Continious Forestry Education Mobility: Hållbart skogsbruk.
– Studiebesök från Tyskland.
Brandtankar som höjer säkerheten.
Älgskötsel – Åtgärder för att minska betesskador.
Märråbäckskojan................................
Brandtankar som höjer säkerheten..............................................
Älvdalens företagsmässa..............
Rekryteringslots
Instagramvecka.....................................
Älgskötsel...............................................
Vår visions- och
Ännu en tillväxtperiod börjar gå mot sitt slut. För ovanlighetens skull blev det en vanlig sommar, ni vet en sådan där sommar med lite halvkyligt väder till och från och en hel del regnskurar. Men sommaren inleddes med en mycket torr maj, faktiskt torrare än brandåret 2018 och vi var väl förberedda på att brandrisken skulle bli hög under en längre tid.
Vi har satsat mycket på att själva kunna bekämpa bränder när de uppstår. Vi har vattenpumpar och brandslang i flertalet fordon och jobbar löpande med utbildning av personal i hantering av utrustning och att nöta in rutiner i händelse av brand. Längre fram i tidningen kan ni läsa mer om de brandtankar som en av våra entreprenörer själv konstruerat. Passa också på att fördjupa er mer i brandsäkerhetsarbetet genom att skanna QR-koderna i detta nummer.
Under de senaste åren och troligen en tid framöver så ramlar det ner nya EU-direktiv och lagförslag som på ett eller annat sätt kommer att påverka skogsbruket i Sverige. Många av dessa förslag utgår från helt andra skogliga ekosystem och en annan typ av skogsbruk jämfört med vårt och vissa förslag blir på grund av det något märkliga. Vår näringspolitiske talesperson i Sveriges Allmänningsskogars Förbund har varit på plats i Bryssel och kunde vittna om att kunskapen om nordiskt skogsbruk är ganska låg bland EU´s tjänstemän vilket de själva också vittnar om.
Det är en av anledningarna till att vi tog emot tyska skogsstudenter under sommaren för att ge dem en bild på plats för det miljövänliga skogsbruk som vi bedriver. Förhoppningsvis har vi bidragit till att öka den europeiska kunskapen om nordiskt skogsbruk.
Mer om besöket går att läsa om på sidan fyra.
Vidare har vi nyligen informerat om ett arrendekontrakt för projektering av en större solcellspark i närheten av Trängslet på Älvdalens Besparingsskog. Tekniskt är detta projekt intressant då den kommer att nyttja samma elanslutning som Trängslets kraftverk samtidigt går det att spara energi i vattenmagasinet när solen producerar el. På detta sätt bidrar vi till den gröna omställningen både genom ökad energiproduktion och ökad energilagring.
Avkastningsmässigt så kommer en solpark också ge mer jämfört med att bedriva skogsbruk. Genom att denna typ av anläggning, om den blir av, ligger på Besparingsskogens mark så går också mer av kraftintäkterna tillbaka till människor som bor och verkar i närheten av kraftanläggningen.
Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare
Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distruberas till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalen, Särna och Idre kommuner. Upplaga 5040 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar, Nils Eliasson. Redaktör: Esmeralda Soto. Text: Esmeralda Soto, Håkan Lissman, Per-Olov Persson, Jonas Svensson, Christopher Hallström och Ulla Schutt. Fotografter i tidningen: Esmeralda Soto, Håkan Lissman, Tobbe Nilsson och Anna Dahlgren. Layout: Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, Esmeralda Soto. Omslagsbild: Esmeralda Soto. Bild baksida: Esmeralda Soto. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2024.
Vi har börjat med QR-koder.
QR-koder gör det lättare att ta del av information från hemsidor.
Så här gör du:
1. Ta fram din telefon.
2. Öppna kamerafunktionen.
3. Håll telefonen över koden, som när du ska ta ett kort.
4. Tryck på länken som visas på skärmen.
Se till att ha bra ljus och rätt vinkel på telefonen.
Under sju veckors tid har fem studenter och deras lärare Dr. Borris
Welcker varit på besök här i Sverige. Besöket var en utbytesresa från Tyskland i syfte att besöka olika skogsföretag för att få mer kunskap om hur arbetet bedrivs i Sverige. Under vecka 22 var det dags att besöka Älvdalens kommun och på torsdag morgon den 30 maj var det vår tur att visa upp Älvdalens Besparingsskog.
TEXT och FOTO: Esmeralda Soto och Håkan Lissman.
Besöket hos oss inleddes med en träff på kontoret i Älvdalen, där Håkan Lissman, samordningssystem- och råvaruansvarig för Älvdalens- och Särna-Idre Besparingsskogar, redogjorde i första hand för Besparingsskogens modell för grön infrastruktur i skogen.
Tanken är att grön infrastruktur i skogen
ska bilda ett nätverk av olika hänsyn som binder samma naturvårdshänsyn med varandra. I det här nätverket ingår skogbeklädda myrar, vattendrag och bäckar som mycket viktiga länkar mellan hänsynsområden som innehåller höga naturvärden. Håkan visade med ett bildspel hur detta nätverk sitter ihop.
Sedan berättade han också om naturvårdsbränning. En del av de områden som sparas för naturvård kan behöva någon form av naturvårdande skötsel där ambitionen är att gynna eller öka naturvärdet. Naturvårdsbränningar är en sådan åtgärd. Det är också ett krav från vår PEFC-certifiering att vi bränner en viss areal varje år. Inne på kontoret visades bilder från bränderna och vi förklarade hur det går till när man naturvårdsbränner. Detta visade sig vara något som man inte alls gör i Tyskland.
Besök vid Brynåstjärn – Biologisk mångfald och grön infrastruktur. Eftersom dagen fokuserade på grön infrastruktur var det därför relevant att visa hur det nätverk som vi visade på rummet ser ut i praktiken, i skogen. ÄB:s skog 22 väster om Evertsberg och söder om Sälenvägen har blivit något av ett demonstrationsområde för detta ändamål.
Här finns allt som ska finnas med i en grön infrastruktur. Där finns flera mycket fina naturvårdsområden av nyckelbiotopskvalité, med Brynåsen i spetsen med tall- och granskog som är mer än 200 år gammal, till fina exempel på vardaglig hänsyn, kantzoner intill myrar, myrar med skog och vattendrag (åar och bäckar) som binder ihop och skapar de naturvårdsvägar som det är frågan om.
“Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur behövs för att långsiktigt upprätthålla biologisk mångfald i våra landskap.”
- Naturvårdsverket.se
Under besöket fick våra gäster se exempel på hur de här ”vägarna” för naturvården kan se ut i den skogliga verkligheten.
Skanna QR-koden! för att ta reda på mer om grön infrastruktur.
Lidbosjön och Lilla Lövtjärn – Två olika naturvårdsbränningar. Slutligen besökte vi först ett område vid Lidbosjön som avverkades i februari 2015. På samma yta och år, i augusti, utfördes där också en naturvårdsbränning som ett försök att bränna under en tallskärm i Skogsstyrelsen sregi.
Nu, nio år efter bränningen, är marken åter täckt av grönskande bärris men en hel del träd är döda och den mycket viktiga, ur naturvårdssynpunkt, brända döda veden har skapats som ett resultat av branden.
Efter denna punkt besöktes även ett område vid Lilla Lövtjärn som naturvårdsbrändes 2023. Här var det till stora delar fortfarande svart på marken men lite bärris hade börjat att komma upp. Några björkar hade också börjat att skjuta nya skott från brända stubbar.
Continious Forestry Education Mobility (CFEM).
I Bad Segeberg ligger i Lehranstalt für Forstwirtschaft (LAF). Det är en utbildningsinstitution där de erbjuder olika utbildningar inom skogsbruk.
En av deras utbildningar är en vidareutbildning, Continious Forestry Education Mobility (CFEM), som är ett utbildningsprogram på tre år med möjlighet att utföra de sista veckorna med praktik utomlands.
Utbytespraktiken är på sju veckor och sker i samarbete med Erasmus+ där studenten själv får välja mellan ett av fyra länder som de vill spendera sin praktik i.
Skanna QR-koden! för att läsa om naturvårdsbränningen på Lilla lövtjärn från Skogen & Kraften 2023
Naturvårdsbränningar är också en del av den gröna infrastrukturen, då det är en naturvårdsskötselmetod. Längre tillbaka i tiden brann skogen oftare än nu. Många arter i skogen har därför anpassat sig till att behöva ha något substrat som har samband med bränd skog. Dessa arter har det svårare nu när det inte brinner så ofta i skogen. Därför naturvårdsbränner man idag. En viktig del är att skapa döda brända träd och
död bränd ved, eftersom vissa arter är beroende av att sådant finns i skogen för sin överlevnad.
Dagen avslutades med fika i slogboden vid Stora Lövtjärn, där pratade vi om hur dagen varit och om den varit lärorik. Till vår glädje tyckte våra besökare att det hade varit lärorikt! Dr. Borris Welcker och hans studenter var väldigt nöjda och fascinerade över hur olika vi arbetar i jämförelse med dem, att vi har naturvårdsbränning som en skötselmetod, det var en riktig hit!
Kantzoner till bäckar utgör en viktig del i den gröna infrastrukturen.
Besöket hos oss gav dem många upplevelser och intryck i fält om grön infrastruktur i praktiken som de kunde ta med sig i sitt fortsatta lärande.
Fågelhotellet är en död gammal tall som numera får fungera som boträd till många fåglar. När tiden är inne kommer vi att ta ner trädet innan det utgör någon fara för omgivningen.
– En plats för dig och fåglarna.
Märråbäckskojan är en eldpallkoja belägen efter Granbergsvägen, ungefär 20 kilometer väster om Älvdalen. Den byggdes upp igen år 2003 av Älvdalens Besparingsskog efter att den tidigare kojan brunnit ner. Den knuttimrade byggnaden är gjord av specialanpassade timmerstockar från vår egen skog. TEXT OCH FOTO: Esmeralda Soto.
Platsen är till för dig som vill koppla av från vardagsstressen och spendera tid för dig själv eller tillsammans med andra. Här finner du lugnet och kan lyssna på fågelkvitter från Märråbäckskojans “fågelhotell”, som ligger strax bredvid kojan.
Kojan är utrustad med väggfasta bänkar och matbord. Vid eldpallen kan du värma dig och laga mat. Området runt kojan erbjuder fina möjligheter till både fiske och vandringar.
Vill du hyra kojan?
Kontakta oss!
Prislista:
600 kr/dygn 3000 kr/vecka
www.besparingsskogen.se
Kontakta oss!
tel. 0251-106 95 info@besparingsskogen.se
ökar risken för skogsbränder.
– Brandtankar som höjer säkerheten vid avverkning.
Många av oss kanske minns de torra somrarna som var år 2014 och 2018, de som skapade massiva skogsbränder runt om i Sverige. Dessa bränder ledde till ett arbete för att begränsa skogsbrandriskerna. I ett samarbete med företrädare för skogsbruket, försäkringsbolag, Skogsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantbrukets skyddskommitté och Räddningstjänsten, togs det fram branschgemensamma riktlinjer för att minska antalet och omfattningen av skogsbränder orsakade av skogsbruket.
Skogsavverkning under torra perioder innebär förhöjd risk för skogsbrand då det kan bildas gnistor från tex band eller bukplåt på skogsmaskinerna. För att undvika antändning och spridning av eld måste risken för detta bedömas och åtgärder vidtas för att minimera risken. Då har vi de branschgemensamma riktlinjerna som vi följer och använder som beslutsstöd för vilka åtgärder som behöver vidtas. Dessutom har vi tagit fram Besparingsskogens egna rutiner för skogsavverkning vid hög brandrisk.
Funderingar började på hur man ytterligare kan höja säkerheten och förhindra spridning av brand med hjälp av en mobil vattentank och motorspruta. Entreprenör, Kjell Hermansson, hade en idé om att bygga brandtanken på en gammal farmartank. Åke Jönsson, anställd hos Kjell Hermanssons skogskörning AB, fick uppdraget.
”De höjer säkerheten för alla på plats och kan snabbt tas i bruk om olyckan är framme. Just snabbheten kan vara avgörande för att få stopp på spridningen av brand, men jag hoppas att den aldrig behöver användas.”
– Per-Olov Persson, Produktionsledare drivning, ÄB & SIB
Till sommarsäsongen kommer det att finnas fem mobila tankar att tillgå. Det ska även finnas en brandtank monterad på en hjullastare för buskröjning. Skulle olyckan vara framme och en skogsbrand uppstår, är brandtankarna ett bra hjälpmedel även vid eftersläckning.
Brandtanken rymmer 1000 – 1500 liter vatten, den har motorspruta och slang. Förutom att spruta vatten kan
man fylla tanken med motorsprutan. Tanken lyfts på skotaren och transporteras till lämplig plats, lättåtkomlig på avverkningstrakten, där den får stå i beredskap.
Berörd personal hos oss på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har tagit del av en brandutbildning om hur dessa tankar fungerar och hur de ska användas. På så sätt ska de som arbetar i skogen ha den kunskap som behövs för att höja säkerheten och förhindra skogsbrand i våra skogsbestånd.Vi är väldigt nöjda med hur brandtankarna utformats.
Läs mer om Riskhantering avseende brand vid skogsarbete här.
Läs mer om Rutin för skogsavverkning vid hög brandrisk här!
Älvdalens företagsmässa arrangerades 26 - 27 april i år. Under dessa dagar bjuds företag och föreningar in att delta. Företagsmässan äger rum en gång vartannat år. Mässan lockar många besökare och är ett utmärkt tillfälle för alla att visa upp sin verksamhet.
TEXT OCH FOTO: Esmeralda Soto
Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar deltog också. Dessa dagar är en chans för oss att träffa delägare och övriga besökare. Där kan vi berätta om vår verksamhet, vad vi står för och svara på eventuella frågor. I år fanns även medlemmar från allmänningsstyrelse och jordägarnämnd på plats.
Det blev givande dagar, där vi fick visa och samtala om vår verksamhet. Många deltog i våra tävlingar, “Gissa djurspår”, en barntävling och vår vuxentävling ”Vedklyvning”, tävlingarna uppskattades av alla som deltog.
Det var många av er delägare som kom fram och gav fin återkoppling på vårt sätt att presentera Besparingsskogen. Det blev många intressanta samtal.
Vill du läsa mer om Rekryteringslots?
Kolla in deras Instagram! för att se fler bilder från vår vecka. Skanna in QR-koden.
Rekryteringslots Dalarna är en ekonomisk förening som bland annat hjälper medlemsföretag med medflyttarservice, flera olika nätverk, föreläsningar och utbildningar.
Sedan 2023 är vi ett av medlemsföretagen. Alla medlemsföretag har fått chansen att visa upp sin verksamhet på deras Instagmkonto.
Under vecka 24 var det vår tur där vi tillfälligt tog över
deras Instagram för att presentera oss. Bilderna nedan visar ett axplock av vad vi har lagt upp. Vill du veta mera om Rekryteringslots samt vad vi och andra medlemsföretag visat upp på Instagram, kan du skanna QR-koderna ovan.
Älgskötsel – Åtgärder för att minska betesskador.
Älgen är ett djur som oftast lever ensam och ibland i flock, de är som mest aktiva under tidiga morgnar och kvällar när de letar efter föda. Älgar livnär sig bland annat på gräs, blad, kvistar, även knoppar och bark. På vintern är däremot tallen basföda för älgen. Detta medför dock stora problem med betesskador på tallarna.
TEXT: Esmeralda Soto, Christopher Hallström och Jonas Svensson. FOTO: Anna Dahlgren.
För att minska dessa problem försöker man hitta andra lösningar. Christopher Hallström, produktionsledare för planering samt jakt- och fiskeansvarig och Jonas Svensson, produktionsledare inom skogsvård, hos oss på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar diskuterar i dagsläget olika metoder för hur det arbetet kan genomföras.
”På de marker som är invandringsområden av älg så föryngrar vi i första hand med sådd.” – Jonas.
Det gör att man får fler trädstammar per hektar, vilket ger en större chans att några av trädstammarna ska klara sig från betesskador. Denna metod tillämpas särskilt i de områden där älgarna ofta rör sig under vintern, så kallade invandringsområden.
Skogsvårdens utmaningar. I ungskogen är strategierna ännu mer precisa. Här tar vi stor hänsyn till att inte röja bort träd av typerna rönn, asp, sälg och ek – ofta förkortat, RASE. Dessa träd är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden, men också för älgens betning då dessa är några av älgens favoriter.
– Vi arbetar för att höja lövträdsandelen i bestånden, förklarar Jonas. På magra marker så röjer vi inget löv. Vi eftersträvar att höja mängden viltfoder i markerna.
Trots dessa åtgärder är älgskadorna ibland svåra att undvika. Ett exempel på det är Björnådalen på Särna-Idre Besparingsskog, där nära 200 hektar skog förstördes av betning. Det var områden där vi skulle ha genomfört röjning i år, men på grund av de omfattande skadorna tvingas vi nu börja om med ny markberedning och plantering.
Planering för viltfoder.
Nu planerar vi för hur man kan underlätta för älgen att hitta mat. Ett sätt kan vara att utföra slutavverkningar och gallringar vintertid inom invandringsområden. Det är då älgarna är mest beroende av att hitta lättillgänglig föda.
– Vid avverkning sommartid så kommer det ner mat i form av grenar och toppar av tall till marken, vilket uppskattas av älgen. Vid snörika vintrar försvinner tyvärr den maten ganska fort då riset täcks av snö, förklarar Christopher.
För att förlänga betesperioden även vintertid är ett annat förslag att skapa
större rishögar och lämna kvar några grövre talltoppar på marken. Dessa skulle kunna sticka upp ovanför snötäcket och ge älgarna längre tillgång till föda under vintermånaderna.
Fortsatt bruk av skogen är nyckeln.
En av de avgörande faktorerna för att kontrollera älgstammen är att hålla koll på hur mycket skog som avverkas. Den sammanlagda hyggesarealen påverkar direkt hur stor älgstam skogsområdet kan försörja. Om inte tillräckligt mycket skog avverkas kommer älgarna att söka sig till unga skogsplantor, vilket leder till stora
skador. Jonas säger att: – Det är viktigt att man även håller de avskjutningsmål som viltförvaltningen satt upp för att ha skador och en sund viltstam i balans. – Jag håller med Jonas. Det är viktigt att vi försöker hålla de avskjutningsmål som är satta. Detta för att vi ska hålla en kontrollerad utveckling av älgstammen så att vi kan minimera betesskadorna, avslutar Christopher.
Under hösten 2023 påbörjade vi på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar ett visions- och uppdragsarbete med hjälp av YouTurn. YouTurn har sedan dess, fram till våren 2024 lagt upp en strukturerad tidslinje som innefattar olika typer av konferenser och träffar.
TEXT: Esmeralda Soto FOTO: Tobbe Nilsson
Detta visions- och uppdragsarbete är en del av att skapa en gemensam kommunikationsplan för oss inom Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar.
Ett arbete som ska hjälpa oss som arbetskamrater att gå mot en utvecklande arbetsmiljö, men också ett arbete som ska skapa högre förståelse kring vad en Besparingsskog arbetar för och handlar om.
För att uppnå den visions- och uppdragsbeskrivning som beskriver just arbetet här på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har vi, även våra allmänningsstyrelser och jordägarnämnder genomgått YouTurns tidslinje med konferens och träffar för att tillsammans skapa vår visions- och uppdragsbeskrivning.
“YouTurn hjälper företag att systematiskt använda metoder för att utveckla företagskulturen och göra sig förtjänta av medarbetarnas kraft.”
Källa: www.youturn.se/about
Vad är uppdragsbeskrivning och visionsbeskrivning?
Uppdragsbeskrivning är i korta drag vad vi som en Besparingsskog fyller för syfte. Varför gör vi det vi gör?
Vilket problem ska vi lösa? En uppdragsbeskrivning ska vara inspirerande och något att sträva efter.
En visionsbeskrivning handlar till skillnad från upp -
I samklang med lokalsamhället ska vi skapa jämn och god avkastning i all framtid genom att hållbart och långsiktigt bruka och förvalta våra biologiska och ekonomiska tillgångar.
dragsbeskrivningen om hur vi ska nå vårt uppdrag, både individuellt men också hur vi når vårt uppdrag tillsammans.
Sådana beskrivningar är viktiga, så att vi på Besparingen har en gemensam och tydlig bild på vad vi redan arbetar för, men också samma förståelse för vad vi ska göra för att bli bättre på det vi arbetar för.
Vi skapar långsiktigt mervärde och samhällsnytta för våra delägare och bygden.
Årskort kan köpas inom 1 juli - 30 juni. Du kan betala med swish eller kort. Skanna QR-koden
för att komma direkt till Kwikks hemsida:
Särna-Idre Besparingsskog
Årskort kan köpas för tiden 1 juli - 30 juni.
Ring eller mejla! Esmeralda Soto
Tfn: 0251 - 59 74 89
E-post: esmeralda.soto@ besparingsskogen.se
Särna-Idre Besparingsskog 26/11
Älvdalens Besparingsskog 28/11
Kungörelse kommer i lokalpress, samt på, www.besparingsskogen.se, senast 14 dagar innan stämman.
Boka Hällsjönsstugan
Särna-Idre Besparingsskog har en stuga vid Hällsjön som du kan hyra.
Boka genom Visit Dalarna:
Anmälan görs till Besparingsskogens kontor senast kl 16:00 dagen innan.
ÄB: 0251-106 95
SIB: 0253-100 07
OBS! Älvdalens Jordägarstämma. Direkt efter genomförd stämma finns tillfälle att ställa frågor. Frågestunden är begränsad till 30 min. Frågor ska e-postas senast 22 november till: Info@besparingsskogen.se
Se vår broschyr
Tillsammans med JS-Sverige har vi gjort en broschyr och film som ska ge en snabbt bild om vad Besparingen är.
Se vår film! Se vår broschyr!
Tvätta ditt fordon i vår tvätthall.
Priset är 4 kr/ min exkl. moms och kostnaden faktureras.
För mer information.
Jonas Hårdén
Tfn: 0251-59 74 82
ihåg att ansöka om!
Markberedningsbidrag. Senast 31 december.
Drift av samfälligheter & bystugor. Senast 1 mars.
Boka hos Älvdalens Besparingsskog. Tfn: 0251-106 95
E-Post: info@besparingsskogen.se
Besök: www.besparingsskogen.se/alvdalen/hyr-lokalen
För att mejla till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se
Älvdalens Besparingsskog
Växel: 0251: 106 95
E-Post: info@besparingsskogen.se
Besöksadress: Dalgatan 99
Postadress Box 65, 79622 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se
Särna-Idre Besparingsskog
Växel: 0253: 10007
E-Post: info@besparingsskogen.se
Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 79731
Särna webb: www.besparingsskogen.se
Journummer: väghållning
ÄB: 0251: 59 74 86
SIB: 0253:59 67 65
NÄSTA NUMMER
VÅR 2025
NYA HEMSIDORNA
SVERIGES ALLMÄNNINGSSKOGARS FÖRBUND INFORMERAR.
VÅR ENTREPRENÖR: SVEDLUNDS SKOGSTJÄNST AB