Page 1

HÄST

SKÖRD 2017 Summering av 6Tolv

#VIKANBÄTTRE

Gökungar på marknaden, NÖT foder eller en ljusare framtid?

TIDNINGEN

#4 2017

Dubbla världsmästare i drömmar och femgångskombination

Ett magasin för svensk lantbruksnäring Producerad av Svenska Foder AB

Följ oss p å faceboo k!

faceboo k.com/s venskafo der

VD Cartsten Klausen

Utveckling kommer i många former Anna och Göran Berggren på Västra Sund Sunds gård i Nora i Västmanland

Vallen ger mjölken sitt värde 1


TIDNINGEN Nr 4 • okt/nov 2017 • Sedan 2003

UTGIVNING

Tidningen ges ut av Svenska Foder AB och distribueras i ca 14 000 ex till kunder, rådgivare, skolor, återförsäljare, anställda med flera. Tidningen ges ut 5 ggr/år. ANSVARIG UTGIVARE Johan Andersson johan.andersson@svenskafoder.se 010-130 29 84

INNEHÅLL

TEXTPRODUKTION Johan Andersson, Anne Wold GRAFISK PRODUKTION Malin Hansen OMSLAGSBILD Svenska Foder AB ÖVRIGA BILDER Svenska Foder AB, DLG, iStock och Colorbox, om inte annat anges TRYCK Sörmlands - Printing Solutions Katrineholm

ANNONSERING

Johan Andersson, 010-130 29 84 johan.andersson@svenskafoder.se

KONTAKTA OSS

marketing@svenskafoder.se

NÄSTA NUMMER

Nästa nr beräknas vara ute i v. 51 2017.

Följ oss p å facebook !

facebook .com/sve nskafode r

3041 0078 TRYCKSAK

TIDNINGEN

Nr 2 2017

Utveckling kommer i många former Trenden för Eko- och Närproducerade (konventionellt odlade) livsmedel ökar stadigt och konsumenternas medvetande om matens ursprung är väl utvecklad. I detta nummer av Tidningen har vi därför intresserat oss lite extra för lantbrukare med inriktningen mot Eko och värdet av närproducerade lantbruksprodukter. Personligen ser jag inte något motsatsförhållande mellan konventionellt odlad mat från Sverige och mat som är producerad enligt det ekologiska konceptet, som bland annat innebär växtodling utan mineralgödsel eller kemiska bekämpningsmedel samt ett anpassat regelverk för animalieproduktion. The European Food Information Council (EUFIC) har konstaterat att det inte finns några betydande skillnader vad det gäller näringsinnehåll eller matsäkerhet mellan konventionellt odlad mat eller Ekoproducerad. Det finns heller inga övertygande svar på frågan om Ekologiskt eller Närproducerad mat är bättre eller sämre ur miljösynpunkt. Det finns däremot en hängivenhet och utveckling inom båda riktningarna med stort värde att slå vakt om. Att våga tänka nytt och utanför ramarna, gynnar hela branschen och för den delen konsumenterna. Det viktiga är att i alla delar glädjas med alla lantbrukare som når kommersiell framgång och finner nya vägar oavsett den inriktning de väljer för sitt lantbruk. Att svenska ”närproducerade” regler påverkar produktionskostnaden bör inte för den skull negligeras när vi pratar framtidsfrågor för svenskt lantbruk utan snarare tjäna som argument för att stödja vårt svenska lantbruk eller stödet till detsamma. Svenska Foder är ett företag som skall tjäna sina kunder och leverera produkter som möter marknadens behov. Vi har anledning att känna oss stolta över vår utveckling av egenproducerade ekologiska foder och gödning som motsvarar de krav som ställs på vår inhemska marknad. Lantbrukare, leverantörer, myndigheter och folkvalda kan tillsammans arbeta för en positiv utveckling av vårt eget lantbruk. Vi har alla ett ansvar. En stärkt konkurrenskraft kräver sammanhållning och samarbeten där det gemensamma målet för en svensk lantbrukare borde ligga i att få den svenska konsumenten att betala för mat som produceras i Sverige. Svenska Foder verkar aktivt och kommer fortsätta att arbeta nära våra kunder för att bidra till ett effektivt och lönsamt lantbruk. Vi gör det genom att utveckla fler nya produkter och tjänster men också genom att förklara för andra hur vår näring fungerar och samspelar med ansvarsfull livsmedelsförsörjning. Många hälsningar Carsten Klausen - VD Svenska Foder carsten.klausen@svenskafoder.se


Litet men ack så viktigt. Inte minst för din ekonomi. Agronom Carl-Magnus Olsson, en i teamet av växtnäringsexperter på Yara. Att bruka vår jord ställer allt högre krav på dig som odlar den. Skördarna måste skapas med omsorg, eftertanke och kunskap. Dels för att få bästa möjliga odlingsekonomi efter årets förutsättningar, dels för att odlingen ska ske på ett hållbart sätt med minsta möjliga störning på omgivande miljö.

Läs mer på: yara.se/vaxtnaring

Vi på Yara bidrar till din odling med högkvalitativa produkter, aktuella underlag för dina beslut och moderna hjälpmedel för växtnäringsstyrning. Allt för att du skall hitta dina fälts gödslingsoptimum. Vårt mål är att din odlingsekonomi skall bli så bra som möjligt med minimal inverkan på omgivande miljöer.

Intresserad av mer information? Gå in på vår hemsida yara.se/vaxtnaring och prenumerera på våra nyhetsbrev. Där hittar du också intressant läsning om växtnäring och information om våra produkter.

3

Kvalitet som sprider sig.


INNEHÅLL

/svenskafoder

Nr 4 • okt/nov 2017

11

3 6

LEDAREN Utveckling kommer i många former

NYTT & NYTTIGT Produktnyheter i koncernen

GRIS 8 Om grisens naturliga beteende och att äga

sina siffror

FJÄDERFÄ 11 Vässad äggproduktion kräver tydligt 13

management Lågt grovfoderintag kräver justering i fasprogrammet för värphöns

HÄST 14 Dubbla världsmästare i drömmar och

femgångskombination

16 Analysera mera!

NÖT 18 Vallen ger mjölken sitt värde 21 SiloSolve FC håller ensilaget i toppskick UNIK PRODUKTION 22 Vår yngsta dotters första ord var ost VI KAN BÄTTRE! 27 Gökungar på marknaden, eller en ljusare framtid?

28 8 23 TIDNINGEN

Nr 4 2017

4

28 30 31 34 36 37 38 39 40 41

VÄXT Välkomna till OptiVall Det är lönsamt att gödsla vallen rätt! Skörd 2017. Summering av 6Tolv Nästan 7 ton raps för Bo Helin! Avkastningshöjande vårvete Irina - En säker sort för marknaden Thermus - Vårkorn Ekomarknaden blomstrar Optilab om skörd 2017 Eftersäsongshandeln är här!

KONCERNAKTUELLT 42 Etablerar joint venture i Ryssland DIN NÄRMASTE SÄLJARE 43 Telefonlista till din närmaste

Svenska Foder-säljare


HippoSelection

Miner aler, v itamin och fo er dertil lskott .

Ge hästen de bästa förutsättningarna!

HippoSelection – en del av Hippofamiljen.

För närmaste återförsäljare: www.svenskafoder.se•Kontakt växel 0510-828 00

5


NYTT & NYTTIGT Produkter och tjänster inom Svenska Foder-koncernen

Mot nya höjder med Kyckling Club Vi har i tidigare nummer av Tidningen skrivit om de fina produktionsresultat som Hova Fågel genom sin målmedvetenhet och noggrannhet kommit upp i. I samarbete med dem så har ett nytt foder testats ut och vi är nu glada över att kunna presentera detta foder - Kyckling Club - för er alla. Kyckling Club är framtaget för att ge kycklingen en extra skjuts i tillväxten och en bra foderkvot. Fodret ska användas tillsammans med en speciell vetekurva där man långsamt och försiktigt ökar på vetenandelen. Genom detta ökar man chansen att få jämna kycklingar som kommer igång bra. I slutet har man en lite kraftigare ökning av vete som då brukar tas emot väl av kycklingen. Vill du veta mer om fodret så kontakta din säljare.

Värp Drive Nyhet!

Ger äggvikten en extra skjuts Att ha fjäderfä innebär att små förändringar kan påverka ditt slutresultat i stor utsträckning. För oss som foderleverantör gäller det att vara lyhörda för hur djuren producerar och i vilken riktning det går för att kunna vara med och stötta där det behövs. För att öka din flexibilitet kring att styra din produktion har vi tagit fram Värp Drive. Det ger dig som producent möjlighet att ge äggvikten en extra skjuts uppåt i början. Fodret används från värpstart tills dess att du uppnått önskad äggvikt. Vill du veta mer så kontakta din säljare!

Utnyttja potentialen!

Dagens tillväxtgrisar och slaktsvin har mycket hög tillväxt potential. Utnyttjar du den? GainMax är ett enkelt internetbaserat verktyg för uppföljning av tillväxt och foderförbrukning. Svenska Foder erbjuder dig som är foderkund tillgång till GainMax. Ring oss så berättar vi mer! Utnyttja potentialen!

När du använder GainMax får du:

• Information i realtid om tillväxt, foderförbrukning och foderomvandling. • Beslutsunderlag för att bättre utnyttja potentialen • Snabba svar på ändringar i foderstrategi eller management. Utnyttja • Engagemang & motivation för dig & medarbetare.

potentialen!

Hitta din närmaste Djur&Natur-butik eller återförsäljare på www.djuronatur.se

TIDNINGEN

Nr 4 2017

6


Mike Hammer - vår egen kollektion för jakt- och friluftsintresserade Nu lanseras ett nytt sortiment för jakt- och friluftsintresserade i utvalda Djur&Natur butiker. Det är varumärket Mike Hammer som gör sitt intåg på den svenska marknaden. Mike Hammer har utvecklats av den den danska butikskedjan Land&Fritid och har på kort tid blivit en försäljningssuccé. Kollektionen består av funktionella prisvärda kläder för den som vistas ofta i skog och mark. Med den nya kollektionen tar Land&Fritid och Djur&Natur ännu ett steg mot att bli en leverantör för jägare och människor som är intresserade av utomhusaktiviteter i skog och mark. - Kollektionen arbetar i ett 3-lagersystem: underlager, mellanlager och ytterlager – och dessa tre lager har det övergripande målet att hålla användaren varm och torr, berättar Lasse Wagener, produktchef för jakt och outdoor-segmentet i Land&Fritid.

- Kläderna är utvecklade i nära samarbete med jägare för att få de rätta funktionerna i varje unikt klädesplagg. En annan fördel med vår kollektion är att vi kan erbjuda ett lägre pris än konkurrenternas kollektioner i denna kategori. Det beror på att vi själva utvecklar och producerar Mike Hammer-kollektionen. Det är viktigt att vi fortsätter att inrikta oss på både hög kvalitet och prisvärdhet, säger han. - Namnet på kollektionen är Mike Hammer och uppstod som ett nytt ”ben” då man beslutade sig för att inte längre sälja mobiltelefoner i Land&Fritid-butikerna, säger Lasse Wagener. - Plötsligt hade vi utrymmet och möjligheten att presentera ett sortiment som både passar våra nuvarande kunder, men som också kunde locka en ny kundkrets som inte har handlat i våra butiker förut, avslutar han.

SÄKERSTÄLL DJURHÄLSAN!

Utför en mögelanalys på din spannmål innan utfodring.

7

Så här gör du! Skicka in cirka 300 g prov

www.svenskafoder.se/optilab • 0510-54 53 93

till Optilab, box 673, 53116 Lidköping.

på mögelanalys

Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december 2017.

rabatt

30%


foder

GRIS

Om grisens naturliga beteende och att äga sina siffror När jag bläddrar i anteckningarna från mötet med Gun och Martin Ragnarsson i Kärragärde, mitt emellan Tvååker och Långås i Halland, framträder en tydlig bild av ett möte med två mycket entusiastiska människor, som gärna delar med sig av sin vision och sin verksamhet. Sida upp och sida ner av idéer och information om hur de tänker kring sitt företagande – ett företagande som är ekologiskt. Om inte det är inspirerande, oavsett vilken produktion man sysslar med, då vet jag inte vad som är det?

Fakta om fodret hos Kärragärde

Svenska Foders återförsäljare i Halland, Hönryds Kvarn, ser till så att alla foder till suggor och slaktgrisar på gården, får rätt sammansättning. Tillsammans med Svenska Foders kompletteringsfoder till suggor: Suggmix Grön KRAV – och kompletteringsfoder till slaktgrisar Slakt Mix Grön KRAV – blandar man till två recept som fungerar utmärkt i Kärragärdes produktion.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

Foto: Eva-Lena Johnsson

I slaktgrisfodret har man Korn, havre, vete, åkerbönor och Slakt Mix Grön KRAV. I suggfodret har samma grödor men med Suggmix Grön KRAV istället. Med olika procentdelar av ingredienserna, givetvis, för att passa produktionen.

8


GRIS

1

990 köpte Gun och Martin gården Kärragärde i Halland. Att man ville bygga för suggor var självklart, eftersom det var ett stort intresse för Gun som hållit på i litet format under några år, innan de ens hade någon egen gård. För att skaffa sig en bild av vad man ville ha för typ av stall på sin gård, åkte de båda runt och tittade på olika sorters stallupplägg. De fastnade inte förr något, förrän de träffade på Torstenssonsmodellen. Här var en typ av stall som passade den syn Gun och Martin hade på hur grisar lever och fungerar – även om de ville lägga till en del justeringar till detta system.

-Vi ville inte dutta när vi väl fattat beslut om förändringen, säger Martin. Det tror jag är dömt att misslyckas. Bättre då att köra fullt ut. -Jag brukar vara den som räknar och kalkylerar på allt, men nu fick Martin göra kalkylen, för det var han som var mest kritisk av oss, berättar Gun. Sen valde vi ut några svårt kritiska typer och mina föräldrar som båda är ekonomer, så att de kunde titta på siffrorna och ställa kritiska frågor. -Min pappa konstaterade då att det var en glädjekalkyl. Men när efterkalkylen gjordes vid årets slut, kunde han konstatera att det blev bättre än hur vi kalkylerat.

-Jag tog med mig Länsstyrelsen

Och det är nu det kommer, det där om att äga sina egna siffror. - Ett råd jag verkligen anbefaller alla som driver en verksamhet att följa är: äg dina egna siffror. Du kan gärna ha folk som granskar siffrorna, och som kollar så att man inte missat något, men: äg framförallt siffrorna själv, dvs gör kalkylerna själv! -Det är enda sättet man kan veta vad egentligen håller på med, och hur det verkligen går, fyller Martin i. Vet man det, kan man också lättare och snabbare justera när det inte går så bra.

till Torstensson, så att de kunde få se systemet med egna ögon och få en uppfattning av vad vi ville göra i Kärragärde. Jag gick in och la mig i halmen bland grisarna och efter en stund konstaterade de att det är bäst att hon får som hon vill, för hon kommer inte ge med sig på det här, skrattar Gun.

Gun har en klar uppfattning om hur hon vill ha det och hon är tydlig när hon berättar om det. Det här skiner igen i allt hon och Martin gör. Tydlighet är viktigt för Kärragärdes verksamhet. Det är framförallt två saker som både Martin och Gun återkommer till under vårt besök hos Ragnarssons: grisens naturliga beteende och att äga sina egna siffror. Djuromsorg och ekonomi i en förnuftig förening. Man vad betyder egentligen grisens naturliga beteende och att äga sina egna siffror – vad innebär det här i praktiken? * 2007 började lönsamheten bli

dålig i grisbranschen. Både Martin och Gun hade tittat på ekologiska alternativ och var intresserad av själva produktionsformen. Men det var först när de varit på Gris-Elmia som de fattade beslut om att lägga om. 2008 la de alltså om sin verksamhet från konventionell till ekologisk produktion – allt på en gång.

En enkel sak som hur man be-

handlar sina räkningar, är en helt väsentlig rutin för Ragnarssons. Gun sköter bokföringen. Men varje morgon öppnar Martin varenda räkning som kommit in: -På så vis har jag sett och har en känsla för hur allt flyter på gården, konstaterar Martin. *

Precis då vi kommit till Kärra-

gärde visar Gun och Martin ut oss till stallarna, närmare bestämt grisningsavdelningarna där suggor och smågrisar befinner sig. Anledningen är att de vill att vi ska förstå och verkligen se hur det fungerar rent praktiskt för djuren. -Kärragärde har 144 suggor. Med den storleken på gård och mark vi har hade vi kunnat ha 160 suggor, men vi tycker det blir för trångt, säger Gun. Vi får inte samma tillväxt och hälsoläge. 9

Det Gun och Martin visar oss är 8 suggor i varje storbox om 8x10 meter som lever med sina kultingar i djupströbädd. Hit kommer suggorna tre dagar innan beräknad grisning – suggor i blandade åldrar. Blandade åldrar är en bra taktik, enligt paret, eftersom de äldre lär förstagrisarna hur det ska gå till. -Grisar är utpräglade flockdjur, konstaterar Gun. Att få vara i flocken, mår de bra av och om grisarna mår bra, då får vi också en bra produktion. När suggorna kommer till grisningsboxarna, har man delat av storboxen med väggar så att det blir öppna småboxar. Dessa småboxar blir en bra plats där varje sugga kan boa inför nedkomsten. Med 13 kg havrehalm, snittad på 15 centimeter, får varje sugga möjlighet att bygga sitt bo. Suggorna får röra sig mycket, eftersom de nästan aldrig stänger in dem i samband med grisningen. Det gör att själva grisningen går lättare, eftersom de rör sig mycket innan. När tiden är inne för att grisa, hittar de sin plats och lägger huvudet mot utgången, för att kunna försvara avkomman. Då grisningen är avklarad, äter suggan sin efterbörd – ett helt naturligt beteende: -Efterbörden ger både näring och vätska och det är en pärs att föda upp till 15 kultingar, säger Gun. Vätska är viktigt för suggan, efter

grisningen. Därför finns vattenkoppar i storboxarna med rikligt med vatten. -Mycket vatten ger mycket mjölk, och smågrisarna ska ju dia så mycket som möjligt för att de ska växa bra. Vi har satt upp två vattenkoppar - med cirka 4 meters mellanrum - i varje storbox, eftersom suggorna gärna lägger sig precis vid en vattenkopp. Då finns det ytterligare en i boxen, som de andra kan komma åt.

Digivningstiden sträcker

sig 6 veckor hos Ragnarssons. Men redan efter 10-12 dagar börjar grisarna klättra ut ur sina grisningsboxar. Då monteras de löstagbara väggarna ner. När suggan går

foder


foder

GRIS

I princip allt foder till djuren,

- Grisar är utpräglade flockdjur, konstaterar Gun. Att få vara i flocken, mår de bra av och om grisarna mår bra, då får vi också en bra produktion.

ner i mjölkmängd har smågrisarna blivit så pass stora att de hunnit upptäcka den andra maten - Svenska Foders Smågris Grön Krav P. Då äter de också suggfoder ihop med mamman som på så vis lär dem hur foderautomaterna fungerar. -När vi började med Smågris Grön Krav P såg vi en tydligt ökad tillväxt, och sedan dess har det fungerat ypperligt, säger Martin.

När digivningstiden är över, flyttar man suggorna från smågrisarna. -När smågrisarna slutar dia, blir de ju av med både mjölk, kärlek, värme och närhet från suggorna och då är det lätt att de blir stressade, säger Gun. Då är de extra känsliga. Därför ger vi dem förutom smågrisfodret, torv och hösilage. Just torven mättar bra och torkar och suger upp toxinerna i tarmen som sedan bajsas ut. -Det här tillsammans med en behaglig temperatur, gott om halm, bra ventilation och stora volymer, gör att vi har ett väldigt bra hälsoläge generellt i besättningen. *

TIDNINGEN

Nr 4 2017

Ragnarssons växer och

förbättrar sig hela tiden. Idag har de ett eget varumärke där man både säljer gourmetlådor och till restauranger. För att kunna göra detta, kräver det ett goda samarbeten med leverantörer som man kan lita på. -Att ha gott samarbete med våra leverantörer, är otroligt viktigt för oss, säger Gun. Kontakterna med bank, foderföretag, slakteri och maskinstation ska bara fungera. Vårt samarbete med Hönryds Kvarn och Svenska Foder, Varberg Sparbank, Scan och vår maskinstation fungerar utmärkt. Det är så mycket mer värt än att lägga ner tid på att kontrollera ett öre hit eller dit. -Utan det samarbete vi har med t.ex. Scan hade vi inte kunnat bygga upp vår egen verksamhet på samma sätt. Den utveckling och den konsumentanpassning av vårt kött som Scan jobbar med, ger oss tydligare vägar som visar att kött som är producerat som vårt är värt mer pengar. -Och det smågrisfoder som vi köper av er och som fungerat fantastiskt bra och det foder som tillverkas med inlagrad spannmål från vår odling hos Hönryds Kvarn med Svenska Foders koncentrat: allt det här, med den goda dialog vi har, gynnar oss alla, vill jag påstå.

En sådan sak som redan nu är

aktuell, men som under Eriks tid kanske når hela vägen, är att göra gården till en fossilfri gård. De är på god väg. Slaktgrisgården är självförsörjande på el med vind- och solenergi. Just nu ligger fokus på att man vill kunna köra alla maskiner på HVO. När man bytte tröska, fick man inte köra på just detta fossilfria bränsle – trots att det är samma motor som i en lastbil som får köra på det samma. -Ologiskt och upprörande, konstaterar Martin. Men det är en fråga som får bli ett annat reportage. Här lämnar vi Ragnarssons för denna gång.

Foto: Eva-Lena Johnsson

2015 blev Ragnarssons en helintegrerad produktion och idag har man 1271 slaktsvinsplatser. Det är till slaktsvinsstallarna som smågrisarna först efter 9 veckor. Då väger de ungefär 25 kg och är inte smågrisar längre. Grupperna hålls fortsatt intakta, så att de känner sig trygga ända in i slutet – då det är tid att slakta.

odlas på gårdens 175 hektar. Slaktgrisarna utfodras med korn, havre, vete, åkerböna och gräs – och de har fri tillgång på gräsensilaget från 10 veckor fram till slakt. Grödorna odlas enligt KRAV:s regelverk, medan grisarna föds upp enligt EU-ekologisk certifiering. - Vi värnar om miljön och vill ta vara på grisarnas gödsel och använda den till att sprida till odlingen då den behöver den. Då vill vi inte att djuren ska gå ute på åkrarna, för då får marken inte gödseln i rätt tid. Därför fungerar EUekologisk produktion bättre här hos oss, säger Martin. *

i driftsbolaget. Erik tog initiativ till att göra Ragnarssons till ett aktiebolag och det är också han som driver på om frågan kring generationsskifte. Varken Gun eller Martin har några direkta tankar på att sluta på ett bra tag. Men ändå är det en högst väsentlig del att ta ställning till i denna typ av verksamhet. -LRF Konsult har påpekat att detta är väldigt ovanligt att det är den yngre generationen som tar initiativ till generationsskiftet, säger Gun. Det brukar vara när den äldre generationen är så gamla och trötta att de inte orkar mer. Och då är det ofta i senaste laget. -Därför blev vi glatt överraskade över Eriks initiativ, fyller Martin i. Förra året blev vi därför ett aktiebolag och nu tänker vi alla på hur vi ska kunna lämna över verksamheten på ett bra och ansvarsfullt sätt.

*

Framtiden innebär många viktiga frågor att ta ställning till. Men den kanske viktigaste, har faktiskt deras son Erik initierat, som idag är delägare 10

- Vi värnar om miljön och vill ta vara på grisarnas gödsel och använda den till att sprida till odlingen då den behöver den, säger Martin.


FJÄDERFÄ

Syskonparet Alexander och Malin som idag driver 5 gårdar, med 16 anställda, från Linköping i norr till Eslöv i söder.

Vässad äggproduktion kräver tydligt management Malin, Alexander och deras far Peter Falk driver företaget Swedegg – som började som en kläckeriverksamhet, men som numera har valt att koncentrera sig på äggproduktion och uppfödning. Deras företagande inbegriper både ekologisk och konventionell produktion. Tidningen mötte syskonparet Alexander och Malin på Luestad Östergård strax utanför Linköping för att höra om deras ekologiska produktion.

När Tidningen rullar in på

gårdsplanen till Luestad Östergård i Linköping möter ett hav av vita hönor i det skogsområde som ligger alldeles intill stallet. Här finns också Malin och Alexander Falk som låter mig träffa och fotografera de nyfikna, men skygga gynnarna.

De båda syskonen är upp-

växta med hönor, äggproduktion och kläckeri – och idag ingår de fullt ut i verksamheten båda två. Deras arbetsuppgifter överlappar varandra, de är givetvis intresserade av att hela produktionen fungerar på ett bra sätt. Men Malin jobbar mestadels med den ekologiska produktionen och med personalkontakterna och Alexander har mer fokus på teknik,

byggnation, projektering och utrustning. -Men vi har inga direkt fasta roller, utan kan och ska diskutera allt med varandra så att vi båda har en överblick över verksamheten, säger Alexander.

Fokus ligger på att utveckla, förbättra och låta företagandet växa förnuftigt. Och det har hänt mycket under de senaste åren. -Idag har vi 5 gårdar, 16 anställda, från Linköping i norr till Eslöv i söder, säger Alexander. Vi har äggproduktion för frigående inomhus och frigående utomhus och ekologisk KRAVproduktion. Vår strategi har hela tiden varit att få tag i platser och fastigheter med rätt potential till ett rimligt pris och satsa på riktigt bra management så att 11

man får effektivitet i produktionen. -Luestad Östergård, som vi står på just nu, köptes 2007 i samma veva som ett en verksamhet i Örkelljunga. På båda platserna valde vi att fokusera på KRAVproduktion, berättar Malin.

På Luestad Östergård finns det 21 600 hönor och i Örkelljunga 30 000 hönor, fördelat på två stallar. -Varje stall får egentligen bara ha max 18 000 djur, men på Luestad Östergård har vi fått dispens. I Örkelljunga finns det två stallar uppförda. Man byter ut en höna när de

blivit ungefär 80 veckor. Från cirka 20 veckor går värpkurvan kraftigt uppåt.

foder


foder

FJÄDERFÄ

På Luestad Östergård finns det 21 600 hönor!

I bästa fall kommer hönorna upp i 97 värpprocent. Därefter planar de ut till 96 % eller ytterligare någon procentenhet neråt. -I stallarna på Luestad har våra hönor kommit drygt halvvägs av sin livstid, säger Malin. De är 42 veckor och ligger på en värpprocent på 95.

I höstas följde en diskussion kring äggproduktion i ekologiska besättningar, efter att livsmedelsverket hade upptäckt förhöjda halter av dioxin i äg�gen. Som en följd av dessa diskussioner, arbetade Svenska Foder aktivt för en praktisk lösning av utfodringen av hönsen, som grundar sig i fasutfodring. Förändringarna i foderinnehållet har bland annat inneburit en reglering av andelen fiskmjöl. Detta har fört med sig att andelen fiskmjöl hamnar på högst 5% under första fasen, fram till djurets 35 vecka. I denna fas heter fodret Värp Grön Extra. I den andra fasen, som hönorna i Luestad befinner sig i just nu, tillåts som mest 4 % fiskmjöl. I denna fas används Värp Grön Standard. Och slutligen i tredje fasen utfodrar man med Värp Grön Light, där andelen fiskmjöl är ännu lägre. Att hålla denna strikta uppdelning i olika utfodringsfaser ger möjlighet att klart

TIDNINGEN

Nr 4 2017

minska andelen fiskmjöl och samtidigt uppnå ekologisk andel i produktionen samt ge hönan ett väl balanserat och näringsrikt foder för hönans olika perioder. -Vi har inte märkt några försämringar av hönornas kapacitet sedan förändring av fiskmjöl i fodret kom, säger Malin. Snarare tvärtom. Nu bytte vi foder till Svenska Foders foder inför den här omgången, men hönorna är riktigt bra i hull och fjäderdräkten ser bättre ut vid den här tidpunkten än vad den brukar. Om det är en slump eller har med foderbytet i stort att göra, det är svårt att avgöra så här långt. Men generellt ser det bra ut. -De äter mindre av kraftfodret, men mer av grovfodret, fyller Alexander i. 115 gram får de i sig om dagen av Svenska Foders foder. Och av det förra fodret från en annan leverantör åt de 125 gram. Den förbättringen får ju gärna fortsätta. Däremot ställer det högre krav på oss att förse hönorna med bra hö.

Och höga krav, det ställer hela produktionen på Alexander och Malin och Swedegg. -Eftersom vi har hönan hos oss från att de är några timmar tills att de somnar in, måste vi ha stort fokus på att det vi gör är rätt, konstaterar Alexander. Vi kan inte direkt skylla på någon annan. Om det går dåligt, är det – oftast - vi själva som måste göra det bättre.

-Det är klart att det ställer stora krav på oss, fortsätter han. Men det är också ett bra sätt för oss att bli sporrade och förbättra oss. För att kunna lyfta vår produktion handlar det om att identifiera de svaga delarna i produktion. Hur hittar vi den optimala fodergivan, när ska vi ge denna fodergiva, hur gör vi för att djuren mår och därmed producerar bäst? -Vikten av att både kunna värdera grupperna och samtidigt få syn på ändrade beteenden hos individerna är grundläggande, men också svår att hantera. Om en grupp äter och dricker olika, hur kan man då förändra beteendet så att de får en jämnare produktion på totalen. Malin instämmer:

-Vårt management avspeglar sig direkt på våra produktionsresultat. Vi är därför väldigt noga med att ha en bra struktur och följa upp resultat och siffror, och att anteckna alla de frågor som kommer upp, för att kunna åtgärda dem. -Dessutom räcker det inte att man själv är engagerad, när man driver en sådan stor verksamhet som vi gör – vi måste också kunna engagera och entusiasmera personalen som arbetar i stallarna. De måste vilja hjälpa oss att bli bättre, avslutar hon.

-Eftersom vi har hönan hos oss från att de är några timmar tills att de somnar in, måste vi ha stort fokus på att det vi gör är rätt, konstaterar Alexander.

12


FJÄDERFÄ

Lågt grovfoderintag kräver justering i fasprogrammet för värphöns Åsa Carlsson, Produktchef Fjäderfä berättar här om såväl Svenska Foders som de gemensamma övervägandena i branschen för att bibehålla en god produktion för ekologiska ägg.

S

om en följd av diskussionerna kring dioxin i ekologiska ägg så lanserades i våras ett nytt ekologiskt fasfoderprogram till värphöns. Det innebar en sänkning av andelen fiskmjöl men samtidigt fick man möjlighet att beakta den mängd grovfoder som används på gården som en del av den ekologiska andelen i fodret. Att få fram ett tillräckligt bra och näringsrikt foder för ekohönan har alltid varit en utmaning då man inte kan tillsätta syntetiska aminosyror. Med krav på sänkta fiskmjölsnivåer så har beaktandet av grovfoder varit en viktig del för att behålla ett välfungerande foder för en välmående höna.

Det nya fasfoderprogrammet har

fungerat bra men certifieringsorganen har haft svårt att få fram dokumentation på att hönsen äter den mängd grovfoder som de måste konsumera för att den ekologiska andelen råvara ska hamna på godkända 95 %.

Detta har medfört att bran-

schen fått omvärdera grovfoderberäkningen. Foderföretagen tillsammans med KRAV och Jordbruksverket har enats kring att räkna med att 3 % av hönans foderintag är grovfoder. Det är en sänkning gentemot tidigare och det medför att KRAV-andelen i vårt fasfoderprogram kommer att höjas. Detta ska vara verkställt från 1:a november. Vi har dock fortfarande möjlighet att räkna med

EcoChick – KRAV godkänt foder för matfågel

Du har väl inte missat att vi numera har ett KRAV-godkänt foder för matfågel? Foderprogrammet har nu hunnit vara i användning i snart ett halvår med fina omdömen från våra kunder. Läs mer på vår hemsida!

13

grovfodret som en del av den ekologiska andelen i fodret, vilket är en väldigt viktig förutsättning för att med sänkta fiskmjölsnivåer fortsatt kunna ha ett välfungerande foder för hönan.

För hönans skull är det viktigt att vi ser grovfodret som en möjlighet och att vi tillsammans arbetar för att höja hönans intag av grovfoder. Kan vi framöver inte visa att hönan konsumerar dessa 3 % är risken överhängande att denna möjlighet tas bort.

foder


foder

HÄST

Dubbla världsmästare i drömmar och femgångskombination Tidningen gör besök i Hästveda, Rävninge och träffar paret Katie och Daniel Sundin Brumpton som till yrket kallar sig hästentrepenörer. Och när man som reporter för dagen börjar reda i vad paret jobbar med känns just ordvalet hästentrepenörer ytterst relevant - allt man kan försörja sig på inom häst helt enkelt.

M

ed brinnande intresse, entusiasm och företagsanda tar sig paret an poddar, sponsorskap, arrangera tävlingar, utbildning och kurser, hovslageri, design av sadlar, nätshop, avel, Sveriges största nyhetshemsida för islandshästar nyhetsbrev på nätet och en i allra högsta grad levande träningsstation på den egna gården i Rävninge. Just nu finns där 19 hästar i träning, en anställd och en praktikant från Skottland. Och ett gäng hundar.

Speciellt stolta är de över att

ha startat islandshästnyheter.se som är Sveriges största nyhetsida på nätet där reportage, artiklar och bevakning från tävlingar ligger i fokus. -2012 lanserades hemsidan - det var den första i sitt slag i Sverige och idag är den störst, berätter Daniel. Redan den första artikeln slog rekord med över 10 000 läsare, detta eftersom det var en otroligt stor nyhet som engagerade väldigt många, men man ska ju ha tur! -Efter det har det bara rullat på, konstaterar han.

Både Katie och Daniel har levt och andats häst sedan barnsben och i tidiga tonår började båda tävla. Det är framförallt Islandshästar som fångat

TIDNINGEN

Nr 4 2017

parets uppmärksamhet eftersom Katie, som bott på Island, fattat tycke för denna robusta lilla hästras.

Katie har ridit i landslaget sedan

2002 och kammat hem ett antal imponerande titlar, till exempel Nordisk mästare 2004, VM-brons 2015 och världsmästare i femgångskombination 2007. Imponerande!

Även om Daniel både har ridit i landslaget och har en del guldmedaljer på väggen, från bland annat SM, så jobbar han numera mestadels med hovslageri, både i Sverige och Norge. Tidigare med alla hästraser men numera är han nischad mot Islandshästar då det är där han och Katie har sin djupaste kunskap. -Det är naturligtvis en fördel att ha ridit mycket och att ha en bred hästkunskap som hovslagare, eftersom man har helhetstänket med sig och kan även tipsa om foder, berättar Daniel och fortsätter: - Vi fodrar våra hästar med Equsana Iceland som är ett färdigfoder speciellt anpassat till Islandshästar och deras behov av vitaminer och mineraler. En ytterligare fördel med fodret är att det är lätt att fodra med, säger Daniel.

Att Katie och Daniel både arbetar och lever tillsammans kan tyckas utmanande för en utomstående men paret ser inga problem med detta. 14

-Jag har den bästa arbetskamraten man kan tänka sig, säger Daniel och Katie tillägger: -Vi kompletterar varandra bra och är ärliga med varandra. Vi är bra på att mysa och är noga att se till att få egentid, utan jobb- och hästsnack …även om det blir rätt mycket prat om hästar, skrattar hon.

Nu när hösten kommer, ser paret till att få lite ledigt. Under sommarens ljusa timmar är det lätt att jobba dygnet runt när man har jobbet runt knuten. Härnäst på agendan är det Elmia Icelandic Power Show. Det är ett nytt event med islandshästar där världseliten, utmanare och juniorer möts för att tävla om ära och prispengar, på en 250 meters ovalbana inomhus. Eventet går av stapeln 27-29 oktober och arrangeras samtidigt som Elmia Scandinavian Horse Show. Innan dess ska det laddas batterier med tv-serier i soffan och långkok men också rejält med planering och jobb. -Inget sker av slumpen, det är hårt arbete och många timmar man måste vara villig att lägga. Men vi har alltid sagt och levt efter devisen: If you can dream it, you can do it, säger Daniel. Vi önskar Katie och Daniel lycka till på Elmia och med att fortsätta drömma! Följ dk.icelandichorses


HÄST

Daniel och katie Sundin Brumpton som till yrket kallar sig hästentrepenörer. Katie har ridit i landslaget sedan 2002 och kammat hem ett antal imponerande titlar, till exempel Nordisk mästare 2004, VM-brons 2015 och världsmästare i femgångskombination 2007.

Om Islandshästen

Islandshästen är en tålig hästras som härstammar från Island. Kännetecknande för rasen är att det är en ganska robust häst som tål väder och vind, speciellt då hästarna på vissa gårdar hålls i ett halvvilt tillstånd i stora flockar som själva får leta föda och skydda sig mot dåligt väder. Detta är särskilt vanligt på Island. Islandshästarna är kända för sina extra gångarter tölt, och passgång. Även om islandshästen sällan växer över tillåten gräns för ponny (148 cm), så kallas rasen ändå för häst. På Island betraktas islandshästen med kärlek och vördnad då hästarna funnits på ön i över 1 200 år. En islandshäst som lämnat Island tillåts aldrig att återvända då risken är för stor att de blandats med andra raser samt att de bär på sjukdomar. Hästarna på Island är sällan vaccinerade eftersom de är isolerade från sjukdomar som är vanliga i övriga länder. Därför är islandshästen en av de mest renrasiga hästarna i världen och de har varit fria från inblandning av andra hästar i över 800 år. Islandshästen är idag den tredje populäraste hästrasen i Sverige. Det hästen används mest till i Sverige är fritidsridning, turridning och tävlingar. Men de används även som "vanliga" hästar, träning inför tävling. Källa: WIKIPEDIA

Om Equsana Iceland

Susanne Edlund, säljare Djur&Natur: ”Equsana Iceland är ett koncentrerat färdigfoder som förser islandshästen med alla de nödvändiga vitaminer och mineraler de behöver, även vid mindre givor. Ofta vill man inte ge höga kraftfodergivor till islandshästar, därför lämpar sig detta foder perfekt till just islandshästar, men även till hästar där man inte vill fodra med så hög giva kompleteringsfoder. Organiska mineraler är tillsatta för allra bästa upptag, vilket ger en starkare hovkvalitet och ett bättre immunförsvar.” • Innehåller Omega-3 som bla ger en bra pälskvalitet. • Svavel som gynnar bildningen av leder och brosk. • Hög andel fiber. • Täcker vitamin/mineralbehovet även vid mindre givor.

15

foder


foder

HÄST Världshoppryttaren Malin Baryard-Johnsson.

Foto: haide.se

Analysera mera!

Varför ska man göra en grovfoderanalys? Just nu slipar Optilab sina verktyg ytterligare och erbjuder lammproducenter, mjölkproducenter och hästägare att bli medvetna om vad som är viktigt för att djuren ska må bra och prestera sitt bästa.

D

et är viktigt att tänka kring sin foderstat och de omständigheter och krav som finns i din egen verksamhet. En som gjort det är Världshoppryttaren Malin Baryard-Johnsson. -Hö och hösilage kan ha mycket olika näringsinnehåll, beroende på var och hur vallen är odlad, vilka vallblandningar och sorter som ingår, vilken tid och hur den är skördad etc. För att kunna göra en optimal foderstat till mina hästar så analyserar jag alltid grovfodret hos Optilab för att säkerställa att jag väljer rätt Hippofoder, HippoSelection mineraler, vitaminer och tillskott. -En korrekt foderstat är viktigt så jag vet att mina hästar får i sig det de behöver och kan prestera på topp.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

Ulf Thorpert, Laboratoriechef för

Optilab, håller med Malin BaryardJohnsson och menar att alla bör tänka kring foderstatfrågor, om det så gäller för hästar eller för nötdjur i produktion. -En tumregel man kan ha för sitt grovfoder är att ju tidigare man skördar desto högre energi och protein. Mjölkande kor, växande samt dräktiga och digivande djur bör med fördel äta ett grovfoder med högt energi- och proteininnehåll.

För hästen ser det dock lite annorlunda ut. Olika hästar har olika energi och proteinbehov och därför är det svårt att ange optimala värden. Då får man räkna ut önskat smältbart råprotein. Hamnar kvoten under 5,5 g smältbart råprotein/Megajoule får man komplettera med ett proteinfodermedel. 16

-Det här är saker som vi hjälper våra kunder att hantera. Som vi ser det är det viktiga att man gör en grovfoderanalys. Det är både en försäkring för att kunna göra bästa möjliga val för djurets välmåga, och dessutom en rent ekonomisk fråga.

Genom att analysera kan man också optimera sin produktion – och inte överfodra med sådant som djuret ändå inte kan tillgodogöra sig, avslutar Ulf Thorpert.

Ulf Thorpert

Laboratoriechef ulf.thorpert@svenskafoder.se


Svensktillverkade vetefria High Energy Super Premium foder S T Y R K A - K R AF T - E N E RG I

Mycket välsmakande foder som uppfyller de högre energibehoven som krävs för aktiva hundar. Passar till hundar som behöver lägga på sig i vikt eller till hundar som behöver återhämta sig efter kraftig ansträngning. Besök vår hemsida för mer information www.svenskahundfoder.se

Carrier finns i 15 kg och 4 kg förpackningar förutom Super Premium och Original som endast finns i 15 kg.

Grain Free finns i 12 kg och 4 kg förpackningar.

Tel 0500-45 13 90 | info@svenskahundfoder.se

Svenska_hundfoder_annons_HighEnergy_SvenskaFoder_175x120_1708.indd 1

2017-08-07 13:54

Skadedjursbekämpa i tid! Teckna marknadens bästa avtal!

I skadedjursavtalet ingår: Marknadens bästa avtal Direktkontakt och besök av våra tekniker

Genom vår nära anknytning till lantbrukssektorn har vi goda kunskaper inom bekämpning av gnagare, djurhälsoprogram, salmonellakontroll etc. Vi ser därför till att eliminera smittspridning mellan gårdar.

Högklassigt skadedjursskydd Låsbara betesstationer i plåt Alla åtgärder och besök dokumenteras i pärm

Ring oss redan idag ! 0510 - 828 00

Skadedjursavtalet omfattar såväl förebyggande bekämpning som en effektiv insats av våra tekniker om olyckan ändå skulle vara framme.

Nomus AB – en del av Svenska Foder. Nomus AB är ett helägt dotterbolag inom Svenska Foder-koncernen. Koncernen har ca 300 anställda och en omsättning på ca 4,4 miljarder kronor. Nomus erbjuder förmånliga serviceavtal för lantbruk, livsmedelsföretag, industrier, fastighetsbolag och försäkringsbolag.

171013_annons_Nomus_Tidningen_175x120.indd 1

17

www.nomus.se 2017-10-13 15:07:29


foder

NÖT

TIDNINGEN

Nr 4 2017

18


NÖT

Vallen ger mjölken sitt värde Vi välkomnas på besök till Anna och Göran Berggren på Västra Sund Sunds gård i Nora i Västmanland. Här bedriver de en ekologisk mjölkproduktion, sedan flera år tillbaka, tillsammans med en anställd: Felicia Friberg.

V

ästra Sund Sunds gård lades om redan 1991 till ekologiskt av Görans far. Det var framsynt för denna period och redan sex år senare tog Göran över verksamheten efter sin far. -Min far var trött på att den ekonomiska biten inom den konventionella odling var så tyngande, utan att man fick egentlig utdelning, säger Göran. Handelsgödseln kostade mycket, men gav inte tillräckligt tillbaka – i alla fall här på våra marker. Då tog han beslutet att ställa om. -För mig när jag tog över 1997 var det helt naturligt att fortsätta på samma spår. Jag hade arbetat med sprutmedel och gödselmedel och det var jag inte längre intresserad av – och eftersom jag också uppfattat att dessa jordar inte avkastar så mycket mindre utan, så var det ingen stor fråga.

När han tog över började han arbeta med köttdjursproduktion. Men det var inte tillräckligt stort och familjen fick besluta sig för att antingen gasa eller bromsa. Göran och Anna bestämde sig för att gasa och för nio år sedan satsade man istället på mjölkproduktion. Under den här perioden hade Göran även en byggfirma, och allt ifrån mjölkdelen till personalutrymmena, byggde han själv, vilket gjorde att de kom billigt undan. -Ja, skrattar Göran, det verkar ju inte riktigt klokt, så här i efterhand. Men vi såg inte att vi kunde leva på köttdjursproduktionen, det var en hobbyverksamhet, och då såg vi mjölken som en möjlig försörjning för oss på gården. -Samtidigt var det precis under denna

period som den riktiga mjölksvackan kom. Jag hann aldrig få riktigt bra betalt för mjölken – och då kan man säga att det bara kunde bli bättre, skojar han.

Han började leverera till

Milko tills Arla sålde och idag är det Falköping som äger mejeriet. -När de ville ha leverantörer och vi fick frågan, då var priset 50 öre upp på avräkningspriset - så det var inget svårt val. Vi har haft det bättre än alla andra under en lång tid. Så vi har varit mycket nöjda. -Nu är det emellertid sämre tider, säger han. Med Falköping har priset minskat med mycket, så det är tur att mjölkpriset i sig ligger högt just för tillfället.

Idag brukar Göran och Anna 160 hektar, där 65 ha är egenägda och resten arrenderas, och man har 54 st mjölkande kor. I verksamheten är givetvis vallodlingen en otroligt viktig del i företagandet: -Vallfodret är framförallt det som gör att vi mjölkar så bra som vi gör, säger Göran. Det gäller att göra ett bra jobb här – först då kan man ha goda förhoppningar om att också lyckas i sin mjölkproduktion. 100 hektar vall odlas – OptiVall

GEV Stabil och OptiVall GEV Kvalitet och i år har det varit fina skördar. Det har varit lagom med regn i jämna nivåer och inga skyfall. -Vi vill intensifiera vallproduktionen hela tiden och helst vill vi ta fyra skördar. I år gick inte det riktigt. Men tre tar vi alltid. 19

Skörden i år höll strax under 140g rpi analysen och energinivån låg på 10,7 MJ. Den skulle Göran hellre vilja ha ner en smula. Han blandar alla tre skördarna plus grönfodret (vårrågvete och åkerbönor) i blandaren. Det minimerar antalet foderbyten genom att i princip ha samma foderstat hela året och då får vi en jämnare produktion med stabil kvalitet hela vintern. Det viktiga är ju att man får grovfoderomsättningen på gården att fungera och se till helheten i verksamheten. -Odlingen ska genom djuren, för att vi ska få ordentlig ekonomi i det, konstaterar Göran. Vi har haft en avkastning på 35 kg mjölk per ko och dag i vintras och en fetthalt på 4,3. Men vår proteinhalt ligger lite lågt just nu: 3,3 %. Tidigare har vi varit uppe i 10 000 kg ECM i kokontrollen. Vi föll ner för något år sedan, men nu ska vi upp där igen, säger Göran.

Allt är inte guld och gröna skogar. För två år sedan var han nära att ge upp, och lägga ner sin mjölkproduktion. Han hade alltid tvärsäkert sagt att han aldrig skulle ha robot. Han hade gått så långt att han hade slagit vad med mjölkbönderna i trakten som sa att inom fem år står det en robot på gården. -Men vad tror du händer? säger Göran med glimten i ögat. Jag investerar i en robot – en Lely. Det är lite trist, när man har slagit vad med folk. Men det är faktiskt det bästa beslut jag har fattat. -Det har betytt livskvalitet för mig och min familj genom att inte vara lika låst. Det har gjort det enklare för mig som arbetsgivare att ha personal. Att man som anställd vet att jag kan gå hem

foder


foder

NÖT Göran slänger käft med Felicia och Sofie Winding, säljare i Svenska Foder.

när klockan är fem, gör det lättare att ha familj och ett socialt liv – och det känns bättre för mig som arbetsgivare.

Göran Berggren och en av hans mjölkor med en magnifik backdrop.

Det är här Felica Friberg kommer in i bilden. Hon har arbetat på gården under två år och det har fungerat väldigt bra. -Ett tag hade jag svårt att finna rätt personer att arbeta här, säger Göran. Men de senaste åren har jag haft flyt. Felicia fick jag tips om, från en som jobbade här tidigare och som i sin tur började jobba här tack vara den som jobbade här innan henne. Och utan Felicia i dagsläget… -En komänniska ska vara lugn och trygg, så att man får harmoniska djur och man ska kunna lita på personen, att han eller hon inte är sjuk hela tiden och att vederbörande är intresserad av djur och produktion. Det har jag haft tur med, fortsätter han.

Felicia kom till gården precis då roboten skulle igång, och hon hade datavana sedan tidigare, och tycker det är roligt att följa med i resultat och försöka göra allt bättre. -Vi har inte haft några inkörningsproblem med roboten, säger Felicia. Det är ingen svårförstådd teknik, och jag har inte haft problem att sätta mig in i den. Det har generellt varit lite arbete med att få roboten att fungera på gården. Kotrafiken fungerar bättre och bättre. -För att vara en maskin som alltid står och går och gör det den gör, så har det varit väldigt lite problem. Vi har haft två stopp, då vi har fått mjölka ikapp. Det är väldigt lite i förhållande till hur mycket den används. En annan viktig del är att Felicia även visat sig vara en suveränt duktig seminör. Nästan för bra. - Idag är vi ju nerlusade med kvigkalvar. Vi har överskott hela tiden. 20-25 kvigkvalvar bara i fjol. Det är ju ett I-landsproblem. Men kommer du ihåg hur nervös du var i början, men också hur bra det gick? Det är ett tecken på kvalitet och engagemang, säger Göran och vänder sig till Felicia.

Sofie Winding berättar om de foder och vallblandningar som används på gården: ”Till mjölkkorna fodrar Göran och Anna Topp Eko Pingla - ett koncentrerat toppfoder med flera höga nivåer av fett, protein och stärkelse – och mineralet Deltamin Topp ProtiSpar ProtiSpar är en patenterad blandning av eteriska oljor som hämmar nedbrytningen av protein i vommen. Med ett ökat proteinutnyttjande ger ProtiSpar Göran möjlighet att välja utfodringsstrategi. Antingen fortsätter han med oförändrad foderstat eller så minskar han mängden

TIDNINGEN

Nr 4 2017

utfodrat protein. Resultatet blir beroende på vilken strategi han väljer - mer mjölk eller billigare foderstat. Kalvarna utfodras med Primo Eko Kry, som är färdigfodret som utvecklats speciellt för kalvar och ungdjur. I Primo Eko Kry ställs extra höga krav på gynnsamma fibrer för god magtarmhälsa. Proteinet kommer främst från soja som har en hög smältbarhet och har en lysinnivå som gynnar tillväxten. OptiVall GEV Kvalitet som Göran och Anna använder på gården innehåller

20

Rörsvingelsorten Karolina som kombinerar hög avkastning med ett breddat skördefönster. Återväxtförmågan på denna blandning är god vilket borgar för en stor mängd högkvalitativt foder under samtliga delskördar. OptiVall GEV Stabil innehåller röd- & vitklöver som ger en jämn baljväxtandel och säkerställer vallens kväveförsörjning under dess liggtid. Det passar utmärkt till mjölk- och köttproduktion.


NÖT

SiloSolve FC håller ensilaget i toppskick

S

iloSolve är effektiva biologiska ensileringsmedel, sammansatta av en kombination av olika bakterier som jobbar tillsammans för att ge det specifika skydd som efterfrågas i varje läge. Produkterna utsätts kontinuerligt för tester och deras effekt är väl dokumenterade i en rad försök. SiloSolve levererar: • Ökad grovfoderkonsumtion • Kostnadseffektiva • Skonsamma mot människor och maskiner • Högre tillväxt och mer mjölk

SiloSolve FC ger en snabb fermentering och en god lagringsstabilitet, även vid en tidig öppning. Efter öppnandet av silon tar ensilaget lätt värme, särskilt om det inte fått ligga de rekommenderade 90 dagarna och blivit stabilt. -Vid varmgång förbrukas näring och mögeltoxiner kan bildas. Med SiloSolve FC minskar risken för varmgång, förklarar Rebecca Nilsson. Produkten innehåller Lactococcus lactis O-224 som

är en helt unik och patenterad bakterie som förbrukar syre och minskar tiden tills silon blir syrefri. -Den är dessutom effektiv på att sänka pH, vilket hjälper till att bevara näringen i ensilaget, fortsätter hon. Genom kombination med Lactobacillus buchneri ger produkten också ett effektivt skydd mot svamptillväxt eller varmgång.

Försök visar att redan efter 2 dagars ensilering har lagringsstabiliteten - det vill säga hur lång tid det tar innan fodret tar värme - förbättrats med 52 %. Efter en månads ensilering var skillnaden i lagringsstabilitet 66 %. SiloSolve FC fungerar i alla typer av grödor med ts-halter mellan 30 och 45 % - och i alla silotyper.

Rebecca Nilsson Produktchef ensilering rebecca.nilsson@svenskafoder.se

Försök visar att redan efter 2 dagars ensilering har lagringsstabiliteten - det vill säga hur lång tid det tar innan fodret tar värme - förbättrats med 52 %.

Ta hand om ditt grovfoder En jämn och snabb förtorkning minskar näringsförluster och bidrar till en bra ensilering. Lämplig torrsubstans (ts) beror på lagringssystem. Näringsförluster går inte att undvika helt, men går att minimera: ca 10 till 30 % av den invägda mängden torrsubstans kommer aldrig utfodras. En del förloras i näringsförluster och en del kasseras vid uttaget. Hacka, packa, täck är gamla men alltid aktuella råd. Genom att hacka sönderdelas grödan och mjölksyrabakterierna kommer lättare åt sockret och sänker pH snabbare. Slarva aldrig med packningen! Bra packning skapar snabbare en syrefri miljö, vilket minskar närings- och tsförluster och minskar risk för mögel-, jäst- och oönskad bakterietillväxt. Se till att täcka ordentligt och stäng

ute all luft. Komplettera med ett ensileringsmedel som snabbt och effektivt styr fermenteringen ner till ett lågt och stabilt pH-värde. Ensileringsmedel kan minska närings- och ts-förlusterna med 25-60 %. Uttagshastigheten är också viktig. Se till att ha en skarp snittyta och minimera ytan som utsätts för syre. Lagringsstabiliteten vid öppnandet av silon kan öka om du använder ett ensileringsmedel som motverkar jäst och mögeltillväxt. Lågt pH Ett lågt pH gör ensilaget lagringsstabilt. En effektiv pH-sänkning motverkar klostridier som annars kan komma att bryta ner socker, mjölksyra och protein till smörsyra och ammoniak. Ju längre tid pH-sänkningen - det vill säga ensileringsprocessen – tar, ju mer näring

21

förbrukas. pH-värdet på analysen talar om huruvida ensilaget är lagringsstabilt, men för att se hur snabbt pH-sänkningen sker, måste man analysera pH ett par dagar efter inläggningen, något som ofta görs i försök. En snabb pH-sänkning bevarar näringen i ensilaget som dessutom blir smakligare. Optimalt värde: Det optimala pH-värdet varierar beroende på ensilagets ts-halt. Exempelvis bör ett ensilage med 30 % ts ligga under 4,5 i pH, medan 4,9 räcker för att få ett lagringsstabilt ensilage vid 45 % ts. Påverka: Förtorkning gör det lättare att nå ett stabilt pH-värde. Ensileringsmedel påskyndar pH-sänkningen och minskar såväl näringsförlusterna som risken för klostridier.

foder


foder

UNIK PRODUKTION

Åsa och Arthur som driver getmjölkproduktion på Sörbro gård.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

22


UNIK PRODUKTION

s r e t t o d a t s g n Vår y första ord var ost I Mölnbo, några mil från Södertälje, ligger Sörbro gård, en getfarm som Arthur Borghs och Åsa Nyberg driver. Här besökte Tidningen en ovanlig, men högst professionell mjölkproduktion – som också finns i Sverige idag.

G

etmjölkproduktion. Smaka på det ordet. Inte ett helt vanligt begrepp i vår del av världen, i alla fall inte i Sverige. Vanligare är det då i Holland, Belgien, ja och Tyskland och Frankrike. Det är till dessa länder man söker sig för inspiration till en professionell mjölkproduktion med getter. I Sverige finns det drygt 10 000 på ett hundratal getgårdar med småskalig ostproduktion. Majoriteten av producenterna har då både djur och mejeri hemma. Men det finns också några Mohairbesättningar med angoragetter som producerar ull, besättningar som håller allmogegetter i bevarandesyfte, samt en hel del hobbybesättningar för sällskap eller

landskapsvård. Även intresset för att använda köttet har ökat de senaste åren, men är än så länge en ytterst marginell företeelse.

Åsa och Arthur som driver getmjölkproduktion på Sörbro gård har själva också haft just en sådan egen mejeriverksamhet. Under några år drevs denna intensivt och de åkte då också runt på marknader och marknadsförde sina produkter. Dock blev det en alltför tidskrävande och splittrande tillvaro och när Järna Mejeri erbjöd att de skulle leverera mjölken till dem, såg de en möjlighet att istället lägga sin fulla uppmärksamhet på djuren. -Det var en renodling av företaget - och eftersom Järna Mejeri använder

23

sig av Åsas recept och vårt namn på produkterna, och därigenom utnyttjar den grund vi lagt för vårt varumärkesnamn, så känns det som en riktigt bra lösning, säger Arthur. -Vi hade tre småbarn under hela den tiden vi själv arbetade med mejeridelen, och tidsmässigt förstår jag inte riktigt hur det gick ihop när vi gjorde allt det här. Signifikativt är kanske att vår yngsta dotters första ord var ost, skrattar Åsa. Förenklat kan man säga att en get är en tiondels ko. Alltså: det går åt 10 getter för komma upp i samma mängd mjölk som en ko. Arthur och Åsas getter mjölkar cirka 150 liter per get och år. De ligger på en fetthalt på mellan 2,9-3,5 och en proteinhalt på 2,8.

foder


foder

UNIK PRODUKTION

Arthurs och Åsas getter mjölkar cirka 750 liter per get och år.

För att åstadkomma dessa

resultat måste man fokusera på att ha ett riktigt bra grovfoder. Vallen är en helt väsentlig del av deras produktion, precis som för vilken kogård som helst. 2/3 av deras mark går till vallodlingen. De tänker medvetet på att vad de utfodrar getterna med, rent konkret, påverkar smaken på getmjölken och de produkter som görs på mjölken. Kraftfodret som de började använda, då de hade haft en dålig vallskörd ett år, menar Arthur gav mjölken en rundare smak – en smak som de båda gillade. Därför har man fortsatt, om än måttligt, att ge dem av Svenska Foders foder.

-Komjölken blandar man upp med olika mjölk från olika pro-

TIDNINGEN

Nr 4 2017

ducenter för att man ska få en så stabil smaksensation som möjligt, säger Arthur. Eftersom vi är den producent på Järna mejeri som producerar Sörbro gårds produkter, måste vi hela tiden tänka på hur vi kan hålla en så enhetlig produktion som möjligt. Så att konsumenterna känner igen sig. -Vi har ju båda ett genuint intresse i både smak och kvalitet, säger Åsa. Naturligt är getterna intresserade av olika sorters gräs och örter, och vi försöker arbeta med det i vår foderstat. Just för att de ska bli intresserade av att äta. De är lite kräsna. Därför försöker vi stimulerar deras nyfikenhet, genom att ge dem ett varierat foder.

Hälsoläget på gården är väldigt gott på gården konstaterar paret. 24

-Vi har väldigt låga veterinär-kostnader, säger Arthur. Det kommer givetvis an på att vi inte driver dem så hårt. Men också för att vi försöker se till deras naturliga beteende och skapar därför de bästa förutsättningarna för att de ska må bra. Det ger resultat i alla delar av produktionen.

I Sverige har komjölk länge varit

dominerande både som dryck och som råvara för att framställa andra mejeriprodukter som smör och ost – och detta gäller fortfarande. Men många hälsoexperter talar idag om att getmjölk kan vara ett alternativ till den traditionella komjölken. Det må vara en ovanlig produktion i Sverige och i de nordiska länderna. Men i andra delar av världen är getmjölk betydligt vanligare än komjölk. Sammanlagt


UNIK PRODUKTION

dricks det faktiskt mer getmjölk än komjölk i världen. -Det finns flera fördelar med getmjölken som gör att man kanske kan förstå varför den är mer populär i andra länder, säger Arthur. Getmjölken sägs vara mer lättsmält än komjölken. De som är känsliga för t.ex. laktos eller mjölkprotein kan må bättre av att dricka getmjölk, trots att även getmjölken innehåller laktos. Getmjölk skiljer sig även från komjölk på andra sätt. Den är till exempel naturligt homogeniserad. Det betyder att grädden inte separerar sig från mjölken. Trots det genomgår den pastörisering innan den når butikerna, eftersom det minskar den mängd bakterier som förekommer naturligt i mjölken.

Just när Tidningen dyker upp på gården är det mjölkningsdags. Arthur – som ursprungligen kommer från Belgien - skickar fram djuren i grupper om cirka 20 in i mjölkanläggningen. Här rengör han kvickt och smidigt spenarna och sätter fast sugkopparna på getternas spenar. Det ser enkelt ut, men är tidskrävande när man har 220 mjölkande djur: -Ja, det tar lite för lång tid, säger Arthur. Inom en snar framtid kommer vi bygga ett nytt stall som är funktionellt för både djur och människor. Det fungerar som det är nu också, och vi hade inte gjort på annat sätt om vi hade startat

upp idag, eftersom vi har velat växa organiskt. Men 6 timmar för att mjölka alla djuren två gånger om dagen, det är på tok för lång tid. -I det nya stallet kommer vi att sätta upp en större mjölkanläggning än den här, fortsätter Arthur och klappar på inredningen. Det kommer att göra oss mer effektiva och det ger oss tid att koncentrera oss på andra viktiga delar av produktionen. Som grovfoderproduktionen.

Mjölkanläggningen är från en holländsk getmjölkproduktion där Åsa och Arthur fick hela inredningen om de bara plockade ner den. -En bra deal, skrattar Arthur. Allt som finns i vår produktion är hemmabygge, saker som vi löst efterhand. Så att få bygga ett nytt stall känns jätteinspirerande – och det är också glädjande att vi fått förtroende från bankerna att man tror på idén. Annat var det när vi försökte förklara vår idé då vi började. Arthurs intresse för getter började redan i unga år. I 10-årsåldern fick han en get av sin gudfar och började redan i unga år göra både mjölk och ost i liten skala. Han gick i lantbruksskola och skrev här sitt specialarbete om getter. Efter att ha arbetat ett tag med kor, efter

lantbruksskolan, for han till Sverige och började arbeta på en mjölkgård i Järna. Det var här han träffade Åsa och bestämde sig för att getter var den verksamhet de båda kunde tänka sig att hålla på med. De sökte efter ett ställe de kunde vara. -I början fick vi flytta runt en hel del, men det blev en ohållbar situation. Som mest hade vi ett 120-tal getter, och att frakta runt dem till nya platser är inte det enklaste. Men plötsligt när vi var väldigt nära att ge upp och hade sålt av en massa getter, fick vi plötsligt möjlighet att arrendera Sörbro gård.

Idag har alltså paret 230 mjöl-

kande getter och kommer att utöka detta antal då det nya stallet står färdigt. Planerna, till en början, är att utöka besättningen till omkring 300 mjölkande. De vill inte ha det allt för stort heller. -Vi vill att verksamheten ska vara greppbar, säger Åsa. Att man lätt ska kunna överblicka och sätta sig in i produktionen. Det är därför vi ska bygga nytt stall nu, för att det ska bli lättare och smidigare för någon annan att kunna gå in och sköta verksamheten några dagar. -Vi skulle vilja kunna ta semester med barnen några dagar och få andra upplevelser, fortsätter Arthur. Det har det inte blivit mycket av tidigare.

"Svenska Foders färdigfoder för ekologisk produktion innehåller mycket stärkelse och lite fiber. De är så koncentrerade för att kunna komplettera en hög grovfodergiva. Det krävs en kombination av lättillgängligt protein till vommens mikrober och vomstabilt protein med en gynnsam aminosyrasammansättning. Och för att möta dessa krav kombinerar vi protein från både baljväxter, rapsprodukter och sojaprodukter. Arthur och Åsa utfodrar getterna med vårt ekologiska färdigfoder Rosa Eko Klöver – ett stabilt färdigfoder som passar i de flesta lägen. De som behöver mer protein i foderstaten kan komplettera med något av våra koncentrat." Sofie Winding, nötfodersäljare i Svenska Foder

25

foder


foder

UNIK PRODUKTION

Vad är det då med getter som

attraherar? - Det är något frimodigt över getterna, menar Arthur. De är luriga, klipska, de tittar en i ögonen och kan vara mycket retfulla. Har de rymt från sina platser, vet de när de gjort fel och stirrar kaxigt mot oss, tills vi säger ifrån: då hoppar de för de mesta tillbaka dit de ska. Det tycker jag om. -De lär sig också snabbt hur saker och ting fungerar, fyller Åsa i, och som ni märker (ett flertal av getterna har ställt sig på två ben och hänger mot träribborna i boxen och undrar vad vi sysslar med alternativt vad vi är för några) är de väldigt nyfikna och sociala djur, intresserade av allt som händer. Det gör det lustfyllt även för oss.

Getter är väldigt nyfikna och sociala djur, intresserade av allt som händer, säger Åsa Nyberg, medan hon släpper ut djuren på bete.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

26


VI KAN BÄTTRE!

Tidningen lämnar plats åt krönikörer under temat

Vi kan bättre!

Gökungar på marknaden, eller en ljusare framtid? Man kan bli bekymrad och orolig att mycket av böndernas pengar ska föda en massa nya gökungar. Jag väljer istället att se det som tecken på hopp för svenskt lantbruk.

Vad är det

jag pratar om, jo den senaste tidens stora ökning av aktörer som vill sälja förnödenheter och maskiner till landets bönder. Man kan ju onekligen fundera över hur en för varje år raskt minskande skara företagare ska föda en till synes lika raskt växande skara traktor och foderförsäljare.

Senaste åren har

det rått något av hela havet stormar i branschen. Till skillnad från den gamla sällskapsleken så verkar det som om det blivit fler stolar att sitta på. Det startas nya maskinsäljarorganisationer med nationell täckning. Nya aktörer på foder och förnödenheter vill också växa i den under många år krympande marknaden. Antingen är det ett antal tyskar och danskar som har tänkt väldigt fel, eller så har de en stor tilltro till det svenska lantbrukets framtid och möjligheter. Jag hoppas att det är det senare som är fallet, och att de får rätt.

För en tid

sedan fick jag i radion hemma i Värmland kommentera problemen att rekrytera personal till

lantbruket. Jag pratade om en historik som gett branschen ett rykte om att vara på nedgång, något man inte ser en ljus framtid i som ung. Jag påstod dock att jag tror att det där håller på att vända, att unga verkligen bör se på det gröna näringslivet som någonting väldigt spännande att utbilda sig för att bli en del av. Vi ser hur politiker som i snart trettio år, sedan 1990 års jordbrukspolitiska beslut sagt: ”Lägg ner eller skyll er själva om det går dåligt.”, till att nu med den nationella livsmedelsstrategin vända 180 grader och istället säga tillväxt, ökad produktion och bättre konkurrensvillkor.

Kanske är den

ökande konkurrensen inom maskin- och förnödenhetsindustrin kring lantbruket inte bara ett ökat antal gökungar att föda utan också ökade möjligheter för bönder att göra goda affärer med en mångfald av varor, och ett av de första tecknen på en bransch som börjar växa, en förväntan om någonting ganska kul, och mer pengar för fler att vara med och dela på. Mer pengar till alla i den värdekedja där allt kretsar runt bonden. Jag väljer att tro det.

Om politiken gör

verkstad av det den hittills sagt med ord så finns det anledning att tro på en bättre lönsamhet och tillväxt i svenskt lantbruk. Det kommer behövas fler människor som jobbar på våra gårdar. Det kommer också att behövas fler som säljer och skruvar på traktorer och som utvecklar nya spannmålssorter för varierande svenska förhållanden och som producerar foder till en än mer varierad djurhållning än den vi har idag. Det kommer att behövas fler slaktare, mjölnare, bagare, mejerister och chaufförer också. Och sådana som lånar ut pengar. Och sådana som räknar pengar. Och sådana som förklarar hur man gör för att det ska bli mer pengar. Många jobb blir det.

27

Patrik Ohlsson, Ordförande LRF-Värmland

#vikanbättre!

krönikan


växt

l l i t a n m Välko OptiVall – vallblandningar för lönsam produktion Det är många beslut som ska tas inom grovfoderproduktionen. Hur många skördar vill jag ta? Hur stort skördefönster behöver jag? Hur ser mitt mål ut vad gäller mängd foder, proteininnehåll och energiinnehåll? Målet varierar beroende på exempelvis gårdens förutsättningar, marknadsläget, djurslag och produktionsinriktning.

I

OptiVall, Svenska Foders sortiment av vallfrö, hittar du en blandning för varje givet tillfälle. Men, för att den valda blandningen slutligen ska bli just det foder du siktar på är det mycket som ska klaffa. Det är en komplex, och inte helt enkel, ekvation att lösa.

Vi vågar dock sticka ut hakan och påstå att Svenska Foder är bra

på det här. Och vi uppmanar dig att dra nytta av vår kunskap. Våra kunniga säljare jobbar gärna tillsammans med dig vad gäller etablerings-, gödslings-, bekämpnings- och skördestrategier samt hur du bäst konserverar ditt nyskördade foder tills dess att det är dags att fodra det.

Rebeccca Nilsson Produktchef Ensilering

TIDNINGEN

Nr 4 2017

28

Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde och Frö


växt

OptiVall Gourmet ger stor och säker skörd Succén med konceptet OptiVall fortsätter. Välj i år en av Svenska Foders bästsäljare: OptiVall Gourmet.

Gourmet är en kombination av rörsvingel och ängssvingel som ger en intensiv och uthållig blandning med ett bredare skördefönster. Olof och Per Skyggesson, Skygge Gård, Tvååker, brukar 140 ha åkermark och har 120 mjölkkor. De har använt fröblandningar med rörsvingel under många år. Under 2016 och 2017 har de haft insådd med nya vallfröblandningen

Optivall Gourmet. Det tycker båda att de passar gårdens intensiva system med fyra skördar. -Vi tycker Optivall Gourmet passar vår verksamhet, säger Per. Det blir en garant för att leverera stor och säker skörd vid olika väderbetingelser.

kombination med en god uthållighet. Dess djupa rotsystem gör arten mycket torktålig i kombination med god vinterhärdighet. Med rörsvingel i vallblandningen får du en uthållig och säker

-Vi upplever också att rörsvingelsorten Karolina höjer smakligheten och fungerar bra som efterbete, fyller Olof i. Det passar bra för gårdens förutsättningar där produktion av majsensilage ingår. En mycket hög och säker avkastning i

Fakta om rörsvingelns egenskaper

Etablering för rörsvingel är långsam men väl inrättad och arten har en mycket god återväxtförmåga. Rörsvingelns utvecklingshastighet och konkurrensförmåga är hög vilket gör den dominerande senare under vallens liggtid. Därför bör arten styra skördestrategin så att de höga näringskvaliteter som efterfrågas uppnås. En intensiv skördestrategi med rätt tajming är ett krav för att uppnå goda resultat.

Maxicorn

För östra Sverige d v s Öland, Gotland och Kalmarområdet där det behövs torktåliga vallar. Här fungerar Maxicorn utmärkt som en samodlingspartner till majsensilage då de kompletterar varandra mycket väl och blir ett förstklassigt grovfoder.

Den mycket torktåliga rörsvingeln Karolina gör - med sin höga avkastning, goda vinterhärdighet, sena mognad, och utmärkta återväxtförmåga - en fin insats i blandningens sammansättning. Till hjälp finns en stor andel lusern, som tack vare sin djupa pålrot är mycket torktålig och dessutom aggressiv med en stor andel stjälkar vilket ger ett stort fiberinnehåll och en hög proteinhalt.

29

24-7

Vi kan även presentera flera nyheter av vallfröblandningar för norra Svealand och Norrland. Dessa sorter kan du läsa mer om i broschyren Nytt&Nyttigt om Grovfoder. En av dessa nya blandningar är slåtterblandning 24-7. Var med från starten och gör din insådd med 24-7. OptiVall 24-7 är speciellt anpassad för den nordliga växtzonen med många ljusa timmar. Denna vallfröblandning växer i stort sett 24 h om dygnet, 7 dagar i veckan.


växt

GÖDNING

Det är lönsamt att gödsla vallen rätt! För att få goda vallskördar gäller det att känna sin jord och hur man bäst hjälper grödan att leverera. Då gäller det att gödsla rätt. Per Odell, Produktchef Växtnäring och Kalk i Svenska Foder berättar.

N

är du tillför näring till din vall har du möjlighet att påverka flera parametrar i ditt grovfoder. Nummer 1 borde vara att ha en aktuell analys på stallgödseln och inte bara gå på riktvärden. Därefter kan du välja en kompletterande gödning från vårt sortiment.

Genom dessa enkla steg

kan du påverka innehållet i grovfodret såsom magnesium, kalium, eller hur stor skörd man önskar ta. Kaliumhalten påverkar vallen på olika sätt beroende på om den är för låg respektive för hög. Man har analyserat kaliumhalten i 6 890 vallprover från olika gårdar runt om i Sverige. Det visade sig att hela 30 % av dessa prover låg under den optimala kaliumhalten. 10% av proverna låg över. -Den optimala kaliumhalten ligger mellan 20-30 gram kalium/kg ts, säger Per Odell, Produktchef Växtnäring

TIDNINGEN

Nr 4 2017

och Kalk i Svenska Foder. Om man ligger under denna halt får man en skördesänkning. Hamnar man däremot över 30 gram kalium/kg ts – ja då kan man få problem med bland annat fruktsamhetsstörningar. Båda dessa är begränsande och kostar pengar.

Analysera därför marken ordentligt, då har du möjlighet att utnyttja kunskapen till att optimera produktionen. -En kaliumanalys är en färskvara eftersom kaliumhalten i marken varierar kraftigt vid en vallodling, fortsätter Per. Optimalt är att göra en årlig jordanalys och om man inte gör det bör man åtminstone göra det då man anlägger vallen.

Grundregler för vallgödsling

• Fosfor behöver inte följa gödslingsbehovet för varje enskilt vallår. 30

• Kalium gödslas till varje skörd. Givan anpassas efter aktuell kaliumklass, skördenivå och vallens ålder samt K/Mg kvot i grovfodret. • Kaliumbehovet stiger med ökad ålder på vallen. • Vallen har stort svavelbehov och behöver svavelgödslas en gång per år.

Tänk på att vallens botaniska sammansättning är med och styr gödslingsstrategin (mängden gräs resp. baljväxter). En grov tumregel kan vara att reducera kvävemängden med 2 kg för varje procentenhet baljväxter.

Per Odell Produktchef Gödning och Kalk per.odell@svenskafoder.se


växt

"

Dagarna före midsommar kom det 6 mm regn, och då gjorde vi en svampbehandling med Ascra och micronäringsämnen efter PS-analysens svar. Denna lilla behandling kom att innebära en skördeökning på 1117 kg/ha. Tala om att rätt insats, ger resultat!

Skörd 2017

Summering av 6Tolv

Anders Johansson, säljare i Svenska Foder, summerar odlingsåret för 6Tolv-insatserna hos familjen Aulins utanför Nyköping i Mälardalen:

HÖSTRAPS

Hösten 2016 var mycket bra. Torrt och varmt väder, borgade för goda tillväxtbetingelser, och detta höll i sig ända fram till jul. Höstrapsen etablerades den 9 augusti med 33 plantor/m2 av PR44D04 tillsammans med en svagare NPK-gödning. För att uppfylla de växtnäringsbehov plantan hade valde vi att tillföra dessa som singelprodukter i separata körningar i granulerad form. Eftersom hösten var extremtorr, blev tillväxten till en början långsam. Men när nederbörden väl kom, satte beståndet ordentlig fart. När fältet gick in i vintervila fanns det 12 friska och välutvecklade örtblad. Vi fick en mild vinter. Det gjorde att det fanns 28 överlevande plantor/ m2 när tillväxten startade. Det var lite

oroande att det bitvis fanns det luckor på 0,5-1 m2 i beståndet, med tanke på ogräsförekomsten. Men det blev aldrig ett problem. Istället fick det glesa beståndet att alla knoppar fick det ljus plantan behövde för att alla sidoskotten skulle utvecklas och blomma. Vi följde noggrant beståndet och behandlade det efter resultaten från PS-analyserna som gjordes. Att det gett resultat, det vet vi. Resultat 6-tolv PR44D06: 5893 kg/ha Gårdens egen Explicit: 6049 kg/ha

HÖSTVETE

Höstveteetableringen gjordes med sorten Torp med tre olika utsädesmängder. Vi testade 350, 375 och 400 grobara kärnor/ m2. Vi tillförde fosfor och kali-gödsel som singelprodukter på hösten – precis enligt vad spurway-analysen berättade för oss. 400 kärnor var det som visade sig fungera bäst, då våren kom. Det fanns 368 plantor kvar efter en mycket sen uppkomst på grund av extrem torka. När värmen kom tog beståndet fart och det

fanns 1200 skott/m2 – det tänkte vi att vi kunde reducera med en vältning samt skapa luftväxling i ytjordlagret, för att kunna gynna rotutvecklingen. Vad vi inte visst var att en kallfront drog in under natten, med 4 minusgrader. Beståndet återhämtade sig till att bestå av 300 plantor/m2 som gav 678 ax vid skörd. Under sommaren talades det mycket om att svamptrycket var lågt, eftersom det inte kommit någon nederbörd. Men precis dagarna före midsommar kom det 6 mm regn, och då gjorde vi en svampbehandling med Ascra och micronäringsämnen efter PS-analysens svar. Denna lilla behandling kom att innebära en skördeökning på 1117 kg/ha. Tala om att rätt insats, ger resultat! Resultat Ruta 1 med en ogräsbehandling på hösten: 11452 kg/ha Ruta 2 med en ogräsbekämpning höst och vår: 11620 kg/ha Ruta 3 med höst- och vår bekämpning av ogräs samt svamp och micro: 12569 kg/ ha.

Med Skördeåret 2017 slutar Anders Johansson sitt arbete i Svenska Foder och därmed avslutar även Patrik och Ulf sin satsning inom 6Tolvs ramar. Mats Kilany, produktchef Växtskydd och projektansvarig 6TOLV: ”Jag vill tacka Anders Johansson och familjen Aulins för gott utfört värv och noggrant arbete i 6Tolv-gruppen. Det engagemang och den satsning Patrik och Ulf har lagt in, har betytt mycket för att ta ytterligare steg i att öka skördarna. Och Anders Johansson önskar jag all lycka i sitt nya arbete.”

31


"

växt

Differens mellan de olika leden blev 630 kg i skörd eller cirka 500 kr per hektar i ökad intäkt efter att gödselns kostnad räknats bort.

Mattias Laitamaa, säljare i Svenska Foder, summerar odlingsåret för 6Tolvinsatserna på NOLO Lantbruk i Väderstad, Östergötland:

Höst, vinter, vår och sommar kan på många håll i Mellansverige sammanfattas med två ord. Nedbördsfattig och sval. Kanske är sval det ord som är svaret till att vi trots utebliven nederbörd ändå fått fantastiskt bra skördar både avseende kvantitet och kvalitet. Att växterna inte behövt värja sig om extrem värme, har nog varit räddningen i år.

HÖSTRAPS

Den långvariga torrperioden gav inte optimala förutsättningar för rapsetableringen under hösten 2016. NOLO Lantbruk, Väderstad, sådde sorten Explicit med 40 plantor per kvadratmeter. Uppkomsten blev dock avsevärt försenad på grund av torkan. Vid planträkningen kvarstod i medeltal 25 plantor per kvadratmeter i ett jämnt och relativt tätt bestånd. Våren bjöd även på en långvarig frostperiod kring påsken som gav rejält med skador åt många rapssorter i regionen – bland annat med frusna

topp- och sidoskott – där det visade sig att Explicit klarade sig förhållandevis bra. Kanske just tack vare sin tidigare nämnda slutenhet, kombinerat med goda vinteregenskaper. En kombinerad svamp- och insektsbehandling med Cantus, Mirador och Mavrik gjordes i DC65. Enda skillnaden mellan leden var att i DC65 lades en giva med kväve på referensområdet. Detta gav ett önskat resultat och det är en lärdom man kan dra av årets skörd. Resultat Skörd 6Tolv, Explicit, ca 7 hektar: 4,22 ton/ha, Oljehalt: 50,7 Skörd referens Explicit, ca 15 ha: 4,71 ton/ha, Oljehalt: 50,7 Differens mellan de olika leden blev cirka 500 kg i skörd eller cirka 1300 kr per hektar i ökad intäkt, efter att gödselns kostnad räknats bort. Summan är framräknad med ett rapspris om 3,10 kr/ kg plus Svenska Foders oljehaltstillägg.

HÖSTVETE

Sorten RGT Reform såddes 21 september med 200 kg/ha. Uppkomsten var även för vetet klart fördröjd på grund av den långvariga torrperioden under hösten. Ogräsbehandling gjordes på hösten, men inget under våren. Under planträkningen

som gjordes på våren visade det sig att det fanns 404 planter och 1600 skott per kvadratmeter. I april lades två maxrutor ut med 50 kg respektive 100 kg extra kväve i förhållande till resten av fältet. Kontinuerliga kontroller med handburen N-Sensor visade att det under säsongen inte skulle saknats kväve jämfört med de två maxrutorna. Fältet svampbehandlades i två steg, DC46 med Ascra Xpro och Trimaxx samt Siltra Xpro i DC65. I DC65 kördes en extra giva med kväve på referensdelen vilket var den enda stora skillnaden mellan leden – detta visade vid skörd en intressant skördeskillnad. Resultat Skörd 6Tolv, Reform vid 14 % vattenhalt: 11,25 ton/ha, Proteinhalt: 12, 2 %. Skörd Referens, Reform vid 14 % vattenhalt: 11,88 ton, Proteinhalt: 12,0 Differens mellan de olika leden blev 630 kg i skörd eller cirka 500 kr per hektar i ökad intäkt efter att gödselns kostnad räknats bort. Summan är framräknad med ett vetepris om 1,30 kr/kg och med Svenska Foders proteintillägg.

Mattias Laitamaa, säljare i Svenska Foder: 6Tolv-projektet handlar ju om att komma på vad som fungerar. Om det är det som händer i 6Tolv-rutan som fungerar, eller det som görs i referensrutan, spelar ju egentligen ingen roll. Det viktiga är att man kan dra någon slutsats av insatserna.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

32


växt

Torbjörn Ericsson, säljare i Svenska Foder, summerar odlingsåret för 6Tolv-insatserna på Heagård Egendom, Halland:

HÖSTRAPS

På Heagård odlades 6Tolv-rapsen efter vårvete. Sorten Explicit såddes den 17 augusti med en utsädesmängd om 38 frö/m2. Det var första året man etablerade rapsen med direktsåmaskin utan föregående bearbetning – alltså via direktsådd. Samtidigt med sådden lades en giva med Yara Mila Raps om 230 kg/ ha. Tidigare år har det varit problem med sniglar i rapsen, så även 5 kg Slux/ha i samband med sådden var en självklarhet. Dagen efter sådd kördes Centium som första del av ogräsbekämpningen, och fem veckor senare sprutade man ut Salsa och Select. Det blev dock ganska snart synligt att jorden inte var tillräckligt lucker för att rapsplantorna skulle trivas och tillväxten blev långsamt trots den milda hösten. Vi beslutade också att lägga på ytterligare skydd mot sniglarna i två omgångar på hösten. Dessutom körde man mikronäringsämnet Norotec Koppar den 14 september. Avslutande behandling på hösten blev bladgödsling. När våren anlände märktes det stor skillnad i plantornas tillstånd beroende på jordart där leriga partier hämmat tillväxten mest. Den 7 mars gav vi rapsen en startgiva om 305 kg/ha av NPK 244-5. Utvecklingen gick väldigt sakta. Vi fann många plantor med döda toppskott, vilket efter lite utredning visade sig vara larver av rapsjordloppa. Den 6 april gavs ytterligare en giva av YaraMila Raps: 319 kg/ha. Dessutom fick 6Tolv-rutan 188 kg/ha av Polysulphate.

Den 8 april tog vi bladanalyser för att kunna gödsla med rätt näringsämnen: det behövdes mangan, fosmagnit och borsyra, vilket vi också satte till. För att maximera skörden ytterligare i 6Tolvrutan, tillförde vi ytterligare gödsel – Axan: 166 kg/ha. I slutet av maj, den 30:e, sprutade vi mot bomullsmögel. Skadorna som rapsjordloppan orsakat gjorde att fältet mognade av väldigt ojämnt. Därför avdödades fältet den 27 juli med glyfosat. Den 8 augusti tröskades rapsen. Åtgärderna som gjordes i 6Tolv-fältet verkar dock ha hindrat ett än värre slutresultat. Däremot verkar inte beståndet kunnat leverera mycket mer med de förutsättningar som var när våren anlände, eftersom extra mineralgödning inte höjde avkastningen nämnvärt mot referensytan. Det här lär oss att rapsen är väldigt känslig vid etableringen och behovet av en lucker jord runt fröet. Vikten av att kontrollera skadeinsekter är också uppenbar, med de skador som orsakades främst över vintern. Resultat 6Tolv-rutan: 4 310 kg/ha Referensrutan: 4 210 kg/ha

HÖSTVETE

Förberedelser för sådd av höstvete – Praktik - efter höstraps, var att halmharva två gånger, behandla med glyfosat samt kalka. Den 19 september 2016 kom vetet i backen med direktsådd: 350 frön per kvadratmeter. 6Tolv-rutan gödslades med YaraMila Raps, 46 kg/ha, för att se om det kunde ge veteplantorna ett försprång inför vintern. Men det gick inte att se eller mäta någon nämrvärd skillnad mot det området som såddes

Det här lär oss att rapsen är väldigt känslig vid etableringen och behovet av en lucker jord runt fröet. Vikten av att kontrollera skadeinsekter är också uppenbar, med de skador som orsakades främst över vintern. 33

utan gödning. Möjligen fanns det gott om näring kvar i marken efter föregående gröda, som förblev tillgänglig av den varma jorden sent in på hösten. Trots torra förhållanden, hade vi en mycket bra uppkomst. Ogräsbekämpningen som utfördes på hösten rensade rent fram till den kompletterande vårbehandlingen. Vi körde Gro-plan A i 6Tolv-rutan, för att förbättra övervintringen. Och Praktiken såg fin ut inför våren. Eftersom det inte utförs någon växtreglering i veteodlingen på Heagård, eftersom varan går till kvarn, var kvävestrategin att hålla igen tidigt på säsongen i beståndet, för att sedan öka under stråskjutningen. Den 4 april la vi på 155 kg/ha NPK 24-4-5. Andra given blev den 19 april och då 426 kg/ha. I början av maj sprutades Mangan på hela fältet och dagen efter sprutades 6Tolvrutan även med zinksulfat, Norotec Koppar samt fosmagnit. Den 9 maj utfördes en kompletterade ogräsbekämpning. Man la på ytterligare Axan, 178 kg/ ha och en svampbehandling i slutet av maj. Bladanalyserna visade ett behov av behandling med zinksulfat, Norotec Koppar och fosmagnit. Dessutom gödslade man ytterligare Axan – 110 kg/ ha – i 6Tolv-rutan med den 2 juni. Den sista givan konstgödning kördes den 14 juni på hela fältet. En avslutande behandling i 6Tolv-rutan gjordes med Siltra-Xpro och Ferrovital och i resten av fältet sprutades Proline och Ferrovital mot axfusarium. Den 23 augusti tröskades 6Tolv-rutan. Resultat 6Tolv-rutan: 11 430 kg/ha Referensrutan: 10 870 kg/ha


växt

Tips!

Du hittar Bo Helins insatser i försöket på Svensk Raps.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

34


växt

Nästan 7 ton raps för Bo Helin! Johanna Pettersson, säljare i Svenska Foder, summerar här odlingsåret för 6Tolvinsatserna i Västergötland, och specifikt Hassleholm och Bo Helin.

N

ästan 7 ton raps för Bo Helin! Bo Helin som driver växtodlingsgård i Vinninga har nått ett makalöst resultat i årets rapsodling i 6Tolv-konceptet. Att sätta mål och nå dem, det inspirerar till att jobba vidare med hur man tänker kring sitt odlande och hur man på bästa sätt kan öka skördarna med sina insatser.

När vi möter Bo Helin, har han

bråda dagar för sådd av vete. Han har också nyss köpt Sjöberg Säteri och det är en utmaning att lära känna den nya jorden efter tillträdet på gården – men goda förutsättningar finns. Vi är dock på plats för att lyssna på Bo om hur han ser på rapsskörden 2017. Med en höst som var torr och mild och en vår som var sval fanns det goda förutsättningar för grödorna. Det enda som givetvis hade kunnat ställa till det, var om det blev allt för ont om vatten. Och det har varit torrt. Inte förrän i mitten på juli månad kom nederbörden. Det kunde blivit den stora utmaningen. Men Bo Helin, som har driver gården Hassleholm i Vinninga, utanför Lidköping, hänvisar att det torra, svala klimatet kan ha hjälpt grödorna att leverera. -Räddningen för grödorna har troligen varit det svala vädret och att det inte förekom några värmeböljor, säger Bo Helin. Det uteblivna regnet såg till

att grödornas rötter istället letade sig på djupet, något som gav förutsättningar för stabila plantor med fortsatt god tillväxt.

Inför säsongen träffades

västgänget för att hitta viktiga parametrar som man skulle försöka fokusera på under året. Bland annat bestämde man att gynna rötterna tidigt på våren, genom att ge plantorna en tidig tillväxtreglering och därmed förbättra rotsystemet. Det fanns också med en tanke om att ha med lite fosfor vid de första gödslingstillfällena, så att kvävet lättare skulle bli tillgängligt för mikroklimatet kring rötterna. -Vi sådde rapsen – Explicit! - den 15 augusti, 2016 och la 250 kg NPK 22-4-7 och snigelmedel samtidigt. I slutet av augusti sprutade vi rapsen med Butisan Top och två veckor senare fortsatte vi med Select och Renol. -Vi avslutade året med att lägga på koppar, och bladgödningen Coptrac och mangannitrat.

Vårsäsongen började

redan i mars, då Bo körde ut 400 kg kalksalpeter på 6Tolv-fältet. I slutet av april kom han ut och la på Mangannitrat, magnesium och koppar och Brassitrel, som också är ett bladgödselmedel för framförallt oljeväxter. -Det har varit en viktig del i årets odling att följa vad växtsaftsanalyser 35

och jordanalyser har sagt om behovet i planta och jord, säger Bo. Det ger en hint om vad som fattas, och när vi följt anvisningarna har vi också sett att det gett en god effekt i fält. I början av maj gjorde vi en insektsbekämpning och la på Bor och Matrigon. Insatserna för året avslutades med 160 kg NS 27-4.

Årsmån och insatser

sammanräknat har gjort att Bo Helin nådde en skörd på 6751 kg/ha (6743 kg torkad vara och en oljehalt på 51,8 %). -Det är ju fantastiskt att nå det man strävar efter. Men det är viktigt att komma ihåg att det är ett arbete som aldrig tar slut. Vi har talat om det här i gruppen, att vad vi än gör i projektet 6Tolv, så är managementbiten den som är viktigast för att lyckas. -Det handlar om att få in hela skörden – inklusive skärbordsspill – på all areal och att inte få några skördestopp. Det handlar också om att tänka efter före – alltså se till att tänka kring hur man kan bli av med sina volymer snabbt under brinnande skörd, så att inte torken blir en falskhals, t.ex. Skaffa en platta eller en maskinhall som man kan tippa spannmålen, så att tröskan förblir gående.


växt

UTSÄDE

Avkastningshöjande vårvete

2

017 introducerades två nya sorter på vårvetemarknaden. WPB Skye och WPB Oryx höjer båda avkastningsnivån för vårveteodlingen i Sverige, och det känns betryggande att kunna erbjuda en ny generation vårvete för den svenska marknaden. Eftersom hösten 2017 varit besvärlig i vissa område, kan just vårvete vara ett ypperligt alternativ när din växtodlingsplan måste omarbetas. Då är Skye och Oryx att rekommendera. -Gemensamt för Skye och Oryx är att mognaden är medelsen, tusenkornvikt hög och strålängden något kortare än normalt, säger Niklas Ingvarsson, Produktchef Utsäde och Frö i Svenska Foder.

Bestockningsförmågan

är normal och man bör följa de gängse

TIDNINGEN

Nr 4 2017

utsädesrekommendationerna i sitt geografiska område. I och med den höga avkastningspotentialen har även sorterna en lägre proteinhalt i de officiella svenska försöken. -I storskalig praktisk odling ligger utmaningen därför i att man lyckas matcha kvarnens efterfrågade proteinhalt, fortsätter Niklas. Lösningen är att proteingödsla ordentligt. Vinsten om man sköter detta rätt är signifikant. 2017 utvärderades sorterna för brödtillverkning med goda resultat.

med låga angrepp av bland annat gulrost och mjöldagg.

WPB Oryx

Övertygar avkastningsmässigt i mellan Sverige. Stråstyrka i topp kombinerat med hög stärkelsehalt. Mycket god motståndskraft mot mjöldagg.

WPB Skye

Har avkastningsmässigt presterat något bättre i södra Sverige. Falltalet ligger på en god nivå och stråegenskaperna är tillfredställande. Sjukdomsprofilen är god

36

Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde och Frö


UTSÄDE

växt

Irina - En säker sort för marknaden

F

ör Nils Yngveson - för många känd som den som under flera år haft bevakningsansvaret för sortutbud och förädling vid HIR Skåne och som nu är företrädare för växtförädlingsföretaget KWS – är valet klart: Irinas kvaliteter är flera och goda, framförallt att man kan lita på sortens avkastningsförmåga.

KWS Irina har som maltkornssort etablerat sig på den svenska marknaden och efter hand verkligen framgångsrikt kunnat visa på sina fördelar under de mest skiftande betingelser. Det är en säker sort för odlaren både i odlingen och

vid försäljningen av maltkornet! -KWS Irina tillhör avkastningsmässigt de absoluta toppsorterna, även om det inte är sorten som ger den absolut högsta avkastningen varje år, säger Nils Yngvesson. Key Account Manager Cereal för KWS. Men KWS Irina befäster sin ställning i toppsortimentet genom att år ut och år in avkasta mycket konstant. Det är en värdefull egenskap som inger förtroende för en sort. -Visst kan det vara spännande att försöka pricka den absolut högst avkastande sorten i odlingen, men risken för att sorten som var stjärnan förra året inte blir det året därpå är överhängande,

fortsätter Nils Yngveson. Med en sort som KWS Irina, som verkligen svarar upp till begreppet ”consistent performer”, får man en bra odlingskalkyl som det dessutom går att lita på.

Kvalitetsegenskaperna i KWS Irina är utmärkta, sorten uppfyller helt och hållet mälteriers och bryggares högt ställda krav. -Betalningsgrundande parametrar som proteinhalt och sortering (andelen kärnor över 2,5 mm) vilka betyder mycket för lantbrukarens avräkning är säkra och ligger väl inom det bäst betalda intervallet, avslutar han.

Utmärkt maltkorn! - Internationellt godkänt - Hög, jämn avkastning - Mycket bra stråegenskaper

www.scandinavianseed.se

37


växt

UTSÄDE

Thermus – Vårkorn

V

årkornsorten Thermus är framtagen av Sejet Växtförädling i Danmark – ett växtförädlingsföretag som med stor framgång har utvecklat ett antal starka spannmålssorter för såväl en svensk som internationell marknad. -Svenska Foder har ett bra utbyte med Sejet och är ett viktigt bollplank för att hitta konkurrenskraftiga sorter för såväl foderindustri som spannmålsmarknad, konstaterar Niklas Ingvarsson.

Nu har man alltså tagit fram Thermus. Thermus är en 2-radig kornsort

TIDNINGEN

Nr 4 2017

som under hela sin provningsperiod i Sverige har visat väldigt fina resultat. - I såväl obehandlade, som behandlade försök, har Thermus visat väldigt höga skördar. Det bekräftar bara sortens starka sjukdomsresistens, säger Niklas. Sorten är också tidig i mognad vilket ökar möjligheterna till optimal etablering av efterföljande gröda.

Thermus har en attraktiv strålängd med goda stråstyva egenskaper. Kornkvaliteten är mycket god och kombinerar hög hektoliter vikt med hög proteinhalt. Thermus är också resistent mot nematoder - ras 1 och 2.

38

Det här är Thermus: • Högavkastande foderkorn • Tidig sort • Stark resistensprofil

Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde och Frö


UTSÄDE

Tips på sorter till ekologisk odling Quarna

är en vårvetesort med utmärkt kärnkvalitet och extremt hög proteinhalt. Quarna har mycket god stråstyrka och mognar tidigt. Med sina goda odlingsegenskaper så som bl a falltal och unik kärnkvalitet är Quarna en kvalitetshöjare i olika mjölblandningar och en säker sort för växtodlaren och kvarnen.

Symphony

är havresorten som under provningen i Sverige visat på en klart högre skördenivå än tidigare sortmaterial. Den är relativt långstråig men mycket stråstyv och dessutom frisk med mycket god kärnkvalitet. Symphony mognar tidigt.

Anakin är ett säkert foderkorn med hög stabil skörd i hela

landet. Sorten har god sjukdomsresistens mot bland annat sköldfläcksjuka, har Mlo-resistens mot mjöldagg och är resistent mot ras 1 och 2 av havrecystnematod. Lämplig till vallinsådd med ett långt strå och mycket bra stråegenskaper.

Salome är maltkornssorten som kombinerar tidig mognad

med mycket hög skörd. En svårslagen kombination. Salome visat att det också fungerar som ett ekologiskt alternativ till maltproduktion. Viking Malt som är den stora uppköparen av maltkorn i Sverige visar på att ett allt större intresse för ekologiskt öl, vilket gör att produktion och odling av ekologiskt maltkorn måste öka. De ser Salome som en frisk sort väl lämpad till denna användning och ger grönt ljus för sorten.

Ekomarknaden blomstrar Charlotte Lindén, spannmålshandlare i Svenska Foder, önskar sig ännu fler kontakter från svenska lantbrukare. Marknaden finns! Både internationellt och nationellt.

D

en ekologiska marknaden fortsätter att växa. Behovet är stort för alla inblandade. Det är en ökande och snabbt utvecklande marknad. -Som foderproducent märker givetvis Svenska Foder av ökningen eftersom efterfrågan på ekologiska foder ökar, säger Charlotte. Det kräver att vi köper in mer ekologisk spannmål. I år har Svenska Foder fått in väldigt stora volymer, och det finns fortfarande ett behov att fylla i eftersäsong när det gäller foder.

En kvalitetsmedveten

ekologiskt odlad spannmål kräver sin odlare. Växtföljden är kanske den viktigaste parametern. Det behövs bra

förfrukter. Och man bör såklart ha vall i växtföljden för att bygga struktur och mullhalt i jorden – på så sätt minskar man ju ogrästrycket. -Våra säljare i bolaget, såväl växtodling, som fodersäljare, tar gärna en diskussion med dig vilka sorter och kvaliteter som är efterfrågade och som vi gärna hanterar i en handelssituation i framtiden. -Vi har nära samtal med Viking Malt på maltkorn. Och vi har även goda relationer med europeiska köpare på den mesta spannmålen. Det är bara ett axplock. Nya affärsmöjligheter dyker upp hela tiden. Detta känner våra säljare till.

Om du har funderingar på att ställa om din konventionella odling till ekologisk, kan det vara värt att

39

hålla i huvudet att vi gärna köper in din andraårskarensodlade ekologiska fodervete. -Vi har möjlighet att köpa din fodervete som du för andra året odlar i din ekologiska odling, konstaterar Charlotte. En viss del av den odlade varan kan också köpas in till utsädesodling. -Vi diskuterar gärna det här med dig redan idag, för framtida leveranser.

Charlotte Lindén Spannmålshandel charlotte.linden@svenskafoder.se

växt


växt

SPANNMÅL & VÄXT

Optilab om skörd 2017 Ulf Thorpert är laboratoriechef på Optilab. Här ger han sin syn på årets skörd och både de positiva och lite mer negativa delarna i spannmålens som kommit in till labbet.

I

skrivande stund återstår mellan 5 och 10 % av årets skörd och sammanfattningsvis var de första två tredjedelarna av mycket fin kvalitet med bra nivå på maltkornsprotein, grobarhet och höga falltal. Det var endast en del tidiga leveranser med grönskott och en lägre nivå på rymdvikten för vissa havrepartier som var negativt. Även toxinläget har i år varit bättre än på många år, det var en hel del oro under den regniga blomningstiden då förutsättningarna för fusariumetablering var mycket goda. Nu blev det totalt sätt inga högre nivåer även om man hittat mätbara nivåer över hela landet men då i det lägre området så med rätt förhållanden för svampen kunde det sett helt annorlunda ut. Anledningen att nivåerna är lägre har troligtvis att göra med den lägre temperaturen som hämmat Fusariumsvampen och minskat DON-etablering. Tyvärr blev inte den sista delen av skörden lika fin, efter regnperioden var stora delar av spannmålen av betydligt sämre kvalitet med höga vattenhalter, grodda och mörkfärgade partier där varken falltal eller grobarheter höll kvalitetsnivå.

TIDNINGEN

Nr 4 2017

Det är en mycket stor risk för lagringsmögel i dessa partier eftersom skalet är skadat och groningen medfört en högre sockernivå vilket är gynnsamt för Aspergillus- och Penicilliumsvamparna. Det är ett måste att dessa partier snabbt torkas ner till lagringsduglig vattenhalt annars bildas härdar vilka sprider sig och gör varan obrukbar. Även deltorkning som ofta görs på dessa våta partier medför en risk då man eventuellt låter vara med ej lagringsduglig vattenhalt ligga flera dagar innan sluttorkning och då kan skadan ske och svamp bilda toxiner som aldrig går ur partiet. Är man misstänksam skall man alltid göra en hygienisk kontroll av mögelinnehållet innan utfodring för att säkerställa djurens hälsa.

Ulf Thorpert

Laboratoriechef ulf.thorpert@svenskafoder.se

40


SPANNMÅL & VÄXT

Eftersäsongshandeln är här! Spannmålsskörden 2017 är över. Svenska Foder har nått sitt budgeterade inköp av spannmål i skörd under året. Nu är det tid för eftersäsongshandeln. Tidningen lyssnade med Per-Arne Gustafsson, spannmålschef i Svenska Foder.

E

ftersäsongshandeln påverkas såklart av övriga världens skördar. Per-Arne Gustafsson följer resultaten runt om i världen, och jagar samtidigt köpare till den svenska högkvalitativa spannmålen som skördats under året.

-Skörden på norra halvklotet blev mer utdragen på grund av mycket regn i skördeperioden i främst Tyskland, Polen, Baltikum och Norden , konstaterar Per-Arne. Under skörden har vi dock sett volymerna på vete från Ryssland stiga gradvis till rekordskördar – skördarna är större än vad de varit de senaste tio åren.

-USDA-rapporten under

september månad uppgav en volym på 137 miljoner ton, fortsätter han. Det är en ökning på 3,5 miljoner ton jämfört med ifjol.

Med de stora skördarna i Ryssland, Ukraina och Kazakstan pressas priserna självklart på den internationella marknaden. Och eftersom skörden i Europa har justerats fram och tillbaka – inte bara volymerna, utan även kvaliteterna - de senaste månaderna på de flesta grödor, är det svårt att veta vad vi riktigt har att vänta oss. Därför är det klokt att göra en plan hur man ska göra med sin spannmål.

Ur risksynpunkt så är det alltid klokt att sälja sin skörd vid flera tillfällen, här får man optimera utifrån egna gårdens förutsättningar. I eftersäsong så är det bra om man kan välja i vilken takt och volym man vill sälja. Det är inte alltid lika enkelt praktiskt, beroende på olika flaskhalsar i sin egen gårds logistik. Det kommer perioder under säsongen då av en eller annan orsak vissa grödor betalas bättre än andra. Kan man vara med då och sälja den grödan så får man totalt sett en bättre intjäning än att sälja allt på samma gång. Alternativt tecknar man ett odlingskontrakt med oss, då gör vi detta arbete åt er. Idag ligger utmaningen i att prisrörelserna går allt snabbare på marknaden. Det är en effekt av att nyheter kommer i stort sett samtidigt till marknadens alla aktörer. Då förflyttning av stora summor kapital endast är ett knapptryck bort, så blir rörelserna mycket snabba och ibland kortsiktigt inte helt logiska. När man pratar om att en marknad t ex är överköpt, kan det bero på att många aktörer reagerat på samma nyhet och att då priset drivits högre kortsiktigt än tillgång och efterfrågan visar för en enskild råvara/gröda.

Det är i år speciellt viktigt med representativa prover då kvalitéerna skiljer sig mycket från de volymer som skördats före regnperioden och under eller efter densamma. Desto snabbare vi får in prov på er spannmål, ju snabbare kan vi också vara med i marknaden för 41

att ge er så bra priser som möjligt för just er volym.

Vi har lagt ett stort jobb på att

sortera rätt kvalitet, till våra kunder oavsett, om det går till våra kunder i Sverige, på export eller till vår egen foderproduktion. Vi har också tyvärr tvingats tacka nej till ett antal partier som kommit till våra mottagningar då varan inte varit frisk och sund. Med den konkurrens som finns idag, både i Sverige och på exportmarknaden så är kraven stora på den spannmål vi levererar. Om vi inte klarar dettas så kommer något annat exportföretag från annat land att ta affärerna. Idag finns ett mervärde i svensk spannmålskvalitet som gör att vi kan exportera på det sätt vi gör, vårt geografiska läge gör att vi i de flesta fall har en fraktnackdel mot de flesta av EUländerna. Vårt foder har också ett gott rykte, som bygger på kvalitetstänkande där spannmål sammanlagt är största ingående råvara.

Vi är mycket nöjda och

tacksamma för att så många vill sälja sin spannmål till oss. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete!

Per-Arne Gustafsson

Spannmålschef per-arne.gustafsson@svenskafoder.se

växt


KONCERNAKTUELLT

Etablerar joint venture i Ryssland DLG etablerar ett nytt joint venture tillsammans med det internationella, USA-baserade, företaget Alltech. Detta nya samarbete skall stärka koncernens position på den ryska marknaden för vitaminer och mineraler. Det nya joint venture-bolaget skall kunna erbjuda ryska kunder de nyaste och mest innovativa lösningarna på området. Joint venture-avtalet

på den ryska marknaden ingås med ett av världens ledande företag inom fodertillskott till husdjur, Alltech. Därmed kommer DLG och Alltech att kunna leverera de nyaste och mest innovativa lösningarna till den ryska marknaden.

Avtalet ger bägge

vitamin- och mineralfabrik och försäljningsorganisationen i Orenburg, söder om Ural-bergen, kommer att ingå i det nya joint venture-bolaget. Dessutom kommer Alltechs försäljningsnätverk med bas i Moskva att ingå i bolaget. -Samarbetet med Alltech kommer att stärka vår position på den ryska marknaden, så att vi utnyttjar vår gemensamma palett av innovativa lösningar till lantbruket och uppnår ett bredare kundnätverk. Tillsammans vill vi kunna erbjuda en rad avancerade produkter, som ökar effektiviteten hos de ryska husdjursproducenterna i nivå med de europeiska nyckelmarknaderna, säger DLG´s koncernchef, Kristian Hundebøll.

Alltechs ordförande och

grundare, Pearse Lyons, förväntar sig mycket synergier i det nya samarbetet.

verksamheterna en ägarandel på 50 procent, och DLG´s nuvarande

TIDNINGEN

Nr 4 2017

42

-Vi är mycket glada för detta nästa steg med DLG, som är en viktig spelare på lantbruksmarknaden. Det nya joint venture-bolaget kommer att kombinera DLG´s kunskaper om vitaminer och mineraler med Alltechs moderna näringslösningar, säger Pearse Lyons.

Alltech grundades 1980 av den irländske entreprenören och vetenskapsmannen, Dr. Pears Lyons. Alltechs 5000 anställda över hela världen forskar och levererar hållbara näringslösningar för växter, djur och människor. Med fler än 100 fabriker världen över, är Alltech en ledande producent av jästtyper och organiska spårmineraler, och Alltechs algsproduktionsanläggning i Kentucky är en av endast två i världen.


Hitta din närmaste Svenska Foder-säljare! Djur&Natur

Elisabeth Nordberg

010-130 83 17

Syd Johan Hagstedt

010-130 29 30

Väst Susanne Edlund

010-130 29 31

Öst/Mälardalen Anette Zackrisson

010-130 83 21

(försäljningschef återförsäljare)

Energi

Peter Johansson (säljchef)

042-301 78 14

Per Thuvér

010-130 29 28

Växt

Carsten Klausen (VD/marknadschef) 010-130 29 69 Jonny Torevik (verksamhetsutvecklare) 010-130 29 75 Mats Kilany Växtskydd 010-130 29 90 Niklas Ingvarsson Utsäde & Frö 010-130 29 79 Per Odell Gödning & Kalk 010-130 29 87 Syd Ingemar Gullberg (säljchef) Erik Abrahamsson Göran Karlsson Johan Nilsson Lars Persson Torbjörn Ericsson Ulf Berggren Viktor Mårtensson Johanna Öwall Per-Albin Persson

Fjäderfä

Syd Joachim Brahce (försäljningschef)

010-130 29 02

Väst/Öst Camilla Nyman (föräldraledig) Hanna Johansson (vikarie) Thomas Hullberg

010-130 29 19 010-130 29 74 010-130 29 06

Gris

Stig Bäckström (marknadschef) Olof Månsson (försäljningschef)

010-130 29 65 010-130 83 12

Syd/Öst/Väst Anne Persson Yvonne Wretemark

010-130 29 26 010-130 83 18

Nöt

Stig Bäckström (marknadschef)

010-130 29 65

Syd Helena Hägg (säljchef Skåne) Camilla Gustavsson Eric Adseke Lars Carlsson

010-130 29 32 010-130 29 05 010-130 83 15 010-130 29 04

Trollenäs Lantmannaaffär Vallåkra Lantmannaaffär Örkelljunga Lantmannaaffär

0413-54 51 28 042-99 275 0435-803 20

Väst Jens Jonsson Peter Olsson Roland Wicksell

010-130 29 21 010-130 29 23 010-130 29 22

Öst Karolina Béve Sofie Winding Tomas Rydholm Torbjörn Larsson

010-130 29 34 010-130 29 12 010-130 29 60 010-130 29 35

Mälardalen Eva-Lotta Andersson Sofie Winding

010-130 29 03 010-130 29 12

Nord Camilla Haglund Frida Löf (föräldraledig) Anna Bergfors (vikarie)

010-130 29 38 010-130 29 37 010-130 29 43

Trollenäs Lantmannaaffär Vallåkra Lantmannaaffär Örkelljunga Lantmannaaffär

010-130 29 85 010-130 29 62 010-130 29 39 010-130 29 15 010-130 29 40 010-130 29 46 010-130 29 41 010-130 29 42 010-130 83 14 010-130 83 19 0413-54 51 28 042-99 275 0435-803 20

Väst Jonas Baudtler (säljchef) 010-130 29 47 Annette Jacobsson 010-130 29 13 Anders Mogren 010-130 29 25 Johan Axelsson 010-130 29 48 Jens Jonsson 010-130 29 21 Johanna Rosengren Pettersson 010-130 29 50 Lennart Svantesson 010-130 29 52 Peter Olsson 010-130 29 23 Öst Jonas Baudtler (säljchef) Thomas Wahlström Martina Jenderborn Mattias Laitamaa Stefan Olsson Tomas Rydholm

Fole Kvarn Andreas Nypelius Växt Aron Widén Nöt/Växt Johanna Ahlin Butik/Adm Pernilla Borgström Butik Mälardalen Jonas Baudtler (säljchef) Anders Johansson Eva-Lotta Andersson Nina Sixtensson Thomas Wahlström

010-130 29 47 010-130 29 77 010-130 29 54 010-130 29 78 010-130 29 55 010-130 29 60 072-586 73 92 010-130 83 16 0498-47 34 10 0498-47 34 10 010-130 29 47 010-130 29 17 010-130 29 03 010-130 29 10 010-130 29 77

Nord Anna Bergfors (vikarie) Camilla Haglund Frida Löf (föräldraledig)

010-130 83 14 010-130 29 38 010-130 29 37

Garta Fredrik Nilsson Mats Johansson Per Juhlin

046-32 58 97 010-130 29 57 010-130 29 58

E-post: fornamn.efternamn@svenskafoder.se Växel 0510-828 00 Kundservice 020-83 00 00

43

NÖT

foder


foder NÖT POSTTIDNING

B-PRIORITAIRE

RETURADRESS: SVENSKA FODER AB BOX 673, 531 16 LIDKÖPING

Följ oss på Facebook! www.facebook.se/djuronatur

! a t s ä b det d n u h G e d in

Nu!

199:-

3 för

69:-

Hjärtan, Minihjärtan, Miniben eller Minispots

Finns i smakerna lamm & ris, mix biff, lamm och kyckling. 150 g. Ord.pris 29:-

Regntäcke hund

Vattentätt följsamt hundtäcke med reflexdetaljer och randigt fleecefoder. Finns i storlekar mellan 20-60 cm. Marinblå. Ord.pris 299:-

Många fler produkter i butik! Närmaste butik och öppettider finns på www.djuronatur.se. Lokala avvikelser kan förekomma.

Hitta din närmaste butik! Alingsås

Kil

Wermlands Skogsförråd AB Industrigatan 1

Djur&Natur / Svenska Foder Stallgatan

Nossebro

Sundsvall

Vimmerby

Charlottenberg

Kisa

Odensbacken

Svenljunga

Vingåker

Laholm

Sandviken

Sölvesborg

Lidköping

Skara

Tomelilla

Jordnära AB Krangatan 12

Charlottenbergs Djurtillbehör Industrivägen 9

Eksjö

Eksjö Lantbruksservice AB Gjuterigatan 2

Eslöv

Trollenäs Lantmannaaffär Trollenäs 5

Falköping

Djur&Natur / Svenska Foder Sjögatan 12

Floda

Djurnära Högavägen 1

Göteborg

Naturnära Norra Backavägen 10

Halmstad

Djupfeldts Foder AB Blåbackegatan 5

Hörby

Östraby Trading Råby 3023

Karlskoga

Djur&Natur / Svenska Foder Lödarevägen 6

Kinda Foder & Maskindelar AB Trädgårdslundsvägen 4

Gårdsservice Mjölkman AB Veinge by

Djur&Natur / Svenska Foder Sockerbruksgatan 19

Ljungby

Kastebergs Gård AB Össlöv Kasteberg 2

Mellerud

Djur&Natur / Svenska Foder Erikstad

Mjölby

Stallmagasinet Västra Lärketorp

Morup

Hönryds kvarn Hönryd 110

Munkedal

Munkedals Kvarn Prästgården Pl 4140

Odenkvarn AB Talbyvägen 17

Foderladan.com Förrådsgatan 1

Djur&Natur / Svenska Foder Erik Järnåkers gata 3

Skurup

Landäng AB Svaneholms Allé

Skövde

Djur&Natur / Svenska Foder Asketorp 1

Sollebrunn

K-A Backlunds Maskinaffär AB Torpvägen 2

Sparreholm

Maskincenter i Sparreholm AB Dambro

Staffanstorp

Djur&Natur / Svenska Foder Knästorps kvarnväg

Djur&Natur / Svenska Foder Lärlingsvägen 14

Djur&Natur / Svenska Foder Örsgatan/Box 120

Stallbyggen AB Löparevägen 2

Djur&Natur / Svenska Foder Lunnarp

Tommarp Järrestads Härads Lantmannaförening

Järnvägsgatan 14

Tranås

RC-Maskiner AB Zinkgatan 9

Vallåkra

Vallåkra Lantmannaaffär Bokstigen 3

Vankiva

Bröderna Lantz Vankiva 2510

Vara

Djur&Natur / Svenska Foder Gradgatan 2

Vimmerby Foder AB Turbingatan 8

Provinsbutiken Sävstaholmsvägen 5

Vinslöv

Stugtema i Vinslöv AB Industrigatan 8

Visby

Djur&Natur/Fole Kvarn Fole Ryftes 905

Vårgårda

Djur&Natur / Svenska Foder Korsgatan 21

Ystad

Djur&Natur / Svenska Foder Skårby, G. Lundavägen 575

Älmhult

Carl Nilsson Maskin AB Box 59/Bäckgatan 26

Örebro

Maskintjänst (S-E Evaldsson) Kårstavägen 1

Örkelljunga

Örkelljunga Lantmannaaffär Drakabygget 1256

Östersund

Djur&Natur / Svenska Foder Odenskogsvägen 42

Tidningen nr 4 okt 2017  

Läs om goda entreprenörer och branschföreträdare, verkligheten, det stora kunnandet och viljan i branschen och inte minst vikten av ett löns...

Tidningen nr 4 okt 2017  

Läs om goda entreprenörer och branschföreträdare, verkligheten, det stora kunnandet och viljan i branschen och inte minst vikten av ett löns...