Issuu on Google+

17

Förord Böckerna i verket Omvårdnadens grunder tar upp vetenskap, erfarenhetskunskap, värdegrund och etik. När du som blivande sjuksköterska kritiskt har tagit till dig texten och syntetiserat budskapet till en helhet och skaffat dig erfarenhet av att använda kunskapen, kan den en dag bli så djupt integrerad i dig att du upplever den som din egen erfarenhetskunskap. Det är egentligen bara i teorin som vi kan skilja på vetenskaplig kunskap och erfarenhetskunskap. I det praktiska arbetet måste dessa kunskapsformer förenas till en helhet. Först då blir informationen verklig KUNSKAP, som visar sig i dina handlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa. Det är en givande men krävande uppgift som underbyggs av kunskap. Därför är det med glädje vi rekommenderar Omvårdnadens grunder. I dessa tre volymer presenteras nämligen ett urval av viktig kunskap om omvårdnad, främst baserad på svensk omvårdnadsforskning. Detta har möjliggjorts genom att omvårdnadsforskningen och omvårdnadsvetenskapen har utvecklats under de senaste decennierna. Att forskningen som använts är genomförd i Sverige är viktigt eftersom hälso- och sjukvård har olika förutsättningar i olika länder. Lagstiftning, finansieringsmodeller, organisation och personalutbildning är exempel på områden som ger upphov till sådan variation. För bästa möjliga resultat ska omvårdnad ges utifrån bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga erfarenhetskunskap som visat sig användbar. Vidare ska omvårdnaden bygga på den värdegrund som vården enligt lag ska utgå från, så att alla människor betraktas ha samma värde och ingen diskrimineras på grund av faktorer som ålder, kön, social ställning, etnicitet och sexuell läggning. Omvårdnaden ska ges på ett etiskt gott sätt, både när det gäller relationer till patienten och när det gäller val av omvårdnadshandlingar. Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Nu är det möjligt att behandla personer med sjukdomar som tidigare inte uppfattades som botbara. Andelen äldre personer med multisjukdomar ökar och därigenom ökar också behovet av omvårdnad. Detta innebär stora krav på prioriteringar inom vården. Hur ska sjuksköterskor på bästa sätt kunna göra kloka prioriteringar inom omvårdnad? Sjuksköterskan identifierar i samverkan med patienten, dennes närstående och sina medarbetare patientens problem, samt planerar, initierar och genomför åtgärder. Men vad händer om den ena eller den andra omvårdnadshandlingen utförs och om tillvägagångssättet är det ena eller det andra? Vad händer om omvårdnadshandlingen inte utförs? Att ge omvårdnad på ett professionellt sätt förutsätter att sjuksköterskan håller sig ajour med den senaste forskningen och diskuterar den med sina medarbetare. På så sätt kan den erfarenhetsbaserade kunskapen vidareutvecklas. Sjuksköterskan är medveten om att alla vetenskapliga resultat inte alltid kan tillämpas på alla patienter. Hon eller han är också medveten om att all erfa© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


18 

Förord

renhetsbaserad kunskap inte är tillförlitlig eller tillämplig. Sjuksköterskan är medveten om att det är inte bara sjukvårdspersonal som har erfarenhetskunskap. Denna finns även hos patienter och deras närstående som därutöver givetvis också kan vara förtrogna med vetenskaplig kunskap. Det är patienten som har bäst kunskap om hur han eller hon upplever sina hälsoproblem. Sjuksköterskan vet att kunskap inom omvårdnad ofta är otillräckligt för att patienten ska få en bra vård och att olika professioner behöver kombinera sina kunskaper och samverka för patientens bästa. God omvårdnad ges alltså i samarbete med patienten, närstående och medarbetare, där alla bidrar med olika kunskap. Alla behövs för att helheten ska bli bra. Din uppgift som studerande är att tillgodogöra dig den professionella kunskapen inom omvårdnad, så att just du blir en viktig del i den goda vården och omsorgen för patienten. Välkommen till en spännande utbildning och lycka till i framtiden! Önskar Astrid Norberg tillsammans med flera professorer inom omvårdnad och vårdvetenskap i Sverige. Astrid Norberg, professor emerita vid Umeå universitet och senior professor vid Ersta Sköndal högskola Albert Westergren, professor vid Högskolan Kristianstad Ania Willman, professor vid Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola Anita Bengtsson-Tops, professor vid Högskolan Kristianstad Ann Langius-Eklöf, professor vid Karolinska institutet Anna Ehrenberg, professor vid Högskolan Dalarna Anna Strömberg, professor vid Linköpings universitet Anna-Karin Edberg, professor vid Högskolan Kristianstad Barbro Arvidsson, professor vid Högskolan i Halmstad. Berit Lundman, professor emerita vid Umeå universitet Birgit H. Rasmussen, professor vid Umeå universitet Birgitta Andershed, professor vid Ersta Sköndal högskola Birgitta Sidenvall, professor emerita vid Hälsohögskolan i Jönköping Bjöörn Fossum, professor vid Sophiahemmets högskola Bodil Wilde, professor vid Karlstads universitet Britt-Inger Saveman, professor vid Umeå universitet Britt-Marie Ternestedt, professor emerita vid Ersta Sköndal högskola Cathrine Hildingh, professor vid Högskolan i Halmstad Carol Tishelman, professor vid Karolinska Institutet Christina Lindholm, senior professor vid Sophiahemmets högskola Ella Danielsson, professor emerita vid Göteborgs universitet och Mittuniversitetet Elizabeth Hanson, professor vid Linnéuniversitetet Elsy Athlin, professor emerita vid Karlstad universitet Eva Benzein, professor vid Linnéuniversitetet © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Förord 

Ewa Idvall, klinisk professor vid Malmö högskola och Skånes universitetssjukhus Gerd Ahlström, professor vid Lunds universitet Gunilla Strandberg, professor vid Umeå universitet Ingela Skärsäter, professor vid Högskolan i Halmstad Inger Ekman, professor vid Göteborgs universitet Inger K. Holmström, professor vid Mälardalens högskola Jan Mårtensson, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping Joakim Öhlén, professor vid Ersta Sköndal högskola och gästprofessor vid Göteborgs universitet Kerstin Segesten, professor emerita vid Högskolan Borås Kerstin Öhrling, professor emerita vid Luleå tekniska universitet Kim Lützén, seniorprofessor vid Karolinska institutet Lars Wallin, professor vid Högskolan Dalarna Lene Martin, professor vid Mälardalens högskola Lillemor Hallberg, professor emerita, Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad Margareta Ehnfors, professor emerita vid Örebro universitet Margret Lepp, professor vid Göteborgs universitet Maria Nyström, professor vid Högskolan Borås Marie Louise Hall-Lord, professor vid Karlstads universitet Mitra Unosson, professor emerita vid Linköpings universitet Mona Kihlgren, professor emerita vid Karolinska Institutet Stockholm och Centrum för omvårdnadsvetenskap, Örebro Peter Hagell, professor vid Högskolan Kristianstad Sirkka-Liisa Ekman, professor emerita vid Karolinska Institutet Sture Åström, professor vid Umeå Universitet Ulla Edéll-Gustafsson, professor emerita vid Linköpings universitet Ulla Waldenström, professor vid Karolinska Institutet Unn-Britt Johansson, professor vid Sophiahemmets Högskola

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R

19


21

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder Under de senaste årtiondena har kunskapen inom omvårdnadsområdet ökat väsentligt, inte minst genom det stora antalet sjuksköterskor som har disputerat inom skilda specialiteter och utveckling av starka forskningsmiljöer. Trots att det därmed finns en omfattande nationell litteratur om omvårdnad har det inte funnits något samlat verk för introduktion till kunskapsområdet. Avsikten med detta bokverk är att samla och sprida kunskap om grundläggande omvårdnad för blivande sjuksköterskor. Texterna är huvudsakligen skrivna av sjuksköterskor och rikligt försedda med referenser till aktuell svensk och internationell omvårdnadsforskning. Kunskapsbasen för sjuksköterskans yrkesutövning är mångskiftande och omfattande. Under de senaste årtiondena har omvårdnad vuxit fram som huvudområde för sjuksköterskeprofessionen. Det saknas ännu konsensus kring vad begreppet omvårdnad står för. Omvårdnad har inte låtit sig förklaras i enkla definitioner, vilket kan ha varit gynnsamt för utvecklingen av området med tanke på dess komplexitet. Vi har tagit fasta på att utvecklingen gått i flera riktningar och att omvårdnad till sin karaktär inrymmer många olika aspekter, företeelser och perspektiv. Att konsensus saknas om en definition av omvårdnad har vi därför inte sett som problematiskt utan snarare som ett skäl för att beskriva omvårdnad brett och från olika utgångspunkter. Det är givetvis inte möjligt att i ett läromedel täcka in alla relevanta aspekter av ett komplext kunskapsområde som omvårdnad. Innehållet i de tre böckerna är främst avsett att spegla områden inom omvårdnad av betydelse för den grundutbildade sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde. I samtliga böcker är kapitlen baserade på aktuell forskning inom respektive område. Flertalet av de sammanlagt drygt nittio författarna i bokverket är svenska omvårdnadsforskare, medan några är forskare eller experter inom angränsande ämnesområden. De tre böckerna har olika fokus och upplägg. Perspektiv och förhållningssätt (red. Friberg & Öhlén) beskriver olika perspektiv inom och på omvårdnad som också är av betydelse för förhållningssätt inom omvårdnad. Ansvar och utveckling (red. Ehrenberg & Wallin) har fokus på omvårdnadens och sjuksköterskans uppgifter i ett samhälls- och utvecklingsperspektiv. Hälsa och ohälsa (red. Edberg & Wijk) har ett individperspektiv på omvårdnad och fokuserar på individens hälsa, symtom och tecken på ohälsa samt omvårdnadsåtgärder. Böckerna kan läsas i valfri ordningsföljd. Tillsammans omfattar de en mängd aspekter av sjuksköterskans ansvars- och kunskapsområde. Böckerna behandlar även samma fenomen från olika utgångspunkter. Ett sådant exempel är samtal och kommunikation som i Perspektiv och förhållningssätt till exempel återfinns i kapitlet ”Omvårdnad genom kommunikativa handlingar”, i Hälsa och ohälsa i kapitlet © F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


22 

Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder

”Kommunikation” och i bokdelen Ansvar och utveckling återfinns andra aspekter av kommunikation i kapitlet ”Omvårdnadens institutionella inramning”. Andra teman som på samma sätt återkommer i de olika böckerna är exempelvis hälsa, miljö och lärande, där innehållet i de olika böckerna beskriver olika aspekter av samma fenomen. Därmed knyter flera kapitel an till och kompletterar varandra, även om vi har försökt att vara restriktiva med korsrefereringar mellan bokdelar och kapitel. Samtliga kapitel är avsedda att ge en grundläggande introduktion till området, vilket kompletteras rikligt med relevanta referenser för mer fördjupade studier. Böckerna innehåller däremot inte konkreta vårdprocedurer, utan ger hänvisningar till Vårdhandboken, där uppdaterade beskrivningar och konkreta instruktioner av metoder finns tillgängliga. Till varje kapitel finns ett webbmaterial med inlästa sammanfattningar, ordlistor och instuderingsfrågor som syftar till att ge stöd för ett självstyrt lärande. Vår förhoppning är att böckerna ska stimulera till lärande som befrämjar omvårdnadshandlingar som leder till hälsa och välbefinnande för patienter och närstående. Vi hoppas också att innehållet inbjuder till kritiskt tänkande och reflekterade ställningstaganden samt att de bidrar till en kreativ utveckling av omvårdnad som kunskapsområde och praktisk verksamhet. Anna-Karin Edberg & Helle Wijk Anna Ehrenberg & Lars Wallin Febe Friberg & Joakim Öhlén

© F Ö R FAT TA R N A & S T U D E N T L I T T E R AT U R


Omvårdnadens grunder – Förord och introduktion