FORSKNING
Lymfödemutveckling efter behandling av livmodercancer Madelene Wedin, överläkare och gynekologisk tumörkirurg vid kvinnokliniken i Linköping har forskat om lymfödemutveckling efter behandling av livmodercancer. Nedan presenterar hon sin forskning. Livmodercancer är den vanligaste gynekologiska cancern i Sverige och drabbar cirka 1500 kvinnor årligen. Prognosen är god då den oftast tidigt ger symtom som vaginal blödning efter klimakteriet och upptäcks därför som regel i ett tidigt stadium. Behandlingen av livmodercancer är i första hand operation som innefattar borttagande av de inre gynekologiska organen. Om man drabbas av livmodercancer är det förenat med sämre chans till överlevnad om cancern har spridit sig till lymfknutorna. För att öka överlevnaden erbjuds då i tillägg onkologisk behandling. Det är därför av värde att i den kirurgiska behandlingen inkludera borttagande av lymfknutor och analysera dessa i mikroskop för att se om spridning har skett. Mellan 2012 – 2021 baserade sig rekommendationerna i kirurgins omfattning på vilken typ av livmodercancer (histologi) samt växtsättet i livmodern. Vid ökad risk för tidig spridning och därmed sämre prognos klassades cancern som ”hög-risk” livmodercancer och enligt de nationella riktlinjerna för livmodercancer från 2012 rekommenderades att vid operation förutom borttagande av de gynekologiska organen även ta bort lymfknutorna i bäckenet och längst stora kroppspulsådern. Vid avsaknad av den ökade risken för tidig spridning klassades cancern som ”låg-risk” och lymfknututrymning avstod. Nya nationella riktlinjer Från 2021 har de svenska nationella riktlinjerna för behandling av livmodercancer ändrats till rekommendation att man tar bort så kallade portvaktslymfknutor i bäckenet på alla som genomgår kirurgi vid livmodercancer för att erhålla information om eventuell spridning. Borttagande av lymfknutor innebär en risk för ökad sjuklighet för den drabbade kvinnan med utveckling av lymfödem i benen, ett tillstånd som oftast är kroniskt och som påverkar livskvaliteten negativt. Kunskapen om konsekvenserna av behandlingen av livmodercancer är idag begränsad, och det finns särskilt ett behov av ökad kunskap om utveckling av lymfödem och dess påverkan på livskvaliteten. Deltagande och syfte Avhandlingen baseras på en observationsstudie, LASECstudien (Lymphedema After Surgery of Endometrial Cancer). Den pågick 2014–2018; 15 sjukhus i Sverige 10
en av ”... ut veckling r bete lymfödem ef oderm handling av liv nde och cancer är betyda valiteten påverkar livsk vt negati .”
Madelene på sin disputationsdag. Kontakt: madelene.wedin@regionostergotland.se
deltog (nämnd i alfabetisk ordning: Eksjö, Falun, Gävle, Göteborg, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Sundsvall, Skövde, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik och Västerås). Studien hade till syfte att öka kunskap om utveckling av lymfödem efter behandling av livmodercancer och på så sätt bidra till kunskap att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor som överlever livmodercancer. Frågor som studien avsåg besvara: • Vad är incidensen av lymfödem efter behandling av livmodercancer, med eller utan borttagande av lymfknutor? • Hur påverkar lymfknututrymning och lymfödem livskvaliteten? • Vilka är riskfaktorerna för att utveckla lymfödem? • Vad innebär borttagande av lymfknutor och utveckling av lymfödem avseende kostnader för sjukvården? Det finns idag inget standardiserat sätt att mäta lymfödem. Hur vanlig lymfödemutveckling är, hur det påverkar livskvaliteten samt vilka riskfaktorer som finns är inte fastställda. I studier rapporteras att mellan 0 och 49 procent som behandlas för livmodercancer utvecklar lymfödem. Tillvägagångssätt 262 kvinnor med nydiagnostiserad livmodercancer inkluderades i LASEC-studien och 235 kvinnor fullföljde studien. Av dessa opererades 116 kvinnor med hög-risk cancer med lymfknututrymning och 119 med låg-risk cancer opererades utan, i enlighet med rekommendationer från vårdprogrammet för livmodercancer från 2012. Utvecklingen av lymfödem och värdering av livskvaliteten mättes vid tre tillfällen under ett år, samt innan operationen. Tre mätmetoder användes för värdering av lymfödem, omfångsmätning samt klinisk gradering och den enskilde patientens upplevelse av lymfödem uppskattades. Livskvaliteten värderades med tre olika livskvalitetsinstrument, som mätte den allmänna hälsorelaterade livskvaliteten samt den lymfödem-specifika livskvaliteten. LYMFAN Nr 1 • 2022
