Vad händer när vi tystnar?

Prästgården i Hjorted erbjuder en paus i livet genom aftonbön varje torsdagskväll och tyst retreat genom ”Stilla dagar”.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

Prästen Ulrika Robertsson tar emot oss på Bönegården vid den gamla prästgården i Hjorted, ett stenkast från församlingshemmet. Huset är spartanskt och enkelt möblerat, men inbjuder samtidigt till anspråkslös och enkel gemenskap.

– Just nu är prästgården min favoritoas. Det är en oerhört lugn och fridfull plats som ligger lite avsides. Annars uppskattar jag även naturen där det också är tyst, lugnt och skönt, säger Ulrika.

”Jätteviktigt med tystnaden”

Det var 2018 som tankarna började ta form om att göra något med prästgården som då stått tom under en period. Några brokiga möbler från olika håll kördes dit och aftonbönen på torsdagskvällarna var startskottet till att göra huset till en böne- och retreatplats.

Några gånger per termin erbjuds ”Stilla dagar” som är en tyst retreatdag för bön, reflektion, möte med en bibeltext genom vägledd meditation samt för- och eftermiddagsfika och lunch. Allt under tystnad. Varför då?

– Jag tror att det är jätteviktigt med tystnaden. Många är rädda för den och inte vana vid tystnad. Det är en chans att hinna höra sig själv och också att höra om Gud har något att säga. I min värld tror jag att vi kan höra Gud i våra egna tankar och i vår magkänsla. Det kan också vara ett tilltal från Gud genom andra människor som vi möter, säger Ulrika.

”En dag där axlarna sjunker”

En ”Stilla dag” börjar med fika och morgonbön och fortsätter sedan med ledd bibelmeditation där man får fokusera på några enkla rader att tänka och be över.

Sedan följer egen tid och gemensam lunch under tystnad, men med skön musik. Därefter mer egen tid inomhus eller genom en skön promenad. Dagen avslutas med en gemensam avslutande samling där tystnaden bryts och den som vill får dela med sig av sina reflektioner och tankar efter dagen.

– Många brukar beskriva en stilla dag som en dag där axlarna sjunker, att det är lugnt och fridfullt och att man är glad att ha vikt en dag för sitt eget välmående, säger Ulrika.

Så hittar du vilan i vardagen

För den som inte har möjlighet eller inte känner sig bekväm med en retreatdag ger Ulrika några tips på att hitta vilan och den egna andakten i sitt vardagsliv:

– Avsätt en plats i hemmet eller i din närhet där du kan vara tyst och i bön. Kan vara i en fåtölj, när du viker tvätt eller när du åker till jobbet eller skolan.

– Tänd gärna ett ljus (om platsen tillåter det) för att lättare hitta till lugnet.

– Försök att hitta en rutin för att regelbundet ta tid att andas ut.

Från tanke till handling

Ulrika hoppas att Prästgården i Hjorted kan fungera som en plats för bön och retreat för både kyrkanställda samt privatpersoner och grupper.

– Vi har haft bokningar av arbetslag inom kyrkan och privatpersoner sedan vi startade. Jag vill verkligen uppmana och uppmuntra att låta tanken gå till handling och boka en ”Stilla dag”. Hör gärna av dig om du har frågor och funderingar, säger Ulrika Robertsson. ■

VILL DU HÖRA ULRIKA BERÄTTA MER OM RETREAT?

Lyssna och se på vår podcast Pausa när Ulrika gästar avsnitt 8 (Se QR-kod).

Läs mer om Pausa på sidan 16.

KOMMANDE ”STILLA DAGAR”

Lördag 9 september, lördag 28 oktober, fredag 1 december. Kl. 9.00-15.00, avslutas med fika. Prästgården i Hjorted.

Tid för bön, reflektion, bibeltext genom vägledd meditation. Förmiddagsfika och lunch. Varmt välkommen som privatperson, grupp och arbetslag.

Anmälan och frågor: Ulrika Robertsson, 0490842 91, ulrika.robertsson@svenskakyrkan.se

Drop in-vigsel, kan det bli på riktigt? Så gick mina tankar när Södra Tjusts pastorat för femte gången ordnade drop in-vigsel på Alla hjärtans dag 14 februari.

TEXT: Larz Netz, präst i Västerviks församling FOTO: Filip Ewertsson

Drop in-vigslar, blir det som att ta in på ett vigselkapell i Las Vegas, Elvis-style? Eller något mer romantiskt med hjärtan kanske, massor av hjärtan! Alla hjärtans dag passar väl alldeles utmärkt för en drop in-vigsel? Eller blir det cringe – för att använda ett återkommande ord från min son då skämskudden behöver vara nära till hands. Eller blir det inte en vigsel riktigt på riktigt?

Sju par gifte sig

Så gick mina tankar på vägen till S:t Petri kyrka i Västervik då jag skulle vara vigselpräst för drop in-vigslar tisdag den 14 februari, på Alla hjärtans dag. Vigseln pågick mellan klockan 17.00-21.00. Vår administratör Heléne Thorsson tog emot hindersprövning i församlingshemmet och kollade att allt var i ordning. Barn- och ungdomsledaren Maria Elmerfjord hade förberett goodie bags, lite bubbel och godis till borden som var iordningställda för varje vigselpar och gäster de kunde tänkas ha med sig. Det första paret kom redan klockan 16.40 och sedan rullade det på. Sju par gifte sig denna kväll!

Överrumplades av det genuina

”Hej! Larz heter jag. Vad heter ni?” Så började vigselsamtalet. Efter några artighetsfraser kom vi in i det där meningsbärande i våra liv; relationer, omtänksamhet, enkelhet, gemenskap och närhet. Jag överrumplades av att det blev så genuina möten, att vigselparen delade sin livsberättelse och om mötet där kärlek uppstår. De där mötena som fångar livets innersta. Jag skrev ned några rader från deras livsberättelser och deras kärleksresa.

Högt och lågt. Det blev många skratt, allt avhandlat på kort tid. Några av paren har levt många år tillsammans och har familj, andra har träffats ganska nyligen.

”Det här var ju på riktigt!”

Paren fick välja in- och utgångsmusik, en psalm och en solosång. De fick välja från en lista. Ett av paren valde bara ett musikinslag, en solosång. ”Vi vill ha det enkelt.”

”Ja, då ses vi i kyrkan om några minuter”, sade jag efter vigselsamtalet.

Så ljöd klockorna och efter vigseln, på väg mot fotograferingen, sa något av paren ”Det här var ju på riktigt!” Ja, verkligen. Det är på riktigt.

”I kärleken är världen hel”

När jag stod där inför fjärde vigseln och redan fått ta emot så mycket förväntan och kärlek, så vackra löften och en innerlighet som bara smittar, då kunde jag inte annat än tänka: i kärleken är världen hel, vi behöver det. Paren utstrålar hopp för framtiden.

Efter alla vigslar var jag förstås trött - men mycket tacksam och glad över att vi i pastoratet ordnar drop in-vigslar.

Kärleken är helig

”Där kärlek sker – sker något heligt” sade en gång ”radioprästen” Ludvig Jönsson. Jag tror att alla vi i de två arbetslagen som arbetade med drop in-vigseln – allt från organister, vaktmästare, pedagoger, administratörer, kommunikatörer och präster och brudparen – kände just det: Där kärlek sker, sker något heligt. ■