CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 15.05.2020
Det brådskar att dämpa klimatförändringen och minska växthusutsläppen. Alla aktörer borde nu vidta konkreta och betydande åtgärder för att minska utsläppen.
De mest betydande utsläppsminskningarna för att dämpa klimatförändringen ▼▼
För att uppnå klimatneutralitet måste alla utsläpp reduceras. Målet om klimatneutralitet uppnås när utsläppen är lika stora som de kolsänkor som binder dem.
▼▼
De kritiska åtgärderna för att minska utsläppen från fossila bränslen omfattar en effektiviserad energiförbrukning, en betydande ökning av andelen utsläppssnål energi samt en ren elektrifiering av uppvärmningen, trafiken och industriprocesserna.
▼▼
Inom markanvändningssektorn inkluderar de kritiska åtgärderna för utsläppsminskning framför allt att hantera utsläppen från torvjordsåkrar och torvskogar samt förhindra avskogning.
carbonneutralfinland.fi
@canemure
Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap
CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 15.05.2020
Ökad satsning på de effektivaste åtgärderna krävs för att uppnå klimatmålen
Det är ytterst viktigt att ställa upp mål och konkreta åtgärder för att uppnå dem.
Det brådskar att dämpa klimatförändringen och minska växthusutsläppen.1 Det är hög tid för alla aktörer att vidta konkreta, betydande och snabba åtgärder för att minska på utsläppen.2 Det är föredömligt att regeringen har förbundit sig vid målet om ett Klimatneutralt Finland 2035. Dessutom har över 70 kommuner och fyra landskap förbundit sig vid Hinkukriterierna för att minska växthusutsläppen på sitt område med 80 procent före utgången av 2030. Många företag har också gripit tag i klimatarbetet – till exempel S-gruppen har som mål att vara kolnegativ före utgången av 2025 och arbetspensionsbolaget KEVA har förbundit sig till klimatneutral energiförbrukning i sina fastigheter före utgången av 2030. Det är ytterst viktigt att ställa upp mål och konkreta åtgärder för att uppnå dem.
Var uppstår växthusutsläppen? Största delen av växthusutsläppen uppstår vid användning av fossila bränslen.8 Utsläppen från jordbruket härstammar främst från idisslarnas matsmältning, användning av kvävehaltiga gödselmedel, hantering av gödsel och nedbrytning av organiskt material på åkrarna. Utsläppen från industriI Finland processer uppstår bland annat vid tillverkningen av salpetersyra, stål och cement. Inom markhärstammar användning härstammar största delen av utsläppen i Finland från nedbrytning av organiskt största delen material i torvjordsåkrar, dikade torvskogar och torvproduktionsområden7 . Till exempel av utsläppen från marken i dikade myrar orsakar utsläpp som motsvarar förbränning av fossila bränslen användning av bränsle. då kolet i gamla torvlager frigörs som koldioxid i atmosfären till följd av dräneringen. Utsläppen från markanvändningssektorn har i regel inte ingått i kommuners och olika organisationers utsläppsberäkning och utsläppsmål, eftersom hantering av utsläpp inom utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorn har varit första prioritet i det internationella arbetet för att dämpa klimatförändringen. Dessutom har det varit svårt att bedöma utsläppen från markanvändningssektorn. I och med att EU:s förordning som gäller sektorn för markanvändning, ändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) träder i kraft 2021 ökar markanvändningssektorns betydelse för EU-ländernas klimatskyldigheter.
Finlands utsläppskällor och kolsänkor 2018 Utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorns utsläpp totalt 56,4 Mt CO2-ekv. (75 %) 42,1 energi 6,6 jordbruk 5,8 industriprocesser och användning av produkter 1,9 avfallshantering och andra utsläpp
Markanvändningssektorns utsläpp totalt 18,7 Mt CO2-ekv. (25 %) och kolsänkor -28,9 Mt CO2-ekv. skogsmarkernas sänkor -24,4
8,1 odlingsmarker (i synnerhet nedbrytning av torv) 6,9 skogsmarker (i synnerhet nedbrytning av torv och dikning av skogar) 2,1 våtmarker (i praktiken torvupptagningsområden)
virkesprodukternas ändring av kollager -4,4
0,7 bebyggt område (i praktiken ändring av markanvändning) 0,7 övriga utsläpp
Enligt inventeringen av växthusgaser i Finland uppgick utsläppen i Finland 2018 till totalt 75 miljoner koldioxidekvivalentton (Mt CO2-ekv.).7 Största delen (56 %) av utsläppen i Finland härstammade från förbränning av fossila bränslen till energi bland annat i trafiken och vid uppvärmning.
CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 15.05.2020
De viktigaste åtgärderna för att minska växthusutsläpp För att uppnå klimatneutralitet måste alla utsläpp reduceras. Målet om klimatneutralitet uppnås när utsläppen är lika stora som de kolsänkor som binder dem. Ett flertal utredningar har undersökt lösningar för utsläppsminskning i energisystemet.10 11 12 De visar alla att de kritiska åtgärderna för att minska utsläppen från fossila bränslen är en effektiviserad energiförbrukning, en betydande ökning av andelen utsläppssnål energi samt en ren elektrifiering av uppvärmningen, trafiken och industriprocesserna. Inom markanvändningssektorn inkluderar de kritiska åtgärderna för utsläppsminskning framförallt att hantera utsläppen från torvjordsåkrar och torvskogar samt förhindra avskogning.
Centrala metoder för att minska utsläppen Energiproduktion Inom energiproduktionen bör
användningen av fossila bränslen och torv ersättas av rena energikällor. Beräknat enligt livscykelutsläpp hör vindkraft, solenergi, miljö- och geotermiskt värme, vattenkraft och kärnenergi till de energikällor som reducerar utsläppen mest13 14. Den billigaste metoden för elproduktion i Finland är landvindkraft15. Inom uppvärmning ligger fokus på industrins och fastigheternas värmepumpar11, vars energikällor omfattar utsläppssnål el, spillvärme från samhällen, industrin och fastigheterna samt jord-, vatten- och luftvärme.16 Ovannämnda energiformer kan i kommunorganisationerna främjas genom direkta investeringar samt planläggning och tillståndsprocesser som möjliggör utsläppssnål energiproduktion för företag och medborgare.
Trafik I trafiken bör fordon som använder diesel och
bensin ersättas med fordon som drivs med el eller biogas. Dessutom är det viktigt att främja hållbar rörlighet genom att bland annat förbättra kollektivtrafikens servicenivå samt infrastrukturen för gång och cykling. Attraktiviteten i privatbilism styrs effektivt med hjälp av parkerings- och trängselavgifter i städer18,19. Med tanke på att el- och gasfordonen blir vanligare är det viktigt att förbättra deras laddnings- och tankningsinfrastruktur.
Byggnader I existerande byggnader ska omfattande
energirenoveringar utföras för att minska byggnadernas klimatavtryck under livscykeln. Energieffektiviteten kan kostnadseffektivt förbättras med värmepumpslösningar, tillvaratagande av spillvärme, utnyttjande av miljöenergier och vid behov förbättringar av isoleringsnivån, såsom tilläggsisolering samt byte av fönster och dörrar.20,21,22,23 Centrala metoder för att minska klimatavtrycket hos nybyggnader under deras livscykel är ett utsläppssnålt värmesystem såsom jordvärme, energieffektivitet i A-klass, användning av trä som främsta byggnadsvirke och utrymmeseffektiv planering av byggnaden.24,25,26,27 Stora mängder energi kan också sparas med hjälp av intelligenta styrsystem för byggnadernas energiförbrukning, med vilka man kan minska på onödig uppvärmning och elförbrukning i lägenheterna samt utjämna konsumtionstoppar.
Industrin Centrala metoder för att minska på utsläp-
pen inom industrin och annan företagsverksamhet är effektiviserad användning av energi och material,
införande av utsläppssnål energi, maskiner och transportfordon som drivs med el eller biogas samt ersättande utsläppssnåla produktionsprocesser. Till exempel vid framställningen av stål kan stenkolet ersättas med utsläppssnål el och väte.28
Jordbruket Inom jordbruket kan man minska utsläp-
pen genom att specificera användningen av gödselmedel och minska avdunstningen av metan och kväve i gödselbehandlingskedjan29 samt minska odlingen på torvjordsåkrar32 . I gårdarnas energiförbrukning borde man övergå från fossila bränslen till förnybara energikällor, såsom biogas som produceras av gödsel samt solenergi30,31. Idisslarnas metanutsläpp kan minskas genom djurförädling och fodrets sammansättning33,34.
Torvjordsåkrar Man borde avstå från att röja nya
torvjordsåkrar och omvandla områden med dålig avkastning till våtmark eller skog. 32 På de återstående torvjordsåkrarna borde man främja vallodling och kontinuerlig växtlighet, minska markberedningen samt, om det är möjligt, höja grundvattennivån för att minimera torvens nedbrytning.29,35Med hjälp av våtmarksodling kan man också minska växthusutsläppen på en del av torvjordsåkrarna. 32
Torvskogar Det viktigaste i torvskogar är att be-
vara torvens kollager genom att minska torvens nedbrytning.36,37 I näringsrika torvskogar bör man främja skogsodling med ständig växtlighet, som till skillnad från slutavverkning bidrar till att minska utsläppen från jordmånen. 38 Avverkning ger upphov till utsläpp som motsvarar det avverkade virkets kolinnehåll. Efter en slutavverkning är ekonomiskogens område en utsläppskälla i 15–20 år tills den nya växtlighetens kollagring i marken överstiger nedbrytningen. Beroende på växtplatsens trädtillväxt tar det 60–100 år innan hela skogens kollager har uppnått samma storlek som före slutavverkningen39.
Skogar Framgångsrika metoder för att motverka
avskogning är bland annat samhällelig planering och planläggning. Röjning av skog för andra ändamål, till exempel vägar eller byggområden, leder till utsläpp. I synnerhet röjning av torvskog till åkrar orsakar stora utsläpp för årtionden framöver, eftersom trädbeståndet går förlorat samtidigt som nedbrytningen av det organiska materialet i torvjordsåkern ökar.
CANEMURE BEST PRACTICES ▼ 15.05.2020
Genom att satsa på betydande utsläppsminskningar uppnår En jämförelse av kommunernas utsläppskällor med hjälp av Regional Beräkning (ALas)-modellen40 visar att alla kommuner, oberoende av storlek och läge, använder en avsevärd mängd fossila bränslen vi garanterat bland annat i fordon och för uppvärmning. De främsta skillnaderna mellan kommuntyperna gäller resultat! jordbruk och fjärrvärme: den största utsläppskällan i stora städer är i regel fjärrvärme, i kommuner
på landsbygden är den jordbruk41. De största utsläppskällorna kan också variera mellan kommunerna. Viktigast är att fokusera åtgärderna på att ersätta användningen av fossila bränslen och torv med rena energikällor, förbättra energi- och materialeffektiviteten samt bevara markens kollager.
Canemure best practices 15.5.2020: De mest betydande utsläppsminskningarna för att dämpa klimatförändringen
(LeanWOOD). VTT Technology 297. https://cris.vtt.fi/en/publications/building-with-timber-ineuropeleanwood
Författare:
26) Ahola, R. & Liljeström, K., 2018: Rakennuksen elinkaaren hiilijalanjäljen pienentäminen kustannustehokkaasti vuokratalokohteessa. Asumisen rahoittamis- ja kehittämiskeskuksen raportteja 8/2018.
Karoliina Auvinen, Liisa Maanavilja, Jyri Seppälä, Paula Sankelo, Johanna Mäkinen, Sakari Sarkkola, Teemu Helonheimo, Laura Saikku, Johannes Lounasheimo och Venla Riekkinen
1) IPCC. 2019. PRESS RELEASE: Choices made now are critical for the future of our ocean and cryosphere. Saatavissa: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2019/09/srocc-P51-press-release.pdf
27) Alhola, K., Sankelo P., Antikainen, R., Helonheimo, T., Kaljonen, M, Karjalainen, L., Linjama, J., Lounasheimo, J., Peltomaa, J., Pesu, J., Sederholm, C., Tainio, P., 2019. Vähähiilisyys ja kiertotalous julkisissa hankinnoissa: Kiihdyttämö -hankkeen tulokset, opit ja kokemukset. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 45/2019. Saatavissa: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/306901
2) Koljonen, T et al. 2020. Hiilineutraali Suomi 2035 - Skenaariot ja vaikutusarviot. VTT Technical Research Centre of Finland. VTT Technology, No. 366 https://doi.org/10.32040/2242-122X.2020. T366
28) A.Ranzani da Costa, D. Wagner, F. Patisson. 2013. Modelling a new, low CO2 emissions, hydrogen steelmaking process. Journal of Cleaner Production Volume 46. Saatavissa: https://www. sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652612003836
3) Valtioneuvosto. 2019. Pääministeri Sanna Marinin hallituksen ohjelma 10.12.2019. Saatavissa: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-808-3
29) Regina, K., Lehtonen, H., Palosuo, T. & Ahvenjärvi, S. (2014). Maatalouden kasvihuonekaasupäästöt ja niiden vähentäminen. MTT raportti 127. 42 s. http://urn.fi/ urn:isbn:978-952-487-504-2
Litteraturförteckning:
4) SYKE. Verkkosivut: Hinku-verkosto ja Hinku-kriteerit. (Viitattu 3.3.2020). Saatavissa: https://www.hiilineutraalisuomi.fi/fi-FI/Hinku ja https://www.hiilineutraalisuomi.fi/fi-FI/Hinku/ Hinkukriteerit 5) S-ryhmä. Uutinen: Suomen kunnianhimoisimmat ilmastotavoitteet: S-ryhmästä hiilinegatiivinen vuonna 2025 (viitattu 17.3.2020). Saatavissa: https://s-ryhma.fi/uutinen/suomenkunnianhimoisimmat-ilmastotavoitteet-s-ryhm/KDDak73zlKtTYJlPgI5Dd 6) Green Building Council Finland. Verkkosivu: Globaali Net Zero Carbon Buildings -sitoumus haastaa rakennus- ja kiinteistöalan yrityksiä sekä kaupunkeja asettamaan tavoitteeksi kiinteistöjen hiilineutraalin energiankäytön vuoteen 2030 mennessä.(viitattu 17.3.2020). Saatavissa: https://figbc. fi/projektit/net-zero-carbon-commitment/ 7) Tilastokeskus. 2020. GREENHOUSE GAS EMISSIONS IN FINLAND 1990 to 2018. National Inventory Report under the UNFCCC and the Kyoto Protocol 9 April 2020. Taulukot s. 53, 54 ja 303. Saatavissa: https://www.stat.fi/static/media/uploads/tup/khkinv/fi_nir_un_2018_2020_04_09. pdf
30) Luostarinen, S., Tampio, E., Niskanen, O., Koikkalainen, K., Kauppila, J., Valve, H., Salo, T., & Ylivainio, K. (2019). Lantabiokaasutuen toteuttamisvaihtoehdot. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 40/2019. 75 s. Saatavissa: http://urn.fi/urn:isbn:978-952-326-777-0 31) Rintamäki, H., Rikkonen, P., Tapio, P. & Ruotsalainen, J. (2015). Maatalouden energiatalouden asiantuntija-arviointi. Teoksessa: Rikkonen, P. (toim.) Maatalouden energia- ja ilmastopolitiikan suuntia vuoteen 2030. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 35/2015: 83-96. http://urn.fi/ urn:isbn:978-952-326-044-3 32) Kekkonen, H., Ojanen, H., Haakana, M., Latukka, A. & Regina, K. (2019). Mapping of cultivated organic soils for targeting greenhouse gas mitigation. Carbon Management, 10:2, 115-126. Saatavissa: https://doi.org/10.1080/17583004.2018.1557990 33) Knapp, J.R., Laur, G.L., Vadas, P.A., Weiss, W.P. & Tricarico, J.M. (2014). Invited review: enteric methane in dairy cattle production: quantifying the opportunities and impact of reducing emissions. Journal of Dairy Science 97:6, 3231-3261. https://doi.org/10.3168/jds.2013-7234
8) IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp. Saatavissa: https:// www.ipcc.ch/report/ar5/syr/
34) Bruce, E. 2020. 2020: the year we hack cow gas-emissions. Editor (Williams, E): The wired world in 2020. Wired Events, London.
9) Maa- ja metsätalousministeriö. 2020. Verkkosivu: Maankäyttösektorin sisällyttäminen EU:n ilmastotavoitteisiin (viitattu 6.4.2020). Saatavissa: https://mmm.fi/lulucf
36) Ojanen, P. 2015. Metsäojituksen vaikutuksesta ilmastoon. Suo-Mires & Peat 66/2):44-55.
10) Koljonen, T. et al. 2019. Pitkän aikavälin kokonaispäästökehitys. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja. Saatavissa: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-656-0 11) Rinne, Samuli; Auvinen, Karoliina; Reda, Francesco; Ruggiero, Salvatore; Temmes, Armil. 2019. Clean district heating - how can it work? Aalto University publication series BUSINESS + ECONOMY. Saatavissa: https://aaltodoc.aalto.fi/handle/123456789/40756 12) Child, Breyer. 2016. Vision and initial feasibility analysis of a recarbonised Finnish energy system for 2050. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 2016 - Elsevier. Saatavissa: https://doi. org/10.1016/j.rser.2016.07.001 13) Koffi B, Cerutti A.K., Duerr M., Iancu A., Kona A., Janssens-Maenhout G., Covenant of Mayors for Climate and Energy: Default emission factors for local emission inventories– Version 2017, EUR 28718 EN. Publications Office of the European Union, Luxembourg, 2017, ISBN 978-92-79-714795, doi:10.2760/290197, JRC107518. Saatavissa: https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/ bitstream/JRC107518/jrc_technical_reports_-_com_default_emission_factors-2017.pdf
35) Heinonsalo, J. (toim.), Heimsch, L. … Viskari, T. (2020). Hiiliopas: katsaus maaperän hiileen ja hiiliviljelyn perusteisiin. Carbon Action & Baltic Sea Action Group. 60 s. 37) Korkiakoski, M., Ojanen, P., Minkkinen, K., Penttilä, T., Rainne, J., Laurila, T. & Lohila, A. The effect of partial harvesting and clearcutting on CO2, CH4 and N2O balances in a drained peatland forest. EGU General Assembly Conference Abstracts 2018/4 38) Nieminen, M., Hökkä, H., Laiho, R., Juutinen, A., Ahtikoski, A., Pearson, M., Kojola, S., Sarkkola, S., Launiainen, S., Valkonen, S., Penttilä, T., Lohila, A., Saarinen, M., Haahti, K., Mäkipää, R., Miettinen, J. & Ollikainen, M. 2018. Could continuous cover forestry be an economically and environmentally feasible management option on drained boreal peatlands? Forest Ecology and Management 424: 78–84. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2018.04.046 39) Peltoniemi, M., Mäkipää, R., Liski, J. & Tamminen, P. Changes in soil carbon with stand age – an evaluation of a modelling method with empirical data. Global Change Biology 10: 2078-291. https:// onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1365-2486.2004.00881.x 40) SYKE. 2020. Päästölaskennan menetelmä (viitattu 17.2.2020). Saatavissa: https:// hiilineutraalisuomi.fi/fi-FI/Paastot_ja_indikaattorit/Laskentamenetelma/Paastolaskennan_ menetelma(50082)
14) Schlömer S., T. Bruckner, L. Fulton, E. Hertwich, A. McKinnon, D. Perczyk, J. Roy, R. Schaeffer, R. Sims, P. Smith, and R. Wiser, 2014: Annex III: Technology-specific cost and performance parameters. In: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Edenhofer, O., R. Pichs-Madruga, Y. Sokona, E. Farahani, S. Kadner, K. Seyboth, A. Adler, I. Baum, S. Brunner, P.Eickemeier, B. Kriemann, J. Savolainen, S. Schlömer, C. von Stechow, T. Zwickel and J.C. Minx (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. Saatavissa: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ipcc_wg3_ar5_annex-iii.pdf
41) SYKE. 2020. SYKE – kuntien ja alueiden khk-päästöt. Saatavissa: https://paastot. hiilineutraalisuomi.fi/
15) Vakkilainen, Esa; Kivistö, Aija. 2017. Sähkön tuotantokustannusvertailu. Lappeenrannan teknillinen yliopisto. Saatavissa: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-335-124-0
ISBN 978-952-11-5364-8 (pdf)
16) Wikipedia-artikkeli: Heat pump. (Viitattu 3.3.2020). Saatavissa: https://en.wikipedia.org/wiki/ Heat_pump 17) Hanna Mela, Johanna Mäkinen. 2019. Joukkoliikenteellä on tärkeä rooli liikenteen päästöjen vähentämisessä. CANEMURE BEST PRACTICES. Saatavissa: https://www.hiilineutraalisuomi.fi/fi-FI/ Ajankohtaista/Julkaisut
Pärmbild: Pixabay Layout: Satu Turtiainen, Luukas Myller, SYKE Helsingfors 5/2020 ISBN 978-952-11-5363-1 (print)
Finlands miljöcentral | syke.fi/sv |
18) Liimatainen, H., Nykänen, L., Rantala, T., Rehunen, A., Ristimäki, M., Strendell, A., Seppälä, J., Kytö, M., Puroila, S., Ollikainen, M. 2015. Tarve, tottumukset, tekniikka ja talous – ilmastonmuutoksen hillinnän toimenpiteet liikenteessä. Suomen Ilmastopaneeli. 95 s. 19) Liikenne- ja viestintäministeriö. 2018. Toimenpideohjelma hiilettömään liikenteeseen 2045 – Liikenteen ilmastopolitiikan työryhmän loppuraportti. Liikenne- ja viestintäministeriön julkaisuja 13/2018. 20) Niemelä, T., Kosonen, R., Jokisalo, J., 2016: Cost-optimal energy performance renovation measures of educational buildings in cold climate. Applied Energy 183, p. 1005-1020. ISSN 03062619. Saatavissa:https://doi.org/10.1016/j.apenergy.2016.09.044. 21) Niemelä, T., Kosonen, R., Jokisalo, J., 2017a: Cost-effectiveness of energy performance renovation measures in Finnish brick apartment buildings. Energy and Buildings 137, s. 60-75. Saatavissa: https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2016.12.031. 22) Niemelä, T., Kosonen, R., Jokisalo, J., 2017b: Energy performance and environmental impact analysis of cost-optimal renovation solutions of large panel apartment buildings in Finland. Sustainable Cities and Society 32, p. 9-30. https://doi.org/10.1016/j.scs.2017.02.017. 23) Hirvonen, J., Jokisalo, J., Heljo, J., Kosonen, R., 2018: Towards the EU emissions targets of 2050: optimal energy renovation measures of Finnish apartment buildings. International Journal of Sustainable Energy: 1-24. 24) Vares, S., Häkkinen, T. & Vainio, T., 2017. Rakentamisen hiilivarasto. VTT Asiakasraportti VTTCR-04958-17. 25.9.2017. Saatavilla: https://cris.vtt.fi/en/publications/rakentamisen-hiilivarasto 25) Nykänen, E., Häkkinen, T., Kiviniemi, M., Lahdenperä, P., Pulakka, S., Ruuska, A., Saari, M., Vares, S., Cronhjort, Y., Heikkinen, P., Tulamo, T. & Tidwell, P., 2017. Puurakentaminen Euroopassa
LIFE17 IPC/FI/000002 LIFE-IP CANEMURE-FINLAND För att skapa den här publicationen har finansiering erhållits från Europeiska unionens LIFE-program. Innehållet i publicationen representerar endast CANEMURE-projektets perspektiv och EASME/Kommissionen ansvarar inte för eventuell användning av informationen i publicationen.