Mitt i Trafiken, nr 2, 2020

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Nr 2 2020 Mattias Glemfors tar plats som ordförande Så hanterar landets trafikskolor pandemin Snabblektion för att förbättra skolans hbtq-kompetens

”Automat ger bästa start” Trafikskolan som skyndar på flykten från växelspak

MITT I TRAFIKEN

WEBBNYHETER OM TRAFIKSÄKERHET

Nästa nummer Vi ses på webben!

MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utgiven av Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Medverkande i detta nummer: Sara Edvinsson Catarina Gisby Johan ­Granath­ Staffan Gustavsson Johan Sievers Emil Åkerö Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera?

Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson/Redakta Nästa nummer av Mitt i Trafiken finns på mittitrafiken.se och på Facebooksidan Mitt i Trafiken.

2

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

Redaktionen: Staffan Gustavsson • Johan Granath • Catarina Gisby

KO M M E N TA R

Farväl pappret.

Hej webben!

INGENTING är sig riktigt likt.

Den här våren har präglats av ett litet, litet virus, osynligt för blotta ögat.

Det är inte klokt vad det har ställt till med. När vi gjorde det här numret av Mitt i Trafiken kom vi snabbt fram till att ett ”corona-block” var ound­ vikligt. Så mycket har ju förändrats, och det hastigare än någon hade kunnat ana.

OLIKA TRAFIKSKOLOR har drab-

bats olika mycket, och det hör till det som vi tar upp. Ingen har egent­ ligen något entydigt svar på varför det är på det viset. Det finns företag som har minskat sin omsättning med 60–80 procent och tvingats ­kort­tidspermittera i stort sett all sin personal, men det finns också företag som har ökat sin omsättning under den här perioden.

POSITIVT är att provresultaten

blivit bättre (tar sig eleverna mer tid att t­ räna?) och att tekniksprång tas. Vissa utbildningar verkar fungera ­precis lika bra via webben som fysiskt, vilket innebär att utbildarna kommer att fortsätta att undervisa på det digitalt inslagna spåret. En sak är säker: Det kommer att finnas mycket att utvärdera och forska om när den här pandemin är över.

EN ANNAN SAK som inte är sig lik är att Berit Johansson inte syns på den här sidan. Det beror på att hon har avgått som ordförande efter ­femton år. Och Mattias Glemfors, STR:s nye ­ord­förande, hann inte ­skriva någon krönika innan tidningen gick i tryck. Men var lugna.

Han återkommer! Fast inte här.

FÖR NU KOMMER VI in på en tredje sak som är annorlunda: Den här tidningen försvinner i pappersformat.

Du håller just nu d ­ et sista tryckta ­numret av Mitt i Tra­fiken i din hand.

Sam­tidigt som det ges ut lanseras nya Mitt i Trafiken på webben. Tidningen kommer också att ha en egen sida på Facebook.

Vi hoppas att du som läser tidningen fortsätter att följa de digitala webb­ nyheterna.

MITT I TRAFIKEN kommer att ha fortsatt fokus på allt som har med ­trafikutbildning att göra. Vi kommer att berätta om de utbildare som ­tänker i nya banor och kan verka som inspirationskällor för andra i sitt slag.

Vi kommer att följa vad sker i politiken och vi kommer att rapportera om forskningsnyheter på trafik­ området. Kort sagt: Vi kommer att fortsätta att vara den enda tidningen i sitt slag. Fast på nätet.

t

INNEHÅLL NR 2 2020

I N N E H Å L L | N R 2 2020

4

14

4 Nystart mitt i pandemin

14 ”Alla elever bör börja med automat”

6 Trafikskolor ger raka svar om coronakrisen

16 Hbtq-kompetens – lär dig se individen du möter

Hon flyttade hem till Östergötland och startade en ­trafikskola i Motala.En kort tid senare spred sig en ­pandemi över landet. Det blev några k ­ risiga veckor för Emelie Björklund-Flärd.

–Fast nu har det vänt, och jag har till och med mer jobb än vad jag r­ äknat med från början.

.

Mitt i Trafiken har kontaktat trafikskolor från nord till syd för att få en bild av coronapandemins följder.

Skolornas erfarenheter är överraskande olika.

9 ”Kunderna ser de långa köerna till förarprov”

Totalt har andelen nyinskrivna elever minskat i krisens spår. Köerna till förarprov växer och sätter ännu mer press på verksamheten, menar Berit Johansson, STR. Skolor som har ett smalt intensivkoncept, verkar mer sårbara.

10 Sjunkande dödstal förbryllar

Människors beteende i trafiken har inte förändrats nämnvärt. Vi kör ofta för fort, och de som kör onyktra råkar alltför ofta döda sig själva och andra. Ändå sjunker döds- och skadetalen i trafiken. Ingen vet varför.

11 Tidningen Mitt i Trafiken uppstår i ny form på webben

Detta är sista numret av Mitt i Trafiken som tidskrift tryckt på p ­ apper. I juli uppstår tidningen i nytt format på ­webben. Information kommer att förmedlas ­snabbare, och resurser användas mer effektivt.

Det är motiven bakom flytten till internet.

12 Trafikverket underkänner test för synfältsbortfall

Nej, godkända simulatorkörningar får inte någon betydelse alls när Transportstyrelsen bedömer kör­ förmågan hos individer som fått sina körkort åter­ kallade på grund av synfältsbortfall. "Nu är vi tillbaka på ruta ett," säger trafiksforskaren Jan Andersson, VTI. .

På Sjögrens trafikskola i Katrineholm är målet att alla elever ska inleda utbildningen med automat.

Manuellt körkort kan eleverna välja senare i utbild­ ningen, menar skolans vd Andreas Nyman. Hans ­tankar har väckt stort intresse i lokala media men ­ogillas av Arbetsförmedlingen.

Förfat­taren Emil Åkerö beskriver vad h ­ btq-kompetens egentligen handlar om. Han berättar personligt om vad trafiklärare kan b ­ ehöva tänka på i mötet med både kollegor och elever.

18 Femton år med STR:s mångsidiga ordförande

Efter 15 år träder Berit Johansson tillbaka som STR:s ordförande. Christer Wickman berättar om hur ­för­bundet blivit en öppnare organisation och skaffat ­större ­politisk tyngd under hennes tid i ledningen.

19 Åtal i Östersund mot misstänkt illegal utbildare

I Östersund åtalas en man misstänkt för att ha bedrivit illegal trafikskoleliknande verksamhet på orten. Åtalet gäller brott mot lagen om trafikskolor och ­tillåtande av olovlig körning.

20 Riksmöte via webben – historiskt Årets riksmöte 16 juni var historiskt ur teknisk ­syn­vinkel. Mötet genomfördes ­digitalt.

22 STR:s nya ordförande

Förbundets nyvalda ordförande Mattias Glemfors beskriver hur han ser på trafikskolornas framtid.

24 Åke Mjuk var alltför mjuk

Tanken var god, men resultatet tveksamt. Kampanjen för trafiksäkerhet på 1950-talet hette Åke Mjuk och belöning utfästes till alla bilister som lovade följa Åkes 19 goda råd i trafiken. Men dödstalen i trafiken fortsatte stiga trots mjukisen Åkes kloka körtips.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

3

D R I VA F Ö R E TAG

NYSTART MITT I PANDEMIN

Sedan kom en välkommen vändning Att starta en ny trafikskola är tufft. En pandemi ovanpå det gör det inte lättare. Men Emelie Björklund-Flärd i Motala noterar ändå att antalet elever som söker sig till hennes skola ökar.

T E X T: C ATA R I N A G I S B Y

– Under ett par veckor ­ risade jag riktigt ordentk ligt, säger hon. Då tyckte jag att det såg mörkt ut.

Fast nu har det vänt, och jag har till och med mer jobb än vad jag ­räknat med från början.

Vi träffar Emelie Björklund-Flärd i hennes trafikskolas lokaler som ligger centralt

4

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

i Motala. Det är nära till precis allting: ­parken (där träden vid tiden för vårt besök står i skir försommargrönska), torget, hamnen och Göta Kanal.

MITT I TRAFIKEN har berättat om ­ melie tidigare, om hur hon utbildade E sig till trafiklärare i Kalmar och jobbade i Motala en kort period, för att sedan

åka tillbaka till Kalmar och jobba på ­Lasses ­Trafikskola – som hon tog över när Lars Gustavsson, fram till 2005 STR:s ordförande, gick i pension.

Att ta över en etablerad trafikskola var förmånligt. Allting bara rullade på.

Men längtan hem till Östergötland ­växte (Emelie Björklund-Flärd kommer från Borensberg) i takt med att Emelies

D R I VA F Ö R E TAG

DET FANNS ett par veckor när jag var väldigt orolig.

Coronapandemin till trots, Emelie Björklund-Flärds kundkrets ökar hela tiden. – Men om corona­ viruset inte hade kommit hade kanske ökningen varit ännu större, det vet jag ju ingenting om, säger hon.

Och det fanns ett par veckor när jag var väldigt orolig.

mage också gjorde det (där sonen Erik låg), så hon tog sin trafikskola, flyttade den från Kalmar till Motala och döpte om den till Emelies Trafikskola.

Hon öppnade den 4 november förra året.

– Att bygga upp en kundkrets var och är den stora utmaningen, att få folk att få upp ögonen för mig. Särskilt som det redan finns tre etablerade trafikskolor här i stan. Men jag tyckte att det började bra.

Så kom pandemin smygande.

– Jag minns det som att den tog fart i mars. Jag var på väg till en riskutbildning med några elever då en av dem fick ett mejl där det stod att han inte fick komma till skolan dagen efter.

Vad tänkte du då?

– Det gjorde mig väldigt orolig. Mitt företag var nyöppnat, jag hade många utgifter men ännu inte en tillräckligt stor kundkrets.

Vad gjorde du?

– Jag skaffade mig ett jobb till, som ­konsult. Jag jobbar helt enkelt halvtid som trafiklärare på en annan STR-ansluten trafikskola, i Tranås. Jag styr och ­planerar över min tid själv, vilket är ­perfekt. Samtidigt har elevunderlaget

sakta ökat här i Motala, så nu är mina dagar fullspäckade. Det går i ett.

Emelie Björklund-Flärd menar att efterfrågan på körkort bland unga är precis lika stor som före coronakrisen. Ungdomarna utgör inte någon riskgrupp och är inte ­heller särskilt rädda för att bli sjuka.

– Mina handledarkurser är fullbokade, men jag håller dem oftare fast med färre deltagare och i en större lokal, säger ­Emelie. Teorilektionerna har jag här på skolan som vanligt. Då kommer fem till sex elever, så det är inte något problem.

Vi kan hålla ett säkert avstånd till varandra.

Något som är viktigt för henne är att hennes trafikskola inte ser stängd ut de dagar hon arbetar i Tranås.

– Så då kommer min pappa hit. Han ­öppnar, tänder lamporna och tar emot besök. Alla frågor vidarebefordrar han till mig.

Finns det något du kommer att ta med dig från den här tiden till tiden efter ­corona?

– Ja, det här med rengöring inuti bilen, jag torkar ju av alla ytor efter varje lektion. Det kommer jag att fortsätta med.

Det finns ju andra sjukdomar man inte vill få, som vanlig influensa och mag­ sjuka.

t

Kommer pandemin att rubba våra resvanor?

Människors resmönster och resvanor var fram till alldeles nyligen relativt oförändrade, alla tekniska förutsättningar till trots.

Sedan kom pandemin.

Frågan är om våra beteenden kommer att vara annorlunda efter den.

T E X T : C ATA R I N A G I S B Y

Varje år följer ­myndigheten Trafik­analys upp hur transportsys­ temet utvecklas i förhål­lande till de transport­ politiska målen. Efter tio år av jämförelser konstaterar Trafik­ analys att ”även om det på marginalen hela tiden sker en snabb utveckling, är transportsystemet i sin helhet tämligen trögrörligt”.

VI MÄNNISKOR gör som vi alltid har gjort. Överlag reser vi lika mycket som tidigare.

Trafikanalys talar till och med om att det finns en risk för en ­överkonsumtion av transporter.

Det har länge funnits tekniska ­förutsättningar för till exempel ­distansarbete, men inte förrän nu har detta sätt att jobba på fått ett genomslag. Ändringen kom på grund av rekom­mendationer och restriktioner i samband med en pandemi. ”FRÅGAN ÄR OM erfarenheterna

av detta kommer att leda till förändrade arbets- och resmönster även på längre sikt”, skriver Trafikanalys. ”Oavsett vilket kan vi förvänta oss att många mått i vår uppföljning nästa år kommer att vara påverkade av pandemins effekter på ekonomin och arbets­ livet.”

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

5

D R I VA F Ö R E TAG

Trafikskolor från nord till syd ger raka svar om coronakrisen T E X T: S A R A E D V I N S S O N & J O H A N S I E V E R S F O TO : P R I VAT / T R A F I K S K O LO R N A

K R I S T I A N S TA D

”Nu är alla tillbaka i full tjänst”

LU D V I K A

”Just nu är det stopp i produktionen” Först inställda prov, och nu minskade grupper, har ökat trycket för att få en förarprovstid.

– Det är en jätteflaskhals, ett ­jätteproblem, säger Mattias Jansson på Mattias trafikskola.

Mattias trafikskola i Lud­ vika märker att corona­ viruset har fått konse­ kvenser för verksamheten.

– Många bokningar görs i sista minuten och framåt ser det sämre ut. Schemat ser mer och mer tomt ut, säger Mattias Jansson.

Trafikskolans stora problem just nu är tillgång på prov, framförallt kunskapsproven. Mattias Jansson förklarar att det har lett till att många elever pausar sin utbildning eller hoppar av den helt.

– Vi kan inte leverera vår produkt, det är just nu stopp i produktionen kan man säga. Det är de teoretiska delarna som bromsar, vilket skapar en synergi­ effekt och påverkar även körproven, säger han.

Mattias Jansson anser att det är bra att man måste klara kunskapsprovet före kör­provet, men då måste eleverna få tillgång till prov.

– Vi måste följa folkhälsomyndighetens riktlinjer, men om restriktionerna håller i sig under en längre tid skulle en lösning kunna vara att Trafikverket utbildar mer personal.

6

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

I början av coronakrisen fick ­Walters trafikskola i Kristianstad en del avbokningar och korttidspermitterade personal, men nu upplever de att folk vill komma igång med körkortsutbildningen igen.

– Under april månad fick vi permittera fyra anställda på 20 procent, men sista veckan i april såg vi att trycket på våra utbildningar ökade igen. Då fick vi skjuta på vissa lektioner till veckorna efter.

Nu är alla tillbaka i full tjänst, säger Jennie Walter, trafikskolechef.

Hon berättar att de har begränsat ­antalet elever inne i utbildningssalarna.

Vissa elevgrupper har de halverat och försöker istället att ha fler kurstillfällen.

De är också noga med att följa Folkhälsomyndighetens restriktioner, så både elever och lärare tvättar händerna noga och spritar sig före körlektionerna.

– Vi har skrivit ut material och satt upp lappar i våra lokaler så våra kunder kan se vad som gäller. Där står det exempelvis att man inte hälsar genom att ta i hand.

Folk har stor förståelse för detta, berättar Jennie Walter.

Liksom majoriteten av trafikskolorna runt om i Sverige går Walters trafikskola vanligtvis in i en intensiv period under sommaren. Även utan coronapandemi brukar sommaren vara en svår period för att få tid för förarprov, menar Jennie Walter och hon är kritisk till hur Trafik­ verket hanterar kunskapsproven och ­önskar fler provtillfällen.

– Det är inte nytt för i år. Vi har långa väntetider och samma bekymmer varje år.

Nu får vi in elever som måste ha körkort för sina jobb. De är desperata för utan ­körkort kanske de inte får något jobb, säger Jennie Walter.

ALINGSÅS

”All-time-high, en ökning på sju, åtta procent” För Bergmans trafikskola i Alingsås har corona­ viruset inte inneburit stora förändringar menar Johan Alfvén, vd och utbildningsledare. Skolan har till och med sett en ökning i sin omsättning under april månad.

Anderzons trafikskola

Mattias

trafikskola – Vi har varit förskonade.

Vi har inte behövt gå ner i antal elever på våra kurser utan vi har kört fulla grupper. Då är det runt 16 personer, säger Johan Alfvén och berät- Durgés trafikskola tar att omsättningen Bergmans för trafikskolan under trafikskola april i år gick upp.

– Det var en all-time-high, vi hade en ökning på sju, åtta procent.

Däremot har inställda kunWalters skapsprov och färre antal trafikskola skrivande personer per tillfälle gjort att trafikskolan måste leta efter provtider på andra orter för att få ihop det för eleverna.

Johan Alfvén säger att det inte har påverkat deras kundkrets utan de kan fortfarande ta emot kunder, men eleverna får vänta längre på en tid för att göra förarprovet eller så får de åka till en annan stad.

– Vanligtvis åker våra elever till Borås för sina kunskapsprov, men nu letar vi även tider i Skövde och Varberg. Det blir ju tyvärr lite åkande, men eleverna är villiga att ta sig till andra orter och orterna ligger ganska nära oss, säger han.

D R I VA F Ö R E TAG

Roberts trafikskola

ÖSTERSUND

”Inte märkbart påverkad.

Hygienen är viktig” På Anderzons trafikskola i Östersund är man inte märkbart påverkad av coronakrisen.

Vad gäller behörigheterna A och AM ser det ut precis som vanligt.

–Vi ser en liten nedgång av antalet ­kunder för B-behörighet och det beror nog på att det är längre vänte­tider för att få provtider nu.

Nedstängningen av gymnasie­skolorna kan också spela in, det gör att många ungdomar vistas på hem­orten långt från Östersund, säger ­trafikskolans ­ägare Lars Anderzon.

– Det som märks mest nu är att vi håller fler introduktionskurser eftersom vi har dragit ner antalet elever från 20 till 12 för att de ska ­kunna hålla distans till varandra, fort­sätter han.

De har inte infört någon distans­ undervisning men däremot en rad hygienåtgärder. Eleverna får inte blåsa i alkolås och det finns handsprit och servetter till hands. Bilarna torkas av invändigt efter varje körning.

– Vi spritar rattar och växelspakar hela tiden. Kunderna uppskattar att vi är noggranna med hygienen, säger Lars Anderzon.

G ÖT E B O R G

”Har överlevt två världskrig och flera pandemier” – Vår stora rädsla är faktiskt att vi själva ska bli sjuka. Vi är bara två här på trafikskolan, det är jag och min syster, och om ­någon av oss skulle bli lång­ varigt sjuk så skulle det få stora konsekvenser, säger Anna Durgé på Durgés ­trafikskola i Göteborg.

För att minska risken för smittspridning har de en ökad och mer noggrann städning. Bilarna spritas ofta och både Anna och Lena Durgé använder hands­ kar hela dagarna.

I början av coronakrisen hade de många återbud men nu rullar verk­ samheten på som vanligt.

– Det verkar som att det finns en grupp som är rädda och inte vill gå på trafikskola just nu. Men det uppvägs av att det finns många unga som inte har något att göra i sommar och därför ­passar på att ta körkort.

Det som är jobbigt nu är att det blir mer kvällsjobb eftersom de har minskat gruppstorlekarna och därför har fler undervisningstillfällen. Anna och Lena Durgé beslöt tidigt att inte utnyttja möjligheterna till korttidspermittering, anstånd med skatteinbetalning eller uppskov med hyran.

– Vi vill klara det ändå, utan att skjuta problemen framför oss. Durgés trafikskola har funnits sedan 1909 och överlevt två världskrig och flera pandemier.

Så vi ska nog klara det här också, säger Anna Durgé.

LU L E Å

”Vi hade aldrig överlevt en lock-down” När coronapandemin bredde ut sig över världen och land ­efter land införde ”lock-down” blev Stefan Vikström riktigt orolig. Han är en av två ägare till Roberts trafikskola i Luleå, Piteå och Älvsbyn med sammanlagt 17 anställda.

– Vi har drivit den här trafikskolan i 25 år. Skulle det vara slut nu? Vi hade aldrig överlevt om Sverige hade stängt ner totalt men så blev det som tur var inte, säger han.

I april såg de en rejäl dipp i antalet kunder och korttidspermitterade två anställda. Men ganska snart började kunderna återvända och i slutet av maj kunde de permitterade gå tillbaka till jobbet.

– Nu flyter det på som vanligt även om vi förlorar en del på att kunder avbokar lektioner med kort varsel för att de känner symtom. Det största problemet just nu är att det är så ont om provtider.

Roberts trafikskola har infört samma hygienrutiner som de flesta andra trafikskolor. Bilarna spritas, man har slutat blåsa i alkolås och ­lektionssalar har möblerats om.

De har även spelat in en del teori­kvällar och lagt ut dem på nätet.

– Jag tror att vi kan lära oss mycket av det här. Om vi permanentar en del hygienrutiner så kanske vi kan med­ verka till att minska spridningen av förkylningar och vinterkräksjuka, säger Stefan Vikström.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

7

D R I VA F Ö R E TAG

S TO C K H O L M

VÄ S T E R Å S

”Nu minskar permitteringarna”

”Omsättningen har minskat”

På My Driving Academys tre trafik­ skolor i Stockholm hade man en rejäl nedgång i verksamheten under april. Många elever av­ bokade lektioner i sista minuten för att de inte kände sig friska.

Stängningen av provverksam­ heten bidrog till att fler ville skjuta på sin undervisning och efter­ frågan på testlektioner minskade.

Coronakrisen har slagit hårt mot Aros trafikskola i Västerås.

Kjell Andersson, delägare och trafik­ledare, berättar om hur viruset och restriktionerna ­påverkar ­företaget.

I samband med det korttidspermitterades många anställda. Men i maj vände det.

– Nu går det stadigt uppåt och permit­ teringarna minskar varje vecka, berättar trafikskolechef och COO (Cheif Operating Officer) Jessica Ledin Mazuran.

My Driving Academy har arbetat mycket för att kunderna ska känna sig trygga i coronatider. På hemsidan har de en flik ”covid19-anpassning” med råd om hand­ hygien och hur man ska göra om man ­känner sig sjuk. Där finns också en lista över åtgärder som gjorts på trafikskolorna.

Mycket är sådant som många trafikskolor har infört, rengöring av bilar, handsprit och färre elever på lektionerna. Men de erbjuder också plasthandskar.

– Lärarna har tillgång till munskydd som de kan använda om de själva eller eleven vill. Vi har fått uppskattning från våra kunder för att vi är så t­ ydliga med våra åtgärder, säger Jessica Ledin ­Mazuran.

My Driving Academy arbetar mycket digitalt. En stor del av undervisningen sköts med hjälp av en egenutvecklad app med teorifrågor och körövningar.

– Våra kunder lever i en digital värld och då måste vi självklart vara där också.

Vår bransch är föråldrad på det här om­rådet och jag hoppas att coronakrisen ­driver på en digital utveckling på alla ­trafikskolor, säger Jessica Ledin Mazuran.

8

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

På Aros trafikskola har de halverat ­del­tagarantalet på introduktionsutbildningarna för att det ska vara luftigt och tillräckligt mycket plats i lokalerna.

Alla är noga med att tvätta händerna, sprita sig och lärarna tvättar ur bilarna med desinficeringsmedel. Men det är inte bara städ­rutinerna som har ­för­ändrats.

– Vi har exempelvis även behövt s­ läppa en del miljötänk när gäller fika tyvärr.

Nu har vi bara inplastade mackor och chokladbitar, berättar Kjell Andersson.

Men det är inte bara nya rutiner och annat miljötänk som påverkat verksam­ heten. På Aros trafikskola a­ rbetar fyra ­personer som idag är korttidspermit­te­rade på 60 procent och verksamhetens omsättning har minskat med 35 till 40 procent.

– Jag förstår att Trafikverket måste vidta åtgärder. Men det stora problemet är när proven tas bort, säger Kjell Andersson.

– Vi får svårt att motivera intensiv­ eleverna att komma hit då. Vi har flera lediga ­lektionstider. Även om vårt fokus inte ­ligger på intensivutbildningar har det gjort att andra elever inte känner sig ­pressade att boka in sig på tider. Det har blivit lite som en ond spiral.

Sedan ett litet tag tillbaka ser trafik­ skolan att utbildningsintresset har börjat öka igen.

– Det var mer oroligt för en till två månader sedan. Om någon hostade eller nös inomhus under första halvan av april fick personen många blickar.

Men vi märker nu att folk börjar slappna

Aros trafikskola My Driving Academy

av och ser ett ökat intresse inför ­som­maren, säger Kjell Andersson.

Han upplever att det är svårt att planera utbildningarna när tiden fram­ över är oviss och menar att den stora ­flaskhalsen handlar om kunskapsproven.

Samtidigt har Kjell Andersson stor för­ ståelse för Trafik­verkets åtgärder hittills.

Under maj månad hade de möte med ­Trafikverket där de ­pratade om olika ­önskemål och eventuella lösningar.

– Man kanske kan kolla på att snabb­ utbilda personal som kan hålla i proven.

Ett annat förslag som kom upp var att t­ eorin kanske inte behöver vara ­godkänd innan körprov. På så sätt skulle man kunna beta av kön i båda ändar, säger Kjell Andersson.

t

D R I VA F Ö R E TAG

”Kunderna ser de långa provköerna” Foto: Staffan Gustavsson

Det finns stora skillnader i hur trafikskolorna drabbats av ­coronapandemin så här långt.

Det framgår av Mitt i Trafikens rundringning och det är också en uppfattning som delas av STR. – Varför det är så här har vi inte något enkelt svar på, säger förbundsordförande Berit Johansson.

T E X T : C ATA R I N A G I S B Y

Det finns ett antal trafikskolor som inte märker någon skillnad i verksamheten överhuvudtaget, och så finns det företag som har minskat sin omsättning med 60–80 procent och tvingats korttids­ permittera i stort sett all personal. ­Utöver detta finns det företag som har ökat sin omsättning med flera procent under den här perioden.

Hur kan det vara så olika?

– Vi kan inte direkt se skälen till varför vissa drabbas mer än andra, säger Berit Johansson. Kanske finns det flera olika anledningar. Vi anar till exempel att de som är mer specialiserade är mer utsatta, de som till exempel enbart utbildar för mc eller personbil, eller de som huvudsakligen utbildar enligt intensivkonceptet. De som e­ rbjuder flera olika utbildningar har generellt ett ­bättre utgångsläge.

Många mc-utbildare ser hela säsongen som förlorad.

– Provköerna är så långa att eleverna inte hinner få sina körkort innan säsongen är slut. Då väntar de hellre med utbild­ ningen till nästa år.

TOTALT HAR andelen nyinskrivna elever minskat, och en del personbilselever som redan nu vet att de inte får något förarprov förrän i september–oktober väljer också att pausa sin utbildning.

– De börjar ta lektioner igen först när provet närmar sig.

– Det är stora skillnader i hur t­ rafikskolorna drabbats av effekterna av coronapandemin, och vi vet inte riktigt varför det är som det är, säger Berit Johansson. Företag som hade små marginaler före krisen är sannolikt mer utsatta än andra.

På AM-sidan verkar det finnas ett stort inflöde av kunder. Trafikverket prioriterar mopedproven eftersom det för det mesta rör sig om prov som den enskilde klarar av direkt.

– Här upplever dock många trafikskolor ett moraliskt dilemma, fortsätter Berit Johansson. När AM-eleverna kommer till trafikskolan är provet redan bokat.

Det borde vara tvärtom. Utbildning först, provbokning sedan. Men ungdomarnas föräldrar accepterar sällan detta.

SKOLOR SOM INTE vill jobba på det här viset märker att de förlorar kunder.

– Jag talar med medlemmar som säger att de tvingas jobba på ett sätt de inte tycker om. När fokus ligger på att hinna med en viss mängd utbildning till ett prov som redan är bokat är det mycket svårare för företagen att individanpassa utbildningen, vilket är en skicklig utbildares avsikt.

En positiv effekt i denna kris är att tekniksprång tas.

– Jag talade med en utbildare som håller utbildningar i EcoDriving via Skype, och det fungerar så bra att han tänker fortsätta med detta. Att undervisa på det här viset ligger dessutom helt i linje med själva

utbildningen, det blir ju inga resor och ­därmed inga utsläpp.

INTRODUKTIONSUTBILDNINGEN får inte ges på distans, vilket STR tycker är en nackdel.

Med det sagt fråntar det inte trafik­ skolorna skyldigheten att ”coronasäkra” de här utbildningarna.

Ett ökande antal kunder är tyvärr kritiska mot de introduktions- och riskutbildningar har tagit del av. Alltför många männi­ skor har klämts in i små lokaler, vilket har upplevts som både nonchalant och farligt med tanke på coronavirusets framfart.

Kritiken har nått STR via så kallade NKI-mätningar (nöjd-kund-index) som ett externt företag gör på STR:s uppdrag.

Kommentarerna redovisas anonymt för STR:s förbundsstyrelse som inte vet vilka skolor det handlar om.

– Men vi har fått in cirka 170 klagomål och förbundsstyrelsen ser mycket allvarligt på detta, därför har vi reagerat direkt, säger Berit Johansson. De allra flesta utbildare gör ett jättejobb med att trygga och säkra upp innemiljön, både för medarbetare och för kunder. Men att det finns några som slarvar kan utöver att det får följder för smittspridningen också skada branschen.

En av de kunder som klagat skriver så här: ”Hur tänker ni i covid-tider. 26 personer med en fläkt som drar runt allas utandningsluft i denna pyttelilla lokal. Har ni inte förstått vad vikten av ordentligt cirka 2 meter avstånd betyder. Vad hade vi?

40 cm! Det är ett hån mot rekommenda­ tioner som bygger på att det är en dödlig sjukdom som slår blint även på yngre än 70 år. Snälla ta det här på allvar.”

STR:s styrelse har med anledning av ­klagomålen gått ut med ett tydligt brev till medlemmarna. Alla företagsmed­ lemmar (inte bara de som betalar för det) kommer dessutom att erhålla samtliga NKI-resultat för den egna skolan för april till och med juni i år, och får därmed tillgång till de skriftliga kommentarer som berör just dem. En mer detal­ jerad check­lista kring smittskyddsprevention i samband med förarutbildning har också ­utarbetats av STR och skickats ut till medlems­företagen.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

9

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

Sjunkande dödstal i trafiken förbryllar Vi kör för fort för ofta, och de som kör onyktra dödar sig själva och andra i alldeles för stor ­utsträckning. Ändå sjunker döds- och skadetalen i trafiken. Ingen vet varför.

T E X T : C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S H U T T E R S T O C K

Indikatorer som Trafik­ verket använder sig av sedan ­flera år för att få en bild av trafiksäkerhets­ utvecklingen visar inte p­å några förändringar. Svenskarna är duk­ tiga på att använda bilbälten och andelen säkrare bilar ökar. För övrigt kan vi göra det ­mesta bättre.

KANSKE FINNS DET omvärldsfaktorer som påverkar trafiksäkerheten i större utsträckning än vi tror. När detta skrivs är det till exempel tydligt att dödstalen i trafiken under början av våren sjunkit som en följd av restriktionerna när det gäller corona-viruset.

– Det kanske till och med finns faktorer som vi inte känner till, menar trafiksäkerhetsanalytikern Peter Larsson. Sambanden är komplexa.

TRAFIKVERKETS resultatkonferens hade i år en något annorlunda utformning än vanligt. På grund av spridningen av det redan nämnda coronaviruset covid 19 var evenemanget helt och hållet webb-baserat. Klockan tio klickade den som ville in sig på Trafikverkets hemsida (450 personer hade i förväg anmält sitt intresse) och möttes där av myndighetens måldirektörer Jonas Eliasson och Maria Krafft som hälsade välkomna.

Sedan var det lite som vanligt i alla fall.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth höll ett i förväg inspelat välkomsttal. I det konstaterade han att 2019 trafiksäkerhets-

10

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

TRAFIKSÄKERHETSFAKTA: MÖTESSEPARERADE vägar minskar

risken att dödas i trafiken med 80 procent. Men för att kunna nå trafiksäkerhetsmålen behövs ännu fler sådana vägar, eller så måste hastigheten på befintliga icke mötesseparerade vägar sänkas.

Bilar från 1999 eller tidigare är inblandade i 20 procent av dödsolyckorna, trots att dessa bilar bara står för 4 procent av trafikarbetet.

Andelen onyktra förare är mycket få.

Det finns i Sverige en stark social norm att man inte kör bil efter att ha druckit alkohol. Men de få som kör berusade orsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall i trafiken.

ANTALET OMKOMNA i personbil 2019 minskade med 40 procent jämfört med 2018. Däremot har antalet omkomna i både tunga och lätta lastbilar ökat. När det gäller antalet omkomna i lätta lastbilar är ökningen ”markant” enligt Trafikverket.

I kategorin ”övrigt” har döds- och skadetalen också ökat. I denna kategori återfinns olyckorna med elsparkcyklar.

mässigt med 223 dödade i trafiken, det ­lägsta antalet någonsin, var ett mycket framgångsrikt år för Sverige.

– Men det innebär inte att vi ska slå oss till ro.

Det finns ett nytt etappmål. 2030 ska

antalet dödade i trafiken ha halverats ­utifrån dagens tal. Antalet allvarligt ­skadade ska också ha minskat betydligt.

Hur når vi dit?

Något enkelt svar på den frågan finns inte.

Det skulle hjälpa stort om alla höll de ­lagstadgade hastighetsbegränsningarna.

Då skulle 100 liv räddas i ett slag, enligt Maria Krafft. Polis- och kamerabevakning får människor att lätta på gasen, men man kan inte ha bevakning överallt 24 timmar om dygnet. Geofencing skulle ­kunna användas för att tvinga ner farten.

Beteendepåverkan i någon form borde ­också vara en väg att gå.

– Tyvärr finns det ju en social norm som säger att det är okej att köra för fort, konstaterar Maria Krafft.

OM ALLA KÖRDE NYKTRA skulle också många liv räddas. År 2019 dog 53 per­ soner i trafiken i olyckor som var alkohol- och drogrela­terade. Andelen har sett likadan ut de senaste fem åren, men i gruppen finns en förändring: ­antalet dödsolyckor som beror på ­alkohol minskar medan antalet döds­ olyckor som beror på andra droger ökar.

De som kör onyktra är förhållandevis få, men deras framfart får enorma konsekven-

STR & FRAMTIDEN

Mitt i Trafiken tar klivet in i det digitala Som vi redan berättat upphör Mitt i Trafiken som papperstidning men fortsätter med samma inriktning på webben och på Facebook med en egen sida.

T E X T : J O H A N G R A N AT H

ser. Kanske kan tekniken stoppa dem på sikt. Maria Krafft nämner system i bilar som ”läser av” förarna. De ska överhuvudtaget inte kunna starta fordonen om s­ ystemet uppfattar dem som distra­ herade på något sätt. Det kan handla om alltifrån trötthet och sjukdom till ratt­ fylleri. Hon nämner också ett eventuellt införande av ”nykterhetskontrollanter”, personer som inte är poliser, för att kunna genomföra fler nykterhetskontroller.

För att kunna skapa denna yrkesgrupp behövs ett ­regeringsbeslut.

VI SKULLE OCKSÅ SE lägre dödstal om fler cyklister använde cykelhjälm.

Hjälmanvändningen ökar faktiskt något.

Den ligger i dag på 40 procent, men ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det en för låg siffra. En tvingande lag verkar dock ingen vilja ha.

Om man studerar personbilsolyckorna och lyfter fram de dödsolyckor där ­allting verkade vara så säkert det bara kunde bli, varför dog människor i de här olyckorna ändå?

– Det man då ser är att hög ålder slår ­igenom, säger Maria Krafft. Det verkar ­krävas en viss robusthet i kroppen för att man ska klara sig.

t

Det nummer du nu läser, nummer 2 2020 är det ­sista som papperstidning.

Mitt i Trafiken upphör alltså som papperstidning men försvinner inte. Nyhetsproduktionen fortsätter i samma anda och med likartat innehåll på internet. Den webbversion som funnits: mittitrafiken.se – och som varit ett komplement till papperstidningarna med korta, snabba nyheter – har nu uppgått i den nya webbversionen av Mitt i Trafiken. Det innebär att där samsas ­korta och snabba nyheter med längre genomarbetade reportage och andra längre texter.

– Förra året tog styrelsen beslut om att vi gör två nummer till av papperstidningen under 2020, för att sedan flytta över till webben. Det är ett bättre sätt för STR att utnyttja resurserna, säger avgående ordföranden Berit Johansson.

LANSERING AV WEBBVERSIONEN

av Mitt i Trafiken, med tillhörande ­Facebooksida, skedde helt nyligen – i månadsskiftet juni-juli. Webb­ adressen är densamma som tidigare: mittitrafiken.se och på Facebook hittas webbnyheter under samma namn: Mitt i Trafiken.

Förutom ekonomiska faktorer har, enligt Berit Johansson, faktorer som ­aktualitet, snabbhet och flexibilitet vägt över i beslutet att övergå till webbpub­li­cering.

– Webbens snabbhet och att kunna

skildra en fråga ur vårt perspektiv när ­frågan är aktuell, och inte behöva invänta papperspublicering är ett tungt argument.

Den nya webb-Mitt i trafiken innebär att STR-nyheter kan användas på ett smartare sätt, mera riktat och över längre tid, menar hon. En digital hemvist för Mitt i trafiken framstår också som ett effektivare sätt att få ut mer av förbundets investerade pengar.

BERIT JOHANSSON vill gärna se på f­ örändringen av Mitt i Trafiken på ett liknande sätt som på den nyligen genomförda reformeringen av förbundet: Utveckling kräver mod att förändra.

Trots detta kommer innehållet på ­webben att vara papperstidningen ­relativt likt.

– Jag vill starkt betona att Mitt i Trafiken ska ha samma journalistiskt höga integritet som tidigare, med en professionell och fristående redaktion. Men i och med att innehållet som produceras kommer att ligga under STR:s webb så blir vi en ­tydligare avsändare.

Berit Johansson menar också att det finns en tydlig poäng med att ha en egen redaktion som kan avslöja oegentligheter, också inom det egna förbundet. Det finns flera exempel på när förbundet haft stor nytta av sådana avslöjanden.

– Det stärker vår trovärdighet om något skulle gå fel. Vi kan då slippa att löpa gatlopp i andra medier eftersom vi kan hän­ visa till att vi själva avslöjat missförhållandena och är bra på att granska oss själva.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

11

Foto: Shutterstock

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

Trafikverket underkänner test för synfältsbortfall

Beslutet motverkar ­trafiksäkerheten, enligt kritiker – Det stora problemet är att vi är tillbaka på ruta ett igen när det gäller alla människor som har synfältsbortfall, säger Jan Andersson, professor på VTI, med anledning av Transport­ styrelsens beslut att inte längre lägga någon vikt vid godkända körningar i VTI:s syn­fälts­simulator.

T E X T : C ATA R I N A G I S B Y

I april i år kom beskedet från Transportstyrelsen när det gäller testerna i synfältssimulatorn på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, i Linköping.

Beskedet var negativt för de personer som hoppats på att kunna få fortsätta köra bil efter ett genomfört prov i simulatorn.

Godkända simulatorkörningar kommer inte att ha någon som helst betydelse när myndigheten bedömer körförmågan hos individer som fått sina körkort återkallade på grund av synfältsbortfall.

Jan Andersson har arbetat med simulatorförsöken tillsammans med flera andra

12

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

forskare på VTI. Han tycker att Transportstyrelsens beslut är felaktigt.

– De menar att en simulerad körning till hundra procent inte kan avgöra om en människa kör trafiksäkert eller inte, men saken är den att det inte finns någon metod som kan avgöra det. En alldeles vanlig uppkörning på Trafikverket ger inte heller någon sådan garanti.

NÄR SIMULATORFÖRSÖKEN gjordes på VTI lät forskarna försökspersonerna även köra i verkligheten, inom ett inhägnat område. (Körning på allmän väg i det här sammanhanget är förbjudet.) Korrelationen mellan godkänd körning i simulatorn och dito utomhus var hög. I en

mindre studie där 19 personer ingick fick 14 godkänt vid båda tillfällena.

En person som godkändes i simulatorn godkändes inte i verkligen, och för ­ytterligare en person var det tvärtom.

Hen godkändes i verkligheten men inte i simulatorn.

NÄR FORSKNINGS- och utvecklings­ projektet med synfältssimulatorn inleddes i Linköping var det med Transportstyrelsen som huvudfinansiär. Målet var att hitta en metod för att bedöma vilka människor som kan kompensera för sina synfältsdefekter och vilka som inte kan det. Projektet kom till för att det fanns ett missnöje med den situation som var, även bland ögonläkare.

– Och nu är vi tillbaka i den situationen.

Ansvaret ligger hos ögonläkarna som är skyldiga att göra bedömningar av synfältsbortfall och därefter rapportera till Transportstyrelsen, varpå körkorten återkallas.

Någon vidare utredning görs inte.

Foto: Hejdlösa Bilder AB/VT

Foto: Staffan Gustavsson

N O L LV I S I O N / S Ä K E R H E T

Att testerna i synfältssimulatorn underkänns av Transportstyrelsen innebär att systemet förblir vid vad det var. Det sker inga förändringar överhuvudtaget.

– Från min synpunkt sett har vi då kvar ett system som motverkar ­trafiksäkerhet, säger Jan Andersson.

Fakta om projektet med synfältssimulator ALLT ÄR ÄNNU INTE SAGT när det gäller testerna i synfältssimulator: Så sent som i maj meddelade riksdagens trafikutskott att den vill återinföra möjligheten till simulatortest för bedömning av körförmågan hos personer som fått sina körkort åter­ kallade på grund av att de har synfältsbortfall. ­Majoriteten i trafikutskottet har alltså ­kommit fram till att den inte delar Transportstyrelsens uppfattning.

Utskottet vill till och med att riksdagen ska komma med ett så kallat tillkänna­

– Vilket man gör när det gäller andra funktionsnedsättningar. Vid demens, till exempel. Hur kan det vara så annorlunda? frågar sig Jan Andersson FORSKARNA PÅ VTI understryker att synfältsbortfallet i sig inte säger någonting om körförmågan. Det är inte ögonen man ser med egentligen, utan hjärnan.

Och hjärnan kan kompensera för de mest skiftande brister. Däremot kan man inte på förhand säga vem som kompenserar för ett synbortfall eller inte. En människa med ett till synes större handikapp kan vara lämpad att köra bil medan en person med en lindrigare funktionsnedsättning inte är det.

– Fler personer borde utredas. I dag finns det snarare en risk att fall som borde anmälas till Transportstyrelsen inte blir anmälda för att ögonläkarna inte tycker sig ha instrument att göra en korrekt bedömning.

Något som bekymrat Transportstyrelsen är att två personer som godkänts i simula-

givande om detta för att få regeringen att ta tag i frågan.

HÖSTEN 2016 inleddes reguljära test­ körningar i synfältssimu­latorn på VTI. En godkänd körning vägde då tungt i Transportstyrelsens bedömning för om en person kunde få dispens och behålla sitt B-körkort eller inte.

Under perioden beviljades 200 av 220 ­personer dispens. Dessa 200 personer ­berörs inte av det beslut som Transport­ styrelsen fattat, utan får behålla sina körkort.

tortesterna varit inblandade i olyckor.

I det ena fallet handlar det om en cykel­ olycka, i det andra fallet handlar det om en olycka i en korsning där personen med synfältsbortfall vållade olyckan.

– När det gäller cykelolyckan var det en person som bromsade för hårt och föll av cykeln. Beträffande korsningsolyckan hade det gått två år och åtta månader sedan den här personen fått dispens att behålla körkortet, och vår rekommendation var en ­dispens på två år.

DESSUTOM HANDLAR DET om två

­ ersoner av 200 som följts under minst p två års tid, säger Jan Andersson.

– Granska vilken grupp som helst så kommer det enligt statistiken att inträffa en eller två olyckor. Den här gruppen skiljer sig inte från normalgruppen. Det är orimligt att ställa högre krav på människor med synfältsbortfall än vad man gör på normalseende individer.

t

”För tidigt att släppa synfältskrav” ”Att en av de individer som ­ beviljats undantag sedermera varit involverad i en olycka ger anledning till försiktighet”, ­skriver Transportstyrelsen i sin utvärdering av simulator­testet för synfältsbortfall.

Man kan säga att myndigheten tar det säkra för det osäkra.

Det finns visserligen ett funktionsmål som Transportstyrelsen ska sträva efter, vilket innebär att myndigheten ska medverka till att ge alla människor en grundläggande till­ gänglighet. Men så finns det ett hänsynsmål som säger att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. ”OM SIMULATORN inte kan identifiera

v­ ilka som kan köra säkert i en verklig miljö och personer med stora synfältsdefekter som klarat körningen i simulatorn återfår sitt körkort trots att de kanske inte kan kompensera för sina defekter utgör det en betydande trafiksäkerhetsrisk”, skriver Charlotte Mattsson, chef för s­ ektion ­prövning trafikant.

Transportstyrelsen utesluter inte att ­personer som inte uppfyller s­ ynfältskraven kan kompensera för sina brister, men man anser att det är för tidigt att dra sådana ­slutsatser utifrån den kunskap som finns om synfälts­simulatorn i dag. ”Det är viktigt att komma ihåg de allvar­liga konsekvenser som skulle kunna uppstå om Transportstyrelsen beviljar körkortstillstånd till personer som inte kan k ­ ompensera för sina synfältsdefekter vid körning i trafik och därmed inte kan köra trafiksäkert.”

TRANSPORTSTYRELSEN menar att det krävs mer belägg för att simulatorkörningen på VTI verkligen kan skilja mellan trafiksäkra och icke trafiksäkra förare. Att finna sådana belägg och utveckla simulator­ verksamheten kräver mer forskning och utveck­ling som kräver finansiering som ”i dag inte finns att tillgå”.

En alternativ lösning är körprov på väg, och det är något som kan bli aktuellt att titta på framöver, enligt myndigheten. CG

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

13

UT VECKLA UTBILDNING

”Alla elever bör börja med automat”

Bara 22 procent av körkortstagarna tar automatkörkort trots att andelen sålda automatväxlade bilar under förra året var 71 procent. Men på Sjögrens trafikskola i Katrineholm är målet att alla elever börjar köra automat, även om de senare i utbildningen tar ett manuellt körkort.

T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

14

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

UT VECKLA UTBILDNING

JAG BRUKAR KALLA föräldrarna för de sista bromsklossarna.

Andreas Nyman är vd för Sjögrens trafikskola i Katrineholm och ett bekant namn i STR-kretsar.

Under vårvintern blev han kontaktad av lokaltidningen Katrine­holms-Kuriren som ville skriva om varför så många elever tar körkort för manuellt växlad bil, trots att de allra flesta nya bilar är automatväxlade.

– Jag förklarade för reportern att automat är framtiden och att vi på Sjögrens ­jobbar med att alla elever ska börja sin utbildning med att köra automat. Sedan kan de – om de vill – gå över till manuellt växlad bil, säger Andreas Nyman.

HISTORIEN GAVS STORT UTRYMME

i tidningen och Andreas länkade till ­artikeln på bland annat Facebook och på Twitter. Det blev en del reaktioner, de flesta positiva, men inte alla.

– Arbetsförmedlingen såg artikeln och reagerade ganska negativt. De tolkade det som att Sjögrens trafikskola i princip avrådde från att ta manuellt körkort, vilket vi inte alls gjorde.

Arbetsförmedlingen oroade sig för att arbetssökande skulle påverkas att ta automatkörkort i större utsträckning och därmed få det svårare på arbetsmarknaden.

Detta m ­ öjligen på grund av att körkortskrav ofta uppfattas som krav på behörighet för växlad bil. I stora drag stämmer också den uppfattningen, menar Andreas Nyman. Även om automatväxlade bilar håller på att konkurrera ut manuellt ­växlade, så finns det fortfarande många bilar med växelspak. Inte minst i till exempel omsorgs -, hantverks- och entreprenadbranscherna. Samtidigt är svårigheten att hitta manuellt växlade miljöbilar ett tecken på vart utvecklingen är på väg, menar han.

– Det är näst intill omöjligt. Förra året var 71 procent av nyförsäljningen automat

och den delen ökar för varje år. Vi upp­ manar trots detta inte någon att ta körkort med villkor automat, däremot erbjuder vi möjligheten för alla att starta utbildningen med automatväxlad bil.

FÖR ATT FRAMTIDSANPASSA och utveckla sin verksamhet driver Sjögrens sedan ett par år ”Projekt 2021”, vilket handlar om ett effektivare körkorts­ tagande. Det bygger bland annat på grupplektioner och att alla elever först kör automatväxlat och sedan eventuellt lär sig att växla i slutet av utbildningen.

Det finns flera vinster med detta, menar Andreas Nyman. Till exempel blir det mer kostnadseffektivt och är bättre för miljön. Men framför allt handlar det om pedagogiska vinster – eleverna lär sig snabbare.

– Det är svårt att vara exakt men säg att det tar åtminstone fem–sex lektioner att lära sig växla. Självklart blir det både effektivare och billigare om man tar bort det momentet. Dessutom innebär automatkörningen att vi slipper sådant som många tycker är pinsamt och jobbigt – tjuvstopp eller motorrusningar när man ska släppa kopplingen.

HAN MENAR att automatkörningen underlättar för eleverna att våga köra tillsammans med andra. Det betyder också att de kan fokusera på körmomentens innehåll, till exempel avsökning och hastighetsanpassning som är delar av innehållet i stadstrafikmomentet.

– Jag brukar jämföra med balanscykel – barn som lär sig sparka sig fram med en sådan har sedan mycket lättare att balan­ sera på en cykel med trampor.

Andreas Nyman menar även att möjligheten att köra automat kan vara skillnaden mellan att lyckas ta körkort och inte lyckas, för den som känner sig osäker på att över-

huvudtaget klara det. Att det ändå finns ett ganska stort motstånd mot att ta automatkörkort tillskriver han bland andra föräldragenerationen.

– Det finns fortfarande en uppfattning om att den som kan växla kan köra bil.

Jag brukar kalla föräldrarna för de sista bromsklossarna. Det påverkar helt klart och förklarar, i alla fall delvis, att bara omkring 20 procent av våra elever kör upp på automat.

SJÖGRENS HAR IDAG totalt nio övnings­ bilar, varav fyra är manuellt växlade och fem automatväxlade. De senare kommer successivt att bli fler, men eftersom villkoret automat fortfarande har begränsningar kan inte samtliga manuellt väx­ lade bytas ut ännu. Andreas Nyman rekommenderar dock alla trafikskolor att ha beredskap för en större efterfrågan på automatkörkort, eftersom han tror att villkoret lär försvinna.

– Det kommer att förändras och det kan gå relativt fort. Många trafikskolor är tyvärr oförberedda och behöver fundera på vad de vill.

SJÖGRENS HAR SEDAN Andreas Nyman tog över företaget satsat mycket på pedagogisk utveckling, vilket projekt 2021 är ett exempel på. Grupputbildningen och möjligheten att köra automat innebär tillsammans en mer kostnadseffektiv utbildning för både företag och elever, enligt Andreas Nyman. Men en viktig bieffekt är också bra arbetsvillkor med anställda som mår bra.

– Det är vad som driver mig – att vi som medarbetare ska må bra och utvecklas och att vi erbjuder eleverna en bra produkt, som både företaget och eleverna vinner på.

Vi har just investerat i en elbil och beställt ytterligare en. Det är också en del av satsningen på framtiden.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

15

UT VECKLA UTBILDNING

Hbtq-kompetens Lär dig se individen du möter Hur står det till med hbtq-kompetensen inom förbundet? Frågan ställdes av Berit Johansson, STR, i en k­ rönika i Mitt i Trafiken. Vi bad frilansjournalisten och förfat­taren Emil Åkerö att beskriva vad det ­faktiskt innebär att ha h ­ btq-kompetens, med inriktning på vad man som trafiklärare kan b ­ ehöva tänka på, i förhållande till både kollegor och elever.

TEX T: EMIL ÅKER Ö FOTO SHUT TERSTOCK

Det är de små frågorna som kan bränna till. Frågan om vad min fru heter, att varje gång behöva förklara att jag är gift med en man. Att vara osäker på vad jag kan säga, om jag kommer att behöva svara på frågor idag också, eller försvara mig. Om jag måste försvara andra människors rätt att leva och existera.

Att vara den som bryter mot förväntningar och osynliga regler, normer, är något som kan skapa en ständig känsla av stress och oro. Det finns till och med ett namn för det, minoritetsstress.

FÖR MIG SOM homosexuell man är det relativt lätt, för det syns inte alltid utanpå och det är inte i alla situationer som frågorna kommer. Men det finns ju andra, som Miles till exempel. Miles är en tjugofemårig transman. Att vara transman innebär att vid födseln till­ delas könet kvinna och pronominet

16

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

hon, registreras som kvinna juridiskt och uppfostras att klä sig och agera som en kvinna, men inse att det inte passar, att man egentligen är och identifierar sig som man. Miles har därför bytt namn och lever som man, men det är inte alla som hänger med och respekterar det.

MILES TOG SITT KÖRKORT i Ludvika.

– Min trafiklärare kände mig sedan i­ nnan, så han sa ibland mitt dödnamn, namnet jag föddes med som jag inte ­använder längre. Sedan sa han fel pro­ nomen. Men han bad alltid om ursäkt när jag rättade honom.

Varje gång som någon säger fel namn eller pronomen till Miles så gör det ont i honom berättar han. Då uppstår dys­fori, känslan av olust eller ledsamhet som transpersoner ofta bär på i relation till sin kropp och till hur andra bemöter en. Här kommer jag att tänka på alla gånger som någon säger att det är ju ändå 2020 och nu är det väl knappast ett problem att vara hbtq-

person, här i Sverige? Den senaste studien rörande hbtq-personers hälsa i Sverige kom 2018 och gavs ut av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

I den slås det fast att unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av ohälsa än ­heterosexuella cispersoner (motsatsen till transpersoner). De grupper som löper allra störst risk är transpersoner och bisexuella kvinnor. En transperson har fem till sex gånger så hög sannolikhet att vårdas för ångest eller depression, en siffra som ­sjunker efter genomgången könsbekräftande vård.

MEN HUR SKA MAN då skapa ett bra bemötande?

– Jag skulle vilja att de sa rätt namn, och att de använder rätt pronomen, i mitt fall han och honom. Jag har inga problem med att någon är nyfiken och ställer frågor.

Så länge det sker med respekt för att man vill veta och lära sig och inte blir för privat, säger Miles.

Hur gör man det då? För föreläsaren och utbildaren Erika Haanaes som driver företaget Normsmart är det en fråga om perspektiv.

– Ett bra bemötande handlar om att se individen och att försöka undvika att lägga på personen sina egna föreställ– ningar, säger Erika Haanaes och fortsätter: – Det gäller generellt, oavsett vem du möter. Att respektera det namn och det pronomen som personen har, att inte utgå från att en kvinna är tillsammans med en man.

Enligt Erika är grunden att inte förut­ sätta utan att anpassa sig till situationen.

Att ställa öppna frågor och ta ansvar för svaret.

– Tänk igenom ditt bemötande generellt.

Vilket språk använder jag. Är det okej att fråga om någon har en partner direkt?

UT VECKLA UTBILDNING

TYLÖSAND FLYTTAR TILL STOCKHOLM

”DET BETYDER INTE att man ska dränka kontoret i regn­ bågsflaggor.

Börja med det lilla.

Vad är okej att prata om? Hur ser jag på människor? Vad pratar jag om? Vilka ­frågor skulle jag vilja att någon ställde till mig? Förutsätt inte att personen vill svara på frågor om processen eller det privata.

TIPS TILL EN TRAFIKSKOLA kan till exempel vara att inte ha könade toaletter, men framför allt handlar det om att s­ kapa en trygg miljö som gör att de elever som går där känner sig bekväma och kan fokusera sig på att lära sig att köra bil, mc, eller vilket fordon det nu handlar om.

Hbtq-personer som känner sig trygga tipsar gärna andra om att vända sig till de trafikskolor de tycker om.

Så var fallet för Eva. EVA BOR I STOCKHOLM och tog körkort för två år sedan, när hon var över 40 år. Eva hade tidigare övningskört på gymnasiet men sedan släppt det tills hon fick barn och tog upp det igen.

– Jag var bekant med trafikläraren och hans partner och kände ett starkt ­förtroende. Förutom att han var en bra lärare hade han koll och sa inte dumma saker. Det blev inga konstiga ifrågasät­ tanden eller antaganden. Så jag har ­rekommenderat honom även till andra, till ­exempel till en kompis och hennes fru.

Eva jobbar idag som tjänsteman inom Stockholms stad men har tidigare bland

annat arbetat med att utbilda inom hbtqfrågor. Hon betonar att öppenhet handlar mer än om att ställa öppna frågor, eftersom svaren på öppna frågor kan bli en ­fråga om tolkningar, därför krävs det även en öppenhet i hur man pratar. Att mani­ festera en öppenhet genom att använda neutrala ord som till exempel ”partner” kan skapa en trygghet utan att några frågor ställs.

– Det betyder inte att man ska dränka kontoret i regnbågsflaggor. Börja med det lilla, hur ser formulären ut? Vilka exempel används? Och nej, det räcker inte med att använda sunt förnuft, hur ska jag veta om vi har samma sunda förnuft?

JUST DET SUNDA FÖRNUFTET känns väldigt ofta som det stora bekymret, som om vi alla delade en och samma moral och kan orientera oss utifrån detta dolda och outskrivna sunda förnuft.

Det är ur det sunda förnuftet som de ­välmenat nyfikna frågorna kommer, de som ­skapar skav, de som skapar minoritetsstressen. Ofta vill folk väl, det ska vi ­komma ihåg, men även den som vill väl kan skapa stressande skav, då är det nog bäst att göra som Erika Haanaes säger och börja med att fundera på vilka frågor jag ställer och varför.

FOTNOT: Miles och Eva

heter egentligen något annat.

t

MHF:s trafiksäkerhetskon­ ferens i Tylösand kommer i år inte att äga rum i Tylösand utan i Stockholm. Den kommer heller inte att äga rum i augusti–september som vanligt utan i november, närmare bestämt den 2–3 november på hotell Hilton Stockholm Slussen. Det är ”situationen med corona­ viruset” som fått MHF att flytta konferensen. ”Det är första gången sedan 1957 som vi ­lämnar Halmstad”, skriver MHF på sin hem­ sida. ”Bedömningen är att konferensen i år är extra viktig, eftersom andra konferenser inte har kunnat genomföras. Samtidigt ­bedömer vi att benägenheten att resa ­kommer att vara något lägre och att många kommer att hålla sina kostnader på ett absolut minimum. Då är Stockholm ett bra alternativ.”

t

2021 räknar MHF med åter hålla sin trafik­­s­äkerhetskonferens i Tylösand.

CG

KORTVARIG CORONA– EFFEKT I TRAFIKEN I mars månad i år dog ­ vanligt få människor i väg­ o trafiken, sannolikt som ett resultat av den pågående coronapandemin. Det var i alla fall vad Trafikverkets måldirektör Maria Krafft sa i samband med Trafikverkets årliga resultatkonferens.

Effekten höll dock inte i sig till månaden därpå. I april i år dog 17 personer på våra vägar, och det är detsamma som medel­ antalet omkomna i april månad de senaste fem åren.

– April månad började med fint väder vilket gjorde att motorcykelsäsongen drog igång tidigare, säger Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen. Detta ser vi i vår statistik där tyvärr sex motorcyklister omkom.

Så många omkomna mc-förare i april månad är ovanligt.

– Det har vi inte haft sedan 2009.

EMIL ÅKERÖ

är frilansjournalist och författare

Av övriga trafikdödade dog sex i bil, två på cykel och tre med övriga fordon.

Nästan alla som dog var män. Fem av dem var äldre än 65 år.

CG

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

17

STR & FRAMTIDEN

Femton år med STR:s mångsidiga ordförande Berit Johansson avgår som STR:s ordförande efter 15 år. Det är 15 framgångsrika år med kontinuitet och långsiktighet som l­ edstjärnor.

I dag är förbundet en öppnare organisation med större p ­ olitisk tyngd, menar STR:s förbundssekreterare Christer Wickman.

T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

BERIT JOHANSSONS

ledarstil har handlat om att lyssna, bygga broar och vara konstruktiv. Detta påbörjades redan under företrädaren Lars Gustavssons ordförandeskap men har fördjupats under hennes tid, menar Christer Wickman.

– Berits ordförandeskap har verkligen

18

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

gagnat branschen. Hon har lyckats som kvinna i en mansdominerad värld. Det jag nu säger är min subjektiva uppfattning, men jag vill hävda att hennes insatser bland annat har bidragit till ett ökat antal kvinnor i trafikutbildningsbranschen.

På en direkt fråga om vad han anser vara den största framgången under hennes 15 år dröjer han med svaret.

– Jag är inte säker på att du får ett konkret svar. Men STR har fått en politisk tyngd och ses ännu mera som en seriös aktör, mycket mer än bara ett särintresse.

AV DE MÅNGA FRÅGOR som varit i fokus sedan Berit Johansson valdes till förbundsordförande på STR:s riksmöte i Halmstad sommaren 2005, nämner

STR & FRAMTIDEN

Christer Wickman några särskilt viktiga.

Bland annat provköerna som under många år varit en stötesten, men där situationen i dag ser betydligt bättre ut. Dels som en konsekvens av att myndigheterna i dag har en större förståelse för trafik­ skolornas situation, dels på grund av förbättrade relationer med de berörda ­myndigheterna och deras chefer.

T VÅ ANDRA FRÅGOR är hennes engagemang i den utökade riskutbildningen och införandet av alkolås. Den senare frågan initierades redan under Lars Gustavssons ordförandeskap. Men det var Berit Johansson som, med visst bekymmer, lyckades nå ända fram till att alla STR-trafikskolor skaffade och använde alkolås.

– Det var en väldigt viktig fråga, säger Christer Wickman, att redan på trafikskolan få vänja sig vid att blåsa i alkolås påverkar människors beteende och bidrar på sikt till att göra det till något helt naturligt.

Kampen för ett reviderat och bättre fungerande förarutbildningssystem och processen med att införa alkolås är enligt Christer Wickman exempel på hur STR under Berit Johanssons ledning har drivit frågor med stort långsiktigt fokus. Han menar att förbundets principfasta hållning i alkolås­ frågan har bidragit till ett ökat förtroende i omvärldens ögon.

– Det visade att STR kunde driva en fråga och ta ett stort ansvar. Det har skapat en stark trovärdighet när vi pratar om alkohol och bilkörning, en trovärdighet som tro­ ligen också har gagnat oss rent allmänt.

Alkolåset har blivit ett naturligt inslag i utbildningen och i detta var Berit starkt ­drivande.

EN BEKYMMERSAM FÖRETEELSE

som tyvärr vuxit under perioden är den illegala trafikskoleliknande verksamheten.

Den har, trots tidig uppmärksamhet från STR, vuxit och är en av branschens stora utmaningar, menar Christer Wickman. Även inom detta område har förbundet under Berit Johansson agerat konstruktivt och långsiktigt. Frågan har tack vare detta hamnat på högsta politiska nivå och bran-

– Att frågan nått så högt politiskt handlar bland annat om den trovärdighet och de goda relationer som förbundet har i dag.

Jag tror att Berit faktiskt sitter i samtal med Tomas Eneroth (infrastrukturminister, reds anmärkning) just nu, när vi pratar.

En viktig del i förbundets framgång i att påverka är, förutom långsiktighet och trovärdighet, också att vara en konstruktiv part, enligt Christer Wickman. Och att inte resonera som att problem är någon annans.

– Där har Berit följt samma linje som Lars Gustavsson. Hon har varit mycket tydlig, både inåt och utåt, bland annat i media, med att STR tar sitt ansvar och sopar rent framför egen dörr som professionell organisation.

HON HAR i ord och handling visat att STR som organisation kan hantera egna problem, vara öppna med och, om så krävs, också göra något åt dem.

Berit Johansson har stått för transparens och för ömse­sidig respekt i kontakter med politiker och myndigheter, menar han.

Det är en lång rad av viktiga frågor som har passerat under de senaste 15 åren. ­Christer Wickman vill nämna ytterligare ett par. Dels de många hoten om nedläggning och faktiska nedläggningar av förarprovskontor, dels köerna hos Trafikverket Förarprov. Många provorter har under ­perioden hotats av nedläggning men dessa blev relativt få, och i dag är hoten färre.

Dessutom har Berit Johansson drivit automat­frågan för såväl personbilar som tunga fordon. Grupputbildning och simulator­användning har också varit viktiga frågor för henne och för STR. EN HELT INTERN men viktig fråga är den omorganisation som ännu är ganska färsk och som röstades igenom i november 2017. Det var ett stort och viktigt steg för förbundet, enligt Christer Wickman.

– Mycket betydelsefullt men samtidigt en fråga som väckte mycket intern debatt.

Utan ett starkt ledarskap tror jag inte att det hade gått vägen.

Christer Wickman vill inte rangordna alla de frågor som varit aktuella under Berit Johanssons ordförandeskap. Men han konstaterar att STR i dag är ett bredare och öppnare f­ örbund där flera är välkomna.

– STR upplevs som en seriös part som ser sina egna brister och kan åtgärda dem, ett förbund som ställer krav på sina medlemmar och som inte stänger om sig.

t

Ärendet när det gäller den man i Östersund som misstänks för att ha bedrivit en illegal trafikskoleliknande verksamhet har gått vidare till åtal.

– Mannen är delgiven brott mot lagen om trafikskolor och tillåtande av olovlig körning, berättar Katrin Johansson vid Östersundspolisen.

DET VAR I BÖRJAN av oktober förra året som vittnen lade märke till en Volvo av äldre årsmodell som ofta dök upp i stadens centrum för att plocka upp en till två ­personer åt gången, varav en satte sig på förarplatsen och den andra personen satte sig i baksätet. Bilen brukade vara borta i ungefär en timme och återvände sedan för att hämta upp nya personer.

Ibland var den utrustad med en grön övningskörningsskylt, ibland inte.

ETT VITTNE BERÄTTAR att mannen som satte sig på det främre passagerarsätet ofta ­pratade och gestikulerade innan bilen körde iväg.

När polisen kontrollerade mannen, som är i 60-års åldern, visade det sig att han hade femton handledartillstånd. Enligt personer Mitt i Trafiken varit i kontakt med är det dock betydligt fler personer än så som har färdats i bilen med honom. Den kvinna han hade bredvid sig i bilen när polisen gjorde sin kontroll, saknade han hand­ ledartillstånd för. Hon är nu misstänkt för olovlig körning.

– Åtalet i Östersund visar att det ger ­resultat att fler och fler reagerar och ­anmäler misstänkt illegal verksamhet.

Vi märker till exempel en gradvis ökning av anmälningar från privatpersoner även till STR:s Granskningsråd, säger STR:s förbundssekreterare Christer Wickman.

ATT KUNDER KAN DRABBAS hårt när de anlitar olagliga ”trafiklärare” är något som bör lyftas anser han.

– Det är ju inte säkert att ”kunden” vet att hen gör något olagligt. Men man har en undersökningsplikt. Lagliga trafikskolor tar normalt inte betalt i bilen, utan på skolan.

Tillslaget mot den misstänkt illegale ut­bildaren gjordes i november förra året.

Det verkar som om han framför allt har ­riktat in sig på nyanlända kvinnor.

CG

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

19

N O T I S E R A K T U E L LT

BERIT JOHANSSON har visat att STR tar sitt ansvar och sopar rent framför egen dörr.

schen väntar på ett av regeringen beställt utredningsförslag med åtgärder mot den illegala verksamheten.

Åtal i Östersund mot misstänkt illegal utbildare

STR RIKSMÖTE T

Evelina Nejdemo Glad, utbildningsledare på Trafikskolan Evelina i Norrköping, följde riksmötet från sin laptop på jobbet.

Första riksmötet någonsin via internet

Deltagare kunde lyssna, tala och rösta hemifrån Årets riksmöte var historiskt på så vis att det genomfördes ­digitalt i videoverktyget Zoom.

Och att förbundet efter f­ emton år fick en ny ordförande.

T E X T : C ATA R I N A G I S B Y F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

BERIT JOHANSSON avgick och Mattias Glemfors ­valdes att efterträda henne.

– Ni tackar mig här i dag, men det är jag som ska tacka er för allt förtroende jag fått, sa Berit Johans­son, påtagligt rörd, när hon överöstes med blommor och vackra ord.

Hon menar att det är svårt att på ett enkelt vis sammanfatta de gångna åren.

– De har gått så fort. Mina barn var ­relativt små när jag valdes till ordförande.

De har vuxit upp med STR. I början tyckte de att det var roligt när jag var med på teve, men de var nervösa för att jag skulle göra bort mig. Det var jag också.

20

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

BERIT JOHANSSON vände sig sedan direkt till Mattias Glemfors, som fanns med på länk.

– Varmt grattis till dig Mattias, som nu tar över ett av de bästa jobb man kan ha!

Och Mattias Glemfors tackade för att han blivit vald, underströk att han hoppas kunna vara en förebild och att han vill bli en lyssnande ledare som får andras idéer att växa. (Läs mer om vem Mattias Glemfors är och hur han vill leda förbundet i artikeln på sidan 22.)

Aktuella förbundsangelägenheter togs upp, och just nu har mycket som sker bäring på coronapandemin. Med­ lemmarna fick till exempel veta att det var ytterst nära att Trafikverket Förarprovs verksamhet stängdes ner helt och hållet när läget var som mest allvarligt.

Nu fick den vara kvar, om än i begränsad omfattning. Ingen kan säga när allting blir som vanligt igen, men det finns förhoppningar om en något högre beläggning från och med september i år.

ÅRETS RIKSMÖTE var det 81:a i ordningen. Mötet skulle ha ägt rum i Örebro i april, men fick skjutas upp när coronaviruset fick fäste i landet. Nu fanns mötes­ ordförande- och sekreterare och ytter­ ligare ett antal strategiskt viktiga per­ soner på Hotell Öresund i Landskrona, medan fullmäktigledamöterna satt runt om i Sverige och röstade framför sina webbkameror.

116 personer hade anmält sitt intresse för att delta i mötet.

ÅTGÄRDERNA MEDFÖR att det råder brist på prov över hela landet, men Förarprov arbetar för att ”klämma in” extra prov där det är möjligt. STR inser också att de vidtagna åtgärderna är ­viktiga för att fortsatt bidra till en ­minskad smittspridning.

Positivt är att provresultaten förbättrats, kanske för att körkortseleverna tränar mer innan de kör upp? Godkännandegraden på körproven har ökat med 7 procent och för kunskapsproven är ökningen 6,5 pro-

STR RIKSMÖTE T

Förslag i höst mot illegal verksamhet Bra preliminärt besked om åtgärder men fler behövs, enligt STR T E X T : J O H A N G R A N AT H

Försiktigt positivt men inte hela vägen fram. Det är ­Christer Wickmans omdöme om Transportstyrelsens preliminära utredning om åtgärder mot illegal övningskörningsverksamhet. Ett skarpt förslag kommer i oktober.

cent. Antalet godkända förstagångsprov har också ökat, från 54 procent till 65 procent.

Ett jättekliv, konstaterade STR:s förbundssekreterare Christer­­Wickman. Han fortsatte med att sammanfatta det pågående arbetet mot den illegala verksamheten och redogjorde för vad som ­preliminärt kommit fram i Transportstyrelsens utredning. (Se separat a­ rtikel.) Förbundet ­arbetar också för att t­ illsynsavgifterna ska slopas under 2021 på grund av att många trafikskolor i dagsläget är hårt trängda ekonomiskt.

14 MOTIONER togs upp till behandling.

När det gäller dem följde fullmäktige förbundsstyrelsens förslag. Det innebar avslag på de flesta, men bifall när det g­ äller den motion som ville att fullmäktige skulle ge ­förbundet i uppdrag att låta utvärdera omorganisationen av STR och också öppna upp för förslag till förändringar.

I den verksamhetsplan som dragits upp för kommande år understryks vikten av långsiktighet. ”Uppfattningen grundar sig i att satsningar och arbeten som påbörjats inte är att beteckna som avklarade utan behöver förbundets fokus under längre tid för att nå avsett resultat.”

STR BETONAR också att förbundets över­ gripande mål är en god trafiksäkerhet och att bidra till att göra Nollvisionen möjlig.

En god förarutbildning är förutsättningen för att kunna göra detta. Det finns dock ­brister i den, och STR förordar fortfarande en SOU av hela förarutbildningssystemet.

t

STR:s förbundssekre­ terare Christer Wickman redogjorde vid riksmötet kortfattat för Transportstyrelsens förslag till åtgärder mot illegal övningskörningsverksamhet. Detta med utgångspunkt i att STR har ­lämnat remissvar på den utredning som initierats av riksdagens trafikutskott. Utskottet har via ett så kallat tillkännagivande i riksdagen uppmanat regeringen att utreda hur illegal övningskörningsverksamhet ska bekämpas.

– Ett nytt förarutbildningssystem bör föregås av åtgärder mot illegal verksamhet inom förarutbildningen.

Det är så utredningsuppdraget är ­formulerat, sade Christer Wickman.

UTREDNINGEN skulle egentligen ha varit färdig i maj, men på grund av coronapandemin har den fördröjts och kommer inte förrän den första oktober.

Bland Transportstyrelsens förslag till åtgärder finns enligt Christer Wickman bland annat ett intygs­­för­farande vid kunskaps­provet, ­liksom möjligheten att stänga av ­personer som fuskar på provet i upp till ett år. I dag saknas i princip sanktions­­möjligheter mot den som fuskar på provet.

UTREDAREN REKOMMENDERAR

också att bara godkända trafikskolebilar eller Trafikverket förarprovs egna bilar får användas vid körprov.

Dessutom föreslås att antalet handledartillstånd per innehavare begränsas till fem.

– Enligt en VTI-undersökning blev det ingen effekt på den illegala verksamheten av att sänka antalet tillåtna handledartillstånd till 15.

Transportstyrelsens förslag inne­ håller även planer på sanktionsmöjligheter kopplade till felaktig rappor­ tering, till exempel om genomförd ­riskutbildning. För området YKB ­föreslås delkursrapportering istället för dagens helkursrapportering.

Enligt Christer Wickman vill utredningen även ha regler om att giltig ­id-handling måste kunna uppvisas vid övningskörning. Men STR ser ­gärna att även körkortstillståndet ska ­medföras för att underlätta kontroll.

Viktigt för STR är att förslaget innehåller en skärpning av straffskalan för brott mot trafikskolelagen.

– Det föreslås ett maxstraff på två år för brott mot trafikskolelagen, vilket STR stöttar. Den nuvarande påföljden är orimligt liten och avskräcker inte den organiserade brottsligheten.

STR HADE ÄVEN önskat förslag om bland annat trafiklärarlegitimation, särskild färg på registreringsskyltar för övningsbilar och, framför allt, ett dispens­förfarande för privat­per­ soner att äga bilar med dubbelkommando. Några sådana åtgärder finns dock inte i det a­ ktuella förslaget.

– Sammantaget tar rapporten ett bra helhetsgrepp även om åtgärderna inte riktigt räcker hela vägen, sade Christer ­Wickman.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

21

STR RIKSMÖTE T

Mattias Glemfors ny förbunds­ordförande

”Vi måste hänga med i den snabba utvecklingen” T E X T: J O H A N G R A N AT H F O T O : S TA F FA N G U S TAV S S O N

Mattias Glemfors från ­Lerum ser fram emot att leda STR de närmsta åren.

– Det känns fantastiskt bra och spännande, jag tror att vi är på väg in i något nytt, säger han.

22

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

DET NYA handlar fram­ förallt om digitalisering, menar STR:s nye förbundsordförande. Det gäller både medlemsföretagen och förbundet, liksom hela branschen inklusive fordonsindustrin. Mattias Glemfors menar att vi överlag befinner oss i en period av stark omställning. Till exempel skiftet från fossila drivmedel till el, men också om nya tjänster och ny teknik, främst digital sådan.

– MÅNGA AV VÅRA KUNDER är digitala.

Det måste vi också vara och vi ska kunna de nödvändiga verktygen. Vi som är lite äldre och kanske företagsledare kan vara bromsklossar i detta, men personal som är 20 år yngre än jag – jag är 48 – klarar ju detta galant.

Det är en stor utmaning att hänga med i den snabba utvecklingen, menar han.

En nyckelfråga för trafikutbildningsföre­ tagen är att behålla personal. Det gäller att få dem att stanna i trafikläraryrket, vilket redan idag är ett problem.

STR RIKSMÖTE T

FÄRRE NYREGISTRERADE BILAR I APRIL TRAFIKLÄRARE SKA TJÄNA vettigt, ha möjligheter till vidareutbildning och en bra arbets­miljö.

En förutsättning för allt detta är företag med sund ekonomi.

Mattias Glemfors – SOM BRANSCH måste vi jobba för schysta villkor. Trafiklärare ska till ­exempel tjäna vettigt, ha möjligheter till vidareutbildning och en bra arbets­ miljö. En förutsättning för allt detta är företag med sund ekonomi.

En möjlighet som branschen borde ta ­tillvara bättre är att en person som kommer till trafikskolan kan dra med sig fler, menar han. Gärna hela familjen.

– När de ska gå introduktionsutbild­ ningen finns vi där och kan erbjuda andra utbildningar. Kanske för moped, kanske vidare­utbildning eller något nytt som vi idag inte känner till. Jag skulle vilja jämföra med tungutbildarna som har en större palett med olika behörigheter. Tungutbildarna är för övrigt också en viktig grupp inom ­förbundet.

MATTIAS GLEMFORS SÄGER att inriktningen på hans eget ordförandeskap på många sätt kommer att likna företrädarens men att fokus kan komma att flyttas en smula.

– Berit har gjort ett fantastiskt jobb, inte minst med kontakterna mot om­­ världen, till exempel riksdag och regering.

Vi ska inte dämpa den delen men behöver också titta inåt. Bland annat få igång förbundsstyrelsen och arbeta med att stärka regioner och ­medlemmar. Engagemang och medlems­driven utveckling är viktiga komponenter.

Han vill inte sia om hur långt hans ord­ förandeskap kan bli. Det viktigaste är att ha förtroende och att inte ”sitta och bli mossig”.

– Så länge jag kan driva ett meningsfullt utvecklingsarbete kan jag vara ordförande.

Vi får se hur länge det blir.

VEM ÄR DÅ STR:s nye ordförande?

Han föddes i Linköping 1971. Familjen flyttade när Mattias var runt två år en kort period till Uddevalla och sedan till småländska Nybro, där han växte upp och gick i skolan. Idag bor han med fru och tre barn i Lerum, nordost om Göteborg.

Under åren 2003 till 2011 drev han ­Kramérs trafikskola på egen hand, och från 2011 till 2019 tillsammans med en kollega.

Han är son till STR-profilen Larz Glemfors men det var inte givet att yrkesvalet av den anledningen skulle bli trafiklärare. Han ­valde dock att utbilda sig till trafiklärare och blev färdig sådan i Örebro 1995.

Men karriären kunde ha gått i en helt annan riktning.

– JAG JOBBADE i ett par år på trafikskola i Göteborg men tyckte att branschen var så fruktansvärt mossig. Jag sökte ­därför olika säljjobb och fick flera.

Samtidigt blev jag erbjuden anställning som ansvarig för ett café på Avenyn i Göteborg, vilket var en jättegrej och ­otroligt smickrande för mig som ung, då i slutet av 1990-talet.

VALET FÖLL på jobbet som caféansvarig

men det varade bara över sommaren och en bit in på hösten. I november ­samma år fick Mattias Glemfors ett ­erbjudande om att återvända till trafikskolebranschen.

– Det var Hans Stegborn som erbjöd mig att bli mc-ansvarig på Kramérs. Jag var väl skeptisk men samtidigt intresserad av att förändra det jag ju upplevde som en mossig bransch. Nu har jag varit trafiklärare halva mitt liv och drivs fortfarande av att utveckla den branschen.

t

OVANLIGT FÅ bilar nyregistrerades under april månad i år.

19 831 bilar listades som nya, och det är en minskning med 36,9 procent jämfört med samma månad 2019, detta enligt Trafikanalys, och Sveriges, officiella statistik. ”Minskningen beror med stor sannolikhet på den pågående coronapandemin”, skriver myndigheten i en kommentar.

ANDELEN NYREGISTRERADE bilar som definieras som klimatbonusbilar var i april 22,3 procent. Som sådana klassas elbilar, vissa laddhybrider och gasbilar. Andelen ­dieselbilar minskar.

Under månaden avregistrerades också 23 157 personbilar, vilket betyder att vagnparken totalt sett minskade med 3 326 fordon.

CG

FLER PERSONBILAR I TRAFIK MEN DEN TOTALA KÖRSTRÄCKAN MINSKAR DEN TOTALA KÖRSTRÄCKAN för svenskregistrerade personbilar minskade förra året. Detta enligt Trafikanalys statistik.

– Körsträckan för alla svenskregistrerade ­personbilar var 6 714 miljoner mil under 2019, och det är första gången på sex år som den totala körsträckan har minskat, säger Anette Myhr, statistiker på Trafikanalys.

I procent handlar det om en minskning på 2,2 jämfört med 2018.

DEN GENOMSNITTLIGA körsträckan per bil minskade också, minus 2,8 procent jämfört med 2018, och resultatet blir den lägsta noteringen sedan 1999 då den officiella ­statistiken på det här området startade.

Detta trots att antalet personbilar i trafik ökade under 2019, även om det inte handlar om någon stor ökning, bara 0,6 procent.

– Trafikverket har också observerat att ökningen av vägtrafiken tycks ha avstannat under 2019, men det återstår ännu att utreda vad orsakerna bakom minskningen av körsträckorna kan vara, säger Anette Myhr. CG

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2020

23

­

Returadress: Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

­

Åke Mjuk var alltför mjuk Den 10 oktober 1953 gjorde Åke Mjuk entré i den svenska biltrafiken. Han var en tecknad ­figur som enligt en entusiastisk artikel i Aftonbladet stod för ”ansvar, trygghet och ­gemyt” i trafiken.

T E X T : J O H A N G R A N AT H

Bakom trafiksäkerhetskampanjen låg Motormännen, KAK och MHF. 1953 omkom 921 personer i trafiken (trots att trafikarbetet bara var en tiondel av dagens) och detta hade skapat en upprörd debatt om att ”den skenande trafikdöden” ­måste stoppas.

Kampanjen lanserades över hela landet och ansvarsfulla bilister kunde få en Åke Mjuk-dekal att sätta i vindrutan förutsatt att de lovade att följa Åkes 19 råd för mjuk och säker körning. Många av råden är goda än i dag. Punkt ett ”Jag sitter lugn i bilen utan att reta upp mig även om det bara kryper fram” tycks vara specialskriven för stockholmsbilister 67 år senare.

I punkt tolv anar man 50-talets trafikmiljö med vänstertrafik och enfiliga riksvägar: ”Jag uppfattar inte den bakomvarandes omkörningssignal som en inbjudan till kappkörning utan ger svarssignal, håller till vänster och saktar in”.

BILISTER KUNDE FÅ en Åke Mjuk-dekal att sätta i vind­rutan förutsatt att de lovade att följa Åkes 19 råd för mjuk och säker körning.

Men Åke Mjuks insats för trafiksäker­ heten blev en besvikelse. 1954 steg döds­ talet i trafiken till 942 vilket uppmärk­ sammades i Dagens Nyheter under ­rubriken ”Åke Mjuk är för mjuk!”.

DÖDSTALEN I TRAFIKEN fortsatte att öka under en lång rad år och trafiksäkerhetskampanjerna avlöste varandra.

I en stor satsning 1972 placerade man ut b ­ ilbältesobservatörer i stadstrafiken.

De delade ut lotter till alla som satt ­bältade och trafikanterna kunde vinna priser i TV-sända dragningar. Den följdes av en kampanj där man riktade sig till barn för att dessa skulle påminna de vuxna om att ta på bilbältet.

Hur stor effekt kampanjerna hade är oklart eftersom de sällan utvärderades på ett vetenskapligt sätt. Under de senaste decennierna har myndigheternas tilltro till trafiksäkerhetskampanjer varit ganska

låg, enligt Sonja Forward, senior forskare på VTI. Det har främst varit kommuner och organisationer som genomfört ­småskaliga kampanjer. Till exempel har MHF under en rad år genomfört sommarkampanjen ”Ta Paus” på rastplatser längs de svenska vägarna. Där informerar funktionärer om säkerhet i trafiken och vikten av att ta paus när man börjar bli trött ­bakom ratten.

MEN KANSKE kommer de stora, nationella trafiksäkerhetskampanjerna att få en renässans. På VTI har man samlat den vetenskap som finns och skrivit en manual för hur man genomför ­kam­panjer på ett bra sätt.

– Trafiksäkerhetskampanjer måste utformas mer professionellt och vila på beteendevetenskaplig grund, säger Sonja Forward.

SÅ NÄR ÅKE Mjuks barnbarn möter oss i trafiken i framtiden så kommer hen att uppträda i en helt annan ­skepnad.

– Förhoppningen är att framtidens ­trafiksäkerhetskampanjer kommer att vara mera långsiktiga, tydligt målgruppsanpassade och i vissa fall kom­bi­nerade med andra säkerhetshöjande åtgärder som till exempel polisöver­ vakning, säger Sonja Forward.

t