Solna församlingsblad nr 2, 2024

Kyrkliv

Odlingsgruppen

sådde frö till konst

Läsarfrågan

Vi vill veta vad du grubblar på

Enkäten

Varför hänger du i kyrkan?

Det finns inte så många platser i samhället där alla är välkomna.

David Thurfjell

TEMA:

Öppna dörrar

Solna församlingsblad nr 2/2024

Öppna dörrar

nr 2/2024

Sesam, öppna dig ... Vad är det för magisk formel som behövs för att dörrarna ska öppnas till en gemenskap? Hur gör man egentligen för att hitta någonstans där man kan känna sig hemma, där man kanske också kan lära känna personer som sedan blir ens vänner?

när jag som präst pratar om kyrkans gemenskap vet jag att jag har lätt att tala om den som att ”dörrarna står öppna”. Samtidigt vet jag att det är många som av olika skäl känner sig litet försiktiga och avvaktande. Det hjälper ju inte att dörrarna står på vid gavel om det känns som om man får signaler om att man inte duger. Och det finns tyvärr många exempel på att kyrkliga företrädare genom århundradena har varit dömande på olika sätt. Detta trots att Jesus i sitt liv gav rader av exempel på att han inte dömer, utan vill hjälpa människor att bli fria.

Kanske handlar den magiska formeln ibland om mod, mod att ta

en titt på vad som finns där innanför dörrarna, mod att lita på den tro man bär inom sig.

Jag anar att många har mycket högre krav på sin egen tro än vad jag som präst någonsin skulle ha. För mig räcker det att man vill upptäcka mer av livets djupdimensioner. Kanske stannar man vid att tala om sin tro som att man ”tror på något”. Det kan räcka mycket långt.

Jag anar att många har mycket högre krav på sin egen tro än vad jag som präst någonsin skulle ha.

kanske blir det så att man också försiktigt gläntar på sin egen inre dörr för den som har gett oss livet, den som ser oss som värdefulla och älskar oss, mitt i vår egen otillräcklighet. Denne någon har mod att möta oss där vi är.

varmt välkommen att glänta på nya dörrar i sommar!

NIKLAS LÅNG Kyrkoherde i Solna församling

Solna församlingsblad

Vid utebliven tidning, ring oss på 08-546 646 00 så skickar vi det aktuella numret till dig.

Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 Solna Telefon: 08-546 646 00

E-post: solna.forsamling @svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Niklas Lång, kyrkoherde

Omslag: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap.

Foto: Mikael M Johansson

Redaktionsgrupp: Charlotta Häägg, Anders Isacsson, Jörgen Lindström, Johanna Norin, Rebecca Olsmalm, Hugo Persliden & Pernilla Rosenlind. Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.

”Snälla, säg att det blir sommarcafé i Solna kyrkby i sommar!” utbrister en kvinna under syföreningens julavslutning. Laila, som hon heter, fick förra vintern ett svårt sjukdomsbesked som gjorde att hon tappade matlusten och rasade i vikt. Efter tips från en granne började Laila besöka kyrkans soppluncher och sommarcafé.

”Jag åt upp!” berättar Laila. ”Det blev en livlina för mig, som en famn. I kyrkan hittade jag en kraft att stötta mig mot.” Laila har många nära och kära som ger bra stöd, men det som kyrkan erbjuder är något utöver det, något hon verkligen behövde.

Tryck: Åtta45

Distribution: Svensk Direktreklam

Upplaga: 46 000 ex Taltidning: Iris Media

Står kyrkporten öppen för mig?

PÅ DJUPET Den vackra kyrkan tornar upp sig. I fönstren lyser tända ljus och dörrarna står på glänt. Den känns så varm och inbjudande – men är dörrarna öppna för alla? Är det bara att gå in? Även om man inte är säker på vad man tror på?

– osäkerheten handlar om att man tvivlar på sin rätt att vara en del av kyrkan, säger religionshistorikern David Thurfjell.

Han menar att många har svårt att finna tid för kyrkobesök och tvivlar kanske på om de passar in i kyrkans gemenskap. Samtidigt hoppas många, trots detta, att det är okej att ha kyrkan som ett slags ramverk i livet. Vid dop, vigslar, begravningar eller när barnen sjunger.

– De flesta medlemmar besöker kyrkan kanske 50 gånger under ett liv. Det är alltså väldigt sällan. Men de 50 gångerna är de tillfällen som man kanske skulle värdera högst.

Och därför vill man ha kyrkan där. Det är en livslång men extremt lågintensiv relation till detta samfund för de flesta, säger David. Han påminner om att man inte behöver besöka folkkyrkan i Sverige regelbundet för att få lov att känna tillhörighet.

– Ändå kan det finnas en känsla av att man inte riktigt är välkommen, vilket skapar en märklig situation.

Hur har det då blivit så här? Vi har en

folkkyrka i Sverige med 5,5 miljoner medlemmar, men vad har svenskarna för bild av Svenska kyrkan och kristen tro egentligen?

David berättar att bilden var och en har är mångfacetterad och beror på människors bakgrund och erfarenheter. Vi påverkas också av hur kristendom framställs i populärkulturen, som i filmer och litteratur. En del känner sig hemma i kyrkan och har en klar förståelse för dess verksamhet, medan andra som är nya i Sverige kan projicera tidigare kyrkoerfarenheter från andra länder.

bland majoriteten, som inte är kyrkoverksamma svenskar, finns det också förutfattade uppfattningar om vad Svenska kyrkan borde vara, enligt David.

– I den gruppen är det vanligt att man har en bild som är färgad av frikyrkliga traditioner snarare än av Svenska kyrkan. Och saknar man intresse för religion har man ofta en begränsad kunskap och tenderar att tro att alla kyrkor är ganska likvärdiga. Men det är enorma skillnader mellan

<< David Thurfjell har studerat religionshistoria sedan 1993. Det har bland annat resulterat i boken Granskogsfolk, om hur många i Sverige söker andlighet i skogen.

5,5 miljoner medlemmar har folkkyrkan i Sverige.

Många svenskar tycks uppleva tröskeln in i Svenska kyrkan som hög, något David Thurfjell förklarar med att vi tillskriver kyrkan en mer trosintensiv idé, där tvivel inte är välkommet.

KORT OM DAVID THURFJELL

Ålder: 50 år.

Bor: Uppsala och Stockholm.

Familj: Dottern

Molly, 20, sonen Sten, 18, flickvän Nina

Hemmingsson, två bröder, föräldrar, katten Miaov, hunden Brorsan.

Gör: Religionshistoriker.

Motto i livet: ”Älska din fas.”

olika kyrkoinriktningar ideologiskt och teologiskt, vad man har för verksamheter, vad man lägger i orden ”kristen tro”, säger David.

svenska kyrkan välkomnar även de som inte har någon trosövertygelse. Det kan handla om att vilja vara en del av en tolkningsgemenskap och en tradition.

– Om du kommer till Svenska kyrkan och säger: ”Jag kan inte tro på Gud, men jag behöver en meningsgemenskap i mitt liv, får jag vara med här?” Då kommer Svenska kyrkan säga: ”Det här är din kyrka. Vi finns här för dig.”

David menar dock att det inte är en sådan folkkyrka folk tänker på.

– Snarare något snävare, mer intensivt, engagerat och kanske lite mer trosintensivt. Och den bilden har man fått från de starkaste, högljudda kristna rösterna i Sverige, vilket är olika frikyrkor, som drivs av en stark trosövertygelse. Så det finns ett slags missförstånd här.

Folkkyrkan är, när den är som bäst, öppen och inkluderande.

– Den kräver ingen motprestation. Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad. Grundbudskapet är att alla är välkomna. Och det finns inte så många platser i samhället där alla är välkomna.

Du behöver inte vara en lyckad person för att bli älskad.

Kanske borde vi se på Svenska kyrkan på samma sätt som judar ser på sina synagogor eller katoliker på sina katolska kyrkor – att den är en del av vår historia och vår kultur, oavsett våra tvivel och övertygelser. Det är ett tankefrö som David gärna vill plantera.

– Man är med där, liksom, man råkar komma från den där religionen. Den har

Andra tider kan vara glest i bänkraderna, även om folkkyrkan är öppen och inkluderande.

sina fördelar och nackdelar, och ibland är man jättetrött på den, skiter oftast i den. Men det är där man hör hemma, det är ett familjearv.

i jultid fylls bänkarna i Svenska kyrkan i samband med alla musikgudstjänster. I december månad förra året besökte 1 251 767 svenskar någon form av gudstjänst. Som kulturell institution är kyrkan den största i Sverige.

– Och det är inte någon extragrej utan en bärande del av det här samhället. Det kan man vara stolt över och odla, tycker David.

Just musiken men även konsten, litteraturen och filmen är idag viktiga forum där existentiella frågor får stort utrymme, och som är alternativ till kyrkan för många. Enligt David är intresset för existentiella frågor större än det någonsin varit. I vår tid, när individualismen är mer utbredd, upplever människor också ett ökat behov av en privat tro.

– Det är ett tydligt tecken i tiden att folk

inte organiserar sig kring sina idéer och övertygelser i samma utsträckning. Förr var man mer organiserad och gick samman, hela det landskapet är något som har förändrats.

Men för att fortsätta vara relevant tror inte David att kyrkan behöver genomgå så stora förändringar. Den har unika tillgångar, såsom närvaro i varje liten by och en stark koppling till lokalsamhällen.

– Fortsätta vara kyrka, hålla på med de unikt kyrkomässiga sakerna, konstaterar han.

viktigt är att kyrkan kommunicerar att alla har hemortsrätt – att människor är välkomna att ha sina festligheter där, precis som deras föräldrar och deras förfäder har gjort i århundraden.

– Oftast är det också den vackraste byggnaden på en plats. Så det är bara att berätta att man på riktigt är välkommen, oavsett hur man tror.

text: sophie ekman, verbum

LYSSNA PÅ SOMMAR I P1

David Thurfjell sommarpratade i Sveriges radios P1 den 30 juli 2023. Sök på hans namn på sverigesradio.se

”Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig.” Läs intervjun med Ekerös kyrkoherde Anita Elweskiöld

foto : magnus aronson / ikon , pixabay

Helger i december måste ofta extrastolar till för att alla besökare ska få plats i kyrkan.

”Välkommen med vilken tro som helst”

PÅ DJUPET En vindpust från Mälaren letar sig fram vid Kyrkfjärden och hjälper snällt stegen över tröskeln. Ekerö kyrka, med anor från 1100-talet, och kyrkoherde Anita Elweskiöld, tar emot med värme.

Är alla välkomna in i Svenska kyrkan?

– Ja, alla människor är välkomna. Du får se ut hur som helst, vara hur som helst och också ha vilken tro som helst. Du får må dåligt, känna dig ovärdig eller bära på skuld för något du gjort. Du är en del av den här kyrkan med de tankar och den vilja du har, där du befinner dig. Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss, säger Anita.

Hon tillägger att det finns tillfällen då man kan bli avvisad.

– Du får inte bete dig hur som

helst. Och då menar jag om du till exempel är hotfull, kränker andra eller vill inskränka andras möjligheter att vara sig själva, då kan vi säga till dig. Du blir inte avvisad direkt, men vi är måna om att kyrkan är ett skyddat rum där man inte råkar illa ut, där man är trygg.

Men om man inte är säker på sin tro?

– Man har en föreställning om vad det är att tro, men den som bjuder in är så mycket större än våra ramar för vad tro är. Det är alltid Gud som bjuder in till kyrkan. Många säger: ”Jag tror, men

KORT OM ANITA ELWESKIÖLD

Ålder: 50 år.

Bor: i Bromma.

Familj: Stor.

Gör: Kyrkoherde i

Ekerö pastorat.

Motto i livet: ”Den nåd som bar mig intill nu, skall bära ända fram.”

foto: ewa linnros

inte som kyrkan”. Jag tänker som jag sa innan – du är en del av kyrkan. Det är inget hinder för dig att komma till kyrkan med den tro du har, eller med de frågor du har, eller med den känsla av tillhörighet du vill ha. Svenska kyrkan står för en tro och kommer att fortsätta göra det, men som enskild människa får man gärna komma och vara en del av helheten, med en liten eller stor, välformulerad eller omformulerad tro.

hon tror att kyrkan behöver kommunicera vad den gör. – Men också vad vi är: en öppen folkkyrka och en gemenskap. Viktigt då att vi inom kyrkan pratar med varandra och strävar mot detta, påminner varje aktiv kyrkomedlem. Att när vi säger att alla är välkomna också välkomnar när människor kommer in.

text: sophie ekman, verbum

Jag skulle inte ens säga att vi finns här för dig, jag skulle säga att du är en del av oss.

ENKÄTEN Religionshistorikern David Thurfjell diskuterar att många känner sig osäkra på att ta steget in i kyrkan – man tvivlar på sin rätt att vara en del av den. Vi frågade fyra unga som tagit sig till Café Källan i Kyrkans hus en tisdagskväll i mars:

text och foto: hugo persliden

Varför hänger du i kyrkan?

SVANTE, 16 ÅR

– Jag hänger i kyrkan för gemenskapen.

Många av polarna hänger här, så det är något att göra om kvällarna istället för att vara hemma och dega. Man får engagera sig socialt, plus att de anställda är så trevliga.

REBECCA, 14 ÅR

– Det är trevliga människor och det är roligt här. Ibland finns det aktiviteter som är kul, men annars är det kul att bara hänga här med folk. Fikat är också bra!

THEA, 14 ÅR

– Jag tycker verkligen om stämningen i lokalen och gemenskapen. Fikat är såklart också väldigt gott. Jag brukar komma hit och plugga med mina vänner. Dessutom är det kul att få spela elbas på ungdomsmässan!

TIM, 21 ÅR

– Jag hänger i kyrkan för att ta del av den fina gemenskapen och de moderna mässorna. Kyrkan är också en plats för personlig utveckling och reflektion.

KORT OM CAFÉ KÄLLAN

På tisdagar mellan kl 18 och 22 kan du som är 13 år och uppåt komma till Kyrkans hus på Skytteholmsvägen 14.

Här fikar och myser vi, firar mässa, lyssnar på musik, spelar pingis och umgås utan krav. Om du behöver en lugn miljö för att plugga under terminerna kan du dyka upp redan kl 16, för då har vi läxläsning tillsammans.

Kom hit precis som du är! Du behöver inte vara konfirmerad, ungdomsledare, troende eller aktiv i kyrkan.

LÄSARFRÅGAN VAD GÅR DU OCH GRUBBLAR PÅ?

Vad händer framme vid altaret? Varför har prästen plötsligt lila kläder? Och får man applådera när man vill? Se på din kyrka med nyfiken blick och hör av dig till oss! Med vår samlade kunskap ska vi göra vårt bästa för att besvara frågorna.

MEJLA din fråga till oss. Skriv ”Läsarfrågan” i ämnesfältet. solna.forsamling @svenskakyrkan.se

POSTA din fråga till oss. Märk kuvertet med ”Läsarfrågan”.

Solna församling Box 1006, 171 21 Solna

En vit kåpa för alla kom från teatern

NLÄSARFRÅGAN

Vid vårens konfirmationer bär ungdomarna

vita långa kåpor. Varför? En relativt sentida idé, förklarar prästen Anders Isacsson. Läsarfrågan är ett nytt inslag i tidningen där precis alla funderingar är välkomna.

är man idag kommer till en konfirmationsgudstjänst

är så gott som alla konfirmander klädda i långa vita kåpor, som församlingen bekostat och lånar ut. Så har det inte alltid varit. Vi behöver inte gå längre tillbaka i tiden än 65 år för att konstatera att konfirmanderna då var annorlunda klädda.

När min farmor konfirmerades 1927 i Borrby kyrka var konfirmanderna klädda i svart. Pojkarna hade mörka kostymer och flickorna svarta klänningar med band och rosetter. Min mormor konfirmerades 1924 i Härnösands domkyrka och då var flickorna klädda i vita klänningar och pojkarna i mörka kostymer. Jag vet inte varför det var skillnad mellan nord och syd, men jag

antar att Skåne var mer präglat av danska seder och där var alla konfirmander svartklädda, medan man längre norrut hade infört vita klänningar för flickorna.

konfirmationen var på den tiden en övergångsrit och markerade att man trädde in i vuxenlivet. Kläderna, som beställdes, skulle användas vid livets olika högtider. För många var det dyrt och svårt att skaffa fram klänningar och kostymer, och då konfirmationen var så gott som obligatorisk kom ingen undan. När började man då använda de långa vita kåporna?

Det var på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö som förändringen ägde rum 1959. Där hölls ett konfirmationsinternat och rektor Sven Hultman hade sett en föreställning

Anmälan till årets konfirma tion med läger i Trysil, Berlin, Åre och Italien är öppen! Läs mer på: svenskakyrkan.se/ solna/konfirmation

tusen tonåringar väljer varje år att konfirmera sig i Svenska kyrkan.

1922 Konfirmander i sina finklänningar.

1942 Kostymklädd konfirmand i fotostudion.

2019 De individuella finklänningarna och kostymerna är nu utbytta till vita kåpor.

Undantag från bruket av gemensam konfirmationsdräkt görs fortfarande i vissa församlingar i Dalarna, där konfirmanderna går fram i sockendräkt.

av August Strindbergs Mäster Olof, som hade uppförts på Växjö teater. I föreställningen förekom skolgossar klädda i fotsida vita kåpor. Hultman blev inspirerad och tänkte att man kunde använda liknande kåpor vid ungdomarnas konfirmation, så att alla var lika klädda och ingen skulle behöva känna pressen att köpa dyr dräkt eller kostym. Förslaget mottogs positivt av konfirmandprästerna och dräkterna syddes upp vid en ateljé i Stockholm.

nyheten om de nya och praktiska kåporna spred sig och det stod om dem i Aftonbladet 19/4 samma år: ”Föräldranej till dyrbara konfirmationskläder!” med en bild på kåpan. Bruket av kåpor spred sig snabbt till Stockholm, och även i Göteborg och södra Sverige började man så småningom att införa gemensam konfirmationsdräkt. Från att ha varit en praktisk och ekonomisk fråga har man efter genomförandet även framhållit en teologisk dimension av kåpan, genom att jämföra den med dopdräkten. Vid dopet brukar de flesta bära en lång vit dopdräkt. Vid konfirmationen, som är en bekräftelse och uppföljning av dopet, bärs den långa vita kåpan som en påminnelse om dopet och att konfirmationen är fortsättningen på dopet. Så här är det med kyrkans traditioner och bruk: de kommer och går. De förändras av olika anledningar och så har det alltid varit. Kyrkan är inte stillastående. Den förändras med tiden och genom oss som tillhör den. text: anders isacsson

Odlingsgruppens frö växte till konst

KYRKLIV Från pallkrage till konstutställning – följ med odlingsgruppen på nya äventyr! Den här gången till Kulturhuset

Stadsteatern där besökare har kunnat njuta av gruppens kreativitet.

>> Barbro

Linnér, Eva Qvarfordt och Kerstin Grahn ur odlingsgruppen framför sitt konstverk. Det är en stor trädgren från Solna kyrkby som placerades i ett av fönstren i Kulturhuset

Stadsteatern.

”det är inte alltid som man i vår ålder och äldre räknas”, säger en av deltagarna i Solna kyrkbys odlingsgrupp som var med i projektet Fröet vid Kulturhuset Stadsteatern hösten 2023. Gruppens ledare Eva Svensson såg information på nätet om ett projekt som handlade om ett frö och tänkte då att odlingsgruppen i Solna kyrkby skulle passa perfekt.

projektet mynnade sedan ut i konstutställningen Loop av liv – konst i en ny tid, som hölls på Kulturhuset Stadsteatern under vintern och våren. Gruppen fick som en del av uppgiften hem ett frö som var och en fick vårda hemma hos sig i ett par dagar. Sammanlagt gick fröet runt i sju olika hem innan det lämnades tillbaka till Kulturhuset. Sedan samlades gruppen och samtala-

KORT OM ODLINGSGRUPPEN

de om hur det hade varit att få ta hand om fröet och hur de skulle gestalta sin upplevelse. De skrev bland annat dikter och berättelser om sin vecka med fröet och skapade till slut ett konstverk som symboliserade den gemensamma resan med fröet.

konstverket lämnades över till Kulturhuset Stadsteatern, som byggde en utställning tillsammans med andra konstverk från projektet.

På bilden till höger ser du delar av odlingsgruppen framför med sitt konstverk. Utställningen på Kulturhuset handlade om kreativitet, visioner och fantasi. Konstverken visade hur drömmar och tankar om en alternativ värld kan gestaltas genom konst.

text och foto: rebecca olsmalm

Odlingsgruppen har bedrivit sin verksamhet i Solna kyrkby, granne med Solna kyrka, sedan 2019. Medlemmarna ansvarar bland annat för blommor och grönsaker till sommarcaféet och altarblommor till sommarens gudstjänster. Odlingsgruppen består av volontärer som kommer till parken i kyrkbyn och ser till att växter, blommor och grödor har allt de behöver för att växa och må bra.

GÅ MED I ODLINGSGRUPPEN

Vill du också hjälpa till att odla? Som volontär i odlingsgruppen kan du välja att delta i det som passar dig och till exempel vara med under hela året eller bara hjälpa till med vattningen under sommaren. Arbetsuppgifterna kan även anpassas efter dina resurser och din fysiska kondition –alla åldrar och insatser är välkomna!

Kontakta e-post: rebecca.olsmalm@ svenskakyrkan.se eller telefonnummer: 08-546 646 87.

Håll koll på vart SLutflykterna går och var samling för avfärd sker: svenskakyrkan.se/ solna

SL-semestra med oss i sommar!

Det finns gott om platser att uppleva runt knuten, många av dem bara en SL-resa bort. Fem torsdagar i sommar kan du följa med en av våra diakoner på utflykt i

Råsunda dukar upp för loppis

Ta chansen i sommar att rensa i gömmorna! Det som samlar damm hos dig kan bli till glädje för någon annan. Den 7 september kl 11–15 ställer vi upp loppisbord utanför Råsunda kyrka. Kom och fynda eller hyr ett bord och sälj dina egna saker.

Församlingen hyr ut bord och säljer glass och fika till förmån för Act, som är Svenska kyrkans internationella biståndsorganisation.

Att hyra ett bord kostar 50 kronor, som skänks till Act. Det du får in på försäljningen kan du behålla eller skänka om du vill. Vi har 15 bord att hyra ut – först till kvarn som gäller! Boka genom att mejla: hannah. lundberg-smith@ svenskakyrkan.se

Stockholmsområdet: 27/6, 4/7, 11/7, 18/7 och 25/7. Se bara till att ha på dig sköna skor, ta med matsäck, vattenflaska och SL-kort. Alla deltagare behöver kunna gå obehindrat.

ANLEDNING

SÅVIDA

FÖRUTSÄGA

UNDER ALL KRITIK

DEPARTEMENT FORNÅLDER

FÖRDJUPNING

BYTER NÅGRA ORD

FÖRST RAMSA

PS 119:45 I FRIHET KAN JAG

KORT INFORMATION

SJUKDOMSEPISOD VILD GÅNGART FRANSK VALLFARTSORT

TUVALU ÄR ETT DJURVAPEN

Tältsugen?

Tips! I Solna centrum har det öppnat ett Fritidsbibliotek där du kan låna sport-, fritids- och friluftsutrustning gratis i 10 dagar.

SNILLEBLIXT

VILL AKROFOBIKER

FEDERAL REPUBLIK VAXBLEK

BLIR ORNAMENT MED BESK

SPELAR MORAEUS

ÄR INSTÄLLSAM I MUN

MEDTAGEN

KAN DET KATT SJÄTTE TONEN

HAR MÅNGA ONT OM

SOM EN SOL

ÄGARTERM TRIVS I VATTEN

NÖDSIGNAL STINA OLSSON

LIKNARDILL TILL UTSEENDET

LUFT PÅ ESPERANTO

SES MED SKRI

GENOMFÖRD

REKLAMARE KÄNGURUUNGE

BLOMMA SOM TRIVS LÄNGS VÄGKANTER VATTENDRAG

HÄLLA UPP

F.D. ITALIENSK VALUTA GADDLED

GÅR TILL HELIG PLATS

BETE SIG FÖRVIRRAT

DIET SE EN SKYMT AV

Lösningen på korsordet hittar du på: svenskakyrkan.se/solna/solna-forsamlingsblad

Kon takt

Reception

08-546 646 00 solna.reception@ svenskakyrkan.se

Kyrkoherde

Niklas Lång 08-546 646 35 niklas.lang@svenskakyrkan.se

Förtroendevalda

Solna kyrkoråds presidium

Eva Gustafsson, ordf. 073-383 51 10

Thomas Wallin, vice ordf. 073-422 21 49

Margaretha Nordin, 2:a vice ordf. 0730-64 04 98

Kyrkans öppna förskola

För vuxna med barn 0-5 år

• Kyrkans hus Skytteholmsvägen 14 08-546 646 40

• Solvändan Fridensborgsvägen 110 08-546 646 23

• Huvudsta gamla slott Huvudsta strand 2 08-546 646 70

Postadress Box 1006, 171 21 Solna Besöksadress Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14 Öppettider mån–tors kl 8.30–16, fre kl 8.30–13 solna.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/solna

Sommaröppettider

24 juni–9 augusti mån–fre kl 8.30–12

Bokning

Dop & vigsel

08-546 646 10

Telefontid mån–tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12

Begravning enligt Svenska kyrkans ordning

08-546 646 20

Telefontid mån-tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12

Gravsättning

samt begravning i annan ordning

Kyrkogårdsexpedition 08-546 647 00

Telefontid vardagar kl 9-12 solnakyrkogard@ svenskakyrkan.se

Postadress:

Kaplansgården

Prostvägen 10 171 64 Solna

Solna kyrkas skyddshelgon S:t Martin.

Kyrkor

• Bergshamra kyrka

Rådjursstigen 9

• Hagalunds kyrka

Hagalundsgatan 6

• Råsunda kyrka

Förrådsgatan 26

• Solna kyrka

Prostvägen 14

Kyrkogårdar

• Solna kyrkogård

Prostvägen 10

• Ulriksdals begravningsplats

Sörentorpsvägen 10

Övriga lokaler

• Kyrkans hus

Skytteholmsvägen 14

• S:t Martins kapell

Prostvägen 8

Lokal för begravning i annan ordning & kyrklig begravning

• S:t Martins stall

Prostvägen 17

• Ulriksdals slottskapell Bokning av vigsel & dop i slottskapellet: Ulla-Britt de Marchi, 08-402 63 63 ulla-britt.de.marchi@ royalcourt.se

Sjukhuskyrkan Nya

Karolinska Solna

Eugeniavägen 3 (D3:58)

Expeditionstelefon: 08-123 740 73

Kalen dariet

Solna församling

sommaren 2024

Musik

"OM SOMMAREN DEN SKÖNA"

Bergshamra kyrka torsdag 30 maj kl 18

Försommarkonsert med Bergshamra barnkörer.

RUMMEN PÅ CHARLOTTENBURG

Råsunda kyrka söndag 2 juni kl 16

Försommarkonsert med Råsunda kyrkas barn- & ungdomskörer.

Kinga Prada Sagvik, flöjt.

MUSIK I SOMMARKVÄLL

Solna kyrka tisdagar i juli kl 19:

2 juli Flöjtfantasier i sommarskymningen

9 juli Från opera till jazz 16 juli Romantik & folkmusik

23 juli Alf Henrikson i ord & ton

TON & REFLEKTION

Ulriksdals slottskapell söndagar i augusti kl 16:

4 augusti Virtuosa toner i augusti

11 augusti Såsom i en spegel

18 augusti Romance

25 augusti Gospeltoner i sommarkväll

Vandring

PILGRIMSVANDRING

Torsdag 13 juni start kl 10

Från Hagalunds kyrka till Bergshamra kyrka, avslutas med mässa vid kl 14. Ta med matsäck.

Träffpunkter

SOMMARCAFÉ I STALLET

S:t Martins stall

Tisdagar kl 15–19

från 2 juli till 23 juli.

Onsdagar kl 11–16

från 12 juni till 28 augusti.

Söndagar kl 10–15

från 23 juni till 25 augusti.

Högtider

Nationaldagen

NATIONALDAGSFIRANDE MED ANDAKT

Hagalunds kyrka torsdag 6 juni kl 11–13

Hagalundskören, Solna brass, tenor: Mattias Gunnari, musiker: Jan Söderblom

Midsommarafton

MIDSOMMAR PÅ ÄNGEN

S:t Martins stall fredag 21 juni kl 13–16

Ängen vid S:t Martins stall. Dans kring stången. Kaffe, saft & jordgubbsbakelse.

MIDSOMMARANDAKT

Solna kyrka fredag 21 juni kl 15.30

Midsommardagen

FRILUFTSGUDSTJÄNST

S:t Martins stall lördag 22 juni kl 11

Gudstjänst

& andakt

SOMMARANDAKT

Solna kyrka onsdagar kl 14 från 26 juni till 28 augusti.

MÄSSA

Solna kyrka söndagar kl 9.30 från 30 juni till 25 augusti.

FRILUFTSGUDSTJÄNST

vid S:t Martins stall söndagar kl 11 från 30 juni till 25 augusti.

Uppehåll

Gudstjänsterna i Råsunda, Bergshamra & Hagalund tar paus i sommar. Välkommen tillbaka i höst!