STR 75 år, jubileumsskrift by S T R

75 år för säkerhet i trafiken

Hotfullt mullrande omvärld när Sveriges Bilskolors R Sveriges Trafikskolors Riksförbund bildades det dramatiska året 1939 – det år som förändrade världen för alltid när Hitlers Tyskland den 1 september anföll Polen. Sverige var då ett helt annat land än det är i dag. Men det var fullt logiskt att STR skapades just då, menar historieprofessorn Björn Horgby.

januari år 1939 bildades STR, som då kallades SBR – Sveriges Bilskolors Riksförbund. Drivande i förbundsbildningen var trafikläraren och försäljaren Bertil Gustavsson i Nässjö som tyckte att den existerande förarutbildningen var planlös och dåligt utvecklad. Han började därför själv utarbeta läroplaner, skrev undervisningsmaterial och bildade bilskoleföreningar i flera län. En annan anledning till att STR startade just 1939 var att antalet personbilar ökade kraftigt. Det innebar ökad

1 86 5

trängsel i trafiken och därmed ökade risker med fler allvarliga olyckor som följd. Antalet personbilar i landet var dock ännu ganska få: 250 000 att jämföra med dagens 4,5 miljoner. Trots detta dog så många som 568 personer i trafiken år 1939. Björn Horgby är professor i historia vid Örebro universitet och menar att riskerna i trafiken och det därmed ökade behovet av utbildning är en direkt förklaring till bildandet av en riksorganisation. – Säkerhetstänkande i trafiken fanns knappast överhuvudtaget. Till exempel hade bilarna nätt och jämnt belysning och kraven på dem som tog körkort var mycket måttliga, säger han. Vägarna var dessutom undermåliga, till exempel saknade flera riksvägar asfaltsbeläggning ända in på det sena 1950-talet, minns Björn Horgby, själv född 1952.

Den första automobilen byggs av österrikaren Siegfried Samuel Markus.

1897 Den första svenska bilen VABIS byggs i Södertälje.

1900

En annan förklaring till bildandet av STR 1939 är att Sverige vid denna tid var ett tämligen genomorganiserat land. Att organisera sig hade närmast blivit en svensk paradgren som kan sägas ha startat med väckelserörelsens (frikyrkornas) genombrott på 1860-talet. Frikyrko rörelsen följdes av stora landsomfattande folkrörelser som nykterhets- och arbetarrörelsen. Mellankrigstiden var något av organisationernas förlovade tidevarv, menar Björn Horgby. Att företag eller andra som delade ett intresse slöt sig samman i förbund var mycket vanligt. Det var dessutom ofta förknippat med framgång eftersom staten gärna lade ansvar och uppgifter på frivilligorganisationerna. De blev ett slags statens förlängda arm. – Man kan nog säga att det hade varit konstigt om trafikskolorna inte hade bildat ett riksförbund. Men hur var förhållandena i landet strax före krigsut-

1902

Kompetensbevis Åkte H. Forslund fast för fortkörning för bilförare krävs för första gången. i 15 km/h mot tillåtna 10 km/tim.

1906 Den första trafikskolan A. Skogs Chaufförsskola startar i Göteborg.

Riksförbund såg dagens ljus brottet 1939? Man kan utgå från att de som bildade STR, liksom de flesta svenskar vid den här tiden, var oroade över utvecklingen i omvärlden. Det mörkaste molnet vid horisonten var Tyskland som vapenskramlade och gjorde Österrike till lydstat genom anslutningen till Tyskland 1938. Samma år ockuperade också tyskarna det tjeckoslovakiska sudetområdet med förevändning att där fanns etniska tyskar som var hotade. – Människor upplevde ett hot mot Sverige, inte bara från Tyskland, även Sovjetunionen uppfattades som farligt, fast något lindrigare. Sverige var visserligen neutralt men väldigt svagt rustat. Utmärkande för tiden var också den ekonomiska depressionen som inleddes med den amerikanska börskraschen 1929. Kraschen orsakade en internationell ekonomisk kris som varade till 1933. Sverige klarade sig dock relativt bra. Bland annat tack vare att en stor del av arbets-

1 9 09

De första vägmärkena placeras ut.

kraften fortfarande var sysselsatt inom jordbruket, vilket var en mindre känslig ekonomisk sektor, jämfört med exempelvis industrin. Mellankrigstiden bäddade också för att Sverige kunde utveckla ett större välstånd. Detta trots att landet under 1920-talet troligen var Europas mest drabbade av arbetsmarknadsrelaterad oro, strejker och konflikter. Åren precis före andra världskrigets utbrott hade det svenska välfärdsprojektet (Folkhemsbygget) inletts. 1920talets ständiga oro på arbetsmarknaden hade ersatts av en insikt om att samhället, löntagarna och arbetsgivarna tjänade på långsiktiga och fredliga uppgörelser. Detta kom år 1938 att manifesteras i Saltsjöbadsavtalet, vilket var en överenskommelse – som gäller än i dag – om att fack och arbetsgivare själva ska lösa konflikter och förhandla fram avtal om löner, arbetsmiljö och andra frågor. Denna förhandlingsanda innebar bland annat att facket

1917

1923

´1916 E. Lundviks lärobok "Motorinstruktören" publiceras.

Krav på körkort införs för första gången.

Den första instruktionen för körskolor utkommer.

gick med på rationaliseringar i produktionen i utbyte mot del i företagens vinster. På sikt ledde detta till ett ökat välstånd i samhället. Men 1939 var levnadsstandarden i Sverige fortfarande låg. Det som historikerna brukar kalla ”Fattigsverige” fanns fortfarande i högsta grad: Många, speciellt stadsbor, bodde smått och familjer med flera barn kunde trängas i ett eller två rum, ofta utan moderniteter som toalett och rinnande vatten. Under dessa ekonomiska omständigheter hade ganska få människor chansen att ta körkort, som dock var ett krav för att köra bil. – Det var fortfarande en lyx för de flesta, även om man kunde börja skönja massbilismen som ju blev verklighet efter kriget. Kriget i sig innebar en ekonomisk nedgång och ganska få tog körkort under krigsåren, säger Björn Horgby.

1934

1939

1931 Backspegel blir obligatorisk liksom trafikförsäkring.

NTF Nationalförening för Trafik säkerhetens Främjande bildas.

Sveriges Bilskolors Riksförbund bildas.

Pionjär bland grå kostymer

Med Anna-Kerstin Olsson tog kvinnorna klivet in i trafikläraryrket Tonåring, kvinna och trafiklärare. När Anna- Kerstin Olsson började undervisa i pappa Arvids bilskola år 1951 var hon en sensation som tidningarna skrev om.

ilen var mannens område, och inga kvinnor hade fram till då närmat sig yrket bilinstruktör, som trafiklärare kallades. Anna-Kerstin Olsson gjorde inget egentligt val, menar hon själv, utan tycker att hon halkade in i yrket på ett bananskal. Pappa Arvid hade bilverkstad och bilskola när hon växte upp, och på den stora gården tränade hon och hennes tvillingbror i pappas bil från 14 års ålder. Två veckor efter 18-årsdagen var körkortet hennes. Ett år senare behövdes en bilinstruktör i Arvid Olssons Trafikskola. 19-åriga

19 40

SBR öppnar sitt första kansli – i Enskede.

dottern Anna-Kerstin ryckte in. Fortfarande var det inte särskilt vanligt att män hade körkort, kvinnor fanns knappt bakom ratten och definitivt inte som lärare. Men några problem märkte hon inte av. – Absolut ingen tittade snett på mig. Fast, det är klart, den som inte ville ha en kvinnlig trafiklärare valde kanske någon annan skola. 1979 tog brodern över bilverkstaden och Anna-Kerstin Olsson trafikskolan, som hon sedan drev under nära 20 år. Den mesta tiden skötte hon allt själv, körlektioner på dagarna och teori på kvällarna. Fritiden var minimal och sommarsemestern ofta en vecka lång. Men det var ett bra liv och hon skulle välja det igen. – Friheten och kontakten med människor minns jag som det allra bästa. Det är ett mycket socialt jobb, och många hade lätt för att öppna sig. Kanske är det så att kvinnor får fler förtroenden också.

1946 Körriktningsvisare och stänkskärmar blir obligatoriska.

1952 Ny kanslilokal på S:t Eriksgatan 14 köps för 22 000 kronor.

Det har gått 15 år sedan Anna-Kerstin sålde sin trafikskola och gick i pension. Men hon tar fortfarande gärna en tur med bilen. Och lärartakterna sitter i. Alla syskonbarnen har tagit körkort gratis hos henne. Snart ska systerns barnbarn få hjälp med grunderna. – Men först måste jag gå handledarutbildningen, säger Anna-Kerstin Olsson. Den slipper inte ens en trafiklärare med 62 års erfarenhet.

1955 Förslag till högertrafik avvisas i en folkomröstning.

1957 Krav på utbildnings kort införs.

”Ge armtecken i rätt tid och minska gastillförseln” Många tidsbundna råd i första instruktionen för körskolor – men mycket är aktuellt än i dag Den första instruktionen för trafikskolor, som på den tiden kallades för körskolor, kom 1925 och utarbetades av Automobilbesiktningsmännens Förening. Instruktionen kom ungefär samtidigt som kraven på körkortsaspiranterna började skärpas ordentligt. Man kan väl säga att dessa krav infördes stegvis.

å sent som 1916 saknades regler om förarprov, men året därpå infördes körkortet och ytterligare tre år senare, 1920, skapades ett besiktningsväsende och det beslutades att körkortssökande skulle avlägga såväl teoretiska som praktiska prov. 1923 tillkom kravet att besiktningsmannen (den tidens motsvarighet till dagens förarprövare) skulle bilda sig en egen uppfattning om den körkortssökandes lämplighet som förare. I instruktionen för körskolor underströks vikten av att eleven efter uppstigningen i automobilen satt riktigt och förde ratten väl. Eleven

1 9 66

SBR ändrar namn till STR.

skulle också ge rätt armtecken i rätt tid, särskilt om trafikpolis fanns i närheten. Blinkers var med andra ord ett ännu okänt begrepp. Om det fanns anledning att misstänka att framkomligheten skulle försvåras skulle eleven ”intaga beredskapsställning”, och om tiden medgav skulle intagandet av denna ställning ”föregås av en hastighetsminskning, framkallad genom minskad gastillförsel”. Mycket av det som står i denna första instruktion går annars att skriva under på än i dag. Det är ju självklart att man ska kunna växla mjukt, backa runt hörn och krypköra. Och högaktuellt är väl även den lilla passusen om vikten av att ”anpassa hastigheten efter förhållandena”. Samt att lärare och instruktörer bör klargöra för eleven ”att den är otillräckligt utbildad som vid körningen icke visar nödig hänsyn mot andra trafikanter”.

1972

1979

´1967 Högertrafik införs den 3 september kl. 01.00.

Krav på utbildning till utbildningsledare.

Kungen invigningstalar när STR firar 40 år.

1984

1987

1982 Trafikskolorna får behörighet att utföra syntest.

Gillinge Trafikövningsplats förvärvas av STR.

STR flyttar till egen fastighet i Sollentuna.

Framgångsrik kamp mot kravlös sänkning av

STR:s mångåriga arbete för reglering av övningskörning från 16 år resulterade i införande av I september år 1993 infördes möjligheten till övningskörning i privatbil från 16 års ålder. Enda kravet var att en vuxen med körkort satt bredvid. STR såg risker med nyordningen, och en lång kamp för säkrare privat övningskörning tog sin början.

dellen fungerade. Där visade tester bra resultat för elever som kommit igång tidigare med sin övningskörning. Privat mängdträning från 16 år i kombination med avstämningar på trafikskola under tiden fram till 18-årsdagen verkade vara en bra väg för att skapa säkrare förare. STR ställde sig positiva.

När ändringen skulle genomföras i Sverige, blev det dock bara majoritet för sänkningen av åldern till 16 år. Resten av innehållet i modellen försvann. STR:s påpekanden om att avstämning och undervisning hade en nödvändig funktion fick inte gehör politiskt, utan avslogs som tal i egen sak. Men hos STR fortsatte funderingarna. Hur såg olyckstalen ut vid privat övningskörning? Vilken betydelse för trafiksäkerheten hade det att helt ovana 16-åringar tilläts

et var med fransk förarutbildning som förebild som Sverige 1993 sänkte åldern för tillåten övningskörning till 16 år. Men medan den franska modellen innehöll en kombination av konventionell undervisning och privat övningskörning, valde svenska politiker enbart att helt kravlöst sänka åldern. STR hade tillsammans med några forskare gjort studiebesök i Frankrike i slutet av 1980-talet för att se hur mo-

1 9 88

Priset för en körlektion är 140 kr för 40 minuter.

1990 Dagens teoriprov skapas.

köra bil i snabb trafik? Det var svårt att hitta svaren, ingen hade tidigare ställt frågorna – Vid ett möte med VTI svarade man att det inte förekom några olyckor vid privat övningskörning. Vi tyckte det var märkligt, våra trafiklärare gick ju ofta in med sitt dubbelkommando för att avvärja tillbud. Då bestämde vi oss för att göra egna efterforskningar, säger Lars Gustavsson, förbundsordförande i STR åren 1995-2005. Enträgna studier av forskningsresultat och grundliga genomgångar av tidningsklipp tog vid. Forskare och tjänstemän på berörda myndigheter frågades ut. Så småningom stod det klart att olyckor vid privat övningskörning kostade samhället ett par hundra miljoner kronor per år, några personer hade dödats och många skadats.

19 9 6

1993 TSV,Trafiksäkerhetsverket, uppgår i Vägverket.

STR:s femårs STRategi tar form med bl.a. alSTR-möten.

1997 Moms på förarutbildning införs med 25 %.

1997 STR Media AB förvärvas.

Dubbelkommando vid samtliga körprov ger rättvis bedömning Att körprov ska genomföras i bil med dubbelkommando har inte alltid varit en självklarhet. Först den 1 januari år 2000 började det kravet gälla även för privatister. I och med detta blev proven likvärdiga för alla körkortstagare.

åldersgräns

introduktionsutbildning – Det är inte många som vet hur oerhört mycket arbete vi – inte minst vår utredare Gunlög Stjerna – la ner på det här, säger Lars Gustavsson. Efter 13 år gav kampen resultat. År 2006 fattade riksdagen beslutet att införa krav på introduktionsutbildning, vilket innebär att den som ska vara handledare vid privat övningskörning ska ha genomgått en utbildning tillsammans med sin elev. – Det var en av STR:s större segrar, efter enträget arbete. Statistik bekräftar också att introduktionsutbildningen ger resultat, antalet olyckor vid privat övningskörning har minskat, säger Lars Gustavsson.

1998

EcoDriving introduceras.

1999 Kampanjen "Allting blir lättare med körkort". STR medverkar.

rafikskolornas övningsbilar har dubbelkommando sedan 1900-talets mitt, och när det är dags för en elev att köra upp är det trafikskolans bil som används. För den som väljer att köra upp som privatist var läget annorlunda fram till år 2000. Uppkörningen gjordes i egen bil, vilket i praktiken innebar en bil utan dubbelkommando. STR tyckte som branschorganisation att situationen var dubbelt olycklig. Dels för att dubbelkommandot är viktigt för tryggheten, både för inspektören och för eleven. Uppkörning i privatbil medför en inbyggd säkerhetsrisk eftersom inspektören inte kan ingripa. Men det är också olyckligt därför att proven blir olika utformade. Det finns skäl att tro att körprov som görs i en privat bil blir enklare, eftersom inspektören måste undvika risker. Problemet påtalades av STR, och även Vägverket och Trafiksäkerhetsverket försökte få en förändring till stånd, men utan framgång. Först när säkerheten för inspektörerna blev en facklig arbetsmiljöfråga ändrades lagstiftningen. Nu får privatisten hyra en bil med dubbelkommando när det är dags att köra upp.

1999 1999 Trafikskoleguiden presenteras på Internet.

Vägverket inför ett nytt atoriserat teoriprov. d

1999 Ett helt nytt stegvist förarutbildnings system presenteras som förslag.

2000

Vägverket kopplar loss teoriprovet från körprovet.

20 0

Köerna till körkortsprov ökar.

Håller kursen trots tidens alla omsvängningar Sveriges trafikmijö har genomgått alla tänkbara förändringar sedan STR grundades. Men principen att förarens beteende utgör grunden för säkerheten är lika avgörande nu som då.

verige rankas bland världens bästa länder i fråga om trafiksäkerhet. Dödligheten i trafiken per 100 000 invånare var 3,0 år 2010. I vår del av världen är det bara Island som har lägre dödstal. Många förändringar har bidragit till säkerheten på v ägarna. Trepunktsbälten, krockkuddar, säkrare nackstöd, abs-bromsar, demoleringszoner på bilar och separerade körfiler på vägarna. Men för STR har ett moment överskuggat alla tekniska landvinningar – föraren ska rustas med kunskap, goda körvanor och en hänsynsfull körstil. Inga uppfinningar eller anordningar kan uppväga detta livsviktiga. Vänstertrafik må skifta åt höger, drömmar om flygande bilar må komma och gå. Men när STR firar jubileum hedrar vi också insikten om att kunskap och metodisk övning är oumbärliga för säkerheten i trafiken.

Körkortsboken - Sveriges mest sålda bok Givmild upphovsman lät STR få överta rättigheterna Med en upplaga på cirka 100 000 exemplar om året är Körkortsboken Sveriges mest sålda bok. Den har en alldeles egen historia.

TR startade ett eget förlag redan 1948, bara tre år efter andra världskrigets slut. Det fanns en insikt om att intäkterna till förbundet inte enbart kunde bestå av medlemsavgifter. Dels var en sådan finansiering inte tillräcklig, dels var den sårbar. Medlemmar kommer och går. En av de först utgivna publikationerna på förlaget var ”Vägen till körkortet”. Den omarbetades så småningom och fick titeln Trafikkunskap någon gång på 70-talet. Vid sidan av STR:s läromedel fanns ytterligare tre konkurrerande böcker, TRU i Landskrona, OK:s lärobok och en bok som gavs ut i Skövde av Erik Lindberg. Den hette Körkortsboken. – Körkortsboken hade nog en 10–15 procent av marknaden, berättar HC Ageman, verkställande direktör för STR på den här tiden, i dag pensionär och boende i Västervik. Erik Lindberg var ordförande i Skaraborgsföreningen under många år.

2 00 0

En ny körkortsbok lanseras.

2001 En rad nya utbildningskoncept och läromedel lanseras.

– 1971 blev han heders ledamot i förbundet, och jag skulle vilja säga att han är något av en legend, fortsätter HC Ageman. Utöver den egna förlagsverksamheten startade Lindberg Göteborgs Bilskoleinstitut, en skola för blivande bilskoleinstruktörer, alltså en föregångare till dagens trafiklärarutbildningar. Åren gick och Erik Lindberg bestämde sig på ålderns höst för att avveckla sina företag. STR inledde då förhandlingar med honom om att få överta Körkortsboken mot ekonomisk ersättning. – Det var framför allt titeln på boken vi var intresserade av, berättar HC Ageman. Erik Lindberg förstod det, och så bestämde han sig plötsligt för att bara överlåta rättigheterna på STR utan att det kostade förbundet en krona. Han var en mycket generös man. Boken Trafikkunskap fick därmed överta titeln Körkortsboken, och blev som sagt Sveriges mest sålda bok. Inkomsterna från den har betytt oerhört mycket för STR:s ekonomi och gör det fortfarande, även om andra läromedel tillkommit med åren.

2 0 02

2001 Vägverket avskaffar kravet på halkintyg före teoriprovet.

STR flyttar sitt kansli från S ollentuna, Stockholm, till nybyggda lokaler i Landskrona.

2002

Dotterbolagen STR Media AB och TRU Trafikläromedel AB fusioneras med moderbolaget STR Service AB.

Alkolås i bilen – från ifrågasatt pryl till självklar utrustning Sedan den 1 januari 2012 är alla STR:s bilar utrustade med alkolås. Medlemmarna fattade själva beslutet att det ska vara så. Det är att tydligt understryka det faktum att alkohol och trafik absolut inte hänger ihop.

20 02 Opinionsbildnings arbetet intensifieras.

2003 Ingen behöver längre intyga inför körkortsprov att körkortsaspiranten genomgått någon utbildning.

2003 Kortare köer till teoriprov. Antalet privat anmälda teoriprov ökar dramatiskt.

lkolåset är ett bra pedagogiskt verktyg (det blir tydligt för eleverna att man till exempel inte kan dricka alkohol ohejdat kvällen innan och gå till en körlektion morgonen därpå) och höjer trafiksäkerheten för både lärarna och eleverna. Nationellt har alkolåset gått från att vara en omdebatterad, dyr, teknisk och många gånger ifrågasatt pryl till att bli en alltmer accepterad, billigare och pålitligare utrustningsdetalj i bilen. Faktum är att när dåvarande Vägverket genomförde en studie 2008 ville en tydlig majoritet av svenska folket att alkolås skulle finnas i samtliga bilar. Många företag som vill lansera sig som trafiksäkerhetsmedvetna installerar i dag alkolås i alla sina fordon. Vid stora upphandlingar av tjänster har det också blivit allt vanligare att krav på alkolås ställs.

Nya vidareutbildningar stärker förbundet Efterfrågade kurser ger dagens trafikskolor tyngd och status Tack vare trafiklärarnas unika kompetens har STR genom åren kunnat erbjuda kvalitativa vidareutbildningar som EcoDriving, YKB och taxiförarbevis. Det menar STR:s vice ordförande Michael Axelsson.

TR har som förbund sedan tidigt 90-tal arbetat för att finna utbildningar som kan komplettera medlemsföretagens vanliga undervisning. – Vidareutbildning har betytt oerhört mycket för trafikskolorna, både ekonomiskt och strategiskt. Tidigare hade vi bara den traditionella körkortsutbildningen. Att vi nu har en sådan bredd i våra utbildningar gör oss också till en

2 0 06

Obligatorisk introduktionsutbildning införs. STR skickar info till samtliga körkortstagare.

2008 Sammanhållet förarprov införs.

viktig aktör inom trafikområdet, säger Michael Axelsson. Det började under tidigt nittiotal med att STR letade nya möjligheter och hittade då taxiförarlegitimationen som hade blivit obligatorisk. Det fortsatte sedan med EcoDriving som från början är ett finskt koncept, vilket STR köpte rättigheter till och utvecklade för tunga fordon, arbetsmaskiner, tåg och fartyg. Utvecklingen blev så framgångsrik att utbildningar så småningom kunde säljas tillbaka till Finland. Konceptet har dessutom exporterats till både USA och Chile. I USA har ett stort energiföretag köpt en pilotutbildning i Heavy EcoDriving för att kunna utbilda företagets omkring 10 000 fordonsförare i Kalifornien. I Chile handlar det om ett kollektivtrafikbolag som ville ge utbildningen åt sina 2 600 bussförare.

2009 Obligatorisk riskutbildning införs. STR skickar info till samtliga körkortstagare.

2009 Transportstyrelsen inleder sin verksamhet.

– Det amerikanska företaget utvärderar fortfarande pilotutbildningen. Deras förare har minskat sin förbrukning med mellan sju och tio procent. Vi håller kontakt. De vill fortsätta affären men beslutet ligger i företagsledningen, säger Michael Axelsson. I Chile är EcoDriving-projektet satt i vänteläge efter en jordbävning 2010 och det är oklart om, och i sådana fall när, det kommer vidare. Oavsett exportframgångar eller inte är EcoDriving en kommersiell succé som omsatt många miljoner kronor. Men konceptet är också en strategisk och pedagogisk lyckträff eftersom det fått sådant genomslag att det i dag, förutom att vara en vidareutbildning, också är en integre-

2009 AM blev ny körkortsbehörighet och riskutbildning infördes även för B och mc.

2010 STR genomför körkortskampanj bl a i tv.

2010

STR köper trafikövningsplatsen Hörnefors Trafikcenter AB.

Tryggare trafik med nordiskt samarbete rad del av den grundläggande körkortsutbildningen. Satsningen på YKB (Yrkeskompetensbevis) är ett annat exempel på fortbildning som blivit mycket framgångsrik. Där är STR och organisationens medlemmar sannolikt den största aktören i landet. Enligt Michael Axelsson är satsningarna på olika vidareutbildningar en medveten strategi från STR:s sida. – Vi har både tagit chanser som kommit till oss och aktivt sökt efter möjligheter inom trafikutbildningsområdet. Trafiklärarna har unika kunskaper som branschen tagit tillvara och utnyttjat till mer än vanlig körkortsutbildning, menar han. Den speciella undervisningssituationen – att fysiskt sitta bredvid den som lär – ger en oöverträffad möjlighet att kunna analysera beteende. – Det är unikt att på så nära håll och med all koncentration på en person få den chansen. Framtidens vidareutbildning kan vara det som kallas

Safe & Eco, där STR nu håller på att utbilda dem som ska utbilda.

2011

aSTRa WEB introducerades och hade i maj 2014 fått ca 680 kunder.

Tillsynsavgifter infördes.

Safe & Eco är skapat av det holländska utbildningsföretaget VVCR och riktar sig till företag. Utbildningen handlar om trafiksäkerhet och miljöanpassat körsätt. Den ligger därmed rätt i tiden, eftersom offentliga upphandlingar ofta ställer krav på både trafiksäker och sparsam körning. Safe & Eco kan förenklat sägas utgå från att förarens livsstil påverkar hens körsätt och bygger på de högre målen i GDE-matrisen. – På sikt tror jag att Safe & Eco kommer att ersätta EcoDriving. Det är en spännande pedagogik där vi också har en akademisk koppling till Cranfield University i London och till det holländska forskningsinstitutet CITO. Och vem vet, kanske kommer dessa kunskaper att komma körkortsutbildningen till nytta, precis som EcoDriving har gjort, säger Michael Axelsson.

201 1

Samarbetet i NTU, Nordisk Trafikskole Union, är viktigt för STR. NTU bildades 1947 och förenar trafikskoleorganisationerna i Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige.

2012 Alkolås i samtliga STR-fordon.

2012 Begränsning av handledartillstånd.

TU arbetar för att förbättra förarutbildningen och höja trafiksäkerheten i de nordiska länderna. Den grundläggande tanken är att tillsammans åstadkommer man mer än på egen hand. Erfarenhetsutbyte är av största vikt. Trafiksäkerhetsarbete kräver insatser på många områden, till exempel inom lagstiftningen och utvecklingen av vägstandard och fordonsteknik. Ibland glöms dock något av det allra viktigaste bort: Att mänskliga felhandlingar är den dominerande orsaken till trafikolyckor. Utan att vidta åtgärder inom området ”människan” är utsikterna små att reducera antalet trafikolyckor, konstaterar man inom NTU. ”Samhället har rätt att ställa krav på en god förarutbildning. Den borde dock i större utsträckning än i dag sättas in i ett större sammanhang och ses som en del av en lång inlärningsprocess.”

2013 2013 Tredje körkortsdirektivet infördes med bl a ny behörighet B96.

Övningskörningsolyckorna hade halverats sedan början av 2000-talet.

2000

2010

Det framsynta förvärvet av Gillinge Övertagandet ett lyckokast för förbundet När STR för 30 år sedan tog över Gillingebanan innebar det att förbundet stod med ett ben i varje del av trafikutbildningen. Sedan dess har trafiksäkerhetscentret varit både en strategisk och ekonomisk framgång.

illingebanan påbörjades under tidigt 1970-tal och invigdes hösten 1975, samma år som halkkörning blev obligatoriskt. Initiativet till anläggningen kom från sju kommuner runt Stockholm. Bland dem Danderyd, Lidingö, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Syftet var att kunna erbjuda stockholmarna möjlighet att träna halkkörning. Inom STR väcktes idén om att köpa Gillinge tidigt 1983 och man tog kontakt med det kommunalägda bolag som ägde banan. Förhandlingar om en överlåtelse inleddes. Parterna enades om att STR skulle betala 1,7 miljoner för aktierna i anläggningen. Det formella övertagandet skedde den förste januari

1984 och STR hade därmed ett ben i varje del av körkortsutbildningen. Köpet av Gillinge kan ses som ett strategiskt och ekonomiskt lyckokast, menar Hans Löfgren, platschef 1998-2008, numera vd. – STR ville ha en bastion i varje utbildningsdel. Där passade Gillingebanan väldigt bra och blev dessutom något av en kassako under 1980-talet. Enligt den tidigare förbundsordföranden Sigge Lindbergs bok ”Sigges historia” vände STR under det första året som ägare, den förlusttyngda verksamheten till ett rejält överskott: ”Efter det första året hade vi lyckats vända 1 miljon i förlust till 1 miljon i vinst...” Utvecklingen har dock inte gått spikrakt trots att anläggningen var den enda i sitt slag i Stockholmsområdet fram till 1987, då körkortstagandet dessutom var högt. Detta år hade Gillinge 22 000 elever för behörighet B. Samtidigt öppnades den första konkurrerande anläggningen som följdes av flera, bland andra skid car-banor på Tullinge och Bromma flygfält.

År 1997 lades utbildningen på Gillingebanan om för att helt handla om att skapa ett ökat riskmedvetande hos eleverna. Vid den här tiden var dock körkortstagandet lågt och 1998 hade anläggningen under 7 000 elever. Men 1999 vände den negativa trenden för hela branschen, vilket även gagnade Gillinge. Antalet elever ökade till drygt 9 000 med ett allt större inslag av yrkesförar kunder. Under 2000-talet har Gillinge bland annat satsat på ytterligare en bana – D-banan. Den används mest för tung utbildning och byggdes 2006. År 2009 fick Sverige en obligatorisk tvådelad riskutbildning, vilket har ökat elevtillströmningen till Gillinge, som 2013 hade knappt 16 000 elever som gjorde riskutbildning för bil. Utöver dessa har man årligen bland annat 2 000 mc-förare som genomför praktisk riskutbildning samt vidareutbildning för 3 500–4 000 yrkesförare. Gillinge driver dessutom lärarutbildning för B2, den i princip enda i branschen.

De har hållit i ordförandeklubban genom åren Reklamationsnämnd med tyngd och värdighet Den egna reklamationsnämnden är något av en stolthet för STR. Den hade en föregångare, en liknande nämnd som inrättades i slutet av 60-talet, men upplöstes 1973 ”då den inte haft några ärenden att handlägga”. (Citat från boken om STR 50 år, 1989.)

östen 1986 beslöt dock dåvarande förbundsstyrelse att inrätta en ny reklamationsnämnd. Ordförande blev advokat Lennart Vogel, Sollentuna, och vid sin sida hade han representanter från Trafiksäkerhetsverket och MHF, samt STR:s ordförande Sigvard Lindberg och Gunlög Stjerna, som på den tiden var chef för Konsument Stockholm. – Sigge Lindberg tyckte att det behövdes en reklamationsnämnd som bedömde förarutbildningens innehåll också, berättar Gunlög Stjerna. Allmänna reklamationsnämnden, ARN, gjorde inte det. Den koncentrerade sig på att se till att avtal och regler hölls. Men till sin uppbyggnad liknade – och liknar – STR:s reklamationsnämnd ARN, allt för att ge nämnden tyngd och trovärdighet. – Att det är en lagfaren, opartisk ordförande är mycket viktigt, understryker Gunlög Stjerna. Nämndens arbete har inte varit okontroversiellt. Det har hänt att trafikskolekunder fått rätt i STR:s reklamationsnämnd men inte i ARN. Då har diskussionens vågor gått höga bland medlemmarna.

75 år för säkerhet i trafiken Jubileumsskrift för Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Varför högre moms på körlektion än ridlektion?

Förbundet har haft elva ordföranden sedan starten 1939. De första tre åren delade två personer på uppdraget – Holger Norén och Gösta Berg. Efter 66 år fick STR sin första kvinnliga ordförande – Berit Johansson.

1997 införde den då sittande socialdemokratiska regeringen moms på körkortsutbildning, och därtill den högsta möjliga: 25 procent. Det betydde i ett slag kraftigt fördyrade körlektioner för den enskilde, och allt sedan dess har STR kämpat för att momsen på körkortsutbildningen ska försvinna.

TR har många gånger också fått medhåll från politiskt håll. Enskilda riksdagsledamöter har uttalat sin oro över vad dyrare körkort betyder för ungdomars möjligheter till arbete, för glesbygdens förmåga att konkurrera med storstadsområdena, för möjligheterna att bosätta sig var man vill och kunna arbetspendla, och så vidare. Otaliga motioner, från vänster till höger, har passerat riksdagens kammare – utan resultat. Momsen står fast. De regeringar som har suttit vid makten, oavsett politisk färg, verkar inte ens ha övervägt att sänka momsen till någon av de lägre momssatserna som existerar. Samma år som moms infördes på körkortsutbildningen infördes även moms på ridskoleutbildningar, men den begränsades till 6 procent. Varför ska det vara billigare för den enskilde att lära sig rida än att ta körkort, frågade sig STR då. Frågan kvarstår. Särskilt som körkortet för många kan vara biljetten in på arbetsmarknaden.

Utgivare: Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Landskrona Text: Catarina Gisby, Johan G ranath, Britta Linebäck, Mark Olson Foto: Staffan Gustavsson, Christel Lind, Mark Olson, Shutterstock, STR:s arkiv

1939-1942 Holger Norén

1975-1983 Einar Lundgren

Gösta Berg (bilden) 1942-1949 N G Nilsson

1950-1963 Harry Jansson

1983-1991 Sigvard Lindberg

1991-1995 Bjarne Grahn

1963-1969 Karl-Erik Åberg

1995-2005 Lars Gustavsson

1969-1975 Bernt Goetze

2005Berit Johansson

Layout/original: Forma Viva, Linköping Tryck: Alatryck, Vadstena, 2014

Vi kommer alltid att behövas Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR, fyller 75 år. Ett förbund som klarat av att hålla samman i så många år står på en stark grund: Övertygelsen om att utbildning och kunskap gör skillnad för människan ute i trafiken.

TR har i alla år argumenterat för vikten och betydelsen av att möta och påverka den enskilda eleven. Glädjen i att få utbilda ger en motvikt till den ökande attityden av att man ska chansa sig fram till godkänt förarprov, och i och med detta, även välja bort delar som provet inte kan mäta. Denna utveckling har blivit mycket tydlig under 2000-talet, och förbundet har jobbat hårt för att motverka den. Dock, det positiva är att detta även har skapat ett härdat förbund och dito företagare. Vi förstår vikten av att ge god service till alla dem som frivilligt söker utbildning på vägen mot körkortet. För att mötena mellan elev och trafikskola ska ge goda resultat, har förbundet alltid strävat efter att arbeta enligt modern pedagogik. Ett bra studiematerial är a och o, läromedel som vi självklart producerar inom förbundet. Vårt material har dessutom gett förbundet en stabil ekonomi och möjlighet att kunna återinvestera i utveckling av nya koncept och produkter. Förbundet arbetar ständigt med frågorna om hur vi bäst påverkar förarutbildningssystemet till förändring

och struktur, vilka fortbildningskoncept vi ska satsa på och på frågan om hur vår egen organisation ska se ut i framtiden. Politiskt sett är körkort en högintressant fråga. STR har goda politiska kontakter och vi strävar efter att alltid ha förslag på lösningar på befintliga problem. Det handlar om att vara innovativ. STR har till exempel flera gånger lyft frågan om automatväxlade fordon och dess villkor. Låt folk ta körkort i det fordon de föredrar utan att begränsa och villkora. STR arbetar också sedan ett halvår tillbaka med ett så kallat utbildningsprotokoll där målsättningen är att styra och stötta såväl privatutbildningen som trafikskoleutbildningen, och integrera dem med varandra. Hur ser då vår framtid ut? Det utåtriktade arbetet kommer att fortsätta där förbundet har goda samarbetspartners. Målsättningen att få till förändringar för ett bättre förarutbildningssystem kvarstår, men det inåtriktade arbetet kommer att fokusera på ökad kvalitet inom de egna leden. Trenden med att allmän utbildning generellt försvagas och till viss del döms ut, innebär att förarutbildningen måste ge ett mervärde utöver det förväntade för att vara fortsatt attraktiv. Vi ska fortsätta att stötta den privata mängdträningen så att den positiva utvecklingen bibehålls: Hittills har samarbetet mellan privata handledare och trafikskolor inneburit en halvering av antalet privata övnings-

körningsolyckor. Samtidigt ska den kvalitetsmässiga skillnaden mellan professionell och privat utbildning bli ännu större och mer uppenbar från den allra första kontakten med trafikskolan. Vi ska inte heller vara rädda för den framtida tekniken: • Oavsett om bilarna är självkörande eller inte, utbildning behövs för just dessa fordon. • Oavsett drivmedel kommer kunskap om optimalt körsätt vara nödvändig. • Oavsett tidigare utbildningar kommer det alltid att finnas behov av kunskap när det gäller mobilitet. Trafikskolor kommer alltid att behövas, och vi ska se till att hela tiden utvecklas i samklang med vår omvärld.