OM livet i församlingen - nr 1 2024

tema

FRÅN DÖD TILL LIV

Drop-in-vigsel

i vackra Ekeby kyrka

Lördag 25 maj

Inget behov av att stressa över detaljer – Vår drop-in-vigsel gör det möjligt att omfamna kärleken utan krångel.

Att tänka på redan nu

1 Börja med att fria till din partner och få ett ”JA”.

2 Ordna med medlemskap om inte någon av er är medlem.

3 Beställ hindersprövning från Skatteverket.

4 På den stora dagen tar ni med er varandra, ringar, godkänd hindersprövning och giltiga legitimationer.

Håll utkik på hemsidan framöver för mer information: svenskakyrkan.se/kumla

SVENSKA KYRKAN I KUMLA

Södra Kungsvägen 63 • Box 6 692 21 Kumla • 019-58 93 00. E-post: kumla.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/kumla www.facebook.com/svenskakyrkankumla Instagram: @svenskakyrkankumla

KUMLA PASTORAT

Kyrkofullmäktiges ordförande

Gudrun Persson tfn: 070-453 19 71 Kyrkorådets ordförande

Torbjörn Ahlin tfn: 073-842 74 54

KYRKOGÅRDSEXPEDITIONEN

Änggatan 37 • 692 38 Kumla • 019-58 93 50 E-post: kumla.kyrkogarden@svenskakyrkan.se

KYRKOBLADET

”OM livet i församlingen” ges ut av Kumla pastorat och utkommer fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: kyrkoherde Bo Jernberg 019-58 93 12. Omslagsfoto: Karl Frank. Produktion: Think Happy Thoughts, 019-12 52 50. Tryck: Trydells Tryckeri.

STUDIEFÖRBUNDET SENSUS

Kumla pastorat samarbetar med Studieförbundet Sensus

Rastplats

Varje onsdag i Kumla kyrka Varmt välkommen till Rastplats – en paus mitt i vardagen. Du får komma som du är och delta i en eller flera delar av kvällen utifrån vad som passar just dig. 17–17.45 Soppa och bröd 18.00 Veckomässa 18.45 Livsnära samtal med kaffe/te

Café Bara vara

Varje måndag 15–18 i Paradiset – gula huset bredvid Kumla kyrka. Ett öppet café för alla åldrar med gott fika och god gemenskap. Välkommen att fika go’-macka och kaka, kaffe eller te.

Följ med på en enkel

pilgrimsvandring

Under våren 2024 gör vi två pilgrimsvandringar och du är hjärtligt välkommen att följa med på en vandring i lugn och ro. Vi pratar i positiv anda om orosmolnen kring klimatet. Hur kan vi göra skillnad, var och en och kanske tillsammans.

9 mars, kl. 10–15, lördag, en längre vandring

14 april, kl. 11.30 efter gudstjänsten Vi samlas framför pastorsexpeditionen. Vi går en lokal vandring och utforskar bland annat pilgrimens sju ledord och följer naturens växlingar i våra vackra omgivningar. Ta med matsäck, dryck, sittdyna och kläder efter väder.

21 april, kl. 11.30 Den här söndagen samlas vi efter gudstjänsten i Kumla kyrka och äter en soppa tillsammans. Runt 14-tiden ger vi oss av med fika i ryggsäcken. Vi vandrar mot Ekeby kyrka för att vara med på mackafika och sinnesrogudstjänst i Ekeby kyrka kl. 17–19. Du följer väl med?

Fastan – en tid av eftertanke

Fastan inträder när naturen börjar vakna till liv, det liv som tidigare har varit dött börjar sakta att bli levande igen. Fastetiden inleds med Askonsdagen, dagen efter fettisdagen. I gamla tider sökte man ofta efter dolda samband mellan liv och tro. Antingen sådana som redan fanns, eller sådana som det var lätt att skapa. Fastans längd på 40 dagar har sina förebilder i både israeliternas 40-åriga ökenvandring och i Jesu fasta under 40 dagar i öknen (Matt 4:1–11).

Vår tradition av fasta började med den gamla tidens botgöringsperiod. Då beströddes de som skulle göra bot med aska på huvudet och speciell klädnad kunde också användas. Idag använder vi också aska i samband med fastans början på askonsdagsmässan. Då kan prästen teckna ett kors i pannan på de som vill. Askan kommer från brända palmblad från föregående års palmsöndagsgudstjänst.

Söndagen under första delen av fastan är mer präglad av dopundervisning som förr ägde rum under dessa veckor. En undervisning som ledde fram till dop på påsknatten. Också i vår tid bjuder många församlingar in till dop under någon av påskens gudstjänster. Under fastetidens senare del, brukar vi tänka att vi följer Jesus på den sista vandringen till Jerusalem, och vi försöker leva oss in i hans tankar och känslor. Vi går tillsammans med honom på det som såg ut att vara både lidandet och dödens väg. Men denna väg skulle visa sig vara livets väg genom uppståndelsen. Här är det dock viktigt att nämna att den här delen bara gäller den sista delen av fastan, dvs. det som vi brukar benämna som passionstiden.

Att fasta betyder inte nödvändigtvis att avstå från just mat. Man kan också avstå från annat som tar en stor plats i livet. Samtidigt kan fastan vara en period under året då vi försöker teckna en realistisk bild av oss själva, på gott och ont. Fastan är tiden då vi frågar efter det sanna livet, och därför en tid då vi faktiskt får tala om det svåra. Glädje och fest har sin tid, men eftertanke och omvärderingen har också sin tid.

BO JERNBERG KYRKOHERDE

När Sara Fintling tänker

på påsk, väcks först minnen

från barndomen till liv, med äggjakt, påskkärringar och påskbord med släkten.

Hennes relation till påsken har dock utvecklats och fördjupats med åren.

Numera är det också en tid för reflektion och tro.

SARAOCHPÅSKEN

En resa genom traditioner, tro och reflektion

FÖR SARA VAR PÅSKÄGGET med godis ett stort inslag i helgens firande när hon var barn. Att få leta efter ägg, gömda av påskharen, var en tradition som hon gladdes åt, särskilt under en period när de bodde i Tyskland. Hennes föräldrar var utsända som missionärer och arbetade i en församling i Osnabrück.

– Då var det jättestort med Osterhase, påskharen, berättar Sara.

HON MINNS ÄVEN att det var en tid för familjetrevligheter med besök hos släkt och vänner. Men för Sara handlar påsken inte bara om yttre traditioner, den har också en djupare betydelse för henne på en personlig och andlig nivå. Eftersom hon har växt upp i en kristen familj har hon också besökt kyrkan under sin uppväxt. Och hon minns det som att hon ganska tidigt tyckte att det kristna budskapet var viktigt för henne. – Jag tänker att påsken verkligen är den största högtiden för mig utifrån min tro, förklarar hon.

I KYRKAN HAR SARA FUNNIT en meningsfullhet i att fira påsk i gemenskap med andra. Det är inte bara en tid för firande utan också

för reflektion över Jesu lidande och uppståndelse. Gud blir människa, lider och dör. Och mitt i allt det där mörkret väcks livet igen. Och det är det största hoppet.

– Det tror jag är något som människor längtar efter att få höra, säger hon. Sedan tror jag att vi som kyrka kan bli grymt mycket bättre på att berätta om det på ett sätt som blir tillgängligt för människor.

Det här är en aspekt av påskens budskap som särskilt berör Sara – tanken att Gud vet vad det är att vara människa.

– Jag tycker det är stort på något sätt. Att vi tror på en Gud som vet vad det är att vara människa, en Gud som vet vad det är att lida. En Gud som till och med vet vad det är att dö.

TANKEN PÅ EN MEDKÄNNANDE GUD, som inte bara är avlägsen och oåtkomlig utan som faktiskt delar människornas bördor och glädjeämnen, är något som betyder mycket för Sara. Hon tänker inte att Gud ska rädda henne från all smärta.

– Min tro är på en Gud som går med mig genom mörkret och därför kan vägen bli lättare att uthärda, för han vet precis vad det handlar om, säger hon.

Att få leva med i kyrkoåret och reflektera över fastan är något som Sara också värdesätter. Även om hon inte alltid praktiserar fasta på ett strikt sätt, ser hon värdet i att avstå något viktigt för att påminna sig om det som är ännu viktigare.

– Jag tycker det finns något friskt med fastan och att låta mitt liv leva med i kyrkoåret på ett sätt som faktiskt berör min vardag.

I TRADITIONER SOM PÅSKÄGGSJAKT och samling vid påskbordet finner hon glädje och i kyrkans gudstjänster och gemenskap finner hon en mening och en kärna av hopp mitt i påskens budskap. Och hon hoppas att fler vill upptäcka påskens mening. Därför vill Sara uppmuntra dig som inte alls är särskilt kyrkvan att leta dig till kyrkan i påsk, prova att leva med i påsken och se vad som händer, vad du känner, vad du tänker när du hör texterna. Det kan bli starten på en spännande inre resa!

FRÅNFLYKT

TILL GEMENSKAP

Basem Toma är aktiv i församlingen. Han är kristen katolik och kommer ursprungligen från Irak. Han delar sina minnen och erfarenheter från både sitt barndomsfirande av påsken och hans engagemang i flyktinglägret i Turkiet, där han väckte hopp och gemenskap genom sin tro.

BASEM MINNS PÅSKFIRANDET FRÅN SIN BARNDOM som innehöll besök hos släkt och vänner, godis och äggmålning.

– Vi gick till kyrkan tillsammans med familjen på Påskdagen och sedan besökte vi varandra. Vi gick i olika grupper och önskade varandra glad påsk med orden ”Kristus är uppstånden”, berättar han. Då kunde man också få med sig lite godis hem.

DENNA TRADITION AV SAMHÖRIGHET OCH

GLÄDJE har varit viktig för Basem och är något som han har burit med sig in i vuxenlivet. Men Basems relation till tro och gemenskap sträcker sig också bortom barndomens påskfirande. Efter att ha flytt med familjen från Irak till Turkiet, en flykt som inte var lätt, satt han en dag i flyktinglägret utan något att göra. Han plockade då fram en Bibel och började läsa. Två nyfikna flickor frågade honom vad han gjorde och han berättade att han läste i Bibeln. De undrade om de fick höra och Basem började läsa. Nästa dag kom det fyra barn för att lyssna på honom. Snart började fler och fler unga ansluta sig till deras sammankomster och intresset för att lyssna till Basem växte och gruppen blev snart 30–40 personer. – Jag ville bara lyfta belastningen lite från föräldrarna, säger han om sitt beslut att läsa Bibeln för de unga i lägret.

BASEM MINNS EN AMERIKANSK SOLDAT, tillika präst, som kom till lägret. Han hade hört talas om en ung kille som läste ur Bibeln och förklarade för barnen. Han sökte upp honom och frågade om det fanns något han kunde hjälpa till med. – Jag behöver tält för ibland regnar det, svarade Basem.

– Du räddade min pojke. Han som var arg på mig och arg på sin lillasyster. Han har blivit en helt annan pojke under tiden som du tagit hand om honom. Han lyssnar på mig, berättade mamman.

NÄR BASEM KOM TILL SVERIGE FICK HAN ETT BREV från pojken som nu befann sig i USA . Han skrev ”Kommer du ihåg att jag sade till dig att jag också ska bli som du? Nu står jag här i kyrkan och hjälper präster. Jag gör som du!” Brevet värmde Basems hjärta. Han har också fått mycket kärlek för sin insats. Och han har givit mycket kärlek. Några har frågat hur han orkade att ta sig an en sådan grupp.

– Tomorrow, sa amerikanen och dagen efter kom han med ett stort Röda korsettält som räckte till över 200 personer. Emellanåt kom det en annan präst till lägret och då firade de gudstjänst. Basem var med och ledde ungdomar i lovsång, sånger som de hade lärt sig tillsammans.

Basem minns särskilt en pojke som var ganska stökig. Hans mamma kunde inte ta hand om honom. Han fick frågan om han ville vara med i gruppen. Pojken svarade bestämt att han hatade skolan och att han inte ville vara med. Basem förklarade att det här var något annat. Och när de upptäckte att de hade ett gemensamt intresse för fotboll lyckades han få pojken att komma tillsammans med tre andra från hans fotbollslag. Efter en vecka var hela laget med. Precis innan Basem skulle lämna flyktinglägret kom pojkens mamma till honom.

– Jag vet inte. Gud ger mig kraft, svarade Basem. Han fick också lova att han skulle arbeta i kyrkan och särskilt arbeta med barn och ungdomar. Idag är Basem med och hjälper till i kyrkan och han arbetar med barn i skolan. Han har också kvar sin övertygelse att med kärlek och kraft kan man göra under. Det finns inget som är omöjligt. Vatten kan gå genom sten, med tålamod.

NU NÄRMAR SIG PÅSKEN , en betydelsefull högtid för Basem. Påskens budskap om att livet besegrar döden väcker hopp. Basem tänker att Gud blev människa för att människan ska komma till Gud.

– Han har testat att vara människa. Han har känt fattigdom, hunger, glädje och sorg, blivit hånad och torterad.

Däri finner Basem kraft att fortsätta ge från hjärtat till andra, att sprida hopp och kärlek, oavsett de utmaningar vi möter.

Först mat. Sen allt annat.

En kedjereaktion av våldsamma konflikter, torrperioder och isolering, har gjort livet ofattbart svårt för bönderna i södra Sydsudan. Augustine, som själv växt upp här, vet vilka utmaningarna är och gör allt för att möta dem. Dagligen kämpar han för människors rätt att få äta sig mätta.

Augustine ansvarar för försörjningsrelaterade insatser på Act Svenska kyrkans sydsudanesiska partnerorganisation CDSS.

Budi County, i södra Sydsudan, har under lång tid plågats av våld och konflikter. Detta har gjort att många jordbrukare är rädda för att överhuvudtaget vandra i väg till sina jordbruksmarker. Och har därmed gått miste om ny kunskap. Augustine Lokonyen Pat jobbar för Act Svenska kyrkans lokala sydsudanesiska partnerorganisation Community Development Support Services, CDSS – Min roll är att säkerställa matsäkerhet. Att jordbrukare här omkring har rätt förutsättningar för att kunna producera mat på ett hållbart sätt. Jag reser runt i området och utbildar bönder i nya odlingstekniker och miljömedvetenhet. Vi har kommit en bra bit på vägen, men det finns så mycket mer att göra, säger han.

Jobbat länge för mänskliga rättigheter

Augustine, som är 56 år gammal, har arbetat på CDSS sedan Sydsudan blev ett självständigt land 2011. Men även innan dess, när området härjades av ett regelrätt inbördeskrig, jobbade han för olika hjälporganisationer, helt ideellt utan betalning. Allt för att stötta människor i utsatthet. Han är född och uppvuxen i Budi County och har på nära håll sett hur kriget och sedan den allmänt osäkra situationen påverkat matsäkerheten negativt.

Ensidigt odlande

Även om södra Sydsudan vanligtvis är grönt och bördigt så är torrperioder inte ovanliga. Och de får förödande konsekvenser. Eftersom man odlat väldigt ensidigt, med få typer av grödor, går större delen av skörden förlorad när

torka, skadedjur eller smittor slår till mot odlingarna. Även om Augustine försöker sprida kunskap för att öka odlingarnas motståndskraft, så är det många som inte velat ta till sig av hans metoder.

– De flesta gör inte som man säger. De har sina traditioner och vanor och börjar ogärna med nya odlingsmetoder, säger Augustine.

Men organisationen CDSS har hittat en lösning som fungerar.

Demonstrationsjordbruk

På ett stycke mark uppe i bergen driver CDSS ett eget jordbruk där de själva odlar sådant som inte odlats i trakten tidigare. Nagishot demonstrationsjordbruk, bevisar att många olika grödor och frukter kan växa väl i området. Det handlar exempelvis om särskilda typer av kål, vitlök, pota-

tis, och olika frukter. Även gröna matbananer, som är en vanlig basföda i flera andra närliggande länder men som inte odlats just här, växer nu på CDSS mark. Lokala bönder får komma hit och hämta plantor gratis för att kunna skapa nya odlingar på sina egna marker. Här demonstreras även nya metoder och tekniker för odling. Att människor kan se med egna ögon vad som fungerar, snarare än att bara bli uppmanade med ord, har gett resultat.

– Bönderna här har använt föråldrade jordbruksmetoder. Om man odlar majs alldeles för tätt så får man nästan ingen skörd. Vi visar att resultatet blir mycket bättre om man lämnar lite utrymme mellan plantorna, säger Augustine.

– Bönder lär av varandra och det hela blir till en kedjereaktion som kan gå i många positiva riktningar och resultera i förbättringar även på andra områden.

Isolerat läge med dåliga vägar

Under vissa säsonger växer det väldigt bra i Budy County. Så bra att det som växer skulle kunna försörja långt fler människor i närliggande delar av landet, och kanske också i grannländerna, menar Augustine. Men vägarna sätter stopp. I området där CDSS är verksamma finns inte en enda asfaltsväg och de små grusvägarna är i så dåligt skick att lastbilar inte tar sig fram. Som en konsekvens går stora mängder mat till spillo under dessa perioder.

Att promenera långa sträckor kan vara livsfarligt – Sydsudan är det land i världen som har flest dokumenterade attacker mot hjälparbetare.

En kedjereaktion av hopp

Under de förutsättningar som råder i Sydsudan och Budy County skulle förmodligen många ha gett upp, men inte Augustine.

– Jag älskar mitt jobb. Mat är ett måste, sen kommer allt annat, säger han och nämner flera exempel på framgångar.

Bönder lär av varandra och det hela blir till en kedjereaktion som kan gå i många positiva riktningar och resultera i förbättringar även på andra områden. Jordbrukaren Simone kunde exempelvis expandera sin jordbruksverksamhet genom CDSS stöd. Den ökade inkomsten använde han för att betala för sin dotter Sandes utbildning, vilket i sin tur möjliggjorde att Sande kunde börja jobba för CDSS med att förbättra kvinnors rättigheter. Organisationen jobbar nämligen brett, inte bara med försörjningsfrågor, utan även med fredsinsatser och framför allt med att minska olika former av våld mot kvinnor, som tyvärr varit allt för vanligt i området. Med sin inkomst från CDSS har Sande därefter kunnat bidra ännu mer till sin fars och sin familjs försörjning. CDSS och Act Svenska kyrkans insatser i Sydsudan har verkligen gett konkreta resultat, och det gläder Augustine.

– Jag är hängiven mitt arbete. Jag vill se att saker verkligen händer. Det är min princip, säger han.

Var med i kampen för varje människas rätt till ett värdigt liv. Swisha din gåva till Act Svenska kyrkan på 900 1223. Tack!

Dela lika och rädda liv

Det finns ett överskott av mat i världen, ändå vet vi att över 800 miljoner människor kommer somna hungriga i kväll. Vi har tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, problemet handlar om fördelningen av dessa resurser. Efter pandemin och Rysslands brutala krig i Ukraina har mat och bränslepriser ökat kraftigt, vilket ytterligare har ökat hungern i världen. Vi befinner oss i fastetid och i kyrkans tradition är fastan, tiden före påsk, en tid där vi övar oss i att avstå något av vårt eget för att ge till dem som bättre behöver det. Fastan ger oss tillfälle att samla alla goda krafter för människors rätt till en värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Vi lever under samma himmel, men orättvisorna är stora och som så ofta är det de personer som redan lever i utsatthet som drabbas värst. Därför behöver vi dela lika, för att människor ska kunna överleva.

För endast 110 kr kan en familj i Filippinerna äta sig mätta under en veckas tid. Genom att dela med dig kan du bidra till att fler familjer får äta sig mätta, att barn får näringsrik mat och kan växa upp till friska individer.

LIVRÄDDARE I FÄLT

Vi lever alla under samma himmel, men delar inte lika på jordens resurser. Med fler småskaliga jordbruk kan fler gå och lägga sig mätta. Var med i kampen för allas rätt till mat. För 150 kr kan till exempel en jordbrukare i Sydsudan bli självförsörjande på majs.

Swisha din gåva till 900 1223

Vårens musikaliska upplevelser

SÖNDAG 10 MARS

Orgeläventyr med fyrtass & tvåfot

Kl. 18.00 i Ekeby kyrka

Mor och son bjuder på ett blandat program för orgel och cello. Det bjuds även på fyrhändig orgel och musik från de båda orglarna samtidigt.

Medverkande: Carl Bäckman Künkel, Eva Bäckman.

SÖNDAG 17 MARS

Mässa med musik

Kl. 18.00 i Hardemo kyrka

En Himla kör

Dirigent: Ida Blomqvist

Efteråt serveras kaffe med våfflor i Sockenstugan.

SÖNDAG 7 APRIL

Musik i Ekeby kyrka

Kl. 18.00 i Ekeby kyrka

Hardemo jazzband, solist Karin Karlsson

Välkommen till Svenska kyrkan i Kumla för en vår fylld med fantastiska konserter och

musikgudstjänster. Boka in dessa musikaliska ögonblick som du inte får missa!

TISDAG 30 APRIL

TORSDAG 30 MAJ

LÖRDAG 27 APRIL

Musik i Kumla kyrka

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Program kommer, håll utkik längre fram!

Valborgskonsert

Kl. 19.00 i Ekeby kyrka

Valborgskör och Ekeby barnkör medverkar. Ekumeniskt tillsammans med Nävestakyrkan.

LÖRDAG 4 MAJ

Vårkonsert/försommarkonsert

Kl. 19.00 i Kumla kyrka

Kävesta folkhögskolas musiklinje

Dirigent: Anna-Sofia Gahnfelt

TORSDAG 6 JUNI

tjänstMusikgudsförsmå och stora!

Bön och lovsång – helgmålsbön med musik

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

En Himla kör

SÖNDAG 12 MAJ

Mässa med musik

Kl. 18.00 i Hardemo kyrka

Lars-Ove Eriksson spelar pianoverk av Wilhelm Peterson-Berger

LÖRDAG 25 MAJ

Malheureux Cueur

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Blockflöjtstrio med tre blockflöjtsvirtuoser – Clara Guldberg Ravn, Emelie Roos, Jana Langenbruch. Kvällens program rör sig mellan J. S. Bach och musik från 1400-1500-talet av bl. a. J. Ciconia och G. Dufay.

Och nu så vill jag sjunga

Kl. 11.00 i Kumla kyrka

Barnkörerna NonStop och Minikören samt En Himla Kör sjunger George Riedel och Astrid Lindgren. Efter guds tjänsten bjuds det på korv med bröd och glass i lekparken vid Kumla församlingshem.

LÖRDAG 8 JUNI

Hennes röst.

Text och ton Med Av Till För Kvinnan.

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Damkören Voxette och dirigent Anna Wikblom

SÖNDAG 9 JUNI

Musik i Kumla kyrka

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Program kommer, håll utkik längre fram!

Bild: The Astrid

Lindgren Company

Illustrated by Ingrid

Vang

Nyman

Lördag 16 mars

Kl. 18.00

Kumla kyrka

Haydn seek

Konsert för orgel och saxofonkvartett

Nordiska Saxofonkvartetten (NSQ) bildades 2002 med målsättningen att vara en drivande kraft i det nordiska musiklivet och för att samarbeta med tonsättare från framför allt de nordiska länderna.

Ensemblen har beställt och uruppfört ett stort antal verk av bland andra Andrea Tarrodi, Björn Bolstad Skjelbred, Ida Lundén, Volodymyr Runchak, Charlotte Bray och Molly Kien.

NSQ har turnerat i såväl Europa som Sydamerika med konserter i Stockholms Konserthus, Centro Cultural Kirschner (Buenos Aires), Filharmonien i Kiev, Odessa Jazz festival, Filharmonien i Lviv och har framträtt på Arts and architecture festival i Torún/Polen.

LÖRDAG 13 APRIL

Schumanns briljanta pianokvintett!

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Wirénkvartetten och Elain Olsson tar oss med på en musikalisk resa med musik av Dvorak, Kien och Schumann.

Antonin Dvorak: ur Cypresses

Molly Kien: The Binding of Odysseus

Robert Schumann: Pianokvintett i Ess-dur

Tillsammans med dramatikern Fredric

Thurfjell har ensemblen skapat två barnoch familjeföreställningar som turnerat runt om i landet.

Orgel – Lars-Ove Eriksson

Sopransaxofon – Johannes Thorell

Altsaxofon – Martin Eriksson

Tenorsaxofon – Matias Karlsen Björnstad

Barytonsaxofon – Anna Magnusson

Musik av bland andra Joseph Haydn och Ennio Morricone.

Lars-Ove Eriksson

EVENEMANG I VÅR

Barnsamling under gudstjänsttid

HÄR FÅR BARNEN MÖTA DAGENS TEMA på ett kreativt sätt anpassat just för dem. Vi börjar med att vara med i den stora gudstjänsten för att sedan följa med en av våra barnledare till "Barnens rum" som finns vid ingången till kyrkan. Ingen föranmälan krävs. Välkommen! Varje söndag i Kumla kyrka för barn 3 år och uppåt.

Retreater

DELTA I RETREATER UNDER VÅREN!

13 april – ”I ljudet av tystnad” Tyst retreat i Hällabrottets kyrka kl. 09-16. Anmäl till pastorsexpeditionen senast tisdag 9 april. Ange ev. allergier och specialkost. Kostnad 300 kr, betalas i förskott. 25–26 maj – Pilgrimsretreat med övernattning i Hällabrottets kyrka. Vi vandrar under lördagen från Hällabrottets kyrka vid 09.30. Vi går skogsvägen till och runt Söderhavet och tillbaka. Vi övernattar i kyrkan och på söndagen har vi en tyst retreat fram till kl. 15.30.

Andakt i Taizéton

VÄLKOMMEN TILL EN ENKLARE ANDAKT i Kumla kyrka med inspiration från klostret i Taizé i Frankrike. En stunds avkoppling, sång och meditation.

Kl. 18.00 i Kumla kyrka

Följande torsdagar: 21 mars, 25 april och 30 maj.

Sinnesrogudstjänster i Ekeby kyrka

SINNESROGUDSTJÄNSTEN KÄNNETECKNAS av stillhet, eftertanke och enkelhet där musiken får ta stor plats. Välkommen du som längtar efter mer frid och sinnesro i ditt liv. Hit får du komma som du är och delta på dina villkor.

17.00 Smörgåsfika

18.00 Sinnesrogudstjänst

Följande söndagar: 24 mars, 21 april och 19 maj.

Foto: Annika Falkuggla

MELLAN BORSTAR OCH

BLOMMOR

I Ekeby har Eva Lindberg arbetat och trivts som kyrkvaktmästare och kyrkogårdsarbetare i över 20 år. En resa som började 2003 när Eva, efter en tid i städbranschen, kände en längtan efter förändring. Det var då som en trädgårdsutbildning på Kvinnerstaskolan öppnade nya möjligheter för henne.

– JAG VILLE GÖRA NÅGONTING ANNAT, förklarar Eva när hon blickar tillbaka på sitt beslut att ta steget in i trädgårdens värld. Hennes val att hoppa på en vuxenutbildning ledde så småningom till kyrkogårdsförvaltningen i Kumla, som hörde av sig och sökte personal. Eva blev rekommenderad av skolan och påbörjade sin resa som säsongsanställd 2004 i Hardemo. När det närmade sig semestertider fick Eva frågan om hon kunde tänka sig att hoppa in som kyrkvaktmästare och det tackade hon gärna ja till. Det kom att visa sig att hennes erfarenheter från städbranschen gjorde att hon fick erbjudande om att fortsätta efter avslutad säsong och över vinterhalvåret hjälpa till med att bygga upp storstädningen.

– DET VAR EN NY UTMANING. För att städa kyrkor är inget man gör till vardags direkt och det skiljer sig en hel del från ”vanlig städning”.

Eva fick möjlighet att vara kvar även kommande säsong och då hamnade hon i Ekeby och följande år fick hon erbjudande om en fast tjänst. I början värdesatte hon utejobbet och grönyteskötseln på kyrkogården, men med tiden har hon funnit allt större glädje och tillfredsställelse i att förbereda gudstjänster, ta emot besökare i kyrkan och på kyrkogården samt finnas med i kyrkans olika ceremonier.

– Här finns ett väldigt spann mellan glädje och sorg. Det är dop och vigslar inne i kyrkan och även begravningar. Det kan också vara jag som möter anhöriga på kyrkogården och ser ut en grav.

IBLAND KAN ETT MÖTE på kyrkogården göra att Eva inte riktigt hinner med den städning hon hade planerat att hinna med den dagen. Då får hon prioritera och kanske bara ta det viktigaste.

– Det känns viktigt att vi tar oss tid att prata med människor som söker kontakt och där det finns ett behov av att prata.

Träffar Eva människor på kyrkogården kan det dyka upp frågor om blomskötsel och är hon i kyrkan kan det hända att hon får frågor om kyrkans historia. Det är allt mellan himmel och jord. Hon behöver

Vår på

Kyrkogården

VECKA 11 • 15 mars är sista dagen att beställa en eller flera påskliljor till graven.

VECKA 12 • 24 mars ombedes du med beställd skötsel att ta hem dina vinterdekorationer och lyktor.

också ha koll på allt från trädbeskärning, till vilket medel som inte får användas till vissa inventarier och hur mikrofonerna ska kopplas för att det ska bli ljud i högtalarna. – Ibland har jag blivit tillfrågad att medverka i något av barnledarnas dramatiseringar som exempelvis Guds röst, säger Eva med ett leende.

INTRESSET FÖR BLOMMOR OCH TRÄDGÅRDSSKÖTSEL har hon alltjämt kvar och det intresset sträcker sig utanför arbetat på kyrkogården då Eva gärna engagerar sig i trädgårdsföreningar och pysslar vid sommarstugan. Förra året ordnades en plantbytardag i Ekeby i samband med en gudstjänst, något som Eva tyckte var väldigt roligt och som hon hoppas kan bli en tradition. En annan sak som hon gärna ägnar sig åt är loppisar. Hon åker gladeligen runt och fyndar sådant som går att återbruka. I sommarstugan har hon som mål att inte köpa någonting nytt.

– Det har gått ganska bra hittills. Det är bara kylen som är lite svår att hitta, skrattar Eva.

Men intresset för gamla saker återfinner vi även i kyrkan. I Ekeby kyrka finns t.ex. en vacker brudkrona som Eva inte tror att många känner till. Om det var möjligt hade Eva gärna visat upp kyrkans vackra saker i ett säkert glasskåp så att människor fick beundra dem. Det är synd att de ska behöva vara inlåsta.

NUFÖRTIDEN UTGÅR EVA från Kumla och åker runt i alla pastoratets kyrkor men hon försöker oftast vara i Ekeby på fredagar. Hon gillar att förbereda inför helgen. Bland annat ska altaret få blommor.

– I möjligaste mån försöker vi använda blommor som vi odlar eller vilda blommor som vi kan plocka. Under vinterhalvåret försöker vi köpa så få blommor som möjligt och komplettera med exempelvis grenar.

EVA TRIVS BRA OCH ÄR MYCKET GLAD över de val hon gjorde för över 20 år sedan och hon ser fram emot nya möjligheter i sitt arbete och att få vara en fortsatt viktig del av kyrkans liv och verksamhet.

VECKA 13 • Den här veckan kommer det att börja vårstädas på kyrkogårdarna. Då plockas ris och vinterdekorationer bort från gravar med beställd skötsel. Du som har beställt påskliljor kommer att få dina gravar planterade.

VECKA 14 • 7 april bör du har gjort din beställning av stentvätt.

Lös korsordet

Tänk att tomhet kan få mening. Det känns hoppfullt. Den karga tomma jorden fylls snart med spirande grönska. Det som var dött väcks till liv om våren. Något som var innehållslöst kan plötsligt få viktig betydelse. Så är det till exempel med de tomma korsordsrutorna. De längtar efter att fyllas med bokstäver som ger en större mening. Om du lyckas få liv i hela korsordet vore det roligt om du ville klippa loss sidan och skicka in lösningen till pastorsexpeditionen. Då har du faktiskt chans att vinna ett pris.

FÅR INTE OMÄTTLIG

NOG BRA OM MAN KAN HÅLLA FRÅN ENGLAND

NÄSPLÅGA

EN SÅDAN RULLAR UNDAN STENEN MATT 28:2

VARIANTER

FÖR DE BÄSTA

RÖRA PÅ ANSIKTET

PÅ EGEN HAND KOMMER SIST VISAR TECKEN PÅ OSÄMJA SES MED CETERA

TOG ETT STORT STEG DOPET ÄR EN

Skicka in din lösning senast 31 maj 2024 till: Kumla pastorat, Box 6, 692 21 Kumla.

Namn:

Gatuadress:

Postnummer och ort:____________________________

Om jag vinner godkänner jag att mitt namn publiceras i kommande nummer av Om livet i församlingen.

Vi säger grattis till vinnare Marianne Lund, Kumla, som löste korsordet i nr 3 – 2023.

MARTINSON STANNAR STUGSITTAREN

VILL VÄL LUSTIGKURREN? SES PÅ HÖG HÖJD HAR BETAR

MENT PETA PÅ KASTAS

MARIA

KAN BLI TILL RÖRA BRUTEN

SES

SOCKER I SKA DRA

VÅR PASTORSEXPEDITION LIGGER PÅ SÖDRA?

FÄRDAS I BIL

MINST SAGT FROSTIG

HÖRS PÅSTRIDIG ASTAT

SLITER PÅ

KÅRE RÖRA PÅ SIG

VECKA 15 • Om vädret tillåter hoppas vi kunna starta vattnet i våra kranar den här veckan. 9 april börjar vi tvätta gravstenar om vädret tillåter. Då kommer också penséerna att börjas planteras på gravarna för dig som har sommarblomsskötsel.

VECKA 22 • 30 maj kommer vi att börja plantera sommarblommor.

TROR FATALIST PÅ

KAN MAN KASTA ETT

ETT ANNAT ORD FÖR MORGONBÖN

FÖRVIRRING ANVÄNDE DURKSLAG

HISTORISKT BLOCK

SAMBASTAD FINNS I STORT ANTAL

KLARSYNT

LOKALT HELGON SOM FÖRKNIPPAS MED KUMLA KYRKA

FÖRSTUDIE

FEMTIOETT I DET FRIA

FYLLDE KISTAN

HELA BUNTEN

VALE OCH ULL

ÄTA SOM EN KO MITT I HAGE KRAFT

Frågor?

Har du frågor kring arbetet på kyrkogården? Eller undrar du vad som gäller för olika typer av gravskötsel? Kontakta kyrkogårdsexpeditionen på telefonnummer 019-58 93 50 eller mejla till kumla.kyrkogarden@svenskakyrkan.se

Få en bild på graven Ibland bor vi långt ifrån våra nära och käras gravplatser och det är inte alltid en enkel sak att svänga förbi kyrkogården och titta till graven. Nu kan vi kan erbjuda att vi skickar ett foto på graven till dig för att du ska få se hur gravplatsen ser ut. Kostnaden för den tjänsten är 60 kr + eventuell fakturakostnad

Intentionen var att revidera konfirmandhandlingsplanen under 2023. Efter en inspirationsdag hos Arbogabygdens församling i november 2022 med deras arbete inom ramen för Arboga motorkyrka, började ett pussel läggas. Två frågor i de nationella riktlinjerna för konfirmandverksamheten behövde besvaras: ”Vad gör församlingen/pastoratet för att möta ungdomar som inte finns i den egna konfirmand- och ungdomsverksamheten?” och ”Hur ser upplägget ut för konfirmation för ungdomar som är 16 år och äldre?”

DESSA FRÅGOR behövde besvaras i den reviderade konfirmandhandlingsplanen. Det handlar om det strategiska konfirmandarbetet där dessa bitar måste finnas med, om vi med trovärdighet säger att vi är en kyrka för alla.

I EN ARBETSPROCESS under vårterminen 2023 reviderades konfirmandhandlingsplanen och en strategi för arbetet med att möta olika ungdomsgrupper i samhället utformades. Konceptet ”Ung i augusti” skapades med olika mötesplatser i form av fyra temakvällar varav ”Motorkvällen” var

Lyckade mötesplatser

”

UNG I AUGUSTI ” , Epa-luciatåg & Sackaios

Stödet och den positiva responsen från allmänheten, företagare, myndigheter och inte minst från medverkande ungdomar med sina familjer har varit enormt efter Svenska kyrkan i Kumlas satsningar på att skapa mötesplatser för bland annat motorungdom i Kumla. Men få har vetskap om det grundläggande arbetet innan, samt var i kyrkans uppdrag den här typen av verksamhet hör hemma.

en. Samverkan med ”Ung fritid” – fritidsgården Kvisten fördjupades under våren, och var en förutsättning för våra aktiviteter då fritidsledarna kunde sätta upp affischer på högstadieskolorna och även prata med och bjuda in ungdomarna till evenemangen. Vår ambition är att involvera ungdomarna själva så mycket som möjligt i planering och genomförande. Vi träffade till exempel motorungdom för fotografering för affischerna till både Motorkvällen och Kumlas ”Epa-luciatåg”. Det blir också en utvärdering på sportlovet då både medverkande i luciatåget och ungdomar 18–19 år som varit funktionärer medverkar.

DET HAR ÄVEN VARIT VIKTIGT att skapa aktiviteter som fungerar som brobyggare, inte bara mellan ungdomarna och samhället där kyrkan är en del, utan även mellan olika ungdomsgrupper. Därför har vi bjudit in konfirmander, KiT, Fritidsgårdens ungdomar, motorungdom och alla som velat till en aktivitet på lucia-kvällen, samt ”Jakten på Kumlakorsen ”på jullovet.

Summeringen så här långt är:

• Fantastiska och kloka ungdomar!

• Långa och fina samtal om kyrkan med olika företagare i Kumla som stöttat och sponsrat!

• Att se berättelsen om Sackaios som en ramberättelse för vår verksamhet. Gör du som Jesus? Söker du upp ungdomarna där de befinner sig, i sina trygga träd och visar att du är nyfiken och intresserad? Fortsättning följer, håll ögon och öron öppna!