JAG VAKNADE med ett ryck av väckarklockan. Var det verkligen redan morgon? 06.00 och juldagsmorgon. Utanför stugan låg Tivedens skog i vintervila. Det var en ovanligt kall juldagsmorgon. Kylan bet i luften när jag steg ut, och snön knarrade under mina skor på vägen till kyrkan. Det var en sådan där morgon då varje andetag syns.
Från mörker till ljus tänkte jag när jag gick in i kyrkan. För där inne möttes jag av värmen, doften av stearinljus och sorlet från förväntansfulla människor. Ljusen fladdrade i fönstren. Snart skulle vi tillsammans få brista ut i julens glädjesång. Mörkret och kylan utanför kändes långt borta. Advent och jul påminner oss om att ljuset inte skingrar mörkret med kraft utan med närvaro. Ett enda ljus räcker för att rummet ska förändras. Jag tänker att det är sådant hoppet är — stilla, närvarande, men trots sin anspråkslöshet starkt nog att bära oss vidare.
”Ett enda ljus räcker för att rummet ska förändras.”
10 000 ljus i allhelgona
EN HÄLSNING i höstmörkret: Du är inte ensam. Under allhelgonaveckan delade medarbetare från Svenska kyrkan i Örebro ut tusentals ljus till människor runt om i staden, bland annat vid utomhuskonserten Stad i ljus vid slottet. ”När vi tänder ljus står det för kärleken som aldrig försvinner, hoppet som bär och kraften vi har tillsammans”, sa cityprästen Matti Tordsson under konserten. Ljusen är en enkel gåva och en påminnelse om att ingen ska behöva vara ensam i mörkret.
➤ Följ Svenska kyrkan i Örebro på Facebook och @svenskakyrkanorebro på Instagram så får du koll på fler hoppfulla satsningar i Örebro.
I detta nummer:
Så kan FolkisUng sprida hopp s 4–5
Därför är Klara, Mikael och Malte unga ledare s 6–7
Julkrubban i centrum s 8
Musiken lockar tusentals besökare i december s 9
Många besökare i nyöppnade Matmissionen s 10–12
”Vi uppskattar samarbetet mycket.”
Febe Stenson, direktor Örebro Stadsmission sid 12
JULENS BERÄTTELSE handlar om just det — ljuset som kommer till världen. Där finns också en erfarenhet som alla människor delar: att födas som ett litet barn. Ett barn som behöver närhet och kärlek, men som också ger närhet och kärlek. Ett barn som mitt i all sin sårbarhet ordlöst säger: ”Jag är här!”.
När jag såg ljusen tändas i kyrkan den där morgonen tänkte jag att hoppet alltid börjar så — i det lilla, det stilla, det mänskliga. I ett barn som föds, i ett ord av tröst, i någon som stannar kvar.
Ljuset segrar inte genom styrka, utan genom närvaro.
Så möter kyrkogårdsförvaltningen trenden inom begravningsskick s 15
örebro
Örebro – Mitt i livet ges ut av Svenska kyrkan Örebro pastorat och delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i de åtta församlingar som ingår i pastoratet: Adolfsberg, Almby, Edsberg, Längbro, Mikael, Mosjö-Täby, Nikolai och Olaus Petri. Nästa nummer utkommer den 20 mars 2026.
Redaktion för detta nummer: Joakim Arenius, Therese Blixt, Cathrine Gustavsson, Agneta Larsson, Nathalie Jonsson, Johanna Sjölin, Matti Tordsson, Christian Wallentin och Eva von Walter. Adress: Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. E-post: orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se. Ansvarig utgivare: Anders Lennartsson, kyrkoherde för Örebro pastorat, tfn 019-15 46 09, e-post anders.lennartsson@svenskakyrkan.se. Kontaktuppgifter till Svenska kyrkans församlingar och verksamheter i Örebro hittar du på svenskakyrkan.se/orebro eller genom att ringa informationsservice på 019-15 45 00. Produktion: Verbum AB. Tryck: Stibo Complete, Vimmerby, 2025.
Omslagsfoto: Ulla-Carin Ekblom
MATTI TORDSSON citypräst
FOTO: TERÉSE SUNDH
I Svenska kyrkans församlingar runt om i Örebro får barn utforska och leka på sitt eget sätt.
Öppna mötesplatser för barn
Barn har en särskild plats i kyrkan. Det märks runt om i Svenska kyrkans församlingar i Örebro. Gudstjänster och lokaler är utformade för att passa både barn och deras vuxna.
Ett exempel är i Adolfsbergs församling. Där möter besökarna sex karaktärer, bland annat Kalle Post, Mormor Mus och Magister Nilsson. De blir en del av kyrkans vardag och hjälper barnen att på ett lekfullt sätt förstå det kyrkan vill förmedla
— Våra karaktärer ”talar” till barnen på deras nivå. De hjälper till att konkretisera vårt budskap, säger Johanna Sjölin, församlingsassistent i Adolfsbergs församling.
Lokalerna där är utformade som öppna mötesplatser där barn och vuxna kan leka och upptäcka. Det finns alltid någonting roligt att göra, även när det inte är planerade program.
— Det är förberett för att barn ska känna sig välkomna och inkluderade, oavsett bakgrund eller behov, berättar Johanna. Alla ska kunna känna att kyrkan är en plats där man får vara sig själv.
Trygghetscirkeln
Visste du att det finns kurser för dig med små barn? Läs mer på svenskakyrkan.se/ orebro/trygghetscirkeln
ADOLFSBERGS FÖRSAMLING är bara ett exempel. I flera av Svenska kyrkans församlingar i Örebro finns musikstunder, barngrupper och familjegudstjänster utformade för barn. Här får de leka och fundera på sitt sätt. De får upptäcka tron i miljöer som bjuder in till nyfikenhet och gemenskap.
NATHALIE JONSSON
➤ Upptäck fler mötesplatser för barn och deras vuxna på svenskakyrkan.se/ orebro/grupper-mest-for-barn
Japansk körledare leder körkvällar i Kräcklinge
DEN 27–28 JANUARI 2026 blir det ett fullmatat körprojekt i Kräcklinge kyrka. Mosjökören bjuder in andra körer för att sjunga tillsammans.
Körkvällarna får besök av den japanska gospelkörledaren Jenna Nanako. Hon har över 25 års erfarenhet, bland annat genom organisationen ”GQ
Family”. Den samlar körer på 32 platser i Japan, med totalt 2 000 medlemmar. Jennas motto är ”sjung tillsammans – lev i fred.”
– Det ska bli oerhört inspirerande att få ha med Jenna på körprojektet i Kräcklinge, säger Joakim Arenius, ledare för Mosjökören.
➤ MER INFO på svenskakyrkan.se/ orebro/nyheter/sjung-tillsammans-lev-i-fred
Vad är viktigt för dig, för att det ska bli jul?
Vanja Leonardsson – Kvällen före julafton, när skinkan är klar. Att få en smörgås på jullimpa och den ljumma skinkan och så julmust till!
Då slappnar jag av och då är förväntningarna inför jul som allra högst. Gärna fin julmusik från radion eller på skiva. Musik, avkoppling, doften av skinkan – då är det jul!
Carl Lüthi
– Jag skulle vilja säga snö, men så ser det ju inte riktigt ut längre. Så jag säger blandningen av att det börjar bli mörkt ute och alla pyntiga lampor som lyser upp mörkret.
Mohamad Majbour – I vår familj kombinerar vi jul och nyår. Vi samlas hela familjen och äter god middag, ofta kyckling fylld med ris. Vi kommer från Syrien, och eftersom min bror är uppvuxen i Sverige vill vi även få med svenska jultraditioner.
Emma Olsson – Julgranen och alla fina grejer som hänger i den. Och presenter!
FOTO: JOHANNA SJÖLIN
Jenna Nanako från Japan.
ENKÄT: AGNETA LARSSON JOHANNA SJÖLIN
De erbjuder en väg framåt
Asimina Diamanti och Lara Roswall jobbar med FolkisUng, ett projekt som finns på Örebro Folkhögskola i Vivalla centrum.
Mitt i en mörk tid finns ljusglimtar och hopp. Det finns vägar framåt — vidare. De finns i Svenska kyrkan i Örebro och i
andra
delar av samhället. Följ med till FolkisUng på Örebro folkhögskola. Möt också några av kyrkans unga ledare i Längbro kyrka. Det finns hopp!
TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
PÅ ÖREBRO folkhögskola råder en avslappnad och välkomnande stämning. I en soffa sitter fyra ungdomar. En kille får hjälp att fixa en betalning från sitt bankkonto. I fiket har caféansvarig just bakat chokladrutor. I klassrum ”Ettan” diskuterar några deltagare intensivt.
Mitt i detta finns FolkisUng, ett projekt som vänder sig till personer mellan 16 och 29 år. Det kan handla om att de vill gå klart grundskolan eller gymnasiet, och hitta vägen till jobb. — På FolkisUng fick jag vägledning. Jag visste inte hur systemet fungerade tidigare som skillnaden mellan Komvux och Folkhögskola, säger en 20-årig kille som gick FolkisUng i våras. I dag går han allmän linje på folkhögskolan. Målet är att läsa in gymnasiet.
— FolkisUng gav mig hopp och visioner. Det som betydde mest var gemenskapen med lärarna och de andra deltagare. Det gav mig motivation att gå vidare.
PROJEKTLEDARNA LARA Roswall och Asimina Diamanti kallar
FolkisUng
Ett projekt som drivs av Folkbildningsrådet på åtta folkhögskolor i Sverige.
Finansieras av Europeiska socialfonden.
Pågår januari 2025–april 2027.
Målsättning i Sverige:
● att totalt 560 personer ska ha gått i projektet.
● att 80 procent av deltagarna ska ha kommit ett steg vidare. Hittills ligger det på 85 procent.
gruppen de vänder sig till ”UVAS”, ungdomar som varken arbetar eller studerar.
— Vi jobbar för att de ska ta sig vidare. Här får de testa att vara i en grupp, kanske smyga in på möjligheten att ta upp studier. Helt enkelt se om det går att komma i gång igen, säger Lara Roswall.
”Vi jobbar för att lyfta vem du ska bli, inte vad du ska bli.”
— Det är en stor fördel att vi är en folkhögskola. Vi har ett friare förhållningssätt att utforma studierna. Här finns låga trösklar och relationen med deltagarna är grundläggande i hur vi jobbar, säger Asimina Diamanti.
FolkisUng startade i våras. I den första gruppen var de nio personer. De flesta kom in genom samverkan med kommunen. Några hörde om projektet på annat sätt och knackade helt enkelt på dörren till deras rum för att få vara med. Nu har de löpande intagning. Alla som är med har en individuell plan samtidigt som det finns ett schema för dagarna. Allt är gratis.
— Eller rättare sagt: Det kostar mod. För många är det ett högt pris att våga ta steget och komma, säger Asimina.
SAMTIDIGT SOM FolkisUng utgår från varje individs behov, är de tydliga med att visa på de vägar som finns för att komma vidare: utbildning som grund, körkort, vilken palett av olika jobb som finns. På schemat står privatekonomi, tema hälsa, arbetsmarknad och studiebesök.
— Vi vill skapa tillit, att alla ska bli sedda och bekräftade. Vi jobbar för att lyfta vem du ska bli, inte vad du ska bli, säger Lara Roswall. ■
Fler och fler ungdomar väljer att stanna kvar i kyrkan som unga ledare efter sin konfirmationstid. Klara, Mikael och Malte berättar varför de valde den möjligheten och vad det betyder för dem.
TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
Unga söker ansvar och gemenskap
Klara Fhager, snart 16 år, går Hotelloch turism på Virginska gymnasiet.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att bli ung ledare efter konfirmationen?
— Jag tycker om vår församling i Längbro och kände att jag ville vara kvar där. Det är mysigt och jag blev involverad.
Hur är det? Vad får du göra?
— Det är väldigt bra. Jag får hjälpa till med gudstjänster, dela ut nattvard, planera lekar och helt enkelt hänga med konfirmanderna.
Vad betyder det för dig?
”Det är mysigt och jag blev involverad.”
Mikael Dagernäs, 18 år, går Samhällsvetenskapsprogrammet på Karolinska gymnasiet.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att bli ung ledare efter konfirmationen?
— Att det finns mycket gemenskap där, inte minst bland de unga ledarna. Det märkte jag när jag själv var konfirmand, och då kände jag att den ville jag också vara del av.
Vad får du göra?
— Olika saker. Mest handlar det om att finnas där, prata med konfirmanderna. Om någon sitter ensam så kan jag gå dit och prata. Vi får hålla i lekar och olika övningar.
Vad betyder det för dig?
— Det känns väldigt bra att få ansvar, att de vuxna litar på mig. Ibland kan det vara lite tufft, men för det mesta är det bara roligt.
Något som du uppskattar lite extra?
— När jag får ha ansvar för en grupp själv. Då tänker jag mycket på att göra och säga rätt.
Vad är det bästa med att vara ung ledare?
— För mig är det att få vara med och visa hur det är i kyrkan, hur det är att vara en god kamrat. Jag vill vara ung ledare länge. Jag åker dit efter skolan och hänger med folk.
— Det betyder mycket. Det känns som en viktig uppgift att kunna hjälpa konfirmanderna och göra deras tid bra.
En händelse som du tycker sticker ut?
— Då tänker jag på resan till Tyskland förra året.
Vad är det bästa med att vara ung ledare?
— Det är gemenskapen bland ledarna, att ha ett gäng att vara med.
”Det känns som en viktig uppgift att kunna hjälpa konfirmanderna och göra deras tid bra.”
Välkommen
med du också!
Läs mer på svenskakyrkan.se/ orebro
i Svenska kyrkan
Malte Säfström-Rydén, snart 18 år, går Teknik på Tullängen.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att bli ung ledare efter konfirmationen?
— Vi var ett gäng som ville bli kvar efter vår egen konfa-tid. Det verkade roligt och intressant. Några är fortfarande kvar från den tiden, men nu har vi blivit ett nytt gäng. Jag har varit med i snart tre år.
”Det ger möjlighet att träffa
nytt folk”
Vad får du göra?
— Ofta handlar det om att bara finnas där, prata, hålla i lekar och hjälpa till med praktiska saker. I början handlar det mycket om att få igång den sociala gemenskapen.
Vad betyder det för dig?
— Mycket. Det ger möjlighet att träffa nytt folk, lära mer om andra. Det är en skön känsla att få finnas för andra. Något som känns extra värdefullt för dig?
— Att få göra nya konfirmander trygga. Många gånger är de lite introverta och blyga i början, men ju mer vi pratar med dem, desto öppnare blir det.
Vad är det bästa med att vara ung ledare?
— Umgänget. Att träffa nytt folk och gamla vänner. Bara att helt enkelt få vara där i kyrkan.
William Asefaw får miljöpris för smart lampa
William Asefaw får Svenska kyrkans miljöpris i Örebro 2025 för sin kreativa lösning på en global utmaning.
Williams innovation Saltchi Model1 visar att hållbarhet kan vara både enkelt och tillgängligt för alla. Saltchi Model1 är en lampa som drivs av saltvatten eller urin i stället för el. Juryn lyfter fram projektet som en kreativ och resurseffektiv lösning, med potential att göra verklig skillnad världen över.
— Miljöfrågorna påverkar både oss som lever i dag och kommande generationer. Genom miljöpriset vill vi lyfta fram hoppfulla exempel och personer som med mod och kreativitet bidrar till en mer hållbar
värld, säger Hanna Kjell, miljöstrateg i Svenska kyrkan i Örebro.
Miljöpriset instiftades 2023 som en del av Svenska kyrkans hållbarhetsarbete i Örebro, och detta är tredje gången det delas ut.
— Jag är både chockad och otroligt glad! Det här betyder jättemycket för mig, säger William Asefaw.
— Inte bara själva prissumman, utan framför allt det externa erkännandet för det arbete jag lagt ner. Det är också väldigt roligt att se att Svenska kyrkan engagerar sig på det här sättet i miljöfrågor. Stort tack!
NATHALIE JONSSON
➤ FESTLIG PRISUTDELNING. William Asefaw tar emot sitt pris den 23 november klockan 11 i en gudstjänst i S:t Nicolai kyrka. Möt årets finalister och läs juryns motivering på svenskakyrkan.se/ orebro/miljopris
William Asefaw visar upp en 3D-printad version av sin innovation Saltchi Model1. FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
Hanna Kjell.
Julen för nybörjare
Vilket år gäller?
■ Även om vår tideräkning utgår från Jesus födelse vet vi inte säkert vilket år han föddes. Om det var under kung Herodes måste han ha fötts senast år 4 f. Kr. Om födelsen ska vara förenlig med skattskrivningen, som nämns i evangeliets texter, så bör Jesus ha fötts år 7 f. Kr. Nuvarande tideräkning bygger på en felräkning under tidig medeltid.
Julafton eller juldag?
Julklappar
■ I Sverige firar vi av tradition helgdagsaftnar — så också julafton. Det beror på att enligt gammal tideräkning börjar helgen klockan 18 på kvällen före helgdagen.
■ Kommer från gåvorna som de österländska stjärntydarna kom med till Jesusbarnet. Gåvorna de gav var guld, rökelse och myrra. Vi tänker därför att de var tre, men i Bibeln framgår inte hur många de var.
Adventstjärnan
■ Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från herrnhutismen, en kristen rörelse från Tyskland. Vid stora firanden, som första advent, satte man upp en lysande stjärna. Efter ett tag blev tillverkningen av stjärnorna en del av julpysslet. Seden kom till Sverige under 1910-talet.
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ jul/varfor-firar-vi-jul
Julkrubban. Välkommen in i julens glada berättelse
– För mig är julkrubban som en extra gnistrande julkaramell. Det säger Karin Maltén, präst i Mikaels församling.
När julen närmar sig gör julkrub ban entré i många kyrkor och hem. En enkel scen som varje år påminner oss om julens berättelse.
Under julhelgen bju der flera av Svenska kyrkan i Örebros kyrkor in till familjegudstjänster vid julkrubban, uppskattade samlingar där julens berättelse väcks till liv mitt i julstöket.
— Julkrubban är ett sätt att kliva in i julberättelsen och göra den till vår. Det är som att också vi är där i stallet, säger Karin Maltén.
TRADITIONEN ATT ställa fram en julkrubba kom till Svenska kyrkan i början av 1900-talet. Då mötte den till en början motstånd, eftersom den ansågs främmande i vår kyrkotradition. Men med
När julkrubban kommer fram, då är julen här.
tiden fick den fäste, och under 1900-talets andra hälft blev den en självklar del i hemmen, kyrkorna och i julens gudstjänster.
— Vi människor behöver platser och traditioner som får oss att samlas kring hoppet om att ljuset lyser i mörkret. Julkrubbans sånger, böner och figurer hjälper oss att påminnas om julens budskap, att det heliga finns mitt ibland oss.
JULHELGENS MÅNGA gudstjänster bär alla på budskap om hopp, och samlingarna vid julkrubban har sin egen prägel. De samlar generationer och bjuder in både stora och små att delta.
— Alla kan vara med! Alla kan sjunga och alla kan göra vår fingerramsa om Josef och Maria som vandrar på vägen till Betlehem, säger Karin.
— Krubban andas julhelg, juleljus och änglasång. När den kommer fram, då är julen här!
NATHALIE JONSSON
➤ KOM MED på samling vid julkrubban! Läs mer på svenskakyrkan.se/orebro/jul
FOTO:
Den närmaste månaden besöker tusentals örebroare någon av de många konserter och musikgudstjänster som arrangeras i Svenska kyrkan i Örebros alla kyrkor.
Adventsgudstjänster, Christmas Carols, luciatåg, julkonserter och ”sjung-in-julen”-samlingar. Det finns över 150 möjligheter att uppleva advents- och julmusik. Många tar chansen att få sjunga med eller höra de fina sångerna — uppemot 15 000 besök brukar det vara från första advent till nyår i Örebros kyrkor och kapell.
I ALMBY församling blir det samlingar i både Almby kyrka och Den gode herdens kapell (i Brickebacken).
— All julmusik bjuder på stämning och vackra melodier. Det kommer mycket folk som vill sjunga med i psalmerna. Det känns att de har öppna sinnen för musiken och dess budskap om hur Jesusbarnet föds till
Kihlström.
vår jord, säger Tobias Kihlström, kyrkomusiker i Almby församling.
Fram till och med trettonhelgen kommer han att få spela de uppskattade julpsalmerna många gånger.
Vid några tillfällen är det tillsammans med barnkören. Med sitt luciatåg fyller kören kyrkan två gånger.
— Barnen tycker det är spännande och
Tips: Advent och jul i Örebro
■ Lunchmusik i advent. S:t Nicolai kyrka, onsdag 3, 10 och 17 december klockan 12.15.
■ Mässa för små och stora. Olaus Petri kyrka, 7 december klockan 10. Nikolausfest efter gudstjänsten.
■ Barnens högtid: Jul. Mosjö kyrka, 21 december klockan 10. Tal och musik på barns villkor.
■ Café Nikolai, intill S:t Nicolai kyrka i centrala Örebro, håller öppet på julafton klockan 12–16. Enkelt fika till självkostnadspris. Ingen föranmälan.
➤ FLER TIPS om allt som händer under advent och jul hittar du på svenskakyrkan.se/orebro/jul
Tusentals sjunger in julen: 150 samlingar fyller Örebros alla kyrkor
Almby kyrkokör sjunger i kyrkan under advent och jul.
kul att få sjunga för anhöriga och vänner.
Till Den gode herdens kapell i Brickebacken kommer besökarna traditionsenligt på fjärde advent för att få sjunga in julen tillsammans.
— Det är en uppskattad sånggudstjänst. För många är det en viktig start på julhelgen, säger Tobias Kihlström.
CATHRINE GUSTAVSSON
Sprid ljus i mörkret
Julinsamling annons
Tobias
Swisha för fred!
Golala Azizi lastar upp dagens inköp. Sandra Sånebo, områdeschef för Matmissionens butiker i Örebro och Karlskoga, tar betalt.
Fler får hjälp av Matmissionen
Matmissionen
● Drivs av Örebro Stadsmission. Är en butik som säljer produkter som riskerar att bli till svinn.
● Enbart medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet får handla. En person med inkomst på max 13 622 kronor/ månad efter skatt kan bli medlem.
● Butikens priser är ungefär en tredjedel mot en vanlig butik.
● Varorna i butiken kommer från grossister och butiker. De kan ha kort hållbarhet, vara kantstötta eller helt felfria. Sortimentet varierar stort.
● Konceptet Matmissionen finns på flera platser i Sverige.
”Det är roligt att komma hit och handla. Och bra att maten är billigare.” Det säger
Golala Azizi, en av nya Matmissionens närmare 850
medlemmar.
TEXT: CATHRINE GUSTAVSSON FOTO: TERÉSE SUNDH
FYRA KVINNOR väntar i soffan. De har bokat att få handla klockan 13, men ännu är det några minuter dit. De spanar in mot butiken. Ser att i dag finns många plommontråg, gott om krossade tomater och lite morötter. Borta i kyldisken syns ägg och mjölk. Däremellan både dricka, godis och vita bönor.
En ung man går fram till volontären Birgitta Johansson för att få komma in och handla.
— Du måste vara medlem. Här är all info om hur du ansöker. Behöver du hjälp är det
bara att du kommer tillbaka på torsdag, förklarar hon för mannen, och räcker över en lapp.
Birgitta har varit volontär i fem år, och sett hur Örebro Stadsmissions arbete utvecklats.
— Det är jättestor skillnad nu mot hur det fungerat tidigare. Här kan vi hjälpa fler. Jag tycker extra mycket om att det är mer kontakt med folk, säger Birgitta.
SJUKPENSIONÄR GOLALA Azizi har fyllt sin kundkorg med plommon, potatis, dricka, soppa och krossade tomater.
— Maten är billigare, det är bra. Jag har lärt mig att ha extra koll på datumen, för ibland kan något ha lite kortare hållbarhet, säger Golala,
”Nu kan vi hjälpa fler kunder, vi har mer mat och bredare kundkontakt. Det känns mycket bättre”, säger Sandra Mellsund.
Birgitta Johansson.
som brukar handla en eller två gångar per vecka.
Att det är lägre priser hjälper henne att kunna spara en buffert om hon till exempel skulle behöva gå till tandläkaren.
— Det är roligt också att komma hit, att träffa lite människor, säger Golala.
Medarbetaren Sandra Mellsund står i en liten disk där de säljer ”fåtals-varor”.
— Nu kan vi hjälpa fler kunder, vi har mer mat och bredare kundkontakt. Det känns mycket bättre, säger Sandra.
SVENSKA KYRKAN i Örebro stöttar Örebro Stadsmissions arbete ekonomiskt. — Det känns självklart. Stadsmissionen möjliggör att de mest utsatta i vårt samhälle kan få hjälp på olika sätt där övriga samhället inte når dessa människor eller riktigt räcker till, säger Timmy Leijen, kyrkorådets ordförande i Svenska kyrkan i Örebro. Nu är det kö i kassan. Kunderna lastar upp sina varor på bandet. Sandra Sånebo, områdeschef för Matmissio -
Hallå där...
Febe Stenson, direktor Örebro
Stadsmission
Christoph Sanders registrerar en stor sändning bröd.
nens butiker i Örebro och Karlskoga, tar betalt.
EN VÅNING ner är det full fart med att registrera varor. Christoph Sanders jobbar på med en stor sändning bröd.
— Det bästa med Matmissionen är att vi kan ha tre fokus: rädda mat, kämpa mot matfattigdom och erbjuda arbetsintegration, säger Christoph.
Hur har planeringen för att öppna en Matmission i Örebro sett ut? — I drygt tre år har vi pratat om att öppna här. Vi har letat efter lämplig plats. I mars i år skrev vi på kontraktet för lokalen på Storgatan 7. Matmissionen öppnade i slutet av augusti.
Hur har första tiden varit?
— Intensiv. Vi har fått ett fantastiskt gensvar från de nya medlemmarna. Det är bara en handfull som varit kritiska till den förändring som gjorts när vi gått från en Matcentral till en Matmission. Samtidigt behöver arbe-
tet fortsätta med donationer och leverantörer för att kunna erbjuda ett bra varusortiment. Vi vet att det kan komma kritik på utbudet. Men vi ser att vi har goda förutsättningar här i Örebro som kan arbeta nära lokala leverantörer och lager.
Vilka kommer för att handla?
— Pensionärer, ungdomar, familjer och ensamstående. Det är alla åldrar och kön.
— Vi hade som mål att ha 400 medlemmar efter en månad. Nu i november är vi redan uppe i närmare 850. Många saker i samhället indikerade att det fanns behov av en Matmission i Örebro, men jag är förvånad över att gensvaret blev så stort så snabbt.
Det fortsätter att vara liv och rörelse både i och utanför Matmissionens butik. Ett medelålders par bär två kassar mat över gatan. Ett ungt par hämtar en infolapp. En äldre man stannar sin cykel och spanar in i butiken. Tre tråg med plommon, överst i en återanvänd pappkasse, följer med en man ut ur butiken. Det är dags för nästa grupp av kunder att få handla. ■
Vilka är utmaningarna?
— Att få ihop alla delar det innebär att driva en butik. Det är stor skillnad mellan den lilla Matcentralen som vi hade tidigare och Matmissionen, både för medlemmarna och för oss som jobbar. Vi bygger verksamheten medan vi gör den.
Matmissionen tillhör ju Örebro Stadsmission, till vilken Svenska kyrkan i Örebro ger cirka 2,4 miljoner kronor i år. Hur ser du på kontakten och samarbetet med Svenska kyrkan?
— Vi har ett nära samspel när det gäller flera områden. Det handlar både om strategiska samtal och om det mer operativa nära våra respektive verksamheter och de människor vi möter. Vi finns ju så nära varandra i många frågor och samordnar oss mer och mer. Vi uppskattar samarbetet mycket och de möjligheter som det ger oss.
CATHRINE
GUSTAVSSON
Timmy Leijen.
Julens glada budskap håller även i oroliga tider. Det finns hopp och kyrkans dörr är öppen. Välkommen att fira advent och jul!
svenskakyrkan.se/orebro/jul
Numretskulturarv
Mosjömadonnan
är den äldsta madonnan i Svenska kyrkan i Örebro.
Här möter vi Jungfru Maria som madonna
Vinn biobiljetter!
KONSTNÄRER HAR under olika epoker avbildat Jungfru Maria med Jesusbarnet på skiftande sätt. Ibland är Maria en brud eller drottning, ibland en helt vanlig mamma. I flera kyrkor ser vi också Maria och Jesus avbildade i form av snidade träskulpturer, så kallade madonnor.
Den äldsta av madonnorna i vårt pastorat hör hemma i Mosjö kyrka och är troligen skapad på 1100-talet. Liksom andra medeltida träskulpturer målades den en gång i praktfulla färger.
Tidens gång har gjort att Mosjömadonnan numera saknar både händer och Jesusbarn, men det mest säregna är kanske hennes sorgsna ansiktsuttryck. Ville konstnären skildra en nybliven mors oro?
EDSBERGS KYRKAS madonna är troligen från 1400-talet och blev senare en del av kyrkans altaruppsats. Här är Maria en himmelsk drottning med krona och sittande på sin tron, vilket var vanligt för madonnor från denna tidsperiod.
Madonnorna i Olaus Petri kyrka och Almby kyrka är båda skapade av Maj Starck på 1980-talet. Båda bär himmelsblå klädnad karaktäristiskt för Maria, men vi ser också olikheter. Olaus Petri kyrkas Maria med sin son på armen är klädd i praktfull guldkrona och röd mantel, tecken på hennes särskilda uppgift som Guds mor.
I Almby kyrka ser vi en mer vardaglig Maria med dok över håret och det nyfödda lindade barnet tätt i sin famn.
EVA VON WALTER
Tävling!
Svenska kyrkan i Örebro delar sedan 2023 ut ett Miljöpris, för att uppmärksamma lokala initiativ som skapar hopp. I år gick miljöpriset till William Asefaw. Vad är det han har tagit fram?
1. En cykel med osynlig kåpa, som skyddar mot olyckor och nedkylning.
X. En kaffebryggare som kan återanvända kaffesumpen en hel dag, och få samma styrka på kaffet varje gång.
2. En lampa som drivs av saltvatten eller urin.
Skicka in ditt svar senast 1 februari 2026 märkt ”Tävling” samt namn och adress till orebro.mittilivet@svenskakyrkan.se eller Örebro — Mitt i livet, Svenska kyrkan, Storgatan 27, 703 63 Örebro. Vi utser tre vinnare, som får två biobiljetter var. Lycka till!
Grattis förra numrets vinnare!
RÄTT SVAR på tävlingen i förra numret var X) Sex grupper. Så många nomineringsgrupper ställde upp i det lokala kyrkovalet till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan i Örebro. 171 svar kom in i tävlingen denna gång.
VANN två biobiljetter var gjorde Rode Stenkvist, Ewa Felle Persson och Lars Blomkvist.
Dåtid möter framtid på förnyade kyrkogårdar
Hur utvecklar man en kyrkogård utan att förlora dess karaktär eller kulturhistoriska värde? Och sker det fortfarande begravningar på stadskyrkogårdarna?
Kyrkogårdsförvaltningen i Örebro ansvarar för begravningsverksamheten och kyrkogårdarna som ingår i pastoratet. En del av uppdraget är att utveckla och förnya de tolv kyrkogårdarna så att man kan fortsätta erbjuda olika sorters gravplatser i olika miljöer.
— Trender svänger, även inom gravskick. För oss är det viktigt att tillmötesgå önskemålen i så stor utsträckning som möjligt, säger Charlott Torgén, driftchef på kyrkogårdsförvaltningen.
ETT TYDLIGT exempel på att trender svänger är att det i dag är stor efterfrågan på askgravplatser.
— Det finns ett stort intresse för släktforskning och det avspeglas även hos oss. I stället för en minneslund vill nu många ha en specifik plats att gå till, berättar Charlott.
För att skapa utrymme för fler askgravplatser har man på Norra kyrkogården använt sig av ett gammalt linje-
Peter Andreasson, landskapsingenjör, och Charlott Torgén, driftschef, arbetar båda med att förnya kyrkogårdar.
gravfält, men behållit dess struktur och stenar. Även på Almby och Olaus Petri kyrkogårdar har man nyttjat återlämnade gravramar för att skapa nya gravplatser med ny plantering och sten.
EN VANLIG missuppfattning är att det inte längre sker begravningar på de äldre stadskyrkogårdarna, att det inte finns någon plats där. Men det stämmer inte. En kyrkogård kan vara 900 år och fortfarande användas och det är precis så det ska vara, poängterar Charlott.
Askgravplats, minneslund eller kistgrav?
Alla i Sverige har rätt till en gravplats i 25 år. Olika typer av gravskick medför olika kostnader, beroende på de val som görs. Det här är de olika gravskick som finns:
● KISTGRAV. En gravplats där en hel kista med den avlidne begravs direkt i jorden. Rymmer vanligtvis en till tre kistor. Har ofta en gravsten och blomrabatt.
● URNGRAVPLATS. En gravplats med gravsten där en urna förs ner i jorden. Det går att plantera eller ha gräs på graven. I en urngrav får det plats upp till sex urnor.
● ASKGRAVPLATS. Här får två urnor gravsättas. Platsen är skötselfri och har vissa begränsningar när det gäller utseende och smyckning. Stenar/skyltar tillhandahålls av kyrkogårdsförvaltningen.
— Vi vill inte skapa några museikyrkogårdar. Vi vill låta kyrkogården vara en aktiv miljö samtidigt som vi bevarar det kulturhistoriska värdet. Det är en balansgång, inte minst på de mindre kyrkogårdarna i stan. Det krävs stor hänsyn. Oavsett vad som ska göras handlar det om att få till ett samspel både mot gårdagen och morgondagen, förklarar hon.
MARIA WIDAR
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/kyrkogardsforvaltning
● MINNESLUND. Plats där askan grävs ner anonymt. Genomförs av kyrkogårdsförvaltningen utan att anhöriga är med. ingen namnskylt finns.
● ASKGRAVLUND. En variant av minneslund. Anhöriga får vara med vid gravsättningen och den avlidnes namn finns på platsen. Platsen märks inte ut, men det finns en gemensam smyckningsyta.
Vadå gemensam julfest?
”Vi vill skapa en mötesplats och ge dem som önskar möjlighet att träffa andra på julafton.”
Noraier Bator, vaktmästare
FYRA FRÅGOR till Sofia Heerman Schmidt, församlingspedagog, och Noraier Bator, vaktmästare, som är med och ordnar Svenska kyrkan i Örebros stora gemensamma julfest på julafton. I år är den i Längbro.
Varför har Svenska kyrkan en fest på julafton?
— Vi vill skapa en mötesplats och ge dem som önskar möjlighet att träffa andra på julafton. Alla är välkomna och jag är säker på att vi kommer att få en fin eftermiddag tillsammans, säger Noraier Bator.
— För en del är det här med jul inte så positivt. Olika saker kan påverka hur julen blir, och det kan vara omständigheter man själv inte alltid styr över. Då kan julfesten i Längbro vara ett välkom-
met alternativ, säger Sofia Heerman Schmidt.
Vilka är det som kommer?
— Folk från alla olika håll — alla olika människor du kan tänka dig! Vi räknar med barnfamiljer, ensamboende, par, unga, äldre. Alla är välkomna, både de som ofta hittar till någon kyrka och de som sällan eller aldrig sätter sin fot där, säger Sofia Heerman Schmidt.
Hur kommer julfesten att gå till?
— Vi startar klockan 11.30 i Längbro församlingshem med glöggmingel. Sedan blir det julmat och musik. Det blir långdans och julklappsutdelning — en enkel julklapp till alla, både små och stora. Firandet avslutas klockan 14.30. Den som vill är också välkommen att stanna på
Medlem i Svenska kyrkan?
Den här viktiga julfesten på julafton är du med och bidrar till. Tack!
Svenska kyrkans Sofia Heerman Schmidt, församlingspedagog, och Noraier Bator, vaktmästare, ser fram emot att få vara med och arrangera årets julfest i Längbro.
julbönen i Längbro kyrka, som startar klockan 15.00, säger Noraier Bator.
Hur gör man för att anmäla sig?
— Anmälan öppnar måndagen den 24 november och det är Svenska kyrkans informationsservice man hör av sig till. Det går att göra antingen genom ett personligt besök på Storgatan 27 i Örebro eller genom att ringa 019–15 45 00. Att delta i julfesten kostar 150 kronor per person för den som är 18 år eller äldre. Den summan betalas vid anmälan. Barn och ungdomar under 18 år deltar gratis. Sista dag att anmäla intresse är fredagen den 12 december.
CATHRINE GUSTAVSSON
➤ LÄS MER på svenskakyrkan.se/ orebro/nyheter/gemensam-julfest
