DEN MOTVILLIGE KOMMINISTERN I MISTERHULT

Catharina Wikman var dotter till kyrkoherden Ericus Petri Wikman i Misterhult och gifte sig med församlingens komminister Abraham Hillman, som verkar ha varit en motvillig präst.

Ericus far Petrus Esbjörnsson, var kyrkoherde i Rumskulla, hans mor Margareta Retzius kom från en känd prästsläkt i Tjust och alla hans systrar gifte sig med präster. Att han själv skulle bli präst var nog givet.

Han prästvigdes 1707, arbetade en tid i Stockholm, drog ut som krigspräst under Karl XII:s ryska fälttåg och satt tre år i rysk fångenskap, enligt herdaminnet. Den uppgiften har senare ifrågasatts. 1712 blev han kyrkoherde i Misterhult, en tjänst han hade fram till sin död den 25 januari 1736. Hustrun Catharina Renner var dotter till en sadelmakare i Stockholm där hon föddes 1689.

Makarna Wikman i Misterhult fick med tiden åtta barn. Sju av dem överlevde barndomen och har många efterlevande. De två sönerna blev båda officerare och tre av de fem döttrarna gifte sig med präster. En av dessa var Catharina, som vigdes 1731 med komministern Abraham Hillman. De bodde i Grönhult som var Misterhults cappelansboställe (tjänstebostad för komministern), inköpt av församlingen 1703.

Abraham Hillman hade tillträtt sin tjänst hos kyrkoherde Wikman 1730, samma år han prästvigdes. 1705 föddes han på Jämserum i Misterhult, hans far Tore Johansson Hillman var borgare i Vimmerby, gästgivare och handlare i Misterhult.

1736 hade svärfadern dött och efterträddes av Magnus Arvidi Borænius från Linköping, som blev prost ett år efter tillträdet. Kanske kom Abraham inte överens med sin nye chef. Magnus Arvidi Borænius var "en man af eldigt sinne" enligt herdaminnet, vilket låter som att han kan ha haft ett häftigt humör.

Det verkar som om Abraham inte trivdes med livet som präst. 1744 tog han värvning som soldat och betalade två dukater för detta, kanske som en muta till regementsvärvaren. Som präst hade han sin plikt i församlingen och skulle inte blivit antagen som soldat. Tilltaget upptäcktes och värvaren blev åtalad. Abraham fick åka hem till Misterhult igen, troligen ganska missnöjd. I herdaminnet berättas att han därefter "blev anklagad för åtskilliga ämbetsfel".

Abraham och Catharina fick minst fem barn. Catharina dog i juli 1751 och bouppteckningen gjordes i slutet av januari 1753. Det var inget fattigt hushåll hon lämnade efter sig. Även om de inte ägde någon fastighet så hade de både guld och silver. Abraham hade lånat ut stora summor till sin bror Johan som var vice häradshövding, totalt 941 riksdaler. Det var ungefär lika mycket som en gård på 1/4 mantal var värd. Men i bouppteckningen tas summan bort från tillgångarna eftersom "Herr vice häradshövdingen Hillman är inte i det tillstånd att han kan skulden betala". Dessutom hade de egna skulder på 101 riksdaler.

Efter bouppteckningen verkar det ha blivit en tvist om arvet mellan Abraham och han svågrar och det tog till den 10 april innan allt var löst. Abraham hade sin prästlön och inkomster från gården men av någon anledning fick han pengaproblem och beviljades så småningom understöd ur kyrkans pensionskassa, trots att han upprätthöll sin tjänst så länge han levde Snart gifte Abraham Hillman om sig med änkan Elisabeth Sandberg. Abraham dog 1761 och efter hans död gifte änkan om sig med en dräng och därefter en fjärde gång med en bonde. Två av hennes styvbarn från ett av äktenskapen uppgav i en arvstvist vid häradsrätten att Elisabeth under tiden hon var gift med Abraham hade haft umgänge med drängen.

Det verkar inte som om Abraham Hillman hade något lätt liv.

Familjen Wikman har lämnat spår efter sig in i vår tid. 1731 fick kyrkoherde Wikman överta gården Torshult på 1/4 mantal, som styckats av från Virums säteri. Det var betalningen för ett lån han gett godsherren Olof Lennart Stråle af Ekna. Kyrkoherden lät då uppföra det hus som fortfarande är huvudbyggnad på gården. Gården övertogs av äldste sonen Per Wikman, bror till Catharina och löjtnant i fransk tjänst.

Präster är väldokumenterade. Från varje stift finns så kallade herdaminnen, kataloger över alla stiftets präster.

Det äldsta herdaminnet gavs ut 1785 och omfattar

Strängnäs stift. Det äldsta för Linköping stift är från 1840-talet och skrevs av Johan Isak Håhl, bibliotekarie vid Linköpings stiftsbibliotek. Det är han som berättar om prästerna i Misterhult på 1700-talet.

Herdaminnena bygger till stor del på församlingarnas egna Series Pastorum, som är en lista på församlingens präster. Den listan finns ofta i den äldsta kyrkboken och har kompletterats allt eftersom nya präster tillkommit. För Misterhults församling börjar herdaminnet med den förste kände kyrkoherden Ivar Ragwaldsson, som levde 1434. Series Pastorum börjar med Lars Haquim, som blev kyrkoherde i Misterhult 1593, son till Haqvinus Laurentii som hade samma tjänst 1563–1592. ■

Källor: Mattias Lomans släktforskning, Linköpings stifts herdaminne 1846, Misterhults kyrkoarkiv mm.

1. Den nuvarande kyrkan i Misterhult byggdes på 1770-talet men triumfkrucifixet över dörren till sakristian kommer från den gamla kyrkan, som är riven. Foto: Ulf Klingström.

2. Det var i den här gamla kyrkan i Misterhult som prästerna Wikman och Hillman predikade. Avritningen gjordes av byggnadsantikvarien Johannes Haquini Rhezelius 1634. Den här kyrkan revs 1780.

3. Gården Torshult med mangårdsbyggnaden som kyrkoherde Wikman lät uppföra. Bild från boken "Sveriges gods och gårdar, Norra Kalmar län", utgiven 1939.

4. Kyrkklockorna i Misterhult har ringt till gudstjänst ända sedan 1500-talet. Foto: Riksantikvarieämbetet.

5. I kyrkbokens Series Pastorum skrev Ericus Wikman om sin företrädare Hemming Handberg som tillträdde 1706 och "afsomnade" 1711, därefter om sitt eget tillträde den 1 maj 1713. Hans död 1736 blev inskriven av efterträdaren Magnus Arvidi Borænius. Bildkälla: Arkiv Digital.

6. Noteringen om Abraham Hillmans födelse den 26 mars i Misterhults kyrkbok. Hans far hette Thore Johansson men vad hans mor hette får vi inte veta. Bildkälla: Arkiv Digital.