Grisnytt Sommar igen!
Nr 2 Juni 2017
Värdera proteinet rätt
Sommaren är här och med den, för många delar av vårt land, välbehövligt regn! Hur påverkar regn och spannmålsodling grisföretagare? Allt i ett lantbruksföretag hänger ihop. Hur skall man egentligen tänka kring sin spannmålsodling när man producerar sitt eget foder. Är hög avkastning det som gäller eller finns det andra viktiga aspekter? Detta beror självklart på rådande prisrelationer mellan foderråvarorna. För att undersöka detta närmare behövs dels foder optimering dels kunskap om odlingsförsök. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne, och jag tittade därför närmare på detta under våren. Vi optimerade foder utifrån dagens priser och kombinerade resultaten av optimeringen med Hushållningssällskapets beräkningar och utvärderingar av fjolårets kväveförsök. Läs om slutsatserna i detta numret av Grisnytt.
Glad midsommar & trevlig läsning! Olof Månsson, Produktchef Grisfoder
PS!För er som vill finns nu Grisnytt nu även tillgängligt
digitalt på www.svenskafoder.se under foder/gris.
Gödslingsstrategin vid odling av fodervete till grisar skall likna den du använder när du skall odla brödvete. Varför? För det första kommer ca 50% av proteinet i ett grisfoder från spannmål! För det andra betyder det höga priset på soja och prisrelationen mellan vete och soja att värdet av proteinet i spannmålen ökar i fodret. Tillsammans med Mattias Hammarstedt, HIR Skåne, har jag tittat på detta. Vi har tittat på foderstater med endast spannmål och soja, med drank och med åkerböna. Vi fick samma resultat oavsett vilken foderstat vi tittade på. Detta beror på att proteinet i spannmålen främst konkurrerar med proteinet sojamjöl. Som utgångspunkt i foderoptimeringen utgick vi ifrån ett fodervete som var prissatt till 1,46 kr/kg, foderkorn till 1,30 kr/kg och soja till 4,38 kr/kg. Det vi då upptäcker i optimeringen är att vetets värde i fodret ökar med 8 öre per procentenhet protein. Detta betyder att vete med 12,5% protein är värd 1,51 kr/kg jämfört med 1,35 kr/kg för vete som håller 10,5%. Sätter vi in dessa priser visar Mattias Hammarstedts beräkningar och utvärdering av fjolårets kväveförsök att det lönar sig att gödsla veten i nivå med brödvetegödsling. Högre proteinhalter nås enligt Mattias genom att kvävegödsla i tre steg. Den totala kvävegivan skall ligga i nivå med brödveteodling och en sista kvävegiva i slutet av stråskjutningen. Det är också viktigt att välja en vetesort som svarar med högre proteinhalt på gödslingen. Mattias råd är därför att välja en vetesort som har hög avkastning och hög proteinhalt. Ett exempel på en sort som skulle passa mycket bra i detta sammanhang är enligt Nicklas Ingvarson, Produktchef Utsäde och Frö, Reform. Denna prisrelation gäller så länge sojapriset är över 3 kr/kg. Så även om sojan den senaste tiden sjunkit något i pris från när vi gjorde beräkningarna gäller fortfarande slutsatsen att bäst ekonomi till hemma producerat foder uppnås genom att välja en vetesort med hög avkastning och hög proteinhalt. I ett Lantbruksföretag hänger allt ihop. Det är viktigt att se till helheten. Genom att tänka kring dessa frågor och följa med i prisrelationerna kan du räkna ut bästa strategin för helheten i ditt företag. Vill ni läsa mer om våra beräkningar rekommenderar jag vår artikel på sidorna 22-23 i nr 3 2017 av tidningen Arvensis.
www.svenskafoder.se • kundservice 020-83 00 00