Läsarfrågan
Vad är själavård – egentligen?
På djupet
Finnas där i livets svåra stunder
Kyrkliv
Elegi över ett
älskat träd
Enkäten
Vad är det bästa med miniorerna?
Nytt hos oss Unga som söker mening – se hit!
Isomras hände något som har gett mig en ny förståelse för vad relationer kan vara och betyda. När vi pratar om relationer handlar det väldigt ofta om relationer till andra människor. En del av oss har också husdjur och vet att de relationerna kan vara nog så viktiga för oss. En del andra viktiga relationer är mer omedvetna och osynliga för oss själva.
I Solna kyrkby har det stått ett fantastiskt vackert gammalt träd mellan ladan och stallet, en tysklönn. Jag har sett trädet genom köksfönstret flera gånger varje dag. Jag har fascinerats av dess fantastiskt stora krona och hur det famnat hela Edit Ekmans plats.
jag har suttit under trädet och fikat vid församlingens sommarcafé många gånger och också beundrat det då det varit vår altartavla vid våra friluftsgudstjänster. Jag har njutit av den underbara rörliga trädskuggan som mildrar solljuset och gör det så vackert levande och varierat. Jag har känt på den skrovliga barken och på höstarna har jag njutit av att sparka i de vackert färgade stora löven. Men inte har jag varit medveten om att
jag faktiskt har haft en nära relation till trädet, inte förrän skyfallet kom och trädet bröts isär. Det visade sig vara helt murket inne i stammen och bortom räddning.
Kan man sörja ett träd? Det var oväntat, men jag kan uppenbarligen det. Det jag känner är sorg och saknad. På ett sätt gör det mig förvånad, men det är en sorg som också gör mig ännu mer medveten om tillvarons storhet och hur mycket som ger mig mening utan att jag tänker på det.
LÄS MER OM
TRÄDET SOM
LÄMNAT ETT
TOMRUM
EFTER SIG på sid 13
Kan man sörja ett träd? Det var oväntat, men jag kan uppenbarligen det.
i vårt nutida samhälle är det så lätt att vi glömmer bort alla de relationer vi har till allt levande och till hela skapelsen, relationer som kan skapa mening och ge oss ett större levande sammanhang. För mig visar de relationerna också vidare till relationen till Skaparen som gett oss livet som vi delar med varandra och allt annat levande här på vår vackra planet. Nu har den oväntade sorgen efter ett träd fördjupat den relationen ännu mer.
Niklas Lång Kyrkoherde i Solna församling
4 10
Lillie Bengts, ungdomsassistent i Ungdomsteamet
Fanny Lakey, ungdomsassistent på Öppna förskolan Solvändan
9 13
16
Solna församlingsblad
Vid utebliven tidning, ring oss på 08-546 646 00 så skickar vi det aktuella numret till dig.
Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 Solna Telefon: 08-546 646 00
E-post: solna.forsamling @svenskakyrkan.se
Ella Einarsson, ungdomsassistent på Öppna förskolan Kyrkans hus
Emil Pella, ungdomsassistent på Öppna förskolan Huvudsta g:a slott Ulla-Mir Renöfält, kyrkvaktmästare
Gabriel Valenzuela, kyrkvaktmästare
Körkonsert i allhelgonatid i Råsunda kyrka söndag den 10 november kl 16 har fått nytt program. Det blir Faurés Requiem med solister, musiker och församlingens vuxenkörer. Biljetter säljs via Billetto.
Ansvarig utgivare: Niklas Lång Omslag: Pernilla Gripenvik. Blomslingor från Solna kyrka. Redaktionsgrupp: Pernilla Gripenvik, Charlotta Häägg, Anders Isacsson, Johanna Norin, Rebecca Olsmalm och Hugo Persliden. Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges. Tryck: Åtta45
Distribution: Svensk Direktreklam
Upplaga: 46 000 ex
Taltidning: Iris Media
PÅ DJUPET På Karolinska universitetssjukhuset i Solna finns medmänsklighet och stöd alltid nära till hands, särskilt i livets mest sårbara stunder. Genom Sjukhuskyrkan och Mottagning Socialt arbete erbjuds både patienter, närstående och personal hjälp att hantera kris och sorg.
text: charlotta häägg foto: johanna norin
Många bär sina tankar om döden i tystnad.
Åsa, diakon
Riter har en lugnande effekt och kan reducera ångest.
Marie, präst
Jag tror att vi alla har en potential att hitta en väg framåt.
Susanna, diakon
Människor bär med sig mycket mer än sin fysiska sjukdom.
Sofia, kurator
sjukhuskyrkan är en ekumenisk verksamhet som består av präster och diakoner anställda av Svenska kyrkan, samt en pastor anställd av Stockholms frikyrkoråd. I teamet ingår bland andra diakonerna Åsa Högman och Susanna Petersson samt prästen Marie Fransson. De samarbetar nära med kuratorer från Karolinskas Mottagning Socialt arbete, där Sofia Löwgren ingår. Tillsammans berättar de om sitt arbete på sjukhuset och hur de möter människor i deras mest utsatta stunder.
– Vårt arbete handlar om att möta människor där de är, oavsett om det är patienter, deras närstående eller sjukhuspersonalen, förklarar diakonen Åsa, och fortsätter:
– Alla har sina egna behov, och vi finns där för att lyssna och samtala om sorg, livet och döden.
sjukhuskyrkan möter dagligen människor i kris. Det kan handla om någon som just förlorat en närstående eller precis fått ett cancerbesked. Personalen kan också behöva bearbeta djupt berörande händelser, och samtalen kan bli en plats för reflektion och förståelse.
– Dels är vi mitt i krisen, dels arbetar vi också långsiktigt med att följa upp och stödja människor under en längre tid, förklarar prästen Marie.
Hon betonar att tillgänglighet är en central del av Sjukhuskyrkans arbete:
– Vi har beredskap dygnet runt, året om. Det är en viktig del av vårt uppdrag, att kunna vara där när vi behövs. Särskilt här på ett intensivvårdssjukhus som Karolinska, där allt går väldigt snabbt, är vår närvaro betydelsefull.
Sofia, som arbetar som kurator inom neurologi med vuxna, beskriver hur hennes arbete liknar Sjukhuskyrkans genom att båda utgår från krisen, men att fokus i hennes roll är patienter och närstående, inte personal. Kuratorernas arbete handlar mycket om att erbjuda ett helhetsstöd genom att kartlägga patienternas sociala situation, boendesituation och se över behov av stödinsatser och socialförsäkringar.
Sofia reflekterar vidare kring det Marie nämnde om att allt går väldigt snabbt på ett intensivvårdssjukhus:
– Jag tror att det gör att existentiella frågor och frågor om mening lätt blir eftersatta. Det är därför det är så viktigt att vi finns. Det är så mycket mer än den akuta vården som följer med en patient som läggs in här. Människor bär med sig mycket mer än sin fysiska sjukdom.
enligt hälso och sjukvårdslagen är sjukhus skyldiga att erbjuda andlig vård, och det är just det och själavård som Sjukhuskyrkan arbetar med. Utöver att möta människors existentiella frågor i samtal handlar andlig vård om att erbjuda riter som bön, nattvard, dop eller avskedsandakt.
Åsa säger att även de som inte ser sig själva som religiösa kan uppleva något heligt i dessa stunder:
– Ibland är det just i det ögonblicket som något förlöses – något större än vad vi kan greppa.
Marie tillägger att riter har en lugnande effekt och kan reducera ångest, särskilt i situationer där det är svårt att släppa taget om en avliden närstående:
– Riterna kan ge ett hopp om något större
FAKTA VISSTE DU ATT ... en skillnad mellan kuratorer och kyrkans vigda personal, de med krage, är att samtal med kuratorer journalförs medan samtal med präster och diakoner inte gör det. Läs mer om kyrkans själavård och hur den skiljer sig från terapi i Läsarfrågan på sidan 10–12
Texten fortsätter på nästa sida
På sjukhus
är det lätt att existentiella frågor inte prioriteras, därför behövs de som hinner lyssna.
och vara en viktig del av att hitta bärhjälp i svåra stunder.
Samtalet fortsätter att handla om när deras arbeten ger en känsla av mening.
– Det är meningsfullt att få vara ett stöd när livet går i kras, att få den tilltron, säger Susanna. Sofia fortsätter:
– Att kunna mötas på det här sättet, i så här svåra situationer med människor man aldrig har träffat, och kanske aldrig kommer träffa igen – det är fantastiskt hur människor vågar släppa in. Det är det som gör vårt jobb hanterbart för mig, det ger energi att veta att vi gör det bästa för den här människan här och nu.
– Jag har lite svårt för ordet mening, så jag använder hellre ordet meningsbärande, berättar Marie. Hon fortsätter:
– Vad är det som bär mig? För mig kan det vara när det är väldigt sårbart, när en patient och jag delar med varandra. Det kan vara meningsbärande.
sofia berättar om hur hon i sitt arbete ibland möter patienter som kanske aldrig tidigare har reflekterat över existentiella frågor, men som nu ställs inför dem:
– Vi glömmer ibland bort att vi i våra arbeten pratar om döden och svåra existentiella frågor varje dag. Men för många är det något främmande, och det kan vara skrämmande att konfronteras med dessa tankar. Vårt
FILMTIPS INFÖR ALLHELGONA
På sjukhuset märks det att vårt samhälle inte är
jobb är att vara där som stöd när dessa frågor dyker upp.
Åsa beskriver ensamheten många upplever när de bär på dessa frågor:
– Många vill inte belasta sina närstående med sina tankar om döden, så de bär dem ofta i tystnad. Där kan vi vara ett stöd och hjälpa dem att sätta ord på det som är svårt att tala om.
– I slutändan handlar det om relationer. Det är det som människor pratar om på slutet, det är det som är det viktiga när allt kommer kring, konstaterar Susanna.
– Och det är något vi får dela med dessa personer. I våra korta möten blir det en relation, i den stunden, och det är något väldigt fint, säger hon.
att arbeta på sjukhuset är att befinna sig nära livets största frågor och nära de människor som står inför dem. För Åsa, Susanna, Marie och Sofia handlar deras arbete om att finnas där för människor i deras mest sårbara stunder, och kanske hjälpa dem att hitta bärhjälp eller hopp.
– Även om sjukdomen i sig kan kännas meningslös, säger Susanna, tror jag att vi alla har en potential att hitta en väg framåt, hitta det som ger oss mening. Och det är där vi kan göra skillnad – genom att vara närvarande och ge stöd i det svåra.
anpassat för att hantera döden, då många bara vill städa bort spåren efter den döda snabbt. Detta till skillnad från andra kulturer där man hyllar de döda, som under Día de los Muertos, en högtid som liknar vår allhelgonahögtid. Se Pixarfilmen Coco om dagen som påminner oss om vikten av att minnas och hylla våra döda.
ENKÄTEN Miniorerna brukar träffas för att leka, pyssla och prata – och kladda med slime! Vi frågade ett gäng miniorer i Kyrkans hus vad de gillar extra mycket med miniorerna. text och foto: hugo persliden
KAJSA, 9 ÅR
– Att pyssla och när allt slime blir en stor kladdröra. Katastrof!!!
EULALIA, 9 ÅR
– Jag gillar att pyssla! Personalen är också snälla och det måste de ju vara. Annars är det inte kul.
ALICE, 6 ÅR
– Att BUUUUUSAAAAA!
INGRID, 9 ÅR
– Pyssla … Pyssla med SLIME! Man får macka och saft när man kommer och det är också bra!
... Bergshamrabor! Miniorerna växer och utöver vår onsdagsgrupp i Kyrkans hus har vi nu startat en ny grupp i Bergshamra kyrka på måndagar.
Miniorerna träffas varje vecka för lek, pyssel och samtal om livet! Alla barn mellan 6 och 9 år är varmt välkomna.
Här finns utrymme för kreativitet och gemenskap i en trygg miljö, där barnen kan bygga meningsfulla relationer
med både varandra och vuxna. Träffarna leds av pedagoger som planerar roliga och varierade aktiviteter.
Vi ses en eftermiddag varje vecka kl 16–17.30, men det går fint att dyka upp redan kl 15 för att hänga och äta mellis.
Vad händer framme vid altaret? Varför har prästen plötsligt lila kläder? Och får man applådera när man vill? Se på din kyrka med nyfiken blick och hör av dig till oss! Med vår samlade kunskap ska vi göra vårt bästa för att besvara frågorna.
MEJLA din fråga till oss. Skriv ”Läsarfrågan” i ämnesfältet. solna.forsamling @svenskakyrkan.se
POSTA din fråga till oss. Märk kuvertet med ”Läsarfrågan”.
Solna församling
Box 1006, 171 21 Solna
Vad är egentligen kristen själavård? Har prästen verkligen absolut tystnadsplikt, vad jag än berättar under ett samtal? Prästen Anders Isacsson reder ut vad som gäller. Välkommen att skicka in din fråga till oss!
Ikyrkan tar vi emot alla slags människor i samtal. Samtalen kan handla om tro, tvivel, sorg, ensamhet, relationer och allt som det mänskliga livet rymmer. På det sättet påminner själavården om terapi, men det finns några viktiga skillnader.
Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och vi räknar med och tror på att det finns en tredje part närvarande i rummet när vi samtalar och bedriver själavård. Eftersom vi präster och diakoner är kristna har vi en tro på att Gud finns närvarande i allt vi gör.
Själavård är en samtalsform som präster och diakoner bedriver i sitt
ämbete, och det är något som kyrkan har gjort i alla tider, långt innan psykoterapin fanns.
så vad är skillnaden mellan psykoterapi och själavård? Jag är ingen expert på psykoterapi, men inom den disciplinen finns en mängd olika teorier och metoder som ständigt utvecklas och förändras. Inom psykoterapin finns en förväntan på ett resultat och man kan till exempel rikta in sig på ett speciellt problem som ska behandlas. Det kan handla om fobier eller tvångssyndrom, som oftast bäst behandlas med KBT, kognitiv
Vår kyrkas reformator och inspiratör Martin Luther var känd för sin goda förmåga att vara själavårdare. Många sökte sig till honom för att få råd, tröst och vägledning.
Luther anlitades ofta som själasörjare och biktfar. Han besökte sjuka och döende.
När pesten härjade gjorde
beteendeterapi. När det gäller mer komplexa och komplicerade personlighetssyndrom brukar den längre och mer omfattande psykodynamiska terapin rekommenderas.
enligt kyrkoordningen har präster i Svenska kyrkan absolut tystnadsplikt för vad som yttras vid enskild själavård eller bikt. Det är den starkaste formen av tystnadsplikt och innebär att prästen under inga omständigheter får yppa något av det som sagts.
han troget tjänst hos de drabbade. Bevarade är många av Luthers brev, där hans mänskliga och varma personlighet framgår.
En diakon har också tystnadsplikt, men den är av ett annat slag. I kyrkoordningen står det att:
”Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under enskild själavård. Tystnadsplikten hindrar dock inte att en sådan uppgift lämnas ut om personen i fråga medger att uppgiften lämnas ut, diakonen har ålagts att uttala sig under ed, det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsskyldighet enligt lag”.
en person som kommer överens med en präst eller diakon för ett själavårdande samtal brukar kallas för konfident. Det kommer av latinets ”con fide”, vilket betyder en som anförtror sig med tillit. Det är konfidentens behov som avgör hur själavården gestaltar sig i samråd med präst/diakon.
Texten fortsätter på nästa sida
Alla skulle vara lika klädda och ingen skulle behöva köpa dyr dräkt eller kostym.
I förra numret svarade prästen Anders Isacsson på varför unga bär vita kåpor under konfirmationen.
Vad undrar du över?
Skicka din fråga till oss!
Själavårdare genom tiderna 2: Henrik Schartau
En annan av vår kyrkans inspiratörer är Henrik Schartau. Han var präst i Lund och levde 1757–1825 och har gett namn åt ”schartauanismen”, en form av kristen tro som bredde ut sig på Västkusten. Det hårda livet med havet som gav och tog
krävde en kärv men varm kristendom och den lyckades Schartau förmedla. Han var en god lyssnare och människor ska ha köat till sakristian i Lunds domkyrka för att få själavårdssamtal med Schartau. Han skrev många brev som än i dag kan läsas.
4 till 60 minuter varar ofta ett själavårdssamtal.
till 5 samtal är det vanligt att man bokar in mellan själavårdare och konfident, men antalet anpassas efter konfidentens behov.
Rummet där själavården äger rum är lika viktigt som det andliga rummet. Det ska vara avskilt och utrustat så att konfidenten och själavårdaren känner sig trygga och bekväma.
Tiden för ett själavårdssamtal är inte bestämd, som tiden för ett psykoterapisamtal, men det är vanligt att man samtalar i ungefär 45 till 60 minuter. Erfarenheten visar att det är ungefär så länge man kan koncentrera sig och vara närvarande.
När samtalet är slut kan prästen eller diakonen be, om det känns naturligt. Om konfidenten ännu inte är bekväm med det brukar prästen/diakonen sitta kvar en stund och sammanfatta vad som har hänt och be för konfidenten och det ärende som samtalet har handlat om.
antalet och omfattningen av samtal kan så klart variera beroende på konfidentens behov. Vanligt är att man bokar in en serie samtal, kanske fyra till fem samtal med ungefär två veckors mellanrum. Här talar också erfarenheten, både själavårdaren och konfidenten kan behöva smälta och bearbeta vad de varit med om.
Vad är då meningen med dessa själavårdande samtal? Meningen är densamma som kyrkans uppdrag i stort: att skänka tröst och hopp och att peka på trons
När vi sätter ord på våra tankar och känslor inför någon som lyssnar händer det något inom oss.
väg och liv i förlängningen. Meningen är att konfidenten ska hitta en mening och en väg igenom det som tynger.
Själavården kan utmynna i att konfidenten upptäcker kyrkans och församlingens rika liv och kan bli en del av det så småningom.
jag ser själavården som en möjlighet att bli lyssnad på och tagen på allvar. När vi sätter ord på våra tankar och känslor inför någon som lyssnar aktivt händer det något i oss. Vi blir mer verkliga och det som vi bär på blir inte lika tungt om det delas.
När vi möter prästen eller diakonen handlar det inte heller bara om personen framför oss, utan om vad de representerar – den kristna tron och traditionen som har burit och gett tröst åt människor i hundratals år, och som fortfarande gör det idag.
KYRKLIV Den ståtliga tysklönnen som länge varit ett älskat inslag bland församlingsbor och besökare i Solna kyrkby, knäcktes mitt itu av en storm i somras. Efter år av att ha gett skugga och kraft visade en storm att trädet var murket inifrån, en stor gren bröts av och trädet gick inte att rädda.
Trädet, med sin mäktiga krona och djupa skugga, har varit en plats för stillhet och livskraft, där många funnit vila under dess grenar. Sorgen över trädet är påtaglig bland många, då det under åren blivit en symbol för gemenskap och livets kretslopp.
Församlingen letar nu efter en ny tysklönn att plantera under hösten, som kan växa sig stor och stark med åren.
Kan man sörja ett träd? Det var oväntat, men jag kan uppenbarligen det. Läs kyrkoherde Niklas Långs krönika på sidan 2
Är du mellan 13 och 18 år och har en sällsynt diagnos? Vill du träna på att få koll och sätta ord på dina känslor för att skapa mening som hjälper till att
unga som vill hitta lugn
NYTT HOS OSS Solna församling har startat projektet Meningen med oss med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättning och/eller kroniska hälsotillstånd, som ofta vistas i vårdmiljöer och som är i åldern 13–18 år.
Projektet syftar till att skapa en trygg miljö där deltagarna kan utforska känslor, lära sig att hitta inre lugn och reflektera kring vad som ger mening i livet. Grupper kommer att träffas för gemensamma aktiviteter som skapande, musik och naturupplevelser.
Projektet är ett samarbete med Allmänna arvsfonden, Riksförbundet för Sällsynta diagnoser, Unga reumatiker och Region Stockholm.
Känner du någon ungdom som kan vara intresserad? Tipsa gärna!
hantera livssituationen? Delta i vårt nya projekt Meningen med oss! Under ett antal gruppträffar använder vi natur, musik och skapande för att under-
söka känslor och prata om vad som ger mening. För mer info eller för att anmäla dig, mejla Anna: anna.patzauerpersonne@ svenskakyrkan.se
PRED 8:8 INGEN HAR ÖVER VINDEN PRATA I NATTMÖSSAN
GJUTMASSA
PRYDNADER LANDOMRÅDE
GÅR PÅ TORRA LAND
SKIDÅKARLED JAMARE
MEDEL
REGNBÅGSHINNA
TÄVLING
FILMFÖRETAG
Vill du vara med?
MÅNGA SYNS PÅ ALLA HELGONS DAG
RÄTTVIKSVATTEN HÄRLIGA
ORGAN SOM RENAR
SVIRANDE FISKESNÖRE
UPPREPA OSYNLIG KRAFT
MÄNSKLIG MITTPUNKT
GOLVMOPP
ÄRKEÄNGEL SOM FIRAS PÅ HÖSTEN
HAR MOD NOG
TACK DIJON GRYM
AMBIVALENT
LÄKARNOVIS
SAMLINGSPLATS TRIVAS
NERVMATERIAL
SAMLAR FÖRRÅD
OSÄMJA
BIOTIT ÄR EN SYNS MITT I PARK
DOMÄN
SES MED ÖGON PÅSTOD
LOCKBETE BESTÅENDE
LUFTKYLARE
KÄNDIS BLAND SVENSKA HELGON
ÄR INGEN FÖR EVIGT
RUTENIUM PACINO
KORT NUMMER UTAN SIFFROR PRONOMEN
Lösningen på korsordet hittar du på: svenskakyrkan.se/solna/solna-forsamlingsblad
Församlingsexpedition
Reception & upplysningar
Skytteholmsvägen 14
08-546 646 00 solna.reception@ svenskakyrkan.se
Kyrkoherde
Niklas Lång 08-546 646 35 niklas.lang@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Solna kyrkoråds presidium
Eva Gustafsson, ordf. 073-383 51 10
Thomas Wallin, vice ordf. 073-422 21 49
Margaretha Nordin, 2:a vice ordf. 0730-64 04 98
Kyrkans öppna förskola
För vuxna med barn 0-5 år
• Kyrkans hus Skytteholmsvägen 14 08-546 646 40
• Solvändan Fridensborgsvägen 110 08-546 646 23
• Huvudsta gamla slott Huvudsta strand 2 08-546 646 70
Postadress Box 1006, 171 21 Solna Besöksadress Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14 Öppettider mån–tors kl 8.30–16, fre kl 8.30–13 solna.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/solna
Dop & vigsel
08-546 646 10
Telefontid mån–tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
Begravning enligt Svenska kyrkans ordning
08-546 646 20
Telefontid mån-tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
Gravsättning & begravning i annan ordning
Kyrkogårdsexpedition 08-546 647 00
Telefontid vardagar kl 9-12 solnakyrkogard@ svenskakyrkan.se
Postadress:
Kaplansgården
Prostvägen 10 171 64 Solna
Solnas skyddshelgon
S:t Martin.
Kyrkor
• Bergshamra kyrka
Rådjursstigen 9
• Hagalunds kyrka
Hagalundsgatan 6
• Råsunda kyrka
Förrådsgatan 26
• Solna kyrka
Prostvägen 14
Kyrkogårdar
• Solna kyrkogård
Prostvägen 10
• Ulriksdals begravningsplats
Sörentorpsvägen 10
Övriga lokaler
• Kyrkans hus
Skytteholmsvägen 14
• S:t Martins kapell
Prostvägen 8
Lokal för begravning i annan ordning & kyrklig begravning.
• S:t Martins stall Prostvägen 17
• Ulriksdals slottskapell Bokning av vigsel & dop i slottskapellet: Ulla-Britt de Marchi, 08-402 63 63 ulla-britt.de.marchi@ royalcourt.se
Sjukhuskyrkan
Karolinska universitetssjukhuset Solna Eugeniavägen 3 (D3:58)
Expeditionstelefon: 08-123 740 73
Solna församling
31 okt–3 nov 2024
Torsdag
SKAPARVERKSTAD: GRAVDEKORATION
S:t Martins stall kl 17–20
Kom och ge uttryck för din sorg, saknad, tacksamhet och dina minnen genom att skapa en egen gravdekoration med handledning av Solna församlings trädgårdspedagog. Material till självkostnadspris finns på plats.
ÖPPEN KYRKA MED STILLA ORGELMUSIK
Solna kyrka kl 15-18
Orgel: Anne-Marie Bodén
S:t Martins kapell står öppet för ljuständning hela helgen.
Fredag 1 november kl 15-18
Lördag 2 november kl 10-18
Söndag 3 november kl 12-16
Lördag 2 november
GUDSTJÄNST I MINNESLUNDEN
Minneslunden Solna kyrkogård kl 9.30
Musik: Solna Brass
KAFFE I STALLET
S:t Martins stall kl 10-17
GUDSTJÄNST
Solna kyrka kl 11
Orgel: Lotta Holmberg Larson
KYRKOGÅRDSVANDRING
Samling vid Solna kyrka kl 12
PRÄST, DIAKON & KAFFE
Ulriksdals begravningsplats kl 14–16
MUSIK I ALLHELGONATID
Solna kyrka kl 13, 14, 15, 16
Flöjt: Madeleine Johansson
Orgel: Marcus Torén
Söndag 3 november
GUDSTJÄNST
Bergshamra kyrka, Hagalunds kyrka, Råsunda kyrka & Solna kyrka kl 11
ALLHELGONAGUDSTJÄNST
Ulriksdals slottskapell kl 16
Orgel: Lotta Holmberg Larson