Page 1

MITT I TRAFIKEN Nr 2 2017

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utsatt läge

Stressig trafik ger farlig arbetsmiljö 7

UTBILDNING

Förarutbildningen får hård kritik

28

RIKSMÖTET 2017

STR byter namn – men ändå inte

4

FORDON

Fokus på elbilen


INNEHÅLL STR riktar ljuset mot elbilen Ny forskning om förarutbildningen DUP är igång – men välkomnar fler Trafikskolan som fått nog

4 7 10 Foto: Staffan Gustavsson

18

Nyanlända osynliga i Nollvisionen___ sid 12 Tre röster om den svenska trafiken___ sid 14 ”Nu krävs det nya insatser för att få ner dödstalen”_________ sid 15 Koll på sommarköerna__________ sid 16 Inte bara samtal i mobilen

_________ sid 17

Cykelöverfart ger cyklar företräde_____ sid 24 Kommunen valde bort de egna trafikskolorna i upphandlingen ____ sid 26 Frisläppt men livsfarlig ____________ sid 27 Tid för förnyelse på riksmöte ________ sid 28 ”Vårt system är K-märkt ” ___________ sid 30 Bil + musik = sant ________________ sid 36 Landshövdingen öppnade Riksmötet__ sid 31 Val till STR:s förbundsstyrelse______ sid 31 Förtjänsttecken i guld

_____________ sid 32

Fullmäktige antog motion om nya rutiner för uppgradering ____ sid 32 Avtackning av Bengt Larsson_______ sid 32 STR förändrar för framtiden_______ sid 33 STR Service har ny organisation _____ sid 33 Viktiga samtal om förarutbildning___ sid 33 Nytt om Trafikverket och förarproven __ sid 34 Förkunskaper för blivande trafiklärare _______________ sid 34 Följ oss på Twitter ________________ sid 35 Nytt läromedel för mc- och moped___ sid 35 2 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Nytt hopp för whiplashskadade Trafiklärare är en utsatt grupp när det gäller whiplashskador och på sidan 18 berättar Eleonor Hobel-Nielsen på ­Dalens Trafikskola om när hon blev ­påkörd bakifrån. Men det finns hopp,

MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se

fysioterapeuterna Gunnel Peterson och Anneli Peolsson har utarbetat ett nytt träningsprogram för whiplash­ skadade.

18

Medverkande i detta nummer: Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­ Staffan Gustavsson, Britta Linebäck, ­Johan Sievers, ­Christel Valsinger, Ivana Vukadinovic Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50

Ansvarig utgivare: Berit Johansson

Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år

Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se

Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson Manusstopp för nr 3: 7 sept 2017 Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter


Vi är alla olika – och det är vår styrka

I väntan på ett bättre fungerande utbildningssystem förändras STR, då vi i kraft av ett flerårigt arbete i alla led, tagit ett ­första konkret beslut om att organisera om förbundet. Detta som en konsekvens av tidigare fattade beslut vilka, ett efter ett, tagits sedan 2014 då omorganisationen och projekt STaRk påbörjades. Nya typer av medlemmar kommer att v­ älkomnas, medlemskapet blir centralt, ­finansieringen blir annorlunda och med annan praxis. Ledning och styrning ­kommer att ändras, från lokalföreningar till ­regioner. De trafikskolor som så önskar ges ­möjlighet att nå en högre nivå som ­medlem – STR Guld – med de kriterier som STR:s medlemmar ansett som viktiga för en trafikskola och dess kunder. En hel del andra saker kommer också att förändras. Fullmäktige tog beslut om att förbundets framtida namn ska vara Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, STR. En namnändring som markerar ett ”Välkommen!” till alla nya medlemmar vars dagliga arbete är utbildning och t­ rafiksäkerhet. Debatten, som pågick i nästan två dagar, böljade fram och åter och den blev alltmer konstruktiv och fokuserad. Då beslutet om stadgeändringen var det enda beslut som återstod på dagordningen, var det nervöst. Enligt stadgarna krävs det två

­ eslut med minst trefjärdedels majoritet b då ­stadgar ska förändras. En försökvotering genomfördes, vilken visade att exakt 75 procent av medlemsrösterna var för ­stadgeändringarna medan 25 procent var emot. Nya diskussioner fördes och till sist gjordes den skarpa omröstningen, ­vilken resulterade i att 94 procent av ­medlemmarna röstade för förslaget och 6 procent av medlemmarna mot detsamma, efter att en del röster lagts ned. Vi har i och med detta, av egen kraft och av fri vilja, bestämt vad som är viktigt för branschen, för eleverna och vår personal. Allt i samklang med vad vi alla arbetar för och strävar mot – ökad trafiksäkerhet. Nu återstår ett, förhoppningsvis, konfir­ merande stadgebeslut på det extra ­fullmäktigemötet i november. Och innan dess ska det genomföras en ordförandekonferens i september där bilagorna till stadgarna en sista gång noga ska genomlysas. Jag har genom hela processen haft, och har alltjämt, en god förhoppning att ­förbundet kommer att stärkas av STaRk-processen. Att det är början på en ännu mer dynamisk period för förbundet vi nu ser. Samtidigt är det viktigt med ödmjukhet och en insikt om att det säkert kommer att upptäckas saker som vi efterhand får förbättra för att det ska bli optimalt. Det är även viktigt att de som genom ­processen ställt sig tvekande till den nu har allas vår respekt. Vi är alla olika och det är det som bäst formar både förbund och organisationer. Olikhet är en framgångsfaktor när skilda åsikter kan tas till vara.

Foto: Staffan Gustavsson

N

är jag inledde årets riksmöte i ­Ronneby Brunn sa jag att det var det sjuttioåttonde i raden sedan STR bildades. STR har varit med länge. Det är ett långlivat förbund som under sina år sett allt från krigstider till ett nu allt mer krackelerande förarutbildnings­ system.

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Jag har genom hela processen haft, och har alltjämt, en god förhoppning att ­förbundet kommer att stärkas av STaRkprocessen.

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 3


Utbildare Magnus Karlsson, Utbildning på väg i Norrtälje, instruerar Izdo Al-Jobory, Persborgs trafikskola i Malmö och Helen Melchersson, ­Helens för körkort i Norrköping.

STR riktar ljuset mot elbilen Anordnar utbildningar med både teori och praktik Visst kan trafikskolorna använda ­elbil i utbildningen. Men det finns en rad praktiska saker kring elbil som kan vara bra att känna till. Till exempel om batterier, kontakter och spänningsnivåer.

F

ör att möta efterfrågan på information om elbilar genomför STR utbildningar i ämnet. Hittills har utbildningen hållits tre gånger, senast i Malmö i början av maj. Halva dagen tillbringades på Hotell Clarion där Joakim Gudmundsen från Go-

4 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Utbildare i elbil Green trafik & miljö pratade om bland annat laddningsinfrastruktur, batterier och ekonomi. Andra halvan ägnades åt körning där deltagarna kunde testa fem olika bilar från lika många bilmärken. En av flera förklaringar till det ökade intresset för elbil är att priserna gått ner ganska rejält. Utbudet för den privata marknaden har dessutom ökat markant. Men det är förstås en del som är annorlunda, jämfört med att äga en bensin- eller dieseldriven bil.

– Jag skulle råda alla som är intresserade av att skaffa elbil att ta reda på fakta om laddning, laddningstider och kontaktstandarder – ja, hela infrastrukturen kring laddning, sade Joakim Gudmundsen. Han menar dock att det kan fungera bra för en trafikskola att köra elbil. Detta trots att standarder för kablar, kontakter och laddning, det vill säga omständigheterna kring ”tankningen”, framstår som ganska krångliga jämfört med att fylla på bensin eller diesel. Joakim Gudmundsen passade också på att avliva några vanliga myter om elbilen:


Magnus Karlsson Utbildning på väg i Norrtälje, Desirée Nilsson från Walters trafikskola i Kristianstad och Per-Erik Brorsson från Tuna trafikskola i Lund.

Joakim Gudmundsen förklarar elbilens fördelar för Izdo Al-Jobory, Persborgs trafikskola i Malmö och trafikinspektör Ulf Larsson, Malmö.

Till exempel att det tar en evighet att ladda batteriet, att batteriets livslängd skulle vara kort och att räckvidden vintertid är dålig. Med rätt handhavande är batterilivslängden bra och ingenting att oroa sig för. Det slits inte heller nämnvärt och man

kan mycket väl köpa elbil begagnat, menar Joakim Gudmundsen. Räckvidden minskar visserligen vid lägre temperatur, men är ändå fullt tillräcklig eftersom de flesta bilresorna är kortare än 50 kilometer. – Även bilar med förbränningsmotor

har mindre räckvidd när det är kallt – omkring 20 procent kortare. Att det skulle ta lång tid att ladda är också en myt. Det går att snabbladda för 20 mils körning på ungefär 35 minuter. Även om laddningsinfrastrukturen är

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 5


Bonus för låga utsläpp

en utmaning så finns alltså många vins­ ter med eldrift, enligt Joakim Gudmundsen. Förutom de ofta nämnda fördelarna med nollutsläpp av koldioxid, energieffektivitet och tyst förarmiljö, menar han att ekonomi kan vara ett starkt argument. Framför­allt på grund av lägre driftskostnader. – Titta inte bara på inköpspris. Drifts-, service- och drivmedelskostnader är betydligt lägre för en elbil, vilket kan göra det till en bra affär. En dag med elbilsutbildning är förstås inte komplett utan körning. Mitt i trafiken fick både åka med och köra en slinga med Jörgen Kocksgatan som utgångspunkt. Först i baksätet hos Desirée Nilsson från Walters trafikskola i Kristianstad och Per-Erik Brorsson från Tuna trafikskola i Lund. De båda trafiklärarna körde först en Nissan Leaf där de bland annat testade olika körlägen. Elbilar har ofta olika ”mode” eller lägen. Till exempel ”Sport” eller ”Eco” och ibland ett mellanläge. De båda trafiklärarna uppfattade bilen som pigg men med ganska tuff motorbroms, vilket så gott som alla elbilar har för att alstra energi och spara batteriet. – Jag ser den här utbildningen som en slags uppdatering av mina EcoDrivingkunskaper. Det är både intressant och känns som att man får ett kunskapsmässigt försprång, sade Desirée Nilsson. Båda förarna var överens om att elbil verkar kunna användas både på trafikskola och på körprovet. Mitt i Trafiken hamnade sedan i baksätet på en e-Golf med förarprövaren Ulf Larsson, Trafikverket i Malmö. Han växelkörde med STR:s Arne Åkesson. Ulf Larsson såg inga hinder med att använda elbil på förarprovet. – Det är egentligen möjligt redan i dag men jag har inte varit med om det ännu, sade han. Det är inga stora skillnader på de olika bilarna. Golfen är den som skiljer sig mest från övriga eftersom den ser ut precis som en vanlig VW Golf. Övriga modeller – Hyundai IONIQ electric, Re-

6 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Ny skatt gynnar elbilar Den nya fordonsskatten straffar bilar med höga koldioxidutsläpp, samtidigt som den gynnar bilägare som köper bilar med låga utsläpp. Trafikskolorna påverkas bara marginellt av det nya skattesystemet.

Både Desirée Nilsson från Walters t­ rafikskola i Kristianstad och Per-Erik Brorsson från Tuna trafikskola i Lund ser utbildningen som ett sätt att ligga s­ teget före.

nault Zoe, BMW i3 och Nissan Leaf – finns bara i elutförande men skiljer sig förstås en del åt. Till exempel har BMW en mycket stark motorbroms och bromsar hårt bara av att föraren släpper gasen, vilket också tänder bilens bromsljus. Med framförhållning i körningen behöver bromspedalen nästan inte användas alls. Efter körningen återsamlades deltagarna för genomgång på Hotell Clarion. De var överens om att elbil går att använda i utbildning. Även i EcoDriving. STR:s verksamhetsansvarige för läromedel för personbil, Arne Åkesson, konstaterade dock att en uppdatering av utbildningsmaterialet är nödvändig. – Eldrift, autonoma bilar och automatväxlade fordon måste tydligare komma fram i vårt utbildningsmaterial sade han. Några aktörer i Trafiksäkerhetssverige har redan investerat i eldrift, bland dem STR-ägda Gillinge trafiksäkerhetscenter utanför Stockholm, som har tio elbilar i sin fordonspark. Sannolikt ligger fler aktörer i startgroparna. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Regeringen presenterade nyligen ett förslag på hur framtidens fordonsskatter ska se ut. Det handlar om ett så kallat bonusmalus-system som enligt planerna ska införas den 1 juli 2018. Det nya skattesystemet premierar inköp av bilar med låga utsläpp och straffar dem som väljer bränsleslukande fordon. För trafikskolorna har den nya skatten inte någon stor påverkan på ekonomin. – Jag tycker att det nya skattesystemet verkar bra. Men för oss spelar fordonsskatten ingen roll, vi har valt att ha en miljöprofil och kommer att hålla fast vid det, säger Bo Andersson som är delägare i Kör Eco Trafikskola i Linköping. De kör enbart biogasbilar och fordonens koldioxidutsläpp klimatkompenseras. – Vi planerar att köpa en elbil nu när räckvidden har blivit längre. Och då känns det naturligtvis bra med en premie på 45 000 kronor, säger han. Johan Sievers

Fakta: Det här är Bonus-malusförslaget Elbilar med batterier eller vätgasbilar får en "supermiljöbilsbonus" på 45 000 kronor. Den ersätter dagens supermiljöbilspremie på 40 000 kronor Bilar med koldioxidutsläpp på högst 60 gram per kilometer får en bonus på minst 7 500 kronor. Hit räknas till exempel laddhybrider och gasbilar. I en "neutral zon" finns bilar med koldioxid­ utsläpp på mellan 60 och 95 gram per ­kilometer. Här får köparna varken bonus eller straffskatt. Bilar med koldioxidutsläpp på mer än 95 gram per kilometer får straffskatt på 77 ­kronor per gram. För bilar med koldioxid­ utsläpp på mer än 140 gram per kilometer är straffskatten 100 kronor per gram.


Förarutbildningen

STR välkomnar ny forskningsrapport om den svenska förarutbildningen:

”Det är länge sedan systemet fungerade på avsett sätt”

Det finns behov av omfattande förändringar i den svenska förar­ utbildningen. Framför allt behöver de pedagogiska metoderna förbättras. Det visar en stor forskningsrapport från Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.

I

den omfattande rapporten pekar forskarna på att det är för mycket fokus på tid och kostnad och för lite på kvalitet i dagens förarutbildning. Rapporten är beställd av STR och bygger på intervjuer, enkäter, statistik och aktuell forskning. – Det är en bra rapport som ger oss stöd på många områden där vi länge har önskat förbättringar. Den visar tydligt att det är länge sedan systemet fungerade på avsett sätt, säger Berit Johansson, förbundsordförande för STR. Forskarna identifierar samma prob­ lem som framkom i den rapport om förarprov som VTI gjorde åt Trafikverket i höstas: Många har en övertro på sin egen förmåga och bokar tid för förarprov alldeles för tidigt. Utvecklingen går åt fel håll, statistiken visar att allt fler blir underkända på körprovet. Under perioden 2004–2015 gick andelen godkända körprov ner från 59 till 50 procent. Forskarna föreslår därför att man ska utreda möjligheterna att införa en obligatorisk provuppkörning på

Utvecklingen på trafikområdet går mycket fort, men tyvärr har ­förarutbildningen och regelverket inte följt med.

Utbildningssystemet måste på ett bättre sätt stötta elevens behov av kunskap, och man måste tydliggöra att de genvägar som dagens system indirekt uppmuntrar till måste ses över, säger Berit Johansson.

Berit Johansson, STR:s förbundsordförande, välkomnar VTI:s rapport.

trafikskola innan det riktiga förarprovet genomförs. – Det är utmärkt att de kommer med sådana förslag. Man måste bygga in mera motstånd i systemet, annars kommer köerna till förarprov bara att fortsätta växa.

I rapporten finns en lång rad förslag med syfte att skapa en mer reglerad och uppstyrd förarutbildning. Det handlar bland annat om att införa ett antal obligatoriska körmoment på trafikskola. De ska omfatta moment som är svåra att klara privat, som mörker, tät trafik, omkörning och miljövänlig körstil. Forskarna vill också att handledare ska uppmuntras att ta kontakt med en trafikskola på ett tidigt stadium för att diskutera elevens utbildning med en trafiklärare. Privat utbildning bör varvas med utbildning på trafikskola. – Det påminner om diskussionen om att införa den franska typen av förarutbildning som vi hade i Sverige för många år sedan. Där sker hela utbildningen, även

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 7


privat övningskörning, inom ramen för en trafikskola som skapar struktur för eleven. Förarutbildningen når ofta inte så långt i GDE-matrisen. När det är dags för förarprov behärskar eleven att manövrera bilen men har för det mesta inte nått så långt vad gäller värdering av sina egna förmågor. Där pekar forskarna på ett stort behov av bättre, elevcentrerad pedagogik där eleven har en aktiv roll i sökandet efter kunskap. Exempel på sådana pedagogiska metoder är problembaserat lärande och gruppdynamiska övningar. – Forskarna har rätt, vi måste utveckla våra pedagogiska metoder för bättre individanpassning och en ännu mer kostnadseffektiv utbildning. Vi har mycket intressanta utmaningar framför oss för att nå närmare nollvisionen, till exempel att få oss trafikanter att reflektera över våra medvetna felval, fortsätter Berit Johansson. VTI:s rapport, ”Den svenska förarutbildningen. Dagsläge och framtidsutsikter” offentliggjordes för några veckor sedan och ligger utlagd på STR:s hemsida. Berit Johansson hoppas att den ska nå ut till politiker och alla berörda myndigheter. – Nu har vi forskare som kommer med konkreta förslag, så nu måste det hända något. Utvecklingen på trafikområdet går mycket fort, men tyvärr har förarutbildningen och regelverket inte följt med. – Det är cirka 20 år sedan det senast gjordes en översyn. Ett tydligt symtom på systemfelet, vilket belyses i rapporten, är den sedan många år negativa utvecklingen för provresultaten. Dessa lär inte blir bättre, och att bara fokusera på ett problem går inte, hela systemet måste granskas och ses över, säger Berit Johansson. Text: Johan Sievers Foto: Staffan Gustavsson

8 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Ny rapport föreslår: Så s Ge eleven en uppgift som de ­själva ska lösa ensamma eller i grupp. Detta innebär att eleven själv måste söka material för att lösa uppgiften.


Förarutbildningen

ska förarutbildningen bli mer effektiv I rapporten ”Den svenska förarutbildningen – dagsläge och framtidsutsikter” presenterar VTI en rad förslag på förändringar och åtgärder. Här är några av förslagen:

Förbättrad pedagogik Det behövs förbättrade pedagogiska metoder i den svenska förarutbildningen. Metoderna bör utveckla förståelse och reflektion över konsekvenser av egna beslut och beteenden. Pedagogiken bör vara elevcentrerad, det vill säga att eleven har en aktiv roll i sökandet efter kunskap. Eleven är inte en passiv part som bara lyssnar på vad läraren förmedlar. Utbildningen måste ta sin utgångspunkt i elevernas individuella förutsättningar. Sådana pedagogiska metoder är till exempel: • Problembaserat lärande. Det stimulerar eleven till att själv formulera vilka problem som kan leda till olyckor eller farligt beteende i trafiken. Med utgångspunkt i problemformuleringarna kan eleven sedan utveckla förslag till lösningar. • Undersökande pedagogik. Ge eleven en uppgift som hen själv ska lösa ensam eller i grupp. Detta innebär att eleven själv måste söka mate­ rial för att lösa uppgiften. • Gruppdynamiska övningar. Utgår från ett ämne som engagerar eleverna, till exempel bilkörning och alkohol, grupptryck mellan kompisar och hur synen på vad som är tufft och manligt kan påverka risktagande. ­Material från autentiska olyckor kan även användas.

Privat övningskörning. Uppmuntra handledaren att ta kontakt med trafikskolan på ett tidigt stadium för att diskutera elevens utbildning med en trafiklärare. Detta minskar risken att eleven lär sig ett felaktigt beteende. Varva privat utbildning med utbildning på trafikskola. Förbättra kvaliteten på de ­obligatoriska momenten Dela upp riskutbildning del 1 på två till tre olika tillfällen. Ett ökat fokus på gruppdiskussioner och gruppövningar som involverar alla deltagare. Fastställ när riskutbildningen del 1 ska genomföras så den inte genomförs för tidigt i utbildningen. Öka möjligheten att genomgå de obligatoriska delarna på det egna språket, men även undervisningsmaterial på så många språk som möjligt, och av god kvalitet. Fler obligatoriska moment Inför ett antal obligatoriska körmoment på trafikskola för att öka körkortstagarens förutsättningar att bli en bättre säkrare förare. De obligatoriska inslagen bör omfatta sådana moment som är svåra att klara privat såsom mörker, tät trafik, omkörning, miljövänlig körstil samt de djupare psykologiska och sociala kompetenser som ingår i kursplanen. Inför ett antal teorilektioner på trafikskola. Fokus borde då vara på gruppdiskussioner och någon eller några av de pe-

dagogiska metoder som beskrivs ovan. Utred möjligheten att införa en obligatorisk provuppkörning på trafikskola innan det riktiga förarprovet genomförs, men som liknar förarprovet. Detta är något som borde göra körkortstagarna bättre förberedda. Kvalitetssäkring av trafikskolor och trafikövningsplatser Utred möjligheter till en mera likformig trafiklärarutbildning i hela landet. Förstärk tillsynen av trafikskolor och tra­fikövningsplatser med fler tillsynstjänstemän. Öka frekvensen på tillsynen och se till att den i högre utsträckning än i dag fokuserar på den praktiska verksamheten med betoning på tips, råd och diskussion. Tillse att trafiklärare och instruktörer på trafikövningsplatser regelbundet genomgår fortbildning för att hålla sig à jour med ny kunskap om trafiksäkerhet, miljö, pedagogik med mera. Förarprov Vidta åtgärder för att öka körkortstagarnas förståelse för provresultatet. Alldeles för många av dem som underkänns utgår från att de inte gjort något allvarligt fel eller att förarprövaren varit för hård. Se över det sammanhållna förarprovet. Det sammanhållna provet kan leda till stress och att man bokar ny tid även om man inte är redo. Av den anledningen behöver speciellt tidsramen för det sammanhållna provet ses över. Utveckla provet så att det bättre mäter de övergripande målen i GDE-matrisens övre högra del. Erbjuda körkortstagare med svår nervositet ett speciellt körprov. Text: Johan Sievers Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 9


Isaac Svensson har börjat övningsköra med pappa Jonas. DUP är till stor hjälp på det här stadiet, men ersätter inte trafikskolans ­undervisning, menar Jonas Svensson. – Självklart ska Jonas ta lektioner på trafikskola så småningom, säger han.

DUP är igång – men välkomnar fler ”En fantastisk idé som är värd att satsa på”

– Jag nappade direkt. En utbildning där man jobbar tillsammans för ett gott resultat, det tror jag på. DUP är en mycket bra idé, säger Alexandra Larsson, ägare till Rosa Kortet Trafikskola i Borlänge.

Foto: Privat

I Alexandra Larsson , Rosa Kortet ­Trafikskola i Borlänge.

10 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

dén om den digitala checklistan DUP lanserades av STR för ett par år sedan. Med hjälp av ett webb-baserat protokoll skulle privata handledare och deras elever få stöd med att planera och genomföra övningar inför att ta körkort. Trafikskolan fanns med i bakgrunden och kunde utnyttjas vid behov. Intresserade fick anmäla sitt deltagande vid introduktionsutbildningen. Skulle det kunna fungera? Ett pilotprojekt inleddes med VTI som projektledare.

Starten var trevande. Det gick åt några försök innan en bra manual och en tydlig presentation till trafiklärarna fanns på plats. – Nu är vi igång, men vi vill gärna ha ännu fler deltagare. I maj hade 25 trafikskolor anmält intresse att vara med. 296 handledare och 240 elever vill testa metoden, säger Sonja Forward, projektansvarig på VTI. Rosa Kortet Trafikskola i Borlänge anmälde sig redan när projektet var helt nytt. Ägaren Alexandra Larsson fångades direkt


Digitalt utbildningsprotokoll

När DUP används blir det tydligt vilka övningar som är avklarade och vad som återstår att lära sig. Det syns vad som exempelvis gjorts på lektionen hos trafikskolan eller övningen hemma, och vilket moment som står på tur. Att turordningen betonas är en klar fördel, menar Alexandra Larsson. Inlärningen blir bättre om momenten tas i rätt ordning.

Den digitala manualen har samma innehåll som den vanliga handledarboken. Skillnaden är att med DUP godkänner man när man har klarat ett moment.

av idén, och tror att samarbetsmodellen är rätt väg att gå. – Vi fyllde kvoten om 20 deltagande par, handledare och elev, med en gång. De är registrerade och har fått inloggningsuppgifter och allt som behövs för att börja använda protokollet, säger Alexandra Larsson. När handledaren och eleven är registrerade hos Trafikverket, har trafikskolan gjort sin insats i starten. – Det går också att lägga till en trafiklärare i det digitala protokollet, som kan hjälpa till om en del uppgifter känns svåra. Inget av våra par har gjort det än, men jag tror att det kommer. De flesta elever är bara 16 år när de börjar öva med sin privata handledare. Då är det rätt långt till att börja köra ”på riktigt”. Min erfarenhet allmänt är att de flesta handledare vill att en del moment görs på trafikskola, säger Alexandra Larsson.

En annan fördel med DUP är att det registreras hur många elever en handledare har. De allra flesta kör bara med kanske sin son eller dotter, men det finns de som tar på sig många elever. – Gränsen går vid 15 elever, fler får en enskild handledare inte ha. Därför är DUP ett bra hjälpmedel för att avslöja dem som sätter privat övningskörning i system, säger Alexandra Larsson. Än så länge har hon alltså inte hört av sina handledare sedan starten. Men nu funderar hon på att ta kontakt och höra om protokollet fungerar som det är tänkt. Inte för att det ingår i hennes åtagande, utan för att hon vill stödja användandet. – DUP är en fantastisk idé. Jag hoppas verkligen att fler trafikskolor anmäler sig och att försöket får en fortsättning, säger Alexandra Larsson. Också handledaren Jonas Svensson är nöjd med den digitala checklistan. Han anmälde sig till DUP-projektet vid handledarutbildningen på Varbergs Trafikskola och har så smått börjat övningsköra med sin son Isaac. – Självklart ska Isaac ta lektioner på trafikskola så småningom. DUP är ingen ersättning för den undervisningen, men ett jättebra hjälpmedel för oss på det här stadiet. Vi går igenom övningarna och tittar på filmerna. Det är till stor hjälp när man kör fast i något moment. Sen bockar man av när det är utfört och godkänt, säger Jonas Svensson. Isaac fyller snart 17 år, och övningskörningen har bara börjat. Hittills har Jonas

DUP är ett bra hjälpmedel för att avslöja dem som sätter privat övningskörning i ­system.

godkänt de tre första momenten i protokollet. – Rent generellt tycker jag att det är bra för mig som handledare att få veta vad man ska lära sig, och hur det ska gå till. Filmerna är till stor hjälp. Det är ju ett bra tag sedan jag själv gick i trafikskola. Den digitala tekniken tycker han fungerar utan problem. Enkelt, menar han, för den som har det minsta datorvana. – Poängen är ju att lära sig köra bil på ett bra sätt. Jag tycker att DUP är ett viktigt led i det jobbet, säger Jonas Svensson. Den digitala manualen följer innehållsmässigt helt den handledarbok som alla får som deltar i handledarutbildningen. Det går naturligtvis att läsa sig till innehållet och träna utan protokollet, så gör de flesta idag. – Den stora skillnaden är, säger Sonja Forward, att med DUP godkänner man när man klarat ett moment. Det gör undervisningen tydligare. Hon betonar att DUP är ett pilotprojekt. Det är viktigt att så många som möjligt är med och använder det och lämnar synpunkter. Förändringar och förbättringar kommer säkert att göras, det är själva vitsen med ett pilotförsök. Eventuella farhågor att DUP skulle utgöra ett hot mot trafikskolorna ställer hon sig frågande inför. – Inte mer än den handledarbok som alla använder, i så fall. Innehållet är ju detsamma. Och till syvende och sist är ju prio ett att eleverna ska bli bättre bilförare och trafikanter. Det är det alltihop handlar om, säger Sonja Forward. Text: Britta Linebäck Foto: Jonas Arneson

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 11


Trafikkultur

Nyanlända från länder utanför EU och EES-området kan köra bil på sitt gamla körkort i åratal. De får därmed inget skäl att uppdatera sina trafikkunskaper.

Nyanländas trafiksäkerhet ignoreras i Nollvisionen

Trafikskolorna kan göra skillnad menar VTI Många av de nyanlända till Sverige under senare år kommer från länder med mycket bristfällig trafik­säkerhet. Påverkar detta ­trafik­säkerheten i Sverige och de redan haltande målsättningarna i Noll­visionen?

A

tt nollvisionsarbetet hackar har olika orsaker. En faktor som sällan diskuteras men som högst troligt kommer att påverka, och kanske redan lämnar spår i statistiken, är de många människor som söker en fristad i Sverige. Under åren 2014 och 2015 sökte totalt sett 244 178 personer asyl i landet, enligt Migrationsverkets siffror. År 2016 sjönk antalet drastiskt till 28 939 personer på grund av införda gränskontroller. Långt ifrån alla har blivit kvar i Sverige men en stor del har det. De största befolkningsgrupperna som

12 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

anlänt under senare år kommer från Syrien, Irak, Afghanistan och Somalia. Enligt WHO:s (World Health Organisation) data har Irak ett dödstal i trafiken per 100 000 invånare på 20,2. För Afghanistan respektive Somalia ligger siffrorna på 15,5 och 25,4 medan i Sverige dör 2.8 per 100 000 invånare. För Syrien saknas uppgift, vilket sannolikt beror på att det för tillfället anses oviktigt hur många som dör i trafiken. Människor har en självklar rätt att fly och söka skydd undan krig, förföljelse och fattigdom. Det är inte vad den här texten

handlar om. Den handlar istället om vilka effekter det kan tänkas ha för trafiksäkerheten i Sverige när många människor från andra områden, med annan trafikkultur, kommer hit. Förutsättningarna för att få köra bil som ny i Sverige är följande: Den som har ett körkort utfärdat i EU eller i ett EES-land kan använda detta. Personer som kommer från länder utanför dessa områden kan använda sitt körkort under tiden de är asylsökande. Det upphör dock att vara giltigt när personen varit folkbokförd i över ett år. Den sammanlagda tiden som en person kan köra med körkort utfärdat i ett land utanför EU och EES-området kan alltså vara flera år, beroende på hur lång tid asylprocessen tar. – Man kan verkligen fundera på om det


Nollvisionen tar heller inte upp frågan om nyanländas trafiksäkerhet.

är rimligt att få köra i Sverige så länge utan att ta ett svenskt körkort eller att få någon som helst information eller utbildning om trafiken i Sverige, säger Sonja Forward forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Detta är en känslig fråga men som forskare måste vi även ta i sådana. Hon menar att det finns fler bekymmer än tidsaspekten. – Det är många som kör med sitt ursprungliga körkort under lång tid och de tycker att de kör bra, men plötsligt ska de tvingas ta ett svenskt körkort. De är knappast motiverade till det och får ofta stora problem. Det rimliga vore förstås att de vänder sig till en trafikskola men det händer väldigt sällan. Trafikskolorna borde ha en tydligare roll i att stärka nyanländas möjligheter att ta körkort, menar Sonja Forward, – Trafikskolorna kan verkligen göra skillnad genom att ge bra utbildning. De kan också bidra till att nyanlända får bättre information om vad som krävs som bilförare i Sverige. De nya svenskarna måste också bli en fråga i Nollvisionsarbetet, menar hon. På resultatkonferensen i slutet av april nämndes dock inte denna grupp alls.

– Indikatorerna i Nollvisionen började plana ut efter 2012 men i dag pratar man bara teknik. Hon betonar flera gånger att frågan om nyanlända och trafiksäkerhet är känslig och riskerar att användas som slagträ i integrationsdebatten. Samtidigt är det en mycket viktig fråga. Om grupper identifieras som mindre trafiksäkra så kan det också antas att de är mer utsatta och drabbade av trafik­olyckor. Att identifiera dem gör det möjligt att påverka dem i mer trafiksäker riktning.

Som det ser ut i dag ­tillgodogör vi inte på långa vägar deras behov av trafikutbildning.

För några år sedan genomförde Sonja Forward tillsammans med några andra VTI-forskare en studie som visar att personer från Mellanöstern och Afrika oftare är inblandade i trafikolyckor än det svenska genomsnittet. – Det var känsligt att redovisa dessa fakta men nödvändigt för att vi ska kunna göra något. Vi måste våga prata om andra länders annorlunda trafikkultur.

Om vi i Sverige menar allvar med Nollvisionen krävs att utbildning och information för och till nyanlända personer förbättras, menar hon. – Som det ser ut i dag tillgodogör vi inte på långa vägar deras behov av trafikutbildning. Tolkning under riskutbildningen är ett exempel på att detta inte fungerar. Att tolka en utbildning stör och splittrar de närvarandes uppmärksamhet. Det är på så vis dåligt för alla inblandade parter och den pedagogiska kvaliteten för dem som får tolkning blir låg. – Det borde inte vara tillåtet. Här borde i stället trafikskolorna kunna samarbeta om att genomföra utbildningen på aktuellt språk. Utbildning på trafikskola är det bästa a­lternativet oavsett om man är infödd svensk eller inte, menar Sonja Forward. Men för den som är relativt nyanländ och inte behärskar språket går utbildningen ofta för snabbt fram. – Utbildningen behöver på ett bättre sätt anpassas till dessa gruppers behov. Det är en viktig fråga som inte ska kringgås. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 13


Trafikkultur

Med rötterna i Syrien, Indien och Pakistan

Tre röster om den svenska trafiken Mitt i trafiken har ställt frågor om körkort till några personer som i vuxen ålder flyttat till Sverige. Bland annat om hur det tagit körkort i sitt hemland och om hur de upplever trafiken i Sverige.

Dima Zieto, Norrköping

Pradeep Reddy, Linköping

Tahir Jadoon, Göteborg

14 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Text: Ivana Vukadinovic

Jag kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Det var lätt att ta körkort i Syrien. Jag övningskörde på en trafikskola i fyra veckor samt pluggade teori, sedan fick jag körkort. Däremot är det svårt att köra bil där eftersom folk kör fort, struntar i sina medtrafikanter och inte alltid följer reglerna. När jag kom till Sverige öv-

ningskörde jag med min svägerska i tio dagar. Vi körde runt på parkeringar och lugna områden i Söderköping innan jag vågade sätta mig bakom ratten och ge mig ut i trafiken. Det tog ett tag innan jag vågade köra med mina barn i bilen. Jag körde med mitt syrians­ ka körkort under nästan ett år i Sverige och det gick bra. Trafikanter här respekterar varandra

och jag känner mig trygg. Att det är strikta regler för barnstolar och bältesanvändning tycker jag om. Nu övningskör jag för att få ett svenskt körkort och räknar med att köra upp i sommar. Den svenska utbildningen är betydligt mer omfattande än den i Syrien, vilket jag tycker är bra eftersom det gör mig till en säkrare förare.

Jag tog körkort 2009 i staden Hyderabad som ligger i södra Indien. Först var jag tvungen att få ett läkarintyg och en stämpel som visade att jag var i skick att köra bil. Sedan gjorde jag teoriprovet, och för att klara det skulle jag kunna känna igen de viktigaste trafikmärkena. Den praktiska kördelen gick till så att jag körde på otrafikerade vägar med en trafiklärare.

Klarar man uppkörningen får man ut sitt körkort efter 15 till 30 dagar. Jag har ännu inte tagit ett svenskt körkort, men planerar att börja övningsköra inom kort. Utifrån vad jag hört verkar det vara väldigt svårt att ta körkort i Sverige. Man måste kunna många trafikregler och behärska körtekniken EcoDriving, Jag har kört bil i Sverige med

mitt indiska körkort ett par gånger under mitt första år i landet. Det svåraste var att köra högertrafik eftersom det är vänstertrafik i Indien. Trafiken här är inte lika hetsig och vägarna och infrastrukturen är betydligt bättre. Synen på bilister och trafiken är annorlunda här. I Sverige är folk mycket mer medvetna om hur utsläpp påverkar miljö och hälsa.

Trots att det är tillåtet att köra med pakistanska körkort under ett år i Sverige, så gjorde jag inte det. Väns­ tertrafik gäller i Pakistan och många blir förvirrade när de kör bil i Sverige de första gångerna. Det är stor skillnad på att köra bil och ta körkort i Pakistan och i Sverige. Här krävs hårt arbete och du behöver en godkänd handledare. Folk följer trafikreglerna strikt, vilket gör att det är enkelt att köra bil här. Många

från Pakistan som jag har pratat med, upplever att de känner sig avslappnade när de kör bil i Sverige eftersom folk kör så lugnt och försiktigt. Människor från Pakistan är vana vid tuff trafik, vilket gör pakistanska bilförare ständigt uppmärksamma och på sin vakt. I Pakistan är det väldigt lätt att både klara teoriprov och uppkörning, fast jag har hört att det har blivit något svårare de senaste åren. Men i dagsläget är det inte i närheten av

Sveriges svårighetsgrad. Trafikregler i Pakistan finns så klart, men de följs inte noga. Under rusningstrafik kör folk fort och aggressivt. Fast i större städer där vägarna är bättre, till exempel i huvudstaden Islamabad, flyter trafiken på lugnare. Jag har tagit svenskt körkort och kört bil i tre år i Sverige. När jag varit på besök i Pakistan och kört bil, har jag tyckt att det varit svårare att köra där än tidigare. Jag har vant mig vid det svenska, lugna tempot.


Nollvisionen

”Nu krävs det nya insatser”

Enbart teknik räcker inte för att få ner dödstalen i trafiken Nollvisionens delmål blir alltmer avlägset. År 2016 ökade antalet dödade i den svenska trafiken med 11 ­personer, jämfört med 2015. Medvetna felbeteenden är fort­farande underprioriterade och ­visionsarbetet är som tidigare helt fokuserat på teknik.

V

arje vår samlas Trafiksäkerhetssverige i Stockholm för att följa upp det föregående årets trafiksäkerhetsarbete inom Nollvisionen. Ansvarig minister brukar tala, vilket var fallet även denna gång. Anna Johansson (S), minister med ansvar för infrastruktur, uttryckte oro över Nollvisionens delmål om högst 220 döda i trafiken år 2020. – Vi kommer inte att nå dit om trenden fortsätter i nuvarande riktning. Nollvisionen har varit väldigt framgångsrik men det verkar som om vi kommit till en nivå där det krävs nya insatser, sade Anna Johansson. Hon konstaterade också att en stor del av de dödliga olyckorna under 2016 (och historiskt) har berusning som gemensam nämnare. – Jag kan inte undgå att notera att var tredje dödsolycka involverar en onykter förare.

Anna Johansson sade dock ingenting uttryckligen om alkolås men betonade att teknik är viktigt. I sitt tal nämnde hon också förslaget om ett förbud mot handhållen mobil som Transportstyrelsen dagen innan presenterat för regeringen. – Förslaget är bra. Det innebär att det blir lättare för polisen att lagföra. Det blir också lättare för bilisterna att veta vad man får göra och inte. Även Trafikverkets GD Lena Eriksson trodde att etappmålet för 2020 kan bli svårt att nå. Hon konstaterade att ju närmare målet man kommer, desto svårare blir arbetet, enligt teorin om lågt hängande frukt – det är enkelt att nå frukt som hänger lågt men blir allt svårare ju högre man kommer. Två tunga beslutsfattare kan alltså sägas tvivla på att delmålet för Nollvisionen kan nås.

Analytikerna, Karin Bengtsson, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Johan Strandroth, Trafikverket, verkade också tvivla utifrån sina presenterade fakta, statistik och prognoser. Deras genomgång påminde en del om vad som sagts under resultatkonferensen de två–tre senaste åren, att allt fler indikatorer inom trafiksäkerhetsutvecklingen pekar fel. För 2016 gäller det indikatorer som antalet omkomna i trafiken, allvarligt skadade, hastighetsefterlevnad, nykterhet i trafiken och hjälm­användning på cykel. Enligt Karin Bengtsson blir det svårt att nå etappmålet för 2020. – Den pågående högkonjunkturen och ökande trafik kan vara en del i förklaringen till att den tidigare positiva trafiksäkerhetsutvecklingen stannat av, särskilt som stagnationen kan ses i övriga Norden och även inom EU och i USA, sade Karin Bengtsson. Hon menade dessutom att det inte kan uteslutas att den stagnation vi ser är bör-

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 15


Nollvisionen jan på ett långsiktigt trendbrott som beror på färre planerade och genomförda trafiksäkerhetshöjande åtgärder än tidigare. Indikatorn hastighetsefterlevnad handlar rätt och slätt om att fler trafikanter måste hålla sig inom tillåten hastighet. Enligt Åsa Forsman blir det svårt att nå målet för år 2020, att 80 procent av trafikarbetet ska ske inom tillåten hastighetsgräns. – Under 2016 var andelen trafikarbete inom tillåten hastighet 44 procent. Vi ser ingen förbättring sedan 2004. Hon berättar också att de flesta döds­ olyckorna inträffar på det icke-separerade vägnätet. Det är därför viktigt att koncentrera resurser till dessa avsnitt. Även om andelen nyktra förare är mycket hög: 99,76 procent, så är siffran inte i linje med nödvändig utveckling. Målet är 99,90 nyktra förare. Detta är inte bara statistik. Precis som Anna Johansson konstaterar är var tredje som dör i trafiken alkoholpåverkad, vilket oroar forskare och trafiksäkerhetsexperter. Att dricka alkohol och sedan sätta sig bakom ratten är ett exempel på medvetet felbeteende. Andra exempel som kan få dödliga konsekvenser är fortkörning, köra mot rött, strunta i bilbälte eller att inte bära hjälm när man åker moped. Hälften av de dödade vid moped­olyckor åren 2004-2016 saknade hjälm. Frågan om trafikanters beteende brukar dyka upp under resultatkonferensen men gjorde det i år endast som en fråga: Är det dags att återkomma till beteendepåverkande åtgärder? undrade en konferensdeltagare. Frågan ställdes mot bakgrund av det stora batteri av tekniska åtgärder som genomsyrat Nollvisionen sedan 1997. – Ja, det kan det vara, svarade Johan Strandroth. Så mycket mer blev inte sagt om denna svåra men för trafiksäkerheten oändligt viktiga fråga. Text: Johan Granath Foto: Shutterstock

16 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Ta körkort på sommaren

Koll på sommarköerna Ökade resurser har gett resultat Oacceptabla köer under sommarmånaderna har ­utgjort ett rejält ­stressmoment för Trafik­verket ­Förarprov. Men de senaste fyra ­somrarna har fungerat bra. Receptet, som också används i år, ­stavas resursförstärkning. – Och vi har även i år satsat extra på att nå körkorts­tagarna innan de kommer till oss, säger Trafikverket Förarprovs chef Kristina H ­ agberg.

D

et är populärt att ta körkort under sommaren. Anledningarna är flera. Skollov och semester spelar stor roll. Likaså att en del behörigheter, som exempelvis mc, bara kan tas på sommaren. Även det faktum att allt fler gör provet flera gånger sätter press på behovet av provtider. Detta är dock inget specifikt sommarproblem utan gäller hela året. – Inför årets sommarstart har vi anställt 34 förarprövare som nu efter aspirantutbildningen börjat jobba runt om i landet, säger Kristina Hagberg. Dessutom har ungefär lika många förarprövare anställts tillfälligt, de flesta rekryterade från militären och bland egna prövare som nyligen gått i pension. Liksom under de senaste åren har Förarprovs egna anställda fått frågan om att mot extra ersättning flytta sina semestrar till mindre känsliga tider. Ett 60-tal har ställt upp på det och bytt någon eller flera veckor. – Flera av förarprovskontoren lägger också ut en del övertid och håller öppet kvällar och helger, säger Kristina Hagberg. Förstärkningen av resurser har alltså gett goda resultat. Men det finns också andra sätt att minska behovet av tider, betonar Kristina Hagberg. Om fler tar till sig vad som krävs innan de genomför

Kristina Hagberg.

provet skulle många underkända prov inte ha behövt äga rum, menar hon. – Många kommer till oss för tidigt, de är inte redo för prov egentligen. Därför jobbar vi nu extra aktivt för att nå ut med information inför prov. Tecknad film om vad som krävs ligger på sociala medier, tydlig information om vad som är viktigt att tänka på finns på vår hemsida, broschyrer kan laddas ner eller begäras få hemskickade. Behovet att informationen ska finnas på flera språk har ökat de senaste åren. Där är Förarprov inte i mål ännu, säger Kristina Hagberg. En del informationsmaterial är översatt och flera är på gång. Målet är att ha fler språk klara till årsskiftet. Och det handlar inte enbart om att översätta det svenska materialet rakt av. För att exempelvis nå dem som redan har körkort från ett annat land, kanske med en helt annan trafiksäkerhetskultur, behövs ett annat upplägg än det som används till nya körkortstagare. – Omvärlden förändras och nya behov behöver mötas. Det är en fråga både för Trafikverket Förarprov och för hela utbildningsbranschen. Vi behöver utveckla verktyg och metoder för att möta de här nya kundgrupperna, säger Kristina Hagberg. Text: Britta Linebäck Foto: Staffan Gustavsson


Vi använder mobilen under ungefär 12 procent av körtiden. 20 procent av den tiden ägnas åt navigeringsappar. Det visar VTI:s undersökning.

Mobilen används flitigt i bilen – men samtal är inte enda anledningen ”Jag har koll på att använda ­mobilen när jag kör men det har inte andra.” Ungefär så resonerar många bilförare, enligt VTI:s ­undersökning om mobilanvändning bakom ratten. ­Granskningen visar också att mobilen används under 12 procent av körtiden och att stödet för någon typ av förbud är stort.

–D

et finns en uppfattning om att det jag gör med mobilen bakom ratten är säkert, men när andra gör samma sak är det farligt, säger Katja Kircher som är forskningsledare på VTI. Resonemanget framkommer i en enkätundersökning och bygger på samma tankemönster som visat sig i andra undersökningar om trafik. Till exempel den som säger att åtta av tio förare anser sig köra bättre än medelbilisten. VTI har sammanställt svaren från en enkät, där bilförare fått svara på frågor om hur de hanterar mobilen bakom ratten. Enkäten var utformad av Transportstyrelsen. Enkätundersökningar har sina sidor menar Katja Kircher. – Resultaten riskerar att få lite slagsida

Teknik i bilen därför att vissa personer strävar efter att svara ”rätt”. Dessutom kan det vara svårt att helt enkelt tolka frågorna, ord kan tolkas ganska olika. Sedan kan minnet utgöra ett problem, att människor helt enkelt minns fel. Enligt undersökningen finns ett allmänt stöd för ”någon typ av förbud mot användning av kommunikationsutrustning”. Bara en av tio i undersökningen var helt emot att införa ett förbud. Men enligt Katja Kircher leder inte förbud till mindre användning. VTI:s rapport beskriver också en undersökning där man med hjälp av 143 frivilliga försökspersoner loggat deras mobiltelefoner under en längre tid. – Antalet deltagare i den delen av studien är lägre än vad vi hade hoppats på, men det har varit svårt att hitta frivilliga som velat vara med. Den data som loggats är telefonens position, när och hur länge telefonen varit aktiv, och även vad telefonen har använts till. Däremot vet man inte om och hur mycket föraren har tittat på skärmen eller om handsfree har använts.

– Det är ett problem att vi inte vet och det skulle vara väldigt intressant att göra studier som gav oss mer precisa fakta. Loggningen visar att förarna använder telefonen ungefär 12 procent av körtiden. Detta är en nästan lika stor del som när deltagarna i studien inte transporterar sig, då mobilen används 16 procent av tiden. Men det är felaktigt att tro att förarna har telefonen framför ögonen hela den uppmätta tiden, menar Katja Kircher. – Det som telefonen används till mest under färd, ungefär 20 procent av den tid som telefonen används, är olika navigeringsappar som Google Maps och Waze. Här handlar det alltså om något helt annat än att hålla på handgripligt med telefonen. Under drygt 10 procent av användandet pratar förarna i telefonen. Ungefär lika stor del av tiden ägnas åt sociala medier och spel. Siffrorna baseras dock på 143 frivilliga förare och är därför inte representativa för befolkningen i stort. VTI:s undersökning om mobilanvändningen utgör en del av underlaget till Transportstyrelsens förslag till regeringen om förbud mot handhållen mobil under körning. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 17


Riskfylld arbetsmiljö

Trafikskolan som fått nog ”Vi måste väcka debatt om vår arbetsmiljö”

För drygt ett år sedan blev trafik­ läraren Eleonor Hobel-Nielsen ­påkörd bakifrån och fick en ­whiplashskada som gett henne ständig värk. Hon och kollegorna på Dalens trafikskola i Enskede är upprörda över den allt mer agg­ ressiva trafiken som gör deras a­ rbetsmiljö farligare.

dagsmorgonen blev annorlunda. Hennes elev körde över en viadukt, släppte på gasen och bromsade när de närmade sig en korsning där de hade väjningsplikt. Eleven blev lite osäker och Eleonor valde att bromsa lätt för att visa en bil på huvudleden att de tänkte väja. Inbromsningen skedde i låg fart och bilen stannade nästan omedelbart. Sekunden efteråt blev de påkörda bakifrån. – Det var en märklig olycka. Det var fri sikt och inga andra bilar i närheten, säger Eleonor.

–T

rafiken har blivit mycket värre på senare år. Människor kör hetsigare och många lägger sig bara några meter bakom trots att de ser att det är en trafikskolebil. När de dessutom sitter och fingrar på mobilen så förstår man att det kan smälla när som helst, säger Andreas Sund, VD och utbildningsledare på Dalens trafikskola i Enskede. – När Eleonor blev skadad kände vi att nu får det vara nog. Vi måste väcka debatt om vår arbetsmiljö, det här är inte acceptabelt. Dalens trafikskola ligger bara några kvarter från Nynäsvägen, en av Stockholms hårdast belastade trafikleder. Hela området runt Enskede är en krävande trafikmiljö men lärarna är vana. – Det är ofta köer så vi måste planera lektionerna så att vi kommer tillbaka i tid. Under de senaste åren har vi också börjat undvika vissa ställen vid vissa tider, eftersom trafiken är för aggressiv, säger Andreas Sund. Vi träffas inne på trafikskolan. Eleonor

18 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Det är ofta köer så vi måste planera ­lektionerna så att vi kommer tillbaka i tid.

Hobel-Nielsen är en omtyckt trafiklärare med fullbokade dagar, men nu har hon en lucka och kan sätta sig ner och berätta om olyckan i mars 2016. Efter 13 år som trafiklärare hade hon blivit påkörd bakifrån flera gånger tidigare, men utan att bli skadad. Den här tis-

Hon kollade att eleven inte blivit skadad och gick för att se hur det hade gått för föraren i bilen bakom. I det läget verkade det vara en olycka utan personskador, fast med rejäla plåtskador. Men redan några dagar senare stod det klart att Eleonor hade fått en allvarlig skada i nacken. Olyckan polisanmäldes senare och ledde till att föraren, en 28-årig kvinna, dömdes i tingsrätten. I domen kan man läsa om vad som hände Eleonor. ”När sammanstötningen inträffade satt hon och tittade åt höger. Hennes huvud flög fram så att diademet lossnade och slungades därefter tillbaka mot nackstödets högra sida. Det var större kraft i denna sammanstötning än hon varit med om tidigare”. Lördagen efter olyckan var Eleonor tvungen att åka till sjukhuset. – Jag kräktes och kunde knappt prata. Det var uppenbart att något inte stämde i kroppen.


Eleonor Hobel-Nielsen gillar sitt jobb som trafiklärare, men efter olyckan har hon börjat fundera på att byta yrke.

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 19


Riskfylld arbetsmiljö

Storstadsbilisterna blir allt mer stressade och har ingen tolerans för den som kör lite långsamt.

Hon hade fått en hjärnskakning och röntgenbilderna avslöjade att hon dessutom hade en spricka i en halskota och skador på tre diskar. Det blev början på en lång och mödosam rehabilitering. – Jag tycker att jag har fått bra omhändertagande av sjukvården. Det har blivit många besök hos sjukgymnasten, och jag fortsätter att träna på egen hand. – Men jag har fortfarande värk som varierar från dag till dag. Jag har förlikat mig med att det kommer att vara så, det värsta är att värken gör mig så trött. Jag somnar ofta före barnen på kvällarna, och livet blir så tråkigt när man sover mycket på den tid när man är ledig, fortsätter hon.

20 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Eleonor var tillbaka i jobbet redan efter några veckor, och i dag arbetar hon 85 procent. Är du rädd för att du ska råka ut för ännu en olycka? – Den frågan får jag ofta. Man kan inte sitta och vara rädd hela tiden, det skulle smitta av sig på eleverna. – Men jag hoppas vid gud att det inte händer en gång till. Och jag funderar faktiskt på att byta yrke, trots att jag trivs jättebra med att vara trafiklärare. Den 28-åriga kvinnan dömdes till 50 dagsböter för vållande av kroppsskada. Hon hade inte hållit tillräckligt avstånd till framförvarande bil, och det var en försvå-

rande omständighet att det var en trafikskolebil. Tingsrätten skriver: ”Hon hade uppmärksammat att den framförvarande bilen var en körskolebil – alltså en bil som ofta körs av förare som ännu inte är ful�lärda – vilket gör att hon hade särskild anledning att hålla avstånd och vara uppmärksam på dess körsätt”. Eleonor Hobel-Nielsen tycker att domen blev en slags upprättelse. Men hon och hennes kollegor är oroliga för framtiden. – Människor tar med sig sina stressiga liv in i bilarna, och eftersom det ofta är stopp i trafiken så blir trafiken väldigt irriterad och hetsig. Det finns ingen tole-


Anneli Peolsson och Gunnel Peterson.

Ny träningsform ger hopp för whiplashskadade Forskare vid Linköpings universitet har visat att en ny träningsform har mycket god effekt på whiplash-­ ­skador. Nu startar de en studie för att undersöka om stora delar av ­träningen kan göras med hjälp av ett program på webben. Den allt hetsigare trafiken är en arbetmiljö­fråga som vi måste ta på större allvar, ­menar Anders Sund.

rans för dem som kör lite långsamt, och vi har obehagliga incidenter varje dag, säger Andreas Sund. – Allt färre visar hänsyn för trafikskolebilar. Det har blivit vardagsmat att bilister kör upp nära bakom och tutar eller blinkar med lyset. Det är väldigt stressande för eleverna, fortsätter han. Eleonor ger samma bild. – Det verkar faktiskt som att en del förare blir provocerade när de får syn på en övningsbil, säger hon. Hur ska man vända det här? – Det är nog inte så lätt, men jag tror på mer polisiär närvaro. Trafiken på Nynäsvägen förvandlas på ett ögon-

blick så fort det dyker upp en polisbil, säger Andreas Sund. – Och så borde vi ha en lag som kräver handsfree i bilen. Vi kan inte ha en massa förare som kör med näsan i mobilen, fortsätter han. – Jag ringer ibland till företag vars bilar kör uppenbart vårdslöst. De flesta tycks ta det på allvar, säger Eleonors kollega Kjell Grönberg. – Men framför allt måste vi hitta sätt att lyfta den här frågan. Det handlar om vår och våra elevers arbetsmiljö, säger Eleonor Hobel-Nielsen. Text: Johan Sievers Foto: Staffan Gustavsson

V

arje år drabbas omkring 30 000 svenskar av olyckor som ger whip­ lashskador i nacken. Omkring hälften av dem får bestående men som smärta och yrsel. De flesta får whiplashskador i samband med trafikolyckor och trafiklärare är en utsatt yrkesgrupp. Whiplashskador har varit svåra att behandla, men nu har en grupp forskare på Linköpings universitet visat att en speciell form av sjukgymnastik ger god effekt för många patienter. I en studie på 216 personer som fick olika typer av behandling för sina whiplashskador visade det sig att det nya träningsprogrammet hade överlägset bäst effekt. – 60 procent av patienterna blev betydligt bättre. Det visade sig att de som hade svårast problem hade störst nytta av behandlingen, berättar Gunnel Peterson som gjort studien tillsammans med två kollegor.

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 21


Risker på jobbet

Gunnel Peterson och Anneli Peolsson visar en del av det nya sjukgymnastik­ programmet för whiplashskadade. Träningen är mycket försiktig i början.

Några av deltagarna i studien blev helt besvärsfria trots att de haft whiplashbesvär i många år. Studien är den största i sitt slag i världen och har väckt stor internationell uppmärksamhet. Nackens stabilitet utgörs till 70 procent av muskler, men efter en whiplashskada uppstår ofta en obalans i musklernas aktivitet. Den nedsatta funktionen blir i många fall bestående och leder till kronisk smärta. Med den nya träningsformen bygger man upp styrkan i de djupa nackmusklerna som har dålig funktion hos många whiplashskadade. – Många är övertygade att de har en kvarstående skada i nacken eftersom de har så ont. Det gör att de inte vill röra på nacken, vilket leder till att de inte aktiverar sina muskler. I det här programmet börjar man mycket försiktigt för att sedan successivt öka träningen och stärka muskler-

22 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

na, berättar Anneli Peolsson, professor i fysioterapi, som lett studien. Träningen är långvarig och har hittills skett under ledning av en fysioterapeut (som förr kallades sjukgymnast). Det gör det svårt för människor som bor långt från sin vårdgivare. Därför startar forskarteamet nu en studie för att undersöka om patienter, efter fyra inledande besök hos en fysioterapeut, därefter kan fortsätta att träna med hjälp av ett program på webben. – Om det fungerar lika bra så bli ju kostnaden lägre för både patienten och vårdgivaren, säger Anneli Peolsson. Gunnel Peterson och en av hennes kollegor är redan i gång med att utbilda fysio­ tera­peuter i det nya träningsprogrammet. – De är mycket entusiastiska eftersom det har ­varit så svårt att behandla den här gruppen. Även patienterna är positiva, och

när det ringer människor och berättar att den nya träningen har gett dem livet tillbaka, då känns det verkligen fantastiskt, ­säger Gunnel Peterson. Text: Johan Sievers Foto: Staffan Gustavsson

FAKTA OM STUDIEN: Studien om webbaserad träning pågår, eller är på väg att startas, i Östergötland, Jönköping/Huskvarna, Sörmland. Örebro, Uppsala, Karlstad, Västerås och Västervik. Den som är intresserad av att delta kan läsa mer på www.whiplashstudie.se Forskningen på Linköpings universitet är gjord av Anneli Peolsson, professor i ­fysioterapi, Gunnel Peterson, med dr och leg fysioterapeut, och Maria LandénLudvigsson, med dr och leg fysioterapeut.


i förbifarten Smitning är inte en mänsklig rättighet

Foto: Staffan Gustavsson

I höstas friade tingsrätten en man som smitit från en olycksplats. Rätten menade att det är en mänsklig rättighet att inte medverka till att man själv blir dömd för brott. Men hovrätten underkände resonemanget och dömde smitaren till böter. I november 2015 krockade två bilar i Stockholm och förarna började gräla med varandra. Det slutade med att en av förarna, en 55-årig man, hoppade in i sin bil och körde i väg utan att den andra hade uppfattat hans namn. 55-åringen åtalades senare för ”obehörigt avvikande från trafikolycksplats”, det vill säga smitning. Men Södertörns tingsrätt friade mannen med hänvisning till Europa­kon­ven­ tionen om mänskliga rättigheter som säger att man inte har någon skyldighet att medverka till att man själv döms för brott.

Elbilarnas batterier är miljöbovar Eldrivna bilar är bra. Speciellt för minskningen av lokala utsläpp och för lägre bullernivåer. Men bilarnas batterier är en stor miljöbov som bidrar till stora koldioxidutsläpp.

Domen fick stor uppmärksamhet eftersom den skapade osäkerhet kring om man över huvud taget kan döma någon för smitning. Men domen överklagades och nu har Svea hovrätt satt ner foten och återställt den juridiska ordningen. Hovrätten hänvisar till ett liknande rättsfall där man kom fram till att en fällande dom inte strider mot de mänskliga rättigheterna. 55-åringen dömdes därför till böter. JS

Det visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Ener­gi­ myndigheten och Trafikverket. Räckviddsångest är ett begrepp som dykt upp under senare år. Begreppet beskriver ett tillstånd där föraren av en elbil fruktar att batteriets laddkapacitet inte ska räcka till resans längd. Uttrycket används troligen mest av personer som inte själva kör elbil. I dag strävar elbilstillverkarna efter att deras bilar ska ha lika stor räckvidd som bensineller dieseldrivna fordon. Detta trots att den absoluta majoriteten av de bilburna resorna är under 50 kilometer långa.

Nytt laboratorium mäter dolda signaler

Hur minskar man risken för felaktiga och/eller farliga beteenden när vi människor använder ny teknik, som självkörande bilar?

Kraven på räckvidd gör att bilfabrikanterna

Den frågan har man ställt sig, och försöker hitta svaret på, på Luleå tekniska universitet. I ett nytt, mobilt laboratorium med sensorisk mätutrustning kan forskarna i realtid få en bild av hjärnans undermedvetna reaktioner. Det handlar alltså om signaler från människan som hon inte är medveten om och inte kan styra.

Forskarna menar att god kunskap om mänskligt beteende är nödvändig för att kunna ut­veckla de självkörande bilarna.

– När vi utvecklar självkörande bilar kommer vi nu snabbare kunna komma fram till system som är bättre anpassade efter människans beteende och därmed förebygga trafik-

– Människor tycker att det är jobbigt att säga att de inte förstår teknik och är generellt mer kritiska till sitt eget kunnande än till tekniken. Men det är tekniken som inte är optimal om

olyckor, säger Camilla Grane, forskare i teknisk psykologi, i ett pressmeddelande från universitetet.

bygger in så stora batterier som möjligt i sina fordon, vilket innebär en större miljöpåverkan än nödvändigt. – Elbilar och laddhybridbilar har stora fördelar jämfört med bensin- och dieselbilar, speciellt när det gäller lokala utsläpp och bullernivåer. Men det är också viktigt att titta bakåt och minimera miljöpåverkan i produktionsledet, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL i ett pressmeddelande. Enligt rapporten bidrar tillverkningen av litiumjon-batterier till ett genomsnittligt utsläpp av 150–200 kilo koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme batteri. Som exempel har en Nissan Leaf ett jämförelsevis litet batteri på omkring 30 kWh. Det är relativt vanligt med elbilar som har ett batteri på 100 kWh. En sådan bil har redan innan den rullat ur fabriken, släppt ut 15-20 ton koldioxid. JG

du inte förstår vad du ska göra. Vi kan förstå problemen genom att i labbet analysera vad du ser och hur du reagerar och därmed göra tekniken mer anpassad efter människan, hävdar Camilla Grane. CG

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 23


Fartsänkare

Ökad framkomlighet och större säkerhet:

Cykelöverfart ger företräde åt tvåhjulingar Cykelöverfarter är ett relativt nytt inslag i den svenska trafiken. Än så länge finns bara ett knappt 100-tal men utbyggnadstakten är hög och redan 2018 år kan antalet vara runt 200.

D

et tror Svante Berg som är trafikkonsult i företaget Movea. Han har varit med om att utvärdera cykel­ överfarter, som inte ska förväxlas med cykelpassager. Vid en cykelpassage har cyklister väjningsplikt mot bilar, medan en cykelöverfart innebär att bilförare har väjningsplikt mot cykel och moped klass II. Cykelöverfarter ska för bilister märkas ut med väjningspliktsskylt, markeringar på vägbanan – så kallad väjningslinje – och vara utformade så att hastigheten inte kan överstiga 30 kilometer i timmen. Det senare innebär oftast någon form av vägbulor. – Vid cykelöverfart har cyklister företräde, men det är viktigt att påpeka att vi som trafikanter inte har rättigheter utan bara skyldigheter. Man måste visa hänsyn åt alla håll för att kunna väja, säger Svante Berg. Det primära syftet med cykelöverfart är enligt honom att öka cyklisters framkomlighet. Att överfarter dessutom kan bidra till större säkerhet är en bonus, menar han. Men det är än så länge för tidigt att säga något om trafiksäkerhetseffekterna. – Överfarterna har inte funnits speciellt länge och de är inte så många. En studie visar dock på att bilister sänker farten och väjer vid cykelöverfart, jämfört med hur det var innan. Väjning har gått

24 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Utformningen av en cykelöverfart kan se ­olika ut, till exempel kan den kombineras med övergångställe. Som i detta fall i Lin­köping. Foto: Staffan Gustavsson

från noll till nära 90 procent väjande bilar efter att överfart har byggts. Det viktigaste med cykelöverfarterna är enligt Svante Berg deras hastighetsdämpande effekt. Tack vare vägbulor i anslutning till överfarterna sjunker hastigheten kraftigt. – Det har stor betydelse om vi kan säkra 30 kilometer i timmen, och där är utformningen av cykel­överfarten viktig. Enbart skylt räcker inte. Han ser stora möjligheter med överfarterna men önskar en bättre informationsinsats för att marknadsföra och introducera dem. – Det finns nästan ingen information alls, förutom en bra broschyr från Transportstyrelsen. Det innebär att kommunerna hittills har fått dra hela lasset. Cykelöverfarter är ett resultat av den år 2012 framlagda cykelutredningen. De första överfarterna byggdes 2014. Först ut var

Svante Berg, trafikkonsult, har varit med om att ­ut­värdera trafiklösningen cykel­överfart. Foto: Privat

Gävle kommun, som också är störst på cykelöverfarter. I Gävle finns hälften (44 stycken) av landets 91 överfarter (enligt räkning i november 2016). Även kommuner som Jönköping och Östersund var tidigt ute. I landets största städer finns dock få överfarter. Undantaget är Malmö där det finns 13 stycken. I Stockholm och Göteborg finns ännu inga. För trafikskolorna och trafiklärarna är det viktigt att påtala vad cykelöverfart är och vad som är deras syfte. – De är fortfarande en nyhet i trafiken. Och det är överlag viktigt att tala om ansvar och hur man ska bete sig mot oskyddade trafikanter, säger Svante Berg. Johan Granath


i förbifarten Enklare ta körkort i Finland framöver

Mopeden farligt fordon för unga

En ny, liberalare körkortslag föreslås nu av det finländska kommunikationsministeriet. Finskt körkortstagandet ska bli enklare och billigare. Mitt i trafiken har vid flera tidigare tillfällen skrivit om den finländska regeringens planer på att förändra finsk förarutbildning. Grundtanken är att göra förarutbildningen billigare och mer tillgänglig med färre obligatorier och större valfrihet för eleverna, enligt ministeriet.

Mopeder skadar tonåringar mer än något annat fordon. Det visar en undersökning från försäkringsbolaget If. If:s trafikforskare har analyserat statistik från Strada. 2016 fick 1 076 mopedförare i åldern 14–17 år måttliga till allvarliga skador i vägtrafiken. Motsvarande siffra för cyklister var 1 039 och för fotgängare 94.

I det förslag som under sommaren går på remiss sägs bland annat att de nuvarande undervisningskraven, som bygger på en läroplan, ska slopas. Istället ska inlärningsmetoder och den tid som används för undervisningen kunna bestämmas helt fritt.

Ungefär 60 procent av mopedolyckorna är singelolyckor medan cirka 30 procent av olyckorna handlar om kollisioner med motorfordon. Vanligast är ben- och armskador, men huvudskador är inte ovanliga, och de utgör också den vanligaste dödsorsaken bland mopedister.

– Förslaget syftar till att klargöra och lätta upp regleringen som gäller körkort. Genom att öka flexibiliteten i undervisningen kan man också sänka körkortets pris, säger kommunikationsminister Anne Berner i ett pressmeddelande.

– Den stora överrepresentationen av mopedåkare bland dem som skadas i trafiken visar hur farlig mopeden är för den som är ung, säger Iréne Isaksson Hellman, trafikexpert på If, i en kommentar. Det handlar om höga farter, och många klarar inte av att göra rätt bedömningar i trafiken. CG

Den kanske viktigaste förändringen som föreslås är att de tre nuvarande stegen 1–3 för att ta körkort med behörigheten B slopas. Likt Sverige föreslås också att övningskörningsåldern sänks till 16 år och dessutom att större fokus i utbildningen ska läggas på examen. Där förordas bland annat att tiden för att köra i trafik under provet förlängs, liksom att teoriprovet blir mer krävande. Remissen innehåller också förslag om lättnader för att ta mc-körkort och traktorkort. JG

Upphandling av lastbilsförarutbildningen har gjorts om Enligt domstolsbeslut har Arbetsförmedlingen gjort om upphandlingen av lastbilsförarutbildning. Det innebär att Grönlunds och Yrkes­akademin tar i stort sett hela marknaden. Bara enstaka mindre företag lade överhuvudtaget anbud. Under hösten 2016 stoppades Arbets­ för­ medlingens utbildningar till lastbilschaufför och bussförare efter överklagande. Ett företag, Yrkesakademin, som deltagit i AF:s upphandling ansåg att den inte gått rätt till, fram-

förallt på grund av otydligheter i upphandlingsunderlagen. I januari 2017 kom ett utslag från kammarrätten i Stockholm som sa att upphandlingen måste göras om. Domen pekade bland annat på att det var svårt eller omöjligt för anbudsgivarna att veta vad de skulle göra för att få ett visst betyg. Dessutom saknades bland annat information om vad som skilde olika betygsnivåer åt. Upphandlingen för lastbil har nu gjorts om. Resultatet blev att Yrkesakademin tog 13 av 27 orter. Grönlunds tog 11 och Trafique Sweden AB tre orter.

Foto: Staffan Gustavsson

lastbil. Men den tidigare omgjorda bussupphandlingen ligger 25–40 procent under 2011 års priser, det är anmärkningsvärt lågt, säger han. Michael Axelsson har tidigare sagt att Ar­bets-­ förmedlingens upphandlingar dödar en redan tuff marknad för yrkesförarutbildning. Den omgjorda upphandlingen ändrar inte hans uppfattning. – Med något undantag har varken mindre eller medelstora trafikskolor lämnat anbud. Med andra ord: marknaden är dödad. JG

Enligt STR:s ordförande Michael Axelsson (som lagt anbud via företaget Yrkesförar­ centrum) var prisnivån anmärkningsvärt låg. – Jag har inte analyserat prisnivån exakt på

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 25


Kickan Franzén är besviken på hemkommunen som upphandlat förarutbildning från trafikskolor i andra kommuner. Varför är lägsta pris det viktigaste kriteriet, undrar hon.

”Nu blir det uppsägningar”

Kommunen valde bort de egna trafikskolorna i upphandlingen När Sölvesborgs kommun upphandlade körkortsundervisning för gymnasieskolans räkning valde man bort kommunens egna trafikskolor. De är för dyra, tycker kommunen som går på lägsta pris.

N

u tvingas de två STR-anslutna skolorna i Sölvesborg att säga upp personal. – Det här får jättestora konsekvenser för oss, säger Annika Nilsson, delägare i City Trafikskola. Vi har pratat om att säga upp vårt hyresavtal, och minst en av oss får gå. Vi är tre trafiklärare i dag. Kickan Franzén driver Sölvesborgs Trafikskola. – Vi är fem som jobbar här, mig själv inräknad. Nu blir det uppsägningar, säger hon. Under våren begärde Sölvesborgs och Bromöllas kommunalförbund, SBKF, in anbud på körkortsutbildning för behörighet B (personbil) för elever på Furulunds-

26 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Upphandlingar och lägsta pris skolan i Sölvesborg. Det handlar om att utbilda 50–100 elever per läsår, fördelade på höst- och vårterminerna. På skolans hemsida står det att anledningen till detta är att man vill öka elevernas anställningsbarhet och möjliggöra för fler att ta körkort. – Vi fick upphandlingen i mars, och utbildningen ska börja nu i september, fortsätter Annika Nilsson. Vi tyckte att det var dåligt att bara en trafikskola skulle komma ifråga, och föreslog i stället att kommunen skulle ge en ”check” till varje elev så att var och en själv kunde bestämma vart han eller hon ville gå. Den första reaktionen vi möttes av var att det var en bra idé, men så återkom en tjänsteman och sa att det skulle vara olagligt att göra på det viset. – Vi har inte något emot att kommunen vill betala körkortsutbildningen för ungdomarna, men varför är lägsta pris det viktigaste kriteriet? undrar Kickan Franzén.

Varför ställdes till exempel inte krav på att den trafikskola som får uppdraget har kollektivavtal? Varför ställdes inte krav på att trafikskolan tillhör ett branschförbund som STR som bland annat har reklamationsnämnd som eleverna kan vända sig till? Och varför ställdes inte några krav på att trafikskolan kunde visa upp en rimlig godkännandestatistik? Följande ska ingå i Furulundsskolans elevers körkortspaket: • 10 körlektioner à 40 minuter. • En teoriutbildning som omfattar 12 timmars lärarledd undervisning. • Riskutbildningarna 1 och 2. Avgifter till Trafikverket för körkortstillstånd och kör- och kunskapsprov ska betalas av eleverna själva, men i paketet ingår att trafikskolan ska tillhandahålla bilar under körproven. Sölvesborgs Trafikskolas anbud löd på 8 240 kronor, City Trafikskolas anbud låg på 7 591 kronor, medan Depå Trafikskola


i Karlshamn i samarbete med JAP Lindells Trafikskola i Helsingborg lade ett anbud på 6 420 kronor för hela utbildningspaketet. Depå Trafikskola är inte medlem i STR, men det är däremot JAP Lindells. Socialdemokraten Daniel Berg är gymnasienämndens ordförande. Han menar att det är svårt att utvärdera trafikskolor. I och med att antalet körlektioner i upphandlingen dessutom är maximerade till tio tyckte kommunalförbundet att lägsta pris i kombination med ett antal andra krav, till exempel att det ska finnas alkolås i trafikskolans bilar, räckte. Men varför ställdes inte krav på kollektivavtal? – Innan Laval-domen revs upp kunde man endast kräva ”kollektivavtalsliknande löner”. De nya bestämmelserna börjar gälla först den 1 juni och begränsas till upphandlingar över tröskelvärdet, så det var ändå inte aktuellt till denna upphandling. Men det trevliga i kråksången är att det vinnande anbudets anställda har kollektivavtal, enligt uppgifter från körskolan. Nu sitter du i gymnasienämnden, men om man tänker utifrån ett näringslivsperspektiv så har Sölvesborgs kommun slutit ett avtal som kan leda till att två lokala företag slås ut, hur tänker kommunen kring detta? – Vi gjorde det enkelt för dem att samarbeta. De hade kunnat gå ihop och lämna ett gemensamt pris, men de har båda två lämnat högre priser, de låg långt ifrån dem som vann avtalet. Och vi måste följa lagen om offentlig upphandling. Vi kan inte bara gå till vem som helst. I tilldelningsbeskedet konstateras att samtliga anbudsgivare ”efter genomförd förhandling” bedömts uppfylla de ställda kraven i upphandlingen. I utvärderingen har man då enbart utgått från lägsta pris. Anbudet beräknas vara värt minst en miljon kronor per år. Det är i alla fall den summa som avsatts i den kommunala budgeten. All undervisning ska enligt Daniel Berg ske i Sölvesborg efter ordinarie skoltid. Upphandlingen har inte överklagats.

Frisläppt men livsfarlig

Berusad förare släpptes – körde ihjäl kvinna några timmar senare Onsdagen den 3 maj befann sig den 41-årige i mannen i rätten på förmiddagen, åtalad för grov olovlig körning. Sju timmar senare körde han kraftigt påverkad ihjäl en 70-årig kvinna och skadade ­ytterligare tre personer i Märsta utanför Stockholm.

F

allet har stora likheter med en vansinnesfärd i Linköping 2016 som Mitt i Trafiken tidigare rapporterat om. Larmet om en misstänkt rattfylla kom in till polisen i Märsta strax efter klockan fem på eftermiddagen onsdagen den 3 maj. Någon hade sett två uppenbart onyktra personer sätta sig i en bil och köra iväg. Polisen gav sig ut för att söka efter bilen, men redan då var det egentligen för sent. Bilen med de två påverkade männen hann på kort tid kollidera med flera andra fordon. Fyra personer skadades, varav två svårt. Männen försökte fly från olycksplatsen, men greps så gott som omedelbart. Det visade sig att då att föraren, en 41-årig man, hade befunnit sig i rätten bara några timmar tidigare, åtalad för en grov olovlig körning i januari i år, även den ägde rum i Märsta. Domen för det brottet har ännu inte meddelats när detta skrivs. Tydligen har 41-åringen kört bil utan körkort i flera år, ofta påverkad av alkohol eller droger eller båda delarna. Ofta i stulna bilar. Av de fyra som skadades den 3 maj dog sedan en 70-årig kvinna på sjukhuset. Märsta-fallet har stora likheter med ett fall som inträffade i Linköping i feb­ruari 2016. En 32-årig man stoppades av polisen en fredagskväll

med 1,69 promille alkohol i blodet. Han körde en stulen pizzabil utan att ha något körkort. Mannen släpptes efter att ha förhörts, och på söndagen körde han sin mammas bil – med ännu högre alkoholhalt och dessutom med spår av droger och läkemedel i blodet – i hög fart ihjäl en 57-årig kvinna i samma område som han kört olagligt i på fredagen. Kvinnan var på väg hem vid niotiden på kvällen efter att ha träffat sina föräldrar.

Tydligen har 41-åringen kört bil utan körkort i flera år, ofta påverkad av alkohol eller droger.

32-åringen dömdes till fyra års fängelse, vilket är det högsta straffet som hittills utdömts under liknande omständigheter. Rätten gick helt på åklagarens linje. Hon krävde fyra års fängelse eller mer. Det bedömdes som en försvårande omständighet att mannen kört rattfull så sent som bara två dagar tidigare. Catarina Gisby Fotnot: Mitt i Trafiken följde rättegången mot 32-åringen i Linköping. Du kan läsa mer om den i nummer 2/2016. Infrastrukturminister Anna Johansson är bekymrad över alkoholens konsekvenser för trafiksäkerheten. Läs mer på sidorna 15–16.

Text: Catarina Gisby Foto: Jörgen Klinthage, Sydöstran

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 27


Riksmötet 2017

Tid för förnyelse

Enigt riksmöte antog namnändring Sveriges Trafikskolors Riksförbund kommer i framtiden att heta Sveriges Trafikutbildares Riksförbund. Det beslutade ett enhälligt Riksmöte i Ronneby den 1–2 juni i år. En klar fördel är att förkortningen och ­varumärket STR därmed kan behållas.

D

et var förändringarna av STR som organisation som stod i centrum när förbundet samlades för det årliga Riksmötet, den här gången på Ronneby Brunn i Blekinge. I två och ett halvt år har ett arbete pågått som syftat till att bland annat öppna upp förbundet för and­ ra kategorier än trafikskolor. På extra fullmäktigemöten i Göteborg och Stockholm 2015 respektive 2016 har det till exempel beslutats om att skapa ett differentierat medlemskap med tre nivåer (två för företagsmedlemmar samt ett intressemedlemskap) och skapa regioner med regionråd som ska ersätta dagens föreningar, vars indelning bitvis är ett resultat av slumpen och kan härledas så långt tillbaka som 1939. Diskussionerna i Ronneby blev många och stundtals långa. Det hettade också till då och då, som det kan göra när tankar och åsikter stångas mot varandra. Men till slut valde fullmäktige (som är det beslutsfattande organet)

28 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

att i stort sett gå på förbundsstyrelsens förslag, som är förslag som tagits fram av de arbetsgrupper (bestående av ledamöter valda av medlemmarna själva) som arbetat med frågorna under lång tid. Namnändringen antogs enhälligt. När det gäller benämningen på vad den högre krav- och kvalitetsnivån för företagsmedlem ska vara blev det diskussion, men det namn som föreslagits av flest medlemmar inför mötet vann: Guld. I stället för dagens 30 föreningar kommer STR i


framtiden att delas in i sju regioner. Varje region föreslås ha tre ordinarie ledamöter samt två suppleanter valda på en mandattid på tre år. (Här rekommenderas det att man i ett första val väljer en person på tre år, nästa på två år, en tredje på ett år, och så vidare, för att undvika att hamna i en situation där man måste byta ut en hel styrelse på en gång.) STR:s förbundsstyrelse ska i framtiden bestå av sju ledamöter förutom förbundsordföranden. Förbundsordföranden utses vid riksmötet, precis som i dag, och även en utomstående person – som inte är medlem i förbundet – kan utses till förbundsordförande. Förbundsstyrelsen ska bestå av en representant från varje regionråd. Förbundsstyrelsens ledamöter väljs på tre år i taget, medan ordföranden väljs på ett år i taget.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 29


Riksmötet 2017

STR:s ledning listar branschens utmaningar:

”Vårt system är K-märkt ” Köerna till förarprov är fortsatt långa. Det ställer till problem. – Men vi har en bra dialog med Trafikverket, sa Berit Johansson till medlemmarna i Ronneby. Vi sitter i samma båt.

N

är det gäller trycket på förarprovssidan finns det en koppling till alla de asylsökande som kom 2014 och 2015. Många av dem ska nu ta svenskt körkort, vilket innebär att det är ganska många som på en och samma gång vill en och samma sak. – Klarar systemet detta? Vi vet inte. Det finns en viss oro på Trafikverket också, fortsatte Berit Johansson. På myndigheten uppmanar man trafikskolorna att ha kontakt med lokala förarprovskontor och vice versa för att dialogen mellan myndighet och bransch ska vara så god som möjligt. På myndigheten är man enligt Berit Johansson positivt inställd till trafikskolorna eftersom man vet att elever som anmäls från skolorna i större utsträckning blir godkända på första försöket, vilket i sin tur innebär att de inte fortsätter att belasta provsystemet. Det är inte någon hemlighet att STR vill se en översyn av hela förarutbildningssystemet. Tvärtom. Att det är nödvändigt framgår också av den VTI-studie som nyligen blivit klar. (Läs mer om den på sidorna 8–9.) – Jag brukar tala om systemet som vi har i dag som K-märkt när jag möter politiker, sa STR:s vice ordförande Michael Axelsson. Han och Berit Johansson listade branschens hot/utmaningar, och enligt dem är förarutbildningens brister det allvarligaste hotet jämte den växande svarta övningskörningsverksamheten. När det gäller den sistnämnda finns en stark koppling till de människor som flyr hit från andra länder. De fångas i stor utsträckning upp av illegala ”utbildare”, ofta 30 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Michael Axelsson underströk vikten av att egenkontrollprojektet lyckas.

Den populistiska retoriken i körkortsfrågorna är problematisk, konstaterade Berit Johansson.

STR:s Blekingeförening stod som värd för det 78:e Riksmötet.

i okunskap om att det handlar om olaglig verksamhet. – Tappar vi de nyanlända tappar vi också möjligheten att påverka dem, påpekade Berit Johansson. Vi vet att många kommer från länder där man inte tänker kring trafiksäkerhet som vi gör här. Och vi som företag tappar i ekonomi. Det är en annan aspekt. De autonoma fordonens frammarsch påverkar trafikskolorna. Den omfattande digitaliseringen påverkar. Utbildning kommer alltid att behövas, men den kan inte se

ut på samma sätt som i dag. Utbildarnas roll måste förändras. Nya metoder och nischer måste utvecklas. Förändringen av tillsynen till mera egenkontroll är inte heller helt riskfri. – Är branschen mogen eller inte? Misslyckas vi med egenkontroll-projektet innebär det stora risker, betonade Michael Axelsson. Jag tror att vi kommer att lyckas, men om det visar sig att vi inte gör det har vi kvar den tillsyn vi har i dag. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Bakvagnen

STR:s riksmöte Ronneby 1–2 juni 2017 Ledamöter förbundsstyrelsen

Högtidligt öppnande av STR:s Riksmöte

Jeanette Jedbäck Hindenburg, ny ­suppleant i STR:s styrelse.

Landshövding Berit Andnor Bylund ­öppnade STR:s Riksmöte 2017.

Foto: Staffan Gustavsson

Foto: Staffan Gustavsson

Landshövdingen öppnade Riksmötet

Den 1–2 juni i år hölls det 78:e Riksmötet i STR:s historia, den här ­gången på Ronneby Brunn i Blekinge. Senast ett Riksmöte hölls i Ronneby var 1978, konstaterade värdföreningens ordförande Lars Andersson, innan han efter att ha välkomnat samtliga lämnade över ordet till Blekinge läns landshövding Berit Andnor Bylund. Landshövdingen passade på att göra reklam för sitt län innan hon förklarade STR:s Riksmöte 2017 öppnat. (Hon berättade till exempel att Ronneby är den äldsta staden i Blekinge och att blodbadet 1564 är en av de rysligaste händelserna i landskapets historia. Då var Ronneby danskt, och svenskarna kom hit och slaktade blekingeborna skoningslöst. Blekinge blev senare svenskt samtidigt med Skåne, 1658.) Efter landshövdingen var det STR:s ordförande Berit Johanssons tur. Hon inledde med att tala om de bekymmer branschen står inför. – Vi har ett förarutbildningssystem i fritt fall och en svart marknad som är expansiv. Men det finns ljuspunkter också.

– Många utbildare talar om en större efterfrågan, det finns områden inom vår verksamhet som expanderar, det finns en fortsatt efterfrågan av YKB och det är troligt att det framöver kommer att beviljas CSN-lån för körkort. Utredaren är också beredd att sätta villkor för lånet, att eleverna till exempel ska vara knutna till en trafikskola. På sidorna 28–29 kan du läsa mer om de viktigaste besluten som togs på Riksmötet. STR arbetar (som alla i branschen är väl medvetna om) med en omfattande organisationsförändring. På mötet i Ronneby fattades beslut som leder det arbetet vidare.

Val till STR:s förbundsstyrelse Det gjordes nya val till STR:s ­förbundsstyrelse på Riksmötet i Ronneby. Till ordförande på ett år valdes Berit Johansson. Två styrelseledamöter valdes på två år, Tommy Samuelsson och Benny Gunnarsson. Två styrelsesuppleanter valdes på ett år, Helen Lindh samt Jeanette J­ edbäck Hindenburg. Till val av auktoriserad revisor samt ­revisorssuppleant för fyra år valdes KPMG. Val av förtroendevald revisor för två år, Jan Svensson. Val av revisorssuppleant för ett år, A ­ nders Ringqvist. Val av ledamot i valberedningen för tre år, Maria Nilsson. Val av suppleant i valberedningen för ett år, Britt Marie Jonsson.

Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 31


Bakvagnen

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

STR:s riksmöte Ronneby 1–2 juni 2017 Förtjänsttecken

Avtackning

Avtackning

Utdelning av förtjänsttecken vid Riksmötet på Ronneby Brunn.

Foto: Staffan Gustavsson

Förtjänsttecken i guld för väl utfört arbete Åtta medlemmar tilldelades förtjänsttecken i guld på Riksmötet i Ronneby. De åtta som belönats för sitt arbete är Per Hallengren, Kronoberg, Tommy Andersson, Örebro, Mats Karlsson, Johan Ekblad, Ralf Kock och Magnus Joelsson, samtliga STR Södra Kalmar, och slutligen Bengt Larsson och Lars Andersson från Blekingeföreningen.

Tommy Andersson och Ralf Kock var inte närvarande vid utdelningen på Riksmötets inledning. Ralf Kock var dock med vid middagen senare på kvällen och kunde då få sitt gyllene förtjänsttecken.

Bengt Larsson avtackades på STR:s Riksmöte i Ronneby sedan han bestämt sig för att avsluta sitt engagemang i förbundets styrelse. – Tyvärr började orken ta slut för mig för en tid sedan, och då kändes det här som rätt beslut att ta, förklarade han. STR:s ordförande Berit Johansson underströk att hon och de andra i styrelsen kommer att sakna sin Blekingebo. – Du har deltagit i arbetet med liv och lust, du är analytisk och en god lyssnare. Du är väldigt närvarande som människa och en mycket empatisk person.

Bengt ­Larsson avtackades med många fina ord av Berit Johansson. Foto: Staffan Gustavsson

Elevcentralen Premium

Fullmäktige antog motion om nya rutiner för uppgradering

32 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

lagrade i den gamla elevcentralen på ett professionellt sätt. Utbildningskort försvinner, transaktioner måste göras om och information skrivas in på nytt”, skrev STR:s Stockholmsförening i en motion till årets Riksmöte. Stockholmsföreningen ville att fullmäktige skulle ge förbundsstyrelsen i

uppdrag att verka för att skapa rutiner för att man ”på ett smidigt och professionellt sätt kan konvertera en elev från Elevcentralen till Elevcentralen Premium”, och fullmäktige höll med. Motionen bifölls. Foto: Staffan Gustavsson

Det händer att elever vill bli upp­graderade från Elevcentralen till Elevcentralen Premium, ibland på eget initiativ, ibland för att en lärare upptäcker att eleven skulle vara hjälpt av att arbeta i ECP. ”I dagsläget är det nästan omöjligt att göra en överföring av de data som finns


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Bakvagnen sonal som utför arbetsuppgifter inom sina verksamhetsområden. Personal/resurschef är Lotta Persson. Verksamhetsansvariga är Ingela Strand, Kund- och medlemsservice, Joakim Gerhardsson, Kommunikation och Marknad, Arne Åkesson, Bil, Jimmy Ceihagen, Tvåhjul samt Karin Joelsson, Tunga fordon. Tjänsten som verksamhetsansvarig för Övriga trafikanter är vakant. Ingrid Bou är ekonomi- och personaladministratör.

Ny organisation

STR förändrar för framtiden

Hitta nya arbetsformer

Konkurrensen när det gäller olika digitala produkter och tjänster för körkortsutbildning är mycket hård. STR Service AB har blivit tvunget att ställa om sin produktion och hitta nya arbetsformer. Mycket av utvecklingsarbetet när det gäller digitala verktyg måste till exempel göras externt, av människor som är experter på själva tekniken. – Så mycket sker så snabbt på den här fronten att det är omöjligt för oss att ha den kompetensen själva. Vi behöver där­ emot vara duktiga projektledare. Vad som ytterligare tvingat fram nödvändiga förändringar inom STR Service AB är förbundets organisationsförändring, som bland annat innebär en mer beslutande förbundsstyrelse och sju regioner

Foto: STR

med behov av stöd och service till medlemmarna. Information, kommunikation och marknadsföring om medlemskap, produkter och tjänster blir en viktig utmaning framöver, menar Håkan Björklund. Kostnaderna måste också minska, på sikt.

Förarutbildningsfrågor

Mer samarbete

Det kan tilläggas att ingen har blivit övertalig i den nya organisationen på STR Service AB. Alla har en uppgift. – Men arbetet i sig har förändrats. Vi måste samarbeta mer, både internt och externt. Min förhoppning är att vi får bättre produkter och tjänster och nöjdare medlemmar och kunder. Förändring i STR Service

STR Service har fått ny organisation STR Service AB:s organisation var tidigare indelad i olika avdelningar med avdelningschefer. Nu är det en organisation med verksamhetsansvariga och en personal/resurschef. Verksamhetsansvariga för ”Bil”, ”Tvåhjul” och ”Tunga fordon” har ett ansvar för myndighetskontakter, projekt, produkter, tjänster och utbildning inom sina respektive verksamhetsområden. Personal- och resurschefen har personaloch arbetsmiljöansvar för all personal. Verksamhetsansvariga arbetsleder per-

Foto: Trafikverket

Otaliga läroböcker har författats inom STR:s väggar under åren. Väl lästa och tummade exemplar torde finnas över hela landet. Men framöver är det digitala inlärningsverktyg som gäller. – Vi kommer inte att utveckla nya läromedel som är analoga. Så är det. Det vi utvecklar från och med nu är digitalt. Det innebär helt andra förutsättningar och med det följer en helt annan konkurrens, konstaterar Håkan Björklund.

STR:s vd Håkan Björklund.

Foto: Trafikverket Förarprov

Den 28 mars i år gick STR Service AB in i en helt ny organisation. Arbetet med att aktivt genomföra förändringen har pågått sedan hösten 2016. – Det är en stor organisationsförändring som är helt nödvändig för att möta framtiden och de ­utmaningar som kommer med den, säger STR:s vd Håkan Björklund.

Viktiga samtal om förarutbildning STR fick under våren möjlighet att träffa Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och förarprovs­ chefen Kristina Hagberg för att samtala förutsättningslöst kring förarutbildningsfrågorna. Ordförande Berit Johansson och vice ordförande Michael Axelsson representerade STR. – Under mötet så beskrev vi hur branschen upplever sin vardag, till exempel att den utbildningstradition som funnits i landet alltmer verkar försvinna, berättar Berit Johansson. STR tog också upp problemen med den illegala verksamheten, det omfattande provMitt i Trafiken • Nr 2 2017 33


Bakvagnen

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

fusket, att många i branschen upplever Trafikverket som en konkurrent och att det saknas verkliga incitament för enskilda att verkligen gå en gedigen förarutbildning. – Vi pekade på behovet av en total översyn av förarutbildningssystemet. Lena Erixon höll enligt Berit Johansson med om att dagens system inte är optimalt. Även för trafikmyndigheterna är det ett problem att antalet omprov är så många. Hon ser också allvarligt på att Trafikverket upplevs som en konkurrent av många trafikutbildare. När det gäller provfusket redogjorde myndighetens företrädare för hur man försöker stävja det med utökade ID-kontroller, kameraövervakning, nytt kunskapsprov (det lanseras vid årsskiftet 2017/18), med mera.

Språkförbistring

Anledningarna till provfuskandet är säkert flera, men en orsak kan vara avsaknaden av utbildningsmaterial på många språk. STR har utbildningsmaterial på två språk samt Google-översättningar i Elevcentralen Premium. Trafikverket erbjuder prov på 14 språk och har utöver detta tolkprov på ytterligare språk. – Vi måste försöka hitta lösningar på det här området, då bristen på material på det egna språket verkar vara en stor ingång för den illegala verksamheten, men vi som bransch kan omöjligt producera och underhålla undervisningsmaterial på alla dessa språk, konstaterar Berit Johansson.

Berit Johansson. Foto: Staffan Gustavsson

34 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

Foto: Staffan Gustavsson

Allvarliga frågor

Kort och nytt

Nyheter om Trafikverket och förarproven Trafikverket Förarprov öppnar ytterligare ett kontor i Göteborg. Detta beror på att antalet invånare i Göteborg ökar så kraftigt att det därmed är nödvändigt att utöka Förarprovs service där. • På det möte som Förarprov hade med STR i mars gjordes det klart att det inte finns några planer på att minska antalet provorter, varken stationsorter eller mottagningsorter. • Trafikverket skickade för ett år sedan in en begäran till Transportstyrelsen om att det vid taxiprov ska vara krav på dubbelkommande. När detta skrivs hade något svar ännu inte inkommit. • En ny begäran från Trafikverket handlar om att manöverprov vid tunga prov ska kunna ske i trafik. Det handlar om sådant som att backa in till en lastkaj eller luftsluss, parkera utmed en gata, vända i en trevägskorsning, och så vidare. Orsaken till Trafikverkets begäran är att det är svårt för myndigheten att hitta stora ytor för att göra dessa prov. • En myndighetsgrupp har också haft

sitt första möte för att diskutera svart övningskörning i stor skala. Gruppen består av representanter från Trafikverket, Transportstyrelsen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen. Att gruppen skapats är ett direkt resultat av STR:s arbete för att få myndigheterna att uppmärksamma den illegala verksamheten. Språk, körkort och vana av personbil

Särskilda krav på förkunskaper för blivande trafiklärare Den 10 maj i år beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, om att utbildningar med inriktning på trafiklärare ska ha ”krav på särskilda förkunskaper och villkor”. Föreskriften heter MYHFS 2017:5 och anger de särskilda förkunskaper som måste ingå i utbildningar som får beslut efter den 1 januari 2018. Detta innebär att alla som ansöker om att starta en trafiklärarutbildning i ansökningsomgången 2017 måste ange dessa särskilda förkunskapskrav. Kraven innebär att en sökande till utbildning för att bli trafiklärare ska • ha uppnått kunskaper motsvarande betygsnivå lägst E i svenska 2 eller svenska


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Bakvagnen

Foto: Staffan Gustavsson

som andra språk 2 eller ha motsvarande kunskaper. • inneha körkort med förarbehörighet B, och under sammanlagt minst 18 månader av de senaste tio åren haft ett körkort med sådan behörighet. • ha vana och skicklighet att köra personbil, samt kunna styrka sin allsidiga kör- och trafikvana genom en körbedömning genomförd av utbildaren eller den som utbildaren utser. Sedan tidigare finns det föreskrifter som anger vilket innehåll en utbildning till trafiklärare ska ha. (MYHFS 2016:10)

Mitt i Trafiken på Twitter

Följ oss på Twitter Mitt i Trafiken finns numera även på Twitter. Du hittar enkelt kontot om du söker på @mittitrafiken. Följ gärna oss så följer vi dig tillbaka! Mitt i Trafiken använder Twitter för att bevaka de aktörer som förmedlar kunskap och information som har koppling till trafikskolebranschen. Vi förmedlar också nyheter från STR. Här länkar vi till Mitt i Trafikens hemsida, där det till exempel finns en pdf till den senaste papperstidningen, och vi tipsar om det som kan vara angeläget för andra att veta om trafiklärare och trafikutbildning. Vi använder även Twitter för att rapportera kort från olika evenemang som Transportforum, Tylösandsseminariet och STR:s riksoch höstmöten.

Foto: Staffan Gustavsson

Ny utbildning hos användarna

Nytt läromedel för mc- och moped

Nu har STR:s nya mc- och mopedutbildningsmaterial nått ut till ­cirka 100 utbildare. Reaktionerna är överlag positiva, säger Jimmy Ceihagen, verksamhetsansvarig för Tvåhjul på STR Service. –Utbildarna säger att de har fått ett bättre material att koppla lektionerna till, och de tycker att eleverna är mer engagerade. Sedan har de upptäckt en del småfel också, och dem har vi nu rättat till. När det gäller moped så fanns det ett i grunden bra läromaterial som gick att använda för att skapa ett digitalt läromedel.

Nytt från grunden

När det gäller mc var situationen något annorlunda. – Här har vi skapat ett helt nytt material från grunden. Vi tyckte att det var nödvändigt. I mc-materialet är det också så att de

Jimmy Ceihagen, verksamhetsansvarig för Tvåhjul på STR Service. Foto: Staffan Gustavsson

mc-specifika delarna nu inleder varje moment. – De flesta som tar körkort för mc har redan körkort för bil. De ska känna att de går en ny utbildning, inte att de går samma utbildning en gång till. Sedan kan det vara viktigt att repetera vissa saker, men repetitionen kan få komma efterhand. STR har arbetat med att ta fram det nya utbildningsmaterialet i ungefär ett år. Till sin hjälp har man bland annat haft en referensgrupp bestående av sju mc-lärare. Mitt i Trafiken • Nr 2 2017 35


Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Runt hörnet

­

Bil + musik = sant

Vi bjuder på bilradiohistoria och spellista för resan Bilar och musik är en kärlekshistoria som ­pågått sedan bilradion tog plats på instrumentbrädan och med prat och toner gjorde resan till något mycket mer än en transportsträcka. Åtskilliga låtar har också skrivits om bilar och b ­ ilfärder. Mitt i Trafiken bjuder på lite bil­radiohistoria – och en exklusivt s­ ammanställd bilspellista!

D

et första försöket till radio i bilen lanserades redan på 20-talet, men krävde att föraren stannade fordonet för att kunna höra något. Några år in på 30-talet var dock tekniken förfinad och högtalarna kunde överrösta motorljudet. Snart installerades radioapparater som skräddarsytts för instrumentbrädan och Blaupunkt blev marknadsledande. Men Chrysler ville ta det hela lite längre och 1956 lanserades en 7” skivspelare inbyggd i instrumentbrädan. Satsningen blev dock kortlivad. Skivspelarnålen hoppade vid minsta ojämnhet i vägen. Dessutom utgjorde bytandet av skivor under färden en säkerhetsrisk. I ett försök att komma runt det senare skapade man skivor som spelades på lägre hastighet, 16⅔ rpm, och

36 Mitt i Trafiken • Nr 2 2017

”De vet du” medverkade i Melodifestivalen. Nu finns de med på Mitt i Trafikens spellista.

tog över på 70-talet. Till skillnad från Stereo 8, som var ett evighetsband som gick runt runt, kunde man spola och vända på kassettbanden. Kassettbandspelaren levde kvar ett bra tag även sedan den första cd-spelaren installerades i en bil 1984. Numera har även cd:spe­la­ ren gjort sitt som resekompanjon. Istället streamar vi musik från våra mobiler till Foto: Wikipedia bilstereon via bluetooth. Det som en gång tycktes så mosom därmed kunde rymma upp till en tim- dernt, att stoppa in tolv skivor i en cd-växmes musik. Skivorna såldes bara av Colum- lare i bagageutrymmet, är nu bortom bia Records, samma företag som stod bak- mossigt. All digitaliserad musik finns om skivspelaren. Den begränsningen gjor- några skärmtryck bort. de inte bilgrammofonen mer populär och Chrysler gjorde därför ytterligare ett lan- Det gör varje bilsällskap till en potentiell seringsförsök 1960, nu med möjligheten samling dj:s med olika smaker som ska att spela vanliga 45-varvare. Men eftersom samsas samtidigt som du som förare ska bilar fortfarande kördes på vägar med hållas på gott humör. Lösningen? Mitt i grus, gropar och annat kännbart, kvarstod Trafikens bilspellista! Låtar om bilresor, problemet med att få höra en hel låt utan för bilresor. Här finns något för alla i fahackande nål. Satsningen lades ner. miljen: från Rihanna till The Beach Boys, från Kiss till Miriam Bryant, från Ray Utvecklingen gick istället via transis- Charles till De vet du. torradio till Stereo 8, ett magnetband med Klart är att bilen inspirerat en uppsjö åtta ljudkanaler, som blev populärt i USA. hits. Du hittar ett urval genom att söka på Ford var först med att erbjuda dem instal- ”Mitt i Trafikens roadtriplista 2017” på lerade i vissa av sina bilar. Men betydligt Spotify. smidigare var kassettbandspelaren, som Christel Valsinger

Str 2 2017 ori skrm  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you