JURISTEN
Vem bestÀmmer vad i entreprenaden? Att inte klargöra vem pÄ byggarbetsplatsen som egentligen har rÀtt att fatta beslut i vilka frÄgor kan lÀtt leda till tvist mellan bestÀllare och entreprenör. Trots att standardavtalen AB 04 och ABT 06 innehÄller bestÀmmelser som reglerar frÄgan uppkommer ofta problem.
ombud, och vilka rÀttigheter de har, men ocksÄ eftersom parterna vid startmötet ska ha bestÀmt vilka andra personer som har rÀtt att fatta vissa beslut. I verkligheten kan det istÀllet se ut sÄ att bestÀllaren utser sin VD, som aldrig kommer att vistas pÄ byggarbetsplatsen, till ombud. Ett startmöte hÄlls men den dÀr frÄgan om behörighet för andra Àn ombuden diskuteras aldrig. Kanske tÀnkte ingen pÄ det eller sÄ tÀnkte deltagarna att vi gör vÀl som vanligt och sjÀlvklart har vÀl bestÀllarens inhyrda konsult ÀndÄ rÀtt att fatta beslut? Just den hÀr situationen kan lÀtt leda till problem lÀngre fram.
V
OM BESTĂLL AREN OCH
ad jurister brukar kalla behörighet och befogenhet, dvs vad en viss person kan och fĂ„r göra, regleras genom tvĂ„ bestĂ€mmelser i AB/ABT. Enligt den första bestĂ€mmelsen ska parterna utse ett ombud för entreprenaden. Ombudet har behörighet att med bindande verkan âföretrĂ€da sin huvudman i frĂ„gor som rör entreprenaden samt trĂ€ffa ekonomiska och andra uppgörelserâ. Typiskt sett kan det handla om att bestĂ€lla tillkommande arbeten (ĂTA) och bevilja tidsförlĂ€ngning. Den andra bestĂ€mmelsen anger att ett startmöte ska hĂ„llas och att bestĂ€llare och entreprenör dĂ„ bland annat ska âklargöra frĂ„gor om behörighet för andra Ă€n ombudenâ. Ett protokoll frĂ„n mötet ska upprĂ€ttas och undertecknas av ombuden. EFTERSOM AVTALSFRIHET RĂ DER kan bestĂ€l-
laren och entreprenören sjÀlvklart enas om att andra personer Àn ombudet ocksÄ ska fÄ fatta vissa beslut vilket alltsÄ ska klargöras vid startmötet. I teorin borde det alltsÄ inte finnas nÄgot problem eller risk för missförstÄnd eftersom parternas avtal anger vilka personer som Àr
entreprenören trots allt visar sig vara bĂ€st i klassen, de utser ett ombud och noterar i protokoll frĂ„n startmötet vilka övriga personer som fĂ„r fatta beslut, sĂ„ Ă€r det precis lika viktigt att platsorganisationen faktiskt följer vad som har bestĂ€mts. SĂ„ fort parterna börjar göra avsteg â ĂTA bestĂ€lls av en icke behörig person â uppkommer en ny risk. Att dĂ„ i efterhand peka pĂ„ vad som skriftligen avtalats kan rĂ€dda exempelvis bestĂ€llaren, men det Ă€r ingen sjĂ€lvklarhet om bestĂ€llaren har varit passiv och valt att se mellan fingrarna. Det finns domstolsavgöranden som bland annat handlar om vad en platschef, en inhyrd konsult eller en divisionschef fĂ„r fatta beslut om. Men bedömningar som görs av domstolar baseras nĂ€stan alltid pĂ„ omstĂ€ndigheterna i det enskilda fallet. Ăr omstĂ€ndigheterna andra kan svaret ocksĂ„ bli ett annat. aldrig en bra idĂ© för bestĂ€llare och entreprenör att lĂ„ta en oklarhet avseende beslutsfattande bero. Om du Ă€r entreprenör och bestĂ€llaren har utsett VD till ombud â frĂ„ga dĂ„ vid startmötet om nĂ„gon annan en ombudet har rĂ€tt
att bestĂ€lla ĂTA och medge tidsförlĂ€ngning? Kanske visar det sig att bestĂ€llarens konsult faktiskt ska sköta ĂTA-hanteringen vilket dĂ„ kan antecknas i protokollet. OM DU ĂR bestĂ€llare och vill att din inhyrda
konsult ska fĂ„ bestĂ€lla tillkommande arbeten, men bara till ett visst vĂ€rde, skriv dĂ„ det i protokollet. Med enkla medel och genom att följa ett par handlingsregler kan bestĂ€llare och entreprenör enligt vĂ„r erfarenhet undvika kostsamma konflikter; Följ bestĂ€mmelserna avseende ombud och beslut om behörighetsfrĂ„gor vid startmöte, Se till att platsorganisationen faktiskt hanterar exempelvis ĂTA pĂ„ det sĂ€tt ni har bestĂ€mt, Sist men inte minst â var inte passiv om det visar sig att verkligheten skiljer sig frĂ„n teorin i avtalet. âȘ
OSKAR FRANKKI Partner Advokatfirman Delphi.â
DET ĂR ALLTSĂ
TORBEN BECK JOHANSSON Associate Advokatfirman Delphi.
47