Byggfakta Sverige nr 1, 2024 by Svenska Media

”Ett mål är att korta n frå byggtiden år” a åtta till fyr Sid 25

HETASTE 2023

Våt- och badrum

Miljardsatsning på fängelser

FAKTA

STATISTIK

Laddat för omställning Tema: Elektrifiering av byggbranschen

KÄRVEN BLIR EN VISUELL SYMBOL FÖR PLATSEN

FÖR ARKITEKTER, ENTREPRENÖRER, BYGGHERRAR, KONSULTER OCH KONSTRUKTÖRER

# 1 2024

NYHET!

NU LANSERAS STENI COLOUR REUSE – FASADSYSTEM DESIGNAT FÖR ÅTERBRUK

Återbruk av byggmaterial är ett viktigt bidrag för att minska våra globala miljöutmaningar. På Steni har vi ett starkt fokus på miljö och hållbarhet och arbetar för att minimera negativ miljöpåverkan i byggnadsbranschen. – Vi önskar att behålla så mycket material som möjligt inom kretsloppet och industrialiserar därför hållbart återbruk av fasadskivor. Vårt mål är att 100% av Steni Colour Reuse ska kunna återbrukas från en byggnad till en annan. Antingen genom att de används som de är, eller genom en uppdatering med ny kulör och glans om kund önskar. Anders Bjärnell, MD Steni Sverige AB

FAKTA Steni Colour Reuse Fasadsystemet designat för återbruk 12 olika skivformat Stort kulörsortiment Enkelt att montera och demontera Standardiserad borrning Slagtålig – tål tuffa miljöer

steni.se

FAKTA Byggfakta Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal Tel 0651 150 50, fax 0651 133 33 www.byggfakta.se www.byggfakta.today

Ledare

Chefredaktör

Samuel Karlsson 073- 644 64 26 samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reportrar

Max Rydman Simon Lundh Henrik Ekberg Annika Rådlund Anna Sjöström

Ansvarig utgivare

Samuel Karlsson

i har säkert läst om Teslapappans vedermödor på vägen hem med familjen från skidsemester i Jämtland. Det blev allt för långt mellan laddstolparna och kupévärmen slutade fungera. Det blev iskallt inne i bilen. Som kallast hade de nio minusgrader i kupén där de susade fram genom den norrländska landsbygden. Det slutade med att Teslapappan fick byta till en hyrbil i Mora. Frustrationen över den bristfälliga infrastrukturen mynnade ut i ett inlägg på Facebook som sedan fick vingar. Den frusna pappan häcklades i allsköns media och man ondgjorde sig över naiva storstadsbor som inte förstått glesbygdens villkor. Lite kul men också lättköpta poäng.

Annonser

Jon Öst, 070-762 76 82 jon.ost@svenskamedia.se Stefan Jonsson 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Koordinator

Emelie Hansson 0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Layout

Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Målgrupp: Alla fastighetsägare, byggherrar, arkitekter, konsulter och entreprenörer med aktuella större byggobjekt enligt Byggfaktas databas, stadsarkitekt- och byggnads kontor samt Byggfaktas kunder. Annonsprislista: På begäran eller på www.annonskraft.se Prenumerationsärenden: 0651-55 25 00 kundservice@byggfakta.se Prenumeration: Ett år (8 nr): 595 kronor exkl. moms. Subscription in other countries, 8 issues/year 895 SEK. © Byggfakta Eftertryck utan medgivande från Byggfakta är förbjudet. ISSN 1101-8437 Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. TS-Fackpressupplaga: 36 000 ex. per nummer, helåret 2016.

omslagsbild: white arkitekter

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.byggfakta.se/policy.html

samuel.karlsson@svenskamedia.se

Laddat för framtiden

NÄR NU BYGGBRANSCHEN försöker ta sig an utmaningarna med klimatomställningen finns det en uppenbar risk för frustration. Vi möts av en strid ström av positiva nyheter. Lastbilar, grävmaskiner, lyftkranar och mindre maskiner byts ut till eldrivna alternativ. Utvecklingen går i en rasande fart. Den goda viljan finns. Beställare som Trafikverket, Göteborgs stad och Stockholms stad börjar ställa krav i sina upphandlingar på en viss procent eldrivna transporter i entreprenaderna. Det bidrar till att elda på utvecklingen och för entreprenörerna blir det motiverat att komma till skott. Med kraven kommer affärsnyttan. Det kostar ju trots allt en del att investera i nya maskiner. Än så länge präglas utvecklingen av nybyggaranda och entusiasm men vad händer när laddinfrastrukturen inte hänger med och det börjar bli soppatorsk i elnätet. KLIMATOMSTÄLLNINGEN I BYGGBR ANSCHEN handlar inte bara om transporter. Här finns

stora utmaningar för att minska utsläppen från produktionen av cement, stål och asfalt. Och nyckeln till framtiden ligger i tillgången på el. Det räcker med att titta på Heidelberg Materials planer på koldioxidinhämtning vid cementfabriken i Slite på Gotland. Eller jätteprojektet H2Green Steel som siktar på att producera fossilfritt stål. Men kommer tillgången på el räcka till den hägrande klimatomställningen? Inom en snar framtid kanske vi får se någon lastbilsförare eller grävmaskinist som ondgör sig över torsk i batterierna. Behoven är enorma men än så länge känns det som om det saknas något i andra änden av sladden.

Trevlig läsning!

Samuel Karlsson Chefredaktör

Nr. 1 - 2024 FOTO: WEDI

FOTO: HAVATOR

Koncept kapar byggtiden

BILD: NYRÉNS ARKITEKTKONTOR

Hett med bad 2023

Ett lyft med el 6.

Luleå Energi storsatsar

20. Här är de hetaste produkterna 2023

40. Nyligen upphandlade projekt

Fossilfritt projekt ställer krav

24. Bostadsprojekt som kapar byggtiden

42. Kärven tar plats

11. Premiär för eldriven betongbil

28. Risk för mindre dagsljus

46. Nya prylar

12. Lyfter mot nya höjder

31. Limträbalkar får nytt liv

47. Hemmestas nya vattentorn

16. Nu rullar lastbil på el

32. Byggfakta flyttar in

48. Namn och nytt

18. Grönska högst på önskelistan

36. Stort behov av fängelser

50. Eftersnack

Vi är så klart otroligt stolta över att vi som team lyckats ligga i topp två år i rad Lasse Ervolder, ansvarig för Wedi på den skandinaviska marknaden.

sid 20

Utskällningen Konstnär: 796,1 Hz

Heda Hybridbjälklag håller ljudet där det hör hemma. Vad gör en bostad till ett hem? Vad livets mest privata plats ska fyllas med är naturligtvis högst individuellt. Trots det kan valet av möblering, inredning och design behöva paras ihop med Utskällningen. Ett av alla ljud som gör att mer än nio av tio svenskar inte vill höra sina grannar. Heda Hybridbjälklag har utvecklas tillsammans med experter inom akustik för att hålla oönskade ljud ute - och byggkostnader nere. Ljudklass B kan uppnås med mindre än 370 mm bygghöjd tack vare samverkan mellan bärande träreglar och ett betongskikt. Att bygga tyst är en konst. Välkommen till vernissage på heda.se/ljudkonst

NYHETER

FOTO: LULEÅ ENERGI

FOTO: DB SCHENKER

Storsatsning i Skellefteå Nu storsatsar DB Schenker och bygger ny terminal i Skellefteå. Den kommer ligga i Site East i norra Hedensbyn, där kommunen satsar på hållbarhet. Området har bland annat vunnit priset ” Årets infrastrukturprojekt” på Green Building Awards 2021. DB Schenkers mål att vara koldioxidneutralt år 2040 genomsyrar hela verksamheten. Den nya terminalen byggs med en rad miljöförbättrande åtgärder: grön asfalt och milöklassad betong, solpaneler, installation av laddare och förberedelse för ytterligare elektrifiering av fordon. Terminalen är 3 450 kvm stor. En markhall på 1 025 kvm, 1 100 kvm kontorsyta och en pakethall kommer också byggas. Den har plats för 10 paketbilar och har 33 portar för godstrafik. Terminalen förbereds för distribution med elfordon. BILD: ÖREBRO KOMMUN

Efterlängtat klartecken för Tamarinden

Luleå Energi bygger stor batteripark Nu är det klart för bygge av Norrbottens första batteripark. En mångmiljoninvestering för Luleå Energi och en viktig pusselbit i omställningen av energisystemet. En batteripark är en samling stora batterier som kopplas upp mot elnätet. Batterierna har en effekt på 12 MW/12 MWh. Om man tänker sig den effekten i en genomsnittlig elbil så skulle det gå att köra ca 1,5 varv runt jorden. Parken kommer att vara belägen på Luleå Energis egen mark på Porsödalen i Luleå.   – När samhället ställer om och alltmer elektrifieras ställs nya krav på Sveriges elnät. Utbyggnad, effektoptimering och mer kraftproduktion kommer krävas, men också lösningar för att lagra el och aktivt bidra till att balansera elnätet, säger Sofia Antonsen, chef Utveckling Luleå Energi.   Principen med batterierna är att de fungerar som stötdämpare i elsystemet genom att de går att ladda upp när det behövs, och ladda ur när det behovet finns. Något som bidrar till flexibilitet i systemet.

409 ton golv återvunnet Vid installation av plastgolv kan det bli så mycket som upp till 10 procent spill i form av restbitar. GBR Golvåtervinning gör att spillet kan återvinnas på ett bra sätt. Installationsspillet samlas ihop och hämtas upp via ”Grön retur”-lastbilar. Det mesta av spillet mals sedan ned till granulat och blir till nya golv. Varje återvunnet kg plastspill motsvarar två kg i koldioxidbesparing. Årets insamlade material ger därmed en total koldioxidbesparing på 818 ton koldioxid.

– Med hjälp av batterierna kommer Luleå Energi kunna bidra till att stötta balansen i elnätet lokalt, regionalt och nationellt. Batterierna ger möjlighet att parera väderberoende kraftproduktion som sol och vind, samt kapa effekttoppar i systemet, säger Sofia. Luleå Energis investering för batteriparken är 73 miljoner kronor och parken beräknas stå klar under hösten 2024. Tilldelning av projektet är klar och Svea Solar kommer att leverera batteriparken. – Det är fantastiskt att få bidra i energisystemets utveckling. Vi står inför några år av tunga investeringar för att skapa rätt förutsättningar för den stora omställning som pågår. Vi ser möjligheter att även utveckla affären som också kommer kunna hjälpa oss att bära investeringarna, säger Malin Larsson vd Luleå Energi.

FOTO: GOLVBRANSCHEN

Energimarknadsinspektionen har meddelat att det planerade ledningsnätet i Tamarinden är beviljat undantag från kravet på nätkoncession. Beskedet är ett stort steg i utvecklingen av Örebros nya stadsdel, eftersom det ger klartecken för delning av energi inom och mellan fastigheter – något som också förändrar förutsättningarna för energismart byggande i hela Sverige. Delning av energi för att skynda på omställningen till hållbara städer har varit en fråga som Örebro kommun och byggaktörerna för Tamarinden länge varit drivande i. Nu har Energimarknadsinspektionen meddelat att det planerade ledningsnätet i Tamarinden är beviljat undantag från kravet på nätkoncession, enligt 22 c § 2 IKN- förordningen.

Sofia Antonsen, chef Utveckling Luleå Energi och Malin Larsson vd Luleå Energi.

Wingårdhs

Med 90 år i branschen vore det dumt att inte dela med sig av det man kan.

HABITAT 7 Kontorsbyggnad, GÖTEBORG ARKITEKT Krook & Tjäder ENTREPRENÖR NCC Läs mer om våra stomsystem på martinsons.se

Det handlar om så mycket mer än stommar. Målsättningen för oss på Martinsons är alltid att leverera en stomlösning som överträffar kundens förväntningar. Men det stannar inte där. Vi ser varje projekt som en möjlighet att både ta tillvara och dela med oss av våra kunskaper och långa branscherfarenhet. Det kan till exempel vara att bidra med smart projektstyrning, som skapar effektiva processer. Men också att tillsammans med våra projektpartners utveckla nya hållbara lösningar, som gör det möjligt att se grönt på framtiden. Det är så vi skapar värden i alla led.

Martinsons utvecklar, konstruerar och levererar stomsystem i limträ och KL-trä. Som drivande kraft i projektsamarbeten skapar teamets experter hållbara värden för samtliga berörda. martinsons.se

ELEKTRIFIERING

Den eldrivna grävmaskinen går för fullt i Slakthusområdet.

Foto: John Ericsson Schott

Beställare driver utvecklingen Det krävs en engagerad beställare som ställer krav för att elektrifieringen av byggbranschen ska drivas framåt. I Slakthusområdet i Stockholm pågår ett pilotprojekt med en fossilfri entreprenad där en viss del skall vara eldriven. Text: Samuel Karlsson

et över 100 år gamla Slakthusområdet, söder som centrala Stockholm, genomgår ett omfattande stadsutvecklingsprojekt. I området ska det uppföras 3 000 bostäder och 14 000 arbetsplatser. Det är Stockholms stads exploateringskontor som är beställare. De har ett krav på att det ska vara en fossilbränslefri anläggningsentreprenad och minst 10 procent av maskintimmarna som ska vara eldrivna. Skanska har entreprenaden och de ska schakta 170 000 ton massor. Enligt Elin Coleman som är klimat- och hållbarhetschef på Skanska har man kommit halvvägs i projektet.

– Det har gått väldigt bra hittills och vi ligger i fas. Projektet innebär att vi bygger infrastruktur som gator och ledningar, säger hon DEN FOSSILFRIA ENTREPRENADEN löser man

med att alla maskiner i området drivs med det fossilfria bränslet HVO 100. Även transporterna till och från området över 3,5 ton är fossilbränslefria. De tio procenten som enligt kraven ska vara eldrivna ställer en lite större utmaning. – Att köra på HVO 100 handlar bara om att se till att det finns och används. Eldriften kräver lite mer planering av logistik och

infrastruktur för laddning men det har gått väldigt bra. Vi har haft Volvo CE:s helelektriska grävmaskin EC230 i snart ett år. Den laddas på lunchrasten och på natten och har fungerat över förväntan nu under vinter, säger hon. I projektet har Skanska även testat en borrigg på el och har haft ett eldrivet kross-

Skanskas entreprenaden pågår i två år.

Foto: Skanska

och sorterverk och mindre handhållna maskiner som kompakteringsmaskiner och kompressorer. Projektet har även en eldriven schaktbil som har en lastkapacitet på 13 ton som kör massor inom området. – Det har funkat bra. Förutsättningarna är väldigt bra här eftersom effekten finns i området. Det har varit hela hus som tidi-

gare fungerat som frysanläggningar. Det är ett helt enkelt et bra ställe att testa på. Vi är väldigt glada att Stockholms stad ställer de här kraven på oss som entreprenör, fortsätter Elin. DE ELDRIVNA MASKINERNA är även bra för

arbetsmiljön. De är tystare och släpper inte

Det är jätteviktig att de som har makten att beställa den här typen av entreprenad tar ansvar och ställer högre krav. 9

Foto: Skanska

Skanska genomför schaktarbeten i området.

ut några avgaser. Det blir även bättre miljö för tredje man som vistas i anslutning till projektet. TOTALT RÄKNAR SKANSKA med ett koldiox-

idutsläpp på 4500 ton för entreprenaden. Hittills har de gjort åtgärder som motsvarar en minskning av utsläppen med 1700 ton. I slutändan räknar man med att hamna på över 50 procents reduktion på hela entreprenaden. För att lyckas med det har man även gjort andra åtgärder som att använda återvunnen spont och de är självförsörjande på krossmaterial. – Det är ett stort fokus på klimatutsläppen. Det är jätteviktig att de som har makten att beställa den här typen av entreprenad tar ansvar och ställer högre krav. Vi måste ställa om och gå från fossila bränslen till mer och mer mot eldrift. Erfarenheterna från projektet försöker man sprida både inom den egna organisationen och till andra aktörer. De har haft många studiebesök från andra kommuner. Skanska är även tillsammans med Volvo Construction Equipment involverade i Ottfjällets förskola i Östersund som är Sveriges första helt elektrifierade entreprenad. – Vi försöker bygga vår kompetens internt men även sprida kunskapen i branschen. Ska vi nå våra mål måste vi jobba nära både kunder och leverantörer. Hela branschen måste vara med på tåget och ställa om och

därför är det viktigt att vi sprider våra erfarenheter. I projektet i Slakthusområdet är det främst en stor grävmaskin och en schaktbil som har används med eldrift men när Elin Coleman blickar framåt ser hon en snabb utveckling av eldrivna lastbilar. – Det känns som om det kommer gå fort. Inom några år kommer det vara mycket vanligare både med mindre och större maskiner som är eldrivna. Eldrivna schaktbilar har redan i flera av våra projekt, bland annat i Nacka. Det är bara den berömda ladd infrastrukturen som måste hänga med i utvecklingen och byggas ut. SK ANSK A HAR SOM mål att de ska halvera

sina klimatutsläpp fram till år 2030 i hela värdekedjan. Fram till år 2045 ska de nå nettonoll. – Elektrifieringen är en viktig del för att vi ska nå våra mål men vi måste jobba på flera fronter. Det handlar om att använda betong och asfalt med lägre klimatpåverkan och få till återanvändning av massor. Entreprenaden vid Slakthusområdet är ett jätteroligt projekt. Vår kund ställer höga krav som vi måste leva upp till. Nyckeln till framgång är att vi är en driven och engagerad organisation på plats som utmanar oss själva och samarbetspartners till att orka och våga pröva nytt. Tillsammans sporrar vi varandra för att uppnå klimatmålen vi lär oss otroligt mycket. ▪

Eldriften kräver lite mer planering av logistik och infrastruktur för laddning

ELEKTRIFIERING

Premiär för ny betongbil Heidelberg Materials introducerar den första helelektriska betongbilen med full lastkapacitet i Sverige. Foto: Heidelberg Materials

edan december rullar Sveriges första 100 procent elektriska betongbil som kan ta en full last betong, på Stockholms gator. Betongbilen är den första leveransen i samarbetet mellan Volvo och Heidelberg Materials Northern Europe som inleddes i juni 2023. Syftet med samarbetet är att gemensamt undersöka och utveckla hur Heidelberg Materials aktiviteter inom lastning och transport kan lösas med hjälp av elektrifierade fordon.

– Vi håller på att gå över till en modernare och på sikt helt fossilfri fordons- och pumpflotta för att klimatanpassa våra transporter. Denna leverans är bara första steget, säger Per Berglund, vd för Heidel berg Materials Betong Sverige, som är användare av betongbilen. ELL ASTBIL AR HAR FU N NITS på marknaden under några år, men detta är den första helelektriska betongbil som kan lasta en full last betong, vilket är ett viktigt steg för att inte kompromissa med transporteffekt iviteten. ‒ Partnerskapet med Volvo är ett flaggskeppsprojekt i vår bransch med potential att väsentligt driva på utfasningen av koldioxid genom hela vår värdekedja i norra Europa. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans för att identifiera och införa innovativa lösningar för en snabb klimatomställning i byggsektorn, säger

Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige. I HEIDELBERG MATERIALS norra Europaregion

står landbaserade transporter för totalt sex procent av klimatbelastningen i hela värdekedjan. Elektrifiering av fordonsflottan har potential att minska de årliga utsläppen med upp till 200 000 ton koldioxid. Dessutom ger elektrifierade fordon en tystare och bättre arbets- och stadsmiljö. ▪

KORT FAKTA OM LASTBILEN Kan lasta lika mycket som en traditionell betongbil. En laddning beräknas räcka till en dags leveranser, med en kortare laddning under lunch. Bilen ägs och körs av Construction Logistics Sweden AB som Heidelberg Materials Betong Sverige är delägare i.

ELEKTRIFIERING

Fredrik Rudolfsson, affärsområdeschef larvkranar Havator AB.

Foto: Havator

Går i bräschen för elektrifieringen Kraven på minskad klimatpåverkan sätter fokus på byggprojektens alla led. Eldrivna arbetsfordon är en pusselbit som bidrar till att minska utsläppen. På Havator ser man en ökad efterfrågan på sina eldrivna kranar. Text: Samuel Karlsson

ör några år sedan investerade Havator i flera eldrivna larvkranar. Satsningen var ett viktigt steg för att möta efter frågan hos de kunder som vill medverka till den gröna omställningen i samhället. De nya eldrivna kranarna finns nu tillgängliga på hela svenska marknaden. – Anledningen till att vi satsar på eldrivna kranar är att kraven blir högre och högre från beställarna. Vi ser att exempelvis Tra fikverket, Stockholms stad och Göteborgs stad har hårda krav. Med de här kranarna

får man stora fördelar. Det blir inga utsläpp alls, säger Fredrik Rudolfsson, affärsområ deschef larvkranar Havator. H AVAT O R H A R I dagsläget

två stycken eldrivna larvkranar av märket Lieb herr. De har en lyftkapacitet på 160 respektive 250 ton och fungerar på samma sätt som motsvarande diesel drivna förutom att de drivs helt och hållet med el och batteripaket. Förutom minskade utsläpp är de näst intill ljud

lösa och de klarar minus 25 grader utan påverkan på batteriet som också är åter vinningsbart. Sedan Havator genomförde sin investe ring har de använts i en rad olika projekt som exempelvis en brandstation i Timrå, flera häkten i Örnsköldsvik och Västlänken i Göteborg. Det första jobbet man gjorde med den stora larvkranen var i Växjö. I ÖSTERSUNDS KOMMUN har Havator samar

betat med Skanska och Sjölins Smide för att

Den eldrivna larvkranen minskar klimatavtrycket på bygget.

Foto: Havator

bygga Ottfjällets förskola i Torvalla. Det är ett banbrytande byggprojektet som utgör den allra första elektrifierade byggarbetsplatsen i hela EU. Projektet ställer kravet att alla entreprenadmaskiner ska drivas på el så långt det är möjligt och där har man använt en eldriven mobilkran. – Det som kan vara en utmaning är om det inte finns ström på bygget. Men på flesta projekt finns det el framdraget när det blir aktuellt att använda de här kranarna som när man ska resa en stomme, exempelvis, säger Fredrik. I NORMALA FALL räcker det med en trefasan-

slutning på 32 amper. Det är ett stort batteri i kranarna vilket medför att de inte behöver direktverkande el. Tillverkaren garanterar en drift på fyra timmar men ute på projekten är det vanligt att kranarna körs i åtta timmar. Det man slipper är dieselkostnaden på en vanlig kran som drar sju liter i timmen i snitt. – Även om investeringskostnaderna för en eldriven kran är högre så är driftkostnaderna betydligt lägre. Som leverantör

Foto: Havator

innebär det här att vi kan ligga i framkant och erbjuda de bästa och mest miljövänliga lösningarna när det gäller tunga, säkra och effektiva lyft vid alla typer av byggprojekt. Det senaste årets kris i byggbranschen påverkar även efterfrågan på byggkranar. Marknaden är avvaktande men på lite längre sikt tror Fredrik Rudolfsson på en ökad efterfrågan på eldrivna kranar. – Just nu är det ett litet limbo men så fort det drar igång igen kan vi nog se fler investeringar i eldrivna kranar. Krisen i byggbranschen påverkar alla. Men vi ser positivt på den långsiktiga utvecklingen och går i bräschen i det här området för den gröna omställningen, säger Fredrik Rudolfsson. DE ELDRIVNA KRANARNA lämpar sig för bygg-

nationer med prefabricerade betongstommar, exempelvis vid byggandet av flerfamiljshus och industribyggnader samt vid infrastrukturprojekt och hamnarbeten. Den mindre larvgående lastbilskranen, av märket Palfinger, klarar 30 ton och går att använda i inomhusmiljö vid exempelvis montage- och installationsarbeten. ▪

FÖRDELARNA MED ELDRIVNA KRANAR Klarar lika tunga lyft, som de traditionella kranarna, utan avgaser. Lever upp till de högre miljökraven som ställs vid många projekt nuförtiden. Bidrar effektivt till en konkurrenskraftig totalkostnad för byggprojekt. Den låga ljudnivån: de är helt tysta vilket ger en optimal arbetsmiljö. Kraftigt minskade vibrationerna och avsaknaden av dieselsot och partiklar i luften: arbetsmiljön blir mycket behagligare. Minskade utsläpp: 75 000 kg koldioxid, minst 14 000 liter diesel per år för stor kran.* (*Uträkning tagit fram via miljöfordon.se – framtagen av Stockholm, Göteborg och Malmö stad med stöd från EU.)

Maska för maska. Maska för maska vänder vi oss mot framtiden med hållbar och funktionell design. Sträckmetall. Tåligt, formbart och underhållsfritt material som skapar design till de flesta miljöer. Vi kan leverera sträckmetall i en mängd maskvidder, tjocklekar och format. Vi smider för framtiden.

hafla.se • info@hafla.se • 0151-52 40 00

ELEKTRIFIERING

En eldriven schaktlastbil har tagits i bruk i Göteborg.

En av byggbranschens första ellastbilar rullar på Masthuggskajen. Peab, Swerock och Göteborgs Stad har kontrakterat en av de första eldrivna schaktlastbilarna i Sverige. Källa: Mobility Sweden och Peab

asthuggskajen är ett av de största stadsutvecklingsprojekten i Göteborg. Det omfattar en yta på cirka 100 000 kvadratmeter och ska bli ett område med bostäder, kontor, handel, service och kultur. – Vi är stolta över att vara en av de första i branschen som satsar på en eldriven schaktlastbil. Det är ett viktigt steg i vår strävan att minska vår klimatpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle. Vi hoppas att detta initiativ inspirerar andra aktörer i byggbranschen att följa vårt exempel och satsa på framtidsinriktade

lösningar, säger Victoria Borgljung, arbetschef på Peab. Den eldrivna schaktlastbilen har flera fördelar ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv. Den minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, förbättrar luftkvaliteten i staden och bidrar till att trafikbullret blir lägre i staden. Lägre ljudnivå gör också att arbetsmiljön för de som kör lastbilen och arbetar intill blir bättre och tystare. – Vi är oerhört glada över att vi tillsammans med vår leverantör Rotercentralen kunnat erbjuda projektet möjligheten att ta in en helt eldriven schaktlastbil. Det visar på en vilja och ambition att ligga i framkant när gäller det att försöka minska klimatpåverkan samt förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser, säger Mattias Norrman, arbetschef på Swerock. U T M A N I NG A R N A M E D K L I M AT E T är globala

men det finns också ett lokalt perspektiv. Det är inte minst här som användningen av elfordon kan spela en stor roll, då de har en positiv effekt på den lokala luftkvaliteten. Antalet nyregistrerade lastbilar härrör främst från transportsektorn. Under 2023

Foto: Philip Liljenberg

Lastbil som rullar på el Vi är stolta över att vara en av de första i branschen som satsar på en eldriven schaktlastbil

uppgick den totala nyregistreringarna av lätta lastbilar till cirka 43 703, en ökning med närmare 27 procent jämfört med 2022. Andelen eldrivna ökade från 15 till 20 procent av försäljningen. Förbättrad leveransförmåga och en vilja från företagen att ställa om sin fordonsflotta till en bättre driftekonomi och att möta kundernas krav på fossilfrihet ligger bakom ökningen. Men det har skett en inbromsning i ökningstakten, efter att klimatbonusen avskaffades i november 2022. De tunga lastbilarna, 16 ton eller mer, ökade under året med cirka 21 procent till 6 620. Ökningen förklaras till stor del av stark leveransförmåga från stora orderböcker. Av de nyregistrerade lastbilarna var 4,3 procent eldrivna, jämfört med 2,7 procent 2022. ▪

N Produktion och försäljning av • Trappor anpassade för modulhusbyggnation • Spiraltrappor • Kombitrappor • Raka trappor • Specialtrappor i olika utföranden • Industri- och utrymningstrappor • Exklusiva innomhustrappor • Räcken • Durk

! T E YH

VANDALRÖR SBAL 200 i 2,0mm ALUMINIUM

Självrensande rostfri sil

En robust och lätt stuprörsanslutning till dagvattenledningen

Vikt: 5 kg

Med ett stadigt fäste, justerbart i hela rörets längd Kraftig anslutning som tål yttre påverkan

TRAPPOR

Levereras med justerbart väggfäste, vertikalt och horisontellt. Kontakta oss gärna för mer information!

Tel 0515-408 20 | E-post: info@flobydurk.se

www.flobydurk.se

INFÄSTNINGSSYSTEM FÖR SOLPANELER

IN SWE

D EN

Vårt parallella infästningssystem för solpaneler är anpassat för att klara det tuffa nordiska klimatet med snö och hård vind. Systemet passar alla tak och alla typer av solpaneler, och självklart har vi valt material med stor omsorg. Våra lager är som vanligt välfyllda och leveranserna snabba så att du snabbt kan få systemet på plats.

Vi ses i monter A08:19

D QUA

ARIKTETUR

Foto: James Silverman

Smörslottsgatan ett bra exempel på hur vi vill bo.

Vi vill bo nära grönskan White Arkitekter har undersökt hur svenskarna vill att miljön ska vara vid deras bostad. Natur- och grönområden hamnar i topp, följt av en bra livsmedelsaffär och goda förbindelser med kollektivtrafiken.

nsiktsrapporten ”Den hållbara staden” bygger på en statistisk säkerställd Novus-undersökning i vilken svenskarna fått svara på frågor om den byggda miljön. Bland annat har respondenterna svarat på vad de tycker är viktigt att bo nära. Högst upp på listan hamnar naturoch grönområden, det svarar så många som 65 procent. – Forskning visar att det behöver finnas ett grönområde inom 200–300 meter från bostaden för att den ska utnyttjas ofta och därmed ha en positiv effekt på hälsan. Närheten till grönområde spelar därför en viktig roll för en god och jämlik hälsa. I våra bostadsprojekt arbetar vi därför alltid nära tillsammans med landskapsarkitekter,

Närheten till grönområde spelar därför en viktig roll för en god och jämlik hälsa

men också beroende på vilken ålder eller livssituation man har. Undersökningen ger oss därför värdefulla insikter som fungerar som ett stöd för oss i detta arbete, säger Kristoffer Roxbergh, arkitekt, White Arkitekter. R E S U LTAT E T AV U N D E R S Ö K N I N G E N visar

säger Kristoffer Roxbergh, arkitekt, White Arkitekter. Även bekvämligheter som livsmedelsaffärer och goda förbindelser till kollektivtrafiken hamnar högt upp på listan, det uppger 63 respektive 44 procent. – När vi ritar bostäder och skapar någons hem gör vi det på ett långsiktigt tillvägagångssätt. I arbetet är inkludering liksom att ta tillvara på människors olika behov och förutsättningar viktiga komponenter. Preferenser kan skilja sig på individnivå

DET HÄR VILL VI BO NÄRA

1. Natur- och grönområden (65%) 2. Bra livsmedelsaffär (63%) 3. Goda förbindelser med kollektivtrafiken (44%) 4. Vatten (hav/sjö) (36%) 5. Arbetsplats (30%)

också att vad svenskarna tycker är viktigt att bo nära skiljer sig mellan åldersgrupperna. Det är framför allt de mellan 65–79 år som uppger att det är viktigt att bo nära naturoch grönområden, det uppger 70 procent i åldersgruppen. Motsvarande siffra bland unga mellan 18–29 år är 54 procent. De yngre värderar att bo nära goda förbindelser med kollektivtrafiken, arbetsplats och varierat utbud av gym i högre utsträckning än övriga åldersgrupper. ▪

Om undersökningen: Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av White Arkitekter mellan den 13– 22 mars 2023. Den är statistiskt säkerställd och har 3 390 respondenter mellan 18–79 år ur Novus Sverigepanel.

BYGGBOLAG ELLER FASTIGHETSÄGARE?

Låt oss ta hand om köket & vitvarorna - så kan du ägna dig åt annat

För dig på ett byggbolag eller som fastighetsägare, vi på Electrolux Home är din lokala och personliga samarbetspartner. Vår service – hjälp hela vägen Vi har ett brett kökssortiment i stilren, nordisk design och erbjuder dig och dina kunder helhetslösningar kring allt som har med köket och vitvarorna att göra. Från lägenhet till hus, nybygge och renovering, för både större och mindre projekt. Allt för att underlätta och effektivisera för dig.Effektiv köksplanering, materiallära och 3D-miljöer. • Tillvalsprocesser, lagerhållning och snabba leveranser. • Egna hantverkare, tekniker och samarbetspartners för kök och vitvaror. • Garantier för maximal trygghet. Besök electroluxhome.se och hitta din lokala och personliga samarbetspartner. Du är alltid välkommen att ringa eller mejla oss: Telefon: 0770–77 01 03 Mail: kundservice@electroluxhome.com

Vi vet vilka som bygger. Här når din annons den svenska projektmarknaden

MAGASIN - NYHETSSAJT - NYHETSBREV Kontakta din mediasäljare för mer info och bokning!

Jon Öst 070-762 76 82, jon.ost@svenskamedia.se Stefan Jonsson 070-311 37 58, stefan.jonsson@svenskamedia.se

ÅRETS HETASTE PRODUKTER

Produkter till våt- och badrum hetast 2023 Byggfakta Docu har sammanställt de mest besökta leverantörerna 2023 i Nordens största digitala produktkatalog för byggmaterial. Listan toppas av Wedi som avancerat från sin tidigare andraplats. – Det är vi så klart otroligt stolta över, inte minst att vi som team lyckats ligga i topp två år i rad, säger Lasse Ervolder, ansvarig för Wedi på den skandinaviska marknaden. Text: Susanne Bengtsson 20

edi, tysk leverantör av våtrumssystem, arbetar med golv- och väggkonstruktioner i badrum, kundanpassade lösningar och inte minst implementering av golvvärme i våtrum. I produktsortimentet finns framför allt byggskivor och produktserier av vattentäta isoleringsmaterial. Kunderna utgörs av både privatpersoner, arkitekter och hantverkare. På den svenska marknaden är

Tyska Wedi som är leverantör av våtrumssystem etta på topplistan.

Foto: Wedi

Lasse Ervolder, ansvarig för Wedi på den skandinaviska marknaden.

wellness ett av de områden som bolaget är mest framgångsrika inom. Varför tror ni att era bad-och våtrumsprodukter toppar ”heta listan”? – Heta är precis vad vi är… och värme är ett av våra kärnvärden. Dessutom är jag säker på att våra otaliga sammansättningsmöjligheter i våra standardlösningar och det faktum att vi skapar individuella lösningar gör oss attraktiva när det ska renoveras eller byggas nya wellness- och badrumsanläggningar, oavsett om det är flerbostadshus, småhus, simhallar eller stora hotellprojekt, säger Lasse Ervolder, Area Manager Scandinavia.

Caroline Weinberg, affärsområdes ansvarig på Byggfakta Docu, konstaterar att många tillverkare och leverantörer kopplade till bad/toalett/dusch finns med i toppen av listan, liksom företag kopplade till energi. Det kan vara allt från värmesystem och isolering till vattenbesparande produkter. - Att intresset för energieffektivisering är stort har vi även sett i Byggfaktas omfattande undersökning där en majoritet av byggherrarna uppgav att de kommer att öka insatserna för energieffektivisering i sina projekt och fastigheter inför och under 2024. Paroc, som klättrat från 55:e till 9:e plats,

Foto: Wedi

Vi ser flera nya företag hos oss som klättrat rejält

ÅRETS HETASTE PRODUKTER

Foto: Paroc

Paroc klättrar från 55:e till 9:e plats i topplistan.

har märkt av uppsvinget för energibesparande produkter och lösningar. – De senaste åren har energipriser och därmed också energieffektivisering varit mycket i fokus. Eftersom isolering är en av de enklaste och mest kostnadseffektiva sätten att minska energiåtgången har våra produkter välförtjänt hamnat i blickfånget, säger Åsa Eriksson, Parocs marknadschef byggisolering Skandinavien. 2023 års riktiga raketklättring står en finsk toalettexpert för. – Vi ser flera nya företag hos oss som klättrat rejält, bland annat finska Novosan som avancerat från plats 186 (2022) till plats 3 (2023), konstaterar Caroline Weinberg. AT T TOPP TRE består av utländska företag

- tyska Wedi, norska Vestre (fjolårets etta och leverantör av stadsmöbler) samt finska Novosan - skulle kunna förklaras med både hårdare konkurrens och ökade krav på hållbarhet, i alla fall enligt svaren i en färsk undersökning där Byggfakta ställt frågor till branschens beslutsfattare om olika utmaningar. – Från Byggfaktas omfattande undersökning och kommande rapport kan vi avslöja

att en majoritet av de svarande bedömer att entreprenörerna kommer att vara mer öppna för att byta ut det som är föreskrivet nu i tuffare tider. Det skulle kunna påverka entreprenörerna att leta efter ”likvärdiga” alternativ i högre utsträckning, säger Peter Åhs, affärsutvecklare på Byggfakta. – En annan faktor som vi tror ökar intresset av nya aktörer, inklusive utländska, är ett tydligt ökat intresse för miljö och höjda krav på klimatsmarta hållbara lösningar. I DOCUS STATISTIK för 2023 syns även vilken typ av dokumentation som varit mest nedladdad under året via hemsidan. – Vi ser att intresset för byggvarudeklarationer för produkter till högriskmiljöer (tex fängelser) ligger högt upp i listan. Det är väldigt intressant. CAD och BIM är fortsatt intressant att tanka hem, samt EPD:er och andra typer av dokument kopplat till hållbarhet och miljö, säger Caroline Weinberg. Wedi har märkt av ett ökat intresse för deras EPD:er. – Vi upplever dagligen efterfrågan på miljödokumentationer, och EPD är ett av många verktyg vi använder. Det är en nyckelpunkt i vår strategi kring hållbarhet

Caroline Weinberg, affärsområdesansvarig på Byggfakta Docu.

under avsnittet Business. 2024 måste vi revidera vår första EPD från 2019 och ta med värdena C3 och C4 (avfall/deponi/ återvinning). Samtidigt har vi stort fokus på att förbereda EPD:er för våra övriga produktserier, berättar Lasse Ervolder.

Årets hetaste leverantörer 2023 (2022 års placeringar inom parantes) Företag 1 (2)

Wedi GmbH Sverige

2 (1)

Vestre AB

3 (ny)

Novosan AB

4 (6)

BGFIX AB

5 (10)

Sekelskifte AB

6 (4)

Joma AB

7 (11)

RZ Olda Innovation AB

8 (58)

Enertech AB CTC

9 (55)

Paroc AB

10 (12)

AB Blidsbergs Mekaniska Verkstad

11 (3)

Kinnarps

12 (15)

Byggma Group AB

13 (8)

Heno AB

14 (14)

Contura

15 (ny)

Swisspearl Sverige AB

16 (17)

Pretec AB

17 (21)

Mora Armatur

18 (13)

Franke Futurum AB

19 (7)

Vauni AB

20 (16)

Villeroy & Boch Gustavsberg AB

21 (36)

ATAB-Trappan AB

22 (19)

Olive Sverige AB

23 (ny)

Thermia Värmepumpar

24 (39) Gerflor Scandinavia AS 25 (35) 26 (57)

Isola TTM Energiprodukter AB

27 (31)

Cibes Lift AB

28 (69) Baseco Golv AB 29 (28)

PMH International AB

30 (30) TECE Sverige AB Wedi har märkt av ett ökat intresse för sina EPD:er.

PAROC HAR FÅT T anpassa sig efter mark-

naden. – Vi har, som alla andra i byggbranschen, märkt av nedgången, framför allt inom

småhusbranschen. Samtidigt har renoveringsvågen med utgångspunkt i viljan att spara energi varit positiv, säger Åsa Eriksson. ▪

OM BYGGFAKTA DOCU • Byggfakta DOCU matchar byggherrar, fastighetsägare, byggkonsulter, föreskrivare, projektörer, arkitekter, konstruktörer, installationskonsulter, inredningsarkitekter, byggföretag och underentreprenörer med relevanta tillverkare och leverantörer. • Byggfakta DOCU ger möjligheter för leverantörer att marknadsföra sig och finnas sökbara för proffsen på projektmarknaden - och möjligheter för proffsen att hitta de leverantörer, produkter och lösningar med tillhörande dokument, CAD-detaljer, miljömärkningar eller referensprojekt som de behöver till sina projekt.

Cosentino Scandinavia AB

32 (ny)

Epicwater AB

33 (27)

Helaform Sverige AB

34 (49) Laufen Sverige AB 35 (26)

JOM / Järn i offentlig miljö

36 (23)

GH Form

37 (34)

NIBE Energy Systems

38 (18)

Skandinaviska Områdesskydd AB

39 (25)

Sioo Wood Protection AB

40 (37)

Kingspan Insulation AB

41 (20)

Protega AB

42 (52)

Gustafs Scandinavia AB

43 (51)

Ovella Systems Oy

44 (ny)

Flameguard Sverige AB

45 (53)

Lindab Sverige AB

46 (41)

HOPPE Nordic Countries Oy

47 (42)

PWS Nordic AB

48 (ny)

Hellbergs Dörrar i Mellerud AB

KÄLLA:

Caroline Weinberg konstaterar att utmaningar som bostadsfall och byggkris har ökat kreativiteten hos många leverantörer. – Med ett lägre bostadsbyggande måste ett flertal av de företag som syns hos oss tänka om kring hur de väljer att visa upp sig. En stor del av deras produkter passar precis lika bra inom exempelvis ROT- skol- industri- och anstaltsprojekt. De senaste årens utmaningar tror jag också gör att företagen nu är vana att snabbt lägga om planen och ha ett agilt arbetssätt för att utveckla nya idéer, produkter och processer. Kreativiteten hos de företag som syns hos oss imponerar verkligen, säger hon.

31 (33)

49 (29) Team Tejbrant AB 50 (38) FOAMGLAS Nordic AB

Bostadsprojekten som kapar byggtiden Bostadsbristen är stor i Stockholmsområdet. För att möta efterfrågan och effektivisera byggprocessen har man tagit fram konceptet Stockholmshusen och kapat byggtiderna med närmare tre år. Målsättningen är att bygga tusentals nya hyresrätter i Stockholmsområdet. Text: Samuel Karlsson

yggbranschen och framföra allt bostadsbyggandet har dominerats av svarta krisrubriker under det senaste året. Det är tvärnit och antalet nya projekt minskar drastiskt. Men det finns undantag som går mot strömmen. Precis intill den brusande motorvägen, vid Mälarhöjden

i södra Stockholm, pågår ett bygge som skapat stort intresse bland allmänheten. Här är NCC totalentreprenör i projektet Fotsacken som man bygger i samverkan med Stockholmshem. Totalt ska det bli 91 lägenheter i fyra huskroppar. – Vi är väl en av få aktörer som lyckats

starta några nya projekt det senaste året. Men det är jättekämpigt att få ihop ekonomin. Vi sliter verkligen. Men tack vare att vi jobbar inom ramen för konceptet Stockholmshusen har vi lyckats genomföra projekten. Alla inblandade parter har ett bra samarbete och vi ser en vilja från

Sara Albrecht Avdelningschef Bostad Stockholm NCC Building, Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem, Bengt Rehn, Projektkoordinator för Stockholmshusen.

Gestaltningsprogrammen är framtagna för att smälta in i omgivningarna. Visionbild: Stockholmshem

exploateringskontoret att komma vidare med projekten. Det är ett jättearbete från alla håll, säger Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem. STOCKHOLMSHUSEN ÄR ET T av Stockholms

stads största stadsutvecklingsprojekt. Det främstamålet är att bygga tusentals nya hyresrätter med rimliga hyror. Det har pågått sedan 2015 och det är de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholmshem, Familjebostäder och Svenskabostäder som samarbetar kring projektet. En av de stora utmaningarna med att bygga nytt till rimliga hyror och hantera kostnader är att korta processerna. Det har man gjort genom att bostadsbolagen handlat upp ramavtalsentreprenörer som kommit in tidigt i processerna. Det är NCC, Skanska och Lindbäcks som man haft med på tåget sedan starten. Man har även en god sam-

verkan med stadens stadsbyggnadskontor och exploateringskontor – Ett mål är att korta byggtiden från åtta till fyra år. Vi gör det genom att vi jobbar väldigt mycket parallellt. Under planprocessen jobbar bostadsbolagen och entreprenörerna med att projektera husen samtidigt som stadens exploateringskontor projekterar allmänna anläggningar. När väl planen vinner laga kraft så är man redo att trycka på knappen och besluta om bygglov och då kan man köra i gång, säger Bengt Rehn, Projektkoordinator för Stockholmshusen.

Vi är väl en av få aktörer som lyckats starta några nya projekt det senaste året

UNDER DE FÖRSTA sex första projekten inom

ramen för Stockholmshusen har man lyckats korta ner byggtiden till 5,2 år. En av förutsättning som bidrar till man kunnat effektivisera är att Stockholmshusen har ett förutbestämt gestaltningsprogram. Det

Intresset för lägenheterna i Fotsacken har varit rekordstort.

finns både varianter på lamellhus i slanka volymer och punkthus. Man har styrt upp kulörerna på putsen och alla detaljer. Det är nätta balkonger och förutbestämda fönsterinfattningar. Entrépartierna ser lika dana ut på alla projekt. Men när det gäller interiören har man styrt upp utformningen med varje enskild entreprenör. Gemensamt för alla nya projekt är att det inte finns några separata förråd eller tvättstugor. De ligger i lägenheterna. – Det är inte några typhus som vi bygger. Det skulle inte fungera eftersom det är så olika förutsättningar i Stockholm. Men det är ett enkelt, förutbestämt koncept som skapar fina hus och verkligen bidrar i stadsmiljöerna samt skapar en trygghet

för staden och det märker vi när det gäller att öka upp tempot för att få fram detaljplanerna, fortsätter Bengt Rehn DET FÖRSTA BYGGET där man använde kon-

ceptet var Säterhöjden i Hagsätra, söder om Stockholm, där Lindbäcks var entreprenör och Familjebostäder beställare. Projektet byggstartade 2018 och omfattade 73 lägenheter som stod klara 2022. Under mandatperioden är allmännyttans totala volymmål 3500 nya lägenheter varav Stockholmshusen ska utgöra minst hälften. – Under nästa år ska det markanvisas 2500 lägenheter till allmännyttan, varav minst hälften ska vara Stockholmshus. Det är en jättesatsning. Det är väldigt tydliga

politiska mål att bostadsbyggandet är ett prioriterat område. I den budget som man har tagit nu gör man allt vad man kan för att det ska byggas bostäder och allmännyttan ska bidra till att hålla byggandet i gång. Sedan är det jättetufft ekonomiskt i alla projekt, säger Bengt Rehn. FÖR NCC , SOM är totalentreprenör vid Fot-

sacken, jobbar gärna med samma team inom ramen för Stockholmshusen. Både goda och mindre bra erfarenheter kan bidra till att man vässar slutprodukten när man går vidare till nästa projekt. – Våra medarbetare har ett väldigt engagemang i produkten. Det finns en stolthet att jobba med de här projekten. Vi har

Stockholmshem uppför ytterligare två Stockholmshus med 125 hyreslägenheter i Rågsved. Bild: Nyréns Arkitektkontor

erfarenhetsöverföring mellan olika projekt som vi kan dra lärdom av för att utveckla vårt arbetssätt, säger Sara Albrecht. DET ÄR NÅGRA detaljer som sticker ut med

Foto: Samuel Karlsson kunnat dra nytta av tidigare projekt eftersom det är samma koncept. Det gäller både små detaljer och större frågor. Det är otroligt positivt och det är så vi vill jobba, säger Sara Albrecht Avdelningschef Bostad Stockholm NCC Building. D E T Ä R E N utmanande konjunktur som berör bostadsbyggandet och det märks tydligt i Stockholm. Att allmännyttan går in som en motor för att skapa nya projekt ser man som en positiv faktor. – Vi tycker allmännyttans bostadsbolag är väldigt bra kunder som vi gärna samarbetar med och som vi vill ha mer av. Det som gör Stockholmshusen till ett så värdefullt tillskott i vår portfölj är att vi får en

Fotsacken och en av dem är energiåtgärderna. De nya husen är utrustade med bergvärme, fjärrvärme, solvärme, solceller och FXT-ventilation. Det är alla teknikslag som bidrar till att få ner energiförbrukningen. Kravet från staden är 55 kilowatt per kvadratmeter men här ligger man på 46 kilowatt. Det gör att man hamnar på 56 procent av nybyggnadskraven enligt Boverkets byggregler. En anledning till att man satsat på att ligga så lågt är att man sökte och fick investeringsstöd för projektet. Ett krav för att få stödet var en låg energiförbrukning. Det har även kvalificerat projektet till en energibonus. Bidragen medför att det är förhållandevis låga hyresnivåer i Fotsacken. – Alla pengarna som vi fick genom investeringsstödet använder vi till att få så låga hyror som möjligt, säger Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem. Normhyran för investeringsstödet låg på 1550 kronor per kvadratmeter. Vilket är väldigt lågt i dagens prisnivå där man hamnar på runt 2200 kronor per kvadratmeter. För en standardtrea på 76 kvadratmeter hamnar hyran på strax under 9000 kronor i månaden istället för 13 500 kronor.

– Vi har inte lyckats använda investeringsstödet i något annat projekt Det här är det enda där vi på Stockholmshem kan genomföra med investeringsstöd. Här kunde vi komma i nivå bland annat tack vare att det fanns utrymme för markparkering. Vi behövde inte bygga något parkeringshus. Det hade varit en klar fördel för oss om investeringsstödet funnits kvar för att uppnå målet att sätta rimliga hyror. PROJEKTET OMFATTAR NYBYGGNATION av 91

hyreslägenheter som kommer fördelas i fyra huskroppar med en blandning av fyra till fem våningar. Lägenheterna är i storleken två till fem rum och kök med flest tvåor och treor. ▪

FAKTA OM FOTSACKEN Fotsacken är en del av Stockholmshusen som är ett samarbetsprojekt mellan de allmännyttiga bostadsbolagen, privata entreprenörer och Stockholms Stads tekniska förvaltningar med målet att öka byggtakten och möta det stora behovet av fler hyresrätter i Stockholm. Byggherre: Stockholmshem Totalentreprenör i samverkan: NCC Arkitekt: Larsson Arkitektur AB Certifiering: Miljöbyggnad Silver Ordervärde: cirka 180 MSEK Inflyttning: våren 2024.

BYGGREGLER

Forskaren Kiran Maini Gerhardsson befarar att Boverkets nya regler kan leda till att bostäder får mindre dagsljus.

Risk för mindre dagsljus Förslag på nya byggregler om dagsljus möter kritik. Om förslaget går igenom finns det risk att det byggs fönsterlösa rum i framtiden. Text: Lena Frändberg

Det ska inte vara så att en person ska känna sig tvingad att acceptera fönsterlösa rum bara för att få någonstans att bo överhuvudtaget

Kiran Maini Gerhardsson är arkitekt och forskar om ljus och boendekomfort på Lunds universitet. För några år sedan gav hon ut boken ”Vad jag tänker på när jag tänker på fönster”. Den bygger bland annat på en studie från hennes avhandling där hon intervjuar människor om hur fönster påverkar hemmiljön. Vissa deltagare reagerade med starka känslor av olust när de fick frågan hur de skulle uppleva det om fönstret i rummet var igensatt. Fönster påverkar flera aspekter av boendemiljön, som till exempel känslan av rymd. – Utblick är lika viktigt för hälsan som dagsljuset. Man vill kunna se vad som händer i utomhusmiljön och ha möjlighet att kommunicera med människor i sin omgivning, säger Kiran Maini Gerhardsson. I DE NUVARANDE byggreglerna ställs krav på att det ska

Foto: Getty Images

overket tar just nu fram nya byggregler på uppdrag av regeringen. De har fått namnet ”Möjligheternas byggregler”. Syftet är att förenkla regelverket och att skapa förutsättningar för effektivisering och nya lösningar. Ett större ansvar ska läggas på branschen att välja hur funktionskraven i reglerna ska uppnås. Många remissinstanser har varit kritiska till förändringsförslagen, inte minst när det gäller sänkta krav på tillgång till dagsljus.

finnas tillgång till direkt dagsljus (genom fönster mot det fria) i alla rum som man vistas i mer än tillfälligt, som vardagsrum, kök och sovrum. Det ska också finnas tillgång till solljus i bostaden, med undantag för studentrum. I ett allmänt råd anges dessutom att det ska vara möjligt att se ut från alla vistelserum. Boverkets förslag till nya regler kräver i stället en procents dagsljusfaktor (en procent av ljusstyrkan utomhus) för halva ytan av alla rum som bedöms. Kraven på att det ska finnas direkt dagsljus i varje rum tas bort liksom det allmänna rådet om utblick. Dessutom undantas alla bostäder under 35 kvadratmeter från kravet på tillgång till solljus. Förtätningen av våra städer gör att det är svårt att få god dagsljustillgång överallt i en bostad. Med det nya förslaget öppnar Boverket för att vissa rum kan vara sämre när det gäller dagsljustillgång, till exempel rum som vetter mot en portuppgång eller hög mur. Bristen på dagsljus i det rummet behöver då kompenseras med mer ljus i andra rum. Flexibilitet när det gäller dagsljustillgång lyfts som något positivt i flera remissvar, medan andra menar att det är viktigt med gott om ljus i alla rum. Att det allmänna rådet om utblick tas bort möter kritik från en mängd instanser, med hänvisningar till risken för fönsterlösa rum och för att människors hälsa kan äventyras.

BYGGREGLER

Kiran Maini Gerhardsson är arkitekt och forskar om ljus och boendekomfort på Lunds universitet.

Kiran Maini Gerhardsson befarar att Boverkets förslag kan leda till att det till exempel byggs smålägenheter vända mot norr, ovanför parkeringshus eller liknande, med bara ett takfönster. En sådan bostad skulle ge dagsljus men sakna tillgång till både solljus och utblick. Den boende skulle inte få tillgång till den information om omgivningen som man vet är bra för hälsan. – Vi har ju erfarenheter från pandemin när människor var tvungna att stanna hemma långa perioder. Att sitta isolerad i en vindsvåning med bara takfönster kan inte vara bra för någon, säger Kiran Maini Gerhardsson. KIR AN MAINI GERHARDSSON ser en betydande risk för

att även fönsterlösa rum kommer att bli verklighet om förslaget går igenom, eftersom man som byggare ofta vill få ut så mycket boyta som möjligt i ett projekt. Hon menar att det i så fall kan bli ett jämlikhetsproblem. Om det byggs en viss andel bostäder utan fönster i alla vistelserum, kommer de antagligen bebos av människor som inte har möjlighet att välja. – Det ska inte vara så att en person ska känna sig tvingad att acceptera fönsterlösa rum bara för att få någonstans att bo överhuvudtaget, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Boverket försöker nu anpassa förslaget efter kritiken från remissinstanserna. Arbetsgruppen på Boverket överväger nya formuleringar, både vad gäller krav på dagsljus och utblick. Det nya förslaget ska dock godkännas av ledningen innan det kan gå ut på en eventuell förnyad remiss. Vad det till slut kommer att stå i de nya byggreglerna är fortfarande en öppen fråga. ▪

DE NYA BYGGREGLERNA Reglerna om dagsljus och utblick finns i kapitel sex om hygien, hälsa och miljö i nu gällande BBR (Boverkets byggregler). Exempel på andra områden i regelverket är brandskydd, skydd mot buller, tillgänglighet och bärförmåga, stadga och beständighet. Varje kapitel i dagens BBR kommer att bli en egen författning i det nya regelverket. Alla allmänna råd och hänvisningar till standarder tas bort. Efter årsskiftet fattas beslut om vilka delar av det nya regelverket som ska skickas ut på förnyad remiss. Reglerna går ut på EU-notifiering i juli 2024 (då kan man ta del av innehållet) och träder i kraft första januari 2025. Energihushållningsreglerna har frikopplats från tidplanen eftersom beslut om energiprestandadirektivet EPBD måste väntas in.

ÅTERBRUK

Nytt liv för limträbalkar När Isdala ishall rivs tas limträbalkarna försiktigt ned för att återanvändas i Kvarteret Återbruket i Göteborg. Återbruket sker i samverkan mellan Framtiden Byggutveckling, Idrott & förening och Moelven.

e sista skridskoskären i Isdala togs i april 2023 och i höst har arbete pågått med att montera ner anläggningen för att ge plats åt en ny simhall. Innan rivningsarbetet påbörjades i september inventerades anläggningen för att identifiera vad som gick att återbruka. Det visade sig att Framtiden Byggutveckling var intresserade av limträbalkarna i ishallen till sitt Kvarter Återbruket vid Litteraturgatan med cirka 70 nya bostäder. Även idrotts- och föreningsförvaltningen kommer återanvända vissa delar i ishallen till andra anläggningar. – Det som vi ansåg var möjligt att återanvända men som vi själva inte kunde ta tillvara lade vi ut på CCBuild, marknadsplatsen, på Centrum för cirkulärt byggande. Cirkulärt byggande är framtiden. Genom att återanvända byggmaterial minskar vi vårt klimatavtryck, vilket är särskilt viktigt med tanke på de utmaningar vi står inför när det gäller Göteborgs Stads miljömål, säger Magnus Elsilä byggprojektledare idrotts- och föreningsförvaltningen.

Anna Wetterberg, projektledare Framtiden Byggutveckling, Johan Åhlén, vd Moelven Töreboda AB och Magnus Elsilä, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.

Foto: Idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg

av allt inbyggt material ska vara återbrukat behöver vi arbeta innovativt med både nytt och befintligt material i cirkulära processer. Limträbalkarna blir en viktig pusselbit, säger Anna Wetterberg, projektledare på Framtiden Byggutveckling.

DET ÄR ÄN så länge relativt nytt att arbeta

med storskaligt återbruk. Detta projekt visar att det går att hitta nya vägar tillsammans för att etablera en viktig återbruks marknad i Göteborg. – Jätteroligt att vara igång med storskaligt återbruk i vårt utvecklingsprojekt Kvarteret Återbruket. Eftersom minst hälften

E F T E R AT T L I M T R Ä B A L K A R N A tagits ned

transporteras de till Moelven Töreboda för vidare bearbetning. Göteborg Stad och många offentliga och privata fastighetsägare har förbundit sig till en avsiktsförklaring om cirkulärt byggande i Handslaget. Detta innebär att åter-

bruk och cirkulära lösningar ska vara ett förstahandsval vid ny- och ombyggnation för kommunala fastighetsägare. FRAMTIDEN BYGGUTVECKLING BYGGER Kvar-

teret Återbruket för Poseidon och inflyttning för de cirka 70 bostäderna planeras till 2026. Inom några månader påbörjas markarbetet för byggnationen av simhallen. Den kommer innehålla en 25-meters bassäng och en undervisningsbassäng med höjoch sänkbar botten och planeras vara klar 2026. ▪

Lokal och internationell prägel hos Byggfakta Ett lokalt projekt med internationell touch. Så kan man sammanfatta Byggfaktas nya huvudkontor i Ljusdal som nu står klart för de 140 medarbetarna. – Efter många års planering och byggande står vi äntligen här, jag är jättestolt, säger Lars Johansson, vd Byggfakta Sverige. Text: Susanne Bengtsson och Jenny Fors 32

Ett atrium med glastak blir hjärtat i kontoret och en inbjudande samlingspunkt.

Foto: Josephine Fantenberg

Tanken är att de fem huskropparna ska påminna om sjöbodar.

Foto: Susanne Bengtsson

yggfakta Groups satsning på ett nytt kontor är ett av de största nybyggnadsprojekten i Ljusdals kommun på många år. Projektet är startskottet för utvecklingen av hela Östernäs-området samtidigt som det markerar Byggfaktas rötter och lokala förankring. Idag har Byggfakta Group verksamhet i 27 länder, och visionen har varit att skapa ett internationellt representativt kontor och samtidigt behålla känslan av Hälsingland. I det nya kontoret kommer flera av koncernbolagen att samlas.

– Med det nya kontoret placerar vi oss ännu tydligare i Ljusdal och kan växa här, säger Lars Johansson. P R O J E K T E T H A R G E N O M S Y R AT S av stark lokal samverkan och hög transparens. Både arkitekt, totalentreprenör och under leverantörer har hämtats från kommunen eller närliggande orter. Sidskogen Bygg har varit huvudentreprenör för kontorsbygget, som kostat cirka 65 miljoner. – Projektet har flutit på otroligt bra, både enligt tidplan och inom budget, tack vare de fantastiska partners vi haft med oss. När man ser hur fint allt är blir man väldigt stolt, säger Joakim Hägerstrand, COO på Byggfakta Group och intern projektledare för flyttprocessen. Byggnaden, som ligger vid Kyrksjöns strand, har ritats av arkitekt Joakim Östberg

Projektet har flutit på otroligt bra, både enligt tidplan och inom budget, tack vare de fantastiska partners vi haft med oss

Nedpendlande armaturer på olika höjd skapar spänning.

Foto: Josephine Fantenberg

Man har satsat på mer färg i de gemensamma utrymmena.

Foto: Josephine Fantenberg

Besökarna möts av en välkomnande reception.

Foto: Josephine Fantenberg

Mycket av inredningen har producerats lokalt. Vi har velat spegla det lokala samtidigt som kontoret ska vara internationellt representativt i Järvsö och består av fem sammanbyggda sjöbodsinspirerade huskroppar i två plan om totalt 2500 kvadratmeter. Ljus och rymd är något som speglar interiören. Byggnaden har generösa takhöjder, hel glaspartier och många fönster. Mitt i huset finns ett atrium med glastak. Solceller och bergvärme har valts för att minimera energiförbrukningen. Fastig heten tar även tillvara på kyla från borr hålen. Materialen är genomgående hållbara och håller hög klass. FÖ R I N R E D N I N G E N H A R Järvsökonstnären

Johanna H Lindvall svarat. – Mycket av inredningen har producerats lokalt. Vi har velat spegla det lokala samti digt som kontoret ska vara internationellt representativt. Jag har också velat skapa unika miljöer med variation och detalj

Johanna H Lindvall har inrett kontoret.

rikedom i material och färgval samtidigt som allt måste hänga ihop och samspela. Det finns en röd tråd genom hela bygg naden. Detaljerna är väldigt genomtänkta. – Det är till exempel att vissa färger på stolarnas ben i mötesrummen är valda efter färgerna i konsten på vägarna. Det är också

mycket variation i lokalerna för att till mötesgå behoven. Inredning är så många olika saker. Det är funktion, bekvämlighet, arbetsmiljö – både fysisk och psykosocial, säger Johanna. Kontoren med arbetsplatser har fått en nedtonad färgskala och klassiska material val. Inredarna har tagit ut svängarna mer i offentliga utrymmen som samtals- och konferensrum samt reception. Här har man utgått från lite starkare färgskalor. I matsalen, som har svart tak och syn liga installationer, mjukar man upp med en platsbyggd soffa, växtväggar och skira textilier. – Inredningen kan bäst beskrivas som modern och tidlös. Den ska både vara något som medarbetarna kan känna sig stolta över och trivas med just nu samtidigt som den håller över tid. Det är så tacksamt och

Matsalen har en känsla av restaurang och här valdes ett svart innertak.

Foto: Josephine Fantenberg

roligt att få inreda en sådan här byggnad som är så genomtänkt och har en sådan detaljrikedom, säger Johanna H Lindvall. DET VAR UNDER 2021 som Byggfakta utlyste

en arkitekttävling för ett nytt kontor. Bygglovet beviljades i april 2022 och i maj togs det första spadtaget. Den 15 december 2023 flyttade personalen in. – Det är jättehärligt att äntligen ha fått flytta in. Miljön är så fin och fräsch. När vi klev in här och allt var klart kändes det bara ”Wow!”, säger Bittan Andersson, marknadsundersökare på CityMark. ▪

BYGGFAKTA GROUPS HUVUDKONTOR Börsintroducerade Byggfakta Group har investerat i ett nytt huvudkontor i Ljusdal. Byggstart: Maj 2022. Inflyttning: December 2023. Byggentreprenör: Sidskogen Bygg. Arkitekt: Östberg Arkitektur. BTA: 2 500 kvadratmeter. Byggkostnad: Cirka 65 miljoner.

Kontoret ligger fint intill Kyrksjön i Ljusdal.

Foto: Susanne Bengtsson

ANALYS

Ett standardiserat typhus byggs på de nya anstalterna.

Foto: Samuel Karlsson

Mångmiljardsatsning på nya häkten och anstalter På tio år ska antalet platser på häkten och anstalter ökas med 18000. Utbyggnaden är redan i full gång men det kommer krävas fler stora byggprojekt. Totalt ska det startas nya projekt för tolv miljarder kronor. Text: Samuel Karlsson

Första spadtaget för tillbyggnaden av Österåkeranstalten.

byggkrisens spår har det offentliga byggandet pekats ut som en allt viktigare faktor för att hålla branschen vid liv genom krisen. I en helt färsk rapport från Byggfakta analys tittar man närmare på behoven av det offentliga byggandet de kommande åren. Den visar att behoven av skolor, idrottshallar minskar samtidigt som behoven av äldreboenden samt häkten och fängelser ökar. – Trots den potentiella vikten offentligt byggande kommer att ha för byggbranschen i sin helhet så är den i dagsläget spridd i sin utveckling. Av allt offentligt byggande så är fängelsen och häkten de fastigheter som har störst potential att påverka byggbranschen positivt. Dagens politik kommer leda till ett stort behov av

ytor som det redan finns brister på, säger Max Rydman. B E H OV E T AV N YA fängelser och häkten

sticket ut lite extra i rapporten. Skärpta straff är en faktor som skapar trängsel och ökar behovet av fler platser för intagna. Kriminalvårdens senaste platskapacitetsbedömning fastslog att beläggningsgraden på de fasta platserna legat över 100 procent under hela året. Inklusive tidsbegränsade platser och beredskapsplatser var beläggningsgraden 99 procent i häkten, och 97 procent i anstalt. I dagsläget finns det 9000 platser i häkten och anstalter. Kriminalvården bedömer att den siffran kommer uppgå till 27 000 under 2033, Med ett behov på 18 000 fler häktes- och anstalts-

Foto: Samuel Karlsson

platser inom tio år så kommer många stora byggprojekt behövas inom en snar framtid. – Med ett redan överbelastat system som är på gränsen till fullt även med extra insatser för att öka kapaciteten så är behovet enormt. Många stora projekt är redan påbörjade och fler därtill har påbörjat projektering. Det är också möjligt att ändringar av prognoser på sikt kan leda till ett större behov än tidigare bedömt och som konsekvens även ytterligare byggnation, säger han. I DEN NYA rapporten från Byggfakta lyfter

man fram två parametrar som sannolikt kan ge den bästa utsikten på behovet av häkten och anstalter. Det handlar om antalet nyintagna klienter, och den

Byggstartade kriminalvårdsprojekt, rullande tolvmånaderstal 5,0

4,5

4,0

3,0

2,5

Antal

Mr d kr

3,5

2,0 1,5

1,0

0,5

0,0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Beräknad byggkostn ad (mr d kr, vä skala)

Antal pr ojekt (hö skala)

Projekteringsstartade kriminalvårdsprojekt, rullande tolvmånaderstal 8

6 Mr d kr

Antal

2 1

0 2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Beräknad byggkostn ad (mr d kr, vä skala)

2021

2022

2023

Antal pr ojekt (hö skala) KÄLLA:

genomsnittliga tiden som de spenderar häktade respektive på anstalt. Längden på medelstrafftiden har ökat från ungefär 300 dagar för 10 år sedan till 434 dagar under 2022. Antalet nyintagna på anstalt har inte ökat lika dramatiskt utan har främst sett ökningar under 2021 och 2022. – Antalet klienter på anstalterna väntas fortsätta öka ytterligare de kommande åren. Hur snabb ökningen kommer att vara på sikt beror både på antalet nyintagna och strafftidernas längd. Fortsätter de öka i denna takt öka så är det fullt möjligt att antalet platser som behöver tillkomma är större än kriminalvårdens nuvarande prognos, fortsätter han. Den genomsnittliga beläggningen i häktena har ökat från lite drygt 1 600 under

2015 till nästan 2 900 under 2022, en ökning med drygt 75 procent. Detta är en följd av ett ökat antal häktade, längre häktningstider och en ökad väntetid innan överföring till anstalt görs. ANTALET BYGGSTARTADE PROJEKT inom kri-

minalvården de senaste tio åren har gått från genomsnittliga årliga investeringar på 40 miljoner under 2014–2019, till ett snitt på nästan 1,5 miljarder kronor under 2020–2023. Fokuset på större ny-, omoch tillbyggnad kan även urskiljas från att antalet byggstartade projekt fortfarande är ett fåtal trots att byggkostnaderna är nästan 40 gånger högre. – Utifrån dessa siffror är det rimligt att anta att den långsiktiga trenden kommer

Med ett redan överbelastat system som är på gränsen till fullt även med extra insatser för att öka kapaciteten så är behovet enormt fortsätta uppåt, med en plan på över tre gånger så hög tillförsel av anstaltsplatser under perioden 2027–2029 jämfört med 2024–2026. Detta bör rimligtvis gå att hänföra från projekteringsstarterna då projekteringsstadiet tenderar ligga ett antal år före byggstartade projekt, säger Max Rydman. ANTALET PROJEKTERINGSSTARTER HAR legat

på en relativt stabil nivå med ett genomsnitt på strax under 5 projekt per år sedan början av 2018, vilket indikerar på en fortsatt jämn nivå av byggstartade projekt framöver. Under samma period har projekt för ett förväntat värde av ca 12 mdkr startats, vilket indikerar liknande nivåer av byggstarter de kommande åren. ▪

Kriminalvården expanderar massivt, men mycket kan ändras Behovet av nya platser inom kriminalvården skapar en efterfrågan på nya häkten och anstalter. Enligt Max Rydman, analytiker på Byggfakta, kan en allt för stor utbyggnad straffa sig.

et har varit en hel del artiklar de senaste månaderna om plats kapaciteten i Sveriges häkten och anstalter, samt bedömningsanalyser från Kriminalvårdens egen sida. Vi har i dags läget ett system som inte är byggt för att hantera mängden av personer dömda till att spendera tid i dessa fastigheter. Krimi nalvården rapporterar beläggningsgrader på upp till 115 procent, en absurd siffra när det handlar om lokaler där människor ska befinna sig under längre tider och en ome delbar indikation på att det finns ett enormt behov för Kriminalvården att utöka. Kriminalvården är väl medvetna om detta och planerar extensiva utökningar de kommande åren, den stora frågan som jag grubblat på är vad deras målsättning är och om den täcker upp för alla möjliga parametrar som påverkar behovet. DE N M EST DRIVAN DE anledningen till det

substantiella behovet har de senaste åren inte varit antalet personer som sitter häk tade eller på anstalt, utan snarare tiden som de spenderar där. Enligt Kriminal vårdens egenpublicerade statistikrapport så har genomsnittsvistelsen på Kriminal vårdens anstalter ökat med mer än 40 pro cent mellan 2014 och 2022, från cirka 300 dagar till över 430 dagar. Detta leder också till det riktiga pro blemet, beläggningen på anstalter och häkten är en exponentiell funktion av antalet dömda för brott och tiden de blir dömda till. Beläggningsgraden på häkten är vidare kopplad till beläggningsgraden på anstalterna, då om det inte finns nog med

Byggnationen av nya häkten och anstalter är i full gång.

Foto: Samuel Karlsson

platser på anstalter förblir personer i häkte under längre perioder i väntan att få plats på anstalt. Rimligtvis har Kriminalvården förståelse för allt detta i sin plan för det kommande decenniet, och miljardsatsningarna som görs de kommande åren kommer att tre dubbla deras lokalkapacitet. Detta är en ambitiös utvidgning som förhoppningsvis kommer lyckas bemöta behoven, särskilt då föregående och kommande års politiska beslut förväntas fortsatt öka längden på genomsnittsvistelsen. Således på kort sikt kan antalet personer som sitter på anstalter förväntas öka, även om det inte skulle vara några andra faktorer som påverkar antalet personer som döms för brott. Det är i sin helhet rätt absurt att Krimi nalvården gått från en marknadsaktör som knappt märkts av på byggmarknaden till att bli en väldigt stor sådan. Det är inte heller orimligt att flertalet byggföretag kommer klara av den tuffa marknadssitua tionen enbart på grund av straffreformen. Det finns dock två stora potentiella scen arion som fortfarande behöver hållas i åtanke.

MAx Rydman Analytiker Byggfakta och CityMark Analys

Om mängden dömda för grövre brott ökar mer eller betydligt mindre än för väntat, alternativt om politiken på sikt skiftar mot mildare eller hårdare straff så kommer det riskera ha en stor påverkan på det slutgiltiga behovet av anstalter och häkten. Därför är det väldigt relevant att fortsatt hålla bra koll på utvecklingen i sin helhet. Den dramatiska utbyggnaden får en dock att fundera om det är andra aktörer som kanske Sveriges domstolar som också behöver se över framtida behov för att bemöta dessa förändringar. ▪

Nerbrunnen skola och ny tingsrätt

5. Ny- och ombyggnad av

Ångermanlands Nya Tingsrätt.

Ångermanlands Tingsrätt, Härnösand

Återuppbyggnad av nerbrunnen skola, tork till sågverk och nya lokaler till Ångermanlands tingsrätt – det är några exempel i listan över nyligen upphandlade projekt. Text: Samuel Karlsson Bild: Wester + Elsner

ögst upp i sammanställningen över nyligen upphandlade projekt ligger återuppbyggnad av Slättgårdsskolan i Skärholmen. Den byggdes 1968 och har eldhärjats vid flera tillfällen. Senast i juni 2020 när huvudbyggnaden brann ner. Tidigare i mars samma år hade gymnastiksalen eldhärjats. Den hade i sin tur ersatt en tidigare gymnastiksal som brunnit ner. Arbetet med att återställa skolans lokaler har pågått i flera etapper och den aktuella upphandlingen berör en ny byggnad, hus K. Den nya byggnaden placeras på samma ställe som tidigare men centreras mer i hörnet av fastigheten för att möjliggöra en större skolgård. Den blir på totalt 6 050 kvadratmeter och byggs i suterräng med två respektive tre våningar. Byggnaden ska rymma 300 elever och 80 personal. Den ska tillsammans med befintlig byggnad, hus J och H samt idrottshall ge en ny skola F-9 för 600 elever med samtliga funktioner. Produktionen är planerad från februari 2024 till november 2025 då byggnaden kan tas i bruk. Projektkostnaden är beräknad till 289 miljoner kronor. Lite längre ner i listan, på femte plats, ligger tillbyggnad av Ångermanlands nya tingsrätt i Härnösand. Affären är en total entreprenad och har ett ordervärde på cirka 180 miljoner kronor. Den befintliga byggnaden är en äldre skolbyggnad, med en bruttoarea på cirka 2 600 kvadratmeter som kopplas samman med en tillbyggnad. Utöver dessa byggnader, som kommer utgöra Ångermanlands nya tingsrätt, ska NCC även riva en byggnad från 1950-talet som tillhört skolbyggnaden. Tillbyggnaden har en bruttoarea om cirka 2 800 kvadratmeter och byggs i tre plan. Affärens ordervärde på cirka 180 miljoner kronor. Byggstart planeras till april 2024 och beräknas vara klart i mars 2026. ▪

3. Uppförande av ny tork i Ala

2. Nybyggnad av

flerbostadshus i Sollentuna

1. Återuppbyggnad av skola

på Skärholmen, Stockholm

4. Tillbyggnad och renovering

av skola i Kungälv

Projektnamn

Projekt

Kommun

Stockholms stad Sollentuna kommun Söderhamns kommun Kungälvs kommun Härnösands kommun Uppsala kommun Falkenbergs kommun Ystads kommun Botkyrka kommun Stockholms stad Höganäs kommun Vellinge kommun Stockholms stad Älmhults kommun Kiruna kommun Stockholms stad

Slättgårdsskolan, hus K

Återuppbyggnad av skola på Skärholmen, Stockholm

Väsjö torg, ekosystemet 1, 2 och 4

Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna

Ala sågverk

Uppförande av ny tork i Ala

Ytterbyskolan, etapp 6-7

Tillbyggnad och renovering av skola i Kungälv

Ångermanlands Tingsrätt

Ny- och ombyggnad av Ångermanlands Tingsrätt, Härnösand

Ärentunaskolan

Totalrenovering av skola i Uppsala

Trädgården 8

Nybyggnad av bostäder i Falkenberg

VERKMÄSTAREN

Nybyggnad av flerbostadshus i Ystad

Inflygningen

Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka

10.

Kungsholmens brandstation

Upprustning av brandstation på Kungsholmen, Stockholm

11.

Nya Nyhamnsgården

Nybyggnad av vårdboende samt drift av vårdboenden m.m. i Höganäs

12.

Falsterbonäset, et 1 o 2

Nybyggnad av skyddsvallar i Vellinge

13.

Väktaren

Påbyggnad av hotell och kontor i Stockholm

14.

Bölsö

Om- och tillbyggnad av stenlada till konferenscentrum i Älmhult

15.

Kiruna nya stadskärna, kv 6

Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna nya stadskärna

16.

Forsmark

Tillbyggnad av paketterminal i Stockholm

17.

Pumpen

Tillbyggnad av kontor i Sala

Sala kommun

18.

Brf Ekbacken nr 1

Stamrenovering i flerbostadshus i

Lidingö stad

19.

Vegahallen

Nybyggnad av idrottshall i Vännäs

20.

Stansen

Nybyggnad av industrihus i Nybro

21.

Fyrislund

Nybyggnad av industrihus i Uppsala

22.

Folkteatern

Nybyggnad av trygghetsboende i Norrköping

23.

Kronoslätt

Tillbyggnad av industrihus i Staffanstorp

24.

Nordstaden

Utvändigt underhåll av kontor i Göteborg

25.

Projekt Torkel

Ombyggnad av lokaler för Polismyndigheten inom region Syd

26.

Frescati Hage, Remus

Ombyggnad till studentbostäder i Stockholm

27.

M10 Övermo

Nybyggnad av ställverk, Dala Energi AB, Leksand

28.

Ica Solen

Nybyggnad av livsmedelsbutik i Storvreta

29.

Brf Hästen

Stambyte i flerbostadshus i Karlstad

30.

Ceremonimästaren

Nybyggnad av bostäder i Bromma, Stockholm

31.

Storskogens förskola

Nybyggnad av förskola i Enköping

32.

O’Learys

Hyresgästanpassning av galleria i Norrköping

33.

Mullsjö simhall

Utvändig renovering av simhall i Mullsjö

34.

Kryddhyllan

Nybyggnad av ett BmSS boende i Göteborg

Vännäs kommun Nybro kommun Uppsala kommun Norrköpings kommun Staffanstorps kommun Göteborgs stad

Byggentreprenör

Byggkostnad

JSB Construction AB

289 mkr

JM AB

200-300 mkr

Perex Industribygg AB

ca 200 mkr

Vestia Construction Group AB

200 mkr

NCC Sverige AB

180 mkr

IN3PRENÖR AB

170 mkr

Peterson & Hansson Byggnads AB Projektfastighet 9 Ystad AB Derome AB SH Bygg Sten & Anläggning AB Byggmästarn i Skåne AB

Ej officiell 130-150 mkr 120-150 mkr Ej officiell 112,5 mkr

NCC Sverige AB

90 mkr

MVB Öst AB

80-100 mkr

GBJ Bygg AB

80 mkr

Lindbäcks Bygg AB

60-100 mkr

Schenker Property Sweden AB Enstedts Förvaltning & Finans AB Våtrumsteknik i Skandinavien AB

60-80 mkr 60-70 mkr 50-80 mkr

Rekab Entreprenad AB 60 mkr Multibygg Sydost AB HF Industri Bygg i Stockholm AB Byggnads AB Axel Andersson & Son Olofsson Bygg & Entreprenad AB RO-Gruppen Göteborg AB

Malmö stad

Peab Byggservice AB

Stockholms stad Leksands kommun Uppsala kommun Karlstads kommun Stockholms stad Enköpings kommun Norrköpings kommun Mullsjö kommun Göteborgs stad

SH Bygg Sten & Anläggning AB Vattenfall Services Nordic AB Upplands Projektbygg AB Skanska Sverige AB Hus Väst

59 mkr 50-60 mkr 55 mkr 50-60 mkr 55 mkr 50 mkr 50 mkr 50 mkr 40-60 mkr Ej officiell

DNA Bygg AB

30-50 mkr

Vaner AB

30-50 mkr

Byggtec i Norrköping AB

35 mkr

Brixly AB

32,5 mkr

GBJ Bygg Väst AB

30 mkr

ARKITEKTUR

Platsen för byggnationen är det nya naturområdet som fått namnet Fågelbacka, tidigare Lassabackadeponin.

Bygger en visuell symbol för platsen

Varbergs kommun har tilldelat MTA Bygg och Anläggning uppdraget att uppföra ett utkikstorn i naturreservatet Getterön i Varberg. – Här finns vissa klurigheter men det är ju också tjusningen med Kärven som projekt, säger Veronica Ehrinton som är projektchef på MTA Bygg och Anläggning i Varberg. Text: annika rådlund Illustrationer: White Arkitekter

tkikstornets siluett påminner om en kärve, en bunt strån av säd som är sammanbundna i mitten, eller ett timglas. Tornet kommer att byggas av smala ribbor av trä, närmare bestämt 140 stycken reglar som är 13 meter långa som kommer fogas samman i en tät flätstruktur. D E T Ä R W H I T E Arkitekter som har ritat

utkikstornet och det var det vinnande förslaget när Varbergs kommun bjöd in till en arkitekttävling. Viktiga kriterier för tornet var, förutom att ha den traditionella funktionen av ett utsiktstorn, att det även skulle

ha kvalitéer som gjorde det unikt och till ett av stadens nya landmärken. Juryn var eniga om att White Arkitekters förslag var det bästa eftersom det utmärker sig genom sin form och kommer att väcka tankar och frågor hos betraktaren: ”Förslagets stora kvalitet är dess enkla och spännande form vilket ger utsiktstornet möjlighet att bli ett mycket tydligt landmärke. Formen stimulerar till funderingar – hur kan något rakt faktiskt upplevas som böjt?”. Planerad byggstart är i februari. – Vi kommer att vara cirka tio personer i olika professioner som ser till att

Veronica Ehrinton, projektchef på MTA Bygg och Anläggning i Varberg.

Som en del av utvecklingen av Varbergs nya ekologiska rekreationsområde vid Getteröns naturreservat kommer nu ett utkikstorn i trä att uppföras. Längst upp i tornet kommer det finnas möjligheter att både sitta och stå och studera den omkringliggande naturen och fågellivet.

Det mest utmanande kommer att vara att få upp stålringarna utsiktstornet Kärven i Fågelbacka blir verklighet, berättar Veronica Ehrinton som är projektchef på MTA Bygg och Anläggning i Varberg. På frågan om de byggt något liknande förut svarar hon så här: – Nej, det har vi inte och det finns det ju kanske egentligen ingen annan som har gjort heller, sett till att det är ett så speciellt projekt med en unik konstruktion. Sedan är det inte nytt för oss att förverkliga projekt som detta med det ”lilla extra”. Vi har byggt fina utflyktsmål på olika platser tidigare, till exempel utsiktsplatsen i Björkris i norra Kungsbacka. . DE MATERIAL SOM kommer att användas är

främst stål och trä. – Virket är kärnfuru som kommer att brandklassas. Kärnfuru har goda förutsättningar för att hålla upp den bärande konstruktionen och grundläggningen utförs med pålning till fast berg. Det finns en del utmaningar i byggprojektet. – Det mest utmanande kommer att vara att få upp stålringarna som utformar själva

timglasformen, där reglarna måste passa ihop perfekt in i kugghjulen. Här utgår vi från de datamodeller som finns framtagna så vi ser att allting klaffar rätt, genomgående i konstruktionen. Just nu arbetar vi dessutom med att komma fram till bästa lösningen för att få ståltrappan på plats. Här finns vissa klurigheter men det är ju också tjusningen med Kärven som projekt. SPIRALTRAPPAN SKA LEDA upp till övre planet

som har utsikt åt alla håll. Naturreservatet består av både våtmark, strandängar, vassruggar och grunda vattenområden. Det finns häckningsöar och det är många flyttfåglar som rastar i området. Besökarna kommer att ha mycket att titta på uppifrån tornet. – Jag är övertygad om att Kärven kommer att bli ett uppskattat utflyktsmål för både Varbergsbor och tillströmmande, säger Richard Karlsson som är arbetschef på MTA i Varberg. Utkikstornet beräknas stå klart i sommar. Konstruktion kommer att synas i det flacka landskapet och skapa ett nytt landmärke. ▪

UTSIKTSTORNET KÄRVEN

Byggföretag: MTA Bygg och Anläggning Uppdragsgivare: Varbergs kommun Byggstart: Februari 2024 Färdigställs: Sommaren 2024 Projektkostnad: 6 miljoner Arkitekt och design: White arkitekter Material: Kärnfuru

Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden. Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

NYA PRYLAR

Ny arbetssko med stötdämpning Norrvik S3 från den svenska varumärket Nordhaus lanserar en ny vattenresistent sko med stötdämpande sulor inspirerade av löparskor. • Lättviktshätta, spiktrampskydd och TPU - förstärkningar. • Låg vikt som ska göra stegen lättare. • Grovmönstrad sula som ska passa både inomhus och utomhus. www.nordhaus.se

Golv i tre lager

Minimalistiskt ventilationsdon

Den danska golvtillverkaren Dinesen har lagt till två nya träslag i sitt sortiment av lamelluppbyggda golv. Dinesen Layers består av tre skikt av massivt trä som ska göra golvet extra slitstarkt samt förhindra ihåliga eller dova ljud när man går på det. Golven kräver minimalt underhåll och plankorna kan monteras utan mellanrum för ett mer enhetligt intryck. Layers Ask är tillverkat av ask och ek som kompletterar varandra i hårdhet och styrka. Kombinationen av båda träslagen ska bidra till plankans motståndskraft och hållbarhet. Layers Douglas är helt uppbyggt av douglasgran, med ett massivt ytskikt av högsta kvalitet och ett mellanskikt och bottenskikt av massiv douglas eller fingerskarvat restträ i douglas. www.dinesen.com

Ventilationsföretaget FläktGroup lanserar nu i samarbete med arkitekten Linus Fernström ett nytt slimmat ventilationsdon för inomhusmiljöer. ArtX monteringsram är avsedd att spacklas in i vägg- eller takytan så att den blir helt dold bakom ytskiktet. Den reglerbara spridaren är det enda som sticker ut. • ArtX finns för både 100 och 125 mm kanaler. • I 125 mm-utförande blir diametern på den synliga spridaren 110 mm mot 195 mm i ett traditionellt don. Utsticket blir aldrig större än den effektiva öppningen. • Donet kan både målas och tapetseras över för att ytterligare minska synligheten. • Passar både inom nybyggnation och renovering. www.flaktgroup.com

Ny bok om trädgårdsplanering

Integrerad diskmaskinsavstängning FM Mattsson lanserar nu en köksblandare med integrerad elektronisk diskmaskinsavstängning – utvecklad för att minska vattenskadorna och därmed spara pengar för bostads- och fastighetsägare. FM Mattsson 9000XE stänger sutomatiskt av vattnet till diskmaskinen efter att valt tidsprogram löpt ut utan behov av extern installation i köksbänken. • Hela 9000XE-serien är blyfri. • Har energibesparande funktioner såsom kallstart, mjukstängning, temperaturspärr samt energi- och vattenbesparande strålsamlare. • Blandaren finns i de slitstarka ytbehandlingarna krom och borstad krom samt med tre olika utföranden av pipar. www.fmmattsson.com/sv

Boken Trädgårdsdesign visar hur man tar sig an en trädgård. Den innehåller bland annat tankar och tips kring form och struktur, växtkomposition i olika typer av rabatter samt tips för en maffig krukträdgård. Den innehåller även trädgårdens lilla extra som orangeri, fiskdamm eller cirkel-parterr. En bok där man får lära sig att planera en trädgård från grunden och hur man förändrar en redan existerande. Här får man följa med trädgårdsingenjör Karolina Brising i arbetet med den egna Länsmansgården, en storslagen trädgård som varje år inspirerar såväl besökare som följare i sociala medier. Hennes grundsyn vad gäller att formge utemiljöer är detsamma oavsett om det gäller den egna trädgården eller ett uppdrag. Det gör att trädgården på Länsmansgården går att applicera på vilken utemiljö som helst. Boken kommer ut 8 mars 2024. www.norstedts.se

NYA PROJEKT

Bild: Reppen Vilson Arkitekter

”Samothrake” från Hemmesta Vattentorn är ofta ett prestigeprojekt. Nu har det avgjorts vilket bidrag som får utforma Hemmestas nya vattentorn.

oktober fick Värmdö kommun in 151 godkända förslag på det nya vattentornet och under hösten har en jury arbetat med att bedöma alla förslag. Under en prisceremoni på Värmdö kommunhus presenterades vinnaren. Till sin hjälp har juryn haft referensgrupper som bestått av elever från Hemmesta skola, politiker, tjänstemän och experter inom olika teknikområden. MED DET VINNANDE förslaget ”Samothrake”

får Hemmesta ett vackert och originellt

vattentorn vars bågformade valv reser sig över Storskogens tallar. Juryn framhåller att tornet är en inspirerande utveckling av ett traditionellt vattentorn, med beprövad vattenteknik och effektiva lösningar som göms i en skulptural form. – Vattentornet är viktigt för kommunens fortsatta utveckling och jag är glad över att det vinnande bidraget tar vara på platsens förutsättningar, elevernas lekfulla inspel och relaterar till vår porslinstradition. Det här kan bli en portal till de fina naturmiljöer som finns i området. Rörelse bidrar också till ökad trygghet vilket också varit viktigt för politiken, säger kommunstyrelsens ordförande Carl Kangas (S). – Det här vattentornet kan bli en attraktion i hela Stockholmsregionen, som lockar hit den arkitekturintresserade turisten och kan bli ett nytt kännetecken för Hemmesta. Det konstnärligt och skickligt utformade tornet har anknytning till

Värmdös historiska porslinstillverkning. Nu följer bearbetning av förslaget i samarbete mellan kommunen och vinnande arkitekt, berättar juryns ordförande Raad Alwajid. BAKOM DE T VIN NAN DE bidraget står arki-

tekterna Fabian Reppen och Samuel Vilson från Reppen Vilson Arkitekter, som var på plats under prisceremonin. – Det känns fantastiskt roligt och ärofyllt att juryn valt ut vårt förslag som vinnare i tävlingen för Hemmestas nya vattentorn! Att utforma den här typen av funktionsbyggnad är en spännande utmaning som kan ta sig uttryck på otaliga sätt, något som inte minst framgår av de många inkomna tävlingsförslagen. Vi är hoppfulla om att vattentornet kommer innebära ett positivt inslag i området nu och för en lång tid framöver, säger Fabian och Samuel. ▪

NAMN OCH NYTT

Sweco fram till 2002 då hon grun dade företaget Miljökemigruppen och arbetade som vd och konsult. Miljökemigruppen förvärvades 2019 av Norconsult där Ann sedan dess arbetat som gruppledare och seniorkonsult. Hon tillträdde sin nya roll i december. Niklas Sparw och Helena Hed

NCC UTSER TVÅ NYA AFFÄRSOMRÅDESCHEFER

Niklas Sparw har arbetat mer än 25 år inom NCC bland annat som chef för NCC Teknik och Håll barhet, och är idag divisionschef inom NCC Building Sweden. Han är civilingenjör från Chalmers Tek niska Högskola. Han tillträder sin nya roll den 1 februari 2024 då han efterträder Henrik Landelius som, vilket tidigare meddelats, lämnar NCC för en roll utanför företaget. Helena Hed är sedan 2020 vd och koncernchef för konsultkon cernen Projektengagemang. Hon har tidigare arbetat 19 år inom Sweco, bland annat som vd för Sweco Management och region chef för Sweco Rail och Sweco Environment. Hon har en civil ingenjörsexamen inom Samhälls byggnadsteknik från Luleå Teknis ka Universitet. Hon tillträder sin nya roll på NCC senast i juni 2024.

HON ÄR NY ARBETSCHEF PÅ SVEVIA Från och med första janu ari är Marie Hansson ny arbetschef i Stockholm, för Svevias divi sion Anlägg Marie Hansson ning. Hon har en bred erfarenhet av att ha job bat med allt från inköp och kalkyl till olika arbetsledande roller i över 20 år inom byggbranschen, till största delen på Svevia. Hon kommer närmast från en roll som projektchef för Svevias mångåri ga uppdrag vid Mälarbanan.

BJERKING REKRYTERAR VA-EXPERT Bjerking har rekryterat Ann Elfström Broo till rollen som enhets chef för den nya enheten VA-Process i Göteborg. Ann Elfström Hon är senior Broo VA-konsult och en av Sveriges ledande VA-exper ter. Efter studier och forskning på Göteborgs universitet dispute rade hon 1995. Hon arbetade på 48

NY CFO PÅ SPECIALFASTIGHETER Specialfast igheter har rekryterat Eva Bång som ny CFO. Hon har under de senaste måna derna arbetat i bolaget som Eva Bång tf CFO och har många års erfarenhet från fastig hetsbranschen, bland annat som CFO på Intea fastigheter AB, Ing ka Centres (Ikea) i Nederländerna och Hemsö AB. Hon tillträdde tjänsten 1 januari 2024.

installations verksamhe ter i Syd och i Väst från den 1 december 2023. Det omfattar brand och risk, Sara Jarmakowski konstruktion, el och akus Svanbom tik. Sara har en gedigen erfarenhet från sina många år på Tyréns, först som akustiker och senast i rollen som biträdande affärschef för Kon struktion och installation Syd.

SVEFA SATSAR I NORRA SVERIGE

ÅWL rekryterar Andreas Lebisch som affärsutvecklare och uppdragsansvarig arkitekt. Han kommer närmast från arkitekt kontoret Warm in the Winter och började på ÅWL Arkitekter i mit ten av december. På hans cv inom fossilfritt och klimatneutralt byg gande finns uppmärksammade projekt som förskolan Hoppet och Lidls pilotprojekt inom Noll Co2.

Svefa rekry terar Jeanette Kjellberg som ny affärschef Norr för Svefa Samhällsbygg nad & Fastig hetsutveckling. Rekryteringen Jeanette görs för att Kjellberg möta kunder nas behov och den starka mark nadsutvecklingen i landets norra delar. Hon är utbildad politices magister inom kulturgeografi och samhällsplanering vid Umeå Universitet. Hon har erfarenhet från roller som bland annat vd för Hahnemann Fastigheter AB och avdelningschef Arkitektur och Planering Tyrens AB. Hon kommer närmast från en tjänst som avdel ningschef i Umeå på Hifab AB.

HIFAB REKRYTERAR NY UPPDRAGSCHEF

STRUCTOR RISKBYRÅN VÄXER

ÅWL REKRYTERAR AFFÄRSUTVECKLARE

Hifab rekry terar Richard Åhman till uppdragschef inom anlägg ning i Stock holm. Han har lång erfarenhet inom samhälls Richard Åhman byggnad och av att arbeta som projekt- och bygg ledare i olika typer av projekt. I rollen som uppdragschef kommer Richard vara med och ansvara för att utveckla Hifabs erbjudande inom tidiga skeden och kundernas projekt i Stockholmsregionen. Nu senast kommer han från rol len som projektchef Infrastruktur på PE Teknik & Arkitektur.

Magnus Cederlund ansluter till Structor Riskbyrån och med Magnus i teamet får Structor Riskbyrån ytterligare en Magnus senior resurs Cederlund och stärker bolagets kompetens inom infra struktur. Han har arbetat med riskhante ring inom infrastruktur- och trans portområdet i närmare 15 år. Han kommer närmast från Sweco där han arbetade i rollen som senior konsult och affärsutvecklare inom riskhantering.

HON ÄR NY AFFÄRSCHEF PÅ TYRÉNS

HAN ÄR NY INKÖPSCHEF PÅ ASSEMBLIN EL

Under november blev det klart att Sara Jarmakowski Svanbom är ansvarig för Konstruktion och

Joakim Jansson blir ny inköpschef på Assemblin El från och med den 19 februari 2024.

Han kommer närmast från en roll som Strate gisk Business Partner på fastighetsbo laget Bonava, vilket inklude rade rollen som Joakim Jansson inköpschef för den svenska verksamheten. Innan dess har Joakim bland annat varit inköpschef konceptutveckling på Skanska Sverige AB, men också ha haft operativa chefspositioner på flera tjänste- och handelsori enterade bolag samt inom indu strin. Joakim är i botten drift- och underhållstekniker med flera kompletterande utbildningar.

FRÅN VEIDEKKE TILL WOODY BYGGHANDEL I december till trädde Christian Clase som ny miljö- och hållbarhets chef för Woody Bygghandel. Christian Christian Clase har arbetat i byggbranschen i mer än 20 år, bland annat på Vei dekke, Skanska och BoKlok. Han har god kunskap om samordning av ISO-certifieringar, hållbarhets rapportering och redovisning i praktiken, samt att ta fram strate gi för företags hållbarhetsarbete.

RED MANAGEMENT EXPANDERAR Fastighetskonsultbolaget Red Management etablerar sig i Mal mö och välkomnar Pär Hammarberg som operativ regionchef för Region syd. Pär tillträdde den 8 januari och kommer närmast från HSB Projektpartner. Han har tidigare även jobbat på både Cowi och Sweco.

KLARABO UTSER NY CFO Klarabo har utsett Per Holmqvist till ny CFO. Per har gedigen erfarenhet från ekonomioch finans Pär Hammarberg området i olika branscher såsom fastigheter, detaljhandel och livsmedel. Han kommer nu senast från rollen som CFO på Hövding Sverige AB. Per tillträder som CFO senast 1 april 2024 och kommer att ingå i Klarabos ledningsgrupp och rap portera till vd.

EFTERSNACK

Byggprojektet är det största i museets hundraåriga historia och ska bland annat skapa mer utrymme för en utvecklad museiverksamhet. Totalt ska 12 000 kvadratmeter renoveras.

Illustration: Museovirasto

Ansiktslyft för museum Finlands Nationalmuseum byggdes 1905-1910 och det öppnade för besökare 1916. Nu, över hundra år senare, kommer det att genomgå sin största renovering någonsin. Text: Annika Rådlund Bygg- och renoveringsprojektet startade nu i november och kommer att pågå i närmare tre år. Det ska bland annat resultera i mer utrymme för en utvecklad museiverksamhet. Sedan i juni har parterna arbetat med att planera projektet och ta fram bygghandlingar och entreprenadkontrakt har tecknats. – I kontraktsförhandlingarna beskrev projektledaren från Senatens fastigheter att byggnaden är mer som ett museiföremål än en byggnad. Detta kommer att ge vissa utmaningar för oss byggare. Vi ska tänka på att byggnaden är unik och oumbärlig i alla faser av projektet, säger platschef Tuomas Nousiainen från NCC. NCC:S UPPDR AG BLIR att bland annat reno-

vera yttertaket som är gjord av skiffer och koppar. – Skiffer är ganska sällsynt takmaterial i Finland. Planen är att dokumentera alla

Byggnaden är mer som en museiföremål än en byggnad skiffer när vi tar bort dem och använda så många av de gamla som möjligt. Vi har uppskattat att vi måste byta cirka 40 procent av de gamla skifferskivorna. De nya kommer att köpas från samma stenbrott i Wales som den gamla skiffern vi köpte. Det gamla takunderlaget ska också förnyas. H A N B E R ÄT TA R AT T vissa delar av taken renoverades på 1960- och 2000-talen men i detta projekt kommer alla tak utom torntaket, som renoverades för cirka tio år sedan, att genomgå en renovering. NCC:s uppdrag består också i att renovera fasaderna, den gamla dekorativa putsen ska till exempel förnyas.

– Den nya putsningen kommer att göras med gamla metoder med kalkputsning och kalkfärg. Det pågår även en hel del restaureringsarbeten på fasaderna som gamla kalkstensornament, glasmålningar och gamla ekfönster. Han förklarar att Museiverket har en stor roll i projektet eftersom de kommer att övervaka renoveringsarbetena och de flesta modellerna och materialproverna måste accepteras av myndigheten. Det mesta av arbetet i projektet görs utomhus men det pågår även arbete inne i byggnaden. – I detta projekt är dammkontroll och klimatförhållanden under renoveringen exceptionellt viktiga eftersom inuti byggnaden finns till exempel en fresk målad av Akseli Gallen-Kallela. Byggnadens gamla innergård (Halkopiha) kommer att renoveras och få en ny interiör, den kommer också att täckas med ett nytt glastak. Samtidigt byggs också en tillbyggnad till museet. Finlands Nationalmuseum beräknas stå klart i sin nya glans i september 2026 och det nya museikomplexet öppnar för allmänheten våren 2027. ▪

Gratis energikalkyl

Spara energi och pengar med rätt produkter i tvättstugan

Sänk kostnaderna i den gemensamma tvättstugan med mer än 50 % bara genom att välja vatten- och energisnåla produkter. Med vår smarta energikalkyl räknar vi ut exakt hur mycket du sparar med ny jämfört med gammal tvättstugeutrustning. Den största energiboven är torkningen och därför erbjuder vi extra energisnåla torktumlare och torkskåp med värmepump. Vi har alla kvalitetsprodukter som krävs för att göra den gemensamma tvättstugan mer ekonomisk, hållbar och trivsam!

Vill du ha energispartips anpassade för din gemensamma tvättstuga? Nu kan du få specialisthjälp på plats. Boka kostnadsfri rådgivning på www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer om hur ni sänker era driftskostnader och sparar energi. Drömtvättstugan finns i verkligheten. Skanna koden för att se hur drömmen blev sann eller besök www.podab.se/drom2

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

POSTTIDNING B Avsändare: Byggfakta Sverige AB 827 81 Ljusdal

FÖR ARKITEKTER, ENTREPRENÖRER, BYGGHERRAR, KONSULTER OCH KONSTRUKTÖRER NR 1 2024