»När vi delades upp i tjej- och killbollar kändes det som att vi var tillbaka på 1800-talet«

Hur ska golfen öppnas upp för alla? Juno Blom borde veta. Den liberala riksdagspolitikern som prisats för sitt arbete med jämställdhets- och integrationsfrågor har faktiskt spelat på den svenska damtouren. Och hon har fortfarande 4,9 i handicap.

AV Markus Lundblad-Joons FOTO Anna Tärnhuvud

Juno blom, singelhandicapare och en av de främsta golfarna inom svensk politik, önskar att hon kunde komma ut på banan lite oftare. Att Donald Trump under sina fyra år vid makten tillbringade drygt en femtedel av tiden på olika golfklubbar tycker hon är lika förvånansvärt som att han har varit president.

Juno Blom är partisekreterare och riksdagsledamot för Liberalerna. Tidigare var hon ledare för det nationella arbetet mot hedersvåld och hedersförtryck.

Juno Blom möter pressen efter Liberalernas landsmöte. Hon gick med i partiet 2017, blev invald som riksdagsledamot året därpå och tog sedan rollen som partisekreterare 2019.

FOTO: ERIK SIMANDER/TT

Själv har hon sedan länge vant sig vid långa arbetsdagar, först under sina 12 år som ledare för det nationella arbetet mot hedersvåld och hedersförtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland – ett arbete som belönade henne med Pela och Fadimeutmärkelsen. Fritiden ökade inte efter att hon 2018 valdes in som riksdagsledamot för Liberalerna. Sedan 2019 är hon dessutom partisekreterare.

– Det blev kanske ett tiotal rundor i år. Det är för lite, men jag måste hitta mer tid.

Hon pausar, allt för att sedan ta sats och beskriva vilken viktig roll golfen faktiskt spelar i hennes liv.

– Är man trött och överarbetad och har fått ta del av de värsta historierna om flickor som låsts in, gifts bort eller könsstympats så kan man ju lägga sig på soffan och titta på Netflix i fyra timmar för att försöka koppla bort, fast det gör en ju sällan piggare. Dessutom brukar jag ändå inte kunna sluta tänka på jobbet då.

Hon föredrar att åka ut till golfbanan och få fyra timmars frisk luft med trevliga människor.

– När jag spelar golf försvinner alltid allt annat – därför borde jag göra det oftare.

Till golfen hittade Juno Blom genom sin pappa, som fått upp ögonen för sporten efter fotbollskarriären där han under 1960-talet spelade allsvensk fotboll i IFK Norrköping. – Han blev snabbt så besatt att han inte bara spelade 36 hål, utan kunde gå tre rundor på en dag, minns Juno.

För henne själv var golfen först mest en fritidssysselsättning bland andra. Hon spelade fotboll, tennis och handboll, och tävlade i slalom. Men med tiden kom golfen att ta över.

– Jag smygstartade med golf när jag var 12 år. Då kom en buss och hämtade upp oss efter skolan i centrala Norrköping och körde oss ut till golfbanan. Senare tog jag själv cykeln ut på helgerna. Till slut var jag på Norrköpings Golfklubb mer eller mindre varje dag.

Vid sidan av själva spelandet stod hon också i golfshopen och hjälpte till i restaurangen. Golfen blev, som hon säger, ett levnadssätt. – Det var så socialt. Jag kunde stå på puttinggreenen i fyra timmar med tjejkompisarna utan att jag upplevde det som att jag tränade. Jag var helt tagen.

Snart visade hon sig vara så duktig att hon kvalificerade sig för den svenska damtouren. Det var 1980-tal och vid sidan av studier och jobb kuskade hon Sverige runt. Men hon vill gärna tona ned sitt tourspel – damtouren är mycket hårdare i dag än den var då. Länets stjärna Lotta Neumann spelade samtidigt i USA och skulle snart vinna Sveriges första major på damsidan i och med sin triumf i US Open.

Fram till 27 års ålder kombinerade Juno Blom spel på damtouren med studier och jobb.

– Jag skulle vilja säga att jag var »duktig« med citationstecken runt duktig. I dag har jag 4,9 i handicap och på den tiden var mitt handicap ännu lägre, men det var inga pengar i det. Vi jobbade, pluggade och körde runt i gamla bilar, och det var inte heller så att jag själv närde några proffsdrömmar. Det var bara kul att tävla.

När man har fått ta del av fruktansvärda kvinnoöden går det inte riktigt att bara stänga av och sätta på Netflix. Men när jag spelar golf försvinner allt annat.

– Jag tänkte att jag kunde fortsätta spela direkt under föräldraledigheten, bara man ammar barnen och sedan spelar fyra timmar och sedan ammar igen. Det där löser jag, tänkte jag. Men så blev det inte. Att föda tvillingar för tidigt visade sig inte vara så enkelt.

Hon fortsatte att spela på damtouren fram till att hon vid 27 års ålder födde tvillingar (två döttrar, som också spelar golf i dag). Sedan fick golfen stå tillbaka för barnen och karriären.

I sin vardag arbetade hon nu med jämställdhetsfrågor, och då främst med utsatta barn och kvinnor. Kanske var det därför hon kom att reagera så starkt när hon för första gången upplevde att hon behandlades utifrån sitt kön på golfbanan.

– Jag hade en ny relation med en kille som också spelade golf. Efter jobbet kunde jag följa med honom och hans vänner och deras respektive ut på banan, och då var det som en självklarhet att killarna gick i en boll och tjejerna i en. Jag hade aldrig varit med om det tidigare. Uppdelningen kändes lite 1800-tal, särskilt som jag var den av oss som hade lägst handicap.

Hon suckar.

– Min kille hade inte den här snedvridna synen annars, men på golfbanan var det så självklart att killarna och tjejerna spelade för sig. Vi behandlades lite som något bihang. Jag kunde inte acceptera det, eller hålla tyst, utan jag frågade inför alla om vi inte kunde göra på ett annorlunda sätt när detta sedan upprepades.

– Jag hade ingenting emot tjejerna som jag spelade med, men de tyckte inte att golf var lika kul som jag utan ville kanske hellre prata om annat under rundan. Så jag reagerade nog både på uppdelningen och för att jag aldrig sett golf som en skön promenad. För mig har det alltid varit en sport där jag velat få ett så bra resultat som möjligt.

Så blir hon eftertänksam och reflekterar över det hon just sagt.

– Nu pratar vi om jämställdhet inom golfen, men jag har ju jobbat med flickor som varit med om det värsta som man kan föreställa sig … där kan vi verkligen prata om ojämställda levnadsvillkor. Med det sagt är det klart att allt alltid kan bli bättre, även inom golfen.

Min kille hade inte den här snedvridna synen annars ... men på golfbanan var det så självklart att killarna och tjejerna spelade för sig. Jag kunde inte acceptera det.

Så utifrån detta, hur ska golfklubbarna öppnas upp än mer för att bli en plats för alla?

För det första menar Blom att man måste sträva mot en 50/50-representation av män och kvinnor såväl i golfstyrelserna som bland personalen ute på klubbarna (vilket är precis vad Svenska Golfförbundets klubbutvecklingsprojekt Vision 50/50 gör. Läs mer om det på sidan 40, reds anm.).

– Jag fick ingången till golfen genom min pappa. Men som liberal vill man såklart att alla ska få göra sina egna val, även om de inte har någon naturlig koppling till sporten – men då måste ju möjligheten finnas. Så hur når man ut till de ungdomar som kanske bara sett golf på tv?

Blom drar en jämförelse med hur slalomklubbarna i Norrköping öppnat upp sin sport.

– Här har man gjort en satsning där alla årskurs fyra-elever i regionen har deltagit i projektet Alla barn på snö där de får känna på att åka skidor. Det är ju annars en sport som i likhet med golfen inte anses tillgänglig för alla. Men detta blir nu en inkörsport där alla får ett liftkort för att kunna åka när de vill. Något liknande skulle golfklubbarna kunna göra via skolan.

Golfen är en familjeangelägenhet för Juno, till vänster tillsammans med sin dotter Karin Gyllander.

Foto: Privat

Juno Blom talar allt snabbare.

– Jag har träffat många människor som är ganska ensamma, men som hittat ett nytt socialt liv i golfen. Det är så självklart att alla får vara med på banan, man kan skriva in sig på en tre-boll och hitta några nya kompisar för dagen. Det är ju svårare att åka till en tennisbana och fråga om man får vara med, säger hon och fortsätter:

– Vi har ett problem med ensamhet i vårt land, och det är få sporter som är så pass inkluderande som golf.

Hon ser även att golfbanorna har funktioner som sträcker sig utanför just golfspelande.

– Jag har kompisar som inte gillar golf men älskar banorna för att de kan åka längd där på vintern. Där har golfbanorna en stor funktion, de ger motionsmöjligheter till sin omgivning året om.

Namn: Juno Blom. Ålder: 52 år. Bor: Norrköping. Gör: Partisekreterare och riksdagsledamot för Liberalerna. Hcp: 4,9. Favoritklubba: Järnåtta. Hemmaklubb: Norrköpings Golfklubb. Kuriosa: Är ett av de största namnen i Liberalerna Open, partiets årliga golftävling på GolfStar International.

Foto: Anna Tärnhuvud

Juno skulle även gärna se att fler golfklubbar i Sverige sökte pengar till integrationsprojekt, likt den miljonsatsning på golf för nyanlända, »Golf för nya vänner«, som Skånes Golfförbund lanserade 2018.

– Men om man sätter i gång ett sådant projekt så är det viktigt att man vet att man verkligen vill göra det, att man först talar med människor med erfarenhet och att man sedan bemöter de här människorna som kommer till en på ett inkluderande sätt. I mitt arbete med främst utsatta tjejer tog jag då och då med dem till golfbanan och många tyckte att det var jättekul. För golf kan verkligen vara för alla, i alla åldrar. Det finns så mycket att hämta här.

Själv menar hon att hon har golfen att tacka för mycket när det kommer till det mentala.

– Detta har jag haft nytta av i mitt yrkesliv, som att bibehålla lugnet och varken jubla ihjäl sig för att man gör två birdies eller kasta klubban när man slår bort sig. Det är som i livet, det går upp och ner. Sedan handlar mycket i golfen om positivt tänkande. Är man rädd för att slå ut bollen i skogen så är risken att den hamnar där större än om jag föreställer mig att den landar på fairway. Dessutom kan man aldrig skylla ifrån sig. Bollen ligger där den ligger och det är ingen idé att tänka att det är orättvist eller otur, för det är du själv som har slagit den dit. ❍

Efter pandemin vill jag åka på golfresa och tokspela i en vecka. Om ni har bra tips på var jag ska åka för detta så får ni gärna höra av er!