Frimuraren nummer 3 2015 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 3 | 2015

Tema:

Forskning, bibliotek och arkiv

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

! r e s i r p a t t a s d e

n t t a s t For

69:-

Vita handskar 69:Vantar i textil. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen! Både herr- och dammodell finnes.

169:-

Frimurarpenna 69:Pinnål

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Fästen: stift och fjäderbricka

39:-

Acaciagren 10 mm diameter

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Rött frimurarekors

39:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

Manschettknappar 169:-

39:-

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar.

169:-

Lilla frimurarekorset

39:-

7 mm diameter

39:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

69:AR

NNÅL

PI ALLA

198:-

Band-/slipshållare 69:Namnskylt med magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bröstknappar 249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

49:-

Frimurareslips 198:-

Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post. FM Regalia, Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 88 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 49. Materialstopp den 26 oktober 2015.

Prenumeration:

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 3 | 2015

Innehåll Sture Ahlstedt, 97 år, har stor glädje av frimureriet

Mediedebatt födde behovet av öppenhet och en forskningsloge

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff – en presentation 10 Nästa stora bokprojekt: 1800-talets frimureri

Brödraföreningen Cimbris har fått sin Riddare och Kommendör

Frimurarmaraton i Umeå

Introduktionsbrodern som blir general

Henrik Langes teckning

Radannonser 40 Men de andra religionerna då?

Om betydelsen av bibelkunskap

Forskning kräver organiserade arkiv

Krysset 44

Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Forskning och studier i norr

Kryssvinnare 45

Mot bättre vetande i Göteborg

Ordens äldsta frimurareloge finns i Göteborg

Rasslande Kedjan jubilerade med reception i Finland

Stipendier utdelade i Kronoberg

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Bind in era handlingar!

Surt i norr

Rekrytering, medlemsvård och värdegrund

Frimuraren för 70 år sedan

Sensationell CD med Smetana

Ringar på vattnet efter artiklarna om ”Odalmannen”

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Utlåningen av litteratur har ökat dramatiskt

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: Forskning är temat i Frimuraren den här gången. En av förutsättningarna för en framgångsrik forskning är tillgången till källor. Ett välordnat bibliotek och ett systematiserat arkiv är en av faktorerna. I Göteborg har förste arkivaren Tord Steffenssons arbete lett fram till att man i dag kallar biblioteket ”Nya biblioteket”. Läs mer om hans arbete inne i tidningen och om hur han också har fått fart på utlåningen av litteratur. Foto: Mats Gärdfors.

Stamhuset fylldes av lovande talanger 50 Sjömurarträffen på Aspö i år

Från Ordens kansli

Stormästaren har ordet

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Frimuraren träffade Sture Ahlstedt över en kopp kaffe i den gamla officersmässen Trianon i Eksjö. – Vi är väldigt glada över att den fått en fristad här, konstaterade han under rundvandringen i lokalerna, fyllda med porträtt, banér och allehanda andra föremål hopsamlade under tre sekel.

97-årige Sture Ahlstedt från Eksjö:

Frimureriet är mig fortfarande en stor glädje Sture Ahlstedt föddes samma år som första världskriget tog slut. Han kan se tillbaka på ett liv fyllt av spännande upplevelser inom och utom landet. Frimurare blev han 1953, inspirerad av sin far, stinsen i Landsbro som hade sitt alldeles egna sätt att ta sig hem från logesammankomsterna i Vetlanda.

ture är uppväxt i järnvägsstationen i det lilla samhället Landsbro, nästan mitt i Småland. Den som har sett filmversionen av Pär Lagerkvists självbiografiska bok ”Gäst hos verkligheten”, får en bra bild av hans barndomsmiljö. – Landsbro var ett typiskt arbetarsamhälle, berättar Sture. Det fanns en stark sammanhållning människor

emellan. Man lärde sig umgås med alla på ett annat sätt än jag tror man gör i en stad. Det är något jag fått stor glädje av i livet – både privat och yrkesmässigt. Förutom Stures pappa Einar fanns ytterligare tre frimurare i Landsbro. De var medlemmar av Brödraföreningen Njudung i Vetlanda. – Jag minns att det var en alldeles 4

särskild, högtidlig stämning de dagar pappa skulle till Vetlanda. Fracken togs fram och synades, liksom nystärkt skjortbröst, manschetter och fluga. Annorlunda hemfärd Att ta sig de en och en halv milen till Vetlanda var inga problem för Landsbros fyra frimurare, det var ju bara att ta tåget. Värre var det att komma hem.

Porträttet Den lilla smalspåriga banan erbjöd inga förbindelser på sen kvällstid. Här hade Stures pappa en nyckelroll. – Som stins löste han frågan genom att låna banvaktens dressin. Den stuvades in i en godsvagn medan herrarna slog sig ner i någon av personvagnarna. Efter avslutad loge trängde kvartetten ihop sig på dressinen och så turades man om att staka ekipaget hem till Landsbro igen. Det var säkert en märklig syn att mitt i natten se det välklädda sällskapet färdas fram genom skogar och hagar förbi slumrande samhällen och gårdar. I synnerhet som en av dem, trumslagaren Oskar Thorn med säker stämma brukade underhålla med gamla soldatvisor.

Sture blev kvar i Eksjö under hela kriget. Därefter kom han till hemvärnsstaben i Stockholm, för att efter sex år återvända till Eksjö som kompanichef och idrottsofficer. Där stannade han sedan tills pensionen 1968 då ett antal FN-kommenderingar tog vid. Den sista avslutades i Sinaiöknen 1980.

Stures barndomsmiljö i Landsbro.

I det militära Efter studentexamen 1937 ryckte Sture direkt in som beväring vid I 12 i Eksjö. – Jag trivdes med militärlivet och sökte och blev antagen som aspirant hösten -37. Därifrån fortsatte jag till Karlberg för officersutbildning. Den hann han bara påbörja innan andra världskriget bröt ut. Som tjugoåring hamnade han åter på I 12, men nu som plutonchef. Uppgiften var att utbilda nyinryckta. – Det handlade om att lära ut det lilla jag hade hunnit lära mig på Karlberg. De som kallades in var undantagslöst äldre än jag själv. Det var alltifrån präster och företagare till lantbruks- och sågverksarbetare. Nu hade jag stor glädje av att ha vuxit upp i ett litet samhälle och präglats av att alla människor har ett värde, och att det inte bara är social status som räknas.

Privatlivet Under de första krigsåren var Sture förlovad med Ingrid från Eksjö. – Men det sprack på grund av att jag nästan hela tiden var ute på kommenderingar. Därefter träffade jag en annan flicka. Vi gifte oss 1943 och levde sedan ett bra familjeliv och begåvades med tre barn. År 1989 dog Stures hustru, vilket naturligtvis var ett svårt slag. Men så småningom kom det fram att Stures första kärlek, Ingrid, också drabbats på samma vis. – Under de här 45 åren hade vi inte haft någon kontakt alls. Men nu fann vi varandra igen och så småningom gifte vi oss. Livet kan vara märkligt ibland. Författandet Sture Ahlstedt har också en litterär ådra. Lagom till 95-årsdagen gav han

Sture brinner för Mäss Trianon

ut boken ”Lite om och ur mitt yrkesverksamma liv”, där han lättsamt och ironiskt berättar om upplevelser han varit med om. Han har också gett ut en poesibok kryddad med hans specialitet: limerickar. Frimureriet Först efter hans mors död i början av 1950-talet blev Sture på allvar intresserad av frimureriet. – Jag frågade pappa hur han så stoiskt kunde ta förlusten av sin hustru. Han svarade att det nog berodde på att han varit frimurare i mer än trettio år. ”Ta hit formuläret så jag kan anmäla mig”, blev mitt svar. Och på den vägen är det. Jag har nu varit frimurare i över 60 år och det ger mig fortfarande lika mycket. Dock anser sig Sture inte vara någon särskilt arbetsam broder. Hans kringflackande yrke och familjelivet har lagt hinder i vägen för att åta sig några mer krävande ämbetsmannauppgifter. – Men jag har ändå försökt att vara så flitig som jag kunnat. Att gå på loge är att koppla bort allt vad vardag heter. Man tar del av tankeväckande ritualer, vackra miljöer och trevliga måltider i goda vänners lag. Det är under måltiden man kommer de andra bröderna nära och lär känna nya. Därför är det synd att så många alltid slår sig ner med dem man redan är bekant med. Själv brukar jag alltid vänta till sist och ta den plats som finns kvar. Det är ett osvikligt sätt att utveckla nya relationer på. x Text och foto: LARS KLINGSTRÖM

Efter avslutat militärliv har Sture Ahlstedt varit engagerad i arbetet med att rädda den gamla officersmässen Trianon, som idag är en flitigt använd sevärdhet i Eksjö. Byggnaden uppfördes ursprungligen år 1792 på exercisplatsen i Mariannelund. Efter bara fyra år flyttades den till Hultsfred och 1921 fick den följa med regementet till Eksjö. Där fick den ro fram till för bara tiotalet år sedan då den åter flyttades, nu till dagens plats strax utanför Eksjö Garnison. Trianon är en av världens äldsta officersmässar och definitivt Sveriges vackraste. Idag används den av både Eksjö Garnison och av Eksjöbor som vill fira bröllop eller högtidsdag i en särskilt vacker och värdig lokal.

Forskning TEMA: Forskning Vartannat år har Ordens forskningsloge Carl Friedrich Eckleff ett tvådagars symposium där intresserade bröder kan få ta del av den senaste historiska forskningen om just frimureriet och i synnerhet Svenska

Frimurare Ordens bakgrund och dess historiska personer. I år höll man symposiet i Göteborg och eftersom forskningslogen i år också firar sin myndighetsdag, ägnar vi en stor del åt logen och dess sym-

posium i det här numret av Frimuraren. Inledningsvis ett något avkortat föredrag av förutvarande Ordens sigillbevarare och kansler Sten Svensson, som var med vid bildandet av logen och också är en av dess faddrar.

1980-talets debatt i media födde behovet av frimurerisk forskning Det finns flera skäl till Svenska Frimurarordens forskningsloge, Carl Friedrich Eckleff startades, men det utan tvekan främsta var de hätska angrepp i media som blossade upp vid mitten av 1980-talet. Angreppen fortsatte sedan i början av 1990-talet och nådde en kulmen 1995.

ebatten startade 1984 sedan tidningen Dagen publicerat vad man uppgav vara delar av Ordens ritual. Det blev vad man brukar kalla ”ett drev”. Andra medier ”hängde på” och man ”avslöjade det hemliga brödraskapet”. Det gick till och med så långt att Biskoparnas ansvarsnämnd fick en anmälan om att präster var medlemmar ”i denna sekt och utövade en främmande religion”.

Artikelserier i flera media I Aftonbladet kunde man läsa en serie artiklar hur journalisten ”Göran Skytte avslöjar det hemliga brödraskapet” och ”frimurarna – ett maktcentrum för Sveriges toppar”. ”Ett slutet brödraskap som förbjuder kvinnor och judar”, var en annan rubrik och i anklagande ton räknade media upp hur många och ofta vilka i samhället som var frimurare: Åklagare, domare, riksdagsmän och till och med journalister ”avslöjades” som medlemmar. Göran Skytte försökte sig också på att försöka avslöja som han uttryckte det ”de hemliga rummen i frimurarnas hus.” Historiens första presskonferens Mediaattackerna föranledde Ordens ledning att utlysa den första presskon-

ferensen i Ordens 250-åriga historia. Presskonferensen i januari 1985 leddes av dåvarande Stormästarens prokurator Gustaf Piehl. Senare på dagen utfrågades ordföranden i informationsdirektoriet Lars Piehl och vikarien för Ordens högste prelat Gunnar Meiton i TV-programmet ”Rekord-Magazinet” av journalisterna Göran Skytte och Jan Guillou. Tidningen Dagen hade nästa dag en insinuant artikel och berättade, att bland de närvarande befann sig dåvarande kanslern Lars R Ljunggren, till vardags ”generaldirektör för Försvarets radioanstalt”. Aftonbladets referat samma dag hade rubriken ”Vi vann TV-debatten – tyckte båda sidorna”. Ansvarsnämnden I mars 1985 kom utlåtandet från biskoparnas ansvarsnämnd som under granskningen av ärendet haft tillgång till Frimurarordens ritualer och dess fundamentalkonstitution, utgivna i början av 1970-talet. Sammanfattningsvis deklarerade nämnden att biskopar mycket väl kan tillhöra Svenska Frimurare Orden. Nämnden kunde ”inte finna att de genom sitt inträde i Orden övergett Svenska kyrkans lära eller svikit sina löften vid biskopsvigningen.” Efter ansvarsnämndens beslut, an6

mälde en domkyrkokomminister biskoparnas ansvarsnämnd till Justitieombudsmannen (JO). Sandahl ville ”få klarhet i varför ett stort material med Frimurarordens ritualer, samt dess fundamentalkonstitution inte finns tillgängligt för allmänheten, trots att handlingarna enligt uppgift fanns med när ansvarsnämnden tog sitt beslut”. JO beslutade efter sakens granskning att avskriva ärendet. Flera media kommenterade ansvarsnämndens utlåtande, men debatten rann så småningom ut i sanden. Blommade upp igen Sju år senare, i juni 1992, blommade debatten upp igen. Denna gång var det Livets ords tidning Magazinet som upprepade påståenden i tidningen Dagen 1985. Angreppen fortsatte i Magazinet under 1993, men då intet väsentligt nytt framkom, blev det ingen uppföljning i andra media. Expressens häftiga attack I januari 1995 överraskade tidningen Expressen läsekretsen med att på löpsedel och första sida trycka rubriken ”Kända svenskar dricker blod”. Expressen namngav ett stort antal personer i ansvarsfulla samhällspositioner som medlemmar i Orden.

Angreppen i media ledde till forskningslogens bildande. Fotot från Sten Svenssons föredrag.

Expressens artiklar baserades på påståenden i en bok som utkommit i Norge 1994, skriven av författaren och teologen Sverre Dag Mogstad, som gått till hårt angrepp mot det svenska frimurarsystem som tillämpas i Norden En av de namngivna i Expressens förstasidesartikel var Curt Rådström, pensionerad Expressenreporter. Han kände sig så kränkt att han krävde 100 000 kronor i skadestånd. Pengar som han avsåg att skänka till Frimurarordens barnhusstiftelse till förmån för behövande barn och ”går inte Expressen med på min begäran”, fortsatte Rådström, ”skall jag stämma tidningen för förtal inför domstol”. Expressen fälldes Pressens opinionsnämnd fällde Expressen och Rådströms vendetta mot Expressen väckte enormt uppseende i media och bidrog till att Expressens chefredaktör Olle Wästberg avskeda-

des en kort tid därefter. Med i fallet följde även några redaktionschefer. Under mellantiden fortsatte tidningen Dagen att angripa Orden, men då intet bemötande heller denna gång skedde från Ordensledningens sida av de ovederhäftiga påståendena, som också Livets ords tidning Magazinet kom med, upphörde denna debatt efter en tid. Kvällsöppet Strax därpå, 1995, då jag befann mig på en FN-konferens i Finland, ringde Gustaf Piehl och bad mig att genast resa till Göteborg. Anledningen var att man skulle göra ett inslag om Orden i Sievert Öholms TV-program ”Kvällsöppet”. Med anledning av mitt uppdrag som vice ordförande i informationsdirektoriet fick jag mandat av Ordens Stormästare att vara talesman för Orden med anledning av den uppmärksamhet som Expressens angrepp hade vållat. 7

Med i studion fanns den norske författaren och teologen Sverre Dag Mogstad. Orden representerades, förutom av undertecknad, av professor Magnus Ottosson, prosten Gunnar Meiton, Frimurarens chefredaktör Bengt Gustafson samt historiografen i Göta Provinsialloge Gunnar Bäckström. Det blev inget lyckat program för vare sig Sievert Öholm eller hans bisittare Sverre Dag Mogstad, vilka fullständigt förlorat initiativet i debatten. Besvikelsen var stor hos TV-redaktionen. Vilseledd Sievert Öholm ställde till sist en fråga till en närvarande museiman om vad han som forskare hade att säga om frimureriet. Denne svarade att ”Frimurarna utgör inget hot mot samhället. De gör istället nytta, och de är inte hemligare än 150 andra ordenssällskap i Sverige. Jag har mötts av stor öppenhet från deras sida.”

Forskning Under samlingen vid kaffestunden efter programmets slut, bannade Öholm sina medarbetare för att han blivit ”vilseledd” och tillade ”Det här tar vi aldrig upp igen”. I tidskriften Frimurarens ledare i nr 4/1995 kommenterade Stormästaren Gustaf Piehl massmedias angrepp under året med orden: ”misstron mot vår Orden fick förhoppningsvis en avslutning i och med att Expressens journalistik brännmärktes offentligt. Det finns all anledning för oss som frimurare och för våra familjer att vara stolta över att vi är frimurare och samtidigt vara ödmjukt tacksamma över att det finns en Orden som den Svenska Frimurare Orden.” Forskningslogens initieras Efter vår medverkan i Sievert Öholms TV-program utvärderade vi vad vi hade varit med om. Diskussionen kom då att handla om nödvändigheten av ökad öppenhet gentemot omvärlden från Ordens sida och behovet av att aktivera en väsentligt breddad utåtriktad information.

Vi blev snabbt överens om att kraftfullt verka för att en forskningsloge snarast möjligt borde inrättas inom Orden. Vi ansåg att en forskningsloge skulle kunna bli en utmärkt producent av material med syfte att nå ut med saklig och vetenskapligt grundad information om frimureriet och dess syften. Vi sände signalerna till Ordensledningen och det dröjde inte länge innan förberedelserna kom i gång. Tanken i sig var inte ny. Den hade diskuterats i de forskningsgrupper vilka verkat i såväl Uppsala som Göteborg. Ökad öppenhet Som initiativtagare blev Magnus Ottosson, Gunnar Meiton och jag ombedda att stå i spetsen för det nya projektet. Stormästaren utsåg Magnus Ottosson till den nya logens förste ordförande mästare och samtidigt utnämndes Gunnar Meiton och jag själv till forskningslogens faddrar. Invigningen ägde senare rum i Ordens stamhus i Stockholm den 22 november 1997 och förrättades av Stormästaren Gustaf Piehl.

Tillkomsten av forskningslogen inledde därmed en process mot ökad öppenhet från Ordens sida gentemot omvärlden. Ordens stamhus öppnades för allmänheten då logerna där anordnade ”Öppet Hus”. Flera loger inom alla fördelningar följde efter. Därtill skall noteras en rad symposier och seminarier, som gjordes tillgängliga för massmedia och offentlig publik. Det mest betydelsefulla steget i denna utvecklingsprocess var offentliggörandet av Ordens matrikel samt inte minst att Ordens allmänna lagar (OAL) blev offentliga från och med år 2001. Samtidigt publicerades OAL på Ordens hemsida på Internet. Det enda som därefter återstår som slutet material är Ordens interna gradritualer. Allt övrigt är tillgängligt för offentligheten. Sedan allt detta blivit verklighet, har få massmedia riktat några fientliga angrepp mot vår Orden sedan millenniumskiftet. x Text: STEN SVENSSON Foto: LARS BILLSTRÖM

Sala Frimurarebröder firar 130 år Lördagen den 7 november 2015 firar Sala Frimurarebröder sitt 130-årsjubileum med en unik och upplevelserik sammankomst i grad I 155 meter under jord i den uppvärmda Victoriasalen i Sala Silvergruva. Sammankomsten startar kl 15:00, med samling vid 14-tiden för nedtransport med hiss. Parallellt med den frimureriska sammankomsten, sker ett kulturprogram för våra damer. Efter sammankomsten återförenas vi med våra damer för gemensam middag i Mikaelsgården i Sala. Begränsat antal platser till självkostnadspris. Anmäl ditt intresse nu, så skickar vi inbjudan med mer information efter den 10 oktober. Sänd din intresseanmälan senast den 10 oktober till sala.frimurarebroder@frimurarorden.se eller per post till: Sala Frimurarebröder, Bråstagatan 4C, 733 30 SALA

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,39 miljoner kronor. Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2015:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor göran K hansson Professor mai-lis hellénius Professor rolf hultcrantz Docent claes hultling med dr Petter Järemo med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci Docent cesare Patrone Professor John Pernow Docent Josefin skogsberg Docent hui-Xin Wang Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck Professor anders lindén Professor mattias lorentzon Professor annika rosengren Professor ingmar skoog

Professor Katharina stibrant sunnerhagen Professor margda Waern Professor anders Wallin Professor henrik Zetterberg Docent madeleine Zetterberg Lunds Universitet Professor leif Dahlberg Professor sölve elmståhl Professor fredrik ghosh Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Linköpings Universitet Docent martin hallbeck Professor tiny Jaarsma Professor anna strömberg Professor stefan Thor

Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor anders Blomberg Professor Kurt Boman Docent niklas lenfeldt Professor lillemor lundin olsson Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent martin ingelsson Professor Östen ljunggren Professor anders Wanhainen Universitetet i Helsingfors Professor Jukka meurman Professor timo strandberg Professor reijo tilvis

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

Forskning betyder Till källorna, som logens devis lyder i svensk översättning. Genom tvivel når vi fram till forskningen, genom forskning tillägnar vi oss sanningen. CFE får, i likhet med brödraföreningar, inte recipiera eller befordra bröder. OM Magnus Ottosson följdes år 2000 av Rune Axelsson från Göteborg som i sin tur efterträddes av Uppsalabon Örjan Zetterqvist i november 2003. Logens fjärde OM, Henrik Berg från Uppsala, installerades i november 2008 och kom att inneha ämbetet fram till sin alltför tidiga bortgång hösten 2013.

”Kopia af det i L. L- befintliga, enligt beslut af den 1 Nov. 1760, utaf Gustaf Lundberg målade porträtt.”

Forskningslogen fyller 21

Carl Friedrich Eckleff självklart namnval I år kan Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, CFE, fira sin myndighetsdag. Det var nämligen den 22 november 1997 som den dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl högtidligen invigde logen och för att markera att det var en angelägenhet för hela Svenska Frimurare Orden skedde detta i Stamhuset även om logen enligt sina stadgar ska ha sitt säte i Uppsala.

amtidigt installerades professor Magnus Ottosson som forskningslogens förste ordförande

mästare, OM. CFE hade 251 grundläggare varav 248 bröder och tre loger. CFE:s valspråk är Ad Fontes, vilket 10

Bakgrund Bakgrunden till logens bildande var att det på några orter sedan flera år funnits mer eller mindre fast sammansatta grupper av bröder som studerat historiska, språkliga och ideologiska problem i anslutning till det svenska frimureriets uppkomst och utveckling. En av de mer aktiva fanns i Uppsala och det var därför logiskt att Stormästaren den 9 december 1987 beslutade att bilda en frimurerisk forskningsgrupp i Uppsala. Gruppen kom organisatoriskt att underställas den dåvarande Vetenskapliga och litterära nämnden. Forskningsgruppen arbetade systematiskt med månatliga sammankomster och kunde under åren 1995 och 1996 arrangera symposier med föredragshållare som kom även från andra orter än Uppsala. Vid denna tid hade det även i Göteborg bildats en forskningsgrupp. De bärande föredragen i 1995 års symposium i Uppsala handlade om en av de viktigaste frimurararkitekterna och systembyggarna i det svenska frimurarsystemet: Carl Friedrich Eckleff. Personen Carl Friedrich Eckleff C F Eckleff föddes i Stockholm 1723 och avled 1786. Han var anställd vid utrikeskollegiet utan att göra någon lysande karriär. Hur han blev frimurare och i vilken loge är fortfarande oklart, men oavsett hur det började kom han att betyda mycket för att utveckla vår Orden. På Andreasdagen den 30 november 1756 grundade han och sex andra bröder logen S:t Andrae eller Skottiska logen L’innocente. Receptionerna i logen började 1758.

Forskning CF Eckleff fortsatte sitt kraftfulla engagemang och bidrog till att vi även fick ett kapitelfrimureri i Sverige. Detta skedde på juldagen 1759, och då Stora Landslogen grundades året därpå blev Eckleff deputerad Landsstormästare. Samma år grundade han logen Den sjunde S:t Johanneslogen, vars OM han var i 23 år. Han avled 1786, 63 år gammal. När Svenska Frimurarorden år 1997 inrättade sin första forskningsloge kom namnvalet att bli självklart: Carl Friedrich Eckleff.

insatserna i forskningsavseende förväntas bli utförda av de 27 arbetande ledamöterna, vilka är utnämnda av Stormästaren efter förslag av logens styrelse. En AL som uppnår 75 års ålder övergår till att bli SL. CFE har ca 400 ledamöter varav huvuddelen följaktligen tillhör kategorin KL. Det är mycket enkelt att bli korresponderande medlem: man ska tillhöra SFMO eller annan frimurarorden som är erkänd av SFMO, ha uppnått grad III och betala medlemsavgiften som för år 2015 uppgår till 450 kr.

Formell struktur Forskning i betydelsen att söka i protokoll, brev och andra källor för att sedan kritiskt granska, sammanställa och bedöma ett material som underlag till ett anförande eller en skrift i ett visst ämne har förekommit under lång tid inom Frimurarorden. Detta inte minst genom den vetenskapliga och litterära nämnden (VLN). Det som länge saknades var en formell struktur som täcker hela Ordens territorium där bröder med intresse och fallenhet för forskning kan utbyta tankar och diskutera kring ett presenterat material. Den formella grunden för CFE:s verksamhet återfinns i kapitel 13 i OAL. Där anges att logen ska arbeta i graderna I-X och vara underställd Stora Landslogen. Stormästarens prokurator har en provinsialmästares roll i förhållande till CFE. Logens syfte är att ”bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling, i första hand vad gäller det svenska frimurarsystemet”. Det är en vid syftning och innebär att CFE kan fördjupa sig både i det som händer i de olika graderna men också i den värld som finns utanför logelokalen. Det finns även särskilda stadgar som Stormästaren har fastställt. CFE:s styrelse utgör SFMO:s forskningsnämnd och OM är en själskriven ledamot av Utbildningsdirektorium.

Lediga platser Varje år meddelas under våren hur många platser bland de arbetande ledamöterna som blir lediga och medlemmarna inbjuds att nominera

Bli medlem CFE:s medlemmar benämns ledamöter och indelas i tre kategorier: arbetande ledamöter (AL), korresponderande ledamöter (KL) och seniorledamöter (SL). De huvudsakliga

relativt enkel ritual, genom akademisammankomster som genomförs utan fastställd ritual men enligt en utarbetad praxis samt genom utgivning av skrifter. Under årens lopp har det utvecklats årlig rytm med sex sammankomster per år varav tre i Uppsala och tre på andra orter. Sammankomsterna hålls på lördagar, ofta klockan 13, för att så långt som möjligt medge resor utan övernattning. Logens sammankomster är öppna för alla frimurare som har den för dagen aktuella graden. Högtidsdagen hålls alltid i Uppsala i november och i grad I. Föredraget brukar då hållas av en avgående AL. CFE har sedan sin tillkomst haft cirka 120 sammankomster varav nio i form av en eller två dagar långa symposier. Det första symposiet genomfördes i Malmö i oktober 1998 och det senaste i Göteborg i april 2015. Vid dessa tillfällen har parallella föredrag i olika grader hållits.

nya AL. För att bli AL krävs att man innehar lägst grad VIII och inte har fyllt 75 år vid tillträdet. Man ska ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt ha förmåga till källkritiska studier. Man ska även förklara sig villig att utöva individuell forskning och att presentera resultaten i forskningslogen muntligen och/eller skriftligen. CFE strävar efter en geografisk spridning bland sina AL liksom en spridning av forskningens inriktning.

Utländska kontakter Redan vid invigningen år 1997 betonades att kontakter med utländska forskningsloger blir en viktig faktor i arbetet. Det uttrycktes en förhoppning om att tillsammans med den i april 1997 invigda danska forskningslogen Friedrich Münter kunna utge en gemensam skandinavisk årsbok. I det avseendet arbetade man snabbt. Redan i november 1998 kunde de två OM Magnus Ottosson och Nils Bartholdy underteckna förordet till den första volymen i skriftserien Acta Masonica Scandinavica, AMS. Årsboken är inte gradbunden och får spridas i den allmänna världen. Från och med nr 6 medverkar även den i november 2003 grundade norska forskningslogen Niels Treschow och i de tre senaste skrifterna kan vi även glädja oss åt bidrag från den år 2010 grundade forskningslogen Snorri i Island. Sammanlagt har det i de 17 hittills utkomna volymerna publicerats något mer än 140 artiklar varav cirka 60 i den svenska delen av AMS.

Verksamheten Resultatet av forskningsinsatserna ska föras ut till bröders kännedom. Det kan ske stadgeenligt genom att hålla sammankomster i logeform med en

Ad Fontes CFE har även en egen skriftserie benämnd Ad Fontes, AF, där såväl gradbundet som gradlöst material publiceras i häftesform. En redaktion

Magnus Ottosson. Forskningslogens förste ordförande mästare.

Forskning

Rune Andersson. Ordförande mästare 2000 – 2003.

bedömer om ett insänt bidrag håller tillräcklig kvalitet och i vilken grad skriften ska publiceras. Gradbundna skrifter säljs endast till enheter eller bibliotek inom Frimurarorden där de för en begränsad tid kan lånas av enskilda bröder. Det första numret i serien Ad Fontes gavs ut år 2002 och var ickegradbundet. De två första gradbundna skrifterna publicerades år 2004. Sammanlagt har ett sextiotal skrifter publicerats i serien varav tio är icke-gradbundna. Graderna III och VI är de mest populära att publicera sig i medan graderna II och IX inte har lockat fler än en respektive två författare. Här finns med andra ord ett konkret utrymme för mer forskning och publicering! Alla är välkomna Alla bröder som vill bedriva forskning inom frimureriet har möjlighet att få sina alster bedömda för publicering oavsett om man är arbetande ledamot eller inte – men man måste vara beredd på att bli refuserad! För CFE:s skrifter gäller att det är författaren ensam som ansvarar för innehållet – det är inte CFE:s eller SFMO:s doktrin eller officiella ståndpunkter som publiceras. Detsamma gäller för de föredrag som hålls i logen – talaren ansvarar för innehållet! För att nå sina medlemmar med in-

Örjan Zetterqvist. Ordförande mästare 2003 – 2008.

formation om kommande verksamhet och även berätta om det som har genomförts, ger CFE sedan år 2000 ut tidskriften Ecklöfwet som hämtat sitt namn från logens vapensköld, som i sin tur är inspirerad av Carl Friedrich Eckleffs ex libris. CFE har utöver de skrifter som ingår i serierna AMS och AF även publicerat andra icke-gradbundna skrifter med särskilda teman. Den senaste volymen, som behandlar Caritas-verksamheten, presenterades år 2014. Tidigare har större skrifter om bland annat Hertig Carl, frimurerisk musik och frimurarnas hus publicerats. Det sammanlagda antalet skrifter uppgår till cirka 130 och de flesta går fortfarande att köpa. Alla ledamöter får ett exemplar av årsskriften, tidskriften Ecklöfwet samt en personlig kallelse via elektronisk post till CFE:s aktiviteter. Utveckling När CFE grundades stod styrelsen inför den viktiga uppgiften att finna bra former för verksamheten. För dagens styrelse är uppgiften att utveckla formerna och att ha en verksamhet som är känd inom SFMO och som upplevs som angelägen, intressant och berikande. Planläggningen kompliceras av att CFE har ett krav på sig att verka inom hela SFMO och i alla grader samt att rekrytera medlemmar inklu12

Henrik Berg. Ordförande mästare 2008 – 2013.

sive ämbetsmän från olika håll. Efter högtidsdagen 2014 kom ämbetsmännen från Uppsala, Stockholm, Luleå, Hässleholm, Mölndal och Grankulla i Finland. Nästan alla ämbetsmän har även uppdrag i loger eller brödraföreningar. Det blir ofrånkomligen så att några ämbetsmän måste resa ganska långt till sammankomsterna oavsett var dessa förläggs. Under de första tio åren hölls påfallande många sammankomster i Uppsala på tisdagar eller fredagar. Från och med november 2004 dominerar lördagarna helt som logedag och efterhand kom alltfler av sammankomsterna att genomföras på andra orter än Uppsala. Lånar lokaler Eftersom CFE:s egna lokaler inskränker sig till ett kansli i Uppsala som till stor del är ett boklager och logesammankomsterna ska hållas i lokaler som är godkända av Stormästaren, måste CFE förlita sig på att andra loger lånar ut lokaler lämpliga för den aktuella graden. Detta kräver en långsiktig planering. En annan bedömning som måste göras är valet av grad. Ju lägre grad man väljer, desto fler bröder kan delta – men å andra sidan så ska CFE ge alla bröder en möjlighet att utvecklas i sin grad. Endast vid ett tillfälle har forskningsloger hållits i graderna IX res-

Forskning ter till sina medlemmar och de ickegradbundna skrifterna ska även erbjudas till försäljning till de bröder som så önskar. Detta förutsätter en administrativ organisation som kompletterar forskningen. CFE arbetar fortlöpande med att förbättra sina rutiner i dessa avseenden.

Sune Lindh. Dagens ordförande mästare i Carl Friedrich Eckleff

pektive X. För år 2016 planeras ytterligare en sammankomst i grad X. En annan utmaning för CFE är att informera om sina skrifter och att distribuera dem. Alla enheter är skyldiga att tillhandhålla CFE:s skrif-

Framtidens forskning Det är min bestämda uppfattning att CFE fyller en viktig funktion som kanal för forskning och utgivning av litteratur inom SFMO. De flesta av de många publikationerna hade sannolikt inte givits ut om inte CFE hade funnits och många av föredragen hade aldrig hållits. Jag bedömer även att kvaliteten på det som publiceras blir bättre om det finns en grupp kvalificerade personer som bedömer texterna innan de godkänns för tryckning. Redaktionskommittéerna för såväl AMS som AF är därmed viktiga inslag i verksamheten. Konungsliga konsten Skrifternas och föredragens yttersta

syfte är att ge en djupare insikt i den konungsliga konsten och därmed utveckla frimureriet. Nya infallsvinklar gör att gamla sanningar kan komma att omprövas och att samband blir tydligare. Genom att förlägga sina sammankomster på olika orter i landet vill CFE skapa intresse för den frimureriska forskningen på lokal nivå och ge möjlighet till samtal med bröder som vi annars inte hade kommit i kontakt med. CFE har även ambitionen att göra sitt arkiv och bibliotek mer känt och det pågår även en upprustning av kanslilokalerna så att dessa ska bli mer inbjudande och praktiska att använda för den som vill bedriva studier. Det är min förhoppning att CFE ska utvecklas till en ännu viktigare del av SFMO. Det finns en potential för detta som det nu gäller att ta vara på. x

Text: SUNE LINDH, OM för CFE Foto: CHRISTER FRÅNLUND

Det tröstande ”frimurarlammet” Broder Magnus Fröhler från ÖPL citerar:

”Ett förslag kom till mig som ordförande i Caritas gruppen i Linköping från läkaren Br Robert Larsén. Förslaget var att vi inom Linköpings frimureriet skulle skänka mjukisdjur till barn som tröst och distraktion inför operation eller liknande sjukvård vid Linköpings Universitets sjukhus. En nalle, en kanin eller varför inte ett lamm! Ett lamm skulle det vara tänkte jag och presenterade idéen i Caritas gruppen som anammade lammet direkt. Ledningsgruppen likaså. När jag sedan undersökte marknaden i jakt efter mjukislamm kollade jag efter lamm med bra kvalité, säkra då små barn inte ska fara illa av dem, bra pris och inte minst en skön känsla av välmående när man ser på lammet och håller i det. De ska vara mysiga och skänka tröst. Jag tog hem olika leverantörers lamm och lät mina egna små barn få säga vilket de spontant tyckte mest om. Valet föll från bägge barnen på lammet från Inter Agenturer AB med säte i Linköping. Att de hade bäst pris och bra kvalité med alla krav uppfyllda gjorde därför att vi inom frimureriet i Linköping valde att köpa lammen från dom. Vi har nu, sedan starten för flera år sedan, delat ut och sålt (då många bröder köpt lammet till sina barn och barnbarn vid brödramåltiderna) många tusentals lamm, med den lilla broderade lappen med frimurarkorset diskret i baken. Tråkigt nog fortsätter barn att bli sjuka eller skadade genom olyckor och därför ämnar vi fortsätta erbjuda dem ett ”frimurarlamm” så länge bröderna välvilligt fortsätter att skänka pengar till inköpen. Detta då vi vet, mer än väl, att lammet gör skillnad. Det är så roligt och bra tycker vi i Linköping att flera frimurarsamhällen anammat lammen och nu möjliggör för utdelandet på andra sjukhus runt omkring i vårt land. Om ni funderar på detta med att dela ut lamm vill jag ge våra varmaste rekommendationer att ta en kontakt med nämnda företag och dess VD Broder Giuseppe Cocozza X GR ÖPL, e-mail: order@interagenturer.se, för inköp av lamm.”

Forskning

1800-talets frimureri är forskningslogens nästa stora bokprojekt En forskningsloge skall förstås forska, och den här artikeln tar sikte på att i sammanfattning redovisa den forskning som för närvarande pågår inom Carl Friedrich Eckleff, CFE.

llra först måste det dock sägas att forskning inte är, och heller inte kan vara, en forskningsloges enda uppgift. Forskningsrön som inte förmedlas till en intresserad publik är såväl menings- som verkningslösa. CFE:s stadgar säger därför också att logens skall ”eftersträva att resultatet av forskningsinsatser förs ut till bröders kännedom”. Brödernas förkovran I CFE:s interna verksamhetsplan preciseras detta. I den för 2015 gällande verksamhetsplanen heter det: ”[...] Internt inom SFMO (Svenska Frimuare Orden) skall Forskningslogen bidra till att Ordens utbildningsmål nås genom att bedriva forskning rörande sådant som är av grundläggande intresse för Orden och dess medlemmar samt genom att tillgängliggöra de framkomna forskningsresultaten på ett sådant sätt att de kan tjäna bröderna till förkovran såväl vid enskilda studier som vid logers och brödraföreningars instruktioner och föredrag liksom även när de presenteras i mer allmänna informationskanaler. Externt skall Forskningslogen sprida information och upplysning till den intresserade allmänheten om SFMO och dess historia, syfte och verksamhet. Detta sker främst genom forskningsprojekt, vilkas resultat redovisas i icke gradbundna publikationer. [...]” Modeller När det gäller forskningen pekar verksamhetsplanen ut två tillvägagångssätt: ”[...] Forskningen bedrivs enligt två modeller – ledamöternas individuella forskning resp projektforskning. Forskningslogens arbetande ledamöter bär det främsta ansvaret för

forskningen och forskningsresultatens spridning, men dessa uppgifter skall utföras i nära samarbete med såväl seniorledamöter som korresponderande ledamöter. [...]” Betydelsen av att sprida forskningsresultaten betonas kraftig i verksamhetsplanen: ”[...] Resultatet av forskningen bör nå fram till forskningslogens medlemmar och andra intresserade för att påverka dem till att reflektera över det de läst eller hört. Logens förmåga att nå ut med sina forskningsrön är därför väl så viktig som forskningen som sådan. [...]” Projektforskning Har du som läser detta bläddrat i eller läst något av kapitlen i SFMO:s jubileumsbok från 2010 – ”Hertig Carl

Ett typisk Ad Fontes-häfte

och det svenska frimureriet”? Då har du kommit i kontakt med ett av resultaten av den projektforskning som skett inom CFE. Som man förstår av själva termen sker projektforskning vanligen på uppdrag av någon och praktiskt taget alltid i grupp. Många av de böcker som CFE gett ut har kommit till genom projektforskning: 250 år i barmhärtighetens tjänst. Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753 - 2003. (2003) Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik (2006; ny upplaga 2009) Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010) Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet. (2010) Caritas–Frimurarnas välgörenhetsarbete (2014) Alla dessa böcker kan fortfarande köpas hos forskningslogen – kontakta CFE på cfe@frimurarorden.se eller använd det beställningsblad som bifogas det här numret av Frimuraren. 1800-talet Det för närvarande, i högsta grad aktuella arbetet med den så kallade 1800-talsboken, faller även det entydigt inom projektforskningens område. En arbetsgrupp sammansatt av CFE-anknutna bröder – arbetande ledamöter (AL), seniorledamöter (SL) och korresponderande ledamöter (KL) – är sedan flera år tillbaka sysselsatt med att producera en bok om det svenska frimureriet under 1800-talet. Målet är att boken skall vara färdig i början av 2018 och kunna presenteras den 5 februari det året, då det är på dagen 200 år sedan Carl XIII gick ur tiden. Bokens arbetsti-

Forskning

Naturlig fortsättning Initiativet till 1800-talsboken togs inom den projektgrupp som arbetade fram 2010 års jubileumsbok, ”Hertig Carl och det svenska frimureriet”. Eftersom jubileumsboken behandlar svenskt frimureri under 1700-talet föll det sig naturligt att inom gruppen diskutera en fortsättning. 1800-talsgruppen leddes inledningsvis av ambassadör Erik Cornell, SL i CFE, som även hade lett arbetet med 2010 års jubileumsbok. Av hälsoskäl nödgades Erik Cornell lämna 1800-talsuppdraget våren 2014. Ny ordförande i 1800-talsgruppen – vari ingår ett drygt 20-tal bröder – blev då fil.dr Marcus Willén, AL i CFE. 1800-talsboken är indelad i ett antal avdelningar, där den första vill ge en bakgrund genom att teckna bilden av den förändring det svenska samhället genomgick under 1800-talet. Sverige år 1899 var ett helt annat land än Sverige år 1800. Här finns bidrag av bland andra docent Andreas Önnerfors, AL i CFE, och professor Harry Lenhammar, SL i CFE. Stormästarnas historia I avdelningen ”Utveckling och utbredning” skall skildras hur frimureriet under 1800-talet gick från att vara i huvudsak ett storstadsfenomen till att få en närvaro över i stort sett hela landet. Här hittar vi bland annat texter om Frimurarordens ledning under 1800-talet, enkannerligen Stormästarna, med andra ord de svenska-norska 1800-talskungarna (jur.kand. Fredrik Björkman, SL i CFE), medlemsrekryteringen och den sociala sammansättningen av medlemsstocken (medicinalrådet Karl-Axel Norberg, SL i CFE), hur logerna spreds över landet (arkitekt Gunnar Lantz, SL i CFE, som hann färdigställa denna text innan han nyligen avled), brödraföreningarnas tillkomst (direktör Bo Norrby, KL i CFE) liksom det forskande frimurarsällskapet Masonia, en intressant men tyvärr kortlivad 1800-talsföregångare till CFE (fil.kand. Kjell Lekeby, SL i CFE). Utländska kontakter I ett stort antal uppsatser – samlade i bokavsnittet ”Utlandet” – be-

Foto: Lars Billström

tel är ”Det svenska frimureriet under 1800-talet”.

Artikelförfattaren Ulf Åsén håller ett föredrag vid ett av Carl Fredrich Eckleffs symposier.

skrivs det svenska frimureriets kontakter med utländskt frimureri under 1800-talet. Docent Henrik Bogdan, AL i CFE, betraktar i sitt bidrag det svenska systemet ur ett internationellt perspektiv. Här finns också inträngande redogörelser för svenska systemets införande i Norge och Danmark. Projektet med 1800-talsboken har gett upphov till vad som sannolikt är det mest omfattande forskningssamarbetet hittills mellan forskningslogerna inom ”svenska systemet-området”. Norska bidraget skrivs av Helge Bjørn Horrisland, deputerad mästare i norska forskningslogen och ett par av de danska bidragen av Nils Bartholdy, den danska forskningslogens förutvarande ordförande mästare.. ”Hemma hos” Under rubriken ”Den konungliga konsten” har 1800-talsbokens redaktion samlat ett antal uppsatser som har lite ”hemma hos”-karaktär: nedslag i ämnen som ger en mer närgången bild av 1800-talsfrimureriet. Exempelvis porträtterar här två arkitekter och CFE-medlemmar (Claes Langenborg samt nyligen bortgångne Gunnar Lantz) våra bägge stam15

hus utförligt – det gamla på Riddarholmen och det nya på Blasieholmen, båda i Stockholm. Frimureriets retorik och samhällssyn granskas av bokens redaktör fil.dr Marcus Willén, AL i CFE. En företeelse som tidigare sannolikt inte behandlats i tryck vare sig på akademisk eller amatörnivå är frimureriska exlibris, vilket kyrkoherde Johnny Hagberg, AL i CFE, tar sig an. I samma avdelning låter oss riksdagsman Sten Svensson (SL i CFE samt en av forskningslogens faddrar) stifta bekantskap med seklets frimurarmusik och frimurarmusiker, medan fil.kand. Kjell Lekeby i en pendang ger en överblick över seklets frimurarlitteratur. Frimurarskalder Några av 1800-talets bemärkta kulturpersoner som även varit frimurare bestås textporträtt i form av kortare studier. Här kan man exempelvis få lära sig, att av de fyra stora skalder som dominerade Svenska Akademien från napoleonkrigens slut 1815 till de sista åren av 1840-talet – Franz Michael Franzén, Johan Olof Wallin, Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér – så var de tre förstnämnda frimurare. Vik-

Forskning tor Rydberg, betydande både som författare, diktare och frimurare, skildras mer utförligt av fil.mag. Robert Carleson, AL i CFE. 1800-talsbokens sista avdelning kommer att innehålla uppsatser om frimureriet i samhället. Här finns det skäl lyfta fram två av bidragen. I det ena gör landsarkivarie Lars Otto Berg, SL i CFE, en utförlig genomgång av Frimurarordens Caritasverksamhet under 1800-talet. I det andra lyfter fil.dr Thomas Neidenmark (en av de tre medarbetare i boken som inte är frimurare) fram en tills nyligen helt okänd frimurerisk samhällsinsats – den medverkan som många frimurare lämnade till reformeringen av folkutbildningen i Sverige under de första årtiondena av 1800-talet. Uppsatsen bygger på Thomas Neidenmarks egen doktorsavhandling, som redan varit föremål för två artiklar i Frimuraren. (I nr 3 2011 resp. i nr 1 2013). Individuell forskning Den ”individuella forskningen” – som förstås engagerar logens samtliga AL

och SL liksom en och annan KL – resulterar i rön som sprids dels genom föredrag och dels genom publicering. Föredrag som redovisar CFE-forskning kan alla frimurare ta del av i loger, brödraföreningar och frimurarklubbar och givetvis även vid CFE:s egna sammankomster – logemöten, akademier samt symposier. Vid CFE:s senaste symposium i april i år i Göteborg kunde deltagarna lyssna till 20-talet föreläsningar, där forskningsresultat lades fram. Två kanaler Kanalerna för tryckt publicering av forskningsrön är i huvudsak två – ”Acta Masonica Scandinavica” och ”Ad Fontes”. Icke gradbundna texter kan förstås även ges ut i exempelvis Frimuraren eller i något av de lokala frimurarbladen. Öppna texter kan självfallet också offentliggöras på nätet, men det har nog hittills skett i mycket ringa omfattning, om ens alls. Vi kan få en uppfattning om vilken forskning som de senaste åren varit aktuell genom att ta en närmare titt på de

AD FONTES

HERTIG CARL

OCH DET SVENSKA FRIMURERIET

HERTIG CARL OCH DET SVENSKA FRIMURERIET

Praktverket och jubileumsskriften om Carl XIII och det svenska frimureriet från 2010.

bägge nämnda publikationerna Acta Masonica Scandinavica och Ad Fontes. Acta Masonica Scandinavica är alltså namnet på de fyra nordiska forskningslogernas gemensamma årsbok. Den sänds till alla CFE-medlemmar och ingår som en förmån i medlemsavgiften. Tio-tolv artiklar Acta Masonica Scandinavica ges ut i samarbete mellan danska Forskningslogen Friederich Münter, isländska Forskningslogen Snorri, norska Forskningslogen Niels Treschow samt svenska Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. Acta Masonica Scandinavica har vanligen en 10-12 artiklar i varje band. Ambitionen från CFE:s sida är att varje årgång av årsboken skall innehålla 2 till 3 uppsatser från Sverige. Huvudredaktionen för Acta Masonica Scandinavica finns i Köpenhamn. Hos var och en av de medverkande forskningslogerna arbetar en nationell redaktion, som leds av respektive OM. Inom den svenska redaktionen bearbetas bidragen i samråd med författarna. Manuskripten penetreras och bedöms även genom en ”peer review”, det vill säga en sakkunnig kollegial fackgranskning. Som peer reviewers av ett manuskript fungerar oftast några av logens AL och/eller SL. Avkodad 2011 I den volym av Acta Masonica Scandinavica som just nu förbereds, och som kommer att distribueras någon gång på nyåret 2016, kommer vi att finna tre texter från CFE. Professor Nils G Holm, AL i SCF, presenterar i sitt bidrag den finlandssvenske diktaren och frimuraren Nino Runeberg, sonson till Johan Ludvig Runeberg. Docent Andreas Önnerfors, X SPL och AL i CFE, gör en genomgång av det s.k. Copialemanuskriptet, en svårforcerad chiffrerad text med frimureriskt innehåll som förvaras i Uppsala och som för första gången kunde avkodas år 2011 genom ett samarbete mellan svenska och amerikanska datalingvister. Slutligen skildrar lektor Göran Anderberg, SL i CFE, vår förste stormästare Carl Fredrik Scheffer, tämligen okänd för dagens frimurare trots att det är honom vi har att tacka för att frimureriet kom att slå fastare rot i Sverige.

Forskning Scheffer avled 1786, och eftersom Göran Anderbergs uppsats publiceras i den volym av årsboken som kommer ut 2016, kan essän även ses som en liten uppmärksamhet från CFE:s sida med anledning av ”den okände stormästarens” frånfälle för 230 år sedan. Till källorna Acta Masonica Scandinavica är, som framgått, en helt öppen publikation, och det påverkar förstås innehållet i det material som kan tas in där. Annorlunda förhåller det sig med merparten av de forskningsredogörelser som sprids i CFE:s egen skriftserie Ad Fontes (”Till källorna”), som i huvudsak innehåller gradbundet material. I Ad Fontes-serien kommer det ut några nummer varje år. Majoriteten av titlarna är gradbundna, men det förekommer även öppna. Ad Fontes-häftena distribueras till de olika Ordensenheternas bibliotek, där frimurare, allt utifrån sina innehavda grader, kan låna dem. Trycken köps även i viss utsträckning av logebiblioteken i våra nordiska grannländer. – De logearkivarier som läser detta kan enkelt kontrollera om logens Ad Fontes-innehav är komplett genom att kontakta CFE (cfe@frimurarorden.se) eller titta i den av Utbildningsnämnden (UtbN) utgivna Litteraturförteckningen. Senast publicerad De helt öppna Ad Fontes-titlarna kan köpas av varje frimurarbroder. Det senast publicerade öppna Ad Fonteshäftet är en redogörelse för de svenska-norska 1800-talskungarna som ledare för Frimurarorden, författad av jur.kand. Fredrik Björkman, SL i CFE. Vilka öppna Ad Fontes som finns att inhandla kan man enklast se genom att gå in på CFE:s hemsida (www.frimurarorden.se/loger/stora-landslogen/ carl-friedrich-eckleff). Inom CFE finns det en särskild redaktion för Ad Fontes-serien. Redaktionen, som är nästan lika gammal som forskningslogen, leds sedan starten av professor Dan Eklund, en av de få ännu kvarvarande AL som varit med ända sedan forskningslogens grundarår 1997. Totalt har Ad Fontes-redaktionen för närvarande tio medlemmar, som samtliga är AL eller SL i CFE.

10 manus på bordet På Ad Fontes-redaktionens bord ligger för dagen ungefär 10 manuskript. De flesta härstammar från det ovan nämnda Göteborgssymposiet i våras, där de presenterades av respektive forskare som föredrag. I arbetet inom Ad Fontes-redaktionen kan man urskilja några olika steg i hanteringen av ett inkommet manuskript. Inledningsvis bildar man sig en uppfattning om ämnet lämpar sig för Ad Fontes-serien. Ett till en början tveksamt ämne kan ibland efter bearbetning komma att få en gestaltning som gör att det kan inkluderas. De manuskript som redaktionen anser bör publiceras finslipas därefter i dialog mellan författare och redaktion tills man har en färdig och av båda parter godkänd text med lämpliga illustrationer. Gradbundna Alla de Ad Fontes-manuskript som just nu är under behandling är gradbundna, så de exakta titlarna får vi lämna därhän, men det kan ändå sägas att vi bland

manusen hittar ett om tjänande bröder genom århundradena (författare är lagman Hans Brusewitz, AL och ADM i CFE, ett om förklädet i VIII:e graden (avdelningsdirektör Johan Wijnbladh, SL i CFE) samt två som behandlar centrala inslag i grad I (det ena av professor Jan Hjärpe, AL i CFE, det andra av stiftsprost Ingvar Bengtsson, AL och talman i CFE). – Som ett exempel på ett Ad Fontes-manuskript som så småningom kan väntas in i processen, kan få gälla en under arbete varande uppsats som behandlar bibelbruket i arbetsgraderna (professor JanErik Nylund, AL i CFE). CFE-ledamöternas insatser som föredragshållare vid instruktionsloger, lokala seminarier, studiedagar och liknande är alldeles för omfattande för att kunna redovisas här. Som ett exempel på en även i föredragssammanhang i högsta grad arbetande CFE-ledamot tar nog ingen illa upp om jag nämner fil.mag. Gunnar Nyström, AL i CFE, som för vårterminen 2015 redovisade tio i loge genomförda föredrag! x Text: ULF ÅSÈN

För den musikintresserade frimuraren har forskningslogen gett ut ett enastående uppslagsverk.

Bibliotek och arkiv

Bekväma stolar och lätt tillgängliga böcker gör att man gärna gör som Tord, sätter sig ner en stund och läser.

1800-tals biblioteket i Göteborg har blivit Nya Biblioteket

Utlåningen av litteratur har ökat dramatiskt För att kunna bedriva en framgångsrik forskning eller söka fakta för sin egen förkovran, krävs ett välordnat bibliotek att låna från och ett arkiv som det går att hitta i.

örste arkivarien i Göta Provinsialloge, Tord Steffensson, har på kort tid fått en beundransvärd fart på både utlåningen och besöken i biblioteket. Han berättar gärna hur det har gått att få till ”Nya Biblioteket” och hoppas att det kanske kan stimulera fler bibliotek att ta efter. ”Vad menar du med 'Nya Biblioteket i Göteborg'?” Ja, det låter ambitiöst att kalla ett bibliotek som skapades redan under 1800 talet för nytt. Men faktum är att många saker upplevs av bröderna i Västsverige som nytt.

”Så vad har egentligen hänt som förtjänar en sådan uppseendeväckande titel?” För cirka två år sedan fick jag som förste arkivarie uppdraget av provinsialmästaren att flytta verksamheten med utlåning av gradbunden litteratur tillbaka till biblioteket och samtidigt få fart på utlåningen. Bakgrunden var att biblioteket under flera år hade öppet endast på måndagar och utlåningen var näst intill obefintlig. Då beslutades att den gradbundna litteraturen skulle lånas ut via boklådor och att detta skulle ske i ett rum som även var restaurangens bar. Utlåningen ökade visserli18

gen men lokalen var inte optimal för biblioteksverksamhet. Göta Provinsialloge har ett av de finaste biblioteken inom Svenska Frimurarorden med över 7 000 titlar och har tidigare varit flitigt besökt av bröderna. Vi ville återskapa denna tradition och sedan två år har vi flyttat all gradbunden litteratur tillbaka till biblioteket. ”Vad hade du för idéer om att kunna få igång verksamheten igen?” Först och främst tog jag reda på vilka förväntningar man hade på en ny biblioteksverksamhet. Jag intervjuade provinsialmästaren och jag ville ha

Bibliotek och arkiv några kunniga bröder till min hjälp. Vi bildade en styrgrupp och formade visionen för Nya Biblioteket. I styrgruppen ingår förutom jag själv även John Fahlnaes som är kunnig inom media och information, Anders Wennergren talman i S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg samt Bo Lextorp i provinsens utbildningsgrupp. Först och främst ville vi att biblioteket skall vara en levande plats, en intellektuell och spirituell oas mitt i centrala Göteborg. Biblioteket skulle vara ett forum för kunskap och utbildning och upplevas som ett öppet bibliotek för alla i fördelningen och därför tillgängligt på alla logekvällar. Biblioteket skall inte heller vara en tyst plats, utan en plats där man både kan läsa, föra lågmälda och trevliga samtal, möta likasinnade, diskutera litteratur eller delta i spännande föredrag. Man skall även kunna ”slinka in” i civila kläder om man endast vill besöka biblioteket. De bröder som önskade kunde ansluta till loge eller brödramåltid efter biblioteksbesöket. ”Och nu har ni varit igång en tid?” Ja, invigningen av ”Nya Biblioteket” ägde rum den 2 oktober förra året. En dag som också blev officiell start av nya biblioteksverksamheten. Vi bjöd på vin och snittar med mingel i biblioteket samt hade försäljning av böcker och frimurerisk musik. Skillnaden är att nu har biblioteket öppet samtliga logekvällar, det vill säga måndag till torsdag. Tidigare var det öppet endast några enstaka timmar under en vecka. Vi har också haft mycket stor hjälp av samtliga amanuenser och arkivarier i alla våra loger som mangrant har ställt upp och bidragit till en positiv utveckling.

Tord Steffensson framför bokskåpet där gradbunden litteratur samlats i neutrala samlingsboxar. Ingen oinvigd kan ana innehållet.

”Vad har hänt sedan du började som förste arkivarie?” Som tidigare marknadschef och vd har jag lärt mig att om du vill påverka människor måste du ständigt informera om förändringar som sker. Och det har vi gjort bland annat genom följande punktlista: • Nya studieplaner för gradlitteraturen har upprättats och finns på plats i biblioteket och utdelas till nya adepter av talmännen. Att läsa den gradbundna litteraturen är helt nödvändigt för att man skall kunna tillgodogöra sig innehållet i graderna. • Sekreterarna läser upp aktuella arrangemang i loge. • Köp av ny litteratur. • Programverksamhet med föredrag, biblioteksaftnar och musikaftnar arrangeras varje termin. • Månadsbrev per mail till alla om nyheter i biblioteket.

Antal lån

• Biblioteksschema finns i arbetsordningen. • Biblioteket har en egen hemsida ”Biblioteket i Göteborg" som ligger under Göta Provinsialloges sida på Ordens hemsida. • Information på anslagstavlor i bibliotek och entré. • Samverkan med FFGG, den lokala forskargruppen. De böcker som tidigare såldes i entrén i huset, jubileumsböcker och andra titlar, säljs nu istället i biblioteket i huvudsak. Det är också ett sätt att öka besöksfrekvensen i biblioteket. ”Jag ser att det på bibliotekets hemsida finns tips på böcker att låna och läsa.” Det är lite olika titlar som presenteras där för att locka bröderna att ta till sig böckerna. Vi har också en rubrik ”Information och statistik” där vi berättar om olika evenemang, kampanjer och exempelvis biblioteksaftnar i samarbete med den lokala forskningsgruppen.

1200

1000

800

600

400

Antalet lån har ökat stadigt, från cirka 450 år 2012 till runt 1 050 år 2014.

200

2012

2013

2014

”Kan du redan nu se något resultat av 'Nya Biblioteket'?” Jodå, ökningen av besökande bröder och utlåningen är påtaglig. På kort tid ökade utlåningen med 50 procent. Sedan start har vi ökat så mycket att vi har brist på viss litteratur – men det är ju enkelt att åtgärda – vi beställer fler exemplar av attraktiva böcker. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: MATS GÄRDFORS

Bibliotek och arkiv Forskning kräver arkiv som det går att hitta i

Jättejobb att bringa ordning i värmländskt frimurararkiv Mer än 2 000 arbetstimmar har Värmländska provinsiallogens båda arkivarier Anders Granström och Anders Karlsson tillsammans lagt ned på att bringa ordning i Karlstadsfrimureriets alla arkivhandlingar.

ch nu är de i mål. Just i dagarna såg de till att de sista sorterade dokumenten – alla logernas konstitutionspatent – hamnade i tryggast tänkbara förvar. – Vi har fyllt drygt 25 hyllmeter arkivmaterial i Zakrisdal, ett bergrum i Karlstad där Folkrörelsernas arkiv har sin depå och erbjuder perfekt temperatur och luftfuktighet för att hålla papperen fräscha. Materialet ligger där sorterat i arkivboxar och foliekapslar, berättar förste arkivarien Anders Granström. Inleddes 2009 Jobbet inleddes när Granström tillträdde sitt arkivarieämbete i kapitellogen 2009. Första mödan var då

att få bättre fason på bibliotekets bokutlåning. – Det var det minst arbetskrävande av de båda jobben. Betydligt värre blev det att ta hand om arkivet, låter Granström förstå. I och för sig, tillägger han, fanns det också tidigare en viss arkivordning med nummer på förpackningarna och innehållsförteckning. Papper här och där – Ändå låg papper lite här och där i Frimurarhuset: en del i arkivet, en del på kansliet, en del i källaren. En ordning utan struktur, kanske man kan säga. I Östgöta provinsialloge hittade de den arkivstruktur som de sökte. Uti-

från den modellen arbetade de båda Karlstadsarkivarierna vidare. I likhet med kollegerna i Linköping beslöt sig också ”Anders och Anders” för att sortera upp materialet i olika serier: för protokoll, utgående handlingar och korrespondens, diarier, inkomna handlingar, räkenskaper, ritualer och så vidare. – Därutöver skapade vi också egna arkivserier för bland annat byggnadsritningar, fotografier, trycksaker, riddarbrev och vapen. – Vidare skedde en uppdelning i en johannesnivå, en andreasnivå och en kapitelnivå. Plus att det sorterades årsvis, månadsvis och veckovis i kronologisk ordning, förklarar Anders Granström. Sex bildare Sex stycken så kallade arkivbildare fastställdes, nämligen de båda S:t Johanneslogerna S:t Carolus och Det Gyllene Snittet, de två S:t Andreaslogerna Carl August och Pilgrimen samt Värmländska provinsiallogen och det numera avvecklade Frimurarhemmet i Karlstad. Det mesta arbetet för de båda arkivarierna har bestått i att leta, plocka och sortera arkivmaterialet – för att slutligen åstadkomma en fungerande förteckning över alltsammans. Enbart det sistnämnda arbetet har tagit ungefär ett år i anspråk. – De första två åren jobbade vi ungefär tio timmar i veckan per person – alla årets veckor. Lite mindre har intensiteten varit under det senaste året, förklarar Granström. Kurs för nyckelpersoner Men då har Granström och Karlsson också arbetat parallellt med att försöka få den nu upprättade ordningen att fortsätta. I den andan har de dragit igång en kursverksamhet som vänder

Anders Granström och Anders Karlsson (stående) peppar frimurarbröderna i Örebro att ta tag i sin arkivsituation.

sig till sekreterare, skattmästare och arkivarier i loger och brödraföreningar. För dessa nyckelpersoner förklarar de båda arkivarierna hur man på bästa sätt räddar dokument för eftervärlden. De båda har också varit i Örebro för att inspirera till en liknande upprustning av arkivet där. Datorer en fara Under arbetets gång har de blivit allt mer övertygade om vilka faror som den moderna datatekniken för med sig när det gäller att spara viktiga dokument. – Utan sparade pappersdokument riskerar framtidens frimurare (och forskare) att få en mycket torftig bild av vad dagens frimurarenheter har haft för sig. – Tro inte att det räcker med att bara spara digitalt. Med den snabba utvecklingen av datorer och programvaror blir de digitala dokumenten oåtkomliga på bara några år, varnar Anders Granström. x

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök

Text och foto: BO PETTERSSON

www.fonus.se • 020-87 00 87

Forskning S:t Petri Nycklar i 8:e fördelningen

Forskning och studier i norr När Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, CFE, hade verkat i några år väcktes tanken på att bilda en lokal forskningsgrupp i Luleå. Undertecknad som då var korresponderande ledamot av CFE hade nämligen uppmärksammat en bestämmelse i logens stadgar om forskningsgrupper.

september 2005 bildades så Forskningsgruppen S:t Petri Nycklar, SPN, som en fast arbetsgrupp, underställd ordförande mästarna i S:t Johanneslogen Ultima Thule och S:t Andreaslogen Jakob Ulfsson. Forskningsgruppens namn hänsyftar på att Luleå gamla kyrka i Gammelstad, invigd 1492, helgats åt aposteln Petrus och fått ”Himmelrikets Nycklar” som vapen. De korslagda nycklarna blev sedermera Luleå stads vapen och ingår även i johanneslogens vapenbild. Forskningsgruppens syfte blev ”att verka i Forskningslogens CFE anda och stimulera intresset för frimureriska studier”. Under åren hade SPN i genomsnitt cirka 30 ”medlemmar”. Av dessa kan ett tiotal bröder sägas ha varit mer eller mindre aktiva.

2013. SPN hade dessutom organisationsansvaret vid Forskningslogens CFE:s symposium i Luleå 2011. Med 120 deltagande bröder och 60 medföljande damer torde detta vara det hittills mest välbesökta symposium som CFE genomfört. Genom att delta i dessa symposier, som föredragshållare eller åhörare, kom intresset för fördjupade frimureriska studier utan tvekan att öka bland bröderna i Norrbotten.

Symposier Efter att ha arbetat i drygt ett år kände SPN sig mogen för att genomföra ett lokalt symposium. Detta skedde i januari 2007 enligt ett upplägg, som därefter har bibehållits. Symposiet börjar fredag kväll kl. 19 med ett föredrag i grad I, följt av en brödramåltid. Det fortsätter sedan kl. 9 på lördagen med fem parallella föredragspass, tre före och två efter lunch, alltså tillhopa 11 symposieföredrag. Symposiet slutar med kaffe vid 15-tiden så att huvuddelen av deltagarna hinner hem till lördagsmiddagen. Tillresande bröder erbjuds övernattning i någon lokal broders hem. Detta första symposium lockade 85 deltagare och blev mycket uppskattat.

För hela provinsen Även om SPN var en arbetsgrupp under de båda Luleålogerna försökte forskningsgruppen vända sig till bröder inom hela fördelningen. Forskningsgruppens verksamhet verkade dock uppfattas främst som en angelägenhet för bröder inom Luleå/Bodenområdet och vid symposierna var det få deltagare från de andra frimurarsamhällena. Efter symposiet 2013 aktualiseras därför frågan om SPN inte borde ”frikopplas” från Luleålogerna. Efter diskussioner och förberedelsearbete ombildades forskningsgruppen vid ett konstituerande möte i november samma år till en särskild juridisk person. Enligt stadgarna är SPN, med samma namn som tidigare, nu en ideell förening av frimurare som har intresse för frimurerisk forskning. Föreningen har i stort sett samma formulerat syfte som den tidigare arbetsgruppen men ska verka inom hela 8. Fördelningen. För medlemskap i föreningen krävs medlemskap i Svenska Frimurare Orden samt lägst grad III.

Ansvaret Forskningsgruppens verksamhet fortsatte sedan med återkommande arbetsmöten och med ytterligare två lokala symposier, nämligen 2009 och

Lokala arbetsgrupper Under hösten 2014 höll forskningsgruppens ordförande och vice ordförande informationsmöten i Umeå och Skellefteå om forsknings- och studie22

verksamheten inom SPN. Arbetsmöten genomförs därefter samtidigt på respektive ort, med ljud- och bildöverföring mellan frimurarhusen. Efter inledande svårigheter har tekniken förbättrats och arbete med ytterligare förbättring pågår. Lokala arbetsgrupper har bildats i Umeå och Skellefteå och representanter från dessa ingår i styrelsen. Ett informationsmöte i Kiruna är planerat i höst. Vid utgången av 2014 hade SPN 39 betalande medlemmar. Utbildning Forskningsgruppen har funnit att det inte bara är angeläget att fler bröder aktiveras i studie- och föredragsverksamheten utan även att kvaliteten på föredragen höjs genom att källmaterial och källhänvisningar används i enlighet med sedvanlig forskningsmetodik. Då det visade sig att en hel del bröder känner sig osäkra på vad som förväntas av dem i detta avseende har SPN bildat en arbetsgrupp som ska ta fram underlag i forskningsmetodik.

Dessutom planerar SPN att bilda ”lokala lärarstaber” som kan lämna råd och handledning vid forsknings- och studieverksamhet. Symposium 2016 Ett fjärde lokalt symposium kommer att genomföras i Luleå 11-12 mars 2016 enligt samma koncept som tidigare. Syftet med SPN symposier är inte endast att meddela frimurerisk kunskap. Minst lika viktigt är att bröder, som tidigare kanske inte varit inriktade på detta, fördjupar sig i något ämne och därefter får möjlighet att presentera sina rön genom ett genomarbetat föredrag. Målsättningen är att några av dessa föredrag efter vidareutveckling sedan ska kunna presenteras vid något av CFE forskningssymposier och/eller publiceras i CFE skriftserie Ad Fontes. x Text: HANS BRUSEWITZ S:t Petri Nycklars ordförande Foto: LARS LUNDSTEN

Forskningsgruppen S:t Petri Nycklars ordförande Hans Brusewitz till vänster, leder ett möte med forskningsintresserade bröder från Övre Norrlands Provinsialloge.

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1795:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2450/2550:-

LACKSKOR

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

2000:-

SKINNhANDSKAR Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 23

375:-

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER

Välkommen till den Personliga Begravningsbyrån. Vi hjälper er med allt inom begravning, gravsten, transporter, familjejuridik och försäkringar.

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

Har jour dygnet runt

Hos oss förvaras Malmö Frimurarsamhälles bårtäcke

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Välkommen

Br oder Peter och broder Jan

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Mariedalsvägen 66, 217 61 Malmö. Telefon 040-30 18 09 dbb@davidshallsbegravningsbyra.se www.davidshallsbegravningsbyra.se

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

UTVECKLA DITT LEDARSKAP • Vill du ha mer tid och fatta bättre beslut? • Bli mer effektiv och nå nya mål? • Få bättre balans och må ännu bättre?

Passion for homes

Genom ett handlingsorienterat program utvecklar du ditt ledarskap så både du och företaget når nya och förbättrade resultat.

Fastighetsmäklare i samverkan

Våra kundundersökningar visar: • 97 % mycket nöjda och nöjda kunder. • 20 % förbättring av kundernas ledarförmågor. Nyfiken? Kontakta mig. Broder Roland Ahlström

Licensierad Ledarutvecklare

0707-360 326 roland.ahlstrom@nyaledarskapet.se

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

www.nyaledarskapet.se 24

Forskning

Bröderna i Göta Provinsialloge har tillgång till en rik källa med litteratur i sitt forskningsarbete.

Frimureriska forskargruppen i Göteborg

”Mot bättre vetande” Redan två år innan Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff grundades hade en ett antal forskningsintresserade bröder inom Göta Provinsialloge gått samman och bildat en lokal forskningsgrupp.

rimureriska Forskargruppen Göteborg, blev gruppens namn när den bildades år 1995. Gruppens namn förkortas ”FFGG”. De forskningsintresserade bröderna beslutade också om ett valspråk på latin: Ad scientiam meliorem. När man ser översättningen från latinet till svenska, förstår man direkt att det är Göteborg det handlar om. Översättningen lyder: ”Mot bättre vetande”. Programaftnar Bröderna i Göta Provinsialloges forskningsgrupp sammanträder regelbundet under terminerna, genom medlemsmöten och utlysta programmöten, riktade till alla bröder. Sedan provinsiallogens bibliotek ändrat inriktning (se sidan 18) sker också ett ökat samarbete bland annat i form av programaftnar på biblioteket. I år kan alltså forskningsgruppen fira 20-årsjubileum och verksamheten är mycket livaktig. Vid Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs sympo-

sium i Göteborg i år var man mycket delaktig och hade bland annat ett eget bokbord i entrén Egen årsskrift Gruppen har arrangerat ett flertal så kallade Alströmersymposier med inbjudna lokala, nationella och internationella föreläsare. Resultaten har dokumenterats i en serie symposiesammanfattningar. Ett flertal skrifter har publiceras i FFGGs skriftserie och från och med i år ger man också ut en egen årsskrift.

Forskningsgruppens vapen.

Naturligtvis har FFGG formulerat en programförklaring och läser man i den vad arbetet syftar till ser man att gruppen strävar efter att: • Bedriva frimurerisk forskning, framförallt rörande svenskt frimureri, både vad gäller lokala förhållanden och övergripande ämnen och frågor. • Sprida kännedom om egna och andras forskning och forskningsresultat genom skrifter. • Stimulera till och identifiera angelägna forskningsuppgifter och stödja deras utförande. • Skapa samverkan med universitetsinstitutioner och söka rikta uppmärksamheten på för gruppen angelägna och lämpliga uppgifter, samt • Ta kontakt med såväl svenska som utländska forskningsloger för att utväxla information och erfarenheter om aktuella och angelägna ämnen. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: MATS GÄRDFORS

Forskning hade sett det första frimurereriska ljuset utomlands i London, Köpenhamn och Amsterdam.

Ordens äldsta loge finns i Göteborg Det föredrag som inledde Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs symposium i ordenshuset i Göteborg, var en bakgrund till frimureriet i staden. Det hölls av Göta Provinsialloges då nyinstallerade provinsialmästare Göran Sjödell. Det återges här något avkortat:

en frimureriska verksamheten i Göteborg började på 1750-talet. Den 30 november 1754 är den officiella instiftandedagen för den första S:t Johanneslogen. Det är den dag som alltjämt firas som den Salomoniska logens högtidsdag. Emellertid har starka tvivel framförts huruvida det är det riktiga datumet för instiftandet. Goda argument har framförts för att juni 1755 skulle vara mer korrekt.

Fel jubileumsår Andra datum har också nämnts. Det föranledde till och med en mindre kampanj för att 250-årsjubileet 2004 skulle flyttas ett år framåt. Detta skulle naturligtvis vålla en hel del problem och det skapade ett stort huvudbry för den dåvarande ordförande mästaren Bo Maniette. Att officiellt flytta instiftandedagen skulle ju innebära att alla tidigare jubileer skulle hamna fel, och Bosse var inte alls beredd att skriva om historien i detta hänseende. Han bestämde - i salomonisk anda

- att bortse från forskningsrön och att alltjämt behålla 30 november 1754 som instiftandedag, men att lyfta fram forskningsrönen kring instiftandedatum och så var alla nöjda. Sveriges äldsta loge Vi i Göteborg menar att vi har den äldsta frimurarlogen i landet. Nu är vi väl medvetna om frimureriet kom till Sverige redan 1735, men då Axel Wrede Sparres loge i Stockholm upphörde med verksamheten under några år, får göteborgslogen anses vara den äldsta ”kontinuerligt verkande” frimurarlogen i vårt land. Detta förhållande ledde till att vi efter instiftandet av den andra Johanneslogen i Göteborg 2006 under några år kunde stoltsera med ”Sveriges äldsta respektive yngsta johannesloge, det något omaka syskonparet ”Salomon och Elisabet”. Initiativet till göteborgslogen är tillskrivet Carl Friedrich Engelhardt. Han hade blivit frimurare i Paris och han fick kontakt med ytterligare en dryg handfull personer som också 26

Kosmopoliter Detta ger bilden av en grupp unga kosmopoliter, som fann en fruktbar gemenskap här i Göteborg. Engelhardt blev emellertid inte logemästare, som torde varit benämningen på ordförande mästaren, utan det ämbetet tillskrivs en kapten vid namn Baltzar Weduwar. Något som än idag vållar vissa problem och viss förundran är namnet på denna den äldsta logen: Salomon à trois Serrures. Åtskilliga är de frimurare som snubblat med tungan på detta egendomliga namn. Den franska anklangen torde ha sin förklaring i att initiativtagaren Engelhardt, som alltså blivit frimurare i Paris och då fått tillstånd att stifta loge ”varhelst han önskade utom i Frankrike” hade en fortsatt kontakt med sin moderloge i Frankrike och använde ett slags översättning på logens namn i sin korrespondens. Trenne lås Det ursprungliga namnet torde ha varit ”Salomoniska Logen av trenne lås”. Andra likartade namn som förekommer i skrifter under 1700-talet är ”Salomoniska logen” kort och gott, men även ”Salomoniska Frimurarlogen” eller ”Salomoniska Frimurarlogen i Göteborg” och ”Salomoniska logen av trenne låsar”. De tre låsen återfinner vi i den salomoniska logens vapensköld. Det är naturligtvis inte en tillfällighet att det är just tre lås. Men låsen i sig innehåller en finurlig hemlighet. Vid ett första påseende förefaller de vara låsta, helt stängda och ger intryck av ett slags ogenomtränglighet. Men vapenskölden har en devis, ”Sapienti Aperta”, vilket betyder ”öppnat för den kloke” som ger den anvisningen att låsen bara ser ut att vara stängda. Byglarna är nedtryckta men ej låsta. Den invigde har alltså full tillgång till logens hemligheter. ”Den kloke eller ännu bättre den vise” ger ju också en tydlig bekräftelse på att logens namn anspelar på Konung Salomo och inget annat. Andreasloge redan 1777 Efter johanneslogen dröjde det inte länge på innan göteborgarna kunde grunda en andreasloge. Detta skedde

Forskning

I frimurarhusets entré erinras om de bröder som en gång har bidragit till verksamheten.

1777. Det första namnet blev ”Skotske logen De trenne Kronor”, strax förvandlat till ”De tre Förente Kronor”, ett namn som äldre bröder använde så sent som på 1990-talet. Från 1797 har logen dock hetat ”S:t Andreaslogen De tre Förenade Kronor” och dess motto blev ”För mig förenade”. 1778 var det dags för den sista delen i den göteborgska treklövern, nämli-

Salomoniska Logen av trenne lås vapensköld.

gen instiftandet av Göta Provinsialloge med den förste provinsialmästaren Patrik Alströmer, son till den kanske i vidare kretsar mer kände Jonas Alströmer, ”Potatiskungen”. Man kan alltså konstatera att på mindre än 25 år hade ett fullständigt Frimureri etablerats i Göteborg. Frimureriet i Kanton En företeelse man bara inte kan förbigå är den märkliga frimurarverksamheten i Kanton i Kina under slutet av 1700-talet. Svenska Ostindiska Compagniet hade en fantastisk framgångssaga under slutet av 1700-talet. Många av männen verksamma i Compagniet fann också vägen till det göteborgska frimureriet och historieforskaren och brodern Sven Ullman gissade att ett femtiotal av i Compagniet verksamma personer var frimurare på 1780-talet. De långa resorna till Kina och för en del personer långa vistelser i Kina gjorde längtan efter frimurarverksamhet stor, vilket vi frimurare finner fullt förståeligt. Detta ledde till att man fick Hertig Carls nådiga tillstånd att inrätta en loge i Kanton och att den skulle bära namn efter hertigens gemål, Elisabet. Tunna väggar Den 20 september 1788 ägde det första sammanträdet rum och senare samma 27

dag ytterligare ett. Anledningen härtill ska ha varit att man ville anmäla och ballotera en viss person för att sedan vid nästa sammanträde samma dag anta honom. Skälet till att det var så bråttom sägs ha varit att denne person, Lars Gothén, var bosatt så nära logelokalen att han genom de tunna väggarna skulle kunna ”utspana logens hemligheter”. Särskilt långlivad var dock inte kinaäventyret och en liten papperslapp från sekelskiftet vittnar om problemen med en avlägset belägen frimurarloge. Lappen har följande lydelse: ”Emedan Brodren Hanquist och flere av Logens Ämbetsmän vore med döden afgångne vid Broderm Kjermanskölds framkomst, så äro desse bref vid dess hemkomst återlämnade uti Augusti 1801.” 1805 antecknade provinsialmästaren Pehr Dubb helt kort ”Elisabeths Logen har icke kunnat meddela någon underrättelse om sina arbeten” och från 1805 får kantonlogen anses ha upphört. Ordenslokalerna Stormästaren har ju angett lokaler som en av tre hörnpelare i frimurarverksamheten och därför är det kanske på sin plats att nämna något under denna rubrik. Efter att ha fört en något vagabonderande tillvaro på olika platser i centrala Göteborg kunde man år

Forskning 1803 införliva två tomter, en på Södra Hamngatan och en på nuvarande Drottninggatan. Alltnog, den 20 december 1806 kunde den första logesammankomsten avhållas i det nyuppförda Ordenshuset. Då hade Barnhuset redan stått färdigt i två år. Det var alltså fråga om flera byggnader och en innergård. Den 29 mars 1820 brann det i fastigheterna och kvar blev bara Pelarsalen och Oscarssalen, dock med betydande skador. Men vi är oerhört tacksamma för att Pelarsalen, som utgör ett smycke i Göteborg, skonades. Denne sal utgjorde under lång tid Göteborgs förnämsta festivitassal och här har hållits konserter med storheter som Josef Smetana och Christina Nilsson. Inmurad låda Efter branden 1820 återuppbyggdes barnhuset snabbt och logeverksamheten kunde återupptas året därpå. Härefter har omfattande omdisponeringar och ombyggnader skett fram till att byggnaden fick sin nuvarande skepnad 1916-1918. I samband med denna senare ombyggnad murade man in en zinklåda i byggnadens grund. Lådan innehöll en omfattande och utförlig beskrivning av byggnadsprojektet, författat av dess eldsjäl Bernhard Lindberg, som några år senare blev provinsialmästare. Några namnkunniga profiler: Man måste nämna Pehr Dubb, som var provinsialmästare under hela 32 år, 1802-1834, ett svårslaget rekord inom Göta Provinsialloge. Han var en mycket handlingskraftig och egensinnig person som hade sina fingrar med i det mesta som hände i Göteborg vid den här tiden. Pehr Dubb fick uppdraget uppföra och organisera det sjukhus som direktören vid Ostindiska Compagniet Niclas Sahlgren förordnat om i sitt testamente. Pehr Dubb inspirerade vidare William Chalmers till den donation som kom att bli ” Chalmerska Slöjdeskolan”, idag en högskola med 11 000 studenter, 1 100 doktorander och 1600 lärare. Rebell Han var också lite av en rebell i det att han mot alla regler förvarade hemliga frimurereriska handlingar i sitt hem. Dock hade det goda med sig att viktiga

Provinsialmästare Göran Sjödell vid forskningslogens symposium.

handlingar räddades från lågornas rov när Ordenshuset drabbades av brand. Göteborgshumorn har givetvis ihågkommit Pehr Dubb i det att parkeringshuset vid Pehr Dubbsgatan fått tillnamnet ”Dubbdäcket” Rekordkort ämbetstid Om Pehr Dubbs era som provinsialmästare var rekordlång så var Axel Pontus von Rosens tid rekordkort. Han hann faktiskt aldrig med att utöva sitt ämbete eftersom han avled i kolera. Det berättas att eftersom alla likkuskarna dött i den koleraepidemi som drabbat Göteborg och då det alltjämt fanns lik att hämta ska von Rosen själv satt sig på kuskbocken och utförde den farliga sysslan, varpå han blev det sista offret för koleran. 13 provinsialmästare En annan namnkunnig frimurare är den nyligen bortgångne Johan Collin. En elegant anglofil, alltid välklädd och med en kubb på huvudet och med en vana att regelbundet besöka fiskavdelningen på varuhustet Focus här i Göteborg för att inmundiga ostron. Hans frimurarbana var enastående. Han blev frimurare vid 24 års ålder 1943 och för två år sedan höll han ett mycket uppskattat föredrag i den Salomoniska logen över ämnet ”Frimurare i 70 år.” Han fick under sin frimurarvandring uppleva 13 olika provinsialmästare och han tjänstgjor28

de 456 gånger som ämbetsman i Göta Provinsialloge. Det var ordning och reda med Johan Collin som ni märker. Dagens verksamhet Under 2000-talet har det göteborgska frimureriet begåvats med två nya arbetsloger. Det förelåg mycket delade meningar om detta och tvivel om behovet innan besluten var fattade, men som det kom att utvecklas vågar jag påstå att alla är nöjda. Den första nya logen att sjösättas var S:t Johannelogen Elisabeth. Sjösättas är en mycket relevant beskrivning eftersom det finns många kopplingar mellan denna loge, Ostindiska kompaniet och Kanton i Kina och det är givetvis ingen tillfällighet att logen fick namnet Elisabeth och valspråket ”Terra nova”. Dess förste ordförande mästare Gillis Edman hade inför invigningen av sin loge passat på att forska kring Hedvig Elisabeth Charlottas märkliga liv som gemål till Hertig Carl om vilket han berättade i sitt installationstal. Efter framgången med Elisabeth gick det av bara farten att instifta den nya S:t Andreaslogen Lejonet & Kronan, vars vapensköld är fylld av finurliga och tänkvärda såväl synliga som osynliga symboler och uttolkningen av denna vapensköld kan i sig bli föremål till många föredrag. x Text: GÖRAN SJÖDELL Foto: LARS BILLSTRÖM

Bibliotek och arkiv

Hans Becker visar upp nya inbindningar.

Bind in era handlingar! Det säkraste sättet att få ordning på arkivhandlingar – inte minst med tanke på framtidens forskare – är att låta binda in dem.

tt binda in handlingar är inte en ny företeelse. Detta framgår av bifogad räkning på 36 Riksdaler från den 2 juli 1796 för inbindning av ”Receptionslagar och handlingar rörande de trenne första Johannisgraderne”. Räkningen är hämtad ur en Cassabok för S:t Johannislogen Harald i Carlskrona. Försvinner lätt Sedan ett antal år tillbaka, har frimurarsamhället i Karlskrona åter börjat binda in arkivets handlingar. Erfarenheten har visat, att handlingar lätt kan försvinna, om de bara förvaras i en arkivbox/arkivmapp.

De handlingar som främst prioriteras, är protokoll i de olika graderna, äldre matriklar och skrifter samt vissa grundhandlingar. Inbindningarna görs enligt Riksarkivets anvisningar.

Handlingarna sys med linnetråd och binds in i styva pärmar med arkivbeständigt materiel i valfri färg. Titelprägling på ryggen av pärmen utförs vid behov. Kontinuerligt arbete Inbindningar av Karlskronas handlingar, görs av frimurarbrodern Hans Becker i Växjö. Inbindningar av handlingar är ett kontinuerligt arbete som måste fortgå i arkiv och bibliotek. Denna åtgärd rekommenderas varmt till samtliga loger och brödraföreningar, för att därmed säkerställa vårt kulturarv för framtiden. x

Räkning från bokbindare, daterad den 2 juli 1796.

Text och foto: MATS DACKEHAG

Foto: John Fahlneas.

fter den regnigaste och kal�laste juni i mannaminne, strålade denna dag en fantastiskt värmande sommarsol från en molnfri himmel. Vilken skärgårdsupplevelse det blev för de 80 personer som anmält sig till evenemanget – varav ett tjugotal från Norge. Men på schemat stod ju mer än vackert väder och solen till trots var det med entusiasm bröderna tog plats i Havsforskningslaboratoriet Kristinebergs hörsal för att lyssna till föredrag av Ordens Stormästare Anders Strömberg samt av ordföranden i barmhärtighetsdirektoriet, Göran Karlsson.

Ordens Stormästare Anders Strömberg och barmhärtighetsdirektoriets ordförande Göran Karlsson tog upp viktiga medlemsfrågor vid sommarträffen i Havsforskningslaboratoriets hörsal.

Viktigt tema vid sommarträff

Rekrytering, medlemsvård och värdegrund Det blev en helt enastående dag i Fiskebäckskil när Frimurarklubben Bohuslän och dess ordförande Stefan Frökärr bjöd in bröder med respektive till sommarträff.

Olika perspektiv Ämnet för dagen var ”Rekrytering, medlemsvård och vår värdegrund”. Efter de två föredragen delade bröderna in sig i grupper med sju eller åtta deltagare i varje grupp. I dessa grupper fortsatte sedan samtalen enligt vissa riktlinjer. Målen med samtalen var att fördjupa samtalet kring Ordens värdegrund och att prata om medlemsvård ur olika perspektiv. I varje grupp fanns också en broder från Den Norske Frimurerorden och att få tal del av dessa bröders erfarenheter och reflektioner var mycket uppskattat. Summerades När alla bröderna återsamlades efter samtalen, summerades samtalen och resultaten nedtecknades för vidare bearbetning. Ett mycket stort tack måste riktas till bröderna Stefan Frökärr och Kjell Solefors och deras medhjälpare för ett synnerligen lyckat och väl genomfört arrangemang. Det var många av de som närvarade som önskade att det här kan bli ett årligt återkommande evenemang. x

Foto: Bertil Johansson.

Text: JOHN FAHLNEAS

Frimurarklubben Bohusläns sommarträff lockade ett 80-tal bröder varav många kom resande från Norge.

Fotnot: Resultatet från seminariet har publicerats på Ordens hemsida och återfinns där under Frimurarklubben Bohusläns sida.

Musik Musik med anknytning till Göteborgs frimurare

En sensationell CD med verk av Bedřich Smetana Den engelska musiktidskriften Gramophone hyllar i sitt majnummer 2015 en av många lovordad nyinspelning på CD av Bedřich Smetanas båda stråkkvartetter.

avel Haas Quartet svarar nämligen för en utomordentligt välgjord tolkning och recensenten Harriet Smith skriver: This is extraordinarily bold playing – they truly capture the sense

that Smetana is writing symphonic quartet music… It ends up as Disc of the Month and a hot contender for a Gramophone Award… This is the kind of disc that makes record reviewing the best job in the world.

Kvartetten nr 1 i e-moll, med undertiteln Från mitt liv tillkom 1876. Kvartetten nr 2 i d-moll skrevs 1883 som ett av Smetanas sista verk. Bedřich Smetana var en vida berömd tjeckisk kompositör, pianist och dirigent och blev en förgrundsgestalt inom nationalromantiken. Smetana var född den 2 mars 1824 i Litomyšl i dåvarande Böhmen och gick ur tiden i Prag den 12 maj 1884. Smetanas tribut till det svenska frimureriet Senare delen av 1800-talet kännetecknades av en rik och betydelsefull tid inom det svenska musiklivet. Göteborg hade omkring 1860 ryckt upp till ett musikcentrum jämförligt med Stockholm tack vare Bedřich Smetana som verkade i Göteborg under sex år (1856-1861). Där blev han en omtyckt pianolärare och gjorde åtskilligt för höjande av musiklivet i staden. Under 1800-talet gavs några av de mest exklusiva och legendariska konserterna i Göteborg i frimurarhusets pelarsal, och i synnerhet när Bedřich Smetana verkade där. Klassiska göteborgskonserter En av de viktigaste musikaliska nyheterna som Bedřich Smetana hade ansvar för i Göteborg, var genomförandet av klassiska kammarkonserter. Sådana gav han regelbundet cirka fyra gånger per säsong tillsammans med Joseph Czapek (1825-1915) och August Meissner (1833-1903). Joseph Czapek hade sitt huvudsakliga arbete vid Göta Artilleriregementets musikkår där han var anställd till år 1878. Cellisten August Meissner var den musiker som kom att få stor betydelse för musiklivet i Sverige, först i Göteborg 1855-1860 och därefter i Stockholm från år 1868 som kapellmästare för konserterna vid Berns salonger.

Bedřich Smetana (1824-1884).

Musik Bedřich Smetanas huvudsakliga uppgift i Göteborg var som pianolärare. Redan 1856 annonserade han i Handelstidningen om det ”Musikinstitut” han ämnade öppna ”såvida ett tillräckligt antal elever därtill anmäler sig”. Fulltecknat Undervisningen skulle bedrivas i klasser om sex till åtta elever, och ämnena

Supraphon SU 4172-2, kan beställas på Internet: www.jpc.de

var pianospel samt musikteori. Några problem med att få fulltecknade listor hade inte Smetana, och samma år öppnade han sitt musikinstitut. I frimurarnas lokal Men det var speciellt de kammarkonserter som Smetana och Czapek arrangerade tillsammans och där August Meissner medverkade på violoncell, som innebar någonting nytt i stadens musikliv, och som också togs emot så väl av publiken att de kom att grunda en specifik kammarmusiktradition i staden även framgent. I recensionen efter den andra konserten, skrev Handelstidningen: ”Herrar Smetanas och Czapeks vågsamma företag att föranstalta offentliga musiktillställningar, hvilkas programmer uteslutande upptagas af ”klassisk kammarmusik”, har krönts av en framgång, som är hedrande för den musikaliska andan inom Göteborgs samhälle. De tvenne hittills i Frimurarnas lokal gifna soiré-

erna hafva nemligen varit så talrikt besökta, som den trefliga och propra salen medgifvit.” Otvivelaktigt hade Bedřich Smetana stor betydelse för Göteborgs musikliv under de sex år som han verkade i staden. Han höjde standarden på konsertlivet dels med den höga konstnärliga nivån på sina egna konserter, dels med att han skapade nya konserttraditioner med kammarkonserterna. Vidare förde han in den samtida tyska musikrepertoaren, och slutligen bidrog han till att höja den allmänna musikaliska bildningsnivån med sin undervisningsverksamhet dels i pianospel, gehörslära och sång, dels med körverksamheten inom Harmoniska sällskapet. x Text: STEN SVENSSON Litteraturhänvisning Carlsson, A., Händel och Baccus eller Händel och Bach. Det borgerliga musiklivet och dess orkesterbildningar i köpmannastaden Göteborg under andra hälften av 1800-talet, Kungälv 1996.

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 33

Forskning Ringar på vattnet efter artiklarna om Odalmannen

Lite forskning vaskade fram 1800-tals släkting som frimurare Telefon från Göteborg: ”Kan du kontrollera om min farfars bror, apotekaren Henrik Fröberg var frimurare?” Det var min far som ringde.

fter efterforskning i arkiven kunde Håkan Arvidsson komplettera berättelsen om sin farfars far, den mystiske odalmannen Arvid Johansson med nya fakta. I Frimuraren nr 3 förra året redovisades att Arvid verkligen hade varit frimurare. När Håkan Arvidsson hade kompletterat sin berättelse om Odalmannen ringde min far Lennart och berättade att hans farfars bror Henrik hade varit så kallad försteman hos den apotekaren Daniel Petter von Sydow i Halmstad och som omnämndes i artikeln.

logeprotokoll och anteckningar som förts både i Halmstad och i Kristianstad. Speciellt uppskattad var naturligtvis Henrik Fröbergs handskrivna levnadsteckning daterad 1892 då han innehade sjunde graden. Han beskriver där hur han efter studentexamen i Vänersborg kommer som elev till apoteket i Halmstad redan i slutet av 1869, hur han sedan läser vidare till apotekarexamen, och sin tid som försteman hos den blivande svärfadern Daniel Petter von Sydow och sedermera även blivande svågern C.F. von Sydow som också var apotekare. Henrik Fröberg blev sedermera innehavare av ett eget apotek i Kävlinge nordväst om Lund där han var verksam under resten av sitt yrkesliv. Nionde graden fick han år 1907 och han avled kort därefter år 1909.

Hemligt förr Inte nog med detta, Henrik Fröberg var även gift med sin chefs dotter. Eftersom Daniel Petter var ordförande mästare i S:t Johanneslogen Oscar låg det nära till hands att Henrik Fröberg också blev medlem i Orden. Konstigt att vi inte hört taTack vare ordentligt förda arkiv gick det att få fram att förfadern las om detta i så fall, trots flera friblev frimurare år 1878 och hur hans vapensköld såg ut. murare i släkten? Men allt var ju så 14 frimurare hittade ”hemligt” förr. Vi riktar ett stort tack till Per WisGösta Fröberg, Henriks brorson alltså En mejlkontakt med samme brotam i Halmstad, Carl-Gunnar Sandahl och apotekare i Vänersborg var frimuder Per Wistam som löste mysteriet i Kristianstad, samt arkivarie Ingemar rare, så är ock min far Lennart i Götemed Odalmannen gav blixtsnabbt reThorsell hos Provinsiallogen i Kristiborg. Frimurare var även min farfars sultat - Johan Henrik Nathanaël Fröanstad som hjälpte oss med allt detta. svärfar Svante Svenander, en gång i berg recepierade i första graden vid 27 Vi måste också tacka Håkan Arvidsson tiden Skaradjäkne och senare innehaårs ålder i S:t Johanneslogen Oscar i som med sin artikel om Odalmannen vare av apoteket Hjorten i Göteborg, Halmstad år 1878. Faddrar var C.G. satte oss på spåret! Ringar på vattnet liksom Svante Svenanders svåger, apoBoye af Gennäs och C.F. von Sydow, som sagt. tekaren Torsten Settergren i Skövde. son till ordförande mästaren Daniel I vår släktcirkel, den vida som även Petter och därmed också Henriks bliinnefattar ingifte och släkten på IngArkivariernas ordning vande svåger. vars mors sida, så har inte mindre än Hur var det då med Henrik Fröbergs tretton frimurare återfunnits varav frimureriska historik? Efter diverse teÖverraskning två i utländska sällskap, United Grand lefon- och epostkontakter med både Min far Lennart har tillsammans med Lodge of England och Grand Lodge Per Wistam i Halmstad och med översina kusiner bedrivit släktforskning i of California. Med Henrik Fröberg sekreterare Carl-Gunnar Sandahl hos många år och släkten är väl dokumentillfogades den fjortonde, och än har vi Provinsiallogen i Kristianstad besökte terad, men just Henriks göranden och inte kollat ordentligt på djupet, vi sövi dessa orter i slutet av maj 2015 för låtanden var bitvis lite knapphändiga. ker vidare. x att själva få titta i arkivhandlingarna. Uppgiften om att han var frimurare Tack vare arkivariernas förnämliga kom som en överraskning. Min farfar Text och foto: INGVAR FRÖBERG ordning och reda över tid, kunde vi läsa 34

Nu har Cimbris fått sin Riddare och kommendör Precis före sommaruppehållet i år fick en brödraförening något så ovanligt som en Riddare och kommendör med Röda korset, R&K, som ordförande. Först då kan deltagandet i ordensarbetet komma att kännas som verkligt meningsfullt framhöll Kjell.

Kjell Pettersson i mitten med sina faddrar Bengt Falk förutvarande provinsialmästare i Svea och Gunnar Adell, Ordens stormarskalk.

et var R&K Kjell Petterson som installerade sig som Frimurareföreningen Cimbris elfte ordförande. Då föreningens lokaler i Simrishamn inte rymmer mer än cirka 30 personer hade installationshögtiden förlagts till SJL S:t Christoffer i Kristianstad. Ordens Stormästare och Stormästarens prokurator och ytterligare nio R&K, samt tolv ordförande mästare/ordföranden fanns bland det 80tal bröder, varav nio från Danmark, som hedrade Kjell Pettersson med sin närvaro. Sprida glädje Kjell med riddarnamnet, ”Riddaren av resultat” och med valspråket ”Noggrann – Uthållig” betonande i sitt installationstal att han såg som sin främsta uppgift sprida glädje och trivsamhet mellan bröderna. Tillsammans med föreningens övriga ämbetsmän kommer Kjell att arbeta för att frimurarebröder finner det mödan värt att köra bil eller åka tåg en tim-

ma i varje riktning för att besöka bröderna i Simrishamn. Det förutsätter hög kvalitet på de föredrag som är kärnan i brödraföreningens sammankomster. Om det pedagogiska värdet bli stort fodras kunniga och inspirerande föredraghållare och en mental öppenhet för den kristna tron hos deltagarna.

Besökande musikföreståndaren Gunnar Dalborg förgyllde stämningen.

Varje månad Kjell Pettersson framförde också sitt och övriga föreningsmedlemmars varma tack till sin företrädare i ämbetet Stellan Karlsson. Kjell betonade att Stellan under sina sex år vid rodret fört föreningen från nedläggningshot till en väl fungerande brödraförening, med bra innehåll, hög närvaro och omfattande verksamhet. Frimurareföreningen Cimbris har nu sammankomst varje månad under året, alltså även under juni, juli och augusti. Stellan har dessutom varit arbetande projektledare, verkmästare och grovarbetare i det omfattande renoveringsarbete som gjort i föreningens lokaler – allt klart lagom till dess 100-års jubileum. Ovanligt Stormästaren Anders Strömberg framhöll i sitt tal till Kjell att energi, engagemang, entusiasm och empati är viktiga egenskaper hos Ordens ledare på alla nivåer. Att en R&K installerar sig som ordförande i en brödraförening är en mycket ovanlig men inte unik händelse, det har inträffat tre gånger under de senaste 50 åren fortsatte Stormästaren. Han betonande med skärpa brödraföreningarnas mycket viktiga roll i ordens pedagogiska arbete. Fortbildning är viktigt för fördjupat och bestående engagemang hos ordensbröderna och här har alla brödraföreningar en viktig uppgift att fylla. Under och vid festmåltiden efter sammankomsten framförde den gästande musikföreståndaren Gunnar Dahlborg sonor pianomusik som också bidrog till satt skapa den glada och solenna feststämning som präglade hela installationshögtiden. x Text och foto: URBAN FASTH

the golden days

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de ﬂesta förekommande ordensringarna. Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Välkommen

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

MATSILVER

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

25% rabatt

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Få dina medmänniskor att prestera och växa! Vill du utveckla ditt ledarskap genom att lära dig coacha andra? Under hösten håller jag kurser i Coachande Ledarskap på följande orter: Göteborg Stockholm Malmö

21-22 oktober 11-12 november 25-26 november

Pris 7 995:- exkl. moms, mer information och anmälan på hemsidan: www.assurgo.org Uppge Frimurare vid bokning och erhåll 1 000: - rabatt! Jag erbjuder även individuell coaching inom ledarskap och personlig utveckling samt företagsanpassade föreläsningar och kurser m m. Broder Andreas Odhage

Diplomerad Coach, talare och inspiratör

Assurgo Coach & Konsult 070-954 52 00 andreas@assurgo.org 36

Glädjen och överraskningen i broder Bills ansikte värmde nog många av de närvarande bröderna som känt honom länge!

3XAnders. För den som aspirerar på höga ämbeten inom Orden verkar det vara bra om man har Anders som förnamn. Från vänster Anders Strömberg, Stormästare, Anders Fahlström, ny provinsialmästare och Anders Fahlman, förutvarande Stormästare.

Frimurarmaraton för Ordens åttonde provins Två ”tunga” sammankomster i rad på samma dag i Umeå blev något av ett ”frimurarmaraton” i Övre Norrlands Provinsialloge, ÖNPL, precis före sommaren i år. Först hade man den årliga högtidsdagen och därpå följde installationen av en ny provinsialmästare, PM.

hinner med otroligt mycket under samma tidsperiod. Dock så menade han att ett tidsspann på sex år är alldeles lagom längd för att vara riktigt produktiv.

Speciell inramning Med anledning av dagens begivenheter med en stundande provinsialmästarinstallation så var denna högtidsdag lite utöver det vanliga vilket samtliga närvarande fick erfara. I stort sett hela presidiet fanns på plats med vår Stormästare i täten, vilket av förklarlig anledning sätter ytterligare en speciell inramning på tillställningen. ÖNPL:s avgående PM, Christer Fessé, fördes in för att ta plats vid podiet för sista gången, där han kunde konstatera att ämbetsperioden har gått med en rasande fart, men att man ändå

Kuppliknande Christer tackade för det förtroende och det stöd som han visats som ledare för fördelningen och han förklarade för bröderna att det var med lite vemod han nu genomförde sin sista loge, för att vid ett senare tillfälle (läs timmar) kunna se kapitlets nye PM installeras. Ett kuppliknande företag skedde dock innan logen avslutades då en av fördelningens slitvargar, broder Bill Svanborg, blev förärad Prins Bertils Frimurarmedalj för sin nit och sin broderlighet under många år och många timmars extra ideellt arbete. Med den milda övertalning som behövs för att rubba en pensionerad majors vilja, så fick broder Bill se sig nödgad att infinna sig på själva högtidsmötet (han brukar annars styra verksamheten runt kök och bar), där han ur vår Stormästares hand fick ta emot medaljen.

n högtidsdag signalerar inte bara stolsbyte för ämbetsmän utan det är också ett viktigt kapitel i logens historia, där ett högt antal hållna högtidsdagar kännetecknar stabilitet och kontinuitet, men framförallt engagemang av enhetens bröder. Det är även ett ypperligt tillfälle för logens ledare att i sin årsberättelse få reflektera över det som har passerat och även få lämna sina tankar om framtiden.

Installation Efter lite välförtjänt friskluft och vätskereglerande övningar var det dags för bröderna att återigen besätta kapitlet för att installera dess nye PM, Anders Fahlström, Skellefteå. Av de installationer som jag har varit på så gissar jag att denna är den som sätter mest tankar i svang hos den pågående brodern, med anledning av att det inom några minuter kommer att läggas över ett ansvar motsvarande ett stort företag med 800 anställda, med allt vad det innebär. Den nye provinsialmästarens installationstal till bröderna borgade för att han kommer att styra med fast och säker hand, och hans intentioner att ytterligare stärka vår närvaro i vår fördelning låter som en väl spänd båge. Taket lyfte Brödernas hedersbevisning till ÖNPL:s nye PM visste att lyfta taket och Anders Fahlström, kan gott bära med sig det stödet under sin bana som högste ledare i fördelningen. Efter själva installationen tog brödramåltiden vid där det serverades utmärkt skaffning och gemenskap av klass. Måltiden innehöll av förklarliga skäl gott om gåvor och många tal, som dock var korta och kärnfulla, då både den fPM skulle avtackas och den nye PM skulle gratuleras. Att båda dessa herrar äger bröders aktning framgick med tydlighet i brödernas tal till dem. Ordens Stormästare, Anders Strömberg, tog även tillfället i akt att överräcka de tecken som tillkommer avgående, respektive tillträdande provinsialmästare. Han passade även på att tacka Christer Fessé för de år han gett (och kommer att ge), samt gav en order till Anders Fahlström att han skulle utveckla fördelningen så att den kunde fortleva och utvecklas med samma goda standard som den hittills gjort. Summerar man dagen som innehållit dessa två loger tillsammans, samt en ypperligt trevlig måltid, behöver man inte räkna på fingrarna länge innan man klart har passerat en normal ”arbetsdag” med råge. x Text och foto: PATRIK ANDERSSON

Inte bara fina bilar samlas årligen i Västervik utan också bilintresserade kändisar. Här fångade fotografen spelmannen Kalle Moraeus.

Torgny-introduktionsbroder för både bilar och bröder I augusti i år brakade det loss i Västervik. Då förvandlade sig introduktionsbrodern Torgny Gunnarzon från Johanneslogen i Västervik till general för ett av Sveriges största bilevenemang och introducerade istället sportbilar för tusentals besökare i Västervik.

illsammans med frimurarbrodern Magnus Tofveson drog han igång Sportbilsdagen i Västervik. Torgny, som idag har grad VIII, blev frimurare för cirka tio år sedan. – Det som lockade mig var gemenskapen och jag har inte blivit besviken. Jag har, tack var frimureriet, fått många fina vänner som jag kan lita på. Tvärt om I vanliga fall brukar det vara ett bilköp som leder in på det bilintresse man kommer att ha men i Torgnys fall var det snarare tvärtom. – För cirka 20 år sedan så hade jag tillfälle att köpa en röd Mercedes 220 SE. Jag köpte den inte utan en sportbil, en Austin Healy Sprite.

Så hade jag köpt Mercedesen hade det nog inte blivit någon Sportbilsdag. En Rotaryträff i Loftahammar med veteranbilar, som tema, födde sedan idén som för sex år sedan resulterade i den första Sportbilsdagen.

årets temamärke. Även antalet deltagande bilar har ökat kraftigt och i år var det fullbokat. – Numera har vi tvingats sätta ett tak på antalet deltagande bilar på utställningsområdet till cirka 150.

Jaguar – Vi anordnade en utställning i all enkelhet och ställde ut bland annat Jaguar E-Type och Ferrari Testarossa och tog inte entré. Vid den första träffen var den eldrivna bilen Tesla med och Tesla blev därmed det första temamärket i Sportbilsdagen. Då deltog 22 personer vid middagen. Idag har antalet tiodubblats. Över 200 personer brukar delta i den traditionella grillaftonen på Gränsö slott med specialvisning av

Rykande draken Det som gör Sportbilsdagen unik är två saker. Stadsracet och den stora bilkortegen genom Västervik på lördagen. – Vårt mål är att man både ska kunna se bilar köra, höra motorerna och studera detaljer på bilarna. Ett 30-tal utvalda intressanta sportbilar får på köra två heat på en avlyst bana mitt inne i Västervik och försöka hålla samma varvtid i båda heaten. Bland de storheter som deltagit

Fritid märks den ”Rykande draken” med en jättelik flygplansmotor från Caproni, vars dån nog fortfarande ekar över Västervik. Kalle Moraeus I år deltog den svenske formel 1-föraren Marcus Ericsson som körde en Alfa Romeo 4C runt banan. Årets bullrigaste men häftigaste blev Jaguarföraren Johan Sohlman från Västervik som stundtals körde på tre hjul med sin EType i kurvorna. Och till sin förvåning fick publiken även se den sportbilsfrälste Kalle Moraeus ratta sin Chevrolet Corvette runt banan. – Det är roligt att få ge publiken en bild av sportbilarna i aktion, säger Torgny. Västerviksborna och besökarna fick även se majoriteten de 150 utställda bilarna köra i kortege genom Västervik. I kortegen deltar även andra sportbilar. Ett evenemang som även i år skapade täta åskådarled längst gatorna. Utställningen under söndagen avviker också från det vanliga genom att alla utställda bilar är utvalda av arrangörerna. – Vi vill ge publiken ett så brett urval som möjligt och försöker få hit så många märken som möjligt. Grodöga Dessutom väljs ett märke som varje år får spela huvudrollen. – Vi har tidigare bland annat haft Lamborghini och Ferrari och i år har vi haft Porsche som märkestema och försökt samla alla modeller av Porsche, berättar Torgny. Sportbilsdagen innebär alltid bråda dagar för honom. Han pilade i år som vanligt runt med sin svenskflaggade lilla Austin Healy Sprite, populärt kallad ”Frogeye”, grodöga, och såg till att allt fungerade som det skulle vid stadsracet och på utställningsområdet vid Gränsö slott. Där parkerades alla bilar enligt en karta för att publiken skall få en omväxlande och spännande utställning. Speciella och extra dyrbara läckerbitar kan få en egen utställning inomhus. Torgny och hans team skissar redan på 2016 års Sportbilsdag som vanligt den tredje helgen i augusti. Det som lockar är att kunna presentera historiska racerbilar. Vill ni se Torgny i aktion? Besök www.sportbilsdagen.se/ x Text och foto: HÅKAN WASÈN

Stadsloppet går inte ut på att köra fortast, berättar de engagerade frimurarbröderna. Men nog tar den här Jaguar E-type kurvan med god fart.

Bilarna dirigeras upp på startrampen av Torgny Gunnarzon.

Torgny Gunnarzon framför de tusentals besökarna och raden av sportbilar.

Tecknat Vart leder min vandring? Henrik Lange har låtit oss följa hans vandring som frimurare med teckningar ända från år 2012 när han ännu inte hade recipierat i lärlingegraden. Nu har Henrik haft grad III en tid och det är snart dags för grad IV-V. När det än blir, så är det många läsare som ser fram mot vilka underfundigheter som då kommer i illustrerad form. Till dagens teckning har Henrik bifogat följande bildtext:

Ibland – på vandringen – får man en känsla av att kunskapen tycks finnas runt hörnet. Som att betrakta en kub. Hur man än vrider och vänder den ser man inte hela kuben samtidigt. Men vem kan se det man inte ser? Sedan fortsätter Henrik: "Vet inte om man ska skriva att man kan sätta bildens högerkant mot en spegel. Kanske roligare om man upptäcker detta själv." x

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se. Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med. Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken. Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress. Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande. Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”. Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning. TILL SALU Frimurarkula En förgylld frimurarkula att bäras t ex i frackvästens klockkedja. Ett smycke som uppfälld bildar ett kors med frimureriska symboler ingraverade på fasetterna. Ca 1,6 cm i diameter. För den vill jag ha 3 000 kr plus rek-frakt 100 kr. Mejla mig på bisen@bise.se

SÖKES Kontakt Har du läst om forskningslogen CarlFriedrich Eckleff i det här numret av Frimuraren och vill bli medlem och få årsboken Acta Masonica Scandinavica medlemsförmån varje år – då skriver du till mejladressen cfe@frimurarorden. se eller Forskningslogen C.F. Eckleff, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala och ber att få en anmälningsblankett hemsänd. Glöm inte att ange grad, namn och adress. (Blanketten kan också skrivas ut från Ordens hemsida.) 40

OHP:s Reflexioner

Men de andra religionerna då?

år Orden vilar otvetydigt på kristen grund. Men vi är naturligtvis alla medvetna om att kristendomen inte är världens enda religion. Och som frimurare är det en självklarhet för oss att respektera människors religiösa övertygelse, även om vår egen trosuppfattning förblir orubbad – egentligen är väl respekten för den egna trosövertygelsen en förutsättning för respekten för andras! Relationen mellan kristna och andra religionsutövare Som frimurare är vi dessutom medvetna om att frimureriet existerar också bland andra religionsutövare än kristna. På frimureriska altaren, i andra delar av världen, kan andra religionsurkunder än Bibeln vila. Hur ska man då se på relationen mellan kristen tro och andra religioner? Och intar frimureriet i dess svenska gestalt någon annan uppfattning om relationen mellan kristen tro och andra religioner än kyrkorna gör? Förmodligen finns bland frimurare i vårt land ungefär samma attityder till ”främmande religioner” som bland andra kristna.

dag i huvudsak av så kallade teosofiska kretsar och blev aldrig någon dominerande uppfattning bland de etablerade kyrkorna. En variant av samma uppfattning är (3) att alla religioner skulle kunna jämkas samman utifrån någon minsta gemensam nämnare, det som brukar kallas religionssynkretism. (4) Många kristna ser i dag de ”främmande religionerna” som uttryck för människors sökande efter Gud och i flera fall efter att komma till rätta med det man upplever som sin egen delaktighet i världens ondska. Därför bör man respektera alla religionsutövare och som kristen tänka, att missionens främsta uppgift snarare är att fullända än att utrota de andra religionerna. Detta torde bland kristna i dag vara en vanlig uppfattning. Oförenligt med kristen tro Många anser dock att det i religionernas värld finns sådant som under alla förhållanden är oförenligt med kristen tro – till exempel det indiska kastväsendet. Många menar, att det i kristen tro finns sådant som kan vara svaret på religionernas outtalade frågor. Det gäller inte minst frågor som väcks av den enskildes medvetenhet om sin delaktighet i världens ondska. Kastväsendet – för att nu fortsätta att använda det som exempel – är ju en följd av reinkarnationstron eller föreställningen att en människa – förenklat uttryckt – själv måste under ett jordeliv sona sina skulder och brott, och att varje lidande som drabbar en människa är en följd av orätt som begåtts i detta eller ett tidigare liv. Utifrån en sådan uppfattning blir till exempel barmhärtighet mot lidande människor inte särskilt lämpligt.

”Förlåtelsens och upprättelsens möjlighet är en grundbult i kristen tro.”

Tre eller fyra attityder Man kan, kanske något förenklat, säga att under historiens lopp har det funnits i huvudsak tre eller fyra uppfattningar om ”främmande religioner” bland kristna: (1) I en gången tid var det inte ovanligt att vissa kristna tänkte, att de ”främmande religionerna” var något genomgående ont, tillskapat av Guds motståndare, ett slags bländverk som tillkommit i avsikt att vilseleda människor. (2) På sent 1800-tal uppstod, till en början i USA, uppfattningen att alla religioner egentligen var vägar till samma mål eller emanerade från en numera bortglömd ur-religion. Denna till synes sympatiska attityd omfattas i

Lösningen Att vi som människor har del i ”världens bortvändhet från Gud” och därför också har ett slags personlig skuld 41

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

är förmodligen de flesta kristna medvetna om. I det avseendet finns kanske inte någon större skillnad mellan kristna och andra. Men lösningen på frågan om den enskildes skuld är för en kristen att ”Kristus är försoningen för våra synder, ja, icke allenast för våra, utan ock för hela väldens.” (1 Joh 2:2, 1917 års översättning) En kristen tänker sig knappast att i en framtida tillvaro drabbas av lidande på grund av orätt som kan ha begåtts under hennes nuvarande livstid. Förlåtelsens och upprättelsens möjlighet är en grundbult i kristen tro. Jesus tycks också bestämt avvisa föreställningen att lidande som drabbar den enskilda skulle ha samband med dennes personliga skuld. (Luk 13:1-3; Joh 9:2-3) En del av ett större frågekomplex Frågan om sambandet mellan skuld och lidande är en del av ett större sammanhang – den om det ondas existens – där kristna kan stå lika frågande som andra. Kanske man kan säga, att frågan om den enskildes delaktighet i världens ondska och hans eller hennes skuld är en frågeställning som finns i de flesta religioner. För många kristna är dock svaret på frågan om den enskildes skuld, att Kristus är försoningen för våra synder. x LEIF NORRGÅRD

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner. – Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul. – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen. Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give a way” så kan den levereras utan frimurarsymbol. Priset är 398 kr att betala till Bankgiro5740-9740, Frimurarogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm. Pestill har en konvex ände och andra är konkav. Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Om betydelsen av bibelkunskap

nder sommaren har det på olika håll publicerats ett antal artiklar om bibelkunskap. Dessa artiklar är minst sagt intressanta ur ett frimureriskt perspektiv. Författaren Malte Persson, som kallar sig ”protestantisk ateist” skriver i tidskriften Forum (nr 26, 2015) bland annat om ett möte i en väns bibelstudiegrupp i England. Med en vilja att förstå det svårbegripliga diskuterade man liknelsen i Matt. 25:14-30. Utifrån detta fördes ett ”ödmjukt etiskt samtal” som Persson fann mycket lärorikt. Bekymrad skriver han vidare: ”Genom många sekler var gudstjänsten många människors första och främsta och kanske enda chans till ett möte med något högre – inte bara i religiös mening, utan även i konstnärlig. Musiken, arkitekturen, predikans och psalmernas poesi. Jag tror inte att man bryter sådana traditioner ostraffat. För även om det knappast kan bekymra mig att folk inte längre är kristna, så bekymrar det mig om såväl kristna som andra förlorar kontakten med det sakrala. Som man förvisso kan uppleva på andra håll – det må vara i en tyst bibliotekssal eller på en technoklubb (eller i loge, förf. anm.). Men någonstans måste man uppleva det, om man inte ska leva i själslig fattigdom.”

Men kan man då inte bara njuta av musiken utan att förstå? Halldorf invänder att man då går miste om något, kanske det väsentligaste i budskapet: ”Det är en av konstens gåvor: Jag berikas genom någon annans briljans.” Dessutom riskerar man att stängas inne i sin egen förståelse: ”Okunskapen om bibliska och teologiska referensramar gör att författarens poäng går förlorad, så att läsaren i stället för att utmanas bara får sin egen världsbild bekräftad.” Frimurarparallell Parallellerna till vår frimureriska verksamhet är ju uppenbara. Nyckeln till att förstå vår ritual och dess budskap, allegorierna, symbolerna och innehållet i den emellanåt poetiska Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande, ritualtexten ligger till stor del i nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com kunskap om innehållet i Bibeln och dess berättelser och också en basal kännedom om den kristna na skrifter som kan sättas i händerna troslärans elementa. på såväl främmande sökande som nyKunskapen skall ses recipierade bröder. Det som saknas är som ett kristet, etiskt/ en övergripande skrift som beskriver moraliskt gods. GraOrdens historia, organisation, kristna den av religiositet som budskap etc. Skriften skall innehålla kan läggas på detta är referenser till icke gradbunden frimuupp till vars och ens egen tolkning. rerisk litteratur och även källskrifter i Här finns utrymme för såväl den troden allmänna världen. ende som för den sökande. Men en sak är säker: utan att ha åtminstone ”bibInsikt lisk allmänbildning” kan man aldrig Barmhärtighetsdirektoriet har tillsamfullt ut tillgodogöra sig budskapet i mans med utbildningsdirektoriet och våra ritualer. informationsdirektoriet startat arbetet Vår Orden har här en uppgift. Vi med att ta fram en sådan skrift. Skrifkan inte räkna med att våra främmanten kommer förhoppningsvis att unde sökande har denna kunskap. I en tid derlätta för faddrarna att förklara vad när söndagsskolor knappast finns, när Orden står för och även ge möjlighet endast cirka en tredjedel av en årskull för den främmande sökande att redan konfirmeras och majoriteten av dem innan receptionen i grad I få rimlig är flickor, samt när kristendomsuninsikt i Orden, dels genom studier på dervisning väsentligen försvunnit från egen hand och dels genom diskussiovåra skolor, måste Orden bistå som ner med faddrarna. x kunskapsförmedlare. Det finns redan ett antal välskrivGÖRAN KARLSSON, ordförande BD

”Vår Orden har här en uppgift”

Stängda dörrar Senare i juli skrev Joel Halldorf, som är lärare i historisk teologi, en artikel på kultursidan i Göteborgs-Tidningen kallad ”Stängda dörrar”. Han skriver bland annat att den som inte känner till Bibelns berättelser får svårt att förstå vår egen kultur. Vidare refererar Halldorf till ett radioprogram, ”Epstein och Wilson”, sänt i P1 20 juli, där sekularisering diskuterades. Den bibelsprängde Bob Dylans författarskap blir ju svårt att förstå utan bibelkunskap.

Lös Frimurarens kryss – en ny chans att bli miljonär TAS UR LANDET

LEDER SAMTAL SKÄRSELD

GÅR UPP I OTTAN HUGGS I SKOGEN

HAR PASSERATS

I HÖG GRAD MER ÄN TRE

HAR ÅTTA

ÄR S:T SIGFRID EN

HAR OFTA DÄMPAD EN HUND I SLUTET

LÄMNADES EFTER BÄR MILITÄR FRUKTSTUND

GÖRA FINT

VASS

ven vid dragningen bland de rätta lösningarna till krysset i förra numret var en av vinnarna en kvinna. Det är glädjande för det visar att det inte bara är Ordens bröder som läser vår tidning. Dessutom drogs för första gången en läsare från Finland. Bilden i krysset den här gången är

SÄGS OM ANDRA KORTARE DAGAR

ÄR I FARTEN PÅ RÖR SIG I TÅG

FATTAR MAN INTE SÅ LÄTT

GES RABATT STRAFFBAR

GÖR BUD SNABBARE

TAPPA KÄNSELN

BRUKAR TÄPPA IGEN UTFÖR KOLLAR PÅ FLAMMOR

SPLITTRA HELHETEN

LOTT

GÅR ATT SPELA PÅ SAKNADE ANOR

TIDIG URTID

RÄKNING PÅ SCHEMA

ÅLDERSTECKEN VID TIDPUNKTEN

PERMANENTA

KRETA BILDAR RÖTT

ÄR INTE ENFALDIGT

MINDRE VANLIGT FÖR OVANLIG EFTER SR

FRIGGS MAN

KOMPONERAS PÅ

HINDER PÅ VÄGEN

HAR GÅSFÅGLAR SÅNGFÅGEL

STÅR TOMT SOMMARTID

KANTSKADA

DEPPAR ANVÄNDS I VÄXELBOKSKOG VIDBRUK

GÅTT I VÄNERN

SJÖNG OCH SKREK

SKRIFTLIG HANDLING I SKRIVANDE STUND

LEDIGHET MER BESTIALISK

UNGAR

RISIGA BUSKAR HÅLLER LÄNGD

VIKTIGA VOKALER TOMT

STÄMMA

ÄR EN TIA

TAR GENVÄGEN GAMLA SPEL

SOMMARTID VÄL TILLTAGEN

UTBYGGAVSLUTAR NAD PÅ DET BYGGNAD SISTA PÅ GRANNES BIL

ENGAGERAR SIG I SAMHÄLLET

HAR FIN DRÄKT

RAFFINERA FRITT FALL

ÄKTA ÄR TUNGA I VATTEN

LÖSNING BRINGA

STÄLLS PÅ EXPO

ÄR DÅLIG UNDER

ÄR PEDANT

fotograferad i logehuset i Örebro och de flesta torde förstå symboliken i fotografiet. Vilket kan vara en liten ledtråd vid lösandet för att få fram meningen i de gula rutorna. De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller 44

KAN EJ MÄTAS I DJUP

skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 3 i tidningen. Senast den 26 oktober 2015 ska lösningarna vara inskickade, för då drar vi tre vinnare som får tre trisslotter var. Rätt nyckelord i förra krysset var ”kultur”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 2 2015 K

TEMPERERA LÄGRE LJUS OCH MÖRKER FRÅN MASSOR AV MISSNÖJDA VÅGA FÄLLS PÅ HÖSTEN

PÅ HYENDE

I RUNDA TAL

SISTA SLAGET FINNS HAR STOR ORERA LITET PARTI I UTBRED- OM SIN STICKER AV MITTEN NING STORHET TILL VARJE HAR UTAN TILLFORSKARE STÅND

C F E N T R H A L Å T

GALEN INFORMATION

STRECK FÖR ETTA

SLUTNA KEDJANS PLATS STÅR MED ORDNING KRUKA

BLIR POLISEN TA TILLBAKA

F L O R E R A R

S K R O D E R A

I Ä L D L L A I M A N

AV UTSÖKT SLAG

HALVT ÄGARMÄRKE

SMÄLLA

VARKEN DET ENA ELLER DET ANDRA

RÖR DET SIG OM

FLEMING MED BOND

A L L E H A N D A

S L E G A A X S Ä T T G A G E T D J V O VARA VITTNE ROM

MED DÅLIG TÄCKNING SLITER PÅ DÄCK

SKE ALLT SÅ ANNUELL KAMP TVÄTTMEDEL

DEL AV MUNTERT PAR

MELLAN YTA OCH BOTTEN

ANDREAS MEDBRODER

SELA

För dig som har allt. S Y M B O L R I K G A M M A L D U K

M L A O T P U L N D U G A R E G A S L O I L E S L T E N A N N A O S E R A P R A E VÄNTRUM

MÅL I MUN

FYLLDA BULLAR

FORM FÖR FLERA

DRAR PÅ SITT SÄTT ÄR DET VID RÄTT TID

MEJAS BLIR AVMASKAD

SVART PÅ VITT

HÖJD MED UTBROTT

4 BIOLOG-

ISKT BEGREPP

TA TVÄRT TILL HÖGER

KNALLAR

RINGAR I LAG

ÄR STRIDSLYSTEN

UTAN ATT MÄRKAS

KVALSTER I SKORPA

TRAKTORBESTÄMINNG

HAR SAMMA MÅL VÅNING

O P A L T O L E R O K E L E R A M U L I E R Å S Å N T Y G T T E A R T G I R A A N A S R G K E D D A U R I V A L T A G E

FYLLS AV RAMSANS LÄTT- BÖRJAN KLÄDDA GULDMAN

I SÅDAN SKAPAS MÄSTARE

I FRANSK ADRESS

SAGOMAMMA ÄR SKYLDIG

ÖVERFLÖD

DRAG KONSTATERA HÖGT

Nästan allt.

DRAR I KULA

HAR HOANDE LÄTE

OBRÄNNBAR ÅTERSTOD

Gör dig ett släktvapen och registrera det. Vi vet hur.

OÖNSKAD LUFTSTRÖM

GÖR VUXEN TILL LITEN TEKNIK

Vi har fokus på heraldiken och vår medlemstidning är sedan 1976 Nordens ledande heraldiska magasin. Alltid underhållande, lärande och traditionsrik.

KORTKOMMANDO

Bli medlem redan idag för endast 150 kr.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits. Det är Berndt-Johan Limnell, Grankulla i Finland, Anna-Sofia Gunnarsson, Klockrike och Johan Lothigius, Hammarö. De tre kan se fram emot att få tre trisslotter var, med chans till riktigt stora vinster. x

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 45

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Fritid

Vid Fagerviks bruk samlades man för gruppbild.

Rasslande Kedjan jubilerade med ny länk i Öster Årets resa för motorcykelåkande frimurare blev både innehållsrik och upplevelsefylld. Bröder i den del av världen som tidigare kallades den östra delen av Sverige hade bjudit in. En av höjdpunkterna var när två av Rasslande Kedjans medlemmar stod faddrar när den enes son recipierade i S:t Johanneslogen Henrik i Åbo.

rets resa, som var ett 10-års jubileum, satte kurs mot Finland och Åbolands skärgård och startade med samling framför Stamhuset i Stockholm. Dess parkeringsplats denna dag upptogs av ett 30-tal tunga motorcyklar. De flesta passade på att bese Stamhuset guidade av Ingvar Fröberg som sedan starten är engagerad i Rasslande kedjan. Efter samlingen vid Stamhuset körde alla i kortege mot färjan för transport över havet österut.

Väl återkomna till Brusaby hissades en flagga med Rasslande Kedjans logga och kvällen ägnades åt grillning och att berätta om vad som hänt sedan förra resan. Tio år På onsdagen åkte vi mot Västra Nyland och Ekenäs där S:t Johanneslo-

gen Axel Gabriel Leijonhufvud öppnade sina portar för oss. Ordförande mästaren Anders Lindström berättade engagerat om logen och de tio år man verkat i Ekenäs. Man firade sitt jubileum i september i år så ömsesidiga gratulationer utväxlades. Efter någon timmes körning nåd-

Finlands sydpunkt I Finland möttes vi av bröder som delade upp oss i lämpliga grupper för färd till en lantbruksskola i Brusaby där vi inkvarterades i de sommartomma elevbostäderna. Efter frukost blev det en timmes körning till hamnen där två båtar väntade på att ta oss ut till Bengts skär – den sydligaste punkten i Finland med en stor fyr och spännande historia från Vinterkriget. Det sägs att en sjöman till häst är en styggelse inför Gud men en knutte till sjöss verkar tilltala Herren så resan gick utan besvär. På Brusaby kursgård hissades Rasslande kedjans flagga under vår vistelse.

Fritid

Foto: Bjarne Roland.

för MC, men faddrarna får väl ställa upp även på detta område. Kvällens supé serverades i logelokalen tillhörig det 33° systemet, som också presenterades och det är säkert ett antal bröder som intresserade kommer att söka sig till Igelsta Gård i Södertälje där detta brodersystem har etablerat en loge.

Textförfattaren passade på att ge deltagarna ett ord eller två från predikstolen i Fagerviks vackra brukskyrka.

de vi Fagerviks bruk med anor från 1600-talet och vars nuvarande ägare Otto von Frenckel är den 9:e generationen i rakt nedstigande led. Ett besök i brukskyrkan, en presentation av Karaktärshuset (Herrgården) och visning av den vattendrivna hammaren som bearbetade tackjärnet så att det blev smidesbart avslutades med en härlig lunch på platsen. En av bröderna Måns Öhman, ordförande mästare i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus, är född och uppvuxen på bruket. Hans berättelser kryddade ytterligare det intressanta besöket.

På eftermiddagen skedde en fantastisk metamorfors. Från att ha varit ”skräckinjagande” svartklädda MCåkare förvandlades alla till välklädda logebesökare, några till och med i frack och i buss anträddes resan in till S:t Henrik som för första gången i historien öppnade en loge i juni och dessutom på en onsdag. I den logen recipierade Andreas Skog, son till Rickard Skog som till andre fadder hade Kenneth Jönsson, ytterst ansvarig för Rasslande kedjans resa i österled. Det kanske skall nämnas att Andreas ännu inte har körkort

Trots att han ännu inte har körkort för MC fick kvällens recipient Andreas Skog en t-shirt med Rasslande kedjans emblem.

Biskop Henriks grav Torsdagen checkade vi ut från Brusaby och färdades på krokigt härliga MCvägar till biskop Henriks grav i Kyrkan i Nousis där Esa Vourenpää berättade legenden om hur biskop Henrik dräptes av bonden Lalli på isen av Kjulo träsk. Hans finger med biskopsringen försvann i djupet och återfanns samma sommar infrusen i ett isblock av en blindfödd pojke som då fick syn. Ett av de mirakel som gav biskop Henrik helgonstatus. Lunchen intogs i en jaktstuga av kolossalformat i Mynämäki varpå de flesta åkte vidare till marskalk Mannerheims födelsehem i Villnäs innan det var dags att köra ombord på färjan för återresa till Stockholm igen. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Det var stolta faddrar, Rickard Skog och Kenneth Jönsson, som lotsade Andreas Skog in i frimureriet under Rasslande Kedjans besök i SJL St Henrik i Åbo.

Stipendier

Detlef Quast har lagt grundplåten till ett stipendium för att stödja unga.

Stipendier utdelade i Kronoberg Frimurarna i Kronoberg har delat ut flera stipendier i år. Det första stipendiet riktas till ungdomsledare som arbetar med funktionsnedsättning. Det andra stipendiet ges till ungdomar för konstnärsutveckling.

rimurarna i Kronoberg har beslutat att tillskapa två stipendier om vardera 4 000 kr att tillfalla ungdomsledare i Växjö respektive Ljungby, vilka på ett engagerat, förtjänstfullt och uppoffrande sätt riktat, och riktar, sina tjänster mot rörelsehindrade/handikappade barn och ungdomar. Namn på stipendiater liksom motivering för stipendiets utdelande har tagits fram i samarbete med respektive kommuns fritidsförvaltning. Ungdomsledarstipendiet De som erhållit dessa stipendier för sin verksamhet förra året är Niclas Eriksson från Ljungby. Niclas erhåller stipendiet för sin insats att under lång tid uppmuntrat och lyft fram personer i varierande åldrar med funktionsnedsättningar. Niclas har genom meningsfulla aktiviteter och möten fått andra människors självkänsla och självförtroende att växa. Det andra stipendiet delas mellan Amanda J Sembe och Lina Grell från Växjö, för deras gemensamma insats att inom ramen för Dackegymnasterna sett vikten av, och arbetat med, barn med funktionsnedsättningar, i syfte att

dessa ska träffas, umgås och utvecklas på ett positivt sätt med andra barn i samma situation. Frimurarna har dessutom överlämnat bidrag om vardera 3 500 kronor till barnavdelningarna på Växjö respektive Ljungby lasarett. Medlen kommer att nyttjas för att utveckla/förnya erforderliga hjälpmedel på avdelningen för lekterapi. Dessutom kan medlen nyttjas till att underlätta besök av sjukhusclown på avdelningen. Stipendierna och bidragen ses som en del av frimurarnas Caritasverksamhet som i Kronoberg omsluter storleksordning 80 - 90 tkr årligen till olika välgörande ändamål. Konstnärsstipendiet S:t Johanneslogen Kronoberg har nyligen instiftat ett konstnärsstipendium med namnet ”Detlef Quasts Konstnärsstipendium”. För 2015 har det tilldelats Brass Con Brio, en brassensamble som består av skolungdomar sprungen ur Växjö Kulturskolas Blåsorkester. De har på ett utsökt sätt lyft fram blåsinstrumentet och repertoaren för brassmusik med glädje och spelskicklighet. 48

Brass Con Brio visar att man för framtiden skapat kunskap och musikintresse som säkert kommer att följa medlemmarna genom livet. Konstnärsstipendiets bakgrund Detlef Quast, som är talman både i S:t Andreasföreningen Värendsbröderna och i flera johannesloger, har skänkt medlen till detta stipendium för att uppfylla ett löfte som han gett sig själv. Detlef kom till Sverige som flykting från DDR. Han växte upp i krigets skugga under mycket knappa förhållanden. Under studieåren tillbringade han mycket tid i biblioteket där han tillägnade sig kunskaper i matematik, fysik, språk och filosofi och säkert ytterligare ett antal ämnen. Ekonomin tillät inte inköp av böcker. Efter en tid i Sverige vaknade insikten att han egentligen inte haft förutsättningar för universitetsstudier men ändå tack vare stora uppoffringar lyckats skaffa sig den utbildning som han haft stor glädje av senare i livet som kärnfysiker, forskare och gästprofessor. Det var dessa insikter som ledde fram till löftet: ”om jag någon gång har möjlighet att stödja ungdomar i deras utveckling så ska jag ge dem de möjligheter jag själv aldrig kunde få”. Detta löfte har han nu uppfyllt genom att skänka grundplåten till konstnärsstipendiet, vars syfte är att stödja ungdomar i deras konstnärsutveckling, ett område som Detlef skattar högt. x Text: GERT BRUSHAMMAR och LENNART PERSSON Foto: GERT BRUSHAMMAR

Surt i norr När detta läses är höstterminen i full gång inom vår Orden. Vad många inte tänker på är att det ligger mycket planering bakom verksamheten från alla ämbetsmäns sida. Inför terminsstarten har de flesta enheter en ämbetsmannaträff inlagd. Men det är inte på många ställen som man samtidigt äter surströmming.

Foto: Lars Lundsten.

mbetsmännen i de båda logerna SJL Ultima Thule och SAL Jakob Ulfsson längst i norr, inledde höstens arbete med ämbetsmannaträff i slutet av augusti. Återseendet var trevligt, rapporteras det. Några var väldigt solbruna eller om det var rost med tanke på den usla sommar vi haft. Att träffas, byta historier, ordna till för den nya ritualen och planera höstens arbete var en uppiggande sysselsättning och många glada skratt hördes. Men kvällens höjdpunkt var ändå då de båda logerna strålade samman för att gemensamt inmundiga surströmming i flera varianter. Som vanligt hade broder Hans Lindberg dukat upp ett bord med mandelpotatis, lök, ja alla de tillbehör som hörer surströmming till. God aptit, mycket surr och naturligtvis skrattsalvorna som skallade i matsalen. Vi sörlänningar undrar ju också hur det kan ha luktat. x

Är man i Norrland är det ofta surströmming som bröderna fyller sina tallrikar med.

Frimuraren för 70 år sedan Den första frimurarlogen i Sverige var greve Wrede Sparres loge i Stockholm, som instituerades den 17 mars 1735, då den första receptionen inom logen ägde rum. ... Enligt logens matrikel var antalet logemedlemmar som där recipierats endast tio, därav nio adelmän och en ofrälse, nämligen, ... den i logen sist intagne, hovstallmästaren G. V. Christofersson Roth, som var en intim vän till den i logen först intagne, riksrådet greve Tessin. Av logens medlemmar uppnådde icke mindre än sex riksråds värdighet.

Glöm inte att meddela lokalpressen vid utåtriktade aktiviteter. Här uppmärksammas bröderna i Skellefteå när det skänker 10 000 kr av insamlade medel till Stadsmissionens frukostverksamhet.

Stipendier

Självklart måste man ta en selfie när man har chansen i en så vacker lokal som Stamhusets johannessal, tyckte de här glada stipendiaterna.

Miljonregn över ungdomar

Stamhuset fylldes av lovande talanger

en donation 1988. Fondens ändamål är att i ”Jubelfondens anda” utdela utbildningsstipendier. Förtur ska ges för stöd till fortbildning av personer som är konstnärligt verksamma vid Kungliga Operan, varvid sångsolister åtnjuter prioritet. Fonden delar i år ut cirka 300 000 kr totalt. – Det är alltid en höjdpunkt på året när Nordiska Första har möjlighet att stödja konst och kultur med generösa stipendier. Spontan glädje hos stipendiaterna ger en omedelbar utdelning, säger ordföranden i Jubelfonden Pelle Björklund, lika upprymd som stipendiaterna. De områden som stipendiaterna representerar har en stor bredd. Där fanns bland annat balett, stråkinstrument, piano, keramik och glas, inredning och möbeldesign, metallformgivning, möbelkonservering och textil formgivning. I operasång utdelades inte mindre än fyra stipendier. Utdelningsceremonin ägde rum i Johannessalen där varje stipendiat introducerades av välkända namn inom respektive genre. Bland introduktörerna fanns namn som Staffan Scheja, Lars Berghagen och Konstfacks rektor Maria Lantz, för att nämna några. Efter stipendieutdelningen och lyckönskningar i Oscarssalen begav sig alla församlade till Riddarsalen där några av dagens sång- och instrumentaliststipendiater medverkade vid en liten konsert som presenterades av logens musikföreståndare, operasångaren Anders Bergström. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: GÖRAN SKÖLDBERG

Ordens Stamhus fylldes i slutet av vårterminen i år av unga lovande talanger i genren konst, sång och musik. Under dagen skulle Den Nordiska Första S:t Johannislogen dela ut årets utbildningsstipendier.

ubelfonden instiftades av Den Nordiska Första S:t Johannislogens bröder redan år 1867. Ursprungligen var dess uppgift att på olika sätt stödja det dåvarande Frimurarebarnhuset i Stockholm samt att dessutom ge understöd till nödlidande, såväl frimurare som andra. När barnhusverksamheten på 1940-talet omvandlades till den nuvarande Barnhusstiftelsen ändrades fondens ändamålsbestämmelser. Stödet till Barnhuset ersattes av utbildnings-

stipendier avsedda för ”barn och ungdomar med goda anlag för vetenskap, konst och slöjd”. Den allmänbenefika uppgiften kvarstår därmed oförändrad från starten. Jubelfonden delar i år ut sammanlagt cirka 2.5 miljoner kr i stipendier och bidrag. Yngsta fonden Den yngsta fonden som stipendiemedel kommer ifrån är Karl-Axel Rosenqvists fond. Den bildades genom 50

Vår broder Lars Berghagen var introduktör när Melissa Horn fick ta emot stipendiet till den svenska visans bevarande och förnyande.

Fritid måltiden avnjöts i ett stort tält, vars sidor öppnades för att låta havsbrisen svalka litet i den varma eftermiddagen. Vår värdinna, Marika Johansson bjöd på fisktallrik med hemgjorda, självfiskade läckerheter och specialiteten sälstek, som knappast många smakat på tidigare Bo Gammals berättade förtjänstfullt om Anneli Forsell, vår tidigare refektoriehusmor, varefter bröderna värdigt skålade till hennes minne vilket med åren blivit en omtyckt tradition.

Den niomannade sjömurarkören i kapellet vid årets träff på spelmansholmen Aspö.

Värmlänningar på årets finska sjömurarträff Som på beställning ändrades det kalla junivädret helt för några dagar så att Aspö långt ute i den yttersta finska skärgården i Korpo bjöd på sitt allra finaste tänkbara sommarväder inför årets sjömurarträff.

eltagarna anlände i sina segeloch motorbåtar och en större grupp kom med broder Kaj Engbloms stora charterbåt samt några med förbindelsefartyget så att vi blev sammanlagt 76 deltagare och 26 båtar, varav ett båtlag från Värmland, Sverige. Det krävde en hel del kreativitet av skepparna att få båtarna inpassade i byhamnen för under dagen anlände också ett tiotal andra gästande båtar. Aspös historia Efter att ha avnjutit välkomstdrycken på fältet invid mötestältet förflyttade vi oss till det vackra kapellet högst uppe på kullen invid hamnen där vi fick höra Aspöbon Monica Aaltonen med stor inlevelse berätta om Aspö långa och intressanta historia och om livet där nuförtiden. Efter föredraget uppträdde Aspöfa-

miljen Johanssons trio med dragspel och spelade välkända Aspölåtar inför den ivrigt lyssnande publiken, som fyllde kapellet nästan helt. På initiativ av Jarl Nyman hade vår egen niomanna sjömurarkör i god tid på våren inövat en hel repertoar, och låtar stod i turen på mötesplatsen efter musiken i kapellet. Under ledning av Harry Dahlström ljöd körens några roliga och andra allvarligare toner vackert på gräsmattan invid den blå böljans ständiga svall mot stranden. Träffen 2016 Nu var det dags att avslöja årets 2016 plats för sjömurarträffen. Det blir på Orö som är en rätt stor holme med ett 101 år gammalt arméfort. Holmen har varit stängt för utomstående och öppnades för allmänheten först i juni i år. Den traditionella gemensamma 51

Frågesport Rolf Thermans frågesport med femton kvistiga nautiska frågor manade till full koncentration och livlig diskussion inom de olika lagen samt till spontana segervissa glädjeyttringar eller mera lågmälda suckar av besvikelse när broder Rolf efter en stund avslöjade de rätta svaren. Vår värdinna Marika Johansson avtackades genom att kören uppvaktade henne med folkvisan Kristallen den fina. Klockan 21.00 stod Harry Dahlström med sin trumpet på kullen vid kapellet och blåste tapto över hamnen åt alla fyra väderstreck med frimurarnas högtidssång, varvid båtarnas akterflaggor halades. Aspöborna överraskade oss därefter genom att ställa upp med en kvartett med dragspels- och fiolmusik i skärgårdsanda i hamnen. Flera par tog tillfället i akt och svängde in med dans på gräsmattan. Kvällen blev oförglömlig. Gudstjänst På söndag deltog vi i årets enda gudstjänst med nattvard i kapellet med kapellförsamlingens kyrkoherde Esa Killström och prästen, broder Fred Vilén, som höll predikan. Kapellet med havsutsikt åt tre håll var fullt av sjömurare, andra besökare och aspöbor vid den stämningsfulla andakten. Sjömurarkören sjöng tre vackra sånger, som ljöd perfekt med den goda akustiken i kapellet. Församlingens kantor, broder Mikael Granlund stod för orgelmusiken. Efter gudstjänsten var det dags att ta farväl igen och deltagarna tog sig vidare var och en åt sitt håll i väntan på nästa års sjömurarträff. x Text och foto: KRISTER SANTANEN

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Fluga med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr Nyckelring med frimurarkors 75 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Klackplånbok 75 kr Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna. 52

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Ny S:t Johannesloge inom 4. Fördelningen (ÖPL) Stormästaren har beslutat godkänna inrättandet av en ny S:t Johannesloge, nämligen S:t Johanneslogen De Tre Axen i Vetlanda med förkortningen DTA och logenumret 4093. Invigning av logen kommer att ske lördagen den 23 januari 2016. Planeringsdirektorium (PD) Förordnande Civilekonom Fredrik Bister, VIII Svea, som ledamot från och med den 1 juni 2015 till och med den 31 december 2018. Utbildningsdirektoriet (UD) Förordnande Ingenjör Anders Lundvik, X ÖNPL, som ledamot i utbildningsdirektoriet från och med den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2021. Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum (ABM 1987) Förordnande Avdelningsdirektör Ulf Åsén, X Svea, OHT, PBF, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2019. Ordens kansli (OK) Förlängt förordnande Försäljningschef Hans Webert, X Svea, som chef inrikes ärenden från och med den 1 september 2015 till och med den 31 december 2017. Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Stamhusfond (StHFond 1994) Förlängt förordnanden Direktör Carl-Gustaf Piehl, R&K, som ordförande från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016. Ingenjör Håkan Håstlund, X Svea, bankdirektör Bengt Gewalli, X Svea, bankdirektör Michael Boström, R&K, och marknadsekonom Pierre Dunbar, X Svea, som ledamöter för tiden 1 januari 2015 till och med den 31 december 2016.

för Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow i Helsingborg från den 8 september 2015. Förordnande Ingenjör Johan Mansfeld, X SPL, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow i Helsingborg från och med den 9 september 2015 till och med den 8 september 2021.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (SFBS 1753) Entledigande Sektionschef Kaj Gustafsson, R&K, som vice ordförande från den 31 december 2015.

3. Fördelningen (GPL) Entledigande Pol mag Bengt Nordlund, X GPL, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från den 18 maj 2015.

Stora Landslogen (SLL) Förordnande Musikdirektör Erik Wadman, X Svea, som förste musikföreståndare från och med den 1 april 2015 till och med den 31 mars 2018.

Förordnanden Pol mag Bengt Nordlund, X GPL, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) från och med den 19 maj 2015 till och med den 31 december 2019. Direktör Gillis Edman, X GPL, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från och med den 19 maj 2015 till och med den 18 maj 2021. Lärare Fredrik Jakobsson, X GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg från och med den 16 augusti 2015 till och med den 15 augusti 2021.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) Entledigande Docent teolog Thomas Ekstrand, X Svea, som arbetande ledamot från den 21 november 2015. Förordnande Civilekonom Hans Zackari, X ÖNPL, som arbetande ledamot från och med den 12 september 2015 och tills vidare. 1. Fördelningen (Svea) Förordnande Verkställande direktör Mårten Hjärtenfalk, VIII Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Södertälje från och med den 29 augusti 2015 till och med den 28 augusti 2021.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Advokat Olof Larsson, X ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Veritas i Värnamo från den 15 juni 2015. Förordnande Medicine doktor överläkare Björn Börsbo, X ÖPL, som andre deputerad provinsialmästare (ADPM) från och med den 1 januari

2. Fördelningen (SPL) Entledigande Ingenjör Tore Lundström, X SPL, som ordförande (O) 53

2016 till och med den 31 december 2021. 5. Fördelningen (VPL) Förordnande Verkställande direktör LarsÅke Lundholm, IX VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder i Falun från och med den 1 oktober 2015 till och med den 30 september 2021. 6. Fördelningen (SCF) Entledigande Direktör Guy Catani, X SCF, som deputerad kapitelmästare (DKM) från den 31 december 2015. Förordnanden Direktör Guy Catani, X SCF, som förste deputerad kapitelmästare (FDKM) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016. Verkställande direktör Jean Gallen, X SCF, som andre deputerad kapitalmästare (ADKM) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. 7. Fördelningen (MNPL) Förordnande Inköpschef Morgan Björklund, VIII MNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Höga Kusten i Örnsköldsvik från och med den 3 oktober 2015 till och med den 2 oktober 2021. 8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnanden Major Sven-Olov Grenholm, X ÖNPL, som förste deputerad provinsialmästare (FPDM) samt civilingenjör Jan Röring, X ÖNPL, som andre deputerad provinsialmästare (APDM) för Övre Norrlands Provinsialloge i Umeå från och med den 23 maj 2015 till och med den 22 maj 2021.

Foto: Malin Bondeson

Frimurarna i samhället

2014 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Ordens Stormästare Anders Strömberg

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 104 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen har under år 2014 delat ut totalt 19 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgår till drygt 9 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

OSM:s krönika

i är alla sökare i en kaotisk tillvaro med ett virrvarr av igensnöade existentiella stigar och vägar. Vi arbetar hårt på att få vår tid att räcka till för familj och arbete men kanske också på att utveckla ytliga och ofta innehållsfattiga saker som vi tror är nödvändiga för att nå framgång. Samtidigt möts vi av ett antal obesvarade livsfrågor som – Vad ska vi tro på? Vilken etik och moral ska följas? Vilka normer ska råda? Vad ska vi välja? Allt detta har lett till att människan i dag många gånger har svårigheter att finna sin identitet. Frågan är hur vi som människor bär oss åt för att utveckla det som i vår identitet kan kallas ”karaktär” och med det menar jag inte vad vi vanligtvis tänker på utan snarare, moralisk karaktär. Som att vara villig att försaka sig själv och sträva efter att bidra till något större, utan att det ger oss något substansiellt tillbaka. Reflektera Handen på hjärtat, hur mycket tid ägnar vi oss åt sådant. Vi bör stanna upp och reflektera. Det är att inte vara självfixerad utan för att bättra på vår

LOGE & GÅSMIDDAG 14/11, Stamhuset, Stockholm

Välkommen till vår traditionella Gåsmiddag och loge i gr I Logen startar kl. 13:00 Gåsmiddagen, till vilken även respektive är välkommen, börjar kl. 17:00 i Riddarsalen För mer info se vår hemsida under www.frimurarorden.se SJL Adolf Fredrik

förmåga att vara tacksamma och ödmjuka. Detta för att få en inre mognad och bli en lite bättre medmänniska. Det finns annan mening med livet som är större än att vi springer runt lite i några decennier mellan födelse och död. Bo Bergman uttrycker sina tankar över denna omtumlande och stressande livssituation redan 1903 i dikten Marionetterna: ”Det sitter en herre i himlens sal, /och till hans åldriga händer gå knippen av trådar i tusental /från vart människoliv han tänder. /Han samlar dem alla, och rycker han till, /så niga och bocka vi som han vill /och göra så lustiga piruetter, /vi stackars marionetter. Vi äta och dricka och älska och slåss /och dö och stoppas i jorden. /Vi bära den lysande tankens bloss, /vi äro så stora i orden. /I härlighet leva vi och i skam /men allt som går under och allt som går fram /och allt som vår lycka och ofärd bådar /är bara ryck på trådar…” För oss vidare Det är inte lätt att utveckla karaktär. Inre kvaliteter går knappast att läsa sig till. Dem utvecklar vi genom erfarenhet, reflektion, misslyckanden och genom stöd och vägledning av andra individer. Livsfrågor är betydelsefulla för många av oss och ett uttryck för vårt behov av att reflektera över vår tillvaro och upplevelser. Ett reflekterande tänkande kring livsfrågor för oss vidare i vår personlighetsutveckling. Det är viktigt att kunna ställa frågorna och resonera kring dem, även om det inte finns några fasta svar. Var kan det stora antalet män som vill göra gott finna det sistnämnda? Var kan de väcka de existentiella frågorna och få möjlighet att fundera och diskutera över dem? Orden har de nödvändiga verktygen och språk för att utveckla engagemanget för livsfrågorna. ”Svenska Frimurare Ordens syfte är att erbjuda män ett medlemskap och en gemenskap för personlig utveckling i en Orden som vilar på kristen grund.” Orden skapar förutsättningar för att män kan arbeta med sin karaktär. 55

Foto: Joe Sundelin

Vi är alla sökare!

Män som söker sig till vår Orden anar att deras liv kan fördjupas genom inträde i vår förborgade krets i sökandet efter svar på de tidlösa livsfrågorna ”Varifrån kommer jag? Vem är jag, och vad är min bestämmelse?” Hjälpande hand Som frimurare studerar vi tillsammans en vetenskap som heter levnadskonst. Det är denna vetenskap i levnadskonst vi förfogar över i våra ritualer. Och vi studerar denna för att i det godas tjänst kunna räcka en hjälpande hand till stöd för en medmänniska. Vi skall och måste ta oss tid till det som Herakleitos har myntat i ett ordspråk: ”Jag gick ut för att leta efter mig själv". Kom ihåg: vi är alla alltid en lärling i levnadskonsten. Med dessa ord önskar jag er mina bröder en intressant och givande fortsatt frimurerisk resa i bröders gemenskap.

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Åter igen bästa Private Bankingbank i Sverige 2014 Handelsbanken utsågs, i år igen, till Sveriges bästa Private Bankingbank. TNS Sifo Prospera utser årligen den bästa Private Bankingaktören på den svenska marknaden. I undersökningen väljer kunderna själva den bästa aktören. Vill också du bli en nöjd Private Bankingkund? Välkommen. Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Annons_205x240.indd 1

2014-11-17 13:19:57