Byggfakta nr 6, 2023

Page 1

FAKTA FÖR ARKITEKTER, ENTREPRENÖRER, BYGGHERRAR, KONSULTER OCH KONSTRUKTÖRER Unikt projekt i centrala Stockholm # 6 2023 DE BYGGER REKORDSTOR GOKARTBANA INOMHUS Laddad med energi Naturen flyttar in på Masthuggskajen BYGGPROJEKT TEMA ”Byggstarterna av skolprojekthar accelererat det senaste året” Framtidskontoret

Drömmen:

Beordrad övertid.

MAGASIN X Uppsala

KUND Vasakronan

ARKITEKT White

ENTREPRENÖR NCC

Läs mer om våra kontorsbyggnader på martinsons.se

Öppet, behagligt och klimatsmart. Martinsons bygger alltid med en grön syn på framtiden. Vårt hållbara erbjudande inom kontor är skapat för att du som fastighetsägare smidigt ska kunna anpassa lokalerna till dina hyresgäster. Det baseras på ett flexibelt pelar-balksystem som ger stora och öppna ytor. Systemet är byggt med minimalt klimatavtryck och ger en kontorsmiljö som är så trivsam att du gärna stannar där längre än du tänkt på dagarna.

Martinsons utvecklar, konstruerar och levererar stomsystem i limträ och KL-trä. Som drivande kraft i projektsamarbeten skapar teamets experter hållbara värden för samtliga berörda. martinsons.se

Byggfakta

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal

Tel 0651 150 50, fax 0651 133 33 www.byggfakta.se www.byggfakta.today

Chefredaktör

Reportrar

Ledare

samuel.karlsson@svenskamedia.se

Laddad framtidsfråga

Samuel Karlsson 073 644 64 26 samuel.karlsson@svenskamedia.se

Max Rydman

Simon Lundh

Henrik Ekberg

Annika Rådlund

Anna Sjöström

Samuel Karlsson

Ansvarig utgivare

Annonser

Jon Öst, 070  762  76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Stefan Jonsson 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Koordinator

Layout

Karin Bergström 0651 76 04 04 karin.bergstrom@svenskamedia.se

Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Målgrupp: Alla fastighetsägare, byggherrar, arkitekter, konsulter och entreprenörer med aktuella större byggobjekt enligt Byggfaktas databas, stadsarkitekt- och byggnadskontor samt Byggfaktas kunder.

Annonsprislista: På begäran eller på www.annonskraft.se

Prenumerationsärenden: 0651  55 25 00 kundservice@byggfakta.se

Prenumeration: Ett år (8 nr): 595 kronor exkl. moms. Subscription in other countries, 8 issues/year 895 SEK.

© Byggfakta

Eftertryck utan medgivande från Byggfakta är förbjudet. ISSN 1101-8437

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

TS-Fackpressupplaga: 36 000 ex. per nummer, helåret 2016.

Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.byggfakta.se/policy.html

Min granne har skaffat elbil. Han fick visserligen vänta nästan ett år innan han fick den men annars var det inga större bekymmer. Det var värre med laddboxen. Inte för att det var lång leveranstid. Nej. Det var andra mer praktiska hinder som satte käppar i hjulet. Vi bor i radhus i en samfällighet. Våra bilar står parkerade i ett gemensamt garage. Och det är nu det börjar bli krångligt. Det finns visserligen el framdraget men hur ska man kunna särskilja förbrukningen för min grannes laddbox från den vanliga elräkningen. Och kanske ännu knepigare. Hur gör man med försäkringen. Som det är idag täcker den inte för installationer till elbilar.

Det blev en kompromiss. Han fick montera en laddbox på sitt förråd. Men det kunde han bara göra eftersom han bor i ena änden av gatan. Det funkar inte för oss som har radhuset mitt i längan. Vi kan inte parkera vår bil för att ladda där eftersom det skulle hindra utryckningsfordon från att komma fram.

HÄR FINNS GRUNDLÄGGANDE problem som ingen har tänkt på när husen byggdes i slutet av 60-talet. Men lika fullt är det problem som på något sätt måste lösas. Omställningen till elektrifierade transporter går rasande snabbt. Efterfrågan på både personbilar och lastbilar pekar spikrakt uppåt. Men utbyggnaden av laddinfrastrukturen släpar efter.

Det kanske funkar bra när man bor i storstad och ska pendla till jobbet. Men hur blir det när man ska åka längre sträckor och i glesbygd. Köerna till laddstationerna på vägen mot skidorterna under årets sportlov ringlade långa. Det kyliga vädret och takboxarna krämade musten ur batterierna. Tålamodet tröt på mången skidresenär. Kanske funderar många på att satsa på en hybridbil i stället för att inte riskera att bli strandad med batteritorsk någonstans mellan Åre och Östersund. Men då går klimatvinsten med den nya fina elbilen förlorad. Det krävs trots allt en hel del av jordens resurser för att prångla ut de nya fordonen.

ENLIGT FÄRSKA SIFFROR från branschorganisationen Power Circle ökar tillväxten för elfordon rasande snabbt. Under augustimånad var den 36 procent. Totalt rör det sig om 515 669 elbilar som rullar i vårt land. Det ska ställas mot 4348 publika laddstationer. Till det kommer alla privata installationer. Men ska den här omställ ningen inte fastna i en gigantisk trafikstockning behövs en utökad utbyggnad. Kanske något att fundera på inför nästa budget från regeringen.

Min granne är helnöjd med sin elbil. Men jag lär få vänta och innan laddningsproblematiken löst sig får jag köra vidare på diesel med min gamla Volvo.

Trevlig läsning!

omslagsbild pembroke
FAKTA
3
Samuel Karlsson

Satsning med förhinder

6. Bostadstorn byggs i Malmö

8. Viktigt med centralt beläget kontor

9. Ny anläggning för hampaisolering

12. Här byggs framtidens skola 16. Trendkrönika

18. Juristkrönikan

20. Tamarinden med fokus på energi

26. De laddar för framtiden

28. Återbruk av armaturer

30. Satsning på ellagring

34. Nya upphandlade projekt

38. Kontorsprojekt mitt i city

42. Naturen flyttar in på Masthuggskajen

46. Finalisterna till Stålbyggnadspriset

48. Namn och nytt

50. Eftersnack

Vi vänder på varje sten för att hålla nere husets klimatpåverkan

Johan Sundberg, platschef på NCC

38 sid 42 20 Nr. 6 - 2023
Spadtag mitt i city
12
Här byggs flest skolor
4

Mitt i din vardag

Sedan 1947 har Weland utvecklat produkter och lösningar med fokus på funktion i varje detalj. Vi finns mitt i vardagen och gör platser där människor lever både säkrare och mer tillgängliga.

Idag är vi en ledande tillverkare och leverantör av trappor, räcken, gallerdurk, entrégaller och handikappramper. Produkter som lever länge, och då menar vi över flera generationer. Vi ses på weland.se

Bygger ny utbildningslokal åt försvaret

NCC ska på uppdrag av Fortifikationsverket uppföra en byggnad för förvaring och utbildning av luftvärnssystem 103 (Patriot) till Försvarsmakten på Luftvärnsregementet, LV6, i Halmstad. Affären är en utförandeentreprenad och ordervärdet uppgår till cirka 660 miljoner kronor.

NCC:s uppdrag är att bygga en utbildningsbyggnad för luftvärnssystem 103. Uppdraget utförs på uppdrag av Fortifikationsverket som äger, förvaltar och utvecklar Sveriges försvarsfastigheter.

Den totalt cirka 24 000 kvadratmeter stora hallbyggnaden i två plan kommer att innehålla bland annat hallar för lastbilar och materielunderhåll, specialsalar för teori- och simulatorutbildning, aula, kontor, omklädningsrum och teknikutrymmen.

Spadtag för bostadstorn i Malmö

Nu tas det första spadtaget för Godsfinkan i Malmös stadsomvandlingsprojekt Södra Nyhamnen. FOJAB har ritat bostadskvarteret som blir det första mötet med staden för den som kommer med tåget norrifrån: två torn om nitton respektive sexton våningar.

– Vi har velat ta vara på de unika kvaliteterna på platsen; närheten till både stad och hamn, Bangårdsterrassen och Carlsgatans boulevard och den fria utsikten över både Malmö och Öresund, säger Stefan Johansson, arkitekt på FOJAB. Kvarteret, som FOJAB har ritat åt Malmös kommunala bostadsbolag MKB, är uppbyggt av tre huskroppar – nitton, sexton respektive sju våningar. Här ryms 192 hyreslägenheter, 7 lokaler, garage och utemiljöer. Målsättningen har varit att skapa bostäder som kännetecknas av funktion, skönhet och hemkänsla samtidigt som

Första med NollCO2certifiering för labb

Det första huset i Science Village i Lund blir också den första byggnaden med laboratorium att certifieras med NollCO2, en certifiering som innebär nettonoll klimatpåverkan. I ”Space” (Kunskapen 1) har valet av material anpassats för varje del och funktion i syfte att göra huset långsiktigt hållbart.

NollCO2-certifieringen har tagits fram av Sweden Green Building Council (SGBC).

Eftersom Space är den första byggnaden innehållande laboratorium som registrerades för certifiering i NollCO2 har projektet blivit en del i en pilot för att ta fram en baslinje och gränsvärden för byggnader med just laboratorieverksamhet.

Sweco förvärvar Medins

Sweco har tecknat avtal om att förvärva Medins Havs och Vattenkonsulter AB som är specialiserade på undersökningar i vattendrag, sjöar och hav.

Rådgivning inom vattenmiljöfrågor är en nyckelkompetens i den gröna omställningen och efterfrågas av allt fler kunder. Med detta förvärv blir Sweco det ledande konsultbolaget inom vattenmiljö i Sverige, med nära 100 experter.

de ska vara yteffektiva med låga drifts- och förvaltningskostnader.

De tre huskropparna är utformade som en helhet men med individuell detaljering. Stor omsorg har lagts vid detaljer och materialmöten för en långsiktigt vacker miljö. Det ljust grå teglet, murat med reliefverkan kring muröppningar, i kombination med spröjsräcken ger byggnaden ett klassiskt välproportionerat uttryck. Lägenheterna är välplanerade och utformade för att på bästa sätt ta vara på utsikten. Inflyttning är planerad 2026.

Sweco har i Sverige i dagsläget ett 60-tal konsulter verksamma som rådgivare i kundprojekt inom vattenmiljö. Medins är en av landets ledande specialister med spetskompetens inom utredningar i vattenmiljöer.

Medins har en årlig omsättning på cirka 36 miljoner kronor och har runt 35 vattenmiljöexperter, varav flera är bland de främsta i Sverige inom respektive nisch.

BILD: FOJAB BILD: FORTIFIKATIONSVERKET
FOTO: MEDINS
NYHETER 6
BILD: WIHLBORGS

CTC Professional – värmepumpar för stora fastigheter!

En ny bergvärmeanläggning ersätter fjärrvärmeväxlare i fabrik.

Valet föll på en CTC EcoTouch 5230 AD, en högeffektiv värmepump för stora värmebehov.

Nu förser värmepumpen kontorslokaler och industri med värme och passiv kyla från förnybar energi direkt från berget. Värmepumpen har även möjlighet till aktiv kyla.

Läs mer på: ctcprofessional.se

NCC tilldelas kontrakt för ny ringled i Norrköping

NCC har inlett ett samarbete med Norrköpings kommun och det kommunala bolaget Nodra för att planera en ny ringled som knyter ihop vägarna E4 och E22 för att minska motortrafiken i centrala Norrköping.

Ringleden kallas Johannisborgsförbindelsen och NCC:s planeringsuppdrag omfattar vägsträckan, en öppningsbar bro över Motala ström samt omfattande ledningsarbeten. Uppskattad byggkostnad för projektet uppgår till cirka 750 miljoner kronor.

Peab bygger särskilt boende med 108 bostäder

Peab har tecknat avtal om en nybyggnation av särskilt boende. Beställare är Orsa kommun och kontraktssumman uppgår till 337 miljoner svenska kronor.

Det särskilda boendet ska omfatta 108 nya lägenheter, varav 18 korttidsboenden.

Utemiljön omfattas bland annat av omledning och kulvertering av Skyttolabäcken, anläggning av en vattenspegel, byggnation av gång- och körytor samt parkeringar.

Planerad byggstart är hösten 2023. Projektet beräknas vara färdigt under 2027.

Viktigt med central arbetsplats

Att erbjuda ett kontor mitt i city har under lång tid varit ett sätt att locka nya medarbetare. Enkelhet och bättre luncher lockar. Idag föredrar fyra av tio ett centralt läge.

I en statistiskt säkerställd undersökning som Novus gjort på uppdrag av White Arkitekter svarar 37 procent att det är viktigt att arbetsplatsen ligger nära stadskärnan.

Undersökningen visar att den främsta anledningen till att respondenterna föredrar att arbeta på ett kontor i city är just möjligheterna att ta del av stadskärnans utbud. Över hälften, 57 procent, anser att det viktigaste är att kunna uträtta ärenden i anslutning till jobbet. Därefter följer möjligheten att enkelt kunna göra någonting efter arbetsdagen, som att gå på konsert, restaurang eller after work.

– Genom att knytas samman med stadslivet, kan arbetsplatser i city både förenkla och tillföra

Bygger kontorshus i Hyllie

någonting i vardagen – som kultur, upplevelser och att kunna uträtta ärenden, säger Kristoffer Roxbergh, arkitekt, White Arkitekter.

Topplista: Därför vill vi jobba centralt.

1. Kunna uträtta ärenden i anslutning till jobbet (57%)

2. Enklare att göra något efter jobbet (restaurang/after work/konsert) (47%)

3. Jag bor centralt (29%)

4. Det gör att jag rör mig mer rent fysiskt, till och från jobbet och på lunchen (29%)

5. Jag vill kunna luncha med/träffa bekanta som också arbetar i stan (25%)

6. Jag tycker om pulsen, liv och rörelse (19%)

7. Bredare lunchutbud (18%)

Nytt badhus i Hässleholm

Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt badhus i Hässleholm. Beställare är Hässleholms kommun och kontraktssumman uppgår till 376 miljoner svenska kronor.

Det nya badhuset ska ligga i Österåsområdet i Hässleholm. Badhuset kommer att innehålla tio olika pooler, relaxavdelning, en sommarpool och äventyrsbad med rutschbanor och vattenlek. Totalt rör det sig om 7  500 kvadratmeter och byggnaden kommer att uppföras enligt Miljöbyggnad silver.

Projektet är en totalentreprenad i samverkan. I Veidekkes uppdrag i denna fas ingår uppförande av ett kontorshus i tio våningar. Förutom arbetsplatser får de nya kontoren bland annat gemensamma terrasser och en restaurang med egen odling.

Hållbarhetskraven är högt ställda med fokus på klimatsmart byggande. Vista kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld, WELL och NollCO2.

Vista, med en totalyta på 17 000 kvm kontor plus en mobilitetshubb, blir Wihlborgs fjärde kontorshus i Hyllie. Totalt byggs 16 våningar,

FOTO: CAMILLA SVENSK BILD: NCC
BILD: WIHLBORGS NYHETER 8
varav tio våningar kontor, och projektet förväntas vara färdigt i slutet av 2025.

Satsar på hampaisolering

Genom investeringsstöd från Naturvårdsverket och en framgångsrik Series

A­finansieringsrunda tar Ekolution nästa steg i produktionen av innovativa och hållbara produkter för bygg­ och fastighetssektorn.

– Vi är väldigt glada över förtroendet från Naturvårdsverket (Klimatklivet) och ett imponerande investerarkollektiv. Kapitaltillskottet kommer ytterligare att stärka vår förmåga att driva en skalbar kommersiell verksamhet där varje investerad krona skapar maximal klimatnytta för en hållbar bygg­ och fastighetsbransch, säger Remi Loren, grundare och VD för Ekolution. Ekolution AB är ett svenskt GreenTech­bolag specialiserat inom produktion, utveckling och försäljning av biobaserade material av industrihampa. Flaggskeppsprodukten Ekolution Hampafiberisolering har redan etablerat sig

som en av marknadens mest klimatpositiva byggisoleringar. Produkten är fullt certifierad och registrerad på EPD International, Byggvarubedömningen, SundaHus, BASTA och inkluderad i Svanens databas.

Nu har Naturvårdsverket beviljat Ekolution ett investeringsstöd på upp till 94,5 miljoner kronor för bolagets nya produktionsanläggning för hampaisolering i Skåne. Stödet ges inom ramen för Naturvårdsverkets initiativ Klimatklivet och finansieras av EU ­ medel genom NextGenerationEU, som syftar till att stötta satsningar på fossilfri framtidsteknik och grön omställning.

Byggstart för nytt sjukhus

Nu har de första murstenarna kommit på plats för att fira byggstarten av det nya onkologiska huset på Kalmar Länssjukhus. Uppdraget för Region Kalmar Län är ett stort och viktigt projekt för Byggdialog som nyligen etablerat sig i sydöstra Sverige.

Det nya bygget ska ge ökade vårdmöjligheter med moderna behandlingsmetoder inom cancersjukvården. Förutom en utökning av accelerator för strålningsbehandling ska också antalet behandlingsplatser för målstyrd behandling, immunterapi och cytostatika fördubblas.

– Vi på Regionfastigheter är väldigt glada att nu få börja byggandet av hus 38 på Länssjukhuset i Kalmar. Huset byggs för Onkologi ­

verksamheten och kommer att innehålla behandlingsenhet för onkologisk dagvård, en ny PET/CT avdelning, två rum för acceleratorer och skyddsrum. Uppdraget påbörjades hos oss på Region Kalmar län 2019 och en upphandling med stort värde på samverkan genomfördes hösten 2022 där Byggdialog utsågs till partneringentrepenör, säger Tina Gardelin, Byggprojektledare på Regionfastigheter.

För att ytterligare säkra ambitionen att bidra till att svenska bygg ­ och fastighetsbolag blir klimatneutrala har Ekolution även avslutat en framgångsrik Series A­finansieringsrunda som säkrat investeringar på motsvarande 61,5 miljoner kronor.

Den nya högteknologiska maskinparken i Staffanstorp i Skåne län, med planerad produktionsstart under hösten 2024, har utvecklats i samarbete med världsledande maskintillverkare inom naturfiberprocessering. Förutom isoleringsmaterial kommer anläggningen att producera klimatneutrala produkter av hampafiber och vedämnen från industrihampa. Fabriken har kapacitet att förädla cirka 37 000 ton hampa per år med en potential att binda 72 000 ton CO2eq per år (brutto).

Lyckat återbruk av armaturer

I Solna strand pågår utvecklingen av fastigheten Greenhouse, där ett samarbete mellan Humlegården Fastigheter och Fagerhults Belysning initierats. Genom att återbruka befintlig belysning har projektet uppnått en miljöbesparing på 75 ton koldioxid. Hela 2700 befintliga armaturer har återbrukats.

Genom att återanvända delar från armaturerna, behålla befintliga elektriska installationer och inte göra nya hål i innertaket eller nya kabeldragningar har återbruket av armaturer i Greenhouse lett till stora miljöbesparingar.

För att minska klimatavtrycket ytterligare byggde Fagerhults montörer en fullskalig produktionslinje på plats i lokalerna där belysningen skulle uppgraderas.

FOTO: BYGGDIALOG
FOTO: FAGERHULT
BILD: EKOLUTION 9

3 månader för

49kr

därefter 199 kr/mån

Säg upp när du vill under kampanjperioden

Få full koll på byggbranschen www.byggvarlden.se/kampanj

Senaste branschnyheterna

Aktuella reportage och intervjuer

Fördjupande analyser och rankinglistor

Statistik från hela byggbranschen

Här byggs framtidens

När bostadsproduktionen sjunkit drastiskt har det offentliga byggandet varit en räddningsplanka för många byggbolag. Byggandet av skolor

är en del av kakan som man slåss om. En ny rapport från Byggfakta visar på en ökning i byggstartsvolymerna i tolv av 21 län.

Elevunderlaget för landets grund- och gymnasieskolor ökade snabbt under 2010-talet. Det avspeglas i en ganska hög byggaktivitet de senaste åren med en tydlig uppgång under 2020-21 följt av en kraftig inbromsning 2022 och en återhämtning hittills under 2023. Frågan är hur behovet ser ut de kommande åren när elevunderlaget planar ut. Enligt Tor Borg, analyschef på Byggfakta väntas behovet av skollokaler vara oförändrat.

– Byggstarterna av skolprojekt har accelererat en del det senaste året. Men tittar vi framåt så bidrar ändrade demografiska förutsättningar och snabbt stigande

STATISTIK 12

Stavsborgsskolan i Älta har nyligen öppnat sina portar för vetgiriga elever.

Länen där det byggs mest, nybyggnation och ROT Byggstartsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

där det byggs mest, nybyggnation och ROT Byggstartsbarometer - löpande 12

KÄLLA:

skolor och förskolor

lokalkostnader till att hålla tillbaka byggviljan. En indikation på detta är den ganska kraftiga nedgången i projekteringsaktivitet som kommit det senaste året, säger han.

TITTAR VI PÅ den totala byggstartsvolymen som presenteras i rapporten så visar det en ökning på 30,9 procent. Då omfattas allt från nybyggnation, renoveringar och underhåll i skolor och förskolor under de senaste tolvmånaderna. Ökning är spridd över hela landet och i rapporten redovisas en uppgång av byggstartsvolymerna i 12 av 21 län. De tre storstadslänen

står för drygt hälften av byggstarterna. De största noterade uppgångarna sker i Västra Götaland, Stockholm och Jönköpings län, medan Skåne noterar en minskning. Störst total minskning sker i Uppsala där byggstarterna nästintill halveras efter en riktigt stark föregående period.

– Mer än hälften av elevunderlaget finns i de tre storstadslänen så det år inte konstigt att det är där det byggs. Däremot är det lite förvånande att det bromsar in i Uppsala, där är ett av få län där antal barn i skolåldern väntas växa de kommande tio till 15 åren, säger Tor Borg.

0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län Mkr Kommunerna
- Mkr 0 1500 3000 4500 6000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 750 1500 2250 3000 2023 2022 2021 Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län Mkr
månader
13

Länen där det byggs mest, enbart nybyggnation

Byggstartsbarometer - löpande 12 månader - Mkr

Tittar vi enbart på nyproduktion så I har byggstartsvolymen ökat i 14 av 21 län. Stora uppgångar noteras i främst Stockholm och Jönköpings län. Byggstartandet av nyproduktionsprojekt minskade mest i Uppsala län som backar märkbart.

I tolv kommuner har det byggstartats skol­ och förskoleprojekt med sammanlagda byggkostnader på över 500 miljoner kronor under perioden som redovisas i rapporten.

I TOPP HITTAR vi Göteborgs kommun med byggstarter uppgående till nästan 3 miljarder kronor. Botkyrka och Stockholm kommer tvåa och trea som enda andra kommuner över miljard ­ strecket. Övriga storbyggare är, i fallande storleksordning, Jönköping, Umeå, Varberg, Mölndal, Malmö, Borås, Ekerö, Västerås och Marks kommun.

– I Göteborg är de uppemot 60 projekt som byggstar­

tats det senaste året, varav en dryg handfull är nyproduktion och resten ROT, säger Tor.

Om vi försöker titta lite spåkulan på hur utvecklingen ser ut i framtiden för nya skol­ och förskoleprojekt så ser vi en del förändringar i den geografiska fördel

ningen, enligt rapporten från Byggfakta.

Både Skåne och Västra Götaland går om Stockholm i projekteringsvolym och står tillsammans för över 45 procent av den totala projekteringen i landet. Stockholm uppvisar en väldigt kraftig nedgång av projekteringsvolymerna på 71 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. I sammanlagt nio av 21 län har projekteringsvolymen ökat. Men överlag har projekteringen i landet minskat med nästan 25 procent jämfört med föregående period.

– Förväntningarna om vikande elevunderlag i framtiden är säkert en av förklaringarna till den minskade projekteringsaktiviteten, säger Tor Borg. ▪

14 Länen där det projekteras mest, nybyggnation och ROT Projekteringsbarometer - löpande 12 månader - Mkr 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län Mkr KÄLLA:
Västerås Varberg Umeå Stockholm Mölndal Mark Malmö Jönköping Göteborg Ekerö Botkyrka Borås 0 1000 2000 3000 4000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län 0 2500 5000 7500 10000 2023 2022 2021 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbo ens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län Blekinge län Mkr

STEGLJUDSDÄMPADE TERRAZZOGOLV

Låt oss hjälpa dig med att lösa aukstikproblem relaterade till golv och bjälklagkonstruktionermed terrazzo och alla dess fördelar i ytskiktet.

Stegljudsdämpade golvkonstruktioner lämpar sig där det finns krav på ljudmiljön, exempelvis i bostadshus och skolor. I samarbete med Aprobo kan vi göra vackra, hållbara och lättstädade terrazzogolv med effektiva akustiklösningar.

Kontakta oss så berättar vi mer!

www.terrazzo.se

HT-MUTE 35

PLATSGJUTNA GOLV | TRAPPBEKLÄDNADER | PLATTOR | GOLVSOCKLAR | TAKTILA LEDSTRÅK | BORD- & BÄNKSKIVOR
HT-MUTE 35 ger stegljudsförbättring med 17 dB. Se fler stegljudsdämpade konstruktioner på vår hemsida.

Vem ska studera i framtidens skolor?

Ett av framtidens största problem för konstruktion av nya skolor kommer nästan garanterat centrera kring den frågan. Det är svårt att argumentera för att bygga en ny skola utan vetskapen om att det kommer finnas elever att utbilda där.

Något som ändrats för mig efter ett par år inom fastighetsbranschen är hur långsiktigt mitt synsätt har blivit. Processen för att en fastighet ska gå från idé till ritbord till färdig byggnad kan ta allt från flera år till över ett decennium. Det har gjort att jag börjat reflektera mer och mer på hur behovet av fastigheter kommer förändras på sikt, särskilt efter hur mycket som förändrats över de senaste få åren. Framtida utbud måste trots allt spegla framtida behov, och i fallet av skolor faller det på befolkningsdemografen att bedöma behovet.

Den märkbara trenden i Sverige är att människor får färre barn och senare i livet, en trend som förväntas fortsatt förstärkas över tiden. SCB:s demografiska rapport för de kommande 5 decennierna indikerar att trots en förväntad befolkningsökning på över 2 miljoner människor så kommer antalet barn i skolålder inte förändras märkbart. Åldersgruppen 0 till 15 år förväntas växa från dagens 1.8 miljoner till knappa 2 miljoner vid 2070.

Det säger ju inte nödvändigtvis att behovet för nybyggda skolor inte kommer finnas i framtiden. En stor andel av befintliga skolor är trots allt i hög grad eftersatta och börjar närma sig slutet på sin livs-

Campusområdet Albano i Stockholm invigdes nyligen men vilka skollokaler kommer behövas i framtiden. Foto: Jesper orrbeck/AkAdemiskA hus

längd. På kort sikt kommer det förmodligen behövas nyproduktion för att ersätta föråldrade lokaler. Vikten kommer då ligga på att hitta svaret på vem som kommer studera i framtidens skolor, och var de befinner sig någonstans.

Samtidigt som vi ser demografiska skiftningar så sker även en ständig urbaniseringen av svenska folket, vilket tyder på framtida behov av fler nya skolor i städer. Likaså indikerar demografiska prognoser ett fortsatt behov av lokaler för högre utbildning. Allt fler söker vidare utbildning, något högskolor och universitet på sikt kommer behöva tillgodose via fler lokaler för undervisning.

INDIKATIONERNA SER VÄLDIGT tydliga ut på sikt, antalet skolor kommer inte behöva öka märkbart även sett över väldigt långa tidsperioder. Däremot så kommer de som

ska studera i skolorna, och var de studerar att se en viss förändring. Det kommer vara viktigt att kunna förutse dessa behov. Likaså tror jag på ett behov av en mer hållbar och långsiktig syn på förvaltning och kontinuerligt underhåll för att vi inte ska sitta i samma sits om 50 år med eftersatta skolor och ett osäkert framtida behov. ▪

KRÖNIKA 16 MAx Ryd MA n An A lytiker ByggfA ktA och c ityM A rk An A lys

Utskällningen

Konstnär: 796,1 Hz

Heda Hybridbjälklag håller ljudet där det hör hemma.

Vad gör en bostad till ett hem? Vad livets mest privata plats ska fyllas med är naturligtvis högst individuellt. Trots det kan valet av möblering, inredning och design behöva paras ihop med Utskällningen. Ett av alla ljud som gör att mer än nio av tio svenskar inte vill höra sina grannar. Heda Hybridbjälklag har utvecklas tillsammans med experter inom akustik för att hålla oönskade ljud ute - och byggkostnader nere. Ljudklass B kan uppnås med mindre än 370 mm bygghöjd tack vare samverkan mellan bärande träreglar och ett betongskikt. Att bygga tyst är en konst.

Välkommen till vernissage på heda.se/ljudkonst

Rätt avtal för rätt projekt

Standardavtalen AB 04 och ABT 06 har fått stor spridning i Sverige och många personer inom fastighetssektorn är väl bekanta med innehållet. AB-avtalen är dock upprättade för just byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader.

Syftet med villkoren är att reglera ett visst arbete, som ska utföras under en bestämd period och på en bestämd plats – förenklat uttryckt ett entreprenadprojekt. Trots det så förekommer det att företag väljer att använda AB-avtalen för andra tjänster än sådana entreprenader vilken kan få oanade effekter.

DET HÄNDER IBLAND att beställare upphandlar tjänster exempelvis avseende vegetationsunderhåll, undersökning av anläggningar, tillverkning av byggnadsmaterial eller löpande underhåll med AB-avtalen som villkor. AB-avtalen är som nämnts framtagna för andra typer av tjänster och flera bestämmelser kan därför bli i princip omöjliga att tillämpa på andra tjänster än just entreprenadprojekt.

I somras avgjordes en tvist om en sådan situation. Beställaren hade upphandlat ”löpande gatuunderhåll” under en period av knappt två år, med AB 04 som villkor. Tjänsten avsåg inte något egentligt entreprenadprojekt. I stället skulle beställaren löpande avropa arbeten av entreprenören. Beställaren kom att avropa ca. 5 000 underhållsåtgärder av entreprenören under en tvåårsperiod. Åtgärderna omfattade mindre arbeten som reparation av slithål, spricklagning och justering av mindre svackor. Enligt parternas avtal skulle entreprenören utge vite i de fall

entreprenören inte uppfyllt vissa åtgärdstider för löpande underhåll.

Eftersom AB 04 utgår från ett entreprenadprojekt anger villkoren att entreprenaden som huvudregel ska slutbesiktigas. Slutbesiktningen är central i villkorens systematik. Genom slutbesiktningen förflyttas normalt försäkringsansvaret för entreprenaden, garanti- och ansvarstid inleds och beställarens skyldighet att slutbetala inträder som regel. Entreprenaden ska även godkännas genom slutbesiktningen, och godkännandet inleder flera preskriptionsfrister. Till exempel måste beställarens krav på förseningsvite framställas inom tre månader efter att entreprenaden godkänts.

RENT PRAKTISKT VAR det inte möjligt genomföra en slutbesiktning för varje enskilt avrop. Enligt parternas avtal skulle slutbesiktning i stället ske årligen. Men parterna kom tidigt fram till att även en sådan ordning var omöjlig att genomföra. Det rörde sig fortfarande om tusentals enskilda ”entreprenader”, som inte alltid var av permanent karaktär. Parterna valde därför att löpande hantera de enskilda avropens avslut. Entreprenören höll beställaren uppdaterad om avropens status och översände före- och efterbilder när arbetena var utförda. När beställaren granskat underlagen godkände beställaren avrop som ”godkända för fakturering”.

Efter att avtalet hade löpt ut uppkom tvist om förseningsviten. Beställaren menade att entreprenören varit försenad med färdigställande av en mängd enskilda avrop och krävde förseningsvite om drygt 39 miljoner kronor. Entreprenören invände att beställarens krav på förseningsvite i stort var preskriberat. Enligt AB 04 preskriberas förseningsvite som nämnts tre månader efter entreprenadens godkännande och entreprenören menade att varje enskild ”entreprenad” hade godkänts när den godkänts för fakturering. Beställaren ansåg att godkännande skulle ske genom

de årliga slutbesiktningarna – som aldrig genomförts – och att preskriptionsfristen i avsaknad av slutbesiktningar inte ens börjat löpa.

DOMSTOLEN BEHÖVDE SÅLEDES lösa en avtalstvist, i vilken parterna valt att frångå vad de avtalat. Det är ofta mycket svårt att förutse utgången av sådana tvister. Domstolen tvingas att tolka och fylla ut vad avsaknad av årliga slutbesiktningar och besked om ”godkänt för fakturering” ska ha för betydelse för en preskriptionsbestämmelse som är avsedd för en annan typ av tjänst än den som utförts. Domstolens slutsats blev att, till följd av parternas agerande, varje avrop fick anses godkänt och slutbesiktigat så snart beställaren godkänt avropet för fakturering. En stor del av vite var därför preskriberat.

Det går att förstå att företag väljer att använda AB 04 just för att de känner till innehållet sedan tidigare. Men för att AB-avtalen praktiskt ska fungera för andra tjänster än entreprenadprojekt, krävs normalt att man också ändrar en mängd bestämmelser. Att skriva under ett avtal som man på förhand vet är svårt eller omöjligt att tillämpa, riskerar att skapa onödiga tvister och det kan då vara bättre att helt enkelt upprätta ett specifikt avtal för projektet i fråga och lämna AB 04 utanför. ▪

OSKAR FRANKKI, PARTNER , ADVOKAT, ADVOKATFIRMAN DELPHI
JURISTKRÖNIKAN 18
TORBEN BECK JOHANSSON, SENIOR ASSOCIATE, ADVOKAT, ADVOKATFIRMAN DELPHI

Bostadsrättsförening i centrala Malmö. Med Cetetherm Optimizer gjordes en energibesparing i fastigheten på

13 procent jämfört med tidigare system. Se fler exempel och testa vår kalkylator på optimizer.nu

SÄNK DINA KOSTNADER MED SMART FJÄRRVÄRME

ÅTERBETALNIN GSTID UPPTILL : VÄRMER EN NY GENERATION

Nu kan du som fastighetsägare sänka dina fjärrvärmekostnader med 10–15 procent, oavsett om ditt hus är byggt 1952 eller 1992. Lösningen heter Cetetherm Optimizer – den klimatsmarta och resurseffektiva fjärrvärmecentralen. En investering som du kan räkna hem inom en femårsperiod samtidigt som du investerar i miljön.

5år

cetetherm.com optimizer.nu

Värmer en ny generation

Energiprojekt med förhinder

Flera byggstarter har skjutits fram och en aktör har fallit ifrån. Det tuffa läget på byggmarknaden har fått konsekvenser för det energismarta området Tamarinden. Örebro kommun tror dock att projektet kommer att gå i hamn, om än något försenat. text och biLd: Lena Frändberg

Mellan anrika Sörbybacken och universitet i Örebro bygger Serneke nu bostadshusen Piplöken och Kvannen. Bygget är ett av två projekt i området Tamarinden som kommit i gång enligt den ursprungliga tidplanen.

PIPLÖKEN OCH KVANNEN ligger på var sin sida om en framtida cykelväg som ska mynna ut i Tamarindvägen, en bredare gata för gång och cykeltrafik som löper genom det nya området. På den norra sidan har bygget av Piplöken med 102 lägenheter kommit en bit på väg. När vi är på plats är ett tiotal jobbare tillbaks efter semestern. Betongväggarna har börjat gjutas och om ett år ska allt vara färdigt.

– Kvannen med 37 lägenheter har vi lagt grundplattan till. Stommarna kommer att resas på båda husen i år och de ska vara

klara för inflyttning nästa höst, säger Daniel Ekström, projektchef på Serneke.

Tamarinden har fått mycket uppmärksamhet för sina nydanande energilösningar som bland annat innebär att egenproducerad solel ska kunna delas i ett lokalt nät. Lösningarna ska spara el och effekt och därmed gynna både ekonomin, klimatet och ett högt belastat elnät. Kommunen och det kommunala bostadsbolaget Öbo lobbade intensivt för att få till den lagändring som infördes 2021 och som gör det möjligt att dela el mellan fastigheter på det här sättet. Även värme ska kunna delas mellan husen i ett lågtempererat fjärrvärmenät.

Det besvärliga läget inom byggbranschen har dock gjort att flera av Tamarinden –projekten försenats. Serneke och Tornet har kommit i gång som planerat. För Öbo och Magnolia har däremot ökade material-

och räntekostnader gjort att byggstarten skjutits fram.

– Vi kommer att förlänga reservationsavtalet med dem till slutet av nästa år. Med tanke på läget i branschen vill vi ge dem den möjligheten. Vi räknar med att byggena startar upp senast sommaren 2024, säger Jan Johansson, projektledare för energi och hållbart byggande på Örebro kommun.

FRIENDLY BUILDING HADE också ett avtal med kommunen om att börja bygga på två tomter i Tamarinden. De kunde dock inte betala reservationsavgiften i tid, vilket gjorde att avtalet föll.

– Det höga kostnadsläget kan vara en orsak till att det hände. De ville fullfölja avtalet men kunde inte, säger Jan Johansson.

Sernekes projektchef Daniel Ekström vid Piplöken. Byggnaden kommer att rymma 102 lägenheter med en snittstorlek på 55 kvadratmeter. Foto: Lena Frändberg
TEMA ENERGI 20

Kommunen har haft en ny markanvisning ute och för nu diskussioner med Peab om de tomter som blivit tillgängliga. Tanken är att de ska byggstarta samtidigt som Öbo och Magnolia. Man har velat agera snabbt och driva på så att projektet inte försenas för mycket.

Örebro kommun ser överlag en kraftig nedgång av byggstarter under andra halvåret av 2023. Ett fåtal stora projekt håller uppe volymen, men nästan alla markanvisningar blir förlängda och i vissa fall återlämnade. Det finns inte heller några

garantier för att de tre återstående aktörerna i Tamarinden börjar bygga under nästa år. På kommunen är man dock positiv, förhoppningen är att marknadslägets konsekvenser begränsas till att projektet står färdigt något år senare än vad som var tänkt från början.

– Jag tror att det skulle mycket till för att hela projektet skulle gå i stöpet. För att det inte skulle komma till en byggstart när byggherrarna har flera år på sig måste nog läget bli ännu mörkare än vad det är i dagsläget, säger Erik Skagerlund, exploateringschef i Örebro kommun.

TAMARINDEN HAR PLANERATS som en grön och bilfri miljö som ska få människor ner på gårdarna och ut på det centrala stråket mellan husen. Piplöken byggs i vinkel och

den som kommer in i området västerifrån ska mötas av en öppen plats mellan husen. Här planeras grönytor, sittplatser, växthus och en bäck som rinner vidare mot golfbanan och kommunens parkmark på andra sidan cykelbanan. (se översiktbild).

Just nu ligger en balkong bland annat byggmaterial på platsen och väntar på att monteras på en av husets gavlar.

– Husen kommer att ha tegelfasader, balkonger till nästan alla lägenheter och terrasser på gavlarna. Man kommer in i lägenheterna via loftgångar som också kommer att kunna användas för till exempel odling i söderläge, säger Daniel Ekström.

Piplöken och Kvannen ska ha solceller och solfångare på taken för el- respektive värmeproduktion och batterier och

Översiktsbild över Tamarinden-området. Bild: ÖreBro kommun
21
Jag tror att det skulle mycket till för att hela projektet skulle gå i stöpet

ackumulatortankar för energilagring. Husens stommar byggs i betong och värmen läggs djupare än vad som är brukligt för att hela betongplattan ska värmas upp och kunna lagra energin. Tanken med lagring av både el och värme är att man ska kunna köpa in energin när den är som billigast och sälja när priserna är högre.

ALLA SOM BYGGER i Tamarinden ska producera solel och byggherrarna samarbetar om hur styrsystemet för delning av el mellan husen ska se ut. Solfångarna på Kvannens och Piplökens tak är dock Sernekes eget projekt och de måste själva hitta lösningar för hur värmen ska kunna delas i det lokala fjärrvärmenätet.

– Det har inte gjorts tidigare och är en rejäl utmaning. I dagsläget finns det många tekniska problem som vi nu söker svaren på, säger Daniel Ekström. ▪

TAMARINDEN

Läge: Området är beläget cirka 2,5 kilometer söder om Örebro centrum i stadsdelen Sörbyängen.

Antal bostäder: Cirka 800 fördelat på 10 fastigheter.

Byggnadstyp: Flerbostadshus

3–8 våningar, en förskola och verksamhetslokaler.

Byggaktörer: Det är Örebro kommun tillsammans med de fem byggaktörerna Serneke, Peab Bostäder, Örebrobostäder, Magnolia och Tornet som planerar att förverkliga Tamarinden.

Armeringsarbete vid Piplöken. Foto: Lena Frändberg
22
Den tio meter långa och sex ton tunga balkongen väntar på att monteras på en av Piplökens gavlar. Foto: Lena Frändberg Grunden till Kvannen är lagd och stommarna kommer att resas senare i år. Huset ska rymma 37 mindre lägenheter. Foto: Lena Frändberg

Mikronät för elförsörjning

Vattenfall Eldistribution satsar på ett lokalt småskaligt energisystem, så kallat mikronät, på Arholma i Stockholms skärgård. Med smart styrning, solceller och batterier kan man nu lagra energi och göra ön självförsörjande på el under en kortare tid.

På Arholma har Vattenfall Eldistribution installerat ett mikronät som är integrerat med öns befintliga elnät. Till mikronätet ansluts batterier för lagring av energi tills den ska användas, och solpaneler för att undersöka och utvärdera styrning av elproduktion från solceller.

Mikronätet är kopplat till det centrala elnätet på fastlandet och kan fungera frånkopplat som ett eget lokalt energisystem. Energilagret kan vid behov kopplas in per automatik för att avlasta elnätet och stötta upp öns elförsörjning. Vid ett eventuellt strömavbrott på fastlandet övergår elnätet på ön automatiskt i så kallad ö-drift och blir då självförsörjande på el i upp till ett par timmar, allt beroende på den aktuella elanvändningen på ön.

– Syftet med det här forskningsprojektet är att lära oss mer om hur mikronät samverkar med vårt ordinarie elnät och utvärdera om ett mikronät kan användas i större utsträckning för att möta kapacitetsbehoven i elnäten och säkra den lokala elförsörjningen, säger Annika Viklund, Vd Vattenfall Eldistribution AB.

– Det är enormt bra att Vattenfall satsar på den här typen av ny teknik, inte minst här i Norrtälje kommun som har en stor glesbygd där stora delar av kommunens invånare bor. Om människor och företag ska kunna bo och verka i till exempel skärgården är en stabil elförsörjning avgörande, säger Roland Brodin (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje kommun.

Mikronätet, som är ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom Vattenfall, ska testa och utvärdera hur den nya tekniken kan användas, bland annat för att dra lärdomar om hur automatisk styrning kan användas på större energiinstallationer i framtiden.

Genom projektet bidrar boende och företagare på Arholma tillsammans med Vattenfall till utvecklingen av framtidens klimatvänliga och hållbara energisystem.

Det finns många fördelar med att välja ATAB som trappleverantör till era projekt , här är några:

- B ra milj öv al !

- Totalansvar med uppmätning och mon t ering på pla t s .

- Fl exibel och mode r n s venskbase rad p rodu k tion

- Unik l ö sning med by ggt rappo r

FOTO: VATTENFALL Invigning av mikronät på Arholma.
Trappdesign från Agunnaryd ® Tel.+46 (0)372-655 00 www.atab-trappan.se

VARSELKLÄDER FÖR ÅKERI, TRANSPORT, GRÄV & ANLÄGGNING.

CERTIFIERADE

NYHET! PANELER I 4-VÄGS

INGA MELL

- beställ dina arbetskläder

ALLROUND GRIP

HÖGSTA TÄNKBARA KVALITÉ!

FULL-ZIP SWEATSHIRT

Samtliga produkter i detta erbjudande är av PREMIUM-kvalité. Innebär absolut högsta tänkbara krav på material, sömnad och funktioner. Knäfickor och armbågsförstärkningar av urstark Cordura, dragkedjor från YKK, mängder av sömnadsförstärkningar samt 2- & 3-nålsömmar på plaggens speciellt utsatta ställen är bara några exempel på detta kvalitetslöfte.

GARANTERAT LÄGST PRIS - HUR ÄR DET MÖJLIGT?

Vår affärsidé är unik i sin enkelhet. Allt från produktutveckling, design och tillverkning till lagerhållning och marknadsföring görs helt i vår egen regi. Försäljningen sker sedan direkt till dig som kund utan några som helst fördyrande mellanhänder.

En bättre affär helt enkelt!

MIDJEBYXA VARSEL COMFORT STRETCH 3-PACK KALSONGER STRETCH BEANIE KLASS 1 KLASS 2 KLASS 1 Välj modell, ett par ingår KLASS 3

ANHÄNDER!

direkt från Wexman Workwear

HÖSTPAKETDU FÅR 17 PRODUKTER TOTALT! Varje modell i valfri storlek 1 995:-

MULTISCARF

Angivna priser exkl. moms gäller tillsvidare, dock längst till och med 2023-11-30. Reservation för slutförsäljning samt eventuella tryckfel.

LOGGAT & KLART!

Vårt huvudkontor och lager ligger i Tidaholm. Här finns också ett tryckeri och en brodyrateljé. Innebär att du kan få dina kläder loggade och klara med antingen direktbrodyr, screentryck eller transfertryck.

smarta funktioner och hög säkerhet. Plaggen är certifierade enligt EU-direktiv EN ISO 20471.

High-Vis Pro är vår kollektion med varselkläder. Här ligger tyngdpunkten på modern design, nya

WEXMAN AB / TIDAHOLM ORDER Tel 0502 188 90 order@wexman.se www.wexman.se
3-PACK TEKNIKSTRUMPOR HELA PAKETET PACKAS I EN PRAKTISK BAG JACKA SOFTSHELL
COTTON CONTRAST TEE MID CUT ALLROUND
HEAVY

De laddar för framtiden

Fram till år 2030 beräknas antalet elbilar öka i vårt land till tre miljoner. Efterfrågan på laddboxar pekar rakt uppåt. Ett av företagen som har vind i seglen är Gnosjöföretaget GARO som bland annat levererat laddboxar till Karlatornet.

Enligt branschorganisationen Power Circle fanns det i augusti i år 515 669 laddbara personbilar i Sverige. Till det kommer elbussar, lätta lastbilar, motorcyklar och tunga lastbilar som sammanlagt landar på 21 797 fordon. Samtidig visar statistiken att det finns 4 348 publika laddstationer och 30 185 laddpunkter. Vilket visar att det är en bit kvar till EU:s målsättning att det ska motsvara en tiondel av det totala antalet elbilar. Utbyggnaden för att möta den ökade efterfrågan på elektrifiering pågår för fullt. Under förra året ökade antalet laddstolpar mest i Uppsala och Norrbottens län med 116 respektive 81 procent, enligt statistik från Power Circle. Sämst utbyggnad var det i Jämtland och Södermanlands län, där ökningen endast var 10–15 procent.

GNOSJÖFÖRETAGET GARO ÄR ett av företagen som upplever en ökad efterfrågan på laddboxar. De har bland annat levererat till Karlatornet i Göteborg som är ett av de mest spektakulära projekten i Sverige just nu med ett tydligt fokus på framtidens boende. Att det ska finnas möjlighet att ladda sin elbil har varit en självklarhet.

– Det här är ett viktigt projekt för oss inte minst med tanke på att vi har byggt upp ett bra samarbete med byggherren Serneke. Det finns också en stor potential när utbyggnaden av Karlastaden fortsätter. Det ska byggas 700 parkeringsplatser i området och man räknar med att 30 procent av dem kommer utrustas med laddboxar. Då vill

vi givetvis vara en attraktiv samarbetspartner, säger Jakob von Bahr, Project Sales, Västsverige på GARO.

ETT STARKT ÖNSKEMÅL från Serneke var att man ville ha en operatör att kommunicera med för installation och drift. I det här fallet samarbetar GARO med företaget Voltiva som sköter den operativa delen. Det var också viktigt att laddboxarna inte var bunden till en operatör och att laddboxarna var förberedda för elbilarnas framtida behov.

– Här har vi leverat den absolut senaste versionen av vår laddbox. Utvecklingen av elbilarna går hela tiden framåt och då är det viktigt att installationen är framtidssäkrad, fortsätter Jakob.

TexT: Samuel KarlSSon
TEMA ENERGI 26
Karlatornet i Göteborg. Bild: SerneKe

Ytterligare exempel på stora projekt där Garo levererat laddboxar och laddstolpar den senaste tiden är för Ullareds publika laddstolpar och Rönnby Samfällighet i Västerås med cirka 260 laddboxar.

– Vi levererar laddboxar till olika projekt över hela landet men i Västsverige ser vi störst potential i Göteborg. Där går utvecklingen snabbt och det byggs mycket nytt, säger Jakob von Bahr.

En undersökning som genomfördes av Riksförbudet M Sverige visade att bristen på laddstolpar var störst i Stockholms,

Skånes och Västra Götalands län under förra året. I Stockholm behövs fler än 13 000 nya laddstolpar bara för att täcka dagens behov, enligt undersökningen. Endast 843 nya stolpar satts upp under förra året.

LÄGST ANDEL LADDSTOLPAR i förhållande till mängden laddbara bilar har Stockholms och Jönköpings län. De laddbara bilarna ökade mest i Norrbottens, Västernorrlands, Kalmar, Jämtlands, Västerbottens, Dalarnas, Gävleborgs, Örebro och Jönköpings län. ▪

Laddboxar från GARO har installerats i parkeringshuset till Karlatornet. Foto: Garo
27
Vi levererar laddboxar till olika projekt över hela landet men i Västsverige ser vi störts potential i Göteborg

Återbruk av 2700 armaturer

Genom att återbruka befintlig belysning har projektet Greenhouse i Solna uppnått en miljöbesparing på 75 ton koldioxid. Hela 2700 befintliga armaturer har återbrukats.

Iarbetet med Greenhouse har Humlegården lagt stort fokus på återbruk som gör skillnad för klimatavtrycket. Fagerhult involverades i ett tidigt skede av projektet för att förnya och återbruka de befintliga armaturerna till moderna LED­armaturer med närvaro­ och dagsljusstyrning. Genom att återanvända delar från armaturerna, behålla befintliga elektriska installationer och inte göra nya hål i innertaket eller nya kabeldragningar har återbruket av armaturer i Greenhouse lett till stora miljöbesparingar.

För att minska klimatavtrycket ytterligare byggde Fagerhults montörer en fullskalig produktionslinje på plats i lokalerna där belysningen skulle uppgraderas, i stället för att frakta material mellan Solna och fabriken i Habo i Västergötland.

– Genom att samarbeta med Fagerhult har vi sparat 7,1 ton av material och 2,297 megawattimmar av energi över en 20­årsperiod. Om vi även inkluderar miljöbesparingarna från färre transporter och mindre emballage så blir besparingarna ännu större, säger Clas Boudrie, projektchef på Humlegården.

– Greenhouse är ett av våra största återbruksprojekt hittills. Tidigare har vi i våra samarbeten jobbat främst med energieffektiva styrsystem till belysning. Nu när Humlegården hade ett uttalat mål om att kunna återbruka så mycket som möjligt tog vi vårt samarbete ett steg vidare, säger Jessica Wahlberg, Fagerhults regionchef i Stockholm.

LYSRÖREN ERSATTES MED LED

teknik och integrerade sensorer för att möjliggöra stora energibesparingar. Samtliga komponenter har utvecklats och skräddarsytts för att passa perfekt i de befintliga armaturstommarna. För att säkerställa hög kvalitet så har alla nya armaturdelar testats noggrant på Fagerhults tek

nikcenter, och kompletterande tester genomfördes även på plats innan instal

lation. ▪

Koldioxidavtrycket minskar när armaturer återbrukas. Foto: Fagerhult
TEMA ENERGI 28
Bild: Fagerhuld Greenhouse i Solna är ett återbruksprojekt. Bild: humlegården

Funktion. Kvalité. Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ

Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den effektivaste entrémattan på marknaden. Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

kabe-mattan.se

Storsatsning på ellagring

Ingrid Capacity – som bygger energilager på kritiska platser i elnätet –inleder nu slutskedet för sex anläggningar på olika platser i Sverige, med en total effekt om 89 MW.

TexT: Redaktionen

Inom de närmaste nio månaderna kommer företaget dessutom att påbörja byggandet av anläggningar med en ytterligare effekt om 300 MW. Tillsammans är detta en historisk utbyggnad av energilager i stora delar av Sverige.

I energilagren lagras el när belastningen är låg, för att sedan matas in i systemet när belastningen är hög. För att elektrifieringen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt krävs ett fokus på optimerade lösningar. Energilagring ökar nyttjandegraden av det befintliga systemet och minskar kostnader

för ny infrastruktur. Medan elsystemet kommer att bli mer utsatt ju längre elektrifieringen fortskrider, bidrar energilagring därför till att skapa ett elsystem som är stabilare, säkrare och billigare. Med ledtider på ett till två år från projektstart till färdigställande, är energilagring ett snabbt sätt att stärka systemet.

NU BYGGSTARTAR INGRID Capacity energilager i Eskilstuna, Falkenberg, Gävle, Sala, Varberg och Vimmerby. Lagren har en effekt om sammanlagt 89 MW, medan nätbolagen i berörda kommuner har en samlad toppeffekt på 316 MW. När det är som kallast och behövs mest el kommer Ingrid Capacity alltså kunna bidra med nästan en tredjedel av denna under en timme både under morgonens och kvällens topplast. Lagrens sammanlagda energimängd är drygt 100 MWh. Det kan jämföras med ungefär vad en medelstor kommun med 100 000 invånare – till exempel Gävle, Halmstad eller Sundsvall – förbrukar när den har sitt största effektbehov under en timme.

Under de närmaste nio månaderna planerar Ingrid Capacity sedan att byggstarta anläggningar med en kapacitet om ytterligare 300 MW. Det innebär att företaget innan 2024 års slut kommer att ha 400 MW i drift, främst i elområdena SE3 och SE4. Det motsvarar lite mer än en fjärdedel av Sveriges största kärnreaktor, Oskarshamn 3, eller 100 moderna vindkraftsturbiner när de producerar på full effekt.

– Ingrid Capacity går nu före med en storskalig utbyggnad som tillför avsevärd lagringskapacitet på platser över hela landet. Det är inget duttande i marginalen, utan en historisk satsning som stöper om det svenska energisystemet i grunden. Och vi gör det snabbt. Ingrid Capacity har bara funnits i knappt ett år, och dessa 400 MW är bara början, säger Nicklas Bäcker, strategichef för Ingrid Capacity.

I ett första skede kommer tillskottet att sänka priserna på balansmarknaden till nivåer som rådde innan avregleringen 2018. ▪

Bild: ingrid
TEMA ENERGI 30

Smart avläsning och rättvis debitering

För enkla IMD-projekt

Vi levererar lösningen för Individuell Mätning och Debitering (IMD) av värme, vatten eller el i ert projekt. Tack vare trådlös kommunikation i alla mätare blir både installation och driftsättningen enkel. Med automatisk fjärravläsning och en digital dataleverans att förbrukningen enkelt kan debiteras via månadsavierna.

En komplett leverantör av IMD-system

Techem har sedan 1952 levererat mätare och tjänster för individuell mätning och debitering av värme, vatten och el i flerbostadshus och radhusområden. Idag ansvarar Techem för avläsning och debitering i mer än 11 miljoner hushåll med tillhörande 55 miljoner mätpunkter i Europa.

I Sverige har vi levererat Techems trådlösa IMD-lösningar i mer än 20 år, och idag kan vi erbjuda ett stabilt avläsningssystem och en säker tjänsteplattform.

Vi levererar en helhetslösning

Vi levererar och driftsätter trådlösa insamlingssystem för el-, vatten-, och värmemätare för lägenheter och radhus. Vi kan även komplettera med temperaturmätning i alla lägenheter eller enbart i referenslägenheter. För avläsning av elbilsladdare kan vi antingen leverera enskilda mätare till varje laddbox, eller ta emot mätdata från laddboxarna.

Efter att projektet är överlämnat kan vi hjälpa ägaren med avläsning, funktionskontroll, beräkningar och framställning av debiteringsunderlag till boende.

System och tjänster för Individuell Mätning och Debitering (IMD)
IMD Sverige AB Malmö | Göteborg | Stockholm www.imd-system.se | info@imd-system.se | 010 202 28 00

Trygga tak.

Vår erfarenhet är din trygghet. Våra produkter hjälper dig att arbeta säkert på taket – varje dag. Upptäck våra svensktillverkade produkter på vår hemsida. perwikstrand.se

Vi vet vilka som bygger.

Här når din annons den svenska projektmarknaden. Kontakta din mediesäljare för info och bokning!

Jon Öst 070-762 76 82, jon.ost@svenskamedia.se

Stefan Jonsson 070-311 37 58, stefan.jonsson@svenskamedia.se

BYGGBOLAG ELLER FASTIGHETSÄGARE?

Låt oss ta hand om köket & vitvarorna - så kan du ägna dig åt annat

För dig på ett byggbolag eller som fastighetsägare, vi på Electrolux Home är din lokala och personliga samarbetspartner. Vår service – hjälp hela vägen

Vi har ett brett kökssortiment i stilren, nordisk design och erbjuder dig och dina kunder helhetslösningar kring allt som har med köket och vitvarorna att göra. Från lägenhet till hus, nybygge och renovering, för både större och mindre projekt. Allt för att underlätta och effektivisera för dig.Effektiv köksplanering, materiallära och 3D-miljöer.

• Tillvalsprocesser, lagerhållning och snabba leveranser.

• Egna hantverkare, tekniker och samarbetspartners för kök och vitvaror.

• Garantier för maximal trygghet.

Besök electroluxhome.se och hitta din lokala och personliga samarbetspartner. Du är alltid välkommen att ringa eller mejla oss:

Telefon: 0770–77 01 03

Mail: kundservice@electroluxhome.com

Nya FMM 9000XE.

Miljöcertifierad och framtidssäker.

Utvecklad under 20 år och certifierad för morgondagens miljökrav. Serien är helt blyfri, lätt att installera och med nya tekniska lösningar anpassade till framtidens flödeskrav. De energibesparande funktionerna samt tio års funktionsgaranti gör 9000XE till det framtidssäkra valet för både kök och badrum.

Läs mer på fmmattsson.se

Proffsens val.

Stenbrott blir bostadsområde

I listan med nyligen upphandlade projekt hittar vi fem etapper som rör bostadsområdet Wendelstrand i Härryda kommun. Här ska OBOS och Veidekke bygga närmare 200 bostäder.

Idet tidigare Bråta stenbrott byggs cirka 1 000 bostäder och kommersiella lokaler på en yta av 27 000 kvadratmeter.

Visionen är att skapa en originell och hållbar stadsdel vid Landvettersjöns nordvästra kant. Medlemsorganisationen OBOS är en av Norges och Sveriges största bostadsutvecklare och Veidekke, ett av de största entreprenadbolagen i Norden, är några av parterna som är inblandade i projektet.

Vi ser fram emot att bygga ett nytt bostadsområde tillsammans med hög hållbarhetsprofil. Det känns fantastiskt hedrande och inspirerande och vi ska förvalta detta förtroende och leverera hållbara bostäder där människor vill bo, leva och trivas, säger Charlotta Nilsén, verksamhetsområdeschef Bygg Veidekke.

Den största bostadsutvecklaren i området är Next Step Group. Även HSB kommer bygga bostäder i området.

TITTAR VI LITE högre upp i listan hittar vi ett miljöprojekt som sticker ut lite från övriga projekt i sammanställningen. Det är biogasanläggning i Gräfsåsen i Östersund. Den har planerats i många år men nu verkar det som man kommer till skott.

I anläggningen kommer matavfall att omvandlas till fordonsgas och biogödsel.

Naturvårdsverket är med och finansierar rötgasanläggningen till 45 procent för att den bidrar till att minska mängden utsläpp av växthusgaser.

Det finns liknande anläggningar i Sverige sedan tidigare men den som nu ska byggas i Östersund blir en av de större i landet. Totala budgeten ligger på 398 miljoner och finansieras med klimatklivsbidrag på 143 miljoner samt lån från Östersunds kommun på 255 miljoner. Anläggningen ska vara klar våren 2025. ▪

TexT: Samuel KarlSSon
34
5. Nybyggnad av äldreboende i Eskilstuna 4. Nybyggnad av flerbostadshus i Backa, etapp B, Kvarter 3 3. Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 3 2. Nybyggnad av rötgasanläggning i Östersund 1. Nybyggnad av studentbostäder i Flemingsberg, etapp 1

Projektnamn Projekt Kommun Byggentreprenör Byggkostnad

1. Campus Flemingsberg, etapp 1 Nybyggnad av studentbostäder i Flemingsberg, etapp 1 Huddinge Hanssons Hus Entreprenad AB Ej officiell

2. Gräfsåsen Nybyggnad av rötgasanläggning i Östersund Östersund Trångsvikens Bygg AB 300 mkr

3. Brogården 15 & 20, etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 3 Alingsås Tommy Byggare AB 200-250 mkr

4. Selma 2, Litteraturgatan, Kvarter 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Backa, etapp B, Kvarter 3 Göteborg NCC Sverige AB 160-190 mkr

5. Äldreboende Husby Vreta Nybyggnad av äldreboende i Eskilstuna Eskilstuna Sjötorpshus AB 175 mkr

6. Höglandssjukhuset 201-447B Hus 34 Till- och ombyggnad av sänghiss och utegård i Eksjö Eksjö Byggkompaniet i Nässjö

7.

av bostäder vid stadsdelen Kulltorp, Ängelholm

8.

9.

16. Kummelnäs Nybyggnad av parhus i Nacka

17. Entrèplan Ryhovs sjukhus Ombyggnad av huvudentré på Ryhovs sjukhus

18. Flygeltofta Nybyggnad av flerbostadshus i Häljarp, Landskrona kommun Landskrona Emrahus AB 60-100 mkr

19. Husensjö Nybyggnad av flerbostadshus i Helsingborg Helsingborg Borohus AB 70-80 mkr

20. Kullingshemmet Hus D, etapp 1 Nybyggnad & ombyggnad av äldreboende i Vårgårda, etapp 1 Vårgårda Peab Sverige AB Ej officiell

21. Kullingshemmet Hus A och B, etapp 2 Nybyggnad & ombyggnad av äldreboende i Vårgårda, etapp 2 Vårgårda Peab Sverige AB Ej officiell

22. Powers Centrallager Tillbyggnad av centrallager i Skillingaryd, Vaggeryds kommun Vaggeryd

23. Gredelby förskola Nybyggnad av förskola i Knivsta

Wendelstrand etapp 1 Nybyggnad av bostäder i Mölnlycke

Wendelstrand etapp 2 Nybyggnad av bostäder i Mölnlycke

Wendelstrand etapp 3 Nybyggnad av bostäder i Mölnlycke

27. Wendelstrand etapp 4 Nybyggnad av bostäder i Mölnlycke

28. Wendelstrand etapp 5 Nybyggnad av radhus i Mölnlycke

29. Primus 1, hus 4 Nybyggnad av bostäder på Lilla Essingen, Stockholm

30. Kristinedals förskola Om- och tillbyggnad av förskola i Stenungsund

31. Brages förskola Nybyggnad av förskola i Hyllie, Malmö

32. Willys Nybyggnad av livsmedelsbutik i Surahammar

33. Värmdö hamnar, Djurö kuststation/Boda brygga Utveckling av kuststation Djurö samt Boda brygga, Värmdö hamnar

34. Erskavägen 5, 8 och 9, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Sollebrunn, Alingsås, etapp 2

35. Stuvsta/Kynäs Nybyggnad av parhus och radhus i Huddinge

36. ROT Fasanstigen etapp 2 ROT-renovering av flerbostadshus i Bro etapp 2

37. Bocken 5 Nybyggnad av bostäder i Oskarshamn

Service AB 55 mkr

AB 50-60 mkr

AB 40-60 mkr

Sverige AB 50 mkr

Bygg AB 30-60 mkr

35
AB 153 mkr
Utslagsplatsen
Nybyggnad
Ängelholm Derome Hus AB Ej officiell
/ Vegeljung, etapp 2
BRF Roslagsporten Nybyggnad
Täby kommun HMB Construction AB 130-140 mkr
av bostäder i Roslags-Näsby
Almnäs Nybyggnad
Södertälje Södertälje Fastec Service AB 100-150 mkr
Brf Botanikern Nybyggnad
bostäder
Mårtens Fälad, Lnd Lunds Ikano Bostadsproduktion AB 100-150 mkr
Askim Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborg Peab Sverige AB 100-150 mkr
Södermalms IP och Södra Ryds
Om- och tillbyggnad av idrottsplatser i Skövde Skövde Bygg Dialog AB 120 mkr 13. Botvidsgymnasiet Nybyggnad avlager/logistik i Botkyrka Botkyrka Bra Bygg AB 100-120 mkr 14. Eddahuset Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala Bergman & Höök Byggnads AB 80-100 mkr 15. Hjärup Nybyggnad av radhus i Staffanstorp Staffanstorp Skanska
80-100
av industrihus i
10.
av
11.
12.
IP
Sverige AB
mkr
Nacka Borohus AB Ej officiell
Jönköping Strand
Entreprenad 83 mkr
50-100
YLAB Larssons Bygg AB
mkr
Knivsta Rendo
60-80 mkr
Härryda Veidekke Entreprenad AB 60-70 mkr 25.
Härryda Veidekke Entreprenad AB 60-70 mkr 26.
Härryda Veidekke Entreprenad AB 60-70 mkr
Bygg AB
24.
Härryda Veidekke Entreprenad AB 60-70 mkr
Härryda Veidekke Entreprenad AB 60-70 mkr
Stockholm MVB Öst
50-70 mkr
AB
Stenungsund Rune Adielsson Byggnads
59 mkr
AB
Malmö NCC Sverige
Ej officiell
AB
Surahammar Fastec
Värmdö CAVADA
SVERIGE AB 55 mkr
Alingsås K
Entreprenad
21
Huddinge Borohus
Upplands-Bro NCC
Oskarshamn Hansa

Minska din miljöpåverkan – för en ljusare framtid

Kvalitetssäkrade genom tredjepartsgranskning. Northcone har ett välintegrerat miljöarbete och har som enda aktör på marknaden låtit ta fram en EPD, Environmental Product Declaration. På så sätt garanterar vi opartisk granskning av vår miljöpåverkan och säkerställer datans korrekthet. Genom den har vi insikt i hela stolpens livscykel och den miljöpåverkan som uppstår i varje led. Detta innebär minst 30% mindre C02.

www.northcone.se +46 (0)8 39 00 00 info@northcone.se

”Det här blir Stockholms bästa kontorsfastighet”

Under pompa och ståt markerades byggstarten för Hästen 21 mitt i centrala Stockholm. Det första spadtaget genomfördes med en symbolisk ingjutning av en tidskapsel.

- Den här fastigheten kommer stå i över 100 år, säger Mick Salonen, vd på entreprenören Zengun.

TexT och foTo: Samuel KarlSSon

Turerna har varit många och väntan lång. Men med bubbel och närvaro av fastighetsägaren Pembroke, entreprenören Zengun och Stockholms finansborgarråd var det så dags för första

spadtaget för fastigheten Hästen 21 i hörnet av Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan mitt i centrala Stockholm. Eller spadtag. Starten för bygget markerades med att en tidskapsel göts in i ett betongrör

som framtida generationer kan upptäcka när det blir aktuellt med en rivning igen. – Den här fastigheten har så hög kvalité att den kommer stå kvar i många år. Förhoppningsvis tar det över hundra år innan någon kommer gräva upp tidskapseln igen, säger Mick Salonen, vd på Zengun som ansvarar för entreprenaden.

Hästen 21 ligger vägg i vägg med varuhuset NK och bokstavligen mitt i smeten i centrala Stockholm. Här stod tidigare handelshuset Passagen som rivits för att ge plats åt den nya byggnaden. Även arbetet

38 BYGGREPORTAGE

med rivningen har genomförts av Zengun som inte tvekar för att ge sig in i projekt där det är trångt om utrymmet och krångligt att bygga.

– Komplexa innerstadsprojekt är lite av vår specialitet. Vi är utanför city också men för oss handlar det mycket om projektet. Det får gärna vara lite bökigt och krångligt och alla förutsättningar behöver inte vara givna från start, säger Mick Salonen.

Vad är det mest utmanande med det här projektet?

– Det här är nog det tuffaste man kan ge sig på. Det finns så otroligt lite mark att vara på fast det är ett stort hus. Vi har bara husgränsen att hålla oss till och vi måste hela tiden ta hänsyn till tredje man. Ingen får råka illa ut på något sätt. Vi har lastbilar som åker i skytteltrafik hela dagen och vi

har tunga lyft in och ut. Som om inte det vore nog så har vi även grannar som betalar mycket i hyra och då förväntar man sig att det ska vara relativt tyst. Och så kommer vi med stora grävmaskiner och låter. Det är klart att det blir bökigt.

Alla pratar om kris i byggbranschen. Vad betyder det för er att ha ett så här stort projekt att jobba med?

– Det är fantastiskt att vi timade det rätt. Här har man jobbat med detaljplanen i väldigt många år och då vill man genomföra projektet. Jag tror det gäller även för andra projekt som genomgått en liknande process. Man slutför bygget trots den vikande konjunkturen. Många starka fastighetsägare kommer fortsätta bygga trots svackan som är just nu. Fastigheterna kommer stå klara om fyra, fem år och då

Mick Salonen, vd. Zengun Den gamla fastigheten har rivits för att ge plats åt nya Hästen 21.
39
Komplexa innerstadsprojekt är lite av vår specialitet.

Vi får alla hjälpas åt att hålla i gång det här maskineriet så det inte stannar av helt.

har konjunkturen förhoppningsvis vänt. Det är lite av vårt signum att vi vill jobba med bra fastighetsägare som bygger både i dåliga och bra tider. Det här är ett perfekt projekt för oss.

Har ni drabbats av konjunkturnedgången?

– Just nu märker vi inte av den så mycket i våra orderböcker eller produktionstakt. Men förr eller senare träffas alla av den. Vi har haft en bra timing och kom i gång med väldigt många stora projekt innan krisen slog till med full kraft. Än så länge har vi inte märkt av det och förhoppningsvis vänder det snart.

Hur skulle du beskriva projektet Hästen 21?

– Det är ett fantastiskt hus. Jag sticker ut hakan lite och påstår att det kommer bli Stockholms bästa kontor. Fastigheten får en otrolig kvalité och det blir en fröjd att förvalta det här huset långsiktigt. Det får en väldigt fin stenfasad som kommer stå

sig i minst 100 år. Det är både vackert och underhållsmässigt hållbart över tid.

Vad tror du att det här projektet betyder för Stockholm?

– Det är roligt att det satsas i Stockholm. Vi får alla hjälpas åt att hålla i gång det här maskineriet så det inte stannar av helt. Det är en fjäder i hatten att fastighetsägaren vågar dra i gång projektet. Man tror långsiktigt på Stockholm och kontoren. Det ligger också rätt i tiden att våga gå ingång nu. Då står man redo när konjunkturen vänder, säger Mick Salonen.

Byggprojektet påbörjades i augusti 2022 och den nya fastigheten beräknas stå färdig 2026. För fastighetsägaren Pembroke startade processen långt tidigare men nu börjar de ana målet i sikte för Hästen 21.

– Det känns fantastiskt att vi nu kommit så långt efter nio år av förberedande arbete och planprocess. Det här är en av de sista pusselbitarna för vår del i ett av Stockholms

mest centrala kvarter. Här kommer vi bygga ett öppet och tillgängligt kvarter med fantastiska kontor, bostäder och handel där människan står i centrum, säger Kristin Willerström, Nordenchef, Pembroke.

Den nya fastigheten kommer att värmas upp av bergvärme och målet är att byggnaden ska klara mycket högt uppställda krav på klimatpåverkan och certifieras enligt Leed Platinum v4, den högsta miljöcertifieringen som finns idag för resurseffektiva fastigheter. Den kommer också certifieras enligt Well.

Vad placerade man i tidskapseln? Det får framtiden utvisa. ▪

KORT OM HÄSTEN 21:

Byggherre: Pembroke

Entreprenör: Zengun

Yta: 36 000 kvadratmeter

Projektstart: Augusti 2022

Beräknad inflyttning: 2026

Precis vägg i vägg med varuhuset NK uppförs den nya fastigheten Hästen 21.
40
Stor uppslutning vid invigningen av bygget. Mick Salonen, vd, Zengun, Linn-Marie Nordh, Senior projektledare på Pembroke, Kristin Willerström, Nordenchef, Pembroke, Karin Wanngård (S), finnansborgarråd Stockholms stad. Bubbel och högtidligt vid invigningen. Karin Wanngård (S), finnansborgarråd Stockholms stad.
41
Den nya fastigheten uppförs mitt i smeten.

Habitat 7 är det tredje kontorshuset som NCC bygger vid platsen.

Naturen flyttar in på Masthuggskajen

Träväggar, stora glasfönster och ett helt träd i entrén ska ge besökarna känslan av att vara ute i naturen. När NCC bygger sitt tredje kontorshus på Mathuggskajen i Göteborg står hållbarhet och växtlighet i fokus.

Foto: Henrik ekberg
text ocH Foto: benedikta cavallin 42 BYGGPROJEKT

Bygget av niovåningshuset på Masthamnsgatan har varit i gång ett bra tag. I augusti 2022 startade markarbetet och något halvår senare började man gjuta källaren. Så småningom kom även husets kärna i prefabbetong på plats, men det är först nu, hösten 2023, som NCC tänker fira att bygget är i gång.

– Det är nu träarbetet tar vid och det är det vi vill fokusera på, berättar Johan Sundberg, platschef på NCC.

Habitat 7 blir nummer tre i raden av kontorshus byggda av NCC på platsen. Strax

invid ligger Brick Studios, ett hus i gult tegel där våningsplanen är lite förskjutna och bortanför skymtar Våghuset som bäst kan beskrivas som en vertikal bölja i glas och järn.

– Tanken är att de tre husen ska komplettera varandra, säger Johan Sundström medan han visar runt på bygget.

ÄN SÅ LÄNGE är det bara källaren och husets kärna som är på plats, men Johan berättar målande om ett hus i trä med en bottenvåning i tegel.

– Huvudentrén ska ligga här på långsidan av huset. I källaren kommer vi plantera ett stort träd som växer upp genom golvet och

möter besökarna i entrén. Just det trädet blir lite av ett signum för huset.

Habitat 7 är ett pilotprojekt och miljöoch hållbarhetskraven är högt ställda. För att få ner koldioxidutsläppen under byggfasen använder man eldrivna anläggningsmaskiner och smarta byggfläktar med temperaturgivare. Byggmaterialet kommer i möjligaste mån från lokala tillverkare och byggsvinnet håller man nere genom att beställa materialet i färdiga moduler eller kapat till rätt storlek.

DET SOM GÖR störst skillnad är dock att bygget minimerat användningen av stål och betong. I stället blir det en hel del trä.

Johan Sundberg är platschef på NCC. Foto: Benedikta Cavallin
43
I källaren kommer vi plantera ett stort träd som växer upp genom golvet

HABITAT 7

Fasad: Tegel och termowood

Byggkostnad: 390 MSEK

Uthyrningsbar yta: 8 000 kvm

Arkitekt: Krook & Tjäder

Certifiering: BREEAM nivå Excellent, NollCO2, samt Citylab för hållbar stadsutveckling.

Inflyttning: Första kvartalet 2025

Pålningen görs till exempel med en teknik där den nedre delen av pålen består av trä och betongpålen kopplas på först en bit upp. Stommen blir en hybrid där källaren är byggd i platsgjuten betong och kärnan med trapphus och hisschakt består av prefabricerade betongelement, medan pelare och balkar består av limträ och bjälklaget av korslimmat trä.

Den betong som ändå används är klimatreducerad. Eftersom den är utblandad med slagg, ger den 50 procent lägre koldioxidutsläpp.

– Vi vänder på varje sten för att hålla nere husets klimatpåverkan, säger Johan Sundberg stolt.

Habitat 7 ska bli ett kontorshus med utomhuskänsla där stora glaspartier släpper in ljuset och prunkande växtväggar ger grönska. Träet och den råa betongen ska inte täckas över.

– Det ska synas vilket material huset är byggt av, berättar Johan Sundberg. Alla installationer ska också vara synliga, men på ett smakfullt och tilltalande sätt. Vi brukar säga att det här blir ett ärligt hus.

Att bygga i trä har dock sina utmaningar och en av dem är att huset blir lättare. Masthuggskajen är en utsatt plats, med hårda vindar från havet och vibrationer från trafikleden alldeles bredvid. Dessutom består marken av lera med ett grundvattentryck som gärna lyfter huset. För stabilitetens skull behöver man öka vikten och det gör man genom att varje bjälklag täcks med ett lager betong.

ANDRA UTMANINGAR ÄR brandrisken och lyhördheten. Habitat 7 kommer att ha en ordentlig brandtätning och en konstruktion som i möjligaste mån stänger ute buller och vibrationer från trafiken. Den största svårigheten med att bygga i trä är dock risken att man bygger in fukt i konstruktionen.

– Vi har upprättat en gedigen fuktplan där vi tagit hjälp av experter för att veta hur vi ska hantera regnvattnet, berättar Johan

Vi vänder på varje sten för att hålla nere husets klimatpåverkan

Sundberg. Bland annat kommer alla horisontella ytor vara skyddade med tejp när träet levereras från fabrik.

I Göteborgsområdet finns bara ett fåtal trähus i den här storleken, men branschen går mer och mer mot att bygga i trä, menar Johan Sundberg.

– Personligen tycker jag det är spännande att prova ett nytt material och nya metoder. Trä doftar gott och det är väldigt skönt att slippa slagborren.

Vad blir då kostnaden för huset? Blir det dyrare eller billigare än att bygga i betong? – Varje byggnad är unik och vi har inte räknat på vad huset skulle kostat om vi hade byggt på ett annat sätt. Stigande priser på byggmaterial påverkar förstås ekonomin, men inte så mycket för enskilda projekt som för branschen i stort. Jämte pandemin, kriget i Ukraina och räntestegringen är råvarupriserna bara en utmaning bland många, säger Johan Sundberg. ▪

Habitat 7 ska bli ett kontorshus med utomhuskänsla där stora glaspartier släpper in ljuset och prunkande växtväggar ger grönska. Bild: KrooK och Tjäder
44

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Hage är den första permanenta struktur som byggs för Råängens konst- och arkitekturprogram och består av en sittplats i skydd av ett tak i corténstål med nitade knutpunkter samt en tresidig tegelmur.

Fyra finalister till Stålbyggnadspriset

Juryn har gjort sitt val och utsett fyra finalister till Stålbyggnadspriset 2023.

Projekten som har chans att vinna är Hage i Råängen, Lund, Koenigsegg, Ängelholm, Nordiska Museet, Västra entrén, Stockholm och Varvsbron, Helsingborg. text: Redaktionen

Stålbyggnadsinstitutet delar vart annat år ut Stålbyggnadspriset till ett byggnadsverk där man på ett innovativt, miljömässigt hållbart och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i konstruktionen. Syftet är att uppmuntra till ett effektivt användande av stål i byggandet och ge upphov till nya idéer och inspirerande lösningar. Stålbyggnadspriset uppmärksammar arkitekter, ingenjörer och företag som utnyttjar stålets egen

skaper för att bygga en hållbar framtid.

Juryn för Stålbyggnadspriset 2023 har nu under sommaren besökt och studerat de tio

slutnominerade projekten och kommit fram till fyra finalister: Hage i Råängen, Lund Koenigsegg, Ängelholm, Nordiska Museet, Västra entrén, Stockholm och Varvsbron, Helsingborg.

DE FYRA FINALISTERNA kommer att presenteras närmare på Stålbyggnadsdagen den 19 oktober på Stockholmsmässan. Det vinnande projektet kommer på slutet av Stålbyggnadsdagen att presenteras och ta emot statyetten som är 3D­printad i rostfritt stål. Juryn 2023 består av Claes Fahleson, teknisk doktor i ämnet stålbyggnad

Foto: StålbyggnadSinStitutet
PRISER 46

Västra entrén vid Nordiska Museet knyter an och försöker enligt juryn att respektera museibyggnadens stora kulturhistoriska värden. Den nya byggnadskroppen skjuter sig in i byggnaden genom ett förstorat fönster utan att röra byggnaden. Foto: Lars Hamrebjörk

med lång erfarenhet som stålkonstruktör, Helena Glantz, arkitekt SAR/ MSA och driver arkitektkontoret Urban Design, Carmen Izquierdo, arquitecta COAM, arkitekt SAR-MSA, driver arkitekturfirman Esencial, Karl-Gunnar Olsson, civilingenjör och professor i arkitektur och teknik på Chalmers, Björn Åstedt, vd på Stålbyggnadsinstitutet och utbildad civilingenjör samt certifierad stålbyggnadskonstruktör och Lars Hamrebjörk, redaktör för tidningen Stålbyggnad sedan många år och även sekreterare för Stålbyggnadspriset. ▪

Koenigsegg i Ängelholm. En karaktärsstark industribyggnad där man utgår från det klassiska tandade taket som var flitigt använt på industrilokaler vid förra sekelskiftet. Med en stålkonstruktion med stora spännvidder.

En gång- och cykelbro som ska förbinda Helsingborgs C med Oceanpiren är en svagt lutande, S-formad stålbro med en unik upphängning av brobanan i form av en ”hybrid” mellan hängbro och snedkabelbro.

FINALISTERNA:

• HAGE I RÅÄNGEN, LUND

Arkitekt: Brendeland och Kristoffersen

Stålbyggare: Proswede

Konstruktör: Price Myers

Beställare: Lunds domkyrka

• KOENIGSEGG, ÄNGELHOLM

Arkitekt: JKAB Arkitekter

Stålbyggare: Smidmek

Konstruktör: Sweco

Beställare: PEKO Fastighets AB

• NORDISKA MUSEET VÄSTRA

ENTRÉN, STOCKHOLM

Arkitekt: Bach arkitekter

Stålbyggare: Carlhans Järnarbeten

Konstruktör: Tyréns

Beställare: Stiftelsen Nordiska museet

• VARVSBRON, HELSINGBORG

Arkitekt: Ramboll Sverige

Stålbyggare: Stål & Rörmontage

Konstruktör: Leonhardt Andrä & Partner

Beställare: Helsingborgs Stad

47
Foto: Lars Hamrebjörk Foto: Fredrik rege

HAN BLIR NY VD FÖR LINDBÄCKS BYGG

Lindbäcks Bygg meddelar att de tillsätter ny vd och att det blir en person från bolagets ledning – David Sundström Han har en bakgrund som näringslivschef både inom Region Norrbotten och Piteå Kommun. Han har också varit vd för Piteå Science Park. På Lindbäcks Bygg har han jobbat sedan 2019. 2022 tog han rollen som affärschef. David Sundström tillträder i sin nya roll som vd den 1 november 2023.

HABITEK EXPANDERAR

TILL UPPSALA

Habitek Byggentreprenader expanderar sin verksamhet till Uppsala. För att leda den nya satsningen har Anthony Norén anställts som arbetschef. Efter 40 år i branschen, varav cirka 20 år i ledande befattningar, har han en gedigen erfarenhet av entreprenader och projektutveckling. Han kommer närmast från rollen som regionchef på Veidekke och har även tidigare arbetat på bland annat Rekab och Peab.

NY VD OCH DELÄGARE I ÖSTERLING BYGG

Österling Bygg AB, med säte i Hedemora, har rekryterat Per Wallstedt till ny vd. Företaget är verksamt i hela Mellansverige och har kontor i Hedemora, Sälen och Norberg. Per har lång erfarenhet som vd inom fler bolag i entreprenadbranschen. I samband med att han tar över vd­posten blir han också delägare i bolaget.

FRÅN GÄLLIVARE ENERGI TILL RAMBOLL

Theresa Savonen, som under de senaste tio

åren varit vd

för Gällivare

Energi, ansluter till Ramboll. Där ska hon ansvara för att bygga vidare på samarbetet med några av Rambolls största kunder inom energiintensiv industri.

SWECO TILLSÄTTER NY HÅLLBARHETSCHEF

Sweco Sverige tillsätter Sofie Absér som ny hållbarhetschef för divisionen Transport Infrastructure. Från och med den 1 september är hon en del av Swecos division Transport Infrastructure. På avdelningen jobbar 1 700 experter inom transportinfrastruktur.

Sofie har över 15 års erfarenhet av hållbarhetsarbete från bland annat Skanska och WSP. Hon kommer närmast från Swecos division Environment & Planning där hon haft rollen som Senior Green Transformation Strategist.

HAN BLIR NY VD FÖR WANGESKOG

Hans Jonsson tar över som vd för Wangeskog Hyrcenter. Han är i dag regionchef för Wangeskog Syd. Han efterträder nuvarande vd:n Peter Dahlsten som lämnar det operativa arbetet och går in som ledamot i styrelsen. Hans Jonsson tillträder 1 januari 2024.

LAMBERTSSON TILLSÄTTER NY CHEF

Lambertsson tillsätter Martin Nielsen som ny chef för företagets affärsorganisation. Han har lång erfarenhet från byggbranschen och har tidigare jobbat på bland annat Skanska som Peab. Han tillträdde den 1 september.

HIFAB REKRYTERAR FRÅN RAMBOLL

Hifab rekryterar Michaela Reali till rollen som

Affärsutvecklingschef. Michaela har lång erfarenhet av affärsutveckling, försäljning och anbud. Hon har de senaste tio åren haft fokus på samhällsbyggnadssektorn och kommer närmast från Ramboll, där hon där haft rollen som Tender Manager.

PROJEKTUTVECKLINGSCHEF TILL LOOSTRÖM

Robert Abrahamsson är ny projektutvecklingschef på Looström. Han har 25 års erfarenhet av att leda olika typer av kvalificerade konstruktionsuppdrag och kommer närmast från en roll som regionchef på Sitowise/BTB.

SBB HAR NY EKONOMIDIREKTÖR

Samhällsbyggnadsbolaget i Norden, SBB, har förstärkt sin koncernledning med Daniel Tellberg som ekonomidirektör. Daniel Tellberg kommer succesivt ta över ansvarsområden från avgående CFO Eva­Lotta Strid. I och med denna förändring avslutas den pågående rekryteringsprocessen av en ny CFO.

Tidigare var han tillförordnad koncernredovisningschef på SBB och före SBB var han tillförordnad koncernredovisningschef på Magnolia Bostad. Han har bakgrund som controller på flera börsnoterade företag som Atrium Ljungberg och Viaplay Group samt erfarenhet från revisions­ och konsultroller på EY och Deloitte.

ANDERS FAGERKRANTZ ÅTER TILL CAVERION

Caverion fortsätter utveckla region Öst genom att rekrytera

Anders Fagerkrantz som ny regionchef. Han har lång erfarenhet

inom fastighets­ och byggbranschen och har tidigare arbetat i liknande roll inom Caverion. Efter en tid som vd för Recover Skadeservice

återvänder han nu till Caverion där han blir en viktig del i satsningen på att förstärka och utveckla Caverions erbjudande i region Öst.

Han tillträdde som regionchef den 18 september då han även tar plats i den svenska divisionsledningen.

NY FÖRSÄLJNINGSCHEF TILL SWECON

Peter Claesson är ny försäljningschef för region mellan på Swecon Anläggningsmaskiner AB. Han kommer närmast från en roll som marknadschef på en återförsäljare för entreprenadmaskiner. Han har innan det lång erfarenhet från sälj, servicemarknad och företagsledning inom företag som marknadsför gaffeltruckar och anläggningsmaskiner.

Peter är placerad på Swecons anläggning i Spånga, Stockholm.

SVEVIA REKRYTERAR SÄKERHETSCHEF

Svevia har rekryterat Henrik Salonen som ny säkerhetschef. Rollen är ett koncernövergripande uppdrag som omfattar regelverk, rutiner och policyer inom flera delar av säkerhetsområdet. Särskilt fokus i Henriks uppdrag handlar om Svevias arbete med säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal, SUA. Han kommer senast från Klarna där han var Head of Physical Security. Henrik har en bred erfarenhet av säkerhetsområdet och han besitter kompetens inom allt från personskydd och personsäkerhet till fysisk säkerhet och SUA.

NY CHEF TILL VEIDEKKE

Leif Adamsson är ny arbetschef för Veidekkes arbetschefgrupp Vindkraft och Energi. Han kommer närmast från rollen som projektchef inom samma grupp på Veidekke.

Leif började på Veidekke redan 2001. Han har genom åren haft flera roller, från kalkylator till platschef och projektchef. Han kommer att nu leda den fortsatta utvecklingen av verksamheten inom energi och vindkraft där flera nya projekt är i gång eller i startgroparna, bland annat batterilagring, ställverk och anläggning av vindkraftsparker.

NAMN OCH NYTT
David Sundström Theresa Savonen Martin Nielsen Daniel Tellberg Anthony Norén Sofie Absér Michaela Reali Anders Fagerkrantz Per Wallstedt Hans Jonsson Robert Abrahamsson
48
Peter Claesson

NYHET!

Produktion och försäljning av

• Exklusiva inomhustrappor • Spiraltrappor

• Spiraltrappor av gjutjärn • Raka trappor

• Specialtrappor i olika utföranden

• Industri- och utrymningstrappor

• Slitsdurk till industrigolv • Byggtrappsteg

• Handikappramper • Gångbroar • m m

TRAPPOR

Tel 0515-408 20 | E-post: info@flobydurk.se www.flobydurk.se

VANDALR ÖR

VANDALR ÖR

SBAL 200 i 2,0 mm AL UMINIUM

SBAL 200 i 2,0 mm AL UMINIUM

En robust och lätt stuprörsanslutning till dagvattenledningen

Med ett stadigt fäste, justerbart i hela rörets längd

Kraftig anslutning som tål yttre påverkan

Självrensande rostfri sil

Vikt: 5 kg

Levereras med justerbart väggfäste, vertikalt och horisontellt.

Kontakta oss gärna för mer information!

RACEHALL STOCKHOLM

Var: Tysslinge/Botkyrka nära E4/ E20-avfarten vid Moraberg på väg

225.

Bygger: Gokartbana på 7 500 m2 och en integrerad entrébyggnad på 1 400 m2 varav 700 m2 blir restaurang. 105 parkeringsplatser.

Byggstart: Augusti 2023

Beställare: Racehall

Totalentreprenör: RO-Gruppen

Fördigbyggt: Hösten 2024

Rekordstor gokartbana

Sveriges största inomhusgokartbana byggs just nu i Botkyrka utanför Stockholm. Banan kommer att bli en kilometer lång och byggnaden kommer även att rymma mötesrum och en stor restaurang med uteterrass.

TexT: AnnikA Rådlund

Det första spadtaget till gokartbanan togs i mitten av augusti.

– Att hitta rätt byggplats för det här har varit det mest utmanande, vi har varit i kontakt med många kommuner innan allt blev klart. Det tog nästan ett år innan vi hittade den här marken, säger Racehalls vd, Flemming Grene Thomsen.

Han berättar att de har haft ett väldigt bra samarbete med Botkyrka kommun under hela bygglovsprocessen.

– Beviljat bygglov var en förutsättning för att vårt avtal om köpet av tre hektar med en privat markägare skulle bli verklighet. Vi är glada att vi har kommit så långt att vi nu är i gång med byggnationen.

DANSKA RACEHALL HAR tidigare byggt två inomhusbanor på hemmaplan.

– Den här platsen påminner mycket om den vi tidigare byggt på utanför Köpen-

hamn. I Botkyrka är det också nära motorvägen och det tar bara 20 minuter in till Stockholm city. Så man stör ingen men det är ändå nära för många att ta sig dit. Platserna liknar varandra men byggsättet kommer att skilja sig en del.

– I Köpenhamn använde vi limträbalkar och stora triangelformade betongfundament, den i Stockholm kommer att ha en stålstomme för att det är möjligt att bygga så i Sverige. Byggnaden kommer att ha 90 centimeter betongfundament och resten är isolerande sandwichpaneler. Taket kommer att ha ett stort spann på 75 meter i bredd och 102 meter långt. Av säkerhetsskäl är det inga pelare i mitten.

Gokartbanan i Köpenhamn byggdes 2020 och 2006 byggde de om en fotbollsarena till gokartbana i Århus.

– I Århus är det samma längd på hallen som det blir i Sverige, men vi har inte bestämt ännu om själva körbanan kommer att se likadan ut, layouten är inte klar på den.

DET BLIR INTE bara Sveriges största inomhusgokartbana, han förklarar att det även ska bli den mest miljövänliga.

– Vi använder giftfri specialbensin, LEDljuskällor, solceller och naturlig ventilation. På västra sidan kommer det att vara tre stora fläktar som blåser ut luften och på östra sidan kommer det att vara öppna galler där friskluft kommer in. Inuti hallen

kommer det också att vara fläktar som blåser luft mot utsuget.

30 gokarts kommer att finnas startklara vid öppningen som är om ungefär ett år.

– Under gokartparkeringen kommer det också att byggas ett ventilationssystem så att avgaserna sugs ut direkt via inbyggda kanaler.

Han berättar att gokartbanan kommer att vara på drygt 7 500 kvadratmeter och den integrerade entrébyggnaden cirka 1 400 kvadratmeter, varav O’Learys kommer att husera på hälften av den ytan.

– Restaurangen kommer att ligga på övervåningen och det kommer även att byggas en utomhusterrass och mötesrum.

O’Learys kommer att ha 170 platser och besökarna kommer att kunna följa det som händer på banan både via TV-skärmar och panoramafönster. ▪

Gokartbanan kommer att vara en kilometer lång. Frisk luft kommer in via galler och ett fläktsystem både över och ovanför marken kommer att göra att avgaserna slussas ut. Bild: Racehall

Racehall bygger Sveriges största gokarthall, taket kommer att bli 102 meter långt och 75 meter brett. Det planeras också för 105 parkeringsplatser i anslutning till entrén. Byggnaden kommer att ha liknande utformning som den här som byggdes för tre år sedan i Köpenhamn. Bild: Racehall
EFTERSNACK 50

Spara energi och pengar med rätt produkter i tvättstugan

Sänk kostnaderna i den gemensamma tvättstugan med mer än 50 % bara genom att välja vatten- och energisnåla produkter. Med vår smarta energikalkyl räknar vi ut exakt hur mycket du sparar med ny jämfört med gammal tvättstugeutrustning. Den största energiboven är torkningen och därför erbjuder vi extra energisnåla torktumlare och torkskåp med värmepump. Vi har alla kvalitetsprodukter som krävs för att göra den gemensamma tvättstugan mer ekonomisk, hållbar och trivsam!

Vill du ha energispartips anpassade för din gemensamma tvättstuga?

Nu kan du få specialisthjälp på plats. Boka kostnadsfri rådgivning på www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer om hur ni sänker era driftskostnader och sparar energi.

Drömtvättstugan finns i verkligheten. Skanna koden för att se hur drömmen blev sann eller besök www.podab.se/drom2

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945
Gratis energikalkyl

POSTTIDNING B

Avsändare: Byggfakta AB

827 81 Ljusdal

TRAPPOR FÖR ALLA MILJÖER

Du hittar våra produkter i bostadskomplex, sjukhus, parkeringshus, simhallar, entréer, dammar - ja kort sagt i de flesta miljöer. Och våra produkter finns i hela Europa. Vi har lång erfarenhet av trapplösningar och

hjälper dig genom hela processen i ditt byggprojekt, från idé till montage. Upptäck fördelarna med en väl genomarbetad produkt för både inomhus- och utomhusmiljöer.

Eurostair – när varje steg räknas

www.eurostair.se

SPIRALTRAPPOR RAKA TRAPPOR MODULRAMPER GALLERDURK
BISON LIGHT 7M PASSA PÅ ATT FÖRBEREDA DIN BYGGARBETSPLATS INFÖR MÖRKARE DAGAR! 359˚ FÖR ARKITEKTER, ENTREPRENÖRER, BYGGHERRAR, KONSULTER OCH KONSTRUKTÖRER NR 6 2023
www.demex.se KONTAKTA OSS: tel. 0371-335 00 bygg@demex.se SÄKRA DIN BYGGARBETSPLATS TOTAL UPPLYST YTA PÅ: 4300m2 4x320W
Led-belysning för olika användningsområden Byggstaket med Led-belysning

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.