Historia: Fröken Ulla

Foto Eva Johansson Ulrica Christina Lönnbergs grav på Västerviks gamla kyrkogård är en kulturgrav som inte tas bort utan vårdas av församlingen.

Fröken Ulla var de fattigas välgörarinna

Ulla Lönnberg i Västervik var en god och religiös människa. På hennes gravsten står det inskrivet i guld “De fattigas wälgörarinna”. Stenen restes några år efter hennes död av stadens styrande.

Hennes dopnamn var Ulrica Christina men hon kallades fröken Ulla. Det berättar Helge Åkerman i en artikel i Västerviks-Tidningen den 8 december 1933. Då fanns det ännu folk som kom ihåg fröken Ulla och mindes henne som en vänlig och givmild gammal dam. Hon dog den 11 november 1879, 89 år gammal.

Ulla blev den sista i en stor syskonskara på tolv barn. Bara en av hennes systrar hade barn som ännu levde vid hennes död, övriga syskon och syskonbarn var döda. Kanske var det därför hon donerade så mycket pengar

till hjälp åt de fattiga i Västervik.

Föräldrarna var handelsmannen och rådmannen Anders Lönnberg, bondson från Vimmerby, och hans hustru Maria Gertrud Maechel som kom från en gammal borgarsläkt i Västervik. Den växande familjen bodde i Södra kvarteret nummer 18 och där bodde Ulla kvar hela livet. Denna fastighet ligger på Hamngatan 35 vid Stora torget i Västervik.

När hon föddes 1790 fanns det redan åtta syskon i familjen. En bror och en syster hade dött som spädbarn. 1793 föddes en lillasyster. Alla de fyra bröderna som levde till vuxen ålder gick till sjöss och förblev ogifta. En av dem försvann, han hade inte hörts av på 18 år konstaterades det vid moderns död. Två andra dog tidigt i livet.

Det här var en ganska välbeställd familj, som de flesta borgarfamiljer. Fadern Anders Lönnberg dog 1814 och modern Maria Gertrud Maechel dog 1823. Bouppteckningarna visar att de ägde sin bostad, de hade silver och guld och mängder av lösöre.

De hade flera pigor, ibland också drängar, de hade bodbetjänter och en bokhållare tills handlare Lönnberg dog.

När Ulla och hennes syskon var små var Anna Kajsa Österbom anställd som amma och blev sedan barnpiga.

Modern och barnen ärvde fastigheten och kunde bo kvar. Efter moderns död fick den äldste och då ende överlevande brodern Lars Didric största arvslotten och övertog fastigheten. De fem systrarna fick dela på motsvarande summa. Troligen köpte Lars Didric ut sina systrar för vid hans död 1836 stod han i skuld till sin ene svåger genom flera reverser.

Till slut var det bara Ulla kvar av syskonen och som enda arvtagare till både hus och hem. Redan 1862 hade hennes ogifta syster Sophia donerat en summa till fattigforts.

Under Ulla Lönnbergs tid utgjorde den vänstra delen av huset vid Stora torget i Västervik en egen fastighet och här bodde hon hela sitt liv.

Foto Eva Johansson

vården. Ulla fyllde på med 5000 riksdaler 1867. Detta var en pensionsfond som förvaltades av kyrkoherden och kyrkorådet. ”Behöfvande fruntimmer i församlingen tillhörande Pauvres Honteux”, alltså fattiga kvinnor ur borgerskapet, kunde få en livstids pension från fonden. 1871, när alla syskon var döda, donerade hon fastigheten till samma fond, att säljas efter hennes död. 15 000 kronor av försäljningssumman skulle sedan användas till att bygga ett hus där fyra fattiga ensamma kvinnor ur borgerskapet i Västervik skulle få bo och få sitt uppehälle. Hon skrev i sitt testamente att hon hoppades att staden skulle ställa en tomt gratis till förfogande. Så blev det också, tomten nummer 13 enligt den då nya stadsplanen. Tomten låg vid Vårdträdsplan. Huset finns inte kvar, det revs 1957 och idag finns det ett flerfamiljshus där.

Förvaltare blev borgmästaren och kyrkoherden plus tre ledamöter från stadsfullmäktige. Huset blev två våningar högt och kallades Lönnbergska stiftelsen. Hösten 1883 kunde de första fyra kvinnorna flytta in.

Enligt Ullas testamente skulle de boende vara minst 50 år fyllda och ogifta. Hennes fond ingår numera i den Lönnberg-Rundbergska Stiftelsen och förvaltas av Västerviks kommun. Bidrag kan idag delas ut till behövande ensamstående kvinnor, bosatta inom gamla Västerviks stad och som har fyllt 50 år. Så fröken Ullas minne lever kvar.

/Eva Johansson

Efter faderns död bodde modern, rådman Anders Lönnbergs änkefru Maria Gertrud Maechel, brodern coopverdiekaptenen Lars Didric Lönnerg och fröken Ulla tillsammans i huset i södra kvarteret nummer 18. Bild från husförhörslängden. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) AI:20 (1820-1825) Bild 810 / sid 145.

Födelsenotisen i Västerviks församlings kyrkbok visar att Ulrica Christina Lönneberg föddes den 1 februari och döptes den 5 februari 1790. Idel borgare var hennes faddrar: tullförvaltaren Sven Brunnmark, stadskirurgen Cohler, herr sekreteraren Ehrenphohl, amiralitetsskeppsbyggmästaren Fåhreus, fru överstelöjtnantskan Ehrenphohl, fru Wessén, fröken Ehrenphohl och mademoiselle Culchau. Bildkälla: Arkiv Digital, Västervik (H) C:5 (1770-1804) Bild 164 / sid 309.