Tidningen Succé Nr4 April 2016

Page 10

SUCCÉ

Resan gick till Nepal och Bhutan Drömmen om Nepal och Bhutan hade funnits länge, det blev bara aldrig tid och jag tog god tid på mig att ta beslutet. När sedan min vän Catharina sa att hon också ville åka dit tog vi tillsammans det kloka beslutet att ge oss av. Väl hemma igen är intrycken fortfarande färska, tankarna snurrar på och jag har blivit mer öppen i mitt sinne än jag någonsin varit. Jag funderar mycket på livet och hur jag bäst kan leva det. Jag funderar också på hur det kan se så olika ut beroende på var vi har turen eller oturen att bli födda och just den funderingen gör mig lite ledsen och förtvivlad. kungadöme vid foten av Himalaya som är självständigt (blev självständigt från Indien 1949). De flesta invånare är buddhister och de värnar mer än något annat folk om sina traditioner, naturen och sitt land. Invånarantalet är ca 800 000. De har nästan ingen kriminalitet och det är förbluffande vackert. Människorna är vänliga, varma och omtänksamma. Fram till 1975 var Bhutan helt stängt för omvärlden och vi visste mycket lite om dem, de visste lika lite eller mindre om oss. Nu ger man inresetillstånd för ca 14000 turister per år. Känns fint att vi fick vara en del av dem. Bhutan har gått från underutvecklat, låg levnadstid och fattigt till ett land med hög bruttonationallycka. En hög procent av barn som går i skolan, en ökad livslängd och mycket duktiga på att producera vattenkraft och exportera elkraft. BHUTAN ÄR ETT LITET

i Paro till huvudstaden Thimphu gick över de fantastiskt vackra bergen till Puhnaka. En hisnande bussfärd på vägen dit i regn och snö och i strålande solsken på vägen hem. Vackrare är svårt att hitta. Den tuffa vandringen upp till Tigernästet var värd varenda ansträngning. Ett fantastiskt land… Tillbaka till kaoset i Kathmandu och Nepal gick flygresan, vi lyfte från Paro i solsken och frisk luft och landade i grådisigt Kathmandu, där solen sällan kommer igenom föroreningarna i luften över staden. FÄRDEN FRÅN FLYGPLATSEN

NEPAL ÄR SEDAN 2008 kallat demokrati, finns väl vissa tveksamheter där tror jag. Landet har ca 28 miljoner invånare, ett tiotal olika folkgrupper och fyra av fem nepaleser räknar sig som hinduer. Många barn går inte i skolan och även av de som går i skolan slutar ofta tidigt för att de behövs hemma i jordbruket. Undernäring och spädbarnsdöd är vanligt och medellivslängden låg. Nepal räknas som ett av världens fattigaste länder. Trots kaos, trots fattigdom och sviterna efter jordbävningen så är det en stark upplevelse att se Kathmandu, dess omgivning och dess folk. Vänliga människor, desperata människor, tiggande barn och mycket som är svårt att se utan att fundera över livet. Varför det är så ofantligt orättvist blandas med en känsla av spänning och förväntan.

SID 10

Många vackra platser och mycket hopp om att det ska bli bättre. Starkaste upplevelsen var besöket i en liten by utanför Kathmandu, en av de hårdast drabbade byarna av jordbävningen 2015. Husen hålls upp av träpålar, sprickorna ser ut att kunna få husen att rasa när som helst och så står det en blomma på balkongen, så förstår man att människorna bor kvar. En del bor i tält andra i skjul. När vår buss stannar kommer ett tiotal barn emot oss och ler försiktigt och förhoppningen i deras ögon går inte att ta miste på. Vi vandrar runt i byn och då och då känner jag en liten hand i min och sorgsna bruna ögon ser på mig. De väntar tålmodigt när vi lämnar våra kassar med färgpennor, block, målarböcker, ballonger, pärlor och pärlbrickor och kläder med mera. De ställer upp sig på ett fint led och väntar… När mannen som skall dela ut sakerna ger den lille pojken som står först en penna, ett block och en ballong ser han ut som om lyckan är total och jag känner hur det knyter sig i magen. Jag förstår på riktigt hur viktigt det är att ge, att bry sig om sina medmänniskor och att dela med sig. VI RESTE I EN HÄRLIG grupp av danskar, norrmän och svenskar med Temaresor och träffade fantastiska människor på resan. Vår guide Jesper var otroligt kunnig och engagerad. TACK för att just jag hade möjligheten att uppleva dessa fantastiska länder, möta dessa härliga människor och få med mig så mycket som jag skall bära med mig resten av livet. Saker som jag hoppas och tror gör mig till en mer ödmjuk människa, mer tacksam och med kunskaper och kraft att leva livet så bra som jag bara kan. För mig, för min familj och för omvärlden och också en människa som har styrkan att säga ifrån och stå för det som är rätt i hjärtat. Jag kommer att tänka på de stora bruna ögonen under resten av mitt liv och jag skall göra det jag kan för att hjälpa.

Nepal behöver ditt stöd och din hjälp! Hjälp någon du med, jag lovar att det värmer även ditt hjärta…

MARIA STRANDQVIST

Marias resa gick till Nepal och Bhutan. En resa som satte sina spår när de mötte det jordbävningsdrabbade Nepal. Ett land där befolkningen tillsammans med flera hjälporganisationer arbetar med att bygga upp landet och dess byar som fullständigt rasat samman. På www.tukinepal.org och www.fairenterprise.net kan du läsa om och förstå varför Maria ville dela med sig av sin resa. Där kan du även se hur du kan stötta arbetet av återuppbyggnaden av Nepal tillsammans med det nepalesiska folket.