att de drabbade skulle begÀra ersÀttning. Sittande regeringen har tagit ogiltigförklarandet ett steg lÀngre, men dock gjort klart att det inte ger rÀtt till nÄgon ekonomisk ersÀttning. Àr att brott mot lagen om det demokratiska minnet ska sanktioneras med mellan 200 och 150.000 euro. Som allvarligt brott betraktas exempelvis förstörelse av massgravar eller minnesplatser, samt brist pÄ ÄtgÀrder för att förhindra förnedring av offren. Det senare exempelvis en kommun som tillÄter ceremonier
En annan nyhet
pĂ„ allmĂ€n plats för att hedra Francodiktaturen. Pedagogiken som skolan anvĂ€nder för att tala om Francotiden ska ocksĂ„ förĂ€ndras med hjĂ€lp av den nya lagen. LĂ€romedel ska uppdateras och lĂ€rarna utbildas i det demokratiska minnet. I en rapport frĂ„n 2014 beklagade FNrapportören Pablo de Greiff att en del spanska skolböcker fortfarande hĂ€nvisade till inbördeskriget i generella termer, med en bild av ett symmetriskt ansvar. att omdefiniera Valle de los CaĂdos och förvandla monumentet till en civil kyrkogĂ„rd och minnesplats, dĂ€r 30.000 offer frĂ„n bĂ„da sidor i kriget fĂ„r vila i frid. Den benediktinorden som fortfarande finns pĂ„ platsen kommer att tvingas flytta dĂ€rifrĂ„n. Som förslag finns Ă€ven tvĂ„ hyllningsdatum; 31 oktober, dagen nĂ€r den nya författningen godkĂ€ndes 1978 i riksparlamentet samt 8 maj, som blir minnesdag för dem som kĂ€mpade mot nazismen och fascismen.
Regeringen planerar
Text: Carin Osvaldsson
