Svensk Framtid 1/09

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 1 2009

L e ga l i z

e it !

2

svensk

svensk framtid

framtid nr 1 2009

innehåll

nr 1 2009

CHEFREDAKTÖR peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi formgivning adverbi pärmbild Pepe Nilsson

Ansvarig utgivare Oscar Ohlis oscar.ohlis@su.fi medverkande Oscar Ohlis Mats Löfström Nicklas Sandström Stephanie Lindberg Julia Witting Emma Portin Mats Biström Otto Andersson Matilda Flemming Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

04

06

08

13

16

18

21

22

ledaren

snus

kommunalval

östersjön

profilen Ida Stenman

lsk

statssekreterare calle haglund

ep-valet

Ut med cd:n! ledare

meddela adressändringar till

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

janna@su.fi

chefredaktör peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi bloggen.fi/poppe Bestämde mig för en tid sedan att mina ca 300 cd-skivor tar för mycket plats i hyllan. Dessutom samlar de bara

damm i och med att jag har all musik på datorn. Skivorna åker troligen i källaren, i väntan på att jag ska våga göra mig av med dem.

Jag är nu uppe i 13 009 låtar i iTunes, och då städar jag ändå arkivet regelbundet. Totalt skulle det ta över 38 dygn att lyssna igenom allt. Med en sådan samling blir det allt viktigare att ha säkerhetskopiorna i skick (en av de få nackdelarna jämfört med att bara lyssna på skivor). Hela samlingen backas därför regelbundet upp till en extern hårdskiva. Kring 90 procent av samlingen finns också på en off-site location, det vill säga min iPod som följer med

över allt. Speciellt mycket utrymme är det ändå inte frågan om.

I dagens läge börjar cd-skivan ha tjänat sin roll. Kring fem procent av all musik köps idag elektroniskt i Finland. I Centraleuropa rör sig samma siffra kring tio procent. Fler och fler personer börjar inse att cd-skivan är ett rätt så opraktiskt format – de tar mycket utrymme och får lätt skråmor. Ur miljösynpunkt är de elektroniska nedladdningarna också betydligt bättre.

Ett problem med de finländska musikbutikerna på nätet är att de bara erbjuder kopieringsskyddade spår. Sannolikheten att skyddade spår ska gå att öppna närmar sig noll ju längre tiden går, enligt en teknokrat. Det stämmer troligen. Människor byter datorer, butiker går under och så vidare. Skyddet innebär bara att allting blir svårare för den laglydiga konsumenten. Piraterna klarar nog av att ta sig runt skyddet.

Jag väljer därför att bara köpa musik som erbjuds i öppna format (och då främst mp3). Mest har det blivit Bleep (med kopplingar till Warp records), men jag har också köpt från Klicktrack (svensk firma) och Emusic (erbjuder dessvärre bara fasta månadspaket).

LP-skivor har en viss charm, men cd-skivorna går nog mot sin grav. Samma digitala ettor och nollor är det ju som på datorn.

Musikindustrin måste nu börja vakna för verkligheten. Världens förändras, musikindustrin har inte gjort det. Så länge det är lättare att ladda ner en skiva från Thepiratebay än att köpa den har musikbranschen ett problem. De måste erbjuda smarta tekniska lösningar som dessutom är öppna, och det snabbt.

svensk

framtid nr 1 2009

3

V i behöv er en hållbar, toler ant i m m i g r a t i o ns p o l i t i k Svensk Ungdom, Svenska Folkpartiets ungdomsorganisation är förundrad över att Samlingspartiets unga kräver att minister Astrid Thors avgår.

De menar att Thors driver en alltför ”släpphänt” linje i invandrarfrågor och att hennes rättsuppfattning avviker från den vanliga finländarens.

– Det är skrämmande att ett ungdomsförbund inte jobbar för mera tolerans i samhället och istället utgår från att de flesta finländare har en inskränkt syn i invandrarfrågor, säger svensk Ungdoms förbundsordförande Oscar Ohlis.

Samlingspartiets unga förespråkar en ansvarsfull linje där antalet utlänningar hålls lågt.

– En ansvarsfull linje betyder också att vi har ett ansvar och är delaktiga i att skapa en hållbar immigrationspolitik där tolerans är nyckelordet, säger Ohlis.

Främlingsfientligheten, speciellt bland de unga, har ökat och det är någonting vi måste ingripa i innan det är försent.

– Samlingspartiets ungas uttalande är inte ett steg i rätt rikting till att motverka detta, säger Ohlis.

SU-skuggmedalj till Berusad.org

SU gläder sig över friare öppettider

Nya tag krävs mot droger

Webbcommunityn Berusad.org tilldelas Svensk

Svensk Ungdom välkomnar överenskommelsen

Enligt preliminära uppgifter från Rättsmedicin-

Ungdoms Svenska Natten-medalj 2008. Det är en skuggmedalj till Folktingets utmärkelser.

- Berusad.org är med sina 15 000 dagliga besökare en viktig portal för många finlandssvenska ungdomar. Det virtuella ersätter inte behovet av att träffas på riktigt men kan på många sätt vara ett sätt för unga att hitta fler sociala kontakter och nya vänner, säger SU:s förbundsordförande Oscar Ohlis.

Berusad.org är en mycket populär portal bland unga och startades av Johnny Härtell och Tom Israels våren 2004.

- Vi vill också premiera den unga företagsamhet som berusad.org representerar. Unga företagare med fräscha idéer ska uppmuntras, säger Oscar Ohlis.

SU kräver samtidigt mera uppmärksamhet för de unga.

- Det är verkligt synd att inte Folktinget kan lyfta upp och uppmärksamma fler unga. Man behöver inte vara över 60 år för att ha gjort en stor insats för det svenska, säger Oscar Ohlis.

Svensk Ungdoms skuggmedalj har delats ut i fem år. Den tillkom för att uppmärksamma unga människor som gör en insats för det svenska i Finland.

Tidigare har Markus Hagström, Peter Nyman, Mikaela Ingberg, André Wickström och Matilda Hemnell blivit tilldelade medaljen.

om friare öppettider som ett steg i rätt riktning.

Dagligvaruhandlarna borde själva fritt få välja när de vill ha öppet oberoende av traditionsbetingade helger eller affärernas storlek.

- Det är inte en dag för tidigt att släppa öppettiderna fria. Sverige som vi ofta jämför oss med har sedan länge haft fria öppettider, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Oscar Ohlis.

De nuvarande reglerna är alldeles för gammalmodiga och oklara då konsumenterna nu har svårt att hålla koll på vilka söndagar i året butikerna får vara öppna på.

- Fria öppettider skulle också skapa fler arbetsplatser och veckoslutsjobb för framförallt ungdomar och studerande. Detta skulle vara viktigt för att få ned ungdomsarbetslösheten och ett bra sätt för studerande att dryga ut studiepenningen, säger Ohlis.

ska institutet har antalet drogrelaterade dödsfall bland unga fördubblats på två år. Nu behövs krafttag.

– Eftersom tillgängligheten av droger växer måste samarbetet mellan socialmyndigheter, skola och polis förbättras, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Oscar Ohlis.

Uppgifter från forskningscentralen för social- och hälsovården, Stakes visar att drogproblemet år 2005 kostade staten och kommunerna 180 miljoner euro.

Bara en knapp tredjedel av summan användes för vård och preventiv verksamhet.

– Att 126 unga dör på grund av droger är fullständigt oacceptabelt. Mer medel måste ges till missbrukarvården. Möjlighet till gratis utbyte av sprutor måste också finnas i kommunerna. För en narkoman finns alltid möjlighet att sluta med droger. Att sluta med HIV går inte, säger Ohlis.

D e a d l i n e f ö r m o t i o n e r ä r f r e d a g e n d e n 2 3 j a nu a r i

Motionsskrivarkvällar ordnas före det, läs mera på SU.fi.

Pricka också in 24-26 april i kalendern då ordnas SU:s 66:e Kongress.

4

svensk

framtid nr 1 2009

Framtiden är vår! förbundsordförande

förbundsordförande oscar ohlis

bloggen.fi/ohlis

illustration christa björkstam

Det har hunnit gå några månader sedan den

finländska befolkningen gick till valurnorna och avlade sina röster. Röster för vilka som skall sitta i fullmäktigesamlingarna och representera kommunen de fyra inkommande åren. Femtiosju stycken från svensk ungdoms listor lyckades ta sig in i fullmäktigeförsamlingar-

na. Det är ett bra resultat. I Österbotten ökade vi med 7 platser och i Nyland med tre. I Helsingfors behöll SU sitt mandat. I Åboland tappade vi flera mandat främst på grund av kommunsammanslagningarna. I antalet röster ökade vi sammanlagt med hela 2500 stycken.

Svensk Ungdom gjorde därför ett riktigt kanonval. Alla kandidater, förtroendevalda och SU-aktiva drog verkligen sina strån till stacken så att säga. I köpcentrum, på gator, på torg och till och med på krogen fanns vi, för att göra kampanj. Det bevisar ännu en gång att politik är ett lagarbete. Ensam är kanske stark, men det räcker inte. Tillsammans är det direkt mycket lättare och det har vi bevisat.

Nu när platserna i styrelser, fullmäktige och nämnder håller på att fördelas eller kanske redan har fördelats hoppas jag att de yngre, d.v.s. SU:arna också tas i beaktande. Det ungas förtroende måste vinnas genom att de äldre själv ger av sitt förtroende. Man får inte ta för givet att de unga nöjer sig med platser som till exempel i fritidsnämnden som anses vara en ”ungdomsnämnd”.

Har man som ung gjort ett bra val och har ambitioner

på till exempel en nämndordförandeplats skall de tas i beaktande. Det kallas demokrati. Erfarenhet och nytänkande är en bra kombination för en levande politik.

Låt oss utnyttja det.

Trots att kommunalvalet är över finns det ingen tid att ligga på latsidan så att säga. Ett nytt val står för dörren, nämligen europaparlamentsvalet som infaller den 7 juni i sommar. SU kommer att ha goda kandidater i alla kretsar. Alla röster som vi samlar är oerhört viktigt för att vi skall kunna behålla vårt mandat i Bryssel. Det är jättesvårt att säga hur många röster som krävs för att få behålla mandatet, detta på grund av att vi inte vet hur hög (eller låg) röstningsprocenten blir. Inom SU måste vi se till att mobilisera väljarna på rätt sätt. Gör vi det så är det alls ingen omöjlighet att vi får fortsatt mandat. Här handlar det igen om lagarbete som jag tidigare nämnde.

För övrigt ser framtiden för SU ljus ut. Med 443 nya medlemmar i år bevisar vi att det finns en återväxt inom organisationen. Det bådar gott inför framtiden. En framtid som är vår.

Tillverkar hovrätten dåliga ursäkter? åskledare

Vice ordförande Julia Witting

När denna åskledare skrivs är samhället inte mitt

uppe i en debatt om Finlands rättssystem och samhällets rättsuppfattning, tyvärr. Skribenten kan inte annat än att förundras över det finska samhället och den egocentrism som råder i detta tusen sjöars land. Som medborgare i ett nordiskt industriland och medlem av den Europeiska Unionen så tänker man ibland väldigt naivt att ”det är tur att vi bor i Finland, här har vi de så bra”.

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta, visst har vi det ofantligt bra ställt om man jämför till exempel med Sudan eller Kongo-Kinshasa, men nog finns det både lagar och attityder som borde förändras.

Ett fint exempel på vår rättsuppfattning får vi från Östra Finland, där hovrätten mildrade domen i ett gammalt fall av gängvåldtäkt. Detta med motiveringen att offret vid tidpunkten endast var 15 år, det vill säga ett barn. Därför var det inte längre frågan om brottrubriceringen grov våldtäkt utan grovt sexuellt utnyttjande av barn. Vidare följde ytterligare motiveringen att det inte gick att bevisa att förövarna tvingat flickan att dricka alkohol eller att hon blivit fastbunden i sängen.

Den första frågan jag ställer mig är vad dessa två faktorer har med våldtäkten att göra. Det borde i alla fall inte vara förmildrande omständigheter. Inte mildrar man ju heller morddomar för att gärningsmannen inte styckade kroppen efteråt. Det är ett helt bakvänt resonemang, precis som att vår lag i dagens läge ger utrymme för att sänka straffet för att det är ett barn man våldtar och inte en vuxen person! Östra Finlands hovrätt verkar syssla med att göra okonventionella domslut i all tystnad, utan att någon förändring sker. År 2004 rapporterade Ilta-Sanomat att hovrätten ändrat en dom i ett fall som gällde sexuellt utnyttjande av barn. Domstolen ansåg att det inte var frågan om grovt sexuellt utnyttjande av barn då en medelåldersman över hundra gånger engagerade 13-15 år gamla pojkar i sado-masokistiska sexlekar. Eftersom

hovrätten inte ansåg att det var grovt utnyttjande förföll fallet, eftersom det var över tio år gammalt. Gärningsmannen gick därför utan straff.

I ett annat fall mildrade hovrätten en våldtäktsdom, eftersom rätten ansåg att det inte var en så hemsk upplevelse för offret. Detta eftersom gärningsmannen var hennes ex-make och hennes ett år gamla barn blev vittne till incidenten. Det är åtminstone inte vad jag kallar normal familjeaktivitet eller något som borde leda till att en dom mildras! Dessutom tyckte hovrätten att det var en förmildrande omständighet att förövaren hade fastanställning. Ursäkta? Borde inte det var en omständighet som leder till en skärpning av domen och ökat skadestånd?

Vad i all sin dar är det den här hovrätten sysslar med? Är det en fabrik som tillverkar dåliga ursäkter eller är det värdens sämsta skämt? Motiveringarna i de här rättsfallen är så underliga att de inte verkar verkliga. Vad är det egentligen för budskap hovrätten sänder ut? Att det är okej att våldta, bara det är frågan om ett barn och man har fastanställning? Är det faktiskt ingan annan än jag som störs av det här? Varför gör ingen något åt saken? Du kan. Var inte bara en åskådare – delta i debatter och gå med i gruppen mot Östra Finlands hovrätt på Facebook (100 000 vastaan Itä Suomen Hovioikeus) redan idag! Nu måste vi, samhället, visa att det här inte längre går att tolerera.

Euro-Star på väg genom Belgien.

He l s i

n g fo

rs – Å

mats har ordet

bo på

45 m

i nu t e

och skapa snabba, säkra och miljövänliga transporter mellan städer i en global värld. Tågen som drivs med elektricitet kan gå på vindkraft eller annan förnyelsebar energi vilket gör att de inte lämnar några stora ekologiska fotspår. Samtidigt frigör man med nya spår, kapacitet på de gamla spåren för snabbare godstransporter.

r me d

t åg

går via Helsingfors-Vanda flygplats blir vårt inrikesflyg i stora delar överflödigt och Finnair kan i stället börja samarbeta om sträckorna med VR. En stark transporthub skulle stärka Helsingfors (och genom tågen resten av Finland) konkurrenskraft för att bli en knutpunkt mellan Europa och Asien samt stärka Finlands position i den globala konkurrensen.

Fyra nationella järnvägslinjer förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com Nere på den europeiska kontinenten rullas stän-

digt ny höghastighetsräls ut så att tågen kan rulla fram i hastigheter över 300 km/h. Samtidigt som Europa upplever en investeringsexplosion i ny järnväg står de finländska tåg, som inte stannat på grund av snöflingor, på de flesta håll och väntar på mötande tåg.

Förra våren gjorde jag min första resa under engelska kanalen med tåget Eurostar mellan Bryssel och London. Restiden var under två timmar. Sedan förra året kan man också åka mellan bland annat Frankfurt och Paris på 3 och en halv timme och mellan Madrid och Barcelona på 3 timmar. Sedan lanseringen av sträckan mellan Madrid och Barcelona, Spaniens tidigare mest trafikerade flygsträcka (med flera avgångar per timme) så har nu flyget övergetts till förmån för tåget.

Jag vill se en satsning i Finland på höghastighetsjärnväg.

Genom att bygga fyra linjer skulle man få ett omfattande och fungerande nätverk som man sedan kan mata till med befintlig järnväg. Linje ett skulle vara mellan Helsingfors och Åbo där färden borde ta högst 45 minuter (idag: 2 timmar). Med linje två mellan Helsingfors och Uleåborg via Tammerfors och Seinäjoki vidare till Vasa skulle man kunna nå Tammerfors på 45 minuter (idag 1 timme, 45 minuter), Vasa på 2 timmar och 15 minuter (idag 4 timmar) och Uleåborg på 2 timmar och 30 minuter (idag 6 timmar). Linje tre skulle gå till Kuopio via Lahtis och Jyväskylä. Ändstationen Kuopio ska kunna nås på 1 timme och 45 minuter. Linje 4 ska gå österut mot S:t Petersburg som nås på 2 timmar och 30 minuter. För att detta ska bli verklighet borde tågen kunna hålla topphastigheter på mellan 300-320 km/h något som är vanligt i dagsläget både i Europa (franska TGV, tyska ICE, Spanska Ave, Eurostar och Thalys) och i Japan (Shinkansen). Förra året slog franska TGV tåg ett hastighetsrekord då man på vanlig räls provkörde med en hastighet på 574 km/h.

Vi närmar oss en längre lågkonjunktur och då behövs statliga infrastruktursatsningar för att stimulera ekonomin och sysselsätta annars arbetslösa byggarbetare. Vi skulle i så fall inte heller vara de enda som skulle satsa på järnvägen. Sverige har stora planer på att binda ihop Stockholm med Berlin då den nya bron mellan Tyskland och Danmark blir färdig. I Kalifornien kommer San Fransisco och Los Angeles bindas ihop efter att väljarna sagt ja till California High-speed rail i en omröstning i samband med presidentvalet där. Tiden är inne för en satsning på våra järnvägar. Linje etts projektering mellan Åbo och Helsingfors kunde börja projekteras redan nu. Det handlar bara om politisk vilja.

Tåglinjer Helsingfors – Åbo 45 min (2 h) Helsingfors – Tammerfors 45 min (1 h 46 min)

Bryta vårt oljeberoende Samma tendens syns tydligt överallt i Europa. Flyget tappar i konkurrensen med tåget vars stationer ligger i centrum och som inte omfattas av samma krångliga incheckningsprocedurer och rigorösa säkerhetsarrangemang. Dessa järnvägar har en stor inverkan på både ekonomi och miljö. Tidigare har ekonomi och miljö ibland stått emot varandra. Men för ett långsiktigt ekologiskt hållbart samhälle kan intressena inte krocka, något de gör i vår petroleumbaserade transportindustri.

Genom snabb järnväg kan vi bryta vårt oljeberoende

Politisk vilja

Stärka Finlands konkurrenskraft Det sägs att om de stora tågbolagen i USA skulle ha insett i tid att de borde ha ombildats till flygbolag, mött efterfrågan på snabba transporter, så skulle de ha blivit de största flygbolagen. Med dagens oljepriser gäller det omvända och flygbolagen kommer att bli bredare transportföretag (ex. Air France som planerar att inleda höghastighetstrafik på räls år 2010). Därför skulle det naturliga vara att göra Helsingfors-Vanda flygplats till landets transporthub. Genom att alla tåg till Helsingfors

Helsingfors – Vasa 2 h 15 min (4 h 30 min) via Seinäjoki Helsingfors – Uleåborg 2 h 30 min (6 h) Helsingfors – Kuopio 1 h 45 min (4 h 30 min) via Lahtis och Jyväskylä Helsingfors – S:t Petersburg 2 h 30 min (6 h)

6

svensk

framtid nr 1 2009

Vår tids spritsmugglare snus text Peter ”Poppe” Sjöholm foto beppo arvidsson, david parry & håkan moberg

Det finns något romantiskt över snusförsäljningen i Finland. Lätt förs tankarna till förbudstidens

alkoholsmugglare, som motverkade statens puritanska syn på alkohol. Snussmugglare får lätt samma status som en anti-etablisemangets hjälte, någon som vågar gå emot ologiska förbud.

I december klubbade tingsrätten igenom rätt hårda domar mot ett gäng österbottniska smugglare. Huvudmannen fick två år fyra månaders ovillkorligt fängelse och totalt ska männen ersätta staten med närmare 1,1 miljoner euro. Domen kommer att överklagas, men är dessvärre i linje med tidigare fall där tobak har smugglats in i Finland.

Tobakssmugglare får ändå inte samma respekt. Där är det frågan om att lura staten, då snussmuggligen mera ses som att göra det lite enklare för människor i och med att de inte behöver ta sig till Sverige själva. Att någon gör vinst på affären känns som en bisak.

– Man kan ändra lagar, så som man gjorde i Finland, men man kan inte ändra folks beteende. Vi blev nästan påtvingade det här sättet att tillhandahålla snus fastän lagstiftningen förbjöd det, säger en anonym återförsäljare till Yle. Sverige vill öppna upp Handelsminister Ewa Björling krävde också nyligen att luckrar upp exportförbudet på svenskt snus. SU har re-

dan länge jobbar för en legalisering av snuset och i fjol fick också sfp:s man i Bryssel, europaparlamentariker Henrik Lax upp ögonen för snus.

- När den ansedda medicinska tidskriften Lancet kommit fram till att snus är mindre skadligt för hälsan än tobak, är det dags för europeiska beslutsfattare att ändra den galna EU-lagstiftning som förbjuder försäljning av snus inom den Europeiska Unionen, säger han.

I december arrangerade Patrick Wingren en stor demonstration i Jakobstad emot snusdomarna. Han sålde också hundra dosar snus för tre euro, vilket ledde till en brottsanmälan av polisen.

– Styrkan i vår demokrati och parlamentarism är enkelt definierad – den har stöd hos folket. Det går att tillfälligt skeva från kant till kant, men riktiga idéer kräver en fast förankring. Allt annat är förgängligt, hit hör bland annat just alkohol- och snusförbud, skriver han på sin blogg.

Nu ska åklagaren ta ställning till om Wingren hamnar inför rätta.

Förlorade skattemedel Faktum är att den finländska staten förlorar skattemedel varje gång en burk snus säljs under disken eller ombord på Sverigefärgorna. Samtidigt har turerna kring snuset blivit ett stort hot för den åländska rederibranschen – endast svenskflaggade fartyg får sälja snus ombord. Nu betalar alltså staten för snuset skadeverkningar, samtidigt som skatten går till Sverige.

Man ska inte heller jämföra snuset med narkotika, då det talas om en legalisering. Snuset är en tobaksprodukt bland många andra. EU har alltså gått in för att specificera vilka tobakssorter som får säljas och

vilka som inte får det.

Rönen må vara olika om snuset. Henrik Lax refererar till tidskriften Lancet och det brittiska läkarsällskapet Royal College of Physicians vill legalisera snus så att det kan användas som en ”avvänjningsprodukt mot cigarettrökning”. Samtidigt konstaterar Folkhälsoinstituten i norden att snus inte hjälper då man vill sluta röka.

I sin nuvarande form är EU-lagstiftningen vriden.

Snuset har sin plats i Finland. precis som i Sverige.

Bara i Jakobstad snusar var fjärde person, om man får tro Helsingin Sanomat. Så länge verksamheten inte är laglig kommer smugglingen att fortsätta. Volymerna (och därmed också vinstmöjligheterna) är helt enkelt för stora.

Snus Snusets största marknader är Sverige, Norge och Svenskfinland, men försäljningen växer kraftigt bland annat i USA 1992 EU förbjöd tobak ”för oralt bruk

som inte avses att rökas eller tuggas” 1995 Sverige går med i EU, men får ett

permanent undantag att sälja snus 1995 Finland går med i EU och förbjuder

därmed snusförsäljning I Sverige säljs 220 miljoner dosor snus årligen (2006), var femte snusare är kvinna.

svensk

framtid nr 1 2009

7

8

svensk

framtid nr 1 2009

Kanonval kommunalval text Peter ”Poppe” Sjöholm foto Nicklas Sandström

Med 206 kandidater och en hel hög kampanjarbetare var

det en otrolig mängd människor som fixade ihop ett strålande valresultat för SU:s del. Totalt fick SU 57 invalda, vilket är lika många som för fyra år sedan. Det är en otrolig prestation med tanke på att antalet fullmäktigeplatser har minskat kraftigt på grund av kommunsammanslagningar. Bara i den åboländska skärgården försvann 80 mandat, när kommuner där slogs ihop.

SU:s kandidater fick också tusentals röster mera än i senaste

kommunalval. I Pernå och Korsnäs toppades dessutom valstatistiken av SU:are. I Pernå var Petra Paakkanen röstdrottning och i Korsnäs tog Jonas Lindholm mest röster.

I Helsingfors blev en SU:are invald precis som för fyra år sedan.

I Österbotten får SU 27 mandat, mot 20 för fyra år sedan och i Nyland ökar mandaten från 19 till 23. I Åboland minskar SU från 17 till sex. Fallet där beror långt på kommunsammanslagningar.

Många SU:are har också fått ta plats i kommunernas nämnder.

svensk

framtid nr 1 2009

9

för SU - SU har haft vind i seglen, går framåt och gör ett mycket bättre val än Sfp. Därför är det av yttersta vikt att SU:s framgång noteras och att SU:are får tunga poster i kommunerna säger Oscar Ohlis, SU:s förbundsordförande.

För sfp:s del gick det något sämre. Partiet backade i mandat, antal röster och procent. Sannfinländarna gick också om sfp och är nu sjätte största parti. Samlingspartiets framgångar fortsatte. Partiet är nu störst också på den kommunala arenan.

Glädjande är att valdeltagandet steg. Av de valberättigade valde 61,3 procent att rösta, upp från 58,3 procent för fyra år sedan.

År 2009 blir det dessutom kommunalval på nytt. Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal valde bara fullmäktige för ett år. Kommunerna går samman om ett år och ska välja ett nytt fullmäktige före det.

Nu fortsätter jobbet. De invalda, både i fullmäktige och i nämnder har fyra år på sig att visa framfötterna. Dessutom står ett nytt val inför dörren. I juni röstas Finlands EUparlamentariker fram. Även i det valet har SU kandidater. Snart börjar kampanjen...

Mera i nästa nummer: Läs om SU:are på tunga nämndplatser och i kommunstyrelser.

10

svensk

framtid nr 1 2009

Så lika men kommunalval text Nicklas Sandström, Distriktsordförande

Moderata Ungdomsförbundet i Västerbotten foto Peter ”Poppe” Sjöholm

Veckoslutet på vecka 41 blev jag inbjuden att besöka er i Svensk Ungdom under er kommunvalskampanj. Trots att Vasa inte ligger längre bort än 4 mil från Umeå och en gång i tiden varit del av samma land är skillnaderna påtagliga när det gäller det politiska kartan. I senaste kommunvalet i Umeå fick vänsterblocket tillsammans

Helsingfors Krets (1) Helsingfors (1)

Jan D Oker-Blom (1975) Nylands krets (23) Hangö (1)

Tony Bäckman (1980)

Anders Walls (1980) Midiya Zahir (1984) Werner Orre (1974) Linnea Henriksson (1977) Kyrkslätt (2)

Liljendal (4)

Strömfors (1)

Janica Sundbäck (1979) Johan Isaksson (1977)

Jonas Randers (1988) Robert Valkama (1982) Lars Lindqvist (1986) Jan-Mikael Evertson (1982)

Magnus Lindholm (1976) Åbolands krets (6) Kimitoön (2)

Lappträsk (3)

Johanna Jansson (1977) Wilhelm Liljeqvist (1983)

Kristel Pynnönen (1982)

Corinna Tammenmaa (1974) Patrik Lundell (1974)

Pernå (2)

Esbo (1)

Petra Paakkanen (1973) Charlotta Grönqvist (1979)

Calle Haglund (1979)

det i de kommunala frågorna där besluten är så pass nära. Språket blir som en vattendelare mellan partierna och kandidaterna som gör allt mycket svårare. Som väljare måste det bli svårt att identifiera sig med en kandidat när denna inte ens pratar samma språk som en själv trots att man rent politiskt delar samma uppfattningar.

Det går inte att komma ifrån hur just språket var något som genomsyrade valrörelsen.

En annan fråga som överraskade mig var frågan om kommunsammanslagningar som diskuterades flitigt.

Något som inte är helt oproblematiskt. I Sverige stod den frågan på den politiska dagordningen i slutet av 60- och början av 70-talet. Trots rätt stort motstånd

Sibbo (2)

Borgå (1)

Raseborg (6)

Fredrika Wickström (1984) Ann-Katrin Bender (1988)

med miljöpartiet 60,43 procent av rösterna vilket kan jämföras med att i Vasa fick socialdemokraterna och vänsterförbundet endast 18,6 procent i hela valkretsen.

Den kanske mest uppenbara och påtagliga skillnaden är att ni har skilda valdagar. Därtill att ni har ett renodlade personvalssystem som gör att kandidaterna står i fokus på ett annat sätt. Personifieringen av politiken blir mer dynamisk och levande än vad jag många gånger känt i de svenska valrörelserna. Vilket är mycket bra då det måste vara kandidaterna som lyfter partiet och inte tvärtom.

Något som jag nog aldrig förstått förrän nu är den sprängkraft som språkfrågan har. Särskilt påtagligt blir

Christoffer Hällfors (1986) Tomi Enqvist (1986) Christina Mickos (1974)

Väståboland (4)

Anderas von Bergman (1979) Sandra Bergqvist (1980)

svensk

framtid nr 1 2009

11

ändå så olika

tvingades de igenom. Nu i efterhand var det ett nödvändigt beslut. Nu förs istället regiondebatten i Sverige där vi istället för att slå ihop kommuner skall slå ihop våra sjukvårdslandsting till fem-sju stycken. Frågan om stordriftsfördelar kontra närhet och lokalt beslutsfattande var inte helt obekant.

De stora likheterna mellan svensk och finsk politik är trots allt partierna. Mycket är i grunden lika men visst finns det skillnader. Mina helt personliga betraktanden är att Kristdemokraterna har hos er en betydligt mer tydlig koppling till det religiösa och tron. Centerpartiet hos er har den mer agrar profil än vad de har i Sverige men kärnan i landsbygdsfrågorna finns fortfarande

Andreas Johansson (1979) Linda Lindberg (1975) Österbottens krets (27) Jakobstad (2)

Ida Stenman (1990) Mikael Östman (1973) Kaskö (2)

Catharina Skur (1978) Jesper Wikström (1977)

där. Samlingspartiets väljarstöd och till viss del profil i storstäderna har även sin motsvarighet i mitt parti Moderata samlingspartiet. På vänstersidan är trots olika framtoningar hos vänsterförbundet, kommunisterna och socialdemokraterna detsamma som i Sverige med sin kärna i kommunism och socialism.

Något som jag upplevde som mycket positivt och stimulerande var den åsiktsbredd som fanns inom Sfp och SU. Åsiktsmässigt är min bild av Svenska folkpartiet att det är ett betydligt bredare parti än vad Folkpartiet är i Sverige. Något som med alla säkerhet har med att ni i grunden är ett allmänborgerligt parti. Trots att Sfp backade något så tycker jag att ni gjorde ett bra val, sär-

skilt SU stora framgångar med att få in unga kandidater måste jag lyfta fram.

Något som förvånade mig rent allmänt var bristen av fördömandet mot Sannfinländarna. Ett parti som jag upplever som populistiskt och främlingsfientligt. Det är ett parti som bygger på samma rasistiska kärna som Sverigedemokraterna. Tyvärr måste deras framgångar vara valets stora skräll och misslyckande.

Det var några av mina betraktelser från kommunvalet.

Jag ångrar inte för en sekund att jag tog chansen att hälsa på er. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla er men kanske allra främst Stephanie Lindberg som var min värd.

Tack! Och ett stort lycka till med all er verksamhet.

Korsholm (5)

Kristinestad (5)

Nykarleby (1)

Pedersöre (1)

Marcus Beijar (1987) Jens Fochsell (1978) Mathias Lindström (1978) Johanna Nyman (1973) Charlotta Stoor (1981)

Henrik Antfolk (1980) Peter Grannas (1979) Anna-Lena af Hällström (1980) Jonas Ingves (1978) Alexandra Teir (1988)

Thomas Karv (1988)

Mahias Wärn (1984)

Närpes (2)

Vasa (2)

Anders Järvinen (1985) Tony Wesander (1986)

Sara Eklund (1982) Oscar Ohlis (1983)

Korsnäs (2)

Malax (1)

Oravais (1)

Vörå-Maxmo (3)

Jonas Lindholm (1978) Jonas Sten (1981)

Chatrine Enlund-Nisula (1978)

Anna Käcko (1985)

Jimmy Björklund (1986) Victor Ohlis (1983) Johanna Ström-Berglund (1978)

12

svensk

framtid nr 1 2009

Dåligt val för sfp kommunalval text Peter ”Poppe” Sjöholm foto stephanie Lindberg

För sfp:s del gick valet sämre. Trots vissa ljusglimtar är valresultatet ändå partiets näst sämsta genom tiderna.

Rättvist-budskapet har inte fungerat.

– Sfp tappade mandat i hela Svenskfinland. Det är därför viktigt att vi vågar ta en debatt i ett parti som säger sig ha högt till tak och brett mellan väggarna. Hittills har ordentliga analyser lyst med sin frånvaro, säger SU:s förbundsordförande Oscar Ohlis.

SU efterlyser nu en räcka åtgärder, för att trygga partiets framtid. Det SU nu vill se är följande; En bredare och djupare analys av valresultatet Att partiet ödmjukt medger att valet inte gått som vi hade hoppats Att valresultatet inte sopas under mattan Att politiken i sfp blir tydligare och rakare Att partiets tar en ordentlig funderare kring sin image Att partikansliet vaknar upp och tar ställning till eventuella personbyten i toppen

• • • • • •

En bredare och djupare analys av valresultatet

Att politiken i sfp blir tydligare och rakare

Vissa valanalyser har redan gjorts och i många fall har de uppvisat rätt spännande resultat. Sfp måste bli bättre på att läsa trenderna, identifiera problemområden och se till att man når ut så brett som möjligt.

Sfp ska inte försöka kringgå frågor, utan svara rakt på sak. Partiet måste kunna ha åsikter, trots det höga taket.

Vi kan inte vara alla till lags.

Att partiet ödmjukt medger att valet inte gått som vi hade hoppats Hbl noterar att partiets valanalysen i korthet gick ut på att det visst gick det dåligt för sfp – men också bra. Tidningen noterar också att Stefan Wallin valde en positiv ton för att beskriva sfp:s insats.

Trenden måste vända och för det krävs att man erkänner att valet gick dåligt. Endast då kan sätta in åtgärder som vänder på skutan.

Att valresultatet inte sopas under mattan Europaparlamentsvalet kommer på om ett halvår. Planeringen av kampanjen har redan börjat. Sfp måste därför ta lärdom av problemen med kommunalvalet och inte sopa det resultatet under mattan.

Att partiets tar en ordentlig funderare kring sin image Rättvisebudskapet gick inte hem. Speciellt dåligt fungerade det i huvudstadsregionen. Kampanjtemat var för brett och oklart. Hela imagen kändes helt enkelt för heimlaga.

Att partikansliet vaknar upp och tar ställning till eventuella personbyten i toppen Om samarbetet och kampanjarbetet inte löper måste man fundera på om anställda borde bytas ut. Valen är partiets viktigaste verksamhet och kräver en helt speciellt sorts omsorg och expertis.

Nu krävs snabba åtgärder. Vi vill att sfp ska göra ett starkt Europaparlamentsval och tryggar partiets mandat i Bryssel!

svensk

framtid nr 1 2009

13

N ya ho t för Öst er sjön ”Öst er sjön kom m er a l dr ig at t bl i sig l i k” – Marinbiolog Erik Bonsdorff

Östersjön text Peter ”Poppe” Sjöholm foto Charlotte Claeson

Att Östersjön är ett hotat hav torde inte komma som en överraskning för någon. Enligt svenska

Expressen är Östersjön världens smutsigaste hav. Av totalt tio döda havsbotten finns sju i Östersjön. Mycket av debatten har fokuserat på övergödning och då speciellt jordbrukets inverkan. På senaste tid har ändå ett nytt hot uppdagats – försurning på grund av klimatförändring.

Klimatförändringen påverkar alltså inte bara temperaturen. Våra hav binder upp koldioxid, precis som träd.

Haven hör till och med till de största koldioxidsänkorna. Den kemiska processen leder till att kolsyra uppstår, vilket gör haven surare. Haven har länge kunnat fungera som en buffert för ökade koldioxidutsläpp, men nu börjar effekterna ge sig till känna. Östersjön blir surare Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI har mätt Östersjöns pH-värde (ett logaritmiskt mått på surhet) sedan 1993 och ser en klar trend. Östersjön blir surare. Förändringen sker också i snabbare takt än i många andra hav. Nya rön från University och Chicago visar samtidigt att utvecklingen ytterligare har ökat i kusttrakter och att försurningen kan ske upp till tio gånger snabbare än tidigare modeller föreslår.

Problematiskt är att den marina växt- och djurvärlden

inte klarar av speciellt stora växlingar i pH-värde. Speciellt illa ute är djur med skal av kalk, som till exempel skaldjur. Kolsyran reagerar nämligen med kalk och bryts därmed ner. Det innebär å sin sida att det finns mindre kalk i vattnet för djuren som skulle behöva ämnet.

Också andra faktorer En annan bidragande faktor till försurningen är utsläppen av bland annat kväveoxid och svaveldioxid. Också ammoniak kan förorsaka försurning. De utsläppen förorsakas av bland annat förbränning av kol och olja, trafik, avloppsvatten och jordbruket.

Erik Bonsdorff, marinbiolog vid Åbo Akademi menar i boken Östersjön – hot och hopp att Östersjön aldrig kommer att bli sig lik. Klart är att mera samarbete behövs över gränserna. Punktinsatser hjälper inte, när problemet är såpass mångfacetterat.

Finland får goda poäng i olika undersökningar. OECD noterat att Finland hör till de länder inom samarbetet där jordbruket har lyckats minska mest på utsläppen.

Trots det står det jordbruket än i dag för 97 procent av ammoniakutsläppen i Finland. Environmental Performance Index 2008 rankar också Finland på fjärde plats.

Indexet mäter bland annat landets inställning till hållbar utveckling. Trots den goda placeringen finns det två områden där Finland klarar sig dåligt – jordbruksstöd och maritima skyddszoner. Även om en stor del av utsläppen som påverkar Östersjön sker annanstans finns det alltså områden där Finland kan bli bättre på. Detta utöver att satsa på mera samarbete med de andra länderna kring Östersjön.

Environmental Performance Index Utvecklat av Yale University, Columbia • University, World Economic Forum och Europakommissionens gemensamma forskningscentrum.

Mäter miljöfaktorer som påverkar människors hälsa samt hur väl landet stöder ekologiskt mångfald och en sund resursanvändning.

Baserar sig på 25 mätbara faktorer.

Menat som redskap för att lätt kunna jämföra länders miljöpolitik.

Visar en klar korrelation mellan ekonomisk utveckling och god miljöpolitik.

Läs mera: http://epi.yale.edu/

• • • •

Environmental Performance Index 2008 Topp tio

1. Schweiz 95.5 2. Norge 93.1 3. Sverige 93.1 4. Finland 91.4 5. Costa Rica 90.5

6. Österrike 89.4 7. Nya Zeeland 88.9 8. Lettland 88.8 9. Colombia 88.3 10 Frankrike 87.8

K r e t s r und a n – N y l a nd Del 1/4 Kretsrundan är en ny serie i SF, där SU:s fyra kretsar presenteras. Först ut är Nyland.

Störst, bäst och vackrast? Så brukar Nyland ibland beskrivas i SU-sammanhang. Med närmare 1700 medlemmar är kretsen störst.

Geografiskt sträcker den sig från Finlands sydspets, Hangö, ändå till Lovisanejden. Lokalavdelningarna är idag 14 till antalet, men minskar till 13 om det sker en sammangång i Raseborg. År 2009 för mig sig ett nytt kommunalval. Kommunerna i Lovisanejden väljer ett nytt fullmäktige på hösten för att därmed slås ihop vid årsskiftet 2009-2010. Totalt blev 23 SU:are invalda i kommunalvalet 2008.

Kretsstyrelsen 2009

En fest med långa anor

Ordförande Anna Bergman (Esbo)

Två gånger per år samlas närmare 120 personer, uppklädda i kostym och pyntade i håren, i en ungdomslokal någonstans utanför Lovisa. Det är då dags för SU i Lovisanejdens sitz, en nu redan gammal och mycket populär traditon i östranyland.

Sitzen är ett otroligt proffsigt evenemang med allt från en duktig toastmaster till rökmaskiner på efterfesten. Det är lokavdelningsstyrelsen som ansvarar och förverkligar hela evenemanget och som på något konstigt vis lyckas hålla koll på alla nya och gamla sitzare.

SU i Lovisanejdens sitz är alltså ett evenemang det absolut lönar sig att besöka!

Ordinarie medlemmar Valter Huldén (Grankulla) Staffan Sundström (Kyrkslätt) Emma Högnäs (Esbo) Fredrika Wickström (Karis) Karin Pihlström (Ekenäs) Ida Strandberg (Kyrkslätt).

Suppleanter Hanna Nordenswan (Elimäki) Erik Stenberg (Grankulla) Jonas Randers (Liljendal) Jenny Lindroos (Ekenäs) Sofia Portin (Esbo) Tor-Erik Stolpe (Ekenäs)

16

svensk

framtid nr 1 2009

18 år och kommunalpolitiker profilen text & foto peter ”poppe” sjöholm

I det annars rätt gubbtunga sfp är Jakobstad en ljusglimt. Invald med 11:e mest röster i hela kom-

munen är 18-årige Ida Stenman. Totalt plockade hon 162 röster. Mottagandet har också varit väl. De mera rutinerade politikerna har också tagit emot henne med öppna armar.

Enligt Ida själv är hon en riktigt vanlig 18-åring som går gymnasiet. Hon är abiturient och har ännu inte bestämt sig för hur nästa år ska se ut. Om det blir studier på annan ort räknar hon med att kunna pendla. Samtidigt förundrar hon sig över hur långt många andra har kommit med sina planer.

Stora utmaningar Gällande politiken kommer det säkerligen att bli en intressant fyraårsperiod. Jakobstad står inför stora utmaningar. Centrum borde ryckas upp och många personer har varslats i och med den ekonomiska krisen. Folkmängden i Jakobstad har också minskat en längre tid, en trend som glädjande nog vände i år.

– Att få Jakobstad attraktivt är viktigt. Det måste lockas både människor och företag till staden. De det inte finns så många utbildningsalternativ i staden efter gymnasiet, måste staden erbjuda lösningar som får att människor flyttar tillbaka, säger Ida. Det gäller också att locka nya invånare.

– Genom att betona att staden är tvåspråkig kunde man få fler invånare – att man får både får finsk- och svenskspråkiga. Det är viktigt att de finskspråkiga inte känner att de måste flytta bort efter högstadiet för att ha några möjligheter, säger Ida.

profil Namn Ida Mathilda Stenman Ålder 18 Familj Mamma Jaana, pappa Ulf, syskonen Axel och Alva + hunden Akilles Bor i Jeppis Kör en röd ford Dricker Mommos saft Äter inga kokta grönsaker Reser så ofta som möjligt och vart som helst Läser till studenten Surfar nästan enbart på Facebook Lyssnar på julmusik för att julstämningen ska infinna sig Smultronställe villan på Bockholmen SU är finlandssvensk ungdoms stolthet Viktigast just nu studentmössan

Splittra inte centrum Det sker också en klar utveckling i de östra delarna av Jakobstads centrum. Ida vill undvika att centrum splittras.

– Jag vill ha mera företag till Jakobstad. En upprustning av centrum skulle vara på sin plats. Det är också något som jag har hört mycket klagomål om. Synd är att delar av centrum står tomma. Centrum förskjuts också för tillfället och staden riskerar få två kärnor. Centrum måste därför utvidgas så att staden får en kärna, säger hon.

Mera samarbete med ungdomsfullmäktige Helt ny i politiken är Ida inte. Hon fungerar från tidigare som ordförande för stadens ungdomsfullmäktige, som

nu har varit verksamt i tre år. Ungdomsfullmäktige har egna budgetmedel på 10 000 euro och söker ännu sina former.

Ida ser nu möjligheter med mera samarbete mellan de två instanserna.

– Jag vill ha med ungdomar i nämnderna. Det är viktigt att alla åldersgrupper är representerade. Från ungdomsfullmäktige kunde det också sitta fler folk i nämnderna.

Valet till ungdomsfullmäktige kunde bli riktgivande när nämndplatserna fördelas, säger hon.

Själv siktar Ida in sig på utbildningsnämnden. Med 162 röster i ryggen torde det inte bli ett problem.

– Jag har hört av många att man inte ska ta för mycket på sig och ha för stora ambitioner, för mitt i allt blir det för mycket. I utbildningsnämnden får jag säkert tillräckligt mycket att göra och kan ändå göra det ordentligt, säger hon.

Nu börjar också arbetet att hålla kontakt med väljarna.

– Det blir att vara synlig, så att folk lätt tar kontakt med en. Motioner och insändare är också viktigt, så att människor ser vad man håller på med, säger Ida. Inte mycket kampanj Speciellt mycket kampanj förde Ida ändå inte, trots det goda resultatet. Hennes Facebook-grupp fungerade som en bra länk till väljarna. Där blev också diskussion om hennes ståndpunkt i olika frågor. Så har Ida också gjort lite kampanj på stan och sprungit på någon paneldebatt. Dessutom hade hon stenar med hennes namn och kandidatnummer utplacerade på olika ställen i staden. Varför just stenar? En återspegling på hennes efternamn. Pappa Stenman var uppställd i Larsmo och körde även han med samma kampanjidé.

Politik är inte något som direkt har diskuterats speciellt mycket hemma vid matbordet. Ida noterar ändå att det mesta nog rör politik.

– Det mesta man diskuterar blir politik i något skede.

Så fort du börjar klaga på något eller vill ha en bättring med något, blir det politik fastän man inte medvetet skulle tänka på det, säger hon.

Diskussion var också ett viktigt verktyg i då Ida förde kampanj inför valet.

– Tala med människor från olika grupper och fråga vad de vill. Ryktet sprider sig nog, säger hon.

Mera aktiviteter behövs Klart är att det behövs mera att göra för stadens ungdomar. Under hösten blev det mediastorm då masslagsmål bröt ut i staden. Ida tycker att media blåste upp det lite väl mycket, men menar samtidigt att det nog är ett tecken på att det inte finns tillräckligt för ungdomarna att göra på veckosluten.

– Det finns en ungdomsgård, Tobaksmagasinet. Det borde rustas upp och få ett nytt rykte eller så måste det fixas något nytt. Det borde också satsats ordentligt på det. Speciellt om man är under 18 år, finns det verkligen inget att göra, säger hon.

Också för personer som är äldre än 18 år borde det finnas mera alternativ.

– Många av mina kompisar har frågat vad man ska göra om man inte vill fara ut på krog. Då sitter man hemma med en film. Om det bara finns de alternativen är det nog dåligt. Där måste ske en förändring, säger Ida.

svensk

framtid nr 1 2009

19

Fortsatta valframgångar för LSK LSK text Mats Biström Vice ordförande Liberala Studerande LSK

När Liberala Studerande LSK grundades den 8 februari 2008, då under namnet Förbun-

det Liberala Studentklubben, satte vi upp några utmanande mål för vår verksamhet. På kort sikt skulle vi behålla vår plats som största fullmäktigegruppering inom Åbo Akademis Studentkår och etablera oss inom andra student- och studerandekårer i Svenskfinland. Vi skulle vara det liberala alternativet som hittills saknats inom studentpolitiken i Finland.

När man nu, snart ett år senare, blickar tillbaka på vårt första verksamhetsår som nationellt studentpolitiskt förbund kan man konstatera att vi har gjort väl ifrån oss, men att mycket jobb återstår.

De olika kår- och delegationsvalen under hösten var kanske våra största utmaningar, men också våra största möjligheter. LSK som förbund ställde upp kandidater inom fyra student- och studerandekårer: Arcadas studerandekår Ask, Novias studerandekår Novium, Svenska Han-

delshögskolans Studentkår (SHS) och Åbo Akademis Studentkår (ÅAS).

Förutsättningarna i valet vid ÅAS var mycket goda. I år byggde strategin på att LSK i Vasa och LSK i Åbo går till val på skilda listor i valförbund för att förstärka grupperingarnas lokala förankring, utan att glömma vikten av de nationella målen och helhetstänkandet. Med facit på hand var detta en mycket lyckad kombination och LSK lyckades behålla sin enkla majoritet, 16 av 31 platser, i kårfullmäktige.

Valet vid Novium var såtillvida intressant att det redan hållits ett val på våren där LSK för första gången deltog. Då var resultatet för oss 7 av 15 mandat i fullmäktige. Endast ett halvt år senare var siktet inställt på att hålla ställningarna i fullmäktige. Detta visade sig vara en underskattning av hur starkt varumärke LSK redan blivit. Resultatet blev en storseger med hela 11 av 15 mandat.

Kårvalet vid Ask och delegationsvalet vid SHS var större utmaningar i och med att LSK inte alls hade några grupperingar vid någondera av högskolorna. Det gällde alltså att börja från noll och arbeta sig uppåt. Vid Ask ställde LSK upp två kandidater, varav den ena blev invald. Ett fullgott resultat med tanke på att kandidatrekryteringen

för samtliga grupperingar var svår i höstens val.

Vid SHS hade vi en kandidat som tyvärr inte blev invald. Oddsen låg dock emot oss med tanke på det traditionellt mycket politiskt obundna beslutsklimatet inom SHS. Sammanfattningsvis kan man säga att höstens kårval för LSK:s del var mycket lyckade. Vi höll de starka positionerna inom ÅAS, växte ytterligare inom Novium och etablerade oss för första gången inom Ask. Varumärket LSK fortsätter att utvecklas och stärkas. Inför höstens val hade vi nytt material med vår nya grafiska profil till vårt förfogande och dess mottagande var mycket gott. Finslipningen av den grafiska profilen fortsätter under vintern.

Det finns i detta nu inga egentliga alternativ till LSK inom den svenskspråkiga studentpolitiken i Finland. LSK har organisationen och kunnandet att se förbi lokala tvister och främst inrikta sig på lösningar som gynnar alla studerande, oberoende vilken studieort. Svenskfinlands gränser är dock inget hinder för LSK. Vi siktar betydligt längre än så och ser oss som det enda tvåspråkiga och liberala alternativet inom finländsk studentpolitik. Framtiden för LSK ser fortsatt ljus ut och möjligheterna är obegränsade.

20

svensk

framtid nr 1 2009

Den avgiftsfria utbildningen är i fara LSK text Otto Andersson

Vi skrivande stund har vi just firat den avgiftsfria utbildningens dag. Det är på sin plats att minst

en gång i året ta en tankeställare gällande avgiftsfriheten. I Finland är vi vana att ta det som en självklarhet att utbildningen ända från ettan i lågstadiet till doktorshatten är avgiftsfri. Egentligen är det ganska naturligt att tänka så eftersom vi alla haft privilegiet att njuta av ett av världens bästa utbildningssystem. Länge har vårt harmoniska tillstånd endast störts av Helsingfors universitets före detta kansler Kari Raivio, som alltid nu som då föreslagit terminsavgifter, i en eller annan form. Ända tills den allra sista tiden har hans förslag nästan unisont blivit torpederade av de politiska och akademiska kretsarna.

Tyvärr verkar det som denna konsensus nu är över. Alltför ofta får vi nu läsa om, mer eller mindre, klara ställningstaganden för terminsavgifter.

Enligt det nuvarande regeringsprogrammet görs det ett försök där högskolor i enskilda magisterprogram har möjlighet att ta ut terminsavgifter av examensstuderande som kommer från länder utanför EU och EES. Det här är en beklaglig utveckling och kan ses som ett första steg i uppluckringen av principen om avgiftsfri utbildningen. På SFP:s partidag försäkrade dock partiordförande Wallin att SFP även i fortsättningen är emot terminsavgifter i alla former. Detta glädjande besked kom som svar till Liberala Studerandes förfrågan. Nu gäller det för oss att fortsätta påminna partiledningen om detta så att SFP även i regeringen för en linje mot terminsavgifter. Det är nämligen inte alls orealistiskt att utgå ifrån att terminsavgifter för utländska studerande är inkörsporten till terminsavgifter för alla. När man en gång ger efter är det lätt att i framtiden motivera en utvidgning.

Men det här är verkligen inte den enda orsaken till att motsätta sig terminsavgifter för utländska studerande.

Med tanke på åldersstrukturen i vårt samhälle är det i framtiden ett måste för Finland att rekrytera utländsk arbetskraft och kunnande. Konkurrensen om utländskt kunnande är redan nu hård mellan olika länder. För Finlands del är den avgiftsfria utbildningen vårt starkaste trumfkort i rekryteringen av utländskt kunnande. Enligt undersökningar som gjorts bland utländska studerande är det avgiftsfriheten som lockar studerande till Finland.

Ett införande av terminsavgifter skulle sannolikt drastiskt minska antalet utländska studerande i Finland.

Det bästa exemplet är Danmark där det för några år sedan infördes terminsavgifter för utländska studerande. Efter införandet sjönk antalet utländska studerande drastiskt.

I Finland har vi knappast råd med en liknande utveckling.

Trots detta verkar åtminstone statsminister Vanhanen inbitet tro att terminsavgifter för utländska studerande skulle öka vår konkurrenskraft.

Enligt många terminsavgiftsförespråkare är en prislapp kännetecknet på en högklassig utbildning.

Påståendet är enkelspårigt. Vi måste vara realistiska. Våra högskolor blir inte nya Oxford eller Harvard genom att vi inför avgifter. De sannolika intäkterna från terminsavgifter är inte så stora att det skulle ha någon kvalitetshöjande inverkan.

Till och med Kari Raivio medger att terminsavgifters inverkan på högskolornas finansiering är obetydlig. Det här gäller såväl terminsavgifter för utländska som för inhemska studerande. Undertecknad har svårt att förstå vad nyttan med terminsavgifter i så fall blir. Samtidigt är hela tanken om utbildning som en produkt motbjudande. Om vi inför terminsavgifter för utländska studerande, så befinner vi oss i en situation där det på samma högskola finns både betalande och icke-betalande. Det är inte ett bra utgångsläge för en jämlik behandling av studerande. Har den som betalar rätt att kräva mera än den som inte gör det?

Lika möjligheter till utbildning är en grundrättighet

och en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Efter ett införande av terminsavgifter i Finland kan vi inte längre garantera alla samma möjligheter att utbilda sig. Enskilda personers bakgrund och ekonomiska ställning kommer att spela en allt större roll. Skapandet av eventuella stipendiesystem kommer inte att avhjälpa den klyfta som skapas. I Tyskland har terminsavgifter haft en avskräckande effekt på studier. Internationella studier visar även att kvinnor i genomsnitt belastas mera av terminsavgifter på grund av till exempel lägre löner. Således skulle terminsavgifter på ett negativt sätt påverka även jämställdheten mellan könen.

Kampen mot terminsavgifter är för tillfället en av det absolut viktigaste frågorna inom högskolepolitiken. Vi måste säga ett bestämt nej till terminsavgifter nu då diskussionerna ännu befinner sig på ett förstadium. Om vi inte är aktiva nu så är det sannolikt för sent om 5-10 år!

Invalda LSK:are Åbo Akademis studentkår

Studerandekåren Novium

Styrelse Mats Biström (ordf.)

Beata Björkvall Linda Bäckman Danica Vihinen

Styrelse Joachim Hesthammer (ordf.)

Anna Alm Kristian Snellman

Fullmäktige Silja Borgarsdóttir Sandelin (ordf.)

Carolina Andersson Janni Lindholm Christoffer Hällfors Ann-Sofie Edfelt Mathias Lejonqvist Ann-Charlott Bender Johannes Björkqvist Roger Nyqvist Sini Sundqvist Sandra Grindgärds Markus Nisula Johan Selenius Sofia Portin Josephine Thörnroos Daniela Sund

Fullmäktige Mård Thomas (ordf.)

Hannuksela Toni Björk Jenny Erlands Klaus Haglund Tomas Bergman Simon Ahlbäck Mats Molander Kent Ingves Janica Sundman Conny Dunderfelt Marie Arcada studerandekår Fullmäktige Jens Tegengren

svensk

framtid nr 1 2009

21

Calle blev statssekreterare Gamla SU:are

text Peter ”Poppe” Sjöholm

Gamla SU:are fortsätter att göra bra ifrån sig. SU:s Calle Haglund har valts till ny statssekreterare för minister Stefan Wallin. Ny specialmedarbetare blir SU:s tidigare ordförande Anna Bertills.

Calle arbetar sedan sommaren 2007 som specialmedarbetare för sfp:s ministrar.

Han är 29 år gammal och ekonomie magister till utbildningen. Han har tidigare varit bland annat chefredaktör för Elevbladet, Studentbladet och Papper. Den sistnämnda tidningen grundade han även, tillsammans med Rasmus Wikman.

I kommunalvalet fick Calle 1547 röster i Esbo.

- Jag tar emot den nya utmaningen med stor energi. Vi har viktiga ansvarsområden inom regeringen, många viktiga förvaltningsreformer på gång och ett bra regerings-

program att uppfylla. Det blir intressant att fortsätta arbetet med de här frågorna som statssekreterare, konstaterar Haglund.

Till uppdraget som Wallins specialmedarbetare kallas politices magister Anna Bertills från Vörå. Hon är 29 år gammal och jobbade tidigare vid Finlands Svenska Idrott. Anna valdes tidigare i år till sfp:s viceordförande.

SU:s tidigare ordförande Linda Lindholm har också blivit kontaktchef för sfp i Åboland. Otto Andersson valdes in i Finlands Ungdomssamarbete Allians styrelse och Helleke Heikkinen i samma förenings Internationella utskott. I Pohjola Nordens Ungdomsförbund valdes Silja Borgarsdóttir Sandelin in i styrelsen och Janne Leivo på en suppleantplats. Till Unga europeérs styrelse valdes Eva Roos. Anna Jern valdes dessutom in i Utvärderings- och understödskommissionen för ungdomsorganisationer.

SU gratulerar!

Calle Haglund i yngre dagar. Fångad på taket till SU:s centralkansli, med Helsingfors i bakgrunden.

svensk

framtid nr 1 2009

23

Nu börjar EP-kampen! nat för nya EU-länder. Föredraget skulle ännu godkännas av alla nuvarande medlemsländer, men föll i en folkomröstning i Irland. Det innebär att Lissabonföredraget är i limbo och att Niceföredraget står fast.

med 41,1 procent. Traditionellt har det låga deltagandet skyllts på fint väder och att människor hellre ligger på stranden och äter glass. Får se hur det går i år. Speciellt sfp måste få väljare till valstugorna.

Nomineringen i full gång

Valet inte förlorat

valdes till Europaparlamentariker 2004. På sommaren går 27 EU-länder till val för att välja totalt 732 ledamöter. 13 av dem kommer att komma från Finland, vilket är en färre en senast. Det är 1,8 procent av mandaten.

Valet är det näst största demokratiska parlamentsvalet.

Bara Indien slår EU i antalet personer som röstar.

Till skillnad från kommunal- och riksdagsval är hela landet en och samma valkrets i EP-valet. Det är alltså möjligt att rösta på alla kandidater, oberoende om de är från Ivalo eller Hangö. Det innebär samtidigt att valkampanjen måste föras i hela landet. År 2004 plockade sfp t.ex. 200 röster i Uleåborgs valkrets.

Totalt får sfp ställa upp 20 kandidater. I november lanserade partiet tre namn. Partiets tre vice ordföranden Christel Liljeström (1960) från Sibbo, Anna Bertills (1979) från Vörå och Nils Torvalds (1945) från Helsingfors ställer alla upp. Av dem är Anna Bertills SUkandidat. Hon har bland annat varit SU:s ordförande 2005-2007.

Skillnaden är alltså stor från kommunalvalet, där sfp hade 1 407 kandidater uppställda. Det blir därför viktigt att hitta kandidater som får röster i hela landet.

Med bara 20 uppställda kandidater måste det vara namn som klingar högt och går hem överallt.

Antalet mandat ändras

Hellre äta glass?

EU är en växande union. Sedan valet 2004 har Bulgarien och Rumänien anslutit sig och flera andra länder bankar på porten. För att parlamentet inte ska svälla sig för stort undertecknades Niceföredraget år 2001. Föredraget begränsar antalet parlamentariker till 736.

Niceföredraget specificerade också att EU maximalt kan ha 27 medlemsländer.

Lissabonföredraget, undertecknat i oktober 2007, skulle ha ökat antalet parlamentariker till 751 och öpp-

Alla 27 EU-länder kommer att hålla valet mellan den 4:e och 7:e juni 2009. Valresultaten i ett EU-land får inte offentliggöras före vallokalerna har stängt i alla länder.

Det för att resultatet i ett land inte ska påverka valet i ett annat.

Totalt bor det närmare 500 miljoner människor i länderna. I valet 2004 var deltagandet 45,6 procent, men det ska föras en aktiv kampanj av parlamentet för att få den siffran uppåt. Finland låg lite under medeltalet

Bland allmänheten har siffran 10 000 röster till det 13 mandatet kastats fram. Så dåligt borde läget ändå inte vara. Skillnaden i valdeltagandet i ett kommunalval och i EP-valet är såpass stor att det är svårt att dra paralleller.

I valet 2004 valdes Henrik Lax visserligen in på det 14:e och sista mandatet. Samtidigt var sfp bara 2 383 röster från att ta det 13:e mandatet. År 1999 då sfp gick på gemensam lista med centern, återvaldes Astrid Thors med 81 092 röster, eller tredje mest röster i hela Finland. På en egen lista hade sfp plockat det elfte mandatet, och det med bara tre kandidater. År 1996 valdes sfp på det 13:e mandatet. Valet är alltså inte förlorat. Det som nu krävs är en stark kandidatlista och en bra kampanj.

Valdagen är söndagen den 7 juni 2009, men kampanjen börjar betydSpecialmedarbetare ligt tidigare. Kom med Anna Bertills är en av och säkra sfp:s plats i SU:s kandidater.

Bryssel!

EP-valet text Peter ”Poppe” Sjöholm foto diana lili & sfp

Fem år har redan hunnit gå sedan sfp:s Henrik Lax

Europaparlamentet ledamöter (2009), • 732 varav 13 från Finland

• Mandatperiod på 5 år • Lagstiftande makt tillsammans med Europeiska unionens råd • Beslutar om EU:s budget • Kontrollerar kommissionen • Har säten i Strasbourg i Frankrike och i Bryssel i Belgien partigrupper, sfp hör till Alliansen • 7liberaler och demokrater för Europa (ALDE)

Land Tyskland Frankrike Italien Storbritannien Polen Spanien Rumänien Nederländerna Belgien Grekland Portugal Tjeckien Ungern Sverige

Mandat

Procent

99 72 72 72 50 50 33 25 22 22 22 22 22 18

13,5% 9,8% 9,8% 9,8% 6,8% 6,8% 4,5% 3,4% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 2,5%

Land Bulgarien Österrike Danmark Finland Slovakien Irland Litauen Lettland Slovenien Cypern Estland Luxemburg Malta

Mandat

Procent

17 17 13 13 13 12 12 8 7 6 6 6 5

2,3% 2,3% 1,8% 1,8% 1,8% 1,6% 1,6% 1,1% 1,0% 0,8% 0,8% 0,8% 0,7%

svensk

framtid nr 1 2009

25

SU fick nya kretsstyrelser

Nyland

Helsingfors

Åboland

Österbotten

Mitt namn är Anna Bergman och jag kommer från Esbo där jag bott hela mitt 20 åriga liv. Student blev jag våren 2007 från gymnasiet Lärkan. Därefter ansåg jag mig behöva en ordentlig semester och så reste jag extempore till Australien för ett mellanår.

Down under reste jag, jobbade när det behövdes och bodde en längre tid i Sydney. Nu studerar jag statskunskap på Soc&kom i Helsingfors och trivs där väldigt bra även om jag var tämligen borttappad i början. Mitt intresse för politik väcktes under högstadiet och det var väl vid 14-15 års ålder som jag gick med i SU. Till mina intresseområden inom politiken hör bl.a EU, internationella frågor, språkfrågor, miljö och ungdomsfrågor. I SU har jag suttit med i Nylands kretsstyrelse och i förbundsstyrelsen.

Det bästa med den nya styrelsen är att det finns många nya och fräscha ansikten med och en mångfald med olika personer.

Saker styrelsen centralt kommer att arbeta med är EP-valet och kommunalvalet i östra Nyland. Dessutom kommer årets kongress att ordnas i Nyland och olika roliga evenemang finns också i planerna, t.ex för sommaren.

I ett soligt år har jag fått ladda batterierna och jag är nu ivrig att sätta igång och jobba med den nya styrelsen, jag ser fram emot år 2009 och tror att detta kommer att bli ett mycket givande och roligt verksamhetsår.

Jag heter Daniela Holm, ursprungligen hemma från Tammerfors men nu bosatt i Helsingfors. Jag är 20 år gammal och studerar statskunskap på SocKom. Jag har tre småbröder och världens sötaste lilla hund.

Jag har varit SU aktiv i ca 3 år och har under den tiden hunnit verka i min lokalavdelning, krets och suttit i förbundsstyrelsen. Förutom politik tycker jag om idrott, kompisar och pimpelipom-indie-shit.

I år har Helsingfors krets fått många nya medlemmar. Vi har klarat ett svårt kommunalval med fler röster i bakfickan än i det förra kommunalvalet. I nästa års Europaparlamentsval tänker vi göra ännu bättre av oss. Vi kommer att försöka aktivera ett så stort antal medlemmar som möjligt som skall stöda våra egna kandidater. På samma skall vi sprida kunskap om EU och om varför alla skall rösta även i dessa val.

EU skall inte kännas främmande för det är ju ändå våra vardagliga ärenden som ”dom i Bryssel” bestämmer över.

För att inte helt glömma bort det lokala, kommer kretsen att vara hårdare på tidens tand och alltid vara informerad om vad som händer i staden. Vi skall släcka lågor före de blir stora bränder. Våra stora politiska visioner skall vi ändå inte göra utan humor och speciellt inte utan glimten i ögat. För vem orkar med politik om det inte känns roligt?

Jag väntar på nästa år med spänning, kretsordförandeskapet är ett mycket intressant uppdrag och det känns mycket bra att få förtroende för att jobba med något man verkligen brinner för!

Första halvan av 2009 kommer att präglas av Europaparlamentsvalet och då kommer det att behövas mycket kämpaglöd från såväl SU:are som SFP:are för att vi skall få det trettonde mandatet.

I kampanjen skall vi köra fram unga, duktiga kandidater som kan attrahera många olika sorters väljare. EP-valet har hittills haft ett lågt valdeltagande och därför är viktigt att man gör kampanj också enbart för att uppmana väljarna att rösta.

Som kretsordförande vill jag satsa på skärgården och på att utveckla starka lokalavdelningar där. Efter kommunalvalet har Svensk Ungdom fullmäktigeledamöter både i Väståboland och på Kimitoön vilket ger oss möjligheten att bevaka och påverka beslutsfattandet på ett helt nytt sätt.

Skärgården har alltid varit en utmaning eftersom unga ofta flyttar bort för att börja jobba eller studera på fastlandet vilket har gjort det problematiskt att starta upp en fungerande verksamhet där. Men det är en utmaning som jag är redo att ta mig an!

I Åbo är det viktigt att vi jobbar för ett mera genomskinligt beslutsfattande, det skall vara lätt att följa med vad som händer i stadsfullmäktige.

Därtill skall vi fortsätta att jobba för ett bilfritt centrum med fungerande lokaltrafik. Att vi fortsätter jobba för det svenska språkets ställning i Åbo är en självklarhet.

De områden som personligen står mig nära är miljö, immigration, jämställdhet, utbildning och elevvård och det är även dessa jag vill övervaka nästa år. Överlag så vill jag fortsätta arbeta för de teman vi lyfte upp i kommunalvalet, ung och klimatsmart, ung och samhällsengagerad samt ung och företagsam.

Jag vill inleda med att tacka så mycket för förtroendet. Jag vill försäkra er om att jag tar mitt uppdrag som kretsordförande i Österbotten på allvar. Jag är 24 år ung och har mitt ursprung i Korpo. Min familj flyttade till Korsnäs 1995 och jag har varit en nöjd österbottning sedan dess. Jag studerar vid Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten sedan 2003 och blir klasslärare med ämneslärarbehörighet i engelska. Jag hoppas få min magistersavhandling klar till julen, så jag kan ge SU Österbotten min fulla koncentration efter det. Jag har varit föreningsaktiv och aktiv inom kårens verksamhet under hela studietiden. Jag är en spexare som brinner för natur, kultur och resor.

Jag är ganska ny inom Svensk Ungdom i Österbotten, men jag har länge känt att det här kunde vara något för mig. Att gå med i Svensk Ungdom kändes naturligt. Steget från vice ordförande till ordförande gick snabbt och jag har mycket att lära mig. Tillsammans med den nya styrelsen kommer det att gå bra och mina förväntningar är höga. Jag hoppas på ett år präglat av engagemang, nya bekantskaper och framför allt aktivitet.

Det tycks just nu finnas en oroande passivitet bland de unga inom samhället. Som föreningsaktiv får man en känsla av att egoismen växer.

Duktiga unga finns och kommer alltid att finnas, ändå har föreningar som tidigare varit populära svårt att hitta folk. Om trenden håller i så hotas en stor del av föreningarnas verksamhet läggas ner. Detta är en trend som jag tillsammans med kretsstyrelsen önskar motverka. Aktivt deltagande unga håller makten i sin hand. Om unga vill vara med och påverka måste de också aktivera sig. Att sitta hemma och gnälla är ingen lösning för den intelligenta och utbildade ungdomen, istället bör de engagera sig i samhället.

Vi syns på SU:s evenemang!

Daniela Holm kretsordförande 2009

Anna Bergman kretsordförande 2009

Runa Ismark kretsordförande 2009

Ida Schauman kretsordförande 2009 SU i Nylands kretsstyrels 2009 Ordinarie medlemmar Valter Huldén Staffan Sundström Emma Högnäs Fredrika Wickström Karin Pihlström Ida Strandberg

Suppleanter Hanna Nordenswan Erik Stenberg Jonas Randers Jenny Lindroos Sofia Portin Tor-Erik Stolpe

SU i Helsingfors kretsstyrelse 2009 Ordinarie medlemmar Julia Witting Laura Ranta Armi Murto Paulina Junni Benjamin Ellenberg Kimmo Heikkinen

Suppleanter Niklas Mäklin Netta Suomi Marie Green Veli-Pekka Vuori

SU i Åbolands kretsstyrelse 2009 Ordinarie medlemmar Richard Siivonen Wilhelm Liljeqvist Magnus Hindström Amanda Enberg Danica Vihinen Johan Balthasar

Suppleanter Petra Höglund Cecilia Fredriksson Hanna Karlson Hanna Engblom Fanny Lindholm Axel Ramberg

SU i Österbottens kretsstyrelse 2009 Ordinarie medlemmar Maria Helsing Sonja Sandbacka Pia Backman Ulrika Forss Anna-Kajsa Blomqvist Marcus Beijar Anna Sundstén Markus Sällinen Tony Wesander Simon Björklund

Suppleanter Theresa Sundström Henrik Antfolk Victor Ohlis Tina Holms Gallina Sandås Tanja Myntti Rhea Rantanen Jimmy Björklund Kristoffer Wiik Andreas Snellman

V a d f i nns i d i n p l å nb o k , Ann a ?

Den här gången är det SU i Nylands nyvalda ordförande Anna Bergman som öppnar sin plånbok åt SF. Plånbok köpte den när jag var en äkta fjortis o har inte skaffat en bättre, skäms lite varje gång ja tar fram den.

5 euros sedel min plånbok brukar vara ett enda kaos och det är alltid lika roligt när man råkar hitta en bortglömd femma :)

Kaffekort tyvärr har mitt kaffeberoende kommit tillbaka, det första jag gör när jag kommer till skolan är att skaffa en kopp kaffe, sen ser dagen alltid lite ljusare ut.

Hundbild min Ronja som var min allra bästa vän, hon måste tyvärr avlivas för ett år sen p.g.a ålderdom men hon följer med i plånboken vart jag än går.

Visa electron viktigt och med fint motiv (alla brukar inte hålla med) av min barndomsidol Uno Turhapuro som jag brukade titta på med min pappa.

Underground-biljett minne från början av min Australien-resa, som påbörjades i London.

Sunferries-tidtabell Australien-minne, från resandet på östkusten då vi bodde på paradisön Magnetic Island.

NABs kort National Australia Bank, mitt aussie-bankkort.

svensk

framtid nr 1 2009

27

Mittengruppen vid Ungdomens Nordiska Råd.

NCF – bra så in i Norden ncf text Matilda Flemming foto Silje Bergum Kinsten

NCF, Nordiska Centerungdomens Förbund, är

SU:s nordiska paraplyorganisation. I detta skede av presentationen brukar folk fråga sig varför i all sin dar SU är med i det nordiska centersamarbetet – förklaringen är historisk. SU var med då NCF grundades och eftersom NCF hör till de få fungerande partipolitiska organisationerna på nordiskt plan har man fortsatt vara med.

NCF är ett forum för politisk diskussion, utbyte av erfarenheter och politik på nordisk nivå. Men framförallt är NCF ett superbt tillfälle att lära känna andra unga politiker från hela Norden och att ha skoj! NCF ordnar seminarier med en nordisk touch om diverse aktuella teman så som nordisk utvecklingspolitik, demografi och migration i Norden och en gemensam nordisk försvarspolitik.

NCF:s främsta påverkningskanal är Ungdomens Nordiska Råd (UNR) och Nordiska Rådet. UNR är en samarbetsplattform för de partipolitiska ungdomsorganisationerna där man gemensamt försöker påverka Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. De resolu-

tioner som godkänns av UNR går sedan vidare till Nordiska Rådets session. NCF representeras i UNR:s presidium av SU:s Minna Lindberg. NCF har också direkta kontakter till Nordiska Rådet genom Mittengruppen, dit moderorganisationerna för NCF:s medlemsorganisationer hör.

Arbetet i NCF leds av en styrelse, som väljs på Repskapet, NCF:s högsta beslutande organ. I år är Fanny Gud-

björg Jónsdottir president. Från SU:s sida sitter Silja Borgarsdóttir Sandelin som vicepresident och Anna Sundstén som styrelsemedlem. Repskapet ordnas årligen i augusti, medan det andra årliga stora evenemanget, Toppmötet, går av stapeln i februari. Nästa Toppmöte ordnas 1315.2.2009 i Vilhelmina i norra Sverige. Temat är lokal utveckling med fokus på miljö. Om detta låter intressant så hör av dig till sandra@su.fi för att anmäla intresse!

NCF

• • • • • •

grundat 1965 mittenideologi gröna och socialliberala värderingar två årliga sammankomster: repskapet och toppmötet har en anställd generalsekreterare medlemmar; Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Sverige, Keskustan Opiskelija liitto (KOL), Finland, Suomen Keskusta-nuoret,

NCF arbetar för

Finland, Svensk Ungdom (SU), Finland, Samband Ungra Framsóknarmanna (SUF), Island, Senterungdommen, Norge, Ålandsk Ungcenter (ÅUC), Åland läs mera på www.ncf.to

•

motverka klimatföränd- • att ringar och skydda våra hav främja de nordiska språken • att och den nordiska kulturen uppnå jämlikhet och • att främja mångfald främja Nordisk forskning • att och utbildningsutbyten mellan de nordiska länderna att stärka ungdomars möjligheter och rättigheter på arbetsmarknaden

•

V i l l du å k a p å l i b e r a l p r a k t i k t i l l B r y ss e l e l l e r L o nd o n ?

SVENSKA KULTURFONDEN OCH SVENSK UNGDOM LEDIGANSLÅR TRE PRAKTIKANTPLATSER LIBERAL INTERNATIONALS KONTOR I LONDON (www.liberalinternational.org) INTERNATIONAL FEDERATION OF LIBERAL YOUTHS KONTOR I LONDON (www.iflry.org) EUROPEAN LIBERAL DEMOCRATS KONTOR I BRYSSEL (www.eldr.org)

Stipendiets storlek är per månad: 1 100 euro i Bryssel och 1 500 euro i London. Praktikperioderna är från 1.7.2009 till och med 31.12.2009.

I din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person att få åka till London och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. Bifoga gärna meritförteckning.

Ansökningstiden går ut den 14 februari. Ansökningar tas emot på adressen: praktik@su.fi Mer information om stipendiet finns på www.su.fi/praktik Tilläggsinformation om stipendiet ges av Svensk Ungdoms förbundssekreterare Mats Löfström, (09) 693 072 50, 045 737 988 78 eller mats.lofstrom@su.fi

Bl i Som m a r l äger koor di nator !

Tycker du om att jobba med barn, njuter du av att få vara ute i skärgården och sprudlar du av idéer?

Då är du personen vi söker!

Verkar det som din grej? Skicka in din ansökan till Svensk Ungdom, PB 430, 00101 Helsingfors eller per e-post till anna@su.fi senast den 16 januari klockan 16.00

Svensk Ungdom söker en koordinator för sin sommarlägerverksamhet 2009. Din uppgift är att under våren planera, koordinera och marknadsföra våra barn- och ungdomsläger. På lägren fungerar du dessutom som stabchef. Lägrena äger rum de tre första veckorna i juni ute på Kirjais kursgård i Nagu.

För mer information kontakta Förbundssekreterare Mats Löfström (mats@su.fi, 045 737 988 78) eller Pol.sek för organisation Anna Juntunen (anna@su.fi, 045 773 102 75).