COSTA DEL SOL Danskan Ida Willadsen startade MĂĄlagas första riktiga sprĂ„kskola Malaca Instituto 1971. Tusentals skandinaver har lĂ€rt sig tala spanska hĂ€r genom Ă„ren. Pandemin har försatt skolan i en besvĂ€rlig situation, men Ă€r knappast Idas första motgĂ„ng. Hon ger inte upp i första taget. Ida har arresterats av Guardia Civil, förĂ€lskat sig, gift sig, skilt sig och varit nĂ€ra att gĂ„ under pĂ„ kuppen. Men med sina 185 centimeter över marken stĂ„r hon rakryggad kvar och utstrĂ„lar ett âjĂ€klar anammaâ.
NĂ€r jag ringer Ida för att boka in vĂ„r intervju, Ă€r hon pĂ„ vĂ€g till en tangolektion. â Jag har aldrig velat dansa för jag Ă€r sĂ„ lĂ„ng, men innan jag dör sĂ„ passar jag pĂ„ att lĂ€ra mig tango, kommenterar hon i förbifarten. Det sĂ€ger flera saker om Ida. Hon Ă€r verkligen lĂ€ngre Ă€n de flesta. Hon Ă€r ocksĂ„ betydligt yngre Ă€n de flesta 74-Ă„ringar. Envis, mĂ„lmedveten, perfektionist. Men samtidigt som Ida förmedlar en enorm styrka och företagaranda, lyser Ă€ven en ovanlig sĂ„rbarhet, ödmjukhet och nyfikenhet igenom i allt hon berĂ€ttar. Denna kombination berĂ€ttar om verkligt mod. Ida kom till MĂĄlaga 1970. Ensam. Hon var 24 Ă„r, lĂ„ng och blond. Hon ville bli diplomat, gick en internationell utbildning pĂ„ Handelshögskolan i Köpenhamn och hade tagit en paus för att förbĂ€ttra sin spanska. Precis som mĂ„nga av hennes elever efter henne, föll hon pladask för en attraktiv spanjor, en âcordobĂ©sâ nĂ€stan lika lĂ„ng som hon sjĂ€lv. Men till skillnad frĂ„n de flesta vars utlandsĂ€ventyr i ungdomen förblir en parentes, förvandlades Idas resa till en livslĂ„ng karriĂ€r. Tillsammans öppnade de sprĂ„kskola i Francos Spanien. En dag kom polisen till skolan för att gripa Ida. NĂ„gon hade anmĂ€lt henne och sagt att hon var dĂ€r illegalt. Mitt framför lĂ€rare och elever kom Guardia Civil in och satte handklovar pĂ„ Ida, som dock protesterade och till slut lyckades visa sin âlibro de familiaâ som bevis pĂ„ att hon var gift och allt var i sin ordning. Hon slĂ€pptes fri. Det Ă€r inte enda gĂ„ngen Ida ifrĂ„gasatts.
46
SK â DEC | JAN | FEB 2020-21
Ida Willadsen Àlskar direktkontakten med elever frÄn hela vÀrlden. HÀr tillsammans med en grupp elever frÄn Norge. Hon startade sin första sprÄkskola i Målaga 1971
Spanskkurser sedan 50 Ă„r Intervju med danskan Ida Willadsen, pĂ„ Malaca Instituto. â Spanien var en diktatur och hĂ€r bestĂ€mde mĂ€nnen. Fortfarande idag kan det komma folk och frĂ„ga efter chefen. Men i början var det vĂ€rre, det kom in mĂ€n pĂ„ mitt kontor och bad att fĂ„ tala med min pappa, med direktören. Det kunde omöjligt vara en kvinna. vĂ€lkomnar Ida mig i skolans reception. I vĂ€skan har hon en nĂ„gra veckor gammal hundvalp. Hon berĂ€ttar att hon nyligen fyllt Ă„r och fick en igelkott i födelsedagspresent. Hon bytte ut det stickiga husdjuret mot en ullig valp som hĂ„ller henne vaken om nĂ€tterna. Ida Ă„terkommer flera gĂ„nger till frĂ„gan hur man kan fĂ„ för sig att ge bort en igelkott i present. Det gĂ„r förstĂ„s inte att förstĂ„. Men sĂ„ Ă€r det mesta med Ida ganska ovanligt. Det finns inget âmainstreamâ överhuvudtaget med henne. DĂ„ jag sjĂ€lv gick Ă„tta mĂ„nader pĂ„ skolan Ă„ren 2003-2004, visar Ida mig entusiastiskt runt. Skolan Ă€r nĂ€mligen Ă€ven ett hotell för eleverna och lite i taget har rummen renoverats, nĂ„gra av dem
NÀr vi möts
individuellt med hjÀlp av lokala konstnÀrer. Hela tiden plockar Ida vissna blommor, rÀttar till gardiner och pekar ut tavlor och andra tillhörigheter som Àr hennes privata. Skolan Àr ett hem. Under 15 Är var den bokstavligen Idas hem och fortfarande Àr den hennes baby och livsverk. Vi passerar personal, lÀrare, elever; en grupp norska tjejer och
Skolan Àr ett hem. Under 15 Är var den bokstavligen Idas hem och fortfarande Àr den hennes baby och livsverk.
âhur började det?â. Sedan pratar hon i princip oavbrutet i en och en halvtimme och varvar berĂ€ttelser och anekdoter frĂ„n förr med reflektioner kring dagens situation och tankar kring undervisning, pedagogik och den speciella bubbla eleverna lever i nĂ€r de Ă€r hĂ€r. Ida hĂ„ller med hjĂ€lp av MĂĄlagajournalisten Juan Area pĂ„ att skriva sina memoarer och har mĂ„nga hĂ€ndelser fĂ€rskt i minnet. AlltifrĂ„n exmannens 50 Ă„r gamla kĂ€rleksbrev till den traumatiska skilsmĂ€ssan 20 Ă„r senare, som gav henne sömnlösa nĂ€tter pĂ„ grund av en orĂ€ttvis ekonomisk uppdelning av tillgĂ„ngarna. sig varken att flytta till Spanien eller att driva business hĂ€r. Hon hade aldrig varit i Spanien, men hade lĂ€st Hemingway och det var nĂ„got med landet som lockade och drog. Hennes mamma sĂ„g en annons om en liten sprĂ„kskola i MĂĄlaga. â Jag kom hit i augusti 1970 och MĂĄlaga âme conquistĂłâ. Det var en helt annan vĂ€rld.
Ida hade inte tÀnkt
en samling utbytesstudenter frÄn Stockholms universitet. Ida byter nÄgra ord med var och en, frÄgar hur de mÄr och hur det gÄr. Det tar sÀkert en timme innan vi nÄr cafét, dÀr vi fÄr med oss en kaffe och slÄr oss ned pÄ terrassen med utsikt över Målagas berg. Jag har en lista med frÄgor till Ida men stÀller bara den första,