Förändrad fördelning
Varför valde du att bli trafiklärare?
Petra Stephan, Axelhed Förarutveckling, Finspång:
Har varit trafiklärare i ett år. – Jag körde taxi tidigare, i Finspång. Men jag ville göra någonting annat, framför allt ville jag ha bättre arbetstider. Så läste jag om trafiklärarutbildningen och tänkte ”ja, jag tycker ju om att köra bil, varför inte lära andra att köra bil? Det vore ju jättekul!” Petra Stephan utbildade sig i Örebro. Och hon är nöjd med sitt yrkesbyte så här långt. – Jag vågar i och för sig inte säga någonting annat nu när chefen sitter här bredvid, säger hon och skrattar.
Maria Sääf, Axelhed Förar utveckling, Norrköping:
Äger och driver Axelhed F örarutveckling i Norrköping och Finspång tillsammans med Jerker Axelhed sedan 2005. Hon började arbeta som trafiklärare 1999. – Bilar var mitt stora fritidsintresse och jag var också aktiv inom kvinnliga bilkåren en tid. Hon tycker att yrkeslivet har blivit ungefär som hon tänkte sig att det skulle bli. – Sedan har jag gått vidare och utbildat mig även för lastbil, men på den sidan är det fortfarande rätt ont om kvinnor kan jag säga. När vi har våra träffar på tungsidan är det väl som bäst tre tjejer och sisådär 45 killar. Å andra sidan är det rätt dåligt med föryngringen också. Få är under 40.
Susanne Bertilsson, Apla dalens Trafikskola, Värnamo:
– Jag jobbade inom vården tidigare, men fick nog efter att ha varslats två gånger på gans ka kort tid. Jag ville inte vara kvar. Så jag började fundera på vad jag tyckte om och kom fram till att jag gillade bilar och att jag gillade människor. Slog man ihop de där två sakerna verkade trafiklärare vara ett jobb som skulle passa mig. Därefter utbildade jag mig i Västerås. Det är fjorton år sedan nu. I dag är jag utbildningsledare och äger en egen trafikskola. Susanne säger att yrkeslivet blivit mycket bättre än vad hon trodde att det skulle bli. – Jag får lära ut trafikvett och trafiksäkerhet och jag får umgås med ungdomar. Det är underbart med all respons man får. Men om jag får önska mig något så är det mer pengar att ge till eleverna, så att de får råd att ta fler lektioner och bli ännu säkrare i trafiken.
EvaLena Axelsson, Trafikskolan Mitt i Stan, Katrineholm:
– Jag har alltid velat bli trafiklärare, så när jag äntligen blev det 2009 var det en dröm som gick i uppfyllelse. Innan dess arbetade jag som administratör på en folkhögskola. I dag är EvaLena Axelsson utbildningsledare och trafikskoleägare. – Jobbet är oerhört roligt, jag tycker att jag hjälper många människor. Då är vi i och för sig också inriktade på att utbilda dem som har dyslexi och andra svårigheter som kan göra det svårare för dem att ta körkort. Hon tycker att det är bra för trafikläraryrket att fler och fler kvinnor kommer in i det. – Jag tror att kvinnor ibland har en annan pedagogik än män. Men om jag skulle anställa en trafiklärare i dag skulle jag faktiskt helst anställa en man – för jämviktens skull. Vi är i dag fler kvinnliga än manliga trafiklärare på min skola.
Åsa Hansing Gislason, Forsbergs Trafikskola, Kungälv:
Det var Åsa Hansing Gislasons trafiklärare som fick henne att bli trafiklärare 1987. – Jag höll på att starta i backe, och jag vet inte om jag gjorde det ovanligt bra eller om han bara ville uppmuntra mig, men han sa i alla fall att ”du kör så bra att du borde bli trafiklärare”. Så då blev jag det. – Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Tvärtom. I dag utbildar jag på moppe och mc utöver utbildningen på personbil, och jag tycker inte
ens att det är tråkigt att det regnar när jag utbildar på mc, säger Åsa Hansing Gislason och ler. Hon har också gått den speciella utbildning man bör gå för att kunna ge elever med dyslexi en god förarutbildning. Att fler kvinnor har kommit in i trafikläraryrket har betytt mycket, menar hon. – Atmosfären i branschen har blivit lite mjukare. När jag började var jargongen tuffare.
Mitt i Trafiken • Nr 4 2013 19