PĂ JOBBET
Vi borde prata mer om hĂ€lsa Christian RĂŒck har skrivit boken Olyckliga i paradiset â varför mĂ„r vi dĂ„ligt nĂ€r allt Ă€r sĂ„ bra? Han tycker att vi ska sluta att anvĂ€nda begreppen psykisk ohĂ€lsa, för det bidrar inte till att vi mĂ„r bĂ€ttre. Text Jenny Fors Foto Appendix fotografi och Anna Simonsson
E
nligt FolkhĂ€lsomyndigheten har vi ett relativt stabilt mĂ„ende i Sverige. Unga kvinnor Ă€r dock en grupp som mĂ„r allt sĂ€mre och vi ser ocksĂ„ en ökning av personer med psykiatriska diagnoser. â Vi mĂ„r inte bĂ€ttre och bĂ€ttre. Men man kan ju fundera över om vi kan förvĂ€nta oss det, sĂ€ger Christian RĂŒck, psykiater och forskare pĂ„ Karolinska Institutet. Han har skrivit boken Olyckliga i paradiset â varför mĂ„r vi dĂ„ligt nĂ€r allt Ă€r sĂ„ bra? FörutsĂ€ttningarna finns för att vi ska ha det allt bĂ€ttre. De senaste hundra Ă„ren har vi fĂ„tt ökad livslĂ€ngd, mer frihet och ökad jĂ€mstĂ€lldhet och vĂ€lfĂ€rd. Samtidigt ligger psykiatriska diagnoser bakom hĂ€lften av alla sjukskrivningar och mer Ă€n en miljon svenskar tar antidepressiva lĂ€kemedel. â Det finns ingen koppling mellan vĂ€lfĂ€rd och mĂ„ende. Fattiga lĂ€nder har inte mer psykiskt lidande, menar Christian RĂŒck. ALLT FLER FĂ R neuropsykiatriska diagnoser.
Andelen tonĂ„rspojkar som har fĂ„tt diagnosen adhd har ökat frĂ„n 3 procent Ă„r 2011 till 12 procent idag. En orsak kan vara att grĂ€nsdragningen har förflyttats vad som kĂ€nnetecknas som tillrĂ€ckligt stora problem för att fĂ„ en diagnos. â Det finns en rörelse att höja grĂ€nsen för det normala, bĂ„de inom psykiatriska tillstĂ„nd och inom övriga sjukvĂ„rden. GrĂ€nsen har till exempel höjts för vad som
42
Vi pratar mer om psykisk ohĂ€lsa Ă€n nĂ„gonsin och vi behandlar mer idag, Ă€ndĂ„ minskar det inte Christian RĂŒck
Boken Olyckliga i paradiset Ă€r utgiven pĂ„ Natur & Kultur förlag. ââ
Ă€r högt blodtryck. Helt plötsligt var 30 miljoner amerikaner sjuka. Det hĂ€r innebĂ€r fördelar för mĂ„nga, men det ger ocksĂ„ en del nackdelar. MĂ„nga som fĂ„r antidepressiv medicin mĂ€rker inte nĂ„gon effekt. Det Ă€r viktigt att behandlingar ger nytta. CHRISTIAN RĂCK ĂR oroad över den hĂ€r glid-
ningen att lidande Àr nÄgot onormalt som mÄste ÄtgÀrdas. DÄligt mÄende som beror pÄ vanliga livshÀndelser kan man klara utan sjukvÄrd, menar han. Mari von Bahr Bentzer pÄ Gustavsbergs vÄrdcentral deltog ocksÄ i panelen och
berĂ€ttade att en tredjedel av de som söker vĂ„rd dĂ€r har psykiska problem. â Det kan vara kris, sorg, arbetsrelaterad problematik och en del uppfyller kraven för psykiatrisk diagnos. Vissa fĂ„r behandling, för andra kan det rĂ€cka med ett samtal dĂ€r man kan fĂ„ hjĂ€lp med problemlösning eller verktyg för att hantera sina problem. Det hjĂ€lper att vi normaliserar sorg till exempel och förklarar hur en sorgeprocess kan gĂ„ till, hur man kan ta hand om sig sjĂ€lv. MĂ„nga som inte har varit med om det hĂ€r tidigare blir rĂ€dda och oroliga över sina symtom, sĂ€ger hon. CHRISTIAN RĂCK TYCKER att det finns mĂ„nga
felaktiga förklaringar till varför vi mĂ„r dĂ„ligt. â Att psykisk ohĂ€lsa skulle bero pĂ„ ökad skĂ€rmtid finns det inga belĂ€gg för. Men vi försöker hitta orsaker i vĂ„r nĂ€rtid för att vi tror att den psykiska ohĂ€lsan har ökat. Det finns en bild av att vi har en stor vĂ„g av psykisk ohĂ€lsa över oss, men sĂ„ Ă€r det inte. VĂ„rt sjĂ€lvskattade mĂ„ende har legat stabilt under lĂ„ng tid. Riskfaktorer som har betydelse för psykisk ohĂ€lsa Ă€r sĂ„dant som gener, social
