Läsarfrågan
Edits engagemang
hade ett högt pris
Kyrkliv 150 år av arbete för en rättvis värld
Enkäten
Varför engagerar du dig?
Högtid
Hjälp oss sprida
ljus i mörkret
På djupet
Syföreningarna – en flitig historia
TEMA:
omsorg
Solna församlingsblad nr 4/2024
Omsorg TEMA nr 4/2024
är vintermörkret kring oss
står, då gryr på nytt vårt kyrkoår”, så kan vi sjunga in advent i psalm 421. Kyrkan har sitt eget år som börjar nu och pågår till och med domsöndagen 2025. Nu är det verkligen mörkt, bokstavligt. Vi som bor på norra delen av jorden får erfara detta högst påtagligt.
jag hörde om dem som lever på Svalbard. Där råder nu den så kallade polarnatten. Solen kommer inte tillbaka förrän i februari.
Hur är det att leva i tre månaders bokstavligt mörker? Boende på Svalbard anpassar sig. De ser fram emot att sakta ner, bejaka mörkrets möjlighet till vila och reflektion och inte kämpa emot. De får uppleva polarnattens magi: norrsken, en stjärnhimmel och ett månsken som saknar motstycke. Det kan finnas möjligheter i allt liv beroende på hur vi förhåller oss till det. Acceptans är en möjlighet att lättare stå ut med det som vi inte gillar eller kan påverka. Det nya kyrkoåret, som börjar med första söndagen i advent,
lyser upp vårt mörker. Vi tänder ljus, sätter upp ljusstakar och stjärnor, unnar oss extra gott adventsfika, köper hyacinter och besvärjer mörkret med alla medel som står till buds. Vi nordbor har en förmåga att mysa för att stå ut med mörkret.
Kristen tro är kanske inte alltid så mysig, men så här års är det många som söker sig till våra kyrkor och sammanhang. En för
Vi har en möjlighet att bidra till att bygga en bättre värld och ett bättre samhälle.
samling är ett hem, en mötesplats som på många sätt skiljer sig från andra sammanhang. I våra kyrkor tänder vi ljus, firar gudstjänst, lyssnar till tystnad eller musik. De är ”en fristad mitt i oron, för sanningen ett värn”, som det står i psalm 57.
Adventstiden är förberedelsen inför julen och ger oss en möjlighet att stanna upp och tänka efter: Vad längtar jag efter? Hur lever jag mitt liv? Var finns hopp och ljus i en mörk värld? Kan jag göra något?
temat i detta församlingsblad är omsorg. Omsorg är något som kyrkans människor ägnat sig år i alla tider. ”Gud har inga andra händer än våra” finns ett uttryck som heter. Det handlar om att vi har en möjlighet att bidra till att bygga en bättre värld och ett bättre samhälle, men du behöver inte göra mer än du klarar. Ibland är det du som bär och ibland är det du som blir buren. Ytterst bär Gud oss för att han vill det. Kyrkan och vår församling i Solna är som en ”blinkande fyr i en otrygg värld, med ljus som vi följer så gärna.” (ur psalm 862).
Gott nytt kyrkoår önskar jag er alla och varmt välkommen till oss.
Anders Isacsson Präst i Solna församling
4 9 10 16 12
Inne håll
Solna församlingsblad
Vid utebliven tidning, ring oss på 08-546 646 00 så skickar vi det aktuella numret till dig.
Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 Solna
Telefon: 08-546 646 00
PÅ DJUPET 4
HÖGTID 9
ENKÄTEN 9
LÄSARFRÅGAN 10
KYRKLIV 12
KONTAKT 15
KORSORD 15
KALENDARIET 16
Tipset
Julmarknad i Stallet
S:t Martins förenings julmarknad med såväl hembakat bröd i caféet som försäljning av hemstöpta ljus, godis, loppis och lotter.
Lördagen den 30 november kl 10-15 i S:t Martins stall.
E-post: solna.forsamling @svenskakyrkan.se
Ansvarig utgivare: Anders Isacsson
Omslag: Pernilla Gripenvik. Redaktionsgrupp: Pernilla Gripenvik, Charlotta Häägg, Anders Isacsson och Johanna Norin.
Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.
Tryck: Åtta45
Distribution: Svensk Direktreklam Upplaga: 46 000 ex Taltidning: Iris Media
En av alla syföreningar i Sverige, hemma hos familjen Karlsson i Småland 1920-tal. Emilie Petersen skrev om syföreningarna: "Önskligt vore om fler sådana kretsar bildade sig. Jag tror att samfundet skulle bliva styrkt genom sådana föreningar."
foto: gustav häger/digitalt museum
PÅ DJUPET En idé och tolv kvinnor blev starten för den
svenska syföreningsrörelsen. Emilie, en tysk flykting med stor initiativkraft och många vänner, öppnade sitt hem för den allra första syföreningen.
text: anna braw
Nål & tråd i nöd & lust
××××××××××××××××××××××××× ××××××××××××××××××××××××× ×××××××××××××××××××××××××
det är på ett säteri i Småland, nära Värnamo, som den svenska syföreningsrörelsen kommer igång. Och den har en internationell prägel redan från början: Emilie Petersen, som har köpt gården tillsammans med sin man, är tyska och kom till Sverige som flykting under Napoleonkrigen.
”Sista aftonen Fjellstedt var här, voro vi 12 personer samlade här”, skriver hon till sin väninna Pauline Westdahl i ett brev i juni 1844. ”Han föreslog en sammankomst varje vecka, då vi på em. skulle läsa Guds ord, sjunga, bedja och samtala i andliga ämnen helt otvunget och arbeta med våra händer …”
Fjellstedt, det är Peter Fjellstedt, en präst som reser runt och predikar och som har ett enormt kontaktnät.
Emilie reser inte lika mycket, men istället kommer många människor resande till henne på säteriet. En del, som Peter Fjellstedt, kommer för att medverka i de möten som hon bjuder in till, och många fler kommer för att lyssna.
vid den här tiden är Peter Fjellstedt i 40årsåldern, och Emilie är 64. Båda har läst och hört mycket om det växande engagemanget för mission och diakoni i Tyskland och England. ”Fruntimmersarbetsförening” blir namnet på Sveriges
Emilie Petersen 1780-1859
Kom som tysk flykting till Småland. Öppnade sitt hem för väckelsemöten och Sveriges första syförening.
Peter Fjellstedt 1802-1881
Präst och missionär i väckelserörelsen, initiativtagare till Sveriges syföreningar.
Hans Jacob Lundborg 1825-1867
Väckelsepredikant som inspirerades av syföreningsidén och hjälpte till att starta många föreningar.
20 syföreningar startades i Lindesberg när Hans Jacob Lundborg tjänstgjorde som präst där. Tack vare hans arbete tog syföreningsrörelsen fart i bland annat det som skulle bli Svenska kyrkan och i EFS.
första syförening. Medlemmar blir de kvinnor som är med när Peter Fjellstedt kommer med förslaget, och de befinner sig på ungefär samma plats på samhällsstegen som Emilie: prästfruar, en prästdotter, en prostinna, tre ogifta systrar från en större gård i närheten.
arbetet med händerna har redan från början ett tydligt syfte: Peter Fjellstedt föreslår att kvinnorna ska arbeta till stöd för det arbete som några präster har påbörjat i norra Sverige bland samerna. Den så kallade Lappmissionen ska senare komma att granskas och få en hel del kritik, men kvinnorna i salongen på
Herrestad vet bara det som de har fått höra: att det finns stora behov.
”Våra arbeten äro hittills ullstrumpor och linnesöm”, står det i brevet till Pauline, och man skulle kunna se det som en programförklaring för hela den svenska syföreningsrörelsen.
Medlemmarna arbetar med att tillverka det som behövs på plats i biståndsarbetet, till att börja med strumpor och mössor, och dessutom arbetar de med att tillverka sådant som går att sälja till förmån för biståndsarbete: att sy lakan, örngott och handdukar är en någorlunda lukrativ verksamhet ända in på 1940talet.
Handarbetande kvinnor i Annedal i Tibro anno 1906. Kvinnorna kombinerade sin flit med kafferep.
××××××××××××××××××××××××× ××××××××××××××××××××××××× ×××××××××××××××××××××××××
I Sverige blir begreppen diakoni, inremission och yttremission viktiga, och när syföreningsrörelsen växer får en del föreningar ändamålsnamn: Diakonisyföreningen, Zulusyföreningen, Kongosyföreningen.
Det ändamål som den allra första svenska syföreningen arbetar för är alltså en del av inremissionen, men mycket snabbt blir det internationella engagemanget en stor drivkraft i rörelsen. Syföreningar stöttar snart missionärer som reser ur för många samfund. Sveriges biståndshistoria brukar räknas från när EFS-missionärer klev iland i Eritrea 1866, och bland dem som bidrar
till EFS-missionens arbete finns prinsessan Eugénie, som bjuder in till symöten på slottet i Stockholm, och Lina Sandell, som är med på dem.
hur kan så många svenska kvinnor bli så enormt engagerade i länder som de aldrig har varit i och som mycket få av dem kommer att resa till?
En förklaring kan förstås vara att det alltid finns en kraft i känslan att vara behövd, att det man själv kan åstadkomma med sina händer är något som är till nytta för andra. Att arbeta tillsammans ger ofta ett slags multiplikatoreffekt.
En annan är den personliga kontakt
MER OM MISSIONEN
Kvinnorna i syföreningarna har varit avgörande för missionens finansiering och en stark drivkraft i Svenska kyrkans internationella arbete. Läs om kyrkans 150 år av global omsorg och hur insatserna format dagens hjälparbete på sidorna 12–14
foto: mormor se, wikimedia commons, efs arkiv, karl isidor jonsson/digitalt museum
FAKTA
FÖRENINGAR
UTAN
FÖRBUND
Någon central organisation för svenska syföreningar har aldrig funnits, och samfunden och kyrkorna har inte heller haft syföreningsförbund. De har istället ingått i sina respektive församlingar och stöttat ändamål lokalt (som diakonikassan eller insamlingen till ett församlingshem) eller nationellt (som Ersta, Svenska Kyrkans Mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet).
som uppstår när väckelsepredikanter som Peter Fjellstedt och Hans Jacob Lundborg kommer och berättar om hur människor långt bort lever och om hur evangeliet, det som skulle kunna ge dem ljus och hopp och en framtid, sak nas i deras liv.
men så är det också högläsning en, och Emilie Petersen skriver om den redan i brevet till Pauline Westdahl:
”Gud såg till oss, Engström erbjöd sig att läsa högt, förklara Bibeln och leda …”
Engström är präst i närhe ten av Herrestad och gift med en av arbetsföreningens medlemmar, och på många håll blir det så att en präst deltar i alla symöten genom att läsa högt medan de arbetar och sedan leda en andakt.
de kristna tidningarna eller i vanlig brevform. Många församlingar har ”egna” missionärer och brevväxlar med dem. Att få höra nyheter (om än med lång fördröjning) från den plats som pengarna och hjälpsändningarna skickades till höjer förstås motivationen. Efter ett tag börjar de kristna förlagen också ge ut missionsskildringar i bokform.
Naturligtvis ska man inte glömma att de svenska syföreningarna har sytt ihop till mycket i sina hemförsamlingar, eller att det på flera håll var syföreningar som startade det som senare skulle bli socialtjänst och primärvård. Otaliga tröjor, mössor, sockor, vantar och halsdukar har delats ut till barn och vuxna i Sverige.
Ofta är det andliga böcker som används, men så börjar det ju komma brev från missionärerna, antingen tryckta i
Och då är frågan: Vad behövs nu? Vad är ullstrumpornas motsvarighet? Och linnesömmens?
KORT OM EMILIE PETERSEN
Emilie Petersen är mest känd som Mormor på Herrestad, ett smeknamn hon fick av en fosterdotters barn. Hon föddes
1780 nära Berlin och dog 1859 i Småland. Hennes
man hade hunnit starta en skola för bygdens lantarbetarbarn innan han
utan syföreningarna hade det internationella biståndet kanske inte ens funnits, och bilden av Sverige i många länder hade varit helt annorlunda.
Svenska missionärer kom som församlingsbyggare och teologer men också som lärare, lärarutbildare, läkare, sjuksköterskor och vårdlärare. Hur skulle det ha gått om syföreningarna inte hade ordnat vårbasar och missionsauktion?
Och då är naturligtvis frågan: Vad behövs nu? Vad är ullstrumpornas motsvarighet? Och linnesömmens?
dog 1835, och Emilie fortsatte sedan med bland annat väckelsemöten, syförening och ett slags Fairtrade-verksamhet där bygdens kvinnor fick material till vadmal som Emilie sålde till vänner i Tyskland och till hovet i Stockholm.
Julinsamling i Solna till förmån för
Act Svenska kyrkan med tema:
Sprid ljus i mörkret
Julbasar
Lördag 7 december kl 11–14 i Kyrkans hus ordnar Stick& virkcaféet och Huvudsta kyrkliga syförening en basar fylld med stickade vantar, mössor, filtar, små figurer och hembakat. Alla intäkter går till Act Svenska kyrkan.
Femluciakonserter med barnoch ungdomskörer ges i Bergshamra och Råsunda kyrka den 13 och 15 december. Bläddra fram till kalendariet för att se exakt när och var. Frivilliga gåvor går oavkortat till julinsamlingen.
Swisha din gåva direkt!
Adventskalender
Act Svenska kyrkans populära adventskalender delas ut gratis till alla barn i Kyrkans hus och i våra fyra kyrkor. En vacker jultradition som sprider glädje och påminner om kyrkans globala insats.
Handstöpta ljus
Köp vackra handstöpta antikljus på julbasaren, i kyrkorna eller Kyrkans hus. Perfekt för julen och en fin gåva, samtidigt som du stödjer Act Svenska kyrkans viktiga arbete.
Vill du stödja Act Svenska kyrkans arbete enkelt och snabbt? Skanna QR-koden för att ge ditt bidrag till Solna församlings julinsamling. Tack för att du sprider ljus i mörkret!
Varför engagerar du dig?
GÖRAN, 78, Språkcaféet – Jag vill ge tillbaka efter att ha fått mycket hjälp, livsavgörande hjälp, av kyrkan. Det är en stor glädje att hjälpa andra, och man får mycket värme.
MARTIN, 18, ungdomsverksamheten
– Att bara få göra något för andra som du vet att de blir glada av, det ger energi. Jag är tacksam för att vara här där man kan vara sig själv och ha roligt.
LAILA 83, ELISABETH 70 & HILDEGUN 68, Syföreningen – Syföreningen är en viktig gemenskap där vi får stöd och hjälp av varandra. Det är ett sätt att höja vår ambition genom att arbeta för en god sak tillsammans. Vi får skapa, handarbeta och samtala med en diakon som inspirerar oss.
Vad händer framme vid altaret? Varför har prästen plötsligt lila kläder? Och får man applådera när man vill? Se på din kyrka med nyfiken blick och hör av dig till oss! Med vår samlade kunskap ska vi göra vårt bästa för att besvara frågorna.
MEJLA din fråga till oss. Skriv ”Läsarfrågan” i ämnesfältet. solna.forsamling @svenskakyrkan.se
POSTA din fråga till oss. Märk kuvertet med ”Läsarfrågan”.
Solna församling
Box 1006, 171 21 Solna
Edit gav allt och lite till för ett Solna i nöd
LÄSARFRÅGAN I förra numret kunde du läsa om det fallna
trädet på Edit Ekmans plats utanför S:t Martins stall. Men vem var Edit Ekman? Prästen Anders Isacsson berättar om henne. Välkommen att skicka in din fråga till oss!
Edit Ekman var gift med Karl Ekman som valts till kyrkoherde i Solna församling sommaren 1925. Edit var en person som kom att betyda mycket för arbetet i församlingen och hon har själv skrivit om sin tid som kyrkoherdefru i skriften ”S:t Martins minnen”. Hon berättar om livet och arbetet som oavlönad kyrkoherdefru, och vi får genom hennes berättelse en inblick i hur livet i vår församling gestaltade sig för ungefär 100 år sedan.
Befolkningen var såklart inte lika stor som nu, men nöden var enorm. Det var en tid av arbetslöshet och fattigdom som är svår att föreställa sig, och för
samlingen var en självklar del i det sociala arbetet, som bestod i att samla in kläder och mat till nödställda.
edit var intresserad av historia, kultur och hade ett särskilt öga för dem som var fattiga och levde i armod. Genom sin ställning som kyrkoherdefru hade hon status och inflytande och många kontakter med den tidens elit. I och med att Solna ser ut som det gör med de kungliga slotten inom församlingens gränser kom hon att lära känna och samarbeta med bland annat prinsessan Sibylla, som på den tiden bodde på Haga slott. Prinsessan Sibylla hade också öga för nöden och var villig
S:t Martin blev Edit Ekmans stora källa till inspiration
Helgonet S:t Martins liv inspirerade Edit Ekman och kan även inspirera oss. Det berättas hur han uppfylldes av med-
lidande med en tiggare vid vägkanten när
Martin var ute och red, och att han skar itu sin mantel så att tiggaren
skulle ha något att värma sig med. På natten drömde Martin att Kristus besökte honom och han beslöt sig för
att både skänka pengar och tid för att förbättra de fattigas situation i Solna.
Edit Ekman kom att intressera sig för helgonet S:t Martin, Solna kyrkas eget skyddshelgon. Hon satte sig in i hans historia och liv och kom att låta honom vara ledstjärna för arbetet i församlingen och kyrkbyn. Det resulterade i att det gamla kyrkstallet renoverades och byggdes upp, och här samlades man för att lära ungdomar sy och snickra. Här bildades även S:t Martins förening, som fortfarande existerar. Föreningen är en hjälpförening där man anordnar en adventsbasar till förmån för människor som har det svårt.
edit ekman hade en energi och en arbetskapacitet som var enorm. Den var så stor att den delvis kostade hennes hälsa och hon kom att avrådas från att
att följa i hans spår. S:t Martin är Solna kyrkas skyddshelgon och där finns en skulptur av honom från 1400-talet.
En sommarstorm blev lönnens fall, till mångas sorg.
fortsätta hjälparbetet efter 18 år, eftersom hon nästintill hade arbetat ihjäl sig. De gamla prästfruarna hade ett hårt och oavlönat arbete, som var oerhört värdefullt men som också hade ett högt pris. Det förväntades att de skulle ställa upp med representation, undervisning och diakoni helt gratis.
i solna är vi idag tacksamma över alla hon har hjälpt, att hon grundade S:t Martinsföreningen, att hon rustade och såg till att Stallet kom till, och att hon väckte liv i S:t Martinslegenden. Hennes minne lever genom att hon har en egen plats: Edit Ekmans plats, som ligger mellan stallet och ladan, och i en av flyglarna i S:t Martins stall finns Edit Ekmans sal. Utanför stallet finns en skylt med information om henne och en bild på henne. Det är hon värd.
år in i ett mycket intensivt hjälparbete blev Edit Ekman avrådd att fortsätta sitt engagemang för sin hälsas skull –likt många prästfruar arbetade hon oerhört hårt.
Edit Ekman var kyrkoherdefru i Solna under åren 1925–1948.
Tysklönnen vid S:t Martins stall gav skön skugga åt Edit Ekmans plats.
foto: wikimedia commons, johanna norin, charlotta häägg
150 år av omsorg – utan gränser
KYRKLIV I 150 år har eldsjälar från Svenska kyrkan byggt sjukhus
i Sydafrika, skolor i Indien och varit aktiva i kampen för mänskliga
rättigheter – en 150 år lång resa som började 1874 med grundandet av Svenska kyrkans mission.
Hur kan så många kvinnor bli så enormt engagerade
i länder de aldrig har varit i?
Läs mer om syföreningarnas historia på sidorna 4–8.
slutet av 1800-talet var en tid präglad av en stark folkrörelse och ett nytänt engagemang för att sprida evangeliet och allt fler fristående missionssällskap växte fram. Tidens förbättrade kommunikationer som ångfartyg och järnvägar skapade även möjlighet att nå ut till tidigare avlägsna platser.
Med den här tiden kom även ett nytt sätt att se på människan, ett holistiskt sätt som handlade om att inte bara predika evangeliet utan också förverkliga det, att praktiskt stödja människor. Det talades då om ”den trebenta grytan” som handlade om att bygga kyrkor, skolor och sjukhus. Det här var grunden för det som vi idag kallar för mänskliga rättigheter.
svenska kyrkans första sjukhus grundades i Dundee Coalfields, Sydafrika 1896 av missionären Hedvig Posse, som använde sina egna resurser för att grunda sjukhuset för svarta gruvarbetare. Samtidigt verkade läkaren Fredrik Kugelberg i Indien där han etablerade
ett sjukhus tillsammans med Svenska kyrkans mission i Tirupattur, ett sjukhus som används än idag.
Sedan 1800talet har kvinnor i Svenska kyrkans syföreningar varit avgörande för att finansiera missionen. Genom sina insamlingar och syprojekt har de bidragit med betydande medel som har möjliggjort kyrkans internationella arbete – ett engagemang som fortsätter än idag.
efter andra världskriget börjar en ny tid, en tid av samarbete över nationsgränserna. Kyrkor över hela världen går samman för att göra skillnad tillsammans och internationella organisationer som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet bildas.
Samtidigt tar Svenska kyrkans internationella arbete ny fart när Lutherhjälpen grundas 1947. Lutherhjälpen blev en folkrörelse som engagerade tusentals
Texten fortsätter på nästa uppslag >>
1874
Svenska kyrkans mission grundas.
1948 2008 1992 1896 1947 1965 1968 2010 2019 2024
Svenska kyrkans första sjukhus grundas i Dundee Coalfields, Sydafrika av missionären Hedvig Posse.
11 nedslag på en 150 år lång resa
Lutherhjälpen når insamlingsrekord på 164 miljoner kronor, motsvarande över 300 miljoner kronor idag.
Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen blir tillsammans Svenska kyrkans internationella arbete.
ACT-alliansen, Action by Churches Together, bildas.
Ekumenisk konferens i Uppsala domkyrka.
Lutherska världsförbundet bildas och Lutherhjälpen grundas.
Kyrkornas världsråd bildas.
Lutherhjälpens fasteaktion blir en nationell kampanj och den klassiska fastebössan gör entré.
Svenska kyrkans internationella arbete byter namn till Act Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan firar 150 år av djupt engagemang i internationellt arbete.
foto: wikimedia commons, josefin casteryd/ikon, magnus aronson/ikon
NYFIKEN PÅ MER?
Skanna QR-koden nedan för att upptäcka Act
Svenska kyrkans kunskapsportal
Actum. Genom sju korta avsnitt i text och video får du en fängslande inblick i den 150-åriga historien. Se dokument, brev och fotografier ur Svenska kyrkans arkiv som levandegör resan genom tiden.
människor under flera decennier. Genom basarer och kollekthåvar, marscher med plakat och såklart pappersbössan hemma på köksbordet, pappersbössan som hos många lever kvar som det enskilt starkaste minnet av Lutherhjälpen.
åren kring 1968 var en tid präglad av global turbulens. Martin Luther King skulle delta i en stor ekumenisk konferens i Uppsala domkyrka, men mördades några månader innan.
Kyrkorna var kring den här tiden radikala samhällskritiker genom sitt engagemang mot rasåtskillnad, för utvecklingssamarbete, mot Vietnamkrig och för jämställdhet. Genom åren har Svenska kyrkan sträckt sitt internationella engagemang bortom "den trebenta grytan” och tagit ställning mot sociala orättvisor, som exempelvis kampen mot apartheid i Sydafrika.
Samtidigt var missionen en del av en kolonialism som påverkar världen än idag, och frågan om på vems villkor hjälpen ges är fortsatt viktig i det internationella arbetet.
svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen, lite som två sidor av samma mynt, började redan på 1960talet samtala om samverkan, men först 2008 slogs de ihop till Svenska kyrkans internationella arbete.
Vinn jubileumsboken "Vår mission: Hopp!"
Var med i utlottningen av Act Svenska kyrkans jubileumsbok! Boken ger djupare förståelse för Svenska kyrkans globala arbete. Fylld med inspirerande berättelser och historiska inslag är den ett utmärkt sätt att utforska kyrkans mission. För att delta, svara på:
2019 bytte Svenska kyrkans internationella arbete namn till Act Svenska kyrkan, för en kyrka som står redo att agera och omsätta tro i handling. Act Svenska kyrkan är den fortsättning som bygger vidare på arvet från Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission. Där kyrkan fortsätter arbeta i över 40 länder för att främja mänskliga rättigheter, klimaträttvisa och stödja människor i kris.
act svenska kyrkan är även en del av ACTalliansen, världens största allians av kyrkor och kristna organisationer som arbetar med utveckling, humanitärt bistånd och påverkansarbete. Merparten av världens samhällen är än idag religiösa, där religiösa ledare har en avgörande roll, vilket gör kyrkans internationella samarbete särskilt kraftfullt.
Genom att förena tro med praktiska insatser i frågor som rättvisa och mänskliga rättigheter fortsätter kyrkan att vara en betydande aktör på den globala arenan.
Arvet från 150 år av internationellt engagemang lever vidare. Svenska kyrkan fortsätter att sprida budskapet om tro och solidaritet genom projekt och initiativ världen över, och visar att historien inte bara formar dåtiden utan även framtiden.
text: charlotta häägg
Vad står ”Act” för i Act Svenska kyrkan?
Mejla ditt svar till solna.forsamling@svenskakyrkan.se eller ring 08546 646 00 senast den 20 december för chans att vinna!
&korsord Kontakt
ETT LITET AV DAVIDS HUS
STÅR FÖR KALASET
PÅHITT LÄGGER NÄSAN I BLÖT
SKÄRS DET BISTRA TIDER
VINNARSKALLE VILL BLI NUMMER
GAMMAL GEMENSKAP
HYDROGEN SOLOSÅNG OMSÄTTA ORD
RÖR SIG LUFTEN
BODDE JESUS I SOM LITEN
FARMOR TILL HENOK
Solnas skyddshelgon S:t Martin.
GE SIG IVÄG ÄR OBESLUTSAM
BLIDVÄDER
BLIR BLONT BARN MED TOTT
LÄGGA DAGEN
TRAMPAS AV TVÅ
HJÄRTLÖS
SES MED HÅR OCH TUMLARE
SOM SIFFRA MEN KORT
GÖRA LJUS VRÅLA
KONTURLÖS BLIR DUMBOM MED SKALLE
MOTSATS TILL FJÄRRAN
SES MED GULD OCH MYRRA
FRÅN DEN SOM VILL VETA
SPORTKLUBB JESUS MORMOR VASSTRÅ ANVÄNDA LUNGORNA
SPIELBERGVARELSE
SMAJLA HÅLLER DEN SOM TIGER
MIKAEL
NAVELN ÄR ETT
Reception & upplysningar
Besöksadress
Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14
Postadress
Box 1006, 171 21 Solna
Telefonnummer
08546 646 00
Ordinarie öppettider
mån–tors kl 8.30–16, fre kl 8.30–13
Avvikande öppettider jul & nyår Se hemsidan Hemsida www.svenskakyrkan.se/solna E-post solna.forsamling@ svenskakyrkan.se
Bokning
Dop & vigsel
08-546 646 10
Telefontid mån–tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
GREKISK STADSBO
Begravning enligt Svenska kyrkans ordning
08-546 646 20
Telefontid mån-tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
PUBLIKRÖRELSE
TOMTEATTRIBUT
:
MATT 2:2 VI HAR SETT HANS GÅ UPP
BÄRHJÄLP
BÄRRIS
RENDERA
Lösningen på korsordet hittar du på: svenskakyrkan.se/solna/solna-forsamlingsblad
Gravsättning & begravning i annan ordning
Kyrkogårdsexpedition 08-546 647 00
Telefontid vardagar kl 9-12 solnakyrkogard@ svenskakyrkan.se
Postadress:
Kaplansgården
Prostvägen 10 171 64 Solna
Kalen dariet
Solna församling
julen 2024
I adventstider
SING ALONG ADVENTSSPECIAL
Råsunda kyrka 30 november kl 16:00
MUSIK MITT PÅ DAGEN: ADVENTSTON
Bergshamra kyrka 4 december kl 13:00
Claes Wahlroth, flöjt & sång
Lotta Holmberg Larson, piano & orgel
JULBASAR
Kyrkans hus 7 december kl 11:00–14:00
Basar till förmån för Act Svenska kyrkan.
DE VACKRASTE FINSKA JULSÅNGERNA
Sundbybergs kyrka 7 december kl 17:00
JULKONSERT
Råsunda kyrka 21 december kl 15:00 & kl 17:00
HÖGMÄSSA
Hagalunds kyrka 29 december kl 11:00
Första advent
GUDSTJÄNST
• Bergshamra kyrka kl 09:30–10.00
• Bergshamra kyrka kl 11.00
• Hagalunds kyrka kl 11:00
• Solna kyrka kl 11:00
• Ulriksdal slottskapell kl 11:00
Råsunda kyrka kl 11:00
Gudstjänst med konfirmandupptakt
Luciafirande
FREDAG 13 DECEMBER
Bergshamra kyrka
kl 16:30 Luciafirande med Minikören & Lilla Barnkören kl 18:00 Luciafirande med Barnkören, Diskantkören & Unga röster
SÖNDAG 15 DECEMBER
Råsunda kyrka kl 14:00 Luciafirande
med Lilla barnkören
kl 16:00 Luciafirande med Barnkören kl 17:30 Luciafirande
med Diskantkören & Unga röster
Julafton
SAMLING VID KRUBBAN
Bergshamra kyrka kl 11:00
Råsunda kyrka kl 11:00
JULBÖN
Solna kyrka kl 17:00
JULNATTSMÄSSA
Hagalunds kyrka kl 23:00
Juldagen
JULOTTA
Solna kyrka kl 07:00
JULDAGSGUDSTJÄNST
Ulriksdal slottskapell kl 11:00
Börja det nya året i någon av våra vackra kyrkor. Vi bjuder på såväl nyårsbön & högmässa som trettondagsfest. Titta in på svenskakyrkan.se/ solna
Annandag jul
HÖGMÄSSA
Solna kyrka kl 11:00
SING ALONG
Råsunda kyrka kl 16:00
Julens sånger och psalmer