Affärsnätverkaren nr 8, 2015

americas

•

europe

•

africa • asia • australasia

affärsnät

verkaren

ETT AFFÄ RS M AG A S IN frå n B N I S ve r i g e

Carolina Neurath

Granskar finansvärlden med obekväma frågor Sid 6

Frida Boisen Pris: 39 SEK

Bryr sig om och vågar bryta mönster Sid 12

Bästa nätverkstipset!

Många nätverk

Lämna säljet hemma

stärker lokalt näringsliv

Sid 4

Maria Rankka Sid 16

Urban tillväxt i landsbygd

Sid 20

Ett lönsamt och effektivt sätt att göra affärer Det mest säkra och vanliga sättet att skapa affärer är genom personliga rekommendationer. Ingen av oss har obegränsat med kontakter, och att skaffa nya är inget man gör över en natt. Vi ger dig tillgång till ett effektivt koncept som genom att bygga förtroende hos dina teamkollegor lägger grunden till att väsentligt öka dina affärskontakter. BNI är idag världens och Sveriges största affärsnätverk som får affärer och företag att växa.

affärsnät

verkaren nr 8

4 - 5

6-8

Få bäst effekt av nätverksträffen

Ytterst få går på nätverksevent för att köpa nya produkter eller tjänster.

Så lämna säljet hemma - knyt nya kontakter istället.

6 - 8 Möt Carolina Neurath, SvD:s granskande ekonomijournalist Av många ansedd som en av de mäktigaste kvinnorna i Sverige ser sig Carolina Neurath inte som mäktig. - Jag ser det mer som inflytande, säger hon. Jag tycker om att hamna i en situation där den jag intervjuar ljuger eller säger emot mig och jag vet att jag har rätt.

BNI är för alla Alla kan lära sig nätverka. Vi välkomnar alla företag som vill öka sina möjligheter till affärer genom personliga rekommendationer: arkitekter, byggföretag, massörer, banker, IT-konsulter, elektriker, fotografer, mäklare, naprapater, reklambyråer, revisorer etc. Bland dessa finns allt ifrån små- och mellanstora företag till större. För att få ut så mycket som möjligt av affärsnätverket är endast en representant från varje expertområde med i ett team.

12-14

10 - 11 Ditt intryck skapar avtryck Det räcker med ett ansiktsuttryck eller ett klädesplagg för att den du möter ska få ett första intryck av dig. Men vad händer om du sedan säger något som ”skär” sig med det första intryck du gav?

12 - 14 Årets Affärsnätverkare Frida Boisen Tillsammans med redaktionen på GT är hon världsmästare i sociala media, hon står upp för yttrandefrihet och demokrati och involverar gärna läsarna, hela Göteborg med omnejd, i olika kampanjer. Frida Boisen nätverkar med hjärtat, hon bryr sig om och vågar bryta mönster. Dessutom är hon Årets Affärsnätverkare 2014.

16 - 18 Regelbundet nätverkande stärker lokalt företagande Effektiva affärsmöten Teamen runt om i landet träffas en gång i veckan och till varje affärsmöte har alla en huvudsaklig uppgift – att bidra med kontakter till någon eller några i gruppen.

Teamkollegorna blir din personliga säljkår ut mot sina kontaktnät. Man kan på förhand aldrig veta vem som känner vem och vilka dörrar som kan öppnas.

På BNIs affärsmöten har alla deltagare en aktiv roll och agendan följer ett väl utarbetat program vilket resulterar i effektivt använd tid. Varje möte har ett enda syfte – att ge dig affärer genom personliga rekommendationer.

Vilken betydelse har egentligen ett nätverk för det lokala näringslivet? Och hur ser det ut utanför storstan, är nätverkandet lika utbrett och har det samma betydelse oavsett ortens storlek?

20-21

20-21 Stadens kvaliteter kan skapa tillväxt på landet Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, skapar förutsättningar för att företag ska utvecklas och växa i storstaden. Samtidigt intresserar hon sig för hur urbaniseringen breder ut sig. – Utmaningen för en levande landsbygd ligger i infrastrukturen, det gäller att skapa urbana kvaliter även utanför städerna, säger Maria Rankka.

22-23 Smått och gott

Vi utbildar dig I BNI får du ta del av all den erfarenhet vi samlat på oss genom åren via utbildningar kring olika ämnen kopplade till affärsnätverkande. BNI startades redan 1985 i USA och finns idag representerat i över 60 länder.

Att få affärer genom rekommendationer borde vara en naturlig del av allas marknadsföring. Våra utbildningar hjälper dig att förstå grunderna i effektivt nätverkande och ger dig alla förutsättningar att nå framgång.

BNI är en långsiktig investering som ger nya affärer och skapar tillväxt, inte bara för dig utan också de andra i nätverket.

Tillsammans skapar vi fler affärer för oss själva och fler jobb för samhället.

2

•

Affärsnätverkaren

I oroliga tider ökar nätverkandets betydelse Mitt arbete handlar mycket om att skapa förutsättningar för möten mellan företagare. BNI:s affärsnätverksgrupper finns över hela landet. En intressant effekt av detta är att vi har god överblick över företagsklimatet i landet och även kan se mönster eller trender relaterade till vad som i övrigt sker i samhället.

Lågkonjunktur, varsel och ständiga rapporter i media om ett osäkert ekonomiskt läge är faktorer som påverkar företagandet. Politisk instabilitet och osäkerhet kring vilka regler och förutsättningar man har som företagare att fortsätta driva sin verksamhet påverkar också.

I tider av långkonjunktur eller i ett ostabilt politiskt läge märker vi att intresset för nätverkande ökar. Det blir allt viktigare att knyta nya kontakter, nätverka med andra företag och bygga starka relationer med tänkbara samarbetspartners. Behovet av ett strukturerat nätverkande är

stort även utanför storstäderna. I dag bor var fjärde svensk i Mälardalsregionen och allt fler flyttar dit. Ska företagare ha möjlighet att etablera sig och växa även utanför den regionen behöver vi skapa förutsättningar för fler möten och mer samarbeten mellan företagen. Man kan tro att alla känner alla på mindre orter men vi hör ofta att det först är när nätverket etablerat sig i stan som företagarna lär känna varandra på ett affärsmässigt plan.

I detta nummer av Affärsnätverkaren tittar vi närmare på nätverkandets betydelse för det lokala näringslivet. När nätverkandet fungerar så ökar möjligheterna till tillväxt – både för det egna företaget, för det lokala näringslivet och för staden i sig.

Trevlig läsning!

Gunnar Selheden VD BNI Norden

Affärsnätverkaren

•

3

Ingen är här för att köpa

- så sluta sälj!

Text: Richard Cederquist

Jag fascineras ofta över att det är så många som försöker sälja produkter och tjänster till mig på nätverksevent. Det finns bara ett problem; inte det att produkterna och tjänsterna de försöker sälja är dåliga, absolut inte. Många gånger är det både smarta produkter och nytänkande idéer, något jag normalt sett verkligen gillar att prata om.

Det är heller inte så att de som försöker sälja till mig verkar vara okunniga eller oseriösa personer, inte alls! Oftast verkar de ha stor kunskap, gedigen erfarenhet och verkligen kunna sitt område. Nej problemet är ett helt annat; jag är inte på nätverksmöte för att bli någons nye kund!

Jag kommer för att nätverka. För att träffa andra människor i syfte att bygga relationer och för att ta reda på om – och i så fall hur – vi kan hjälpa varandra att nå framgång.

När det känns som att någon försöker nå framgång genom att hjälpa sig själv till min plånbok så är det inte nätverkande – det är sälj!

Missförstå mig inte. Det är inget fel i att sälja. Tvärtom! Jag har arbetat med försäljning i stort sett hela livet och tycker verkligen om försäljning. Ärlig försäljning, där både jag som säljare och min tilltänkta kund vet att vi har en konversation i syfte att ta reda på ifall jag har den produkt eller tjänst som kan göra kunden och dennes företag mer lönsamt och framgångsrikt.

Jag ogillar den typ av försäljning som med diverse tricks eller komplicerade erbjudanden handlar om att utnyttja situationen och försöka ”lura” mig till att köpa.

Nu skall jag i ärlighetens namn säga att de personer som försöker sälja till mig i olika nätverkssamanhang sällan tillhör kategorin

4

•

Affärsnätverkaren

”luriga säljare”. Nej, min uppfattning är att de oftast är engagerade och verkligen tror på sin produkt eller tjänst – det är inte det som är felet. Felet är att tillfället inte är det rätta, och jag tror egentligen inte att dessa personer medvetet väljer fel tillfälle. Jag väljer att tro att de helt enkelt inte tänkt igenom situationen.

Jag har flera gånger varit med och hållit förberedande seminarier inför nätverkse-

vent och som en liten ögonöppnare brukar vi, när vi har 50-100 personer samlade i rummet, be om en liten handuppräckning.

Den enkla instruktionen ”-Hand upp alla som är här idag för att köpa något” följs av en snabb titt runt rummet - oftast syns inga händer alls i luften. Detta brukar fungera som en effektiv ögonöppnare. Den givna uppmaningen till deltagarna blir att ”se nu till att få ut det bästa av mötet utan att sälja

– eftersom ingen ändå är här för att köpa!”

Nätverksevent är till för att knyta kontakter och inleda relationer. Relationer som, för bägge parter, kan leda till samarbeten, nya kunder och stor lönsamhet. Detta är det stora vinn-vinn-resultatet av nätverkande och precis det som gör det hela så attraktivt.

Så snälla gör mig en tjänst, sluta sälj till oss som är i rummet – nätverka istället! ■

TRYCKERI BÄST PÅ

SNABBA LEVERANSER 046-71 22 32

St

rprint

Storprint Grafiska AB är affärspartner i BNI O´Learys Malmö

Affärsnätverkaren

•

5

Carolina Neurath:

Håller ett granskande öga på finansvärlden Text: Karina Sannefjordh Foto: Niclas Engsäll

– Som praktikant skrev jag snälla artiklar. Det var enkelt och bra, jag slapp vara elak när jag ringde och intervjuade. Ingen blev arg. Men sen upptäckte jag att det var roligare att skriva mer granskande artiklar. Nu känns det nästan bara bra när jag hamnar i en situation där den jag intervjuar ljuger eller säger emot mig och jag vet att jag har rätt. Det säger Carolina Neurath, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet.

Många journalister drömmer om att få gräva ner sig i en intrikat historia, att få vara med och avslöja skandaler, missförhållanden och hemliga affärer. Men långt ifrån alla blir grävande journalister och långt ifrån alla gör något av sin dröm. Det är ytterst få ekonomijournalister som innan de fyllt 30 år fått så många utmärkelser, hamnat på så många tio-i-topp-listor och uppmärksammats så mycket för sin granskande journalistik som Carolina Neurath.

Uppväxt i stallet Som liten fastnade Carolina Neurath snabbt för hästar. Hon har ridit sedan 7-årsåldern och hon tävlade mycket, till en början mest hoppning. Sedan köpte hon mer av en slump en dressyrhäst och då blev det dressyr istället. Hon säger själv att perfektionismen som måste finnas i dressyrridning följt med henne i yrkeslivet. Hon dubbelkollar gärna allt. Som hästtjej blir man även rätt tuff, något som Carolina Neurath har nytta av varje dag i jobbet.

– Det jag lärde mig i stallet var sunt förnuft och att ta ansvar, det var bara att ge sig ut i kylan på vintern även om det kändes som att både fingrar och tår skulle förfrysa.

Hästarna ska tas om hand oavsett. Det var en jordnära och enkel tillvaro. Jag tyckte det var jätteroligt att tävla, men baksidan var att jag vissa helger behövde gå upp vid sju bara för att åka till stallet och fodra, även när jag kom upp i tonåren och kanske

6

•

Affärsnätverkaren

hade varit ute sent kvällen innan. Det var bara att bita ihop. Jag tror man blir härdad och hård av att i stort sett växa upp i stallet, att ha en stor hingst att bråka med gör dig tuff.

I dag går hennes jobb ut på att granska de mäktigaste personerna i landet. Det är ett jobb som kräver både inre styrka, balans och taktkänsla. Att granska innebär att våga ställa obekväma frågor till dem som känner sig obekväma med att behöva svara. När man möts av lögner eller hinder handlar det hela tiden om att gräva vidare och inte ge upp.

– Min position på Svenska Dagbladet är till hjälp eftersom börsbolagen måste släppa in ekonomireportrar. Mitt jobb handlar inte enbart om att hitta oegentligheter, jag ska presentera vad som sker i bolagen och neutralt kunna rapportera både bra och dåliga nyheter.

Nätverkande ger nyheter Carolina Neurath har alltid tyckt om att skriva. Hon började skriva noveller redan som 10-åring och tänkte sig egentligen först en karriär som författare.

– Även om jag i dag skrivit böcker och säkert kommer att skriva fler så var det många som sa att man inte kunde försörja sig som författare när jag valde yrkesbana.

Jag riktade in mig på att bli journalist istället. Som praktikant skrev jag snälla artiklar.

Det var enkelt och bra, jag slapp vara elak när jag ringde och intervjuade. Ingen blev arg. Men sen upptäckte jag att det var roligare att skriva mer granskande artiklar.

Under journalistutbildningen läste hon ofta Dagens Industri och fastnade för tidningens sätt att presentera den fart och nerv som det är i ekonominyheterna, med börser som faller, minusresultat och räntor som skenar. Det var också på DI hon inledde sin journalistkarriär.

– När jag sedan kom till Svenska Dagbladet och fick fast jobb satte jag upp ett nätverksmål som innebar att jag skulle träffa tio bolagsägare på lunch per månad. När jag började ringa runt och fråga om lunchmöte hade de inte en aning om vem jag var, men det blev en utmaning och ett bra sätt för mig att snabbt komma in i branschen och lära känna folk. I mitt nätverk i dag ingår både personer från näringslivet och media, det är ofta från någon i nätverket som uppslag till nya artiklar och nya granskningsområden kommer. Att ha bra kontakter har blivit den största källan till nyheter.

Sanningen ger övertag Som grävande journalist gäller det att vara väl påläst och att ha kontrollerat alla fakta mycket noga.

– Jag tycker om att hamna i en situation där den jag intervjuar ljuger eller säger emot mig och jag vet att jag har rätt.

Carolina Neurath är av många ansedd som en av de mäktigaste kvinnorna i Sverige men hon ser inte sig själv som mäktig.

– Jag ser det mer som inflytande. Om jag kan skriva om saker som gör att något förändras till det bättre så känns det som att det går att förändra samhället. Det tycker Affärsnätverkaren

•

7

Carolina Neurath... forts. jag handlar mer om inflytande än makt.

Makt har en negativ klang men kan man använda den till något som blir bra för många, så tycker jag att man använder den på rätt sätt. Som till exempel när vi på SvD ifrågasatte bankernas räntemarginaler och tog fram en unik Räntekarta som läsarna nu kan använda när de vill pressa sina räntor, eller när jag avslöjade hur banker säljer information om svaga kunder till högräntebolag som Bluestep - vilket de upphörde med direkt när texterna publicerades.

HQ Bank blev bok Under 2010 skrev Carolina Neurath flera artiklar om HQ Bank i samband med likvidationen av banken. Samtidigt kände hon att historien om hur en till synes framgångsrik bank plötsligt går i graven krävde mer utrymme än vad artiklarna kunde ge.

– Det fanns så mycket material att jag hade kunnat skriva artiklar i flera månader. Det passade helt enkelt bättre i bokform. Det blev en bok där jag kunde gå djupare in på vad som verkligen hänt, vad som skett bakom kulisserna i banken.

Hon ser HQ Bank som ett praktexempel på hur en dålig företagskultur faktiskt kan fälla ett helt bolag. I boken beskrivs en stark ja-sägarkultur där rädslan att förlora jobbet gjorde att medarbetarna hellre höll med än ifrågasatte chefen.

– Om ingen vågar säga ifrån går det lätt fel. Här finns det mycket att göra i börsbolagens styrelser. Det är många ”gubbstyrelser”, med samma uppsättning män

8

•

Affärsnätverkaren

med liknande profiler i många olika bolag.

Institutionsägarna borde kunna sätta ner foten mer tydligt. Svenska folket är ju också ägare, till exempel genom fonder, och borde kunna utöva mer makt och ha mer att säga till om. Som ekonomireporter och granskande journalist finns det fortfarande mängder med missförhållanden och maktmissbruk att granska.

I dag är Carolina Neurath mammaledig och skriver på en ny bok, en verklighetsin-

spirerad thriller från finansvärlden där hon slipper dubbelkolla fakta och kan blanda fantasi och verklighet. Hon har dessutom två egna hästar och rider fem dagar i veckan.

– Mina föräldrar har en liten gård i Järna som jag åker till. Jag mockar och rider. Det är mitt sätt att koppla av, även om det också kan innebära stress vissa dagar när jag har mycket på jobbet. Det är väldigt bra kontrast till min vardag. ■

Utmärkelser, böcker och topplistor Tillsammans med SvD-kollegan Jacob Bursell fick Carolina Neurath ta emot Föreningen Grävande Journalisters pris ”Guldspaden” 2010 för sin granskning av revisionsbranschen.

Boken om HQ Banks fall;” Den stora bankhärvan: Finansparet Hagströmer och Qvibergs uppgång och fall.” kom ut 2011. Boken bidrog till att hon nominerades till Guldspaden även 2011.

Veckans Affärer utsåg Carolina Neurath till en av Sveriges Supertalanger samma år.

Hon har också utsetts till ”Årets uppstickare” av Shortcut samt till en av ”Årets kvinnor” av Expressen.

Hennes arbete med Räntekartan bidrog till att hon tilldelades Stora Journalistpriset 2012, ett år då hon även utsågs till ”Sveriges bästa ekonomijournalist” efter PR-byrån Hallvarsson & Halvarssons undersökning på finansmarknaden.

Hon var sommarpratare i Sveriges Radio 2013 och medverkade i SVT:s Sommarpratarna under hösten 2014.

Samma höst utsågs hon till ”Årets Powermama” av magasinet Mama och i slutet av 2014 släppte Carolina Neurath tillsammans med SvD-kollegan Jan Almgren boken ”De svenska riskkapitalisterna”, en berättelse om makt, pengar och hemligheter.

Utöver detta nämns Carolina Neurath ofta på olika topplistor. I början av 2015 listades hon bland annat på TCO, Tjänstemännens centralorganisations lista över de tio personer som kommer att ha störst makt i framtiden.

Carolina Neurath är 29 år och bor tillsammans med fästman och dotter i Stockholm.

Sedan 2009 är hon anställd på Svenska Dagbladet som ekonomijournalist.

K SOM I KREATIVITET. Som utbildad dansös har Natalie kreativitet i generna.

Det har hon nytta av i sin karriär på KPMG.

M SOM I MERVÄRDE. Anders vet hur man bygger starka lag.

Som chef för revision och redovisning men också som knattetränare i Tyresö FF.

P SOM I PASSION. Gissa vad Robert brinner för!

(Bortsett från sitt jobb som redovisningskonsult på KPMG förstås).

G SOM I GLOBALITET. Vårt Göteborgskontor är Johannas hemmahamn.

Men hon har seglat en hel del på världens hav.

© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

LEVE OLIKHETEN! På KPMG är vi inte stöpta i samma form. Tvärtom.

Individualitet är något vi eftersträvar och uppmuntrar. Det tillför kreativ dynamik och skapar energi i samarbetet med våra kunder. Vi kan sätta samman just den mix av personligheter och erfarenheter som passar varje specifikt projekt. Men en sak har vi gemensamt: en passion för företagande. Vårt mål är alltid att skapa mervärde i våra samarbeten.

Vare sig det handlar om revision, skatter eller rådgivning. Och oavsett om det rör sig om ett lokalt företag eller en global koncern.

Vad säger du när du är tyst?

Text: Richard Cederquist

reda oss på vad vi ska säga så att dem som vi sedan talar med verkligen förstår vad vi är riktigt bra på. Som framgångsrika nätverkare har vi också övat på bra frågor att ställa för att snabbt få en bild av vad personen vi möter arbetar med - och på vilket sätt vi skulle kunna hjälpa honom eller henne.

Men – och här kommer vi till en annan dimension av nätverkandet - alldeles oavsett vad vi övat in att säga så snappar vi upp massor av budskap från dem vi möter utöver det som sägs. Kartläggningar visar att vi drar fler slutsatser kring den vi möter utifrån ickeverbala signaler än utifrån det som den andre faktiskt säger. Och då följer en naturlig fråga – vilka signaler sänder vi ut och hur skulle vi kunna påverka dessa så att de blir så fördelaktiga för oss som möjligt?

De tysta signaler du sänder kan vara nog så högljudda, vilket gör de intryck du skapar extra spännande.

E

gentligen behöver du inte säga

något alls när du träffar nya

människor. Det räcker med att du

kommer in i ett rum för att andra i rummet ska skapa sig en uppfattning om dig. Och fort går det, på bara några sekunder har du skapat ett intryck. Nätverksexperten Richard Cederquist, har tittat närmare på vad du egentligen säger – utan att säga något. Många av oss ser nog en massa pratande människor framför oss när vi tän-

10

•

Affärsnätverkaren

ker på nätverkande och mingel. Människor inbegripna i diverse olika konversationer om jobb och intressen. Och visst, mycket handlar om att träffa människor man känner eller vill lära känna för att se om och i så fall hur vi kan hjälpa varandra. I processen ställer vi frågor och försöker förklara för varandra vad vi gör, vilka kunder vi har och vilka kunder vi skulle vilja ha.

Så långt inget konstigt. Det är inte heller konstigt att vi försöker tänka till och förbe-

De tre huvudkanalerna Det sätt vi ”sänder” våra signaler på kan delas in i tre huvudkanaler: kroppsspråk, röst och fokus.

Kroppsspråk. Andra människor bedömer oss utifrån de kläder vi valt. Stämmer kläderna i stil, kvalitet och skick med det vi säger när vi pratar? Vi tar ett exempel: Du berättar att du är en noggrann person som sköter dina kunders bokföring och ekonomi. Samtidigt är du klädd i en trasig och utnött kavaj. Du kan ha massor av nya kavajer hemma men kanske valt denna just i dag för att känna dig trygg och bekväm.

Oavsett vad du säger om ordning och reda så kommer du ändå att ge ett slarvigt intryck. Det finns risk att du framstår som mindre trovärdig. Och hur är det med hållningen? Om du lutar dig bakåt eller står hängigt kan andra få ett trött och avvaktande intryck av dig. Om du lutar dig framåt och ”in i” konversationen kan du framstå som ”på hugget”.

Rösten. När det gäller rösten så finns det många som vill höra ett ”engagemang” hos den de pratar med. Att med en entonig röst säga ”jag gillar verkligen att bokföra” ger intryck av att bokföring inte alls är roligt. Det krävs variation i tempo och röstläge samt en rejäl betoning av viktiga punkter för att den du pratar med verkligen ska tro på dina ord. Säger du exakt samma fras med tryck och inlevelse i rösten sänder du en helt annan signal. Det låter verkligen som att du tycker om att bokföra.

Fokus. Har du fokus på den du pratar med? Är du fokuserad på mig ”här och nu” eller är tankarna egentligen någon annanstans? Flackande blick och vaggande kropp kan uppfattas som signaler på att du letar efter någon annan även om du faktiskt inte gör det. Utan att du menar det kan du få den andra personen att dra slutsatsen att du inte vill fortsätta konversationen.

Att bli medveten Första steget i att ta kontroll över våra

ickeverbala signaler är att vi blir medvetna om att de finns. Det fina är också att vi kan påverka och välja själva hur vi vill hantera våra egna signaler.

Tillhör du dem som gärna förbereder vad du ska säga för att få ut ett så bra resultat som möjligt av den tid och energi du investerar i att nätverka? Då borde det vara lika naturligt att fundera över, och lägga lika stor vikt vid, det intryck du ger när du säger det du vill säga.

Så - vad säger du när du är tyst? ■

Vill du bli klar i tid?

Med vår utbildning och relativt små insatser ökar din och teamets produktivitet samtidigt som stressnivån sjunker och det personliga välmåendet ökar.

Under utbildningen lär vi ditt team att • Träna upp förmågan att fokusera.

• Få bättre struktur.

• Fokusera på rätt saker.

• Bättre känna igen signaler på stress.

• Öka motståndskraften mot stress.

• Behålla lugn och fokus, även när det stormar.

Läs mer på www.enmind.se eller kontakta oss för en gratis introduktion.

Enmind AB l Mälby Gårdsväg 12 l 762 95 Rimbo l 08-684 380 00 l info@enmind.se l www.enmind.se

Affärsnätverkaren

•

11

Frida Boisen, Årets Affärsnätverkare 2014

Med modet och passionen som drivkraft Text: Karina Sannefjordh Foto: GT/Expressen, Pehr Selheden

Frida Boisen delar gärna med sig av goda kontakter och relationer, i många olika sammanhang. Hon driver kampanj för alla Göteborgares rätt att rösta om trängselskatt, hon tipsar läsare om alternativ till godis och sötsaker, och lanserar idéer och möjligheter som skapar nya affärer.

– Det kommer tillbaka till dig på ett positivt sätt. Jag vill göra saker som blir bra för många, säger Frida Boisen, chefredaktör på tidningen GT och Årets Affärsnätverkare 2014.

Vi har satt oss i en av salongerna i Odd Fellows lokaler i Stockholm. Morgonens mingel och prisutdelningen på Berns salonger är avklarad och nu har vi precis avslutat en gemensam lunch där jurymedlemmar från Årets Affärsnätverkare och ett antal inbjudna gäster deltagit.

– Vi är en liten redaktion som jobbar hårt och helhjärtat för det vi tror på. Därför känns den här utmärkelsen som ett erkännande för hela redaktionen. Det är viktigt för GT och det är viktigt för Göteborg också känner jag. Det mesta som sker i affärssammanhang i Sverige får lätt ett Stockholmsperspektiv annars. Det är kul att kunna visa att Göteborg också kan, vi har otroligt många duktiga och kreativa personer i Göteborg, säger Frida Boisen med ett stolt leende.

Världsmästare i sociala media Hon och redaktionen tog under 2014 hem ett prestigefyllt pris, som dagspressens världsmästare i sociala media.

– Ja, vi kampanjade för att folket skulle få rösta om trängselskatt. Vår tidning står för demokrati och yttrandefrihet och älskar Göteborg så för oss var det självklart att alla skulle få rösta om trängselskatten. Det såg vi som en viktig principiell demokratisk fråga. Vi följde upp det i tidningen, under samlingsnamnet #votegbg i sociala media och på webbsidan. Hela kampanjen fick ett enormt stort genomslag.

GT nominerades till dagspressvärldens motsvarighet till Oscarsgalan, INMA Award i San Francisco. För första gången någonsin delade man ut pris till den tidning som

12

•

Affärsnätverkaren

bäst utnyttjat sociala media i kontakt med sina läsare. GT vann och Frida Boisen fick åka till USA och ta emot priset på INMA:s världskongress. Priset innebar dessutom nya kontakter och ett helt nytt nätverk.

– Jag fick hålla en föreläsning i San Francisco för tidningsledare från hela världen.

Efteråt bjöd några tidningschefer från Sydamerika ner mig till Brasilien för att föreläsa. Det gjorde att jag åkte till Sao Paulo och berättade för sydamerikanska medieledare och tidningshus – de har gigantiska tidningshus där och deras tidningar når enorma mängder av människor – om hur man kan interagera med sina läsare via sociala media.

Gillar personliga möten INMA-utmärkelsen har också inneburit att Frida Boisen varit moderator på en europeisk mediekonferens i Estland, den europeiska motsvarigheten till det superkonvent som hon var på i USA. Dessutom bloggar hon nu regelbundet om ledarskap på den internationella INMA-plattformen, www.inma.org/blogs.

Samtidigt som hon och redaktionen nu

hittat guldnyckeln till bra kontakt med sina läsare prisar hon också det personliga mötet.

– Att möta andra människor är viktigt. Det ligger en enorm styrka i personliga möten.

Det händer så mycket när man står öga mot öga med någon. Det är givande – i dag har jag pratat med cirka 100 personer som jag inte känt innan. Det kommer säkert att bidra till att det händer något nytt. Det är häftigt.

Göteborg slutade äta godis Frida Boisen pratar med en mjuk och engagerad röst, hon är entusiastisk och vi har en trevlig och inspirerande pratstund där i salongen. Efter ett tag får vi dock avbryta intervjun då en av de stora stockholmstidningarna vill ha några uttalanden från henne. Röstläget förändras och jag märker att även om ämnet är något Frida Boisen brinner för så låter hon trött och nästan lite upprörd ett tag.

Hon ursäktar sig när samtalet är över och berättar att det handlat om effekterna av en av hennes och GT:s kampanjer, #Godisstopp.

– Det är väldigt känsligt att kommentera vad folk äter.

Kampanjen startades efter att hon läst en artikel i Svenska Dagbladet där åtta läkare skrivit ett upprop om Sverige som världens mest godisätande land. Varje år genomförs 8 000 magsäcksoperationer i landet och nu stod det i tidningen att man även börjat magsäcksoperera barn på försök.

Som före detta chefredaktör på tidningen ToppHälsa är hälsofrågor något som Frida Boisen känner extra för och här såg hon en möjlighet att skapa insikt om att det går att bryta mönster och göra uppehåll.

– Jag kände: ”Vad kan jag göra?” för att uppmärksamma den här frågan. Vi driver en tidning, jag är chefredaktör, jag är bra på opinionsbildning och på att nå ut i nätverket via sociala medier. Då tänkte jag att vi startar #Godisstopp. Vi peppar våra

läsare att sluta äta godis under en månad – och passar på att dela andra goda alternativ istället i sociala medier. Vi gör det en månad och väljer februari, kortaste månaden, 28 dagar, det borde väl gå, som ett slags hjälp till självhjälp och bättre hälsa på köpet. Kampanjen tog full fart och på Facebook och Instagram peppade tiotusentals människor varandra för att lyckas med detta. Tyvärr fick vi ta emot en hel del hat också. Det är oerhört känsligt att kommentera folks matvanor.

Hat och kärlek på nätet Som redaktör har hon sett baksidan av att jobba med sociala medier och under februari lanserade Frida Boisen och GT även hashtaggen #nätkärlek.

Detta på förekommen anledning och som en reaktion på att journalistkollegan Alexandra Pascalidou meddelat att hon tar en paus och lämnar landet ett tag efter alla de hatmeddelanden hon fått.

– Ibland är det sjukt mycket hat, elakhet, och vilja att missförstå allt. Jag har suttit i rätten två gånger som målsägare under det senaste året på grund av olaga hot och brott mot medborgerlig frihet. Man kan aldrig acceptera hot och våld.

Ibland kommer det reaktioner från folk som inte kan hantera att jag är kvinna och chef och det är bedrövligt att vi inte kommit längre, 2015. Det kommer även alla tänkbara sexistiska hatmeddelanden och jag kan bli så trött på detta.

Varför inte debattera istället? Ta diskussionen. Jag älskar att debattera och är inte rädd för att prata om saker. Det tar mycket energi att jobba med allt negativt och det borde gå att göra tvärtom, testa lite nätkärlek istället.

De två ledstjärnor Frida Boisens haft med sig genom livet är mod och passion.

– Att våga och tro på det du gör, att ha passionen för det du gör, det är det jag återkommer till varenda gång. För mig fungerar det väldigt bra i affärsnätverkande också. Att våga gå fram till någon som jag tycker är duktig och säga ”Hej! Frida heter jag – åh vad jag tycker du är bra på det här!”

Våga ta första steget och presentera dig och våga prata om din idé. Det är dessutom spännande att lyssna in vad andra säger och tänker.

Gör gott för många Arbetet och nätverkandet bidrar till mängder av nya samarbeten och idéer.

– Det räcker med att jag tänker på något som ligger mig nära för att jag ska komma på någon ny kampanj vi kan göra. För att göra något för barn kom idén om att utöka årets cykeltävling i stan, Göteborgsgirot, till att även bli ett cykellopp för barn. Nu blir det ett barngiro, i början på maj, inne på Liseberg. Från jobbet på ToppHälsa har jag med mig att jobba mycket med positiva energier, att få folk att må bra inifrån och ut samt att få folk att tillsammans växa och blomstra på något vis. Det vill jag åstadkomma även för alla i Göteborg, via mitt jobb på GT. Göteborgsgirot är ett integrationsprojekt – vi vill få med alla stadsdelar i Göteborg. Tanken är att man får cykla runt alla stadsdelar så att hela stan integreras för hälsa, miljö och glädje vilket också är våra nyckelord i detta. En bra idé som idag är en hälsosam affär för alla. Göteborgsgirot rullar nu in på år tre och är ett av Sveriges största cykellopp.

Frida Boisen delar gärna med sig av goda kontakter och relationer.

– Oavsett om det är i affärsnätverkandet eller om det handlar om tips kring vad du

Frida Boisen gästade Bingo Lotto och Ingvar Oldsberg för att prata om opinionsbildande och nätverkande i sociala medier. Dessutom överraskade hon med att sjunga en kärlekssång till Ingvar Oldsberg.

- Sång har alltid varit en stor passion i livet, säger Frida Boisen. kan äta istället för godis, eller idéer som föder en god ny affär så är det här med att dela med sig något som alltid kommer tillbaka till dig på ett positivt sätt. Jag vill göra bra saker, som blir bra för många.

Under resan tillbaka till kontoret efter vårt möte funderar jag på vem Frida Boisen påminner mig om. Och plötsligt slår det mig. Det är Rune Andréassons tecknade seriefigur Bamse – ni vet, världens starkaste björn när han säger ”Är man stark så

måste man också vara snäll”. Hon är stark, eftersom hon har stora resurser bakom sig och som chefredaktör för en av de stora kvällstidningarna är det hennes jobb att vara kritisk och granska makten. Och jag tycker att hon är snäll eftersom det finns så mycket hjärta och omtänksamhet i de aktiviteter och ämnen som hon driver. Hennes egen makt är stor. Som få andra i en sådan position använder verkligen Frida Boisen sina resurser så att de kommer till nytta och glädje för väldigt många andra. ■

Om utmärkelsen Årets Affärsnätverkare Utmärkelsen ”Årets Affärsnätverkare” instiftades 2008 och delas ut en gång om året till en affärsman/kvinna och entreprenör som använder nätverkandet som en viktig metod för att göra affärer.

Definitionen på en bra nätverkare är en person som jobbar strukturerat med att skapa kontakter, är generös med sin egen kunskap och som inte räds för att fråga andra om råd och ingångar när det behövs.

Många nätverkar och knyter kontakter utan att tänka på det. Men det är först när planering och tanke kommer med i agerandet som det strategiska värdet för företagare av att arbeta med affärsnätverkande blir stort. Utmärkelsen har kommit till för att uppmärksamma personer som nätverkar strukturerat och som utvecklat sitt varumärke och sina verksamheter genom detta. Mer information om tävlingen och hur du själv kan nominera kandidater finns på www.affarsnatverkare.se

Frida Boisen, Årets Affärsnätverkare 2014

> REKRYTERING > SEARCH > EXECUTIVE SEARCH > SÄLJUPPDRAG > BUSINESS INTELLIGENCE > OMVÄRLDSBEVAKNING

BUSBRA är ett renodlat kunskapsföretag. Vi är er professionella marknadskonsult med analyser och strategier som specialitet. Vi levererar allt från adressetiketter och telefonlistor till sofistikerade marknadsstrategianalyser. BUSBRA arbetar också med rekrytering. Vi hjälper er att hitta nyckelpersoner med rätt kompetens till ert företag. Våra uppdragsgivare kommer i huvudsak från industri-, handels- samt tjänsteföretag.

Juryns motivering i sin helhet:

Årets Affärsnätverkare genom åren: 2008:

Peter Wallentin

2009:

David Lega

2010: Isabella Löwengrip 2011:

Pär Johansson

2012:

Ola Lauritzson

2013:

Carina Nunstedt

2014:

Frida Boisen

”Frida Boisens förmåga att förstå värdet av varför, och hur, man nätverkar strategiskt är den främsta anledningen till att hon idag seglat upp som ett av de största namnen på den svenska mediekartan. Hon vittnar själv om vikten av att i hennes jobb skapa ett brett och diversifierat kontaktnät men även om att det är viktigt att det finns någon form av relation bakom varje enskild kontakt. Hennes nätverkande har bidragit till att skapa flera uppmärksammade kampanjer där den för folkomröstning om trängselskatt i Göteborg är den som hittills rönt störst framgångar. För bedriften att samla ihop över 90 000 namnunderskrifter tog Frida emot GT:s guld på internationella tidningsgalan INMA Awards i San Francisco för ”Best use of social media.”

INFORMATION & REKRYTERING 036-15 00 10 | 0706-15 00 10 | WWW.BUSBRA.COM

14

•

Affärsnätverkaren

röd reklambyrå ab

ERT AKTIVA BOLLPLANK I STRATEGISKA MARKNADSFRÅGOR OCH VID REKRYTERING

Med modet och passionen som drivkraft... forts.

Många nätverk i synergi stärker det lokala näringslivet Text: Karina Sannefjordh Hur stor betydelse har egentligen ett nätverk, för dig som företagare, för din verksamhet och för orten där du verkar? Och behövs det nätverk på en ort som är så pass liten att alla känner till varandra och har kontakt ändå på något sätt?

Affärsnätverkaren har tittat närmare på detta och pratat med tre representanter för företagare i landet, Företagarna, Svenskt Näringsliv samt ett kommunalt näringslivskontor.

Johan Thorsell är näringslivsutvecklare och företagslots på Växjö kommun, Carina Centrén är regionchef på Svenskt Näringsliv i Blekinge och Maria Derner är regionchef på Företagarna i Västra Götaland. Alla tre är eniga om att företagsnätverk bidrar till ett engagerat näringsliv och att det finns ett stort och viktigt lokalt värde för företagare att nätverka.

– Att träffas regelbundet tillför en struktur till ditt nätverkande som du inte får på annat sätt. Det är just att du får möjlighet att sitta ner och hinna utbyta tankar och erfarenheter tillsammans med andra företagare som är så bra. Den sortens insikt och förståelse som man får för varandra när man träffas mer regelbundet uppstår inte i ett flyktigt möte när man springer på varandra på stan. Därför är det jätteviktigt med det slags ordnade nätverkande som ett affärsnätverk kan bidra med, säger Maria Derner.

I Blekingeregionen har Carina Centrén sett mycket positiva effekter av nätverksträffar.

– När företagare som trott att de känt varandra börjar träffas mer regelbundet och verkligen får insikt i varandras verksamheter så skapas nya kontakter och nya affärer, det blir överhuvudtaget ett bättre samarbete bland de lokala företagarna, säger hon.

Johan Thorsell driver ett miljönätverk, Sustainable Småland, där såväl universitet som kommun och bolag med miljöfokus i verksamheten ingår.

– När företagare kommer samman och börjar utbyta erfarenheter med varandra så finns det många som märker att de inte är ensamma i sin situation. Det bryter den isolering som företagare ibland kan uppleva. Även om varje nätverk har olika syfte så är det viktigt att få komma samman och träffa andra. Egennyttan för företagen är

Foto: Shutterstock

16

•

Affärsnätverkaren

Affärsnätverkaren

•

17

möten är bra, men ska man tryggt våga rekommendera varandra vidare utan att vara orolig för att riskera trovärdigheten i sitt eget varumärke gäller det att lära känna varandra på ett affärsmässigt och yrkesmässigt plan. I dessa sammanhang bidrar regelbundna träffar och ett strukturerat nätverkande till att företagarna på orten lär känna varandra.

– Det blir allt viktigare att bygga relationer.

För 10-15 år sen kunde ett och samma bolag ha flera olika kompetenser anställda.

Inom vissa branscher har utvecklingen gått mot att fler jobbar ensamma i sitt företag, och så går man hellre samman i nätverk och möter kunden i samarbete med andra företagare som kan komplettera den kunskap man själv saknar, säger Carina Centrén.

Maria Derner

Många nätverk i synergi... forts. alltid viktig när man engagerar sig i olika nätverk. Det vill säga möjligheten att träffa kunder, presumtiva affärspartners, underleverantörer och liknande. Vi arbetar för att skapa möjlighet för fler möten mellan företagare, säger Johan Thorsell.

Carina Centrén

att höja värdet av företagande och företagsamhet. Att våra medlemmar har goda kontakter lokalt är en tillgång, berättar Carina Centrén.

Fördel med många nätverk Det finns många olika nätverk, med mängder av inriktningar. Vissa har ett tydligt socialt eller humanitärt fokus, medan andra koncentrerar sig på affärer, påverkan, kunskapsutbyte eller politik. Det kan vara en fördel med många olika nätverk på en ort, eftersom det skapas synergier mellan nätverken. Många företagare ser ett mervärde i att vara med i flera olika nätverk.

Det finns mycket att vinna på ett brett kontaktnät lokalt, det håller även Maria Derner på Företagarna med om.

– Med många medlemmar i ryggen är vi en stark röst som kan påverka och förbättra samt skapa fungerande lösningar för företagen på orten. Om det redan finns ett engagerat nätverkande på orten är det lättare för oss att etablera oss där. Vår verksamhet bygger till stor del på ideellt arbete och lokalt engagemang. Vi arbetar via de lokalt förankrade företagarföreningarna för att skapa möten mellan företagare och för att kunna påverka de lokala frågorna.

– Att ha förankringar i olika nätverk är en fördel. Jag är själv med i Rotary och finner stort värde i de föreläsningar som hålls där. Mitt nätverk där ger samtidigt många goda kontakter in i andra konstellationer.

Vårt uppdrag på Svenskt Näringsliv är att stå på företagens sida och i första hand vara en stark opinionsledare. Vi har lokala medlemsträffar och driver frågor gentemot politiker, kommuner och beslutsfattare för

Idrotten en bra grogrund I Växjö finns en stark förenings- och nätverksorientering med många olika former av nätverk. Allt från BNI där företagare konkret träffas för att skapa affärer för varandra till nätverket Expansiva Växjö där näringsliv, universitet, organisationer, kultur, idrott och kommunen nätverkar för att öka attraktiviteten och utveckla Växjö.

Att nätverkandet är så utbrett och fung-

18

•

Affärsnätverkaren

Johan Thorsell

Inom hennes region finns drygt 8 000 företag av olika storlek. I vissa orter är nätverkandet mer utbrett och fungerande än i andra. I länet finns flera aktiva nätverk och en hel del företag som jobbar strukturerat för att skapa affärer genom sitt nätverkande. I mindre kommuner upplever Carina

Centrén att många anser att de känner varandra och kan träffas utan att behöva göra det särskilt strukturerat eller regelbundet.

– Det, i kombination med att många företagare varit verksamma i 30-40 år och egentligen känner sig rätt nöjda med vad de åstadkommit innebär en utmaning för oss som jobbar med företagsnätverk. Som företagare är det bra att inte slappna av för mycket. Vi har exempel på att strukturerat nätverkande är bra för det lokala näringslivet. För oss handlar det om att fortsätta skapa nya kontakter och driva viktiga frågor för att företagandet ska fungera på orten, säger Carina Centrén.

Samhörighet och styrka Maria Derner från Företagarna har sett hur företag som känner varandra genom regelbundet nätverkande snarare blir samarbetspartner än ser sig som konkurrenter.

De hjälps åt för att skapa fler affärer för varandra.

– Personerna i nätverket blir varandras kollegor och man ställer osjälviskt upp för varandra. Jag har sett flera exempel på det och en speciell händelse är från en

ort i Dalsland. Där var det ett tillverkande företag som drabbades av brand och hela fabriken brann ner. Kvar stod företagaren med mängder av utlovade leveranser och medarbetare utan någon arbetsplats att gå till. Men det tog inte lång stund förrän företagarna i det nätverk han var med i var på plats, berättar Maria Derner.

Alla hjälptes åt och tack vare snabb hjälp kunde företagaren både sköta sina leveranser och klara sin verksamhet trots att fabriken brunnit ner. Medarbetarna fick tillfällig sysselsättning bland företagen i nätverket.

– Det ligger mycket styrka i att företagen hjälps åt. Det är ett bra sätt även för mindre orter att kunna stå starka i en global konkurrens. Jag tycker dessutom att det är lika viktigt med fungerande nätverk mellan företagen på små orter som i större städer.

Det är bra att ha strukturerade nätverk som gör det möjligt för företagare att mötas, på ett regelbundet och mer konkret sätt än sporadiska träffar. Det gör också att samarbetsviljan ökar, trots olika inriktningar och specialområden. Därför är nätverk och relationer ovärderliga, säger Maria Derner. ■

erande har Johan Thorsell, som både är näringslivsutvecklare och företagslots på kommunen, en egen teori kring och han ger även ett gott råd till dem som funderar på att etablera nya nätverk ute i landet.

– Välj en ort där idrottsengagemanget är stort. Jag tror att grunden till det framgångsrika nätverkande vi har ligger i det engagemang och den gemenskap som finns inom idrotten. Många är vana att vara involverade i föreningar. Dessutom pratar alla med alla. Ordnar du ett mingel här så blir det garanterat aldrig någon pinsam tystnad. Det skiljer sig från många andra orter där jag jobbat. Här råder en öppenhet och en vilja att samarbeta för att nå bästa tänkbara resultat tillsammans. Idéer tar fart när företagare möts. Det finns en stark tillväxtvilja i detta. Samhörigheten och känslan av att kunna åstadkomma mycket tillsammans är stark. Alla vill vara med och bidra på något sätt, säger Johan Thorsell.

Extra effekt i att nätverka metodiskt Att nätverka för att konkret skapa mer affärer åt varandra kräver ett återkommande och metodiskt sätt att träffas. Det handlar om något mer än att prata vid hockeyrinken medan barnen tränar. Alla

IDÉ TRYCK WEBB DISTRIBUTION Någon vis människa sa en gång att för att kunna finnas, måste man synas. Aldrig har väl det varit mer sant än idag.

Stolt BNI-leverantör och medlem sedan 2002

Du måste stå ut, sätta avtryck och göra intryck. Ett gott och bestående intryck. Vår idé är att göra dina tjänster och produkter väl synliga på de sätt där de upplevs och ses bäst.

Det gör vi genom hög kvalitet med så effektiv insats som möjligt. Det är så dina produkter lämnar djupast avtryck.

Toro-Götatryckeriet AB Sven Källfelts gata 9, 426 71 Västra Frölunda Tel. 031-29 20 50 info@toro.se www.toro.se

Affärsnätverkaren

•

19

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare:

Bra att tänka stad även för landsbygden Text: Karina Sannefjordh Foto: Orlando G. Boström

– På Stockholms Handelskammare arbetar vi med att skapa förutsättningar för att våra medlemsföretag ska kunna utvecklas i huvudstadsregionen. Samtidigt är det bra att hela Sverige utvecklas. Ett sätt att skapa tillväxt är att dra nytta av urbana kvaliteter även på mindre orter.

Maria Rankka blev vd på Stockholms Handelskammare 2010 efter att tidigare bland annat varit vd på tankesmedjan Timbro, delägare i konsultföretaget Prime PR och vice ordförande för Moderata ungdomsförbundet. Hon har gett ut flera böcker och är även styrelseledamot i Stockholmsmässan, Kungsträdgården Park & Evenemang samt Svenska Jägareförbundet.

– På Stockholms Handelskammare vill vi gärna se oss som en borgmästare för hela huvudstadsregionen; en institution som både kan uppmärksamma problem, bidra till att hitta lösningar och samla dem som har förmågan att lösa de problem som finns. Vi vill vara själva mötesplatsen där våra medlemmar kan träffas. Vi har flera olika nätverk som våra medlemmar är med i, beroende på intressen.

Många av våra evenemang och aktiviteter har en tydlig nätverksvision. Det är just i läget mellan näringsliv, politik och samhällsfrågor vi ska vara och där trivs jag bäst, säger Maria Rankka som själv har ett mycket stort nätverk efter både universitetsstudier, politiskt engagemang, privat företagande och arbetet på tankesmedjan Timbro.

Planerad infrastruktur Maria Rankka har bland annat studerat urbanisering och vad som gör att utvecklingen i allt större utsträckning sker i storstadsområden. För att fortsätta ha en levande landsbygd med ett fungerande näringsliv även utanför storstaden ligger den stora utmaningen i infrastrukturen, menar hon.

– I planeringen av infrastrukturen handlar

20

•

Affärsnätverkaren

det om att ta stadens kvaliteter ut på landsbygden för att skapa tillväxt även där. Vi kan se att urbaniseringen är en av de starkaste förändringskrafterna i världen. Allt mer ekonomisk aktivitet och allt mer innovation koncentreras till storstadsområden.

Det är ett globalt fenomen och det finns ett nära nog absolut samband mellan välstånd och urbanisering. Till viss del har städerna alltid varit logistiska hubbar, men i dag kan vi se att detta tycks förstärkas ytterligare.

I en kunskapsdriven ekonomi ökar stadens dragningskraft. I en tät urban miljö, eller i en tät miljö där man exponeras för många andra människor, till exempel via ett nätverk, blir innovationskraften större.

När personer med olika perspektiv och olika kompetenser träffas så skapas ny kunskap och innovation. Detta sker lättare i tätare miljöer.

Urbana kvaliteter – Jag tror utmaningen för mindre orter och landsbygden ligger i att fundera på hur man kan skapa mer urbana kvaliteter. Hur kan man ta det som människor verkligen gillar med stan och efterlikna det eller skapa något som ger dessa värden även lokalt, trots att där är färre människor? Det handlar om att skapa något nytt och börjar med att agera annorlunda. Ta ditt eget kontor som exempel. Om du designar ditt kontor så att det kan uppstå fler spontana möten där så kommer det förmodligen att stödja innovationsförmågan på kontoret.

När dragningskraften ökar lockar det till sig fler människor. Med fler människor skapas möten, idéer och innovationer. Då

ökar utrymmet för nätverk och det i sin tur ger energi till att väcka ännu fler nya idéer, mer innovation och tillväxt.

Nätverkande funktion Stockholms Handelskammare täcker huvudstadsregionen, vilket omfattar Stockholm, Örebro och Uppsala län.

Verksamheten riktar sig till svenska och internationella bolag, som redan verkar eller som vill etablera sig i regionen. Bland de 2 000 medlemmarna återfinns både små och medelstora företag i kombination med traditionella stora svenska företag. I arbetet med att driva regionala utvecklingsfrågor och skapa goda möjligheter för såväl medborgare som företag handlar arbetet mycket om att nätverka.

– Jag tror utmaningen för mindre orter och landsbygden ligger i att fundera på hur man kan skapa mer urbana kvaliteter.

– Det blir en hel del nätverkande genom jobbet och personligen hinner jag inte vara med i något strukturerat nätverk, men jag är ofta ute i olika grupper och pratar om hur vi på Stockholms Handelskammare jobbar. Och många gånger hjälper nätverken till i vårt arbete med att lösa olika problem. Vi vill kunna koppla ihop rätt personer med personer som har mandat att ta beslut. För oss är det en fördel att finnas mitt i huvudstaden i det fallet, säger Maria Rankka. Samtidigt poängterar hon att det aldrig är skrivet i sten vad en plats ska vara till för.

Så små frön – Det en viss ort står för i dag kan mycket väl utvecklas till något annat med hjälp av rätt krafter. Vi skulle kunna jämföra med Hongkong. På ett halvt sekel har Hongkong gått från att vara en fiskeby via industriell utveckling till att bli världens finanscentrum. Här bor över 7 miljoner människor på en yta stor som en tredjedel

av Gotland. Allt händer i Hongkong.

Gotland klassas i dag som glesbygd men ön har ett utmärkt läge mitt i Östersjön.

– Om ekonomin i Nordens länder vore gemensam så skulle vi sammanräknat

utgöra världens 12:e största ekonomi. Nu går det inte att bara bestämma sig för att genomföra detta, det går inte att tvinga fram sådana kluster. Men om du börjar med några små förändringar där du skapar

möjligheter för människor att träffas och med det sår små frön för tillväxt så är det faktiskt inte så omöjligt som det låter att nästa stora finanscentra skulle kunna ligga på Gotland! ■

Affärsnätverkaren

•

21

Ett smil ger säker stil

”Ett varumärke är inte längre vad vi säger till kunderna att det är – det är vad kunderna säger till varandra att det är.”

• Kläm till

Hälsa med hela handen och krama vänligt men bestämt. Ett svagt nyp med fingrarna signalerar att du helst inte vill röra vid personerna du möter, vilket kan få dem att känna sig osäkra och obekväma.

• Se upp!

Ögonkontakt är viktigt. Behöver du titta bort så försök rikta blicken uppåt eller åt sidan. Att titta ner i golvet försämrar din hållning och ger ett blygt och negativt intryck. Att flacka med blicken, titta på mobilen eller klockan är tecken på att du hellre vill vara någon annanstans.

If you snooze you lose!

• Ta ställning

Man hör ofta många framgångsrika personer prata om hur de hinner mer tack vare att de är uppe med tuppen. Genom att gå upp tidigare, kommer du igång före alla andra och löper mindre risk att bli distraherad. Ju mer du hinner uträtta på morgonkvisten desto mer tid kan du ägna åt familj och vänner efter jobb och skola.

Ät inte för sent

Här följer tips på hur du sparkar igång en produktiv dag!

Den där extra halvtimmen du snoozar skulle du istället kunna ägna åt att äta frukost, diska, motionera eller annat som du annars stressar dig igenom eller skjuter på till sena kvällen.

Gör det du kan redan kvällen innan. Lägg fram kläder, gör lunchlåda, duscha, städa, gör listor på vad som ska prioriteras morgonen därpå.

Gå och lägg dig i tid Sitter du uppe sent? Gissningsvis är sena kvällar inte särskilt produktiva. Kanske är du till och med för trött för att gå och lägga dig! Låt Facebook eller den där TV-serien vänta, fundera på om inte morgonstund faktiskt har guld i mund.

22

•

Affärsnätverkaren

Sena måltider gör att matsmältningen får jobba när kroppen egentligen behöver vila och återhämta sig. Undvik även koffein och alkohol under kvällen för en bättre djupare sömn.

Gå upp när klockan ringer

Träna

Du står inför ett möte och alldeles oavsett om det är en nätverksträff, arbetsintervju eller första träffen med svärföräldrarna så kan du räkna med att din mimik säger mer om dig än du kanske anar. Små gester kan avgöra hur du uppfattas av andra. Här kommer Affärsnätverkarens tips till ett självsäkert kroppsspråk!

• Slappna av

Sänk axlarna och håll armar och händer längs sidorna. På så sätt undviker du att leka med håret, bita på naglarna eller korsa armarna, vilket kan ge ett nervöst, defensivt eller skeptiskt intryck.

En rak rygg gör att du ser mer självsäker ut och ger dig pondus. Se även till att stå vänd mot personen du pratar med, men lämna även tillräckligt med plats mellan er för att andra ska kunna inkluderas i samtalet.

• Använd huvudet

Visa den du pratar med att du lyssnar och är intresserad genom att nicka under konversationen. Du kan även lägga huvudet på sned, en signal om förståelse och empati.

• Dra på smilbanden

Det är förvånansvärt lätt att glömma bort att se glad ut, särskilt om man är stressad, obekväm eller nervös. Ett leende får dig automatiskt att må bättre, dessutom smittar det av sig till dem du möter.

Winston Churchill

affärsnät

americas

Sveriges enda affärsmagasin om referensmarknadsföring.

Ansvarig utgivare: BNI Affärsnätverket, Gunnar Selheden, gunnar.selheden@bni.nu BNI Affärsnätverket, Vädursgatan 5, 412 50 Göteborg. Telefon: 031-778 06 20.

Redaktör: Karina Sannefjordh, Med enkla ord AB. info@medenklaord.com Grafisk form och tryck: TORO/Götatryckeriet.

Ha något att se fram emot

För tidigare nummer av Affärsnätverkaren, gå till: www.issuu.com/bni-sverige eller besök ett affärsmöte. För uppgift om närmaste BNI-team och kontakt med regionansvariga; se www.bni.nu

•

africa • asia • australasia

SIN från BNI Sverig e

verkaren

Carolina neurath

Granskar finansvä rlden med obekväm a frågor

Sid 6

Frida Boisen

Bryr sig om och vågar bryta mön ster

Bästa nätverk stip

Lämna säljet

Trevlig läsning!

europe

ETT AFFÄR SMAGA

Annonsinformation och produktion: Malin Kilander, 031-778 35 84, malin.kilander@bni.nu Upplaga: 10 000 ex. Spridning: Når förutom alla företag inom BNI även beslutsfattare, näringslivskontakter, affärsnätverk, näringslivskontor, företagarföreningar samt handelskammare med flera, över hela landet. Delas även ut till gäster på BNI-möten. Citera gärna innehållet, kom ihåg att ange källa.

•

affärsnät

verkaren nr 8

Väck cirkulationen och släpp lös endorfinerna med en tidig promenad, eller ett träningspass. Regelbunden träning ger mer energi och får dig att känna dig piggare under dagen.

Att ha en god frukost, eller varför inte ett affärsmöte att se fram emot när du vaknar gör det lättare att stiga upp.

”We make a living by what we get but we make a life by what we give.”

PriS: 39 SEK

Morgontrött? Börja tidigt och få mer tid över.

Förbered dig

Scott Cook

hemma

set!

Sid 4

Sid 12

Många nät

stärker lokalt

verk

näringsliv

Sid 16

Maria rankka

Urban tillväxt

i landsbygd

Sid 20

Affärsnätverkaren

•

23

Changing the Way the World Does BusinessTM