PÅ VÄG
Församlingsinstruktion för Solna församling
Pilgrimsvandring i fager grönska 2022. Ingegerdsleden sträcker sig från Storkyrkan i Stockholm via Solna kyrka och vidare till Uppsala domkyrka.
Vår församlingsinstruktion presenterar hur Solna församling vill arbeta med Svenska kyrkans grundläggande uppgifter: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Vi vill vara en kyrka för hela livet, samtidigt som vårt ärende också är att hela livet.
4
VISION
Vi vill
VÄRV Vi ska
FOKUS Våra mål
OMVÄRLD Solna på väg
Församlingsinstruktion för Solna församling
I en kommun som ständigt är på väg erbjuder kyrkan en trygg plats som kan fördjupa rötterna. Påskliljor i Hagalunds kyrka under påskveckan.
Vi vill vara en kyrka i världen och inte av världen. Vi vill vara närvarande och delaktiga i det goda arbete som sker och bidra med vårt perspektiv på den andliga dimensionen i de tre formerna av hållbarhet.
4
10
20
28
VISION Vi vill
VÄRV Vi ska
FOKUS
Våra mål
OMVÄRLD
Solna på väg
VISION
Hela livet – med tro, hopp & kärlek
Dopet, konfirmationen, vigseln och begravningen ska prioriteras i församlingens arbete, med särskilt fokus på dopet.
HELA LIVET – med tro, hopp och kärlek, det är vår vision. Vi vill vara en kyrka för hela livet – från vaggan till graven, i glädje och i sorg, i andlig fördjupning och i engagerade samarbeten för ett gott liv och ett hållbart samhälle. När vi säger ”hela livet” rymmer det även en dubbeltydighet. Vårt ärende är också att hela livet, i betydelsen att läka livet, att bidra med läkedom och försoning för såväl individer som för hela skapelsen. Det glada budskapet att detta är möjligt, evangeliet, sammanfattar vi i det som för oss också kännetecknar Guds rike, det goda livet – tro, hopp och kärlek.
Det spelar inte så stor roll hur det ser ut utan man ska kunna uttrycka sig därinne.
Typ genom att måla, prata, skriva. Bara man kan uttrycka sig.
Ledaraspirant ur ledarutbildningen, steg 3, om hur kyrkan skulle se ut.
SVENSKA KYRKANS ÖVERGRIPANDE SYFTE
I arbetet med denna församlingsinstruktion har det blivit väldigt tydligt hur många organisationer och individer i vår omvärld som nu arbetar hårt för de globala målen och för en hållbar värld, såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Vi vill vara en kyrka i världen och inte av världen. Vi vill vara närvarande och delaktiga i det goda arbete som sker och bidra med vårt perspektiv på den andliga dimensionen i de tre formerna av hållbarhet.
Det vill vi göra genom att utgå från en av Jesu liknelser där han vill hjälpa oss att se Guds närvaro hos ”dessa mina minsta”, som han ut
trycker det, de maktlösa, de utsatta. Det är många människor som idag är i den situationen, bland andra världens ursprungsbefolkningar. Men det blir allt tydligare att vi bland dem som saknar röst även finner såväl kommande generationer som andra levande varelser, ja, hela skapelsens ekosystem.
Utifrån det förhållningssättet och utifrån Markusevangeliets missionsbefallning ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” vill vi ta fasta på att vi i Svenska kyrkan har ett syfte med fyra olika dimensioner där alla är lika viktiga:
• Människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro.
• En kristen gemenskap ska skapas och fördjupas.
• Guds rike ska utbredas.
• Skapelsen ska återupprättas.
Alla dimensionerna i syftet hör samman och vi vill i Solna församling se Svenska kyrkans övergripande syfte som ett syfte där alla fyra delarna samlas i visionen: Hela livet – med tro, hopp och kärlek.
NÄRVARO I LIVETS SKIFTEN
Livets gudstjänster – de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation, vigsel och begravning – ska ges hög prioritet med ett särskilt fokus på dopet och dopinbjudan. Vi vill bibehålla goda förutsättningar för våra medarbetare att skapa hög kvalitet i de möten som kan uppstå kring livets gudstjänster. Vi ser också att öppna förskolan har en nyckelfunktion i att kommunicera doperbjudandet.
Sjukhuskyrkan tydliggör med sin närvaro i livets ytterkanter vilken betydelse vi har som kyrka. I det mötet är det inte längre någon som frågar varför kyrkan finns. Där är vi en naturlig del av hela livet och även det är viktigt att kommunicera bättre så det blir tydligt för hela vår församling.
begravningsgudstjänster, cirka 150 dop och 50 vigslar hålls varje år i Solna kyrka.
Församlingens medarbetare räcker fram personliga paket under biskopsvisitationen 2022.
Andel medlemmar i församlingen i olika åldersgrupper*
Solna kyrka har anor från 1100talet och kan både ge djupare rötter åt församlingens medlemmar och restaureringsuppdrag åt kunniga konservatorer. Här är det kalkmålningarna i vapenhuset som ses över.
TRYGGA PLATSER GER RÖTTER
Vi vill välkomna våra nyinflyttade och på olika sätt informera om Solnas historia. Vi vill även ge våra nya medlemmar ett personligt välkomnande. Vi vill arbeta aktivt med att utbilda församlingsbor om kyrkobyggnaderna, slottskapellen och Solna kyrkby – trygga platser som kan fördjupa rötterna. Det kyrkomusikaliska arvet och rytmen i livets och kyrkoårets gudstjänster erbjuder en historisk förankring som visar vidare mot framtiden.
MÖTESPLATSER & SAMMANHANG
Församlingens stöd till utsatta grupper ska bli mer känt för våra medlemmar, så de förstår vad deras medlemskap möjliggör. För att nå ännu fler ska så många grupper som möjligt öppna för nya medlemmar och skapa förutsättningar för att kunna växa i storlek. Vi vill bättre lära känna den stora gruppen 25–40åringar och lära oss mer om deras livssituation och behov. Våra öppna förskolor är en viktig mötesplats och vi vill även börja bygga samarbeten med de församlingar som den här gruppen i störst utsträckning flyttar till, så att både barn och föräldrar får hjälp att bibehålla relationen till Svenska kyrkan.
Centralt i Solna vill vi, som komplement till det vi redan gör i olika grupper, förverkliga ett diakonalt center som kan fungera som ett offentligt vardagsrum och en kravlös mötesplats.
51% av kvinnorna och 33 procent av männen i Solna stad upplever oro och ångest, enligt en undersökning 2018.
REFLEKTION KRING LIVETS VILLKOR
Nutidens stora utmaningar kring livets villkor vill vi möta i en anda av försoning. Försoning är en process som gäller både relationen till våra medmänniskor och till oss själva, samt även gudsrelationen och relationen till skapelsen. Att försonas med att livet ”är som det är” kan öppna för hopp och tillit, liksom att försonas med att det mått av tro och tvivel som man bär på räcker för att man ska vara en del av kyrkans stora gemenskap.
Ett område som vi vill arbeta särskilt med framåt är övergången från ung till vuxen i kyrkan. I ungdomsgrupperna och ledarutbildningen görs redan ett mycket bra arbete som vi nu också vill länka vidare till övriga verksamheter. Ett annat område är körerna som ger tillfälle till fördjupning i texter, i det konstnärliga skapandet och till att utvecklas i gemenskapen i sången. För att kunna nå fler vill vi arbeta mer med varierade former av körprojekt som också vänder sig till ovana körsångare.
Ytterligare ett utvecklingsområde är Solna kyrkby där vi öppnar för nya verksamheter i samarbete med andra aktörer för att möta aktuella samhällsutmaningar.
Jesus [om han kom idag] skulle vara en fattig, snäll hippie, som folk inte skulle ta seriöst.
Ledaraspiranter ur ledarutbildningen, steg 1.
3 steg
är utbildningen av unga ledare indelad i, där de i varje steg får ansvar på olika sätt inom församlingens verksamheter.
Solna församling vill vara en kyrka för hela livet – från dop till begravning. Från vänster: Förskolelek på Näckrosgården i Råsunda, kreativa konfirmander på läger, gångvägen upp till minneslunden på Solna kyrkogård.
Han skulle bry sig om alla, vara accepterande och förstående och lära ut att det är ok att vara sig själv.
Ledaraspiranter ur ledarutbildningen, steg 1, om hur Jesus skulle haft det om han levt idag.
Kyrkråttorna, här prästråttan, flyttade in i Solna kyrka i december 2022. De ser efter kyrkan och tar gärna hand om barn som kommer på besök. Varje råtta är unik och handgjord i tovad ull av Emelie Eriksson.
Att ha som strategi att vara på väg syftar inte bara till att fånga vår församlings utmaningar i vår tid. Att vara på väg betyder också att vi vet varifrån vi kommer, men att vi inte vill slå oss till ro.
4
10
VÄRV Vi ska
FOKUS
Våra mål
20 28 VISION Vi vill
OMVÄRLD
Solna på väg
På väg – med öppenhet, delaktighet & omsorg
Biskop Andreas Holmberg och kyrkoherde Niklas Lång mötte flera delar av församlingens verksamhet under biskopsvisitationen 2022.
FÖR ATT NÄRMA OSS vår vision ”Hela livet – med tro, hopp och kärlek” har vi valt en strategi som ska prägla hur vi arbetar i våra verksamheter. Strategin är ”På väg – med öppenhet, delaktighet och omsorg”. Visionen visar på målet och strategin ger oss rätt inställning för att ta oss allt närmare målet. Strategin ger oss också, som redovisas nedan, inriktningsmålen för den grundläggande uppgiften.
EN FÖRSAMLING I STÄNDIG RÖRELSE
Solna församlings historia sträcker sig tillbaka till 1100talet då Solna kyrka restes i sin första form, en ”befästningskyrka”. Att ha som strategi att vara på väg syftar inte bara till att fånga vår församlings utmaningar i vår tid. Att vara på väg betyder också att vi vet varifrån vi kommer, men att vi inte vill slå oss till ro. Vi vill anta utmaningen att tolka evangeliet i varje ny tid vi möter och ständigt vara i rörelse. De förutsättningar som våra församlingsbor lever under idag är annorlunda än på 1100talet.
Kommentar: Verksamheten har återhämtat sig 2022 efter två år av restriktioner på grund av pandemin.
Befästningarnas tid är lyckligtvis över och vi vill vara en relevant och trygg medvandrare på den del av livets väg som vi delar tillsammans, i vår tid och i vår värld. Idag firar vi våra gudstjänster i ytterligare tre kyrkor: Hagalund, Bergshamra och Råsunda, samt i Ulriksdals och Karl
bergs slottskapell och i S:t Ansgars kapell i Kyrkans hus vid Solna centrum. Sedan 1968 när Råsunda kyrka stod färdig har dess tre kyrkklockor tro, hopp och kärlek, klingat ut över församlingen. Vi vill hela livet med tro, hopp och kärlek – och i våra verksamheter håller vi oss i rörelse, på väg – med öppenhet, delaktighet och omsorg.
För att uppnå det övergripande syftet för Svenska kyrkan har försam
lingarna en uppgift som visar sig i fyra olika dimensioner i alla olika typer av verksamheter: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I vårt pastorala program kompletterar vi inriktningsmål för dessa dimensioner av uppgiften med fokusområden samt inriktningsmål för musikdimensionen och verksamheter på andra språk.
FOKUSOMRÅDEN I ALLA VERKSAMHETER
Sedan 2020 arbetar vi med sju fokusområden som vi vill fortsätta att samlas kring under de kommande fyra åren:
1. Miljöarbete
2. Volontärer
3. Solna kyrkby
4. Stärka kyrkornas roll
5. Barn, ungdomar och unga vuxna
6. Diakonal samverkan
7. Marknadsföring
Vad som särskilt ska lyftas inom respektive fokusområde under kommande budgetår definieras av kyrkorådet i ett budgetdirektiv. Varje budgetansvarig redogör sedan i en verksamhetsplan för hur verksamheterna ska arbeta med de olika målen inom fokusområdena under det kommande året. Läs mer om våra fokusområden i kapitlet ”Fokus – sju viktiga områden” (sid 20).
En plats där man växer som person.
Ledaraspirant på ledarutbildningen, steg 1, om vad Solna församling ska vara.
Klockstapeln vid Råsunda kyrka är 22 meter hög och har tre klockor. Längst ner hänger storklockan Kärleken, sedan följer mellanklockan Tron och högst upp lillklockan Hoppet.
4 läger
kan Solnas konfirmander välja mellan: Åre, Trysil i Norge, Berlin i Tyskland och Assisi i Italien.
GUDSTJÄNSTDIMENSIONEN I ALLA VERKSAMHETER
Vi vill att all verksamhet ska präglas av andaktens förhåll
ningssätt och visa vidare mot en gudsrelation och en respekt för tillvarons existentiella värden och inneboende helighet.
Öppenhet: Vi vill hitta former och tider som öppnar för att fler ska ha möjlighet att delta.
Delaktighet: Vi vill sträva efter deltagarfokus och fortsätta vårt arbete med att deltagarna i verksamheterna ska tas i anspråk och känna sig trygga med att deras insatser tas på allvar och räknas med i andakter och gudstjänster.
Skolvandringarna i Råsunda kyrka är ett exempel på hur undervisningsdimensionen omsätts i praktik. De är uppskattade och blir raskt fullbokade av skolorna i Solna.
Omsorg: Ökade kunskaper om ekoteologi ger förutsättningar för att vi i bön och förkunnelse ska kunna inkludera dem som inte har en röst – även andra levande varelser och kommande generationer. I gudstjänstens dimension kan vi öppna för försoningens process i relation till våra medmänniskor och till Gud, och även till hela skapelsen och till oss själva. Att återupprätta skapelsen betyder bland annat att vi i andaktens reflektion ska hjälpa varandra att se människans roll i skapelsen som ”planetskötare” och inte som ”skapelsens krona”. Tonen i andaktens förhållningssätt ska stimulera till ödmjukhet, nyfikenhet och förundran.
UNDERVISNINGSDIMENSIONEN I ALLA VERKSAMHETER
Vi vill att all verksamhet ska präglas av ett delande och lärande utifrån deltagarnas och ledarnas egna erfarenheter, då vi tillsammans sätter dem i relation till evangeliet om Jesus Kristus.
Öppenhet: Kunskaperna om den kristna tron och kyrkan har sjunkit kraftigt i samhället på senare år. Vi vill motverka detta genom låga trösklar och former för våra verksamheter så att man känner sig välkommen oavsett kunskapsnivå eller erfarenheter av det kyrkliga livet. Det ska vara mycket tydligt att vi även välkomnar ovana och ”nybörjare”. Våra konfessionella heltidsförskolor möjliggör att vi kan ta plats i samhället
och låta barnens rätt till andlig utveckling få vara en naturlig del av en viktig samhällsfunktion.
Delaktighet: Dialogen är modellen vi särskilt vill använda oss av. Vi vill även sträva efter en individanpassning, där vi tar vara på deltagarnas erfarenheter och anpassar tempo och svårighetsgrad.
Omsorg: Den kristna kyrkan har historiskt en stor del i skulden till det destruktiva förhållningsätt mänskligheten har utvecklat i relation till skapelsen. För att lämna det förhållningssättet bakom oss och återupprätta relationen till skapelsen behövs kunskaper, både naturvetenskapliga och teologiska, som kan leda oss vidare ett steg i taget. Det gäller såväl anställda medarbetare som församlingsmedlemmar i alla åldrar.
DIAKONIDIMENSIONEN
I ALLA VERKSAMHETER
Vi vill att all verksamhet ska präglas av omsorgen om våra medmänniskor i ömsesidig riktning, så att det där ges möjligheter både till givande och mottagande.
Öppenhet: Vi ska sträva efter att låta våra församlingsbors behov styra tider och upplägg för våra verksamheter.
Delaktighet: Genom den diakonala dimensionen i våra verksamheter vill vi visa på vägar från maktlöshet till egenmakt. Volontärarbete är en nyckel i det arbetet då det så tydligt öppnar för diakonins ömsesidighet. Ett konkret mål är att alla medarbetare i församlingsverksamheten ska arbeta för att knyta volontärer till sina verksamheter. Vi vill även börja arbeta med öppna ”språkhörnor” i våra redan existerande verksamheter som med volontärers hjälp, ”språkguider”, syftar till att underlätta att man, oavsett modersmål, lär sig svenska bättre.
Omsorg: Vi strävar efter att människor ska känna sig sedda och lyssnade på i församlingens verksamheter. Vi vill också låta diakonins gröna färg visa vidare till ett engagemang för miljön. Redan idag drabbas människor hårt av konsekvenserna av miljöförstöring och klimatförändringar. Solna församling vill genom ett ökat internationellt engagemang
Sjukhuskyrkan på Nya Karolinska.
4 medarbetare – två diakoner och två präster – arbetar tillsammans med en pastor i sjukhuskyrkan på Nya Karolinska i Solna.
En musikgudstjänst kan vara ett första steg in i församlingen. Här organist och arbetsledare Jörgen Lindström vid orgeln.
Jesus bor på månen.
Han är Gud och har skapat saker.
Barn på förskola om Jesus.
Inuti ska alla kunna spela på instrument och dansa vals och balett. Jag älskar balett!
Barn på förskola om hur kyrkan skulle se ut.
öka förståelsen för hur våra medmänniskor har det och erbjuda möjligheter att hjälpa.
MISSIONSDIMENSIONEN I ALLA VERKSAMHETER
Vi vill att all verksamhet ska präglas av ett utåtriktat förhållningssätt där vi i lyhördhet för varandras syn på livet vågar dela våra personliga erfarenheter av det heliga med varandra.
Öppenhet: De koloniala förhållningssätten har spelat ut sin roll och vi vill i möte med andra kulturer lära lika mycket som vi vill dela med oss av det vi själva har upptäckt. Vi vill låta mänsklighetens mångfald tala till oss om Guds storhet och livets rikedom.
Delaktighet: I vårt utåtriktade förhållningssätt vill vi bland annat hitta vägar att arbeta med sociala medier då de ger medlemmarna möjlighet att själva berätta vad de känner och tänker.
Omsorg: Generositeten är en av nådegåvorna, ”gåvan att frikostigt dela med sig”. I missionens dimension vill vi i alla våra verksamheter visa på vägar att dela med sig av det man har fått. Det kan handla om att dela med sig av sin kompetens som volontär, men också att vi som församling erbjuder goda ändamål som man kan stötta ekonomiskt. I arbetsorganisationen är vi en mycket viktig förebild för medlemmar, församlingsbor och omgivande organisationer. Därför har vi i arbetsorganisationen ett tydligt mål när det gäller vårt miljöarbete: Vi ska leva som vi lär.
MUSIKDIMENSIONEN I ALLA VERKSAMHETER
Vi vill att alla verksamheter ska hitta vägar att använda musiken som redskap då den öppnar dörrar till vårt inre på fantastiska sätt.
Öppenhet: Vårt inriktningsmål är att vi både ska förvalta vårt kyrkomusikaliska arv och söka nya vägar med bredd i de musikaliska uttrycken.
Delaktighet: Vi vill hjälpa fler att upptäcka rikedomen i vårt kyrkomusikaliska arv. För att inkludera fler och kunna erbjuda olika genrer vill vi även arbeta med kortare kör och orkesterprojekt. Vi vill skapa rika möjligheter för våra församlingsmedlemmar att aktivt delta med sång och musik i gudstjänsterna.
Omsorg: Vi vill ge alla en känsla av trygghet både i lyssnandet och i utövandet i församlingens hela musikliv, öppna dörrar för att lära mer om kyrkans rika musikaliska skatt samt att lära känna nya genrer. Vi vill i alla våra verksamheter låta musiken ge så många som möjligt kraft och hopp i arbetet för en bättre värld.
VERKSAMHETER PÅ ANDRA SPRÅK
Vi vill att det ska erbjudas verksamheter särskilt för våra finsktalande medlemmar, som med modersmålets nyckel öppnar för att syftet med församlingen kan förverkligas alltmer.
Öppenhet: Hela 11 procent av församlingens medlemmar hör till antingen första, andra eller tredje generationens sverigefinnar. Vi vill genom goda finsktalande verksamheter öppna för sammanhang och gemenskap.
Delaktighet: Vi vill kontinuerligt utvärdera de olika generationernas behov bland sverigefinnarna så våra verksamheter på såväl finska som svenska bidrar till en upplevelse av delaktighet.
Omsorg: I mötet mellan två kulturer vill vi ta vara på insikten om att medmänskligheten sträcker sig över både rum och tid, över språkbarriärer och generationsgränser. Vi är en mänsklighet och även framtidens barn och barnbarn har mänskliga rättigheter som vi behöver tillvarata redan i vår tid.
AVSLUTNING
Allt vi nu har redogjort för syftar till att förverkliga vår vision: Hela livet – med tro, hopp och kärlek.
11% av medlemmarna i Solna församling tillhör första, andra eller tredje generationens sverigefinnar.
[Det skulle finnas] någon att prata med, oavsett om man tror eller vad man tror.
Konfirmand om kyrkan.
Träffpunkt Hagalund erbjuder såväl lugn och avskildhet som gemenskap och samtal.
solna kyrka
Från sent 1100-tal.
Solna kyrka är en rundkyrka som från början även fungerat som försvarstorn. Har medeltida kalkmålningar av Albertus Pictor och omges av Solna kyrkby.
PÅ PLATS Fyra kyrkor byggda under 800 år
hagalunds kyrka
Invigdes 1906. Hagalunds kyrka är en jugendkyrka, men 1937 fick interiören funktionalistisk stil. En av få byggnader som fick stå kvar vid rivningarna på 1960-talet.
bergshamra kyrka
Invigdes 1962. Bergshamra kyrka kallas lokalt "Santa Cementa": byggd helt i betong, även altare och dopfunt. Arkitekt Varhelyis ville ge rum för "obruten inre andakt".
råsunda kyrka
5 kapell
1 heltidsförskola
Förskolan Näckrosgården i Råsunda är en konfessionell förskola som arbetar i enlighet med läroplan och skollag. Här får barnens intressen, nyfikenhet och tankar ta stor plats.
3 öppna förskolor
Verksamheten på församlingens öppna förskolor är intensiv, lärorik, spännande och välbesökt, med 26 369 besök under 2022.
2 kyrkogårdar
Varje år gravsätts cirka 500 personer på församlingens två kyrkogårdar Ulriksdals begravningsplats och Solna kyrkogård.
1 kyrkans hus
Administration och stora delar av församlingsverksamheten huserar i Kyrkans hus centralt i Solna. Huset byggdes på 1960-talet, ursprungligen som tingshus. Invigdes 1968. Råsunda kyrka har hämtat inspiration från både funktionalism och tälttaket i det judiska tabernaklet. Idag hålls här bl a jul- och påskvandringar för barn.
Församlingens fem kapell har tämligen olika karaktär och finns i så skilda miljöer som på Nya Karolinska, på Kyrkans hus, i Solna kyrkby och vid slotten i Karlberg och Ulriksdal.
1 plats för rekreation
Solna kyrkby med S:t Martins stall är en kulturhistoriskt värdefull miljö omgiven av spirande grönska. Visionen är att skapa ett andligt centrum för existentiell hälsa.
kaninholmen
ulriksdals begravningsplats
igelbäckens naturreservat
ulriksdals slottskapell
öppna förskolan solvändan
råsunda kyrka
förskolan näckrosgården
hagalunds kyrka
norra begravningsplatsen
bergshamra kyrka
bockholmen
tivoliparken
brunnsviken
hagaparken
solna kyrka
kyrkans hus med
● s:t ansgars kapell
● öppna förskolan kyrkans hus
öppna förskolan huvudsta gamla slott
ulvsundasjön
karlbergs slottskapell
med
● solna kyrkogård
● solna kyrkby
● s:t martins stall
● s:t martins kapell
sjukhuskyrkan nya karolinska
Solna kyrkby är en plats under utveckling. Mitt i grönskan ligger S:t Martins stall.
I budgetarbetet varje år är tanken att vi genom de fokusområden som kyrkorådet identifierar ska utvärdera våra verksamheter och se om vi kan hitta nya ingångar eller varianter som gör att vi når fler med erbjudandet om att upptäcka mer.
4
10
20
VÄRV Vi ska
FOKUS
Våra mål
28 VISION Vi vill
OMVÄRLD
Solna på väg
FOKUS
Sju viktiga områden
Ett bi mitt i krokusen på Ulriksdals begravningsplats.
SEDAN 2020 ARBETAR VI med sju fokusområden som vi vill fortsätta att samlas kring under de kommande fyra åren. För att kontinuerligt utvärdera och förbättra vårt erbjudande vill vi sträva efter ett analytiskt förhållningssätt till våra verksamheter. I budgetarbetet varje år är tanken att vi genom de fokusområden som kyrkorådet identifierar ska utvärdera våra verksamheter och se om vi kan hitta nya ingångar eller varianter som gör att vi når fler med erbjudandet om att upptäcka mer.
Man ska inte hugga ner träden för då kan man inte hänga upp insektshotell och fågelholkar.
Man måste kasta i rätt soptunna så monstren säger namnam.
Barn på förskola om hur man är snäll mot miljön.
Fokusområdena ska inte ses som nya verksamheter, utan som en riktningsgivande styrning av de verksamheter vi redan har.
Inom varje fokusområde följer preciseringar inför 2024 års budgetarbete, samt exempel på hur vi konkret arbetar i vår verksamhet idag och även tänkbara utvecklingsområden.
1. MILJÖARBETE
• Ta fram en hållbarhetsplan inför 2030.
• Teologisk fördjupning för alla.
• Fler solceller och energisparåtgärder.
• Inkludera biskopens sju nycklar i våra verksamheter
Att arbeta med miljö och hållbarhet i fokus handlar om att medvetet se på omgivningen med gröna ögon. På församlingens förskolor kan det ta sig uttryck i att lära barnen hur man återvinner. På kyrkogårdarna kan det innebära att låta gräs och blommor växa på ängsytor till förmån för bin och humlor, eller att arbeta för att bli självförsörjande på jord så långt det bara är möjligt. Fyra av församlingens byggnader är under utredning
när det kommer till solceller: kyrkorna i Bergshamra och Råsunda samt ekonomibyggnader i Ulriksdal och Solna.
Här finns utvecklingspotential i utbildningar och workshoppar kring natur och odling, aktuellt exempelvis i Solna kyrkby. En tanke är också att låta församlingens unga gå i spetsen för att lära oss mer om hur vi kan ta hand om miljön.
2. VOLONTÄRER
• Slutföra församlingens volontärriktlinjer.
• Volontärer knyts till alla verksamheter.
• Fler volontärmusiker och körer i gudstjänster.
• Göra antalet volontärer mätbart och öka antalet med 20 procent.
Solna församling vill erbjuda fler möjligheter till volontärarbete och lärande kopplat till det. I Solna kyrkby finns exempelvis en grupp volontärer som arbetar med trädgårdsprojekt, och i Kyrkans hus har startats ett språkcafé som har betytt mycket både för dem som kommer för att lära sig svenska och för volontärerna som delar med sig av sina språkkunskaper.
Andra tänkbara utvecklingsområden är kyrktransporter där volontärer hämtar i egen bil till gudstjänster, och äldre som får hembesök av volontärer.
3 gånger
per år sammanträder kyrkofullmäktige. Kyrkorådet sammanträder cirka nio gånger per år.
Biskop Andreas Holmberg blickar ut över Solna under besöket hösten 2022. De sju nycklarna är hämtade ur hans bok "Gud såg att det var gott" från 2023.
Biskopens sju nycklar för att leva mer hållbart
1. Ta skuld, sorg och vrede på allvar.
2. Väck förundran och fascination.
3. Odla tacksamhet och förnöjsamhet.
4. Återupptäck och återerövra vi.
5. Älska på.
6. Måla nya bilder av det goda livet.
7. Vila.
Exempel på kyrkornas profiler
BERGSHAMRA
• kyrkan mitt i byn
• mötesplats
• barnkörer
• livsfrågor
3. SOLNA KYRKBY
• Förankra projektet bland förtroendevalda och medarbetare.
• Öka extern och intern information kring projektet.
• Utveckla samverkansformer mellan projektet och övrigt församlingsarbete.
• Fördjupa och stärka samverkan mellan Solna stad och andra intressenter.
HAGALUND
• gemenskap
• mångfald
• låg tröskel
• hjälp & stöd
RÅSUNDA
• ungdomsverksamhet
• familjefokus
• barnkörer
• högt i tak
SOLNA
• dop, vigsel, begravning
• historiska anor
• Solna kyrkby för existentiell hälsa
En ny satsning i församlingen är att hitta nya former för verksamheter i Solna kyrkby, i gränslandet mellan församling och sjukhuskyrka. Visionen är ett andligt centrum för existentiell hälsa. I heltidsförskolorna låter vi oss inspireras av ”Reggio Emilia”, ett förhållningssätt som vi också vill öppna för i andra verksamheter, inte minst i Solna kyrkby. Där vill vi bland annat arbeta med utbildningsinsatser kopplade till ekologisk hållbarhet samt främjande av psykisk och existentiell hälsa. Där kan kyrkbyns miljö, med ”klosterodlingar”, andaktsliv med mera ses som ”den tredje pedagogen” vid sidan av församlingspersonal/volontärer och medverkande.
4. STÄRKA KYRKORNAS ROLL
• Tydliggöra kyrkornas profiler i relation till församlingsinstruktionen.
• Tydliggöra ansvaret för områden där vi är dåligt representerade, som Bagartorp, Frösunda, Huvudsta och Järvastaden.
• Fortsätta arbetet med Hagalunds församlingssal och utemiljö.
• Starta de orgelrenoveringar som beslutats under 2023.
Vår vision är Hela livet – med tro, hopp och kärlek, vilket innebär att vi både vill vara en kyrka för hela livet och att vårt ärende är att hela livet.
Vi vill förverkliga visionen genom att erbjuda närvaro i livets skiften, rötter, sociala sammanhang och reflektion kring livets villkor. Våra fyra kyrkor i Bergshamra, Hagalund, Råsunda och Solna har delvis olika inriktningar som ytterligare kan stärkas. Exempel är Råsundas barn och familjeverksamhet och Hagalunds inriktning mot socialt arbete.
De orglar som ska renoveras finns i Solna kyrka och Hagalunds kyrka.
5. BARN, UNGDOMAR & UNGA VUXNA
• Utökat dopsamarbete i öppna förskolorna.
• Allt högre andel konfirmerade ungdomar, räknat utifrån dem som har minst en förälder som är medlem i Svenska kyrkan.
• Utöka körtrapporna med ungdomskörer och länka vidare till vuxenkörer.
• Ungdomsrådet som en bärande del i vårt barnkonsekvensanalysarbete.
• Systematisk kontakt med studenthemmen i Bergshamra.
• Främja rekrytering till kyrkans profilyrken.
Församlingen driver en heltidsförskola med 30 platser och tre öppna förskolor. 2021 nystartade även en grupp med miniorer i Kyrkans hus och 2022 fick den en kompletterande grupp med juniorer, lika glada och entusiastiska. För konfirmanderna har lägerutbudet utökats med ett läger i Assisi som blev mycket uppskattat. Uppskattade är också aktiviteter som babykonsert, skolvandring och ledarutbildning för ungdomar. Det finns dessutom två körtrappor att bygga vidare på.
6. DIAKONAL SAMVERKAN
• Fördjupad samverkan med Solna stad.
• Samverkan kring flyktingar och andra utrikes födda med särskilda behov.
• Fler mötesplatser i de områden där vi nu är dåligt representerade.
• Fortsatt utveckling av ett diakonalt centrum.
Kyrka är vi tillsammans och diakoni gör vi tillsammans. Vi vill vara en närvarande, delaktig och offensiv aktör i Solna, som aktivt samverkar alternativt deltar i viktiga sammanhang i syfte att skapa goda förutsättningar för alla i församlingen. Till exempel bjuder vi regelbundet in till frukostmingel med aktörer i Solna stad, vilket ger nya kontaktytor. Församlingshemsvärdar, diakoner, präster, musiker och vaktmästare skapar möjlighet för Solnabor att träffas för att be, skratta, samtala och bryta ensamhet tillsammans. Detta bland annat genom träffar i Kyrkans hus, i Hagalunds kyrka och i Bergshamra kyrka.
Solna församling driver tre öppna förskolor, en av dem på Huvudsta gamla slott.
Antal besök på öppen förskola
Det ska finnas leksaker som man kunde leka med när barnen tycker att det blir tråkigt.
Barn på förskola om hur det borde vara i kyrkan.
1 288
församlingar* är
Svenska kyrkan inde
lad i, och i församlingarna finns 3 400 invigda kyrkor. 87 procent av kyrkorna är skyddade enligt kulturmiljölagen.
* 1 januari 2023
7. MARKNADSFÖRING
• Ökat samarbete med andra aktörer.
• Fortsatt stark närvaro i sociala medier.
• Fortsatt arbete med medlemsvärvning.
• Säkerställa möjligheter till bokning av dop via nätet.
Kommunikationen är central för att nå ut med våra erbjudanden och kontinuerligt stämma av de behov som uttrycks hos dem vi möter. Ett exempel från 2022 är de vykort som skickades ut till kyrkotillhöriga barn med reklam om miniorerna och den nystartade juniorverksamheten. Det gav gott resultat med många anmälningar inför terminsstarten. I sociala medier har Facebookinlägg om församlingens stora konserter under året fått stor spridning.
ÖSSEBY
ADELSÖ
MUNSÖ
Stockholms stifts utsträckning S Ö V N
BOTKYRKA
DJURÖMÖJANÄMDÖ
Kyrkan ger stöd till olika grupper, visar var annat stöd finns och är öppen för alla.
Allt vi redan har borde förmedlas mer. Det är redan så himla bra!
Ledaraspirant ur ledarutbildningen, steg 3, om vad man skulle kunna göra i kyrkan.
Det finns flera tänkbara utvecklingsområden med marknadsföringsfokus, som tydliga erbjudanden om vuxendop och dopundervisning, och att satsa på att varje år nå ut till fler unga som vill konfirmera sig och fler barnfamiljer som är nyfikna på öppna förskolan. Det handlar om att tydligt och tilltalande kommunicera den verksamhet som Solna församling erbjuder.
Verksamheten sjuder i Solna församling och det är viktigt att vi på ett tydligt och tilltalande sätt når ut med allt vi har att erbjuda till både befintliga och blivande medlemmar.
FOKUS Organisation
Församlingsverksamhet
Förskola
Fastighet & vaktmästeri
• Diakoner
• Församlingshemsvärdar
• Musiker
• Pedagoger
• Präster
• Näckrosgårdens förskola
• Öppna förskolan i Huvudsta gamla slott
• Öppna förskolan i Kyrkans hus
• Öppna förskolan Solvändan
Administration
Sjukhuskyrkan
Begravningsverksamhet
• Fastighetsskötare
• Kyrkvaktmästare
• Reception
• Bokning
• Ekonomi
• HR
• IT
• Kommunikation
• Utredare
• Sjukhusdiakoner
• Sjukhuspräster
• Solna kyrkogård
• Ulriksdals begravningsplats
1 gång
i månaden kallas personalen av kyrkoherden till medarbetarsamling, ett forum för information inom organisationen och centralt i arbetsmiljöarbetet.
Två begravningsplatser finns i församlingen: Solna kyrkogård och Ulriksdals begravningsplats.
Solna är en kommun med växtkraft, dynamiska miljöer – och rotlöshet. Här kan kyrkan ge en känsla av sammanhang, både historiskt, socialt och existentiellt.
Vi förstår vår närmaste omvärld som en plats som kännetecknas av ett starkt driv i en spännande och dynamisk utveckling av arbetsmarknad och kultur. Samtidigt är det en plats där många är rotlösa, har svaga sociala nätverk och/eller brottas med känslor av uppgivenhet och hopplöshet.
4
10
20
28
VISION Vi vill
VÄRV Vi ska
FOKUS
Våra mål
OMVÄRLD
Solna på väg
Solna – en församling på väg
Området runt Nya Karolinska i Solna är på stark framväxt.
Vid Nya Karolinska möter Solnavägen Torsgatan och Stockholms stad.
SOLNA
FÖRSAMLING ÄR på flera sätt en ”transitförsamling”. Många bor här en kortare tid då de är på väg mot större boenden som inte finns tillgängliga här. Många är även de som är på väg till och från arbeten. Hela kommunen är också påtagligt på väg med de stora utbyggnadsplaner som kontinuerligt förverkligas, både bostäder och arbetsplatser. Den här situationen för med sig flera saker, dels en mycket speciell åldersfördelning med en hög andel vuxna i åldrarna 25–40 år och en hög andel barn 0–5 år. Dels kännetecknas Solna av en hög andel ensamhushåll och liksom i övriga Stockholmsområdet brottas många även här med psykisk ohälsa.
[Jesus skulle] vara en förebild som stod emot, föregå med gott exempel genom att behandla alla med respekt.
Konfirmander om hur Jesus skulle ha haft det i en stökig klass i skolan idag.
Allt detta tillsammans gör att vi förstår vår närmaste omvärld som en plats som kännetecknas av ett starkt driv i en spännande och dynamisk utveckling av arbetsmarknad och kultur. Samtidigt är det en plats där många är rotlösa, har svaga sociala nätverk och/eller brottas med känslor av uppgivenhet och hopplöshet.
EN KÄNSLA AV SAMMANHANG
För många medlemmar räcker det långt med att uppleva ett indirekt stöd där medlemskapet i Svenska kyrkan tillför just det man behöver av en samlad känsla av sammanhang – historiskt, socialt och existentiellt. Här
kan vi se att kommunikationen och medlemsvården är särskilt centrala, så att rotlösheten som kan följa av flyttande och andra utmaningar inte leder till att vi tappar kontakten med varandra. Vi vill här också nämna några av våra verksamheter som har särskilt tydliga roller att spela för att konkret och direkt kunna möta de utmaningar och behov som vi ser i vår församling. Verksamheterna är sorterade under rubriker som uttrycker centrala aspekter av församlingsbyggande. Dessa aspekter sammanfaller även med centrala främjandefaktorer för den psykiska hälsan och vi ser att vi har goda förutsättningar för att samverka med Solna stads krafttag för att motverka psykisk ohälsa.
INTE LÄNGRE EN FATTIG KOMMUN
Solna har en överlag välbeställd befolkning av högre medelklass, med goda inkomster och hög utbildningsnivå. Det är en växande befolkning som i slutet av 2022 uppgick till 85 218 invånare. Det beräknas stiga till 100 000 år 2025. Befolkningen har en medelålder på 39,2 år där riksgenomsnittet är 41,3. En stor del av hushållen är barnfamiljer samt singelhushåll. Solna har en låg arbetslöshet, 4,5 procent i jämförelse med riksgenomsnittet på 7. I början av 1900talet var Solna en mycket fattig kommun, men den tiden är förbi. Kommunalskatten och kyrkoavgiften hör till de lägsta i landet och medianinkomsten är den 12:e högsta i landet med 351 162 kronor. 60 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning där riksgenomsnittet ligger på 41. Andelen bidragsförsörjda hushåll är tredje lägsta i landet, 6,5 procent, där riksgenomsnittet är 12,7. Politiskt präglas kommunen av att tillgodose företag med gott arbetsklimat samt att målmedvetet hjälpa Solnabor till egen försörjning. Många unga flyttar till Solna stad, men få är medlemmar i Svenska kyrkan.
ENSAMHET OCH HÅRDA KRAV
Det materiella välståndet och att vi ändå lever i en skyddad del av världen gör att vi i Solna församling inte märker så mycket av klimatförändring
100 000
invånare väntas Solna ha i slutet av år 2025.
4,5%
är arbetslösa i Solna. Genomsnittet för hela Sverige är 7 procent.* * 31 december 2020
66 öre
är kyrkoavgiften, en av de lägsta i landet. Den har kunnat hållas oförändrad under en lång följd av år.
8 000
1 500 medlemmar per kyrka har Solna församling. medlemmar per kyrka har Svenska kyrkan i snitt.
Svenska kyrkan i utlandet 10 000 kr
Världens barn 10 000 kr
församlingskår 11
Bidrag till organisationer 2023
* Utöver de 40 000 har församlingen även bidragit till ACT under faste- och julkampanj.
Antal aktiva inträden
37% av invånarna i Solna är kyrkotillhöriga, att jämföra exempelvis med 61% år 2007.
ar och andra miljöutmaningar som mer avlägsna delar av vår omvärld brottas med i allt högre grad. Men trots att många har det materiellt bra är den psykiska ohälsan, liksom i många storstadskommuner, ändå en stor utmaning. Sannolikt har det mycket med ensamhet och allt hårdare krav i samhället att göra, men det är inte omöjligt att det också kan finnas ett samband i medvetenheten om det ohållbara i vårt sätt att leva. En undersökning som genomfördes av Folkhälsomyndigheten 2018 visar att 51 procent av alla kvinnor och 33 procent av alla män i Solna stad upplever oro och ångest.
Antalet kyrkotillhöriga och medlemmar i Solna församling i slutet av 2020 var 33 002 personer, vilket medför att andelen medlemmar har gått ned under 40 procent (39,8 procent). Hela 11 procent av våra medlemmar är första, andra eller tredje generationens invandrare från Finland. Solna församlings gränser sammanfaller med kommunens. Solna stad är Sveriges till ytan tredje minsta kommun och de allmäna kommunikationerna är mycket goda. Det gäller emellertid inte mellan Bergshamra och resten av kommunen då Brunnsviken och E4:an delar kommunen i två delar och vi där endast har ett par busslinjer som alternativ.
EN TRANSITFÖRSAMLING
En av kommunens företrädare sa vid ett tillfälle att ”Solna stad byter befolkning vart fjärde år”. Vår församling är verkligen en ”transitförsamling”. Det visar sig bland annat i åldersfördelningen i kommunen som är radikalt annorlunda än riksgenomsnittet. Vi har en mycket stor andel församlingsbor som är mellan 25 och 40 år, och vi har en hög andel små barn jämfört med andelen tonåringar. Vi har en stor omflyttning och en stark inflyttning då vi blir fler och fler för varje år. Men trots det kan vi sedan några år tillbaka notera att den ökade inflyttningen inte kompenserar för utträdena längre. Vi har en klart lägre andel medlemmar bland dem som flyttar in till oss än bland dem som flyttar ut. På mycket lång sikt betyder det att våra medlemmar kommer att utgöra en allt mindre del av befolkningen.
Vi har många stora institutioner som ligger i Solna, men ett par förtjänar särskilt att nämnas. Här ligger världens sjunde bästa akutsjukhus Karolinska Solna och Karolinska institutet, för att inte tala om deras granne Folkhälsomyndigheten. Vi har även den stora och synnerligen populära handelsplatsen Mall of Scandinavia och nationalarenan Friends arena inom våra gränser. I Solna är det tydligt att det finns djupa historiska rötter och här finner vi även Hagaparken, Ulriksdals slott och Ulriksdals slottskapell. Bland de historiska institutionerna kan också nämnas världens nu äldsta officersutbildning i drift, Militärhögskolan Karlberg. Där i Karlbergs slott finner vi ytterligare ett slottskapell, som emellertid inte är tillgängligt för allmänheten då det ligger inom ett militärt skyddsområde.
FYRA RELATIONSYTOR
I projektet Medlem 2004 genomfördes en omfattande enkätstudie som visade att Svenska kyrkans medlemmar hade fyra huvudsakliga relationsytor som motiverade deras medlemskap. (Medlem i Svenska kyrkan, En studie kring samtid och framtid, Verbum 2005, Jonas Bromander) I prioriteringsordning kan relationsytorna i en kortfattad tolkning benämnas:
1. De kyrkliga handlingarna
2. Tradition
3. Solidaritet
4. Tro
En viktig sak som visar sig i resultatet är att alla de här relationsytorna gav medlemmarna någon form av gränsöverskridande upplevelse som bidrog till en känsla av ett större sammanhang. Även om samhället har förändrats på många sätt de senaste 20 åren är det rimligt att anta att dessa relationsytor, dessa skäl till medlemskap, fortfarande är centrala för många av våra medlemmar. Emellertid kan det konstateras att det totala antalet gudstjänstbesök fortsätter att minska, liksom dop och konfirmation och även kyrklig vigsel och begravning. Antal döpta i församlingen Antal konfirmerade
vigselgudstjänster
Verksamheten har återhämtat sig 2022 efter två år av restriktioner på grund av pandemin. I Solna kyrka kan man titta på församlingens brudkronor, som går att låna vid vigsel.
begravningsgudstjänster
BARNENS PERSPEKTIV I FÖRSAMLINGEN
Det ska vara en lila trappa inne, rosa tak. Utanför ska allt vara rosa, och väggarna inuti ska vara blå.
Barn på förskola om hur kyrkan skulle se ut.
Julkrubban i Råsunda kyrka i tovad ull har Emelie Eriksson skapat, liksom kyrkråttorna till Solna och Bergshamra kyrka.
En utgångspunkt för såväl barnkonsekvensanalysen som församlingsinstruktionsprocessen har varit den syftesparagraf som finns med i Kyrkoordningens inledande kapitel om församlingarna: ”Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”.
För att ge barnens röst plats redan i processen med att ta fram en församlingsinstruktion har den här analysen arbetats fram i församlingens olika barn och ungdomsgrupper parallellt med att FINarbetet pågått för anställda och förtroendevalda.
Den här analysen står på två ben, det ena är en översiktlig omvärldsanalys av Solna stad utifrån ett barnperspektiv, det andra är gruppintervjuer av barn som finns med i församlingens verksamheter och gudstjänster på olika sätt. Vi har valt att vända oss till barngrupper inom församlingens ordinarie verksamhet, inom åldersspannet 0–18 år. Vi har fått svar från förskolegrupper på Näckrosgården och på Glädjen, två konfirmandgrupper och från församlingens ledarutbildning, steg 1 och steg 3. De citat som förekommer i församlingsinstruktionen är hämtade från gruppintervjuerna. Exempel på frågor som ställts i intervjuerna är:
• Vad gjorde Jesus?
• Hur skulle kyrkan se ut om du fick bestämma?
• Vad är en bra gemenskap?
• Hur skulle Jesus leva om han levde idag?
SKAPA EN TRYGG GEMENSKAP
Om människor ska komma till tro på Kristus – hur ska det gå till? Här framstår det som avgörande att se den som är mest utsatt och vända sig till den. Vi vet att barn är de som far mest illa vid social utsatthet och barns utsatthet kan många gånger vara dold. Barnen ser inte nödvändigtvis Jesus som någon som löser problemen – tvärtom framträder bilden av Jesus idag som någon som misslyckas, hamnar utanför, står maktlös, men
som delar, säger till och säger ifrån även när ingen lyssnar. Jesus pratar med både den som är snäll och den som inte är det, men uppmanar alla att vara snälla, att respektera och acceptera varandra.
I Solna har många hushåll goda inkomster och höga utbildningsnivåer, men ungdomar i Solna kan ändå uppleva en otrygghet i skola och fritid, och behovet av en kravfri gemenskap kanske kan relateras till framgångsrika föräldrar som driver på och förväntar sig goda prestationer i skolan.
Att leva i tro på Kristus är för barnen att vara med och skapa en gemenskap som bygger på tillit, respekt och trygghet. Vi ska använda Jesus som förebild, se alla och göra plats för alla. Däri uppstår en kristen gemenskap. Den tycks vara väsensskild från gemenskaper i andra delar av samhället. Kyrkans gemenskap är en trygg gemenskap där alla får vara sig själva. Här ”får alla vara olika” men ”behandlas lika”.
Guds rike utbreder sig där människor är glada och mår bra. Det barnen längtar efter är en kyrka som är inbjudande, som finns där varje dag, där de får vara kreativa och lekfulla, där de får uttrycka sig och vara tillsammans. Vi hoppas att kyrkan är en plats för den glada människan att dela sin glädje med andra.
Deltagare i Pilgrims Walk for Future vandrade genom församlingen 2022, alltmedan vandrarna fick reflektera över den klimatomställning samhället behöver göra.
MILJÖFOKUS & KLIMATÅNGEST
Att upprätta skapelsen har i vår tolkning fått tydligt miljöfokus, och för de mindre barnen är miljön högst konkret – det är där man inte ska slänga sitt skräp, det är där glassplitter kan ätas av djur som far illa av det. Det handlar om att sortera och slänga matrester i rätt soptunna och om att inte hugga ner träd. En välmående miljö är också en naturlig del av en god tillvaro – när barnen ombeds rita en stad där alla har det bra är träd ett återkommande inslag.
De äldre barnen fick inte arbeta med frågor kring miljön, men artiklar om klimatångest och erfarenheter från konfirmandarbete ger bilden av miljöfrågorna som framför allt en fråga om klimatet, där problemen framstår som oövervinnerliga och omöjliga för individen att påverka, och blir en orsak till hopplöshet.
Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er. Jes 29:11–12
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
SOLNA FÖRSAMLING FRÅN 2021
Foto: Johanna Norin, Charlotta Häägg, Niklas Lång, Magnus Aronson, Patrik Bohlin, bildbyrån Ikon
Form & illustrationer: Pernilla Rosenlind
Tryck: Åtta45