Hökens vingar – Provexemplar

Page 1

Provexemplar

PROVA HELA LÄROMEDLET

Glöminteattprovadetdigitalaläromedletockså. Kodenfinnspåomslagetsinsida. Läsmerpåstudentlitteratur.se/digitalalaromedel

Ann S. Pihlgren, Eva Norinder, Magnus Ljunggren, Johan Unenge

Illustratörer: Moa Graaf, Johan Unenge

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Aktivera den digitala produkten

minbokhylla.studentlitteratur.se

Redaktion: Maria Heimer

Illustrationer: Johan Unenge, omslag och övningarna ”Hitta fem fel”

Moa Graaf, inlaga

Formgivning: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Art.nr 40312FX

ISBN 978-91-44-13155-9_FX

© Studentlitteratur AB 2020

Upplaga 1:2

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt

Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

AKTIVERINGSKOD
Observera att koden är unik. När den används första gången för att aktivera den digitala produkten knyts den till en enskild användare. Den digitala produkten är kopplad till denna upplaga av boken och kommer normalt att fungera i åtminstone tre månader från det att koden använts för första gången. Studentlitteratur garanterar dock inte att den digitala produkten fungerar längre än fem år från det att försäljningen av denna upplaga av boken har upphört. Driftstörningar och avbrott för underhåll kan förekomma. Gäller i 3 månader från aktiveringsdatum. Prova fler digitala läromedel på studentlitteratur.se/demo
Printed by Exakta AB, Sweden 2020

Med detta provexemplar vill vi som har skapat Hökens vingar ge dig en komplett bild av läromedlet och hur du kan arbeta med det. Därför hittar du i detta provexemplar kapitel 1 och 2 av både Hökens vingar Elevpaket och Hökens vingar Lärarpaket

Hökens vingar är ett läromedel för förskoleklass som utgår från lärarens högläsning för att utveckla elevernas språk. Materialet omfattar såväl att läsa och lyssna som att skriva, tala och tänka om innehållet.

Med lärarpaketet får du flera verktyg för att skapa varierade lektioner som engagerar dina elever. Lärarhandledningen är fullspäckad med bland annat högläsningstexter med lektionsplaneringar och fördjupning om teori och forskning om högläsning. I lärarpaketets digitala resurser finns förberedda genomgångar samt kopieringsunderlag för nedladdning. Här får du också tillgång till lärarhandledningen som e-bok samt elevpaketet.

Du kommer nu att få mer information kring elev- och lärarpaketet samt möjlighet att prova delar av kapitel 1 och 2. Glöm inte att aktivera det digitala läromedlet – koden hittar du på omslagets insida. Givetvis får du även prova både elevpaket och lärarpaket digitalt med denna kod. Du har tillgång till materialet i 3 månader från aktivering så att du har möjlighet att prova kapitlet med din klass.

Vi hoppas att du och dina elever ska få mycket glädje av detta provexemplar och att ni ska finna detta läromedel lika fantasifullt och inspirerande som vi.

Lycka till!

Att arbeta med Hökens vingar

Hökens vingar ger dig ett läromedel som utgår från högläsning och ger dig och dina elever en tydlig arbetsgång. Materialet består av två paket:

ELEVPAKET SOM INNEHÅLLER:

• en arbetsbok, där eleven tränar på läsförståelse, att följa en instruktion samt skapa egna inre bilder.

• digitala övningar där eleverna enskilt eller parvis kan träna på ordförståelse genom att arbeta med interaktiva övningar som utgår från ljud och bild samt lyssna på högläsningstexterna efter lärarens högläsning för att fördjupa sin förståelse. Lärarens högläsning är dock grunden för förståelsen och upplevelsen av texten och kan inte ersättas med att eleverna enbart lyssnar på texten.

LÄRARPAKET SOM INNEHÅLLER:

• fördjupning inom teori och forskning om högläsning och hur textbearbetning kan ske i elevgruppen.

• högläsningstexter med lektionsplaneringar till varje text om hur man kan arbeta med texten i elevgruppen. Till flertalet av texterna finns illustrationer att visa inför och under högläsningen. Illustrationerna finns även i de digitala resurserna.

• digitala resurser i form av inlästa högläsningstexter, illustrationer att visa digitalt inför och under högläsningen, kopieringsunderlag och förberedda genomgångar.

Lärarhandledningens fördjupningstext beskriver hur högläsning bidrar till elevernas språkutveckling och hur man kan förbereda och genomföra högläsning. Den innehåller även frågor och för- och efter arbeten som fördjupar elevernas förståelse för text, läsning och språk.

Lärarhandledningens undervisningsförslag följer en liknande arbetsgång i arbetet med de olika texterna. Undervisningen innebär att eleverna kommer att lyssna till texten flera gånger vid olika tillfällen under en vecka och bearbeta den på olika sätt för att fördjupa sin förståelse och kunskap.

Vissa av de föreslagna aktiviteterna är mer omfattande än andra. I vissa fall kan aktiviteterna därför med fördel spridas ut till två eller fler veckor:

1. Eleverna diskuterar en fråga tillsammans innan den första högläsningen av texten sker. Frågan underlättar textförståelsen och ger eleverna möjlighet att koppla texten till sina tidigare erfarenheter. I sagan om Pannkakan är den första frågan Hur kan man göra för att få något som man vill ha? Här kan också en introduktion och eventuell bildpromenad göras, där eleverna funderar över vad som kan komma att hända i texten. Bildpromenaden innebär att lärare och elever tittar på bokens bilder och diskuterar tillsammans vad boken kan handla om, innan texten läses. Därefter sker den första högläsningen.

2. Vid nästa tillfälle genomförs den andra högläsningen. Under och efter läsningen diskuteras gemensamt frågor som uppkommer vid läsningen och eventuella faktafel eller missförstånd klaras ut. I texten Djurrim är exempelvis en fråga i samband med högläsningen Vad betyder de olika sakerna som djuren säger? Hur kan de se ut, tror ni? Syftet är att eleverna ska förstå händelseförloppet och textens innehåll.

3. Vid tredje tillfället fördjupar eleverna sin språk- och begreppsförståelse för att utveckla språkkunskaper och för att visa på strategier för hur man kan tänka om definitioner och hur man närmar sig okända ord. I samband med faktatexten Fjärilen kan begrepp som insekt, sugsnabel, nektar, stjälkar, larv och puppa undersökas. Här genomförs också de övningar som finns i elevernas arbetsbok.

4. Vid fjärde tillfället genomförs en fördjupad dialog om textens innehåll. Syftet är att fördjupa elevernas förståelse för texten genom att ge eleverna möjlighet att själva undersöka och pröva de idéer som texten behandlar mot sin egen erfarenhet. Samtalet fokuserar på tolkningar av textens innehåll för att fördjupa elevernas förståelse. I dialog om texten Bokstavskompisar kan en sådan fråga vara Varför sätter sig Lollo i sin bänk istället för att göra ord med de andra?

5. Vid femte tillfället bearbetar eleverna innehållet genom att själva använda sig av de idéer som läsningen givit upphov till i syfte att integrera nya tankar och jämföra med sina egna erfarenheter. I samband med högläsning av texten Sifferrim kan eleverna exempelvis tillsammans hitta på egna sifferrim eller ett annat tematiskt rim.

För vissa texter föreslås också möjliga, längre temaarbeten där texten kan ingå. I varje avsnitt kommenteras också hur undervisningen relaterar till Skolverkets kartläggning i förskoleklass (Skolverket, 2019) och vilka områden som aktiviteten berör.

I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarhandledning finns förberedda genomgångar som du kan använda i den gemensamma undervisningen. Med hjälp av de förberedda genomgångarna kan du bland annat inför, under och efter högläsningen visa illustrationer till texten samt bearbeta högläsningen genom att till exempel samtala om bilder och skapa en gemensam tankekarta.

Titta närmare på elevpaketet

Följande

sidor är hämtade från kapitel 1 och 2 i Hökens vingar

Elevpaket som består av en elevbok och ett digitalt läromedel.

ELEVBOKEN

I elevboken arbetar eleverna med innehållet från texterna. De tränar på att följa en instruktion, övar på sin läsförståelse och att skapa egna inre bilder. Arbetsuppgifterna är utformade både för elever som är nybörjare i sin läsutveckling men också för de som har kommit en bit på väg i sin läsning.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet finns interaktiva övningar som tränar ord och begrepp samt läsförståelse. Dessa övningar kompletterar elevbokens innehåll. I den tryckta elevboken arbetar eleverna på egen hand efter den gemensamma genomgången.

Kom ihåg att eleven även kan arbeta med sin elevbok i det digitala läromedlet. Här finns alla texter inlästa med textföljning och övningarna till varje sida finns bara ett klick bort.

1 2
3 Symboler visar vad eleverna ska göra.
4
4 Symbolen leder till interaktiva övningar i det digitala läromedlet. 3 1 Fjorton av lärarpaketets texter bearbetas i elevpaketet. 2 Övningar med tydligt innehåll gör att alla elever kan arbeta individuellt. Ur Hökens vingar elevpaket

Vad lekte klassen ute? Ringa in.

Vilken lek tycker du om att leka ute? Rita.

4 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB
ARBETA MED ORD FRÅN TEXTEN.

Vilka föremål finns i texten? Ringa in.

Färglägg de bokstäver som finns i ditt namn.

A B C D E F G H

I J K L M N O P

Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

5 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB
ARBETA MED ORD FRÅN TEXTEN.

Vilken är en korsspindel? Ringa in.

Vad äter korsspindeln? Ringa in.

6 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB
ARBETA MED ORD FRÅN TEXTEN.

Rita ett spindelnät.

Vilka fiender har spindlar? Ringa in.

7 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB
ARBETA MED ORD FRÅN TEXTEN.

Hökens vingar är ett läromedel för förskoleklass där eleverna får uppleva vad läsning är. De får lyssna till högläsning och samtala om både berättande texter och sakprosatexter. Texterna är nära elevernas vardag. Både små och stora händelser skildras och igenkänningsfaktorn är hög.

Elevpaketet består av en arbetsbok samt ett digitalt läromedel med en ettårskod. I arbetsboken arbetar eleverna med innehållet från texterna. De tränar på att följa en instruktion, övar på sin läsförståelse och att skapa egna inre bilder. Arbetsuppgifterna är utformade både för elever som är nybörjare i sin läsutveckling men också för de som har kommit en bit på väg. I det digitala läromedlet arbetar eleverna med ord- och läsförståelse, rimord, bokstäver samt räkneord.

I Hökens vingar ingår ett Lärarpaket med högläsningstexter och en arbetshandledning för varje text. Det finns också ett teoretiskt kapitel om högläsning och hur textbearbetning kan genomföras i elevgruppen. I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarpaket finns illustrationer att projicera före, under och efter högläsningen samt förberedda genomgångar som underlättar arbetet med att bygga upp elevernas förförståelse för texten, samtala kring innehållet och bearbeta texten tillsammans.

studentlitteratur.se

I elevens digitala läromedel kan eleven:

• träna ordförståelse

• arbeta med interaktiva övningar som utgår från ljud och bild

• se varje sida, precis som i den tryckta boken

• lyssna på högläsningstexterna

Missa inte att aktivera koden som du hittar på omslagets insida till detta provexemplar. Provexemplaret ger dig tillgång till kapitel 1 och 2 i det digitala läromedlet i tre månader.

Titta närmare på lärarpaketet

Här följer nu sidor ur Hökens vingar Lärarpaket som består av en lärarhandledning och digitala resurser.

LÄRARHANDLEDNINGEN

Lärarhandledningen inleds med ett fylligt kapitel som tar upp teori och forskning om högläsning. Därefter följer alla texter med lektionsplaneringar samt illustrationer att visa under högläsningen. Arbetet med texterna gör att eleverna får lyssna till dem vid flera tillfällen och bearbetar innehållet på olika sätt. TIll varje text kommenteras hur undervisningen relaterar till Skolverkets kartläggning i förskoleklass.

DIGITALA RESURSER

De digitala resurserna innehåller förberedda genomgångar och kopieringsunderlag. Här finns också alla högläsningstexter så att ni kan lyssna till inläsningen istället för att du läser högt.

Tänk på att detta provexemplar även ger dig tillgång till kapitel 1 och 2 av lärarpaketet digitalt. Genom att klicka på symbolerna får du tillgång till förberedda genomgångar och andra digitala resurser.

Art.nr 40311

ARPAKE T

Ann S. Pihlgren

Studentlitteratur AB Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

BILDKÄLLOR

Shutterstock.com: 62, 99, 100, 135, 143, 159, 160, 161, 166, 173, 187

Ann S. Pihlgren: 134

Thron Ullberg: 152

TEXTKÄLLOR

136–137 ur "En Myras liv" av Linn Gottfridsson, Rabén & Sjögren

144–146 ur "Loranga" av Barbro Lindgren, Rabén & Sjögren

164 "Böcker ska blänka som solar" © Lennart Hellsing – licensierat genom ALIS

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Maria Heimer

Illustrationer: Johan Unenge, Moa Graaf

Formgivning: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Art.nr 40311

ISBN 978-91-44-13138-2

© Författarna och Studentlitteratur AB 2019

Upplaga 1:1

Printed by Eurographic Group, 2019

Lucia – JOHAN UNENGE 84 Första dagen – JOHAN UNENGE 25 Den viktiga högläsningen – teori och forskning 7 Välkommen till Hökens vingar 4 Hare – KARIN DANIELSSON 91 Spindel – KARIN DANIELSSON 34 Istappen – SOFIA JOHANSSON 99 Höstruskigt – JOHAN UNENGE 42 Bokstavskompisar – JOHAN UNENGE 107 Pannkakan – EN FOLKSAGA 51 Kattuggla – KARIN DANIELSSON 115 Räv – KARIN DANIELSSON 63 Solskatten – JOHAN UNENGE 121 Gula pennor – JOHAN UNENGE 71 Fjärilen 129 Djurrim – EVA NORINDER 78 Bästis-Henny – LINN GOTTFRIDSSON 135 Landskampen – BARBRO LINDGREN 143 Barbro Lindgren 152 Sifferrim – EVA NORINDER 159 Måsen – SOFIA JOHANSSON 166 Min nya cykel – MAGNUS LJUNGGREN 173 Illustrationer till texterna 194

Förberedelser

För att eleverna ska få stöd i erövrandet av språk och literacy behöver den högläsande läraren vara engagerad, trovärdig och övertygande (Hoel, 2008). Högläsningen är en performativ aktivitet, högläsaren gestaltar och ger liv åt bokens innehåll (Rhedin, 2013). Det kräver att läraren förbereder högläsningsstunden. I lärarhandledningen till Hökens vingar får läraren förslag på aktiviteter med eleverna i anslutning till texterna. Här nedan följer också två checklistor som läraren kan använda vid framtida planeringar av högläsning av andra texter.

Förbereda högläsning av skönlitteratur

Läraren kan exempelvis använda följande punkter för att förbereda högläsning av skönlitteratur (Pihlgren, 2015):

1. Börja med att läsa igenom texten själv och fundera över vad den handlar om:

a. Var finns dramatiska höjdpunkter? Var vänder eller förändras berättelsen?

b. Vilka olika känslor förmedlas? Vilka reaktioner kan texten tänkas ge hos eleverna?

2. Läs igenom berättelsen högt på egen hand, gärna framför spegeln:

a. Prova olika röstlägen, tonfall och tonhöjd.

b. På vilket sätt kan karaktärerna illustreras genom hur deras olika röster låter?

c. Tempo: Var behöver läsningen gå snabbare för att beskriva det som händer? Var behöver den gå långsammare? Var behöver pauser läggas in för att öka spänning eller intresse?

3. Därefter antecknas hur elevernas läsupplevelse kan underlättas (jfr. Cummings, 2000):

a. Fokus på innehåll – presentera boken så att innehållet blir begripligt:

i. Vad ska ett inledande samtal före läsningen ta upp för att skapa förförståelse för innehållet (bildpromenad, bakgrundsinformation, inledande frågeställning)?

ii. Vilka lässtopp kommer att hjälpa eleverna i textens föreställningsvärld? Anteckna gärna möjliga frågeställningar med blyerts i kanten av texten (se också tabellen på nästa sida).

b. Fokus på språk – ord och meningar i texten. Vilka kan behöva uppmärksammas?

c. Fokus på språkanvändning – elevernas deltagande i dialog:

i. Hur och när kan eleverna vara med och uttrycka sin förståelse? Hur kan elevernas egna frågor tas tillvara?

4. Vilka aktiviteter kan göras som efterarbete för att fördjupa förståelsen?

20

5. Fundera över hur många läsningar av texten som ska genomföras: a. Vilka aktiviteter ska göras vid vilken läsning?

En del av lärarens förberedelsearbete handlar om att formulera tolkningsfrågor som kan ställas i samband med läsningen. När högläsningen pågår kanske läraren ställer de frågor som förberetts men man behöver också lyssna på och bejaka elevernas frågor och tolkningar. Det ger dem en bild av att läsning handlar om att tänka, förstå och bli berörd (Molloy, 2002). Eleverna kanske hittar helt andra frågor att utforska. Elevernas möjligheter till egna tolkningar förstärks om läraren ställer öppna frågor, där flera svar kan vara tänkbara och där text och eventuella bilder behöver utforskas för att hitta möjliga svar. I den här tabellen finns exempel på frågor vid läsning för att underlätta elevernas förståelse av föreställningsvärldar.

UTANFÖR – PÅ VÄG IN

• Vad tror du kommer att hända?

• Hur ska det gå?

• Vad händer nu?

• Hur kan vi förstå det här?

• Vad vet vi om det här?

• Hur tror du de olika personerna känner/tänker just nu?

JÄMFÖRA MED

DEN EGNA VERKLIGHETEN

• Vad betyder det här?

• Varför händer det här?

• Vad skulle du tänka om det här hände dig?

• Skulle det kunna hända i verkligheten, tror du?

• Känner du igen det här från någon annan berättelse?

• När jag läser det här kommer jag att tänka på en sak som jag själv varit med om

RÖRA SIG INNE I FÖRESTÄLLNINGSVÄRLDEN

• Hur tror ni X känner sig just nu?

• Hur ser det ut här?

• Vad är det för en plats?

• Vad luktar det här?

• Hur smakar det?

• Kan du förklara för mig

GÅ UR FÖRESTÄLNINGSVÄRLDEN

Jag undrar

… om det var något speciellt du gillade/inte gillade?

… om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt?

… om du känner igen något? … om du ser något mönster?

• Varför har författaren skrivit det här?

• Vad måste man kunna för att förstå texten?

• Vilka saker får vi veta/inte veta?

• Den här tänker jag att man skulle kunna använda så här

21
Figur 2. Frågor vid läsning för att underlätta förståelse av föreställningsvärldar (Pihlgren, 2015).

Förbereda läsning av sakprosa

Läraren kan exempelvis använda följande punkter för att förbereda högläsning av sakprosa (Pihlgren, 2015):

1. Börja med att läsa igenom texten själv och fundera över innehållet:

a. Vilken viktig information presenteras i texten?

b. Vilka frågor och intressen kan texten tänkas väcka hos eleverna?

2. Läs igenom texten högt på egen hand:

a. Vilket röstläge och tempo kommer att underlätta förståelsen av informationen?

b. Finns det textavsnitt som bör läsberättas av läraren istället för att läsas i sin helhet för att eleverna ska förstå?

3. Anteckna därefter hur elevernas läsupplevelse kan underlättas (jfr. Cummings, 2000):

a. Fokus på innehåll – presentera bokens innehåll så att informationen blir begriplig för eleverna:

b. Vad ska ett inledande samtal före läsningen ta upp för att skapa förförståelse för innehållet (bildpromenad, bakgrundsinformation, samla upp elevernas frågor om området)?

c. Vilka lässtopp kommer att hjälpa eleverna till förståelse? Anteckna gärna möjliga frågeställningar med blyerts i kanten av boken.

4. Fokus på språk – ämnesbegrepp och termer i texten. Vilka kan behöva uppmärksammas?

5. Fokus på språkanvändning – elevernas deltagande i dialog:

a. Hur och när kan eleverna vara med och uttrycka sin förståelse? Hur kan elevernas egna frågor styra?

6. Vilka aktiviteter kan göras som efterarbete för att fördjupa förståelsen?

7. Fundera över hur många läsningar av texten som behöver genomföras:

a. Vilka aktiviteter ska göras vid vilken läsning?

Välja bok

Lärare och förskolepersonal har ofta pedagogiska skäl när det gäller val av högläsningslitteratur, där eleverna exempelvis möter goda exempel, föredömen, som de förväntas efterlikna eller inspireras av (Kåreland, 2010; Rhedin, 2004; Simonsson, 2004). De väljer sådant som ska passa elevernas ålder och utveckling eller som passar in i ett tema som just då behandlas. Det innebär att de ofta väljer sådana böcker som de anser vara nyttiga och utvecklande och undviker böcker som kanske oroa

22

eller utmana eleverna. Carina Fast (2007) visade i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva att förskollärare och lågstadielärare undvek att använda sig av barnens och elevernas erfarenheter från populärkulturen, trots att eleverna gärna ville använda sig av och lära sig mer om superhjältar, seriefigurer och dataspel.

Det kan också vara frestande att förenkla eller tillrättalägga komplexa eller oroande berättelser, exempelvis omarbeta genom att berätta vissa delar eller helt enkelt utesluta det man som vuxen tror är olämpligt (Rhedin, 2004). Men då riskerar man också att stora delar av innehållet går förlorat för lyssnaren. Lärarna i Fasts (2007) avhandling hade en tendens att välja böcker eller TV-program som de själva sett och tyckt om som barn, inte nya och mer utmanande berättelser, som ansågs skadliga. Lärarna tycktes se klassiker och traditionella svenska berättelser och sagor som en garanti för en högre litterär kvalitet (jfr. Kåreland, 2010). En sådan gränsdragning mellan vad som ska anses som kulturellt högt och lågt är ofta inte möjlig att göra. Om läraren istället kan uppmärksamma populärkulturen och elevernas kultur utan att för den skull släppa viktiga värden kan det hjälpa eleverna att ta avstamp i sina egna erfarenheter och utforska och bearbeta kritiskt (Fast, 2007).

Elever vill möta texter där de utmanas att tänka, känna och bearbeta (Wedin, 2011). Om högläsningen ska få de positiva effekter på språk och identitet som beskrivits tidigare handlar det om att hitta texter som intresserar eleverna och om att skapa en atmosfär runt läsandet som är lustfylld och utforskande (Lundberg & Herrlin, 2005). I texterna om Lollo och Ville möter vi exempelvis två förskoleklasselever i vardagssituationer som eleverna kan känna igen och med problem, dilemman och glädjeämnen som de troligen själva möter. Hökens vingar innehåller en blandning av skönlitterära texter och sakprosa som läraren kan inleda med. Sättet att bearbeta texter kan sedan användas med andra texter som läraren själv väljer.

Att välja en kortare text eller bilderbok för högläsning är på många sätt praktiskt, eftersom bilderna ger stöd åt förståelsen av texten och hela texten kan läsas vid samma tillfälle. Att ständigt byta högläsningsbok kan dock innebära svårigheter. En ny berättelse innebär att eleverna kan sakna förförståelse och att arbetet med att ta sig in i texten och skapa nya föreställningsvärldar försvåras eller att det mer abstrakta sakprosainnehållet blir svårbegripligt eftersom eleverna inte har tillräckligt med tid att bearbeta det. Förarbetet, dialogen vid läsningen och flera läsningar av samma bok är viktiga komponenter för att underlätta för eleven. Förförståelsen och att ta sig in i texten underlättas också om man kan läsa flera texter eller böcker i samma serie som exempelvis texterna om förskoleklasseleverna Lollo och Ville.

23

Att läsa en skönlitterär kapitelbok ställer delvis andra krav på eleverna, eftersom de måste arbeta med att utveckla sin förståelse och tolkning under en längre tid. Kapitelböckerna ger färre ledtrådar i form av bilder och läsaren måste ofta använda sin egen fantasi i högre grad för att skapa den inre föreställningsvärlden. Det betyder att läraren måste lägga längre tid på att hjälpa eleverna in i texten och också stödja genom samtal under läsningen så att eleverna får hjälp att fördjupa och utveckla sin tolkning. Å andra sidan kan eleverna stanna kvar i samma historia under en längre tid, vilket underlättar förförståelsen, eftersom de efter hand blir bekanta med omgivningen och karaktärerna och kan fokusera på att tolka händelserna.

I valet av skönlitterär högläsningsbok bör man alltså inrikta sig på vilken dialog om idéer och relationer som man vill att boken ska ge upphov till och vilka nya lekar och fortsatta samtalsämnen man vill att boken ska inspirera till, snarare än att fundera på vad eleverna ska lära sig av läsningen. I valet av sakprosa är istället begrepp och lärande i fokus men också elevernas dialog om sakinnehållet. Här kan också böcker väljas utifrån klassens pågående tema. Vid val av nya texter kan läraren med fördel be skolbibliotekarier/en bibliotekarie om hjälp. Bibliotekarien har stor erfarenhet av och kunskap om böcker inom olika ämnesområden och har en överblick över nyutgivna böcker.

Praktiska förutsättningar

Inför de olika textbearbetningarna kan det vara av vikt att tänka igenom hur rummet möbleras och hur teknik och material används. Vid de olika högläsningarna är det viktigt att eleverna ser eventuella bilder och gärna också texten. I den fördjupade, eftertänksamma dialogen bör deltagarna vara placerade så att de ser varandra, gärna runt samma bord eller i ring på stolar. De bör också ha hört och bearbetat texten flera gånger och gruppen bör också kunna kontrollera innehållet i text och bilder genom att texten projiceras så att alla ser under samtalets gång eller genom att eleverna har varsitt exemplar av texten.

Längden på aktiviteterna är beroende av hur intresserad gruppen blir av att utforska de idéer som texten erbjuder samt av hur läraren kan presentera texten på ett intresseväckande sätt. Det är ofta bättre att dela upp de olika aktiviteterna över flera dagar och tillfällen. Högläsning av texten bör exempelvis genomföras vid en annan tidpunkt än den fördjupande, eftertänksamma dialogen och reflektioner om samtalsregler bör hållas kort. I bildpromenaden, den eftertänksamma, fördjupande dialogen och vid den performativa högläsningen lär sig eleverna ofta mer av att aktiviteterna sker i helklass. I andra fall, som exempelvis när det handlar om att fundera över vissa tolkningar av texten eller att diskutera begrepps betydelse, kan eleverna dra nytta av att först samverka i mindre grupper.

24

Första dagen är den inledande berättelsen av sex i Hökens vingar, skrivna och illustrerade av Johan Unenge. De övriga texterna är

Höstruskigt, Gula pennor, Lucia, Bokstavskompisar och Solskatten.

Johan Unenge är barnboksförfattare och illustratör och har bland annat

skrivit och illustrerat böckerna om Eva & Adam och Hotell Gyllene Knorren.

Berättelserna i Hökens vingar är skönlitterära och handlar om Lollo och Ville och deras upplevelser i förskoleklassen. Varje berättelse är fristående men de ger tillsammans också möjlighet för eleverna att återkomma till samma föreställningsvärld

flera gånger och fördjupa sin förståelse för berättelserna och för sina egna upplevelser i förskoleklassen.

I den här första berättelsen beskrivs deras första dag i förskoleklassen.

25
Johan Unenge

Lollo och Ville var pirriga.

– Lyssna på min mage, sa Lollo. Ville lyssnade. Det bullrade där inne.

– Lyssna på min då, sa Ville. Lollo tyckte hennes lät mer.

Idag var en väldigt speciell dag.

Ville och Lollo hade väntat hela sommaren på att det skulle bli just den här dagen. Nu gick de på varsin sida om pappa. Ville höll honom hårt i handen. Lollo skuttade ett par steg framför. Hon höll inte handen. Helt onödigt, tyckte hon.

– Jag har längtat jättemycket! sa Ville.

– Jag med, sa Lollo.

Lollo tyckte att det skulle bli kul. Ville längtade efter att göra viktiga saker.

– Hoppas vi får läxa, sa Ville.

– Hoppas det finns en klätterställning, sa Lollo.

Pappa följde med dem ända fram till grinden.

– Här är det, sa han.

Han pekade på det stora huset.

– Ser ni vad det står där?

Han pekade på en skylt ovanför dörren.

Lollo kisade med ögonen.

– Jag vet, sa Ville. Det står skola.

– Man måste inte kunna läsa än, sa Lollo.

Ville och Lollo gick in på skolgården. Överallt rusade det runt massor av barn. En del var lika stora som Ville och Lollo. Och en del var jättestora.

– Jag tror det är 200 barn, sa Ville.

– Man måste inte kunna räkna än, sa Lollo.

Då hördes ljudet av en klingande klocka. Ville och Lollo tittade dit.

Där stod en tjej och en kille. De såg glada ut. De var Villes och Lollos lärare. Men de var också lärare till en massa andra barn.

Vi är 22 i vår klass, viskade Ville till Lollo när de kommit in i sitt klassrum.

HÖGLÄSNING 26 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB

Klassrummet var ett rum fullt av små bord och stolar. Alla barnen fick varsin bänk.

– Jag heter Alfred, sa killen.

– Och jag heter Janina, sa tjejen. Men ni kan kalla mig Janne. Då fnissade några av barnen. Bakom Alfred och Janina satt en stor vit tavla som man kunde skriva på. Och ovanför den satt en lång remsa med en massa bokstäver.

– Det där är alfabetet, viskade Ville till Lollo.

– Hur vet du det? sa Lollo.

Sedan lekte de en lek där alla fick säga sitt namn. En i taget. De började längst fram. Det tog jättelång tid innan det var Lollo och Villes tur. Ville satt långt bak bredvid Lollo.

– Jag heter Ville. Och jag vet hur man skriver det, sa Ville när det blev hans tur.

– Oj, det var ju fint, sa Janina.

– Lollo, sa Lollo. Och jag kan rita en kanin.

– Oj, det var ju också bra, sa Alfred.

När alla fått säga sina namn delade Alfred ut varsitt papper till alla barnen.

– Jag tänker skriva alla bokstäver som finns, sa Ville. Han log med hela ansiktet.

– Jag tänkte att alla skulle få skriva sitt eget namn och sätta på bänken, sa Alfred.

– Okej, sa Ville och skrev sitt namn. Han var nog snabbast av alla. Janina och Alfred gick runt och hjälpte alla som tyckte det var lite svårt. Lollo log inte med hela ansiktet. Hon kunde inte så många bokstäver. Till slut valde hon dem som hon tyckte var snyggast. Och sedan ritade hon en kanin.

När alla hade gjort sina namnlappar var det rast. Ville satt kvar tills Janina kom fram till honom.

– Det är bra att vila huvudet lite från allt skrivande. På skolgården sprang alla runt runt i cirklar tills Alfred klingande i klockan.

– Nu ska vi leka en lek! Om alla ställer sig på ett led.

Lollo sprang och ställde sig först.

– Vilken lek ska vi leka? sa hon.

Hon kunde inte stå still, så kul skulle det bli. Hon hoppade runt som en kanin.

– Vi tänkte ta en som heter Hökens vingar.

HÖGLÄSNING 27 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB

Och det var Lollos favoritlek. Hon var jättebra på den. Speciellt idag för hon hade en tröja med alla färger som fanns.

– Under hökens vingar, ropade Janina.

– Vilken färg? skrek alla barnen.

– Röd, sa Janina.

Och Lollos tröja hade en röd rand, så hon tog ett skutt framåt. Och så höll det på. Det spelade ingen roll vilken färg Janina ropade. Lollo hade alla.

– Jag vann! ropade Lollo.

– Jag vill gå in nu, muttrade Ville. Eftersom det var första skoldagen var den inte så lång. När de gick in i klassrummet fick alla varsin frukt.

– Kan vi inte räkna frukterna? sa Ville. Men det skulle de inte. De skulle bara äta dem och sen var den första skoldagen slut.

När de kom ut på skolgården fick de syn på pappa borta vid grinden.

– Hur var er första skoldag? frågade han och satte sig på huk framför dem.

– Det var för mycket lek, sa Ville.

– Nä, det var för mycket siffror och bokstäver, sa Lollo.

Pappa rynkade pannan.

– Men vet ni vad?

– Nä, sa Ville och Lollo i mun på varandra.

– Skolan kanske kan vara både lek och siffror och bokstäver.

– Kanske det, sa Ville.

– Jo, det förstås, sa Lollo.

– Så ni vill gå dit imorgon också?

– Ja, om det är mer lek, sa Lollo

– Och mer siffor och bokstäver, sa Ville.

Det lovade pappa att det skulle bli.

HÖGLÄSNING 28 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB

OMRÅDEN SOM BESKRIVS I SKOLVERKETS KARTLÄGGNINGSMATERIAL

och som särskilt fördjupas i övningarna är följande: (Skolverket, 2019)

• Kan berätta sammanhängande om något hon eller han varit med om.

• Kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår.

• Visar intresse för vad andra säger.

• Kan förstå en enkel instruktion.

• Visar intresse för högläsning.

• Kan delta i samtal om text och bild.

• Visar intresse för bokstäver.

• Kan namnge bokstäver.

• Kan skriva sitt eget namn.

• Kan urskilja första språkljud i ord.

• Kan dela upp enkla ord i språkljud.

• Kan koppla samman bokstäver med deras språkljud.

AKTIVITET 1

Förbereda förståelse och första högläsning

1. FÖRBEREDANDE DISKUSSION

Låt eleverna diskutera i mindre grupper under några minuter: Vad längtade du efter att få göra när du kom första dagen till förskoleklassen?

Fånga upp några av gruppernas tankar i storgrupp.

2. INTRODUKTION OCH BILDPROMENAD

Introducera berättelsen genom att berätta vad den handlar om, att ni kommer att läsa fler berättelser om Lollo och Ville och lite om författaren Johan Unenge och hans produktion. I de digitala resurserna finns förberedda genomgångar att använda under introduktionen.

TAVLA 1 – Johan Unenge

Titta tillsammans på bilden och berätta om författaren och illustratören Johan Unenge.

TAVLA 2 – Johan Unenges produktion

Titta tillsammans på bokomslagen och samtala om Johan Unenges produktion. Hotell Gyllene Knorren – Tillsammans med författaren Måns Gahrton har Johan Unenge skrivit böckerna om Hotell Gyllene Knorren. De handlar om en knasig familj som köper ett hotell på landet. Men

29

det blir inte riktigt som familjen Rantanen tänkt sig. Hotellet har inga gäster, familjen har ont om pengar och det sägs spöka i ett av hotellrummen. Författarna skrev även manus till julkalendern om Hotell Gyllene Knorren som sändes 2010.

TAVLA 3 – Johan Unenges produktion

Johan Unenge och Måns Gahrton har även skrivit bilderböckerna om Alla barnen. Böckerna handlar om en stor familj med många barn. Böckerna handlar till exempel om när familjen ska fira jul, när barnen får ett syskon och när de ska gå och lägga sig. Böckerna är skrivna på rim.

TAVLA 4 & 5 – Berättelsens illustrationer

Visa berättelsens illustrationer på storbildsskärm. Låt eleverna under visningens gång diskutera vad historien kan tänkas handla om.

TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll.

3. HÖGLÄSNING

Genomför första högläsningen som en performativ högläsning, se Förbereda högläsning av skönlitteratur, punkt 1–2.

AKTIVITET 2

Andra högläsningen

Vid nästa tillfälle genomförs högläsningen med lässtopp, där lärare och elever kan ställa frågor till texten. Här är några förslag på frågor att ställa (för fler frågor se figur 2 i Förbereda högläsning av skönlitteratur).

TAVLA 1 – Samtalsfrågor

• Varför känner sig Lollo och Ville pirriga? Hur känns det?

• Varför tror ni barnen fnissar när Janina säger att de kan kalla henne Janne?

• Vad tyckte Lollo och Ville om den första dagen?

TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll.

30

AKTIVITET 3

Språk- och begreppsförståelse

Här genomförs tre aktiviteter där eleverna fördjupar sin förståelse för textens innehåll, för begrepp och kategorisering. Här genomförs också de övningar som finns i elevernas arbetsbok.

1. VAD ÄR LEK?

Den här övningen har som syfte att problematisera och tydliggöra för eleverna att ett begrepp som exempelvis ”lek” har en rik innebörd och kan förklaras på många sätt.

Placera gärna eleverna i halvcirkel runt storbildsskärmen. Är ni två lärare kan den ena leda dialogen och den andra anteckna elevernas idéer i en tankekarta. Använd förslagsvis den tomma tankekartan som finns som förberedd genomgång i de digitala resurserna.

TAVLA 1 – Tankekarta

Det här är ett exempel på hur tankekartan kan se ut. Diskussionen i gruppen ger säkert upphov till många andra förslag. Det är viktigt att den tankekarta som växer fram utifrån dialogen i gruppen speglar elevernas egna tankar och idéer.

TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll. Jag bestämmer reglerna.

Reglerna finns redan.

Regellekar Låtsaskompis

Man viskar något. Man frågar: Ska vi leka?

Man börjar leka själv.

BÖRJAR

BESTÄMMA OM LEKEN

Man börjar leka något annat.

Man säger: Nu slutar vi.

ENSAMLEK

LEKAR MED ANDRA

Vi bestämmer regler tillsammans.

Finns i leksakskatalog och leksaksaffär.

SLUTAR

Man går iväg.

PLATSER FÖR LEK

Där det finns leksaker.

Spännande ställen Farliga ställen

LEKSAKER

Man kan göra egna.

Man kan använda riktiga saker.

Rasten och skolgårdsläraren

31
LEK

Låt eleverna arbeta fram tankekartan i diskussion utifrån frågorna: Vad är egentligen lek? Hur vet man att något är en lek? Följdfrågor att ställa under dialogen kan vara:

• Kan man leka ensam? Med andra?

• Hur vet man att en lek börjar? Slutar?

• Hur gör man för att bestämma vad man ska leka?

• Finns det regler i lekar? Vem bestämmer reglerna?

• Vad är leksaker? Hur kan de användas?

• Kan alla leka? Kan alla leka med alla? Kan vuxna leka?

• När leker man? Var leker man?

Spara tankekartan till efter leken i undervisningsaktivitet 2.

Lek under hökens vingar med klassen. Gå igenom reglerna gemensamt i klassrummet först. Reglerna finns i de digitala resurserna.

TAVLA 1 – 8 – Regler för leken Under hökens vingar

1. Välj en hök som ställer sig på mitten av planen där ni ska leka.

2. Övriga deltagare ställer sig i ena änden av planen.

3. Höken ropar: Under hökens vingar kom!

4. De andra svarar: Vilken färg?

5. Höken väljer en färg och ropar ut färgen.

6. Nu springer alla andra över till den andra sidan av planen och höken försöker kulla dem. De som har kläder med färgen som höken valt är immuna och klarar sig.

7. De som blir kullade blir också hökar i nästa omgång.

8. Leken fortsätter tills det bara finns en deltagare kvar. Den blir ny hök i nästa lek.

Frågor som kan ställas under genomgången kan vara:

• Vad är en hök?

• Vad betyder det att man blir immun?

• Varför heter leken ”Under hökens vingar”, tror ni?

Lek därefter leken, gärna utomhus på en större yta. Låt gärna lekstunden övergå i friare lek efter ett tag. Återsamlas i klassrummet efter lekstunden och diskutera, se över och utveckla er tankekarta utifrån följande frågeställningar:

• Upptäckte vi något om lek som vi inte har tagit med i vår tankekarta?

• Vad är skillnaden mellan lek och arbete?

• Vilka lekar och vilka arbeten gör vi i vår klass?

3. ARBETSBOKEN

Introducera arbetsboken för eleverna. Arbetsboken ger eleverna möjlighet att följa en instruktion, träna läsförståelse, öva bokstavskunskap och illustrera. Gå igenom de första uppgifterna i arbetsboken, sidan 4–5.

32
2. LEKA ”UNDER HÖKENS VINGAR”

AKTIVITET 4

Fördjupad, eftertänksam dialog

Vid det fjärde tillfället genomförs en eftertänksam dialog där eleverna får tolka och fördjupa sin förståelse av textens innehåll. Möblera så att alla kan se varandra. Här nedan följer förslag på frågor som läraren kan ställa till elevgruppen. Alla frågor kanske inte ställs, det är beroende av vad som kommer upp i dialogen.

Vad får vi veta om Lollo? Hurdan är hon? Varför tycker Lollo att det borde vara mer lek?

Vad får vi veta om Ville? Hurdan är han? Varför tycker Ville att det borde vara fler bokstäver och siffror?

Varför tror ni att lärarna Alfred och Janina väljer att låta barnen göra de olika saker som de gör den här första dagen?

Hur tror du det kommer att gå för Lollo och Ville i fortsättningen i förskoleklassen? Varför?

AKTIVITET 5 Efterarbete av texten

Använd elevernas namn till att arbeta med bokstäver i syfte att sortera och koppla bokstav och ljud. Texta elevernas namn på remsor av papper, ett namn på varje remsa. Ta också med Lollo och Ville bland namnen. Gör följande tillsammans:

Sätt upp alla namnlappar på en vägg eller tavla så att alla kan se dem. Be eleverna att föreslå hur de ska grupperas och föreslå också själv. Låt eventuellt en eller två frivilliga elever utföra sorteringen med hjälp av de andras instruktioner. Gör om grupperingarna utifrån flera olika sätt. Några förslag kan vara:

• Samma begynnelsebokstav

• Antal stavelser (klappa stavelserna)

• Antal bokstäver

• Verkliga och påhittade personer

• Sätt som eleverna hittar på

• Och så vidare …

Diskutera efteråt: Vilka sätt att sortera var lätta? Vilka var svåra?

Genomför gärna diskussionen med hjälp av tankeredskapet EPA (Ensam, Par, Alla): Var och en får först tänka efter själv en liten stund, därefter samtalar eleverna i par om vad de har lärt sig och slutligen gemensamt i storgrupp. På så sätt får alla elever möjlighet att diskutera sin förståelse.

33

Spindel är en sakprosatext – en faktatext om korsspindlar, deras egenskaper och levnadssätt. Texten är relativt faktatät och har en del begrepp som behöver bearbetas för att eleverna ska förstå texten.

34
Karin Danielsson

Korsspindeln är vanlig i hela Sverige. Den trivs både inomhus och utomhus. Den har fått sitt namn för att den har vita prickar som bildar ett kors på ryggen.

Korsspindeln är ett rovdjur, en liten giftspindel, som fångar sin föda i ett nät. Trådarna i nätet är klibbiga så att bytet lätt fastnar. Om till exempel en fluga har fastnat i nätet känner spindeln det med hjälp av en signaltråd. Då skyndar spindeln till bytet för att bedöva det med sitt gift. Om spindeln är hungrig äter den genast upp flugan. Är spindeln däremot mätt, spinner den in flugan i en tråd i spindelnätet för att spara flugan till ett senare tillfälle. Nätet kan på så sätt fungera som ett skafferi till spindeln med små paket av döda byten. Korsspindeln äter mest flugor, myggor, mindre insekter och spindlar. Den suger ut vätskan ur sina byten och lämnar bara skalen kvar.

När hanen ska uppvakta honan för att para sig med henne har han ofta med sig en ”present” i form av en insekt så att honan inte tar honom för ett byte. Efter parningen måste hanen skynda sig iväg. Annars är det stor risk att honan äter upp honom. På hösten lägger honan sina 300–400 ägg på en skyddad plats, till exempel under barken på ett träd. Ungarna kläcks när det blir vår. De klarar sig helt själva.

Spindlar har många fiender. Fåglar, grodor och ödlor äter spindlar.

HÖGLÄSNING 35 KOPIERING FÖRBJUDEN STUDENTLITTERATUR AB

OMRÅDEN SOM BESKRIVS I SKOLVERKETS KARTLÄGGNINGSMATERIAL och som särskilt fördjupas i övningarna är följande: (Skolverket, 2019)

• Kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår.

• Visar intresse för vad andra säger.

• Kan förstå en enkel instruktion.

• Visar intresse för högläsning.

• Kan delta i samtal om text och bild.

• Kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler.

AKTIVITET 1

Förbereda förståelse och första högläsning

1. GISSA LEDTRÅDAR

Använd ledtrådar och bild för att låta eleverna tillsammans diskutera och gissa vilket djur texten handlar om. Bilden finns som förberedd genomgång i de digitala resurserna.

TAVLA 1 – Vem bor här?

Titta tillsammans på bilden och berätta följande ledtrådar: Jag har åtta ben. Jag bygger mitt nät på två timmar. Det går åt 75 meter tråd till nätet. Gissa vem jag är!

2. BILDPROMENAD

Titta därefter på bilderna till texten tillsammans och läs texten: Vet du att:

Korsspindeln är ett litet rovdjur som fångar sin föda i sitt nät. Den äter mest flugor och myggor.

TAVLA 1 – Spindelnät

TAVLA 2 – Korsspindel

3. HÖGLÄSNING

Genomför första högläsningen av huvudtexten Spindel som en performativ högläsning, se Förbereda högläsning av sakprosa, punkt 1–2.

36

AKTIVITET 2

Andra högläsningen

Vid nästa tillfälle genomförs högläsningen med lässtopp, där lärare och elever kan ställa frågor till texten. Här är några förslag på frågor att ställa:

• Vad menas med att spindeln är ett rovdjur?

• Hur går det till när spindeln fångar sitt byte?

• Vad menas med en signaltråd?

• Varför ger hanen honan en present? Är det ett bra sätt?

• Varför tror ni att spindeln lägger så många ägg?

• Varför är det en sådan skillnad mellan hanens och honans storlek, tror ni? Vilka olika förslag kan vi ha?

• Hur kan man se skillnad på ett spindeldjur och en insekt?

• Har någon sett en korsspindel i verkligheten? Berätta.

AKTIVITET 3

Språk- och begreppsförståelse

Vid tredje tillfället fördjupar eleverna sin förståelse av texten genom att bearbeta begrepp, genom att sortera insekter och spindeldjur och genom att mäta och uppskatta. Här genomförs också de övningar som finns i elevernas arbetsbok.

1. BEGREPPSFÖRSTÅELSE

Elevernas förståelse av begrepp som rovdjur, klibbig, bedöva, spinna, skafferi, vätska och bark. Gör en kolumn för bilder och en för begrepp. I flerspråkiga klasser kan fler kolumner för alla klassens språk läggas till. Tabellen finns i de digitala resurserna. BILDER

37
TIGRINJA
ENGELSKA rovdjur klibbig bedöva spinna skafferi vätska bark
SVENSKA
FINSKA

Visa eleverna hur de kan söka bilder på nätet som kan illustrera begreppet. Genomför sökningarna gemensamt. Låt eleverna besluta vilken bild som ska illustrera begreppet och klistra in bilden i illustrationsrutan.

I flerspråkiga klasser kan elever med gemensamt språk arbeta tillsammans för att översätta och med hjälp av läraren skriva in orden i respektive kolumn. Här kan arbetet fortgå under veckan och modersmålslärare och vårdnadshavare involveras. När listan är sammanställd får eleverna förklara de olika begreppen för varandra.

2. PARA IHOP ORD

Para tillsammans ihop rätt ord med rätt bild i den förberedda genomgången.

TAVLA 1 – rovdjur

TAVLA 2 – spinna

TAVLA 3 – skafferi

TAVLA 4 – vätska

TAVLA 5 – bark

3. SORTERA SPINDLAR OCH INSEKTER

Sortera bilder på spindeldjur och insekter i så många olika kategorier som ni kan komma på. Förbered genom att klippa ut några uppsättningar av insekts- och spindeldjursbilderna som finns i de digitala resurserna. Ett alternativ är att först göra en exkursion utomhus där klassen får fotografera spindlar och insekter som de hittar. Då kan elevernas egna fotografier användas vid sorteringen.

Dela in eleverna i grupper och låt dem få en uppsättning om tolv bilder i varje grupp. Uppmana dem att göra en första sortering utifrån frågan: Hur kan ni sortera de här djuren så att de som liknar varandra hamnar i samma hög?

Låt grupperna genomföra en första sortering. Låt dem därefter berätta för alla hur de har gjort. Skapa en egen tavla där du skriver upp vilken princip som de använt vid sorteringen.

TOM TAVLA

Här kan du skriva vilka principer som de använt vid sorteringen, till exempel:

• Färg

• Storlek

• Spindeldjur och insekter

• Och så vidare …

38

Uppmana alla grupper att sortera utifrån en kategorisering, exempelvis färg. Diskutera resultatet i storgrupp – har alla sorterat djuren på samma sätt? Genomför ytterligare en gemensam sortering utifrån kategorierna spindeldjur och insekter. Eleverna kan också uppmanas att hitta ännu fler sätt att sortera bilderna på. Diskutera efteråt:

• Vilket var det lättaste sättet att sortera på?

• Vilket var det svåraste?

Genomför gärna diskussionen med hjälp av tankeredskapet EPA (Ensam, Par, Alla): Var och en tänker först efter själv en liten stund, därefter samtalar eleverna i par om vad de lärt sig och slutligen gemensamt i storgrupp. På så sätt får alla elever möjlighet att ta ställning till sin egen kunskapsutveckling.

4. MÄTA OCH UPPSKATTA

Mät och uppskatta måttangivelserna i texten. Den här övningen kan gärna göras utomhus, exempelvis i samband med en exkursion. Låt eleverna först uppskatta:

• Hur långt är 9 mm (hanen) tror ni? Hur långt kan 18 mm vara (honan)?

• Hur långt är 75 m (tråden som går åt till nätet)?

Mät därefter upp de olika längderna med hjälp av linjal och mäthjul. Låt eleverna därefter diskutera:

• Vad vet vi nu om spindlar som vi inte visste tidigare?

5. ARBETSBOKEN

Introducera uppgifterna i arbetsboken för eleverna, sidan 6–7. Arbetsboken ger eleverna möjlighet att följa en instruktion, träna på sin läsförståelse samt att skapa egna inre bilder.

AKTIVITET 4 Fördjupad, eftertänksam dialog

Vid det fjärde tillfället genomförs en eftertänksam dialog där eleverna får tolka och fördjupa sin förståelse av textens innehåll. I den här dialogen används fyra bilder som alla relaterar till spindlar: bokens illustration av korsspindeln, ett spindelnät, Spiderman – en tecknad superhjälte samt konstverket Maman (= Mamma) av konstnären Louise Bourgeiose från 1999. Konstverket står utanför Guggenheimmuseet i Bilbao i Spanien. Det är gjort av brons, marmor och rostfritt stål och är elva meter och 60 centimeter högt.

39

Bilderna finns i de digitala resurserna, dels i en förberedd genomgång dels att ladda ned och skriva ut till eleverna.

TAVLA 1 – Korsspindeln

TAVLA 2 – Spindelnät

TAVLA 3 – Spiderman

TAVLA 4 – Konstverket Maman (Fotograf: Jan Lennart Börjesson)

Möblera så att alla kan se varandra. Presentera de fyra bilderna för eleverna genom att visa dem på storbildsskärm. Eleverna kan också ha varsin kopia av bilderna. Här nedan följer förslag på frågor som läraren kan ställa till elevgruppen. Alla frågor kanske inte ställs, det är beroende av vad som kommer upp i dialogen.

Vad av det vi ser på bilderna skulle du bli mest glad av att möta?

Vad skulle du bli mest rädd av att möta?

Vilka likheter finns mellan det som vi ser på bilderna? Vilka skillnader?

Om du skulle välja tre som hör ihop och en som ska tas bort, vilken skulle du välja att ta bort? Motivera! Finns det fler sätt att tänka?

På vilket sätt liknar Spiderman en riktig spindel? På vilket sätt liknar han inte en riktig spindel?

Skulle Spiderman kunna finnas på riktigt?

Om du fick välja att bli en insekt eller en spindel, vilken skulle du då välja att bli?

AKTIVITET 5

Efterarbete av textens idéer

Tillverka superhjältar med pratbubblor som efterarbete för att befästa kunskaperna om spindlar och insekter, fantisera och skapa samt kommunicera. Material att använda kan vara: flörtkulor, styrolitkulor eller modellera som kropp, piprensare som ben, tandpetare som antenner, plastfickor att klippa som vingar, silkespapper till fjärilsvingar och pärlor som ögon. Låt eleverna fundera över följande frågor:

• Om du fick välja att bli en superhjälte som liknar en insekt eller en spindel, vilken skulle du då välja att bli?

• Vilka superkrafter skulle du låna från spindeln eller insekten?

• Vad skulle du heta som superhjälte?

40

Använd gärna tankeredskapet EPA (Ensam, Par, Alla).

Låt därefter var och en göra en skiss av hur superhjälten skulle kunna se ut. Låt dem därefter diskutera varandras idéer två och två utifrån frågorna:

• Vilka idéer är intressanta i våra skisser?

• Hur kan vi utveckla skisserna?

Låt eleverna revidera sina skisser och därefter bygga sina superhjältar, men utan huvud. Fotografera elevernas ansikten och klistra upp på papp samt fäst dem på kroppen. I den förberedda genomgången finns ett exempel på hur en superhjälte skulle kunna se ut.

TAVLA 1 – Pratbubbla

Låt eleverna tänka ut en mening att sätta som pratbubbla vid sin superhjälte. I den förberedda genomgången finns en pratbubbla att visa eleverna. Det finns också en pratbubbla att ladda ner och skriva ut, om så önskas.

TAVLA 2 – Superhjälte

Presentera gärna de färdiga superhjältarna i en utställning.

Tematiskt arbete

Den här texten kan ingå i ett tema om skogens djur tillsammans med övriga sakprosatexter om djur i Hökens vingar: Räv, Hare, Fjäril och Kattuggla. I så fall läses och bearbetas samtliga texter efter varandra. Eleverna kan i temat, förutom de föreslagna aktiviteterna till varje text, exempelvis bygga upp djurens olika boendemiljöer och skapa en utställning över djurens liv och förutsättningar.

på ytterligare högläsningsbok om korsspindeln är faktaberättelsen Spinderella Tarantella av Inger Lindahl med illustrationer av Sara Gimbergsson. Boken har en arbetshandledning för pedagoger. Arbetshandledningen finns att ladda ned från Alvina förlag.

41

Hökens vingar är ett läromedel för förskoleklass där eleverna får uppleva vad läsning är. De får lyssna till högläsning och samtala om både berättande texter och sakprosatexter. Texterna är nära elevernas vardag. Både små och stora händelser skildras och igenkänningsfaktorn är hög.

I läromedlet lär eleverna känna Lollo och Ville som börjar i förskoleklass. Eleverna får följa dem under deras första skolår, till exempel när de upptäcker bokstäver, är på utflykt och hittar en skatt. Det finns också djurrim och sifferrim som uppmuntrar till lek med språket och ett utdrag ur ”Loranga” av Barbro Lindgren.

Lärarpaketet innehåller fördjupning om högläsning och hur textbearbetning kan ske i elevgruppen, högläsningstexter och undervisningsförslag till varje högläsningstext.

I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarpaket finns följande:

• samtliga högläsningstexter inlästa

• digitala illustrationer att visa i klassrummet före, under och efter högläsningen

• förberedda genomgångar som underlättar arbetet med att bygga upp elevernas förförståelse för texten, samtala kring innehållet och bearbeta texten tillsammans.

• kopieringsunderlag att använda i bearbetningen av texterna.

I Hökens vingar ingår ett Elevpaket som består av en arbetsbok samt ett digitalt läromedel med en ettårskod. I arbetsboken arbetar eleverna med innehållet från texterna. De tränar på att följa en instruktion, övar på sin läsförståelse och att skapa egna inre bilder. Arbetsuppgifterna är utformade både för elever som är nybörjare i sin läsutveckling men också för de som har kommit en bit på väg. I det digitala läromedlet arbetar eleverna med ord- och läsförståelse, rimord, bokstäver samt räkneord.

Art.nr 40311
studentlitteratur.se

Lärarpaketet ger dig tillgång till digitala resurser som du kan använda direkt i ditt klassrum. Till exempel kan du visa kapitlets bilder på en tavla samtidigt som du läser berättelsen.

Du har också tillgång till elevens digitala läromedel och kan via projektor gå igenom övningarna med eleverna innan de själva arbetar i sitt digitala läromedel.

Här finns också kopieringsunderlag för nedladdning.

Glöm inte att du med detta provexemplar får möjlighet att prova de digitala resurser som tillhör kapitel 1 och 2. Aktivera koden som du hittar på omslagets insida till detta provexemplar.

Författarna till Hökens vingar

FÖRFATTARE TILL LÄRARHANDLEDNINGEN

Ann S. Pihlgren

Fil. dr Ann S. Pihlgren är bland annat lärarutbildare, förskole- och skolutvecklare i flera kommuner samt forskningsledare vid Ignite Research Institute.

Ann har arbetat som förskolechef och rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Hon är aktuell med flera delar i Skolverkets Läslyft för förskolan, förskoleklassen och skolan och har bland annat deltagit i framtagandet av den nya läroplansdelen för fritidshem i samverkan med gruppen som arbetade med läroplansdelen för förskoleklassen.

Hon är författare till ett flertal pedagogiska och didaktiska böcker.

FÖRFATTARE TILL TEXTERNA FÖR HÖGLÄSNING

Johan Unenge

Johan Unenge är barnboksförfattare och illustratör och har bland annat skrivit och illustrerat böckerna om Eva & Adam och Hotell Gyllene Knorren. I Hökens vingar har Johan Unenge skrivit en skönlitterär berättelse om Lollo och Ville och deras upplevelser i förskoleklassen.

Karin Danielsson

Karin Danielsson har lång erfarenhet av att lära barn läsa och är också en känd läromedelsförfattare. I Hökens vingar har Karin skrivit faktatexter om djur.

Eva Norinder

Eva Norinder har arbetat som mellanstadielärare och har ett stort intresse för språk. I Hökens vingar har Eva skrivit rim.

Sofia Johansson

Sofia Johansson har i Hökens vingar skrivit de skönlitterära texterna Istappen och Måsen. Båda texterna har ett tydligt miljötänk och behandlar vattnets kretslopp samt nedskräpning.

Linn Gottfridsson

Linn Gottfridsson är författare till den skönlitterära boken En myras liv. I Hökens vingar finns kapitlet Bästis-Henny som kommer från denna bok.

Barbro Lindgren

Barbro Lindgren är författare till flera välkända skönlitterära böcker. I Hökens vingar finns kapitlet Landskampen från hennes bok Loranga. Vi har också inkluderat en sakprosatext om författaren Barbro Lindgren som handlar om hennes författarskap och vad som inspirerat henne.

Magnus Ljunggren

Magnus Ljunggren har skrivit flera barn- och ungdomsböcker. I Hökens vingar har han skrivit en kort skönlitterär text i tre kapitel som heter Min nya cykel

FLER NYHETER FÖR FÖRSKOLEKLASS

Våra basläromedel består av smarta elevpaket som innehåller både digitalt läromedel och tryckt bok.

Upptäck hela vårt sortiment och läs mer på studentlitteratur.se/laromedel/forskoleklass

Kontakta oss

Vill du veta mer om något av våra läromedel eller ha hjälp att komma igång med ditt digitala läromedel?

Kontakta oss, vi hjälper dig gärna!

studentlitteratur.se/kontakta-salj

Andra förskoleklass-titlar

Hökens vingar är ett läromedel för förskoleklass där eleverna får uppleva vad läsning är. De får lyssna till högläsning och samtala om både berättande texter och sakprosatexter. Texterna är nära elevernas vardag. Både små och stora händelser skildras och igenkänningsfaktorn är hög.

Elevpaketet består av en arbetsbok samt ett digitalt läromedel med en ettårskod. I arbetsboken arbetar eleverna med innehållet från texterna. De tränar på att följa en instruktion, övar på sin läsförståelse och att skapa egna inre bilder. Arbetsuppgifterna är utformade både för elever som är nybörjare i sin läsutveckling men också för de som har kommit en bit på väg. I det digitala läromedlet arbetar eleverna med ord­ och läsförståelse, rimord, bokstäver samt räkneord.

I Hökens vingar ingår ett Lärarpaket med högläsningstexter och en arbetshandledning för varje text. Det finns också ett teoretiskt kapitel om högläsning och hur textbearbetning kan genomföras i elevgruppen. I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarpaket finns illustrationer att projicera före, under och efter högläsningen samt förberedda genomgångar som underlättar arbetet med att bygga upp elevernas förförståelse för texten, samtala kring innehållet och bearbeta texten tillsammans.

Bättre tillsammans ännu

Lärarpaketet frigör tid som du kan ge till eleverna istället. Prova lärarpaketets digitala resurser på studentlitteratur.se/lararpaket

Art.nr 40312 FX studentlitteratur.se
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.