

MISSIONEN OM tema






Advent- och juletid
Välkommen att dela julens innersta mening tillsammans.
Gud blev människa för att komma närmare oss. Kom och låt gemenskapen i julkonserter, Luciatåg och julens gudstjänster lysa upp din advents- och jultid.
Söndag 3 dec
Första advent
Kl. 10.00 Högmässa i Kumla kyrka.
Kumla kyrkokör, Pelle Andersson och Åke Rosengren - trumpet.
Adventsfika i församlingshemmet.
Lördag 9 dec
Vi sjunger in julen i Ekeby
Kl. 17.00 i Ekeby kyrka.
Lördag 9 dec
Luciakonsert med Karolinska skolans kammarkör
Kl. 18.00 i Kumla kyrka. Dirigent - Björn Johansson.
Tisdag 12 dec Julkonsert med Kävesta folkhögskolas musiklinje
Kl. 19.00 i Kumla kyrka. Ett blandat program med solister, kammarmusik och klassisk vokalensemble.
Anna-Sofia Gahnfelt - dirigent.
Julafton 24 dec
Samling vid krubban
Kl. 10.00 i Kumla kyrka.
Kl. 10.00 i Ekeby kyrka.
Kl. 10.00 i Hardemo kyrka.
Julafton 24 dec
Julnattsmässa
Kl. 23.30 i Kumla kyrka.
Kumla kyrkokör, Anna-Sofia Gahnfelt – sångsolist.
Julafton 24 dec
Julnattsgudstjänst
Kl. 23.30 i Ekeby kyrka.
Juldagen 25 dec
Julotta
Kl. 06.00 i Hardemo kyrka.
Kl. 07.00 i Kumla kyrka.
Kristoffer Markström – sångsolist. Hardemo kyrkokör.
Kl. 10.00 Högmässa i Hardemo kyrka. Hardemo kyrkokör. Kyrkkaffe i sockenstugan.
Onsdag 13 dec Luciakonsert med En Himla Kör
Kl. 19.00 i Kumla kyrka. Luciamanifestation för alla flickors rätt till ett värdigt liv. Ida Blomqvist - dirigent.
Torsdag 14 dec Gemenskapsträff i julens tecken
Kl. 14.00 i Kumla församlingshem. "Nu tändas tusen juleljus" Kören Till Glädje medverkar.
Arr: Kyrkor i Kumla i samverkan, RPG och Bilda.
Kl. 10.00 Högmässa i Ekeby kyrka. Helena Carlsson – orgel. Adventskaffe med tårta i prästgården.
Lördag 16 dec
Luciatåg med fordon
Kl. 16.00 i Kumla centrum. Luciatåg med a-traktorer och mopedbilar. Läs mer uppe till höger. ↗
Söndag 17 dec Vi sjunger in julen
Kl. 18.00 i Kumla kyrka. Kumla pastorats körer, HÖK orkesterförening, Magdalena Eriksson - sångsolist, Lars-Ove Eriksson - organist.

16 dec, kl. 16–19
Kl. 15.30, grusparkeringen vid Kumlahallen
Samling för deltagande A-traktorer, med start vid 16.00. Färdväg: Stenev.–Torget–Trädgårdsg.–Ö. Drottningg.–S. Kungsv.–parkeringen vid församlingshemmet och fritidsgården Kvisten.)
Kl. 16.30–17.45, parkeringen
Röstning av bäst pyntade A-traktor. 17.30
Korv och dryck
18.00 Prisutdelning
Kumlas Epa-Luciatåg samlar in pengar till Musikhjälpen. Bössan heter självklart: ”Kumlas Epa-Luciatåg”. Delta! Titta! Rösta! Bidra! Varmt välkommen! Evenemanget är alkohol – och drogfritt. Kontakt: Församlingspedagog Anna Karlsson anna.karlsson8@svenskakyrkan.se
Förträff
För dig 13–19 år. Vi samlas 13 dec, kl.19–21 vid fritidsgården Kvisten. Vi hjälps åt att pynta och har genomgång av Lucia-körningen. Det blir också jakt på chokladtomtar.
Arr: Svenska kyrkan i Kumla, Ung Fritid i Kumla, Trafikcenter, OKQ 8, Nerikes glasmästeri, Shell, AD bildelar Kumla.
Annandag jul 26 dec
Musikgudstjänst
Kl. 18.00 i Ekeby kyrka.
Sammanlyst för pastoratet.
Nyårsafton 31 dec
Nyårsbön
Kl. 15.00 i Ekeby kyrka.
Nyårsafton 31 dec
Nyårskonsert
Kl.18.00 i Hardemo kyrka.
Nyårskonsert med Vokalgruppen Krusakvittre - Fyra röster & krusiga folkmelodier. Therese Carlsson, Veronica Westerback, Kristin Ekblad, Ida Blomqvist.
Trettonde dag jul 6 jan
Gudstjänst med julspel
Kl. 14.00 i Hardemo kyrka.
Trettonde dag jul 6 jan
Musikgudstjänst
Kl. 18.00 i Ekeby kyrka.
Söndag 7 jan
Musik i Trettondagstid
Kl. 18.00 i Kumla kyrka. Kumla kyrkas vokalensemble, Brasskvintett under ledning av Staffan Sjösvärd, Lars-Ove Eriksson dirigent och organist.
SVENSKA KYRKAN I KUMLA
Södra Kungsvägen 63 • Box 6 692 21 Kumla • 019-58 93 00.
E-post: kumla.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/kumla www.facebook.com/svenskakyrkankumla Instagram: @svenskakyrkankumla
KUMLA PASTORAT
Kyrkofullmäktiges ordförande
Gudrun Persson tfn: 070-453 19 71
Kyrkorådets ordförande
Torbjörn Ahlin tfn: 073-842 74 54
KYRKOGÅRDSEXPEDITIONEN
Änggatan 37 • 692 38 Kumla • 019-58 93 50
E-post: kumla.kyrkogarden@svenskakyrkan.se
KYRKOBLADET
”OM livet i församlingen” ges ut av Kumla pastorat och utkommer fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: kyrkoherde Bo Jernberg 019-58 93 12. Omslagsfoto: Kristin Lidell, Ikon. Produktion: Think Happy Thoughts, 019-12 52 50. Tryck: Trydells Tryckeri.


STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
Kumla pastorat samarbetar med Studieförbundet Sensus

Mission leder till möten
Islutet av Matteusevangeliet kan vi läsa om hur Jesus ger sina lärjungar uppdraget att gå ut i världen och berätta om honom. Den här delen benämns som missionsbefallningen och utgör i grunden början på den världsvida kyrkan.
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:18-20
Utifrån missionsbefallningen kan vi definiera mission som kyrkans huvuduppgift. Under årtusendena har mission tagit uttryck på olika sätt. Under 1900-talet började kyrkan mer och mer reflektera över vad själva uppdraget egentligen innebar. Nya tankar ledde till en nyansering av själva uppdraget och ansvaret. Förenklat går det att säga att den nyorientering som gäller begreppet mission som skett, innebär ett skifte i hur kyrkan relaterar till mission men också till varandra. Istället för att mission ingår som ett moment i en större palett av aktiviteter som kyrkan kan ägna sig åt, är det snarare missionen som framställs som huvuduppgiften.
Mission för Kumla pastorat är, som det utrycks i vår församlingsinstruktion: ”… ett redskap för att förverkliga Guds vilja i världen, men inte ett mål i sig.” Till detta uppdrag inbjuds alla döpta till en livslång missionärskallelse. Dock kan mission också vara ett risktagande, genom att mission också leder till möten med nya människor, sådana som inte tänker som jag och som utmanar de egna förförståelserna. I en globaliserad värld handlar det inte längre om tro som möter otro, utan om tro som möter många olika sorters tro. Detta gäller också i Kumla pastorat, varför den respektfulla dialogen är så ofrånkomlig i mötet med människor. Vår uppgift som kristna, är att vara trovärdiga genom ord och handling och möta människor med respekt.

BO JERNBERG KYRKOHERDE


60 år av
brödragemenskap
Hardemo kyrkobrödrakår firar i år 60 år och har under sin verksamma tid endast haft fyra olika ordföranden. Nuvarande ordförande är Torbjörn Ahlin som antog uppdraget så sent som i år, jubileumsåret 2023. Det är en kår med anor och en fortsatt stark gemenskap. Då många kyrkobrödrakårer i Sverige har gjort bokslut är Hardemo kyrkobrödrakår fortsatt stark.
TORBJÖRN AHLIN MÅ VARA NY ORDFÖRANDE för Hardemo kyrkobrödrakår men han har varit medlem i många år. Det var hans far Ragnar som tog med honom till ett möte på 1980-talet.
– Jag minns att dåvarande ordförande, tillika församlingsrådets ordförande, Bengt Johansson drog fram en medlemsnål ur fickan och satte den på mig. Och jag sa ja, berättar Torbjörn.
När Hardemo kyrkobrödrakår bildades i början av 1963 blev

de tilltänkta bröderna inbjudna på ett något mer officiellt och högtidligt tillvägagångsätt. Det var ingen mindre än Torbjörns konfirmationspräst, Carl- Gustaf Nordberg, som tillsammans med kantor Nils Nilsson och hemmansägare Knut Nilsson bildade en tillfällig styrelse och beslöt att bjuda in fler potentiella bröder till grundandet av en kyrkobrödrakår i Hardemo. Inbju dan landade i brevlådan hos flertalet församlingsbor.



TILL ÅRSMÖTET KOM SJUTTON PERSONER och det beslutades att kåren skulle samlas var tredje vecka, oftast hemma hos någon av bröderna, i en form av stugmöte. Inför varje termin upprättades ett program med inbjudna talare, och varje samling inramades av psalmsång och bön. En mötesform som ser likadan ut än i dag. – Även nu, 60 år senare, bjuder vi in gäster och har ett mycket varierande program, det kan vara kyrkligt eller profant. Det är en bildande gärning som utförs och varje samling är fortfarande inramad av psalmsång, bön och textläsning ur Bibeln. Någon enklare förtäring hör också till. Det blir omkring fyra möten per termin med uppehåll över sommarmånaderna och jultiden. Varje vår gör bröderna en vårutflykt och då får även respektive följa med. – I år var vi till Birgittakyrkan i Olshammar. Vi har också och tittat på Degerfors kyrka och andra kyrkor runt om i vår bygd. Oftast är utflyktsmålet av kyrklig karaktär.


VÖRDADE BRODER!
VÖRDADE BRODER!
vi Hardemo kyrkobrödrakårs får att tilltala Vi ville se hur det förhåller sig och vi Dig till deltagande vårt den april hos hem.äg. Nilsson, Det blir med sällskaplig samvaro, kantor att som vid Andakt hålles kom- ville härigenom till stånd något bland dem så önska inom Hardemos innevånare och att detta bli ömsesidig välsignelse både för och för Har- kyrkliga gärning.
Hoppas vi i Hardemo kyrkobrödrakårs interimstyrelse får lov att tilltala Dig så. Vi ville gärna se hur det förhåller sig med möjligheten att bilda denna kår och därför inbjuder vi Dig hjärtligt till deltagande i vårt årsmöte tors- dagen den 4 april 1963 hos hem.äg. Knut Nilsson, Vreta, kl. 19.30. Det blir samkväm med sällskaplig samvaro, kantor Nils Nilsson kommer att visa Hardemofilmen, som upptogs vid Hardemos förenande med Kumla landskommun. Andakt hålles av kom- minister Nordberg. Vi ville härigenom få till stånd en något intimare gemen- skap bland dem som så önska inom Hardemos manliga innevånare och att detta skall bli till ömsesidig välsignelse både för bröderna själva och för Har- demo kyrkliga gärning.
GENOM ÅREN HAR MEDLEMSANTALET pendlat mellan 15 och 24 och även om de idag är en stadig krets är kyrkobröderna glada om nya medlemmar vill gå med i gemenskapen. – De som är medlemmar idag är väldigt trogna. Det krävs oftast att man är sjuk eller bortrest för att man inte ska kunna komma. Gemenskapen har en stor betydelse, förklarar Torbjörn.
samlades de i Hardemo sockenstuga och kvällens gäst var Anna Markström som berättade om sin resa till Ukraina och insamlingsstiftelsens Blåljus i Samverkans arbete. Ett ämne som berörde.
Det är lätt att förstå varför det här är en gemenskap som består. Vid varje kvällssamling får bröderna både andlig och lekamlig spis, de kan dela livets upp och nedgångar med varandra och de får möjlighet att varje gång lära sig något nytt.
– Jag ser en glädje och förväntan hos gubbarna när vi träffas och hälsar på varandra och går in till mötet, säger Torbjörn.
Hjärtligt välkommen till detta årsmöte som vi hoppas kommer att bli upptak- ten till många fler sammankomster.
Hjärtligt välkommen till detta årsmöte vi kommer att bli upptak- ten till många sammankomster.

Numera finns det inte många kyrkobrödrakårer kvar i Sverige. Kåren är i grunden en avdelning av Svenska kyrkans lekmannaförbund, som är en självständig frivilligorganisation inom Svenska kyrkan. Lekmannaförbundets nuvarande förbundsordförande är Anders Nordberg, och han är son till Carl-Gustaf Nordberg, som var med och tog initiativet till bildandet av Hardemo kyrkbrödrakår. Torbjörn berättar att Anders Nordberg gästade kyrkobrödernas 50-årsjubileum och predikade i högmässan samt deltog i det efterföljande samkvämet i sockenstugan. I år uppmärksammades 60-årsjubileet i samband med högmässan i Hardemo kyrka den 22 oktober. Torbjörn Ahlin presenterade då den jubileumsskrift som tagits fram och han framhöll den väldokumenterade historik som finns över kyrkobrödernas verksamhet. – Ett stort tack till min företrädare, tidigare ordförande Bernt Bengtsson, som har ordnat allt väldigt väl, upprättat listor över vartenda möte och tagit bilder. Det är guld värt.
EFTER HÖGMÄSSAN SAMLADES BRÖDER och inbjudna gäster till smörgåstårta och trevlig gemenskap i sockenstugan. Endast tre dagar senare var det dags för nästa träff med kyrkobröderna. Den här aftonen
BARA DE SENASTE ÅREN har sammankomsterna bjudit på intressanta ämnen såsom Sjukhuskyrkans arbete, vackra naturbilder från Närke, diakonins uppkomst, upprustningen av Trilobiten, om Karin BergööLarssons levnad och hur det är att vara hundförare i försvaret. Genom alla år har kyrka och kristen tro varit en viktig del men även reseskildringar och personliga minnen har förekommit. Trots uppehåll under coronaperioden har Hardemo kyrkobrödrakår anordnat omkring 500 träffar vid sidan om styrelsemöten. Och samtliga träffar är dokumenterade. På styrelsemötena planerar de för kommande träffar och vilka gäster som ska bjudas in. Som ny ordförande får Torbjörn nu ta ett extra ansvar för programmet. Vilken tur att han har ett långt politiskt engagemang inom kommun och region och har mött många intressanta människor genom åren. Hardemo kyrkobrödrakår har varit noga med att fira jämna jubileum. Nu tar de sikte på fler trevliga träffar innan det är dags för 70-årsfirandet.
Leva vidare och dela sorgen med andra
Ibland blir livet extra svårt. Då kan det vara skönt att få stöd och hjälp, och tröst i vetskapen att man inte är ensam. Svenska Kyrkan i Kumla finns till för alla och erbjuder
”Leva vidare-grupper” för dem som förlorat en nära anhörig genom dödsfall.
– När jag delar det svåra med någon annan får jag ro och jag förstår att jag inte är ensam, säger Zenita Renhult som förlorade sin son ifjol.
TEXT: ELIN HOLMBERG FOTO: KARL FRANK
Zenita Renhult kommer inte att glömma den dagen i november i fjol då hon fick ett telefonsamtal som skulle förändra hennes liv för alltid.
– Det är overkligt, berättar hon. Jag pratade med min son i telefonen, och några timmar senare så fanns han inte längre kvar.
Sonen, som då var 45 år gammal, hade tagit sitt liv.
– Det syntes inte utanpå hur han mådde, berättar Zenita.
Den finstämda allhelgonahelgen står för dörren. En helg som bjuder oss att tänka extra mycket på dem som inte längre finns bland oss.
Samtalsstöd och möten med människor som har det svårt är något som diakonin inom Svenska Kyrkan i Kumla vill ligga i framkant kring.
– För att beskriva det på ett enkelt sätt är det som att vara kurator men i kyrkan. Vi erbjuder mycket samtal, både för enskilda och i grupper. Det som är bra är att det går snabbt att få komma till oss, och vi för inga journaler, berättar diakonen Gunilla Celing Johansson.
Gunilla förklarar att inte alla känner till att kyrkan kan ge denna hjälp, men att allt fler kuratorer inom vården nu brukar tipsa om diakonin.
KYRKAN ERBJUDER OCKSÅ ”Leva vidare-grupper” som riktar sig till människor som förlorat en närstående genom dödsfall och som behöver stöd att komma vidare. Det är Gunilla som koordinerar de grupperna, som tidigare var traditionella sorgegrupper.
– Leva vidare känns som ett mer passande namn, eftersom det oftast är att leva vidare som man vill ha hjälp med. Här i Kumla bjuder vi in alla som drabbats av sorg de senaste fem månaderna, berättar Gunilla. Hon förlorade själv sin son genom självmord för nio år sedan.
– Det är något jag är öppen med och delar med mig av, säger hon och fortsätter:
– Att få träffa andra som varit med om sorg och få dela det är det viktigaste med gruppen. Många kan
känna sig ensamma i sorgen, att ingen annan kan förstå. I gruppen får många mod att dela sorgen. Gruppen träffas fem gånger. Många fortsätter sedan i andra grupper som finns inom kyrkan, och inte sällan knyts starka vänskapsband.
EN PERSON SOM GUNILLA INSPIRERADE att gå med i en sådan grupp är Kerstin Awad som blev änka i våras.
– Jag fick en inbjudan men var faktiskt ganska skeptisk till en början och trodde inte den skulle vara något för mig. Jag har redan ett stort kontaktnät omkring mig, berättar Kerstin.
Hon bestämde sig ändå för att gå med i gruppen, och det är inget hon ångrar.
– Det har varit jättebra för mig. Även om alla i gruppen har olika situationer så kunde vi relatera till varandras sorg ändå. Vi har både gråtit och skrattat. Sorgen är inte stereotyp, den går upp och ner och tar sig olika uttryck hela tiden.
I gruppen uppstod en fin gemenskap. Till exempel skulle inte Kerstin och Zenita träffats om det inte vore för den. Och trots deras olika ingångar och olika åldrar, har de funnit både tröst och glädje i varandra.
– Vi har olika upplevelser, jag fick inte säga farväl till min son och jag har förstått att sorgen kommer vara med resten av mitt liv, men gruppen har lärt mig förstå att jag inte är ensam, säger Zenita.
En drivkraft för henne i sorgen är också att försöka påverka samhället att bli öppnare och bättre.
– Det är mycket hyssj hyssj kring självmord. Till exempel skulle jag önska att suiciddagen uppmärksammas överallt, förklarar hon.
VARKEN KERSTIN ELLER ZENITA var aktiva i kyrkan innan de gick med i gruppen. Men nu är Kerstin medlem och deltar i andra aktiviteter som till exempel högmässa och ”Rastplats Kumla” som erbjuder soppa, samtal och trevligt samkväm ihop med andra.
– Det är opretentiöst och avslappnat. Kyrkan är öppen för alla och man får vara med även om man inte är medlem, det är rätt fantastiskt, säger hon.

Kerstin tänder ljus i kyrkans ljusbärare.


I Guatemala slutar hälften av landets flickor skolan före högstadiet och barnäktenskap är vanligt. Varje år rapporteras över 50 000 fall av våld mot flickor och kvinnor, och mörkertalet är stort. Men Act Svenska kyrkan stöttar människor som Alex Morales, som dedikerat sitt liv åt att bryta skadliga traditioner inom sitt samhälle. Genom kurser om könsroller får ungdomar nya möjligheter i livet.
– Skriv ner vad ni har hört om kön och genus, säger kursledaren Alex Morales och delar ut post-it-lappar till ungdomarna som sitter i en stor halvcirkel med sina pennor redo. De har just startat dagens gruppövningar på kursen om könsroller, som Act Svenska kyrkan stödjer här i Guatemala.
Ungdomarna rodnar när Alex pratar om biologiska skillnader mellan en kvinna och en man. Sedan skrattar de högt när han kommer in på skillnaderna i sociala förväntningar.
– Vad förväntas en flicka göra innan hon går till skolan? frågar Alex och ungdomarna svarar att hon ska gå upp tidigt och laga frukost och städa i ordning. Men svaret på vad en pojke ska göra är kort. Han behöver bara klä på sig och gå.
Pojkar får inte vara i köket Alex pratar med ungdomarna om hur hårt flickor och kvinnor tvingas att jobba hemma och att det är en gammal tradition att pojkar och män inte hjälper till. Många kvinnor vägrar att släppa in dem i köket. Det finns ett känt talesätt om att ifall en pojke vidrör sleven eller sopborsten så kommer hans framtida hustru att köra med honom. Det här är en uppfattning som alla i rummet känner igen. En flicka däremot förväntas oftast hjälpa till i köket redan från tidig ålder. I tonåren är det många flickor som slutar att gå i skolan och i stället bara gör hushållssysslor. De ska ju ända snart gifta sig.
– Traditioner som uppmanar unga flickor, från 13–14 år, att ingå äktenskap måste förändras. Det finns också traditioner som innebär att ett större ansvar läggs på flickor och kvinnor när det gäller uppgifter som att ta hand om hemmet och

familjen, konstaterar Alex. Han berättar också att organisationen Ixmukané som Act Svenska kyrkan stödjer har varit pådrivande för den nya lag som nu finns och förbjuder giftermål innan 18 års ålder. Nästa steg är att se till att människor känner till lagen, vilket är ett av de tydligaste målen med verksamheten som han driver.
Negativa könsroller leder till våld Guatemala är ett av de våldsammaste länderna i Centralamerika och anmälningarna av våldtäkter och annat genusrelaterat våld fortsätter att öka. Act Svenska kyr-

kans partner i Guatemala uppger att brott mot kvinnor, liksom brott mot barn, är de mest anmälda brotten med mer än 50 000 fall per år trots underrapportering. I analysen av en tolvårsperiod ökar det sexuella våldet, särskilt när det gäller fall där barn och ungdomar är inblandade. Många flickor gifts bort som barn och behandlas illa inom sitt äktenskap.

Ungdomarna på kursen får göra olika övningar där de utmanar traditionella könsroller som leder till diskriminering och våld mot flickor och kvinnor. De pratar både om vilka uppgifter som flickor och pojkar förväntas göra samt om vilka egenskaper som de förväntas ha beroende på sitt kön. Exempelvis att pojkar ska vara tuffa och hårda.
”Macho” utropar en av pojkarna i gruppen och alla skrattar igenkännande. Alex visar en bild med olika personlighetsdrag som associeras med flickor och pojkar. På flickornas lista finns ord som söt, lugn, omhändertagande och följsam medan pojkarnas lista består av begreppen aggressiv, ambitiös, självständig och tävlingsinriktad. Ungdomarna får sedan diskutera hur dessa förväntningar påverkar dem.
Kursen förändrar framtiden
Trettonåriga Christian och artonåriga Natalia är två av de ungdomar som deltar på kursen. De har båda erfarenheter av hur negativa könsroller påverkar dem i livet. Som enda sonen i sin familj känner Christian tydligt att det finns andra förväntningar på honom än systrarna. Han förväntas bidra med att tjäna pengar till familjen, för att han och hans tre systrar ska kunna äta mat och gå i skolan. Natalias pappa var tidigare
Fakta Julinsamlingen
Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling – för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap. Ingen flicka ska giftas bort! Swisha din gåva till 900 1223.

våldsam mot henne och hennes mamma. Men nu har hela familjen fått stöd av Alex och organisationen Ixmucané. De har fått lära sig om könsroller och kvinnors rättigheter.
– Ixmukané hjälpte mamma och hon sade till pappa att han skulle komma med och lära sig nya saker för att kunna få ett nytt liv. Och så förändrades vårt liv, berättar Natalia.
Christian håller också med om att kursen ger honom kunskap som kommer förändra framtiden.
– Aktiviteterna som jag gillar här är uppgifterna och övningarna där vi lär oss att säga ifrån till våld mot kvinnor, säger han och konstaterar
– Jag gillar att komma hit. Här får jag saker att tänka på!



Natalia, 18 och Christian, 13, deltar på kursen om könsroller och kvinnors rättigheter i Guatemala.
Alex Morales arbetar för en organisation som Act Svenska kyrkan stödjer i Guatemala. Han och kollegorna har under flera år rest runt i byarna i Quitchéregionen och nått ut till både ungdomar och män med sina workshops och kurser om att förändra skadliga könsroller.
Skadliga traditioner
Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, jul och lucia. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv –bara för att hon är flicka. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner!
Mer om flickors utsatthet
Miljontals flickor saknar egna identitetshandlingar, vilket innebär att de bland annat inte kan rösta eller öppna ett bankkonto. Flickor diskrimineras också i många länders familjerätt, som reglerar laglig ålder för giftermål, våld och övergrepp inom äktenskapet, grunder för skilsmässa och vårdnad om barn. I flera länder får flickor och kvinnor inte äga land eller ärva egendom. Därmed hamnar de i beroendeställning och får svårt att påverka sin egen situation. Rätten att erkännas som person påverkar tillgången till alla övriga rättigheter. Act Svenska kyrkan stödjer projekt över hela världen för att stärka flickors rätt till god hälsa, värdighet och makt över sitt eget liv.
Religiösa aktörer gör skillnad I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet.
Luciamanifestation!
Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgift. Hon hävdade rätten till sin kropp, sin tro och sina egna val. Lucia bröt mot förväntningarna att hon skulle lyda och underkasta sig. Än idag kämpar många flickor mot normer och traditioner som fråntar dem deras rättigheter. I årets Luciafirande manifesterar vi för att varje människa ska kunna bestämma över sin egen kropp och framtid. Var med du också – Swisha din gåva till Act Svenska kyrkan på 900 1223. Tack!
























GE BORT EN GÅVA SOM



VERKLIGEN BETYDER NÅGOT








I Act Svenska kyrkans gåvoshop kan du köpa julklappar och presenter till dina nära och kära: gavoshop.svenskakyrkan.se




PILGRIM’S WALK FOR FUTURE
Pilgrimsvandringar under 2024
Pilgrim’s Walk for Future, en pilgrimsrörelse inom Svenska Kyrkan med Pilgrimscentrum i Vadstena som utgångspunkt, engagerar sig i olika vandringar och aktioner för att främja biologisk mångfald och klimatsmarta val. Dessa vandringar inkluderar även internationella pilgrimsvandringar och storskaliga gemensamma aktioner. Ett exempel är den stora vandringen från Norden genom Europa till den betydelsefulla miljökonferensen i Glasgow för två år sedan.
I Kumla är vi aktiva inom Pilgrim’s Walk for Future och vandrar regelbundet, korta eller långa sträckor, för att stödja klimatet och vår skapelse. Vi samlas också varje onsdagskväll kl. 18.45 för diskussioner som rör klimat och pilgrimsperspektiv, och hur det relaterar till våra liv och vår tro. Med hjälp av bibelns texter om vår jord och dess levande varelser reflekterar vi över hur vi kan ta ansvar och bidra till den nödvändiga utvecklingen för att hjälpa vår planet.
För att fördjupa vår förståelse och gemenskap anordnar vi även halv- eller heldagar där vi deltar i klimatsmarta aktiviteter, diskussioner och lär av varandra.
Pilgrimsvandringar
Pilgrimsvandring erbjuder en chans till andlig reflektion, fysisk aktivitet och kontakt med naturen. Det främjar enkelt liv, inre frid och gemenskap med andra vandrare. Så här beskriver deltagarna från hösten pilgrimsvandringar sina upplevelser.
”Vi gick från vårt utomhusaltare i Mariaträdgården, över fälten till Sannahed. Runt på Sannahedsleden och tillbaka. Tempot var lugnt. Rytmen. Vilsamt. Upplyftande. Delande. Naturen missionerar. Skapelsen är vår nästa. Naturen är vår bästa vän. Vi måste ta hand om den!
Vi möts i längtan efter att förändra och göra skillnad för klimatet. Att mötas i dessa frågor känns viktigt och att möta likasinnade är fantastiskt! Det ”enkla livet” lockar.





ÄR DU NYFIKEN PÅ PILGRIMSVANDRING? I vår finns flera tillfällen att gå med i några kortare vandringar, delta i en pilgrimsretreat men också möjlighet att gå en längre pilgrimsvandring i sommar. Boka in redan nu!
11 feb
Vi vandrar efter gudstjänsten , mellan klockan 12 och 16.
9 mars
Vi gör en lite längre vandring , mellan klockan 10 och 15.
14 april
Vi vandrar efter gudstjänsten , mellan klockan 12 och 16.
Vi samlas vid pastorsexpeditionen.
Pilgrimsretreat 25–26 maj
Lördag 25 maj möts vi för en Pilgrimsretreat i Hällabrottets kyrka. Vi samlas klockan 9.30 med matsäck och kläder efter väder och går under lördagen en pilgrimsvandring, äter en god middag ihop på kvällen, firar andakt och sover gott på medhavd madrass eller liggunderlag. På söndagen efter frukost går vi in i en endagsretreat. Njuter av tystnaden, mediterar, ber, vilar, läser, allt efter eget tycke. Vi avslutar klockan 16.00. Anmäl dig till pastorsexpeditionen senast 20 maj på 019-58 93 00. 10–14 augusti
Helig är jorden – vi går för biologisk och andlig mångfald. Boka redan nu in sommarens längre pilgrimsvandring. Planen är att gå Katarinaleden genom Närke mellan 10–14 augusti. Vi övernattar utmed vägen i församlingshem eller andra tillgängliga platser. Mer information kommer men det kan vara bra att redan nu boka in datumen så du vet vad du gör dessa dagar.
Lös korsordet
Jesus ger lärjungarna ett uppdrag att gå ut i världen och berätta om honom – en missionsbefallning. Vi som kristna har också de uppdraget. Och du som läser den här tidningen har även ytterligare ett viktigt uppdrag. Det handlar om att med pennans makt nedteckna rätt bokstäver i rätt ruta. Om du klarar ditt uppdrag och lyckas att lösa hela korsordet vore det roligt om du ville klippa loss sidan och skicka in lösningen till pastorsexpeditionen. Då har du faktiskt chans att vinna ett pris.
BILD:ISTOCKPHOTO

OMGIVNING
TYCKA OM

SKOGSKATT
TAPPADE BALANSEN
ANVÄNDA KAUTSCHUK
HA GEMENSAMT KLAGAN
FINARE ÄN EN VANLIG STOL
FÖRST I MARIABÖN
ÄR DET ATT TALA
GRÖN STEN
EN AV TRE GÅVOR SOM NÄMNS I MATT 2:11
KAN MAN TA TILLFÄLLET I
ILLVILJA VÄRMEKÄLLA
TANDDEL SES MED SE
FULLSTÄNDIG
TÄNDA EN BRASA
VARA OSÄKER NEGATIVT INSTÄLLD
EN SORTS SKRI HAR KANSKE OLYCKLIG SÅLT
TIDEVARV ANRÄTTA
EF 4:32 VAR MOT VARANDRA
STÖRRE ÄN KVIST
KYLER LUFTEN FRAMÅTANDA
BELEVAD SKA MAN VÄL KOMMA
BLODSUGARE
LÄT STARKT OCH DOVT

Skicka in din lösning senast 1 mars 2024 till: Kumla pastorat, Box 6, 692 21 Kumla.
Namn:
Gatuadress:
Postnummer och
Om jag vinner godkänner jag att mitt namn publiceras i kommande nummer av Om livet i församlingen.
Vi säger grattis till vinnare Ingrid Eriksson som löste korsordet i nr 2 - 2023.
TYGSKADA FÖLJ MED!
ÄR UPPMÄRKSAM IDEL
DUM (?) FÅGEL RADIUM
POSITIVT SVAR I ROM
FILTRERA
ÄLDRE BETYG
NATURVETENSKAP MED LOGI
OSANNING
TAR SIG INTE STUGSITTAREN
MERINO
HÖGFJÄLL
NONCHALANT PERSON
SE IN I FRAMTIDEN
RESGODS KAN DET KATT
GÖRA HYSS SLÄPP DEN!
TYGAVFALL
MAMMA TILL ISAK LXXX
AV GLAS I SAGAN
LÄNGDMÅTT
FORNTIDA STAD
SYNCELLER
VÅRT VÄNORTSPASTORAT I TANZANIA
SMAKER OCH DOFTER
BLIR ORM MED KONDA
VET HUR MAN GÖR GE EN VINK
BILDAS VID INFEKTION GULLIG
ANVÄNDS FÖR ATT SAMLA IN PENGAR KYRKAN
JÄMNAR MED MARKEN
ÖPPET VATTEN REKLAM
NUMMER SOM FINNS I VISS MAT
Vi vårdar kulturarvet – tack vare våra medlemmar
Vi tar hand om våra kyrkor och kyrkogårdar, vi ser till att de är i bra skick och utvecklas så att kommande generationer kan uppskatta det unika kulturarv som dessa platser representerar. Kyrkan tillhör oss alla och kan varken säljas eller köpas. Den är vår gemensamma ägodel och sprider ständigt sitt budskap. Kyrktornen fungerar som fyrar, alltid lika pålitliga med att förmedla det goda, precis som de alltid har gjort. I dagens värld, där kommunikation är viktigare än någonsin, är det avgörande att vi fortsätter att använda våra kyrkor och kyrkogårdar som platser för att sprida viktiga budskap.
Du skall älska
Herren din Gud ... och din nästa

Ekumenisk bönevecka
Böneveckan för kristen enhet är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder. Temat för Böneveckan 2024 har tagits fram av en ekumenisk arbetsgrupp från Burkina Faso utifrån liknelsen om den barmhärtige samariern från Lukasevangeliet kapitel 10. Där beskrivs hur en laglärd frågar Jesus vad han ska göra för att få evigt liv. Jesu svar tecknar en bild av en kärlek som sträcker sig långt bortom de gränser den laglärde kunde föreställa sig.
Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv. (Lukasevangeliet 10:27)
I Kumla pågår den ekumeniska böneveckan mellan 14–21 januari. Det blir sammankomster varje dag i de olika kyrkorna. Se exakt program på hemsidan när det närmar sig.

Konsert – Oboe möter orgel
Lördag 3 februari klockan 18
Vi hälsar dig varmt välkommen till en speciell musikkväll! Kom och upplev en konsert där oboen och orgeln/pianot, framfört av Mårten Larsson och Lars-Ove Eriksson, möts och fyller kyrkorummet med vacker musik. Vi ser fram emot att dela den stunden med dig!
EN HÄLSNING FRÅN MARUKU
Vårt vänpastorat i nordvästra Tanzania

Det är början av november och vi går vi mot vinter i Sverige. Kyrkoherde Milton Mufuruki minns när han tillsammans med en delegation från Maruku besökte Sverige för ungefär fyra år sedan. Han minns snön och de glada minnena den skapade. I Maruku är det nu en period med både regn och solsken, grödorna ser gröna och frodiga ut och människor har börjat skörda bönor.
MILTON BERÄTTAR VIDARE om det glädjefyllda besöket av Anna Martinson, tidigare organist i Kumla, och hennes delegation från Askersunds pastorat, som ägde rum den 8 oktober 2023 i Maruku församling. De firade söndagsgudstjänst tillsammans och sjöng många sånger. De hade även besök av en kör från Bwizanduru som bidrog till den festliga stämningen. De läste upp hälsningar från Kumla pastorats kyrkoherde Bo Jernberg vilket gav en känsla av glädje och samhörighet.
NU FÖRBEREDER DE SIG, precis som vi, för advent och jul. Det betyder bland annat att besöka kristna i församlingen. För många föräldrar är det också en tid då de försöker samla in pengar för skolavgifterna för det kommande skolåret 2024, som börjar i januari. Skolavgifterna utgör en betydande ekonomisk börda för många familjer. Milton nämner också att i december kommer människor från staden till byn för att fira jul med sina familjer och det är en tid fylld med både glädje och gemenskap.
VI ÄR GLADA FÖR VÅRA VÄNNER I MARUKU. Det är utvecklande med globala band som sträcker sig över geografiska gränser. Det är ett bevis på hur människor från olika kulturer och platser kan dela glädje, hopp och tro.
UNDER HÖSTEN HAR BARN i våra verksamheter målat några teckningar som vi skickade med delegationen från Askersunds pastorat till Tanzania. Teckningarna överlämnades till barn i Maruku som sedan målade egna teckningar som fick komma med till Sverige. Här är några av teckningarna som barnen i Maruku har målat.






