– För barns jämlika möjligheter
STIFTELSEN BMR 2024 – För barns jämlika möjlighter
Copyright: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne
Utgivare: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne
Utgiven: 2025
Illustrationer: Karoliina Pertamo, Elina Warsta
Layout och design: Erika Grönlund
Text: Lina Laurent
s. 4 Allt började med mat och kläder till skolbarn
s. 6 Mia Holmbäck: Viktigt med lika möjligheter
s. 8 Birgitta Forsström: Alla barn har rätt till kultur
s. 10 Stiftelsens organisation
s. 11 Organisationsmodell och styrelsen 2024
s. 12 Stiftelsens strategiska mål uppnådda
s. 13 De tio största bidragen 2024
s. 14 Nyckeltal
s. 16 John Juslin: Bra år för den placerade förmögenheten
s. 18 Barnkonventionens dag i musikens tecken
s. 20 Annika Ekblad: Musik är viktigt
s. 21 Plock ur 2024
Allt började
mat och kläder till skolbarn
När stadgarna för Stiftelsen Brita
Maria Renlunds stadfästs 3 oktober 1918 har Finland nyligen upplevt ett blodigt och upprivande inbördeskrig.
Kar Herman Renlund (1850–1908), stiftelsens donator har dött tio år tidigare och i sitt testamente bestämt att ”hela återstoden af den realiserade förmögenheten tillfaller en stiftelse, som jag efter min aflidne mor benämner, ”Brita Maria Renlunds minne”.
Karl Herman Renlund föds
“Stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes främsta mål är att öka välmående för barn och unga genom att skapa hopp och framtidstro.
Våra värderingar: framtidstro, omtanke och integritet.
i Gamlakarleby under enkla förhållanden. Som 14-åring reser han till Helsingfors för att jobba. När Karl Herman dör är han förmögen, med stora fastighetsinnehav i Helsingfors och aktieinnehav i flera företag, bland annat Wärtsilä.
I sitt testamente bestämmer Karl Herman att stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes verksamhet ska ”omfatta barnavård samt bekostandet av mat och kläder för skolbarn”.
Spädbarnsdödligheten är hög, ett av nio barn dör innan sin ettårsdag. Och även om barnträdgårdsverksamhet finns är en stor del av barnen till arbetande mammor utan vård under dagen.
Över 100 år senare har mycket förändrats i samhället och stiftelsen har kontinuerligt anpassat sig och uppdaterat stiftelsens stadgar.
Stiftelsens ändamål är:
Att stödja och utveckla vård som främjar välmående hos barn oberoende av vårdnadshavarnas nationalitet, religion eller språk.
Att främja skolmiljöer, småbarnspedagogik samt välmående för barn och unga, vilka erhåller sin fostran och undervisning på svenska.
Stiftelsen BMR stödjer också:
• Professionaliteten i yrkesgrupper som jobbar med barn och unga.
• Akademisk återväxt inom småbarnspedagogiken – genom fördjupat samarbete med universitet och högskolor
• Lärare och personal på daghem och i skolor i huvudstadsregionen, genom subventionerat boende i stiftelsens bostäder.
I dag stödjer stiftelsen bland annat:
• Meningsfull fritidssysselsättning för barn och unga.
• Förebyggande verksamhet för barn och unga och fokuserad verksamhet för att förhindra barnfattigdom och utslagning
• Nyanlända, barn och unga med särskilda behov samt barn med psykisk eller fysisk ohälsa
Mia Holmbäck
Ordförande för Stiftelsen BMR sedan 2021.
Jobb: Lektor i svenska vid yrkeshögskolan Centria.
Bor: I Karleby.
Jag jobbar på en högskola med många internationella studenter. För snart 15 år sedan läste jag en essä skriven av en student från Asien. Hen berättade om drömmen och lyckan att få komma till Finland för att studera. På den tiden var studierna gratis för alla. Vägen till Finland var dock varken rak eller jämn. Agenter tog betalt och resan hit var dyr. Studenten berättade i essän att det för hens föräldrar var viktigt att barnen skulle få en bättre framtid. Därför sålde de sin gård och allt de ägde – för att barnen skulle få studera. Många andra internationella studenter har liknande erfarenheter.
Även om alla finländare har möjlighet att studera och göra karriär har också vi olika förutsättningar att göra det.
Fattigdom går i arv. Därför är det av särskild vikt att ta itu med utanförskap redan i daghemmen. I dag räknar man att det i Finland finns cirka 130 000 barn som kan anses vara fattiga. Studier visar att fattigdomen i familjer inverkar på barnens studieresultat.
Finland har inte fått bukt med barnfattigdomen. Därför har vi på Stiftelsen BMR velat göra allt vi kan för att ge barn lika förutsättningar, oberoende av
föräldrarnas socioekonomiska ställning. Redan två år i rad har vi i vår utdelning prioriterat verksamhet och projekt som förebygger barnfattigdom.
En ekonomiskt utsatt familj har svårt att få pengarna att räcka till nödvändiga utgifter. För barnet leder det till en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, dåliga skolresultat och ger sämre möjligheter till en meningsfull fritid. Att inte kunna delta i sociala sammanhang med jämnåriga kompisar ökar risken för social exkludering enligt Rädda Barnen.
Vi understöder också fortsättningsvis hobbyverksamhet. Stiftelsen har beviljat bidrag till föreningar som erbjudit friplatser för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Vi har också beviljat bidrag för gratis eller fördelaktig eftermiddagsverksamhet med låg tröskel.
Ett projekt vi är medfinansiär i är ”Hyvän arjen rakentajat” där Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse är huvudfinansiär. Under projektet görs riktade insatser i Havukoski och Björkby i Vanda, i tätt samarbete mellan kommunen och tredje sektorn. Projektet har visat sig vara lyckat och vi hoppas se ringar på vattnet som sprider sig till andra kommuner
Birgitta Forsström
Vd för Stiftelsen BMR sedan 2021.
Förtroendeuppdrag:
Styrelsemedlem i föreningen Stiftelser och fonder och i
Dialogpausstiftelsen
Bor: I Hangö och
Helsingfors
År 2024 har präglats av förberedelserna inför jubileumsåret 2025. Vi firar att det gått 175 år sedan vår donator Karl Herman Renlund föddes. Karl Herman var en framsynt man med ett stort hjärta. Han var intresserad av konst och kultur och vi har valt att fira hans jubileumsår med kultur för barnen. Kultur och behovet av själslig näring i form av kultur är tidlöst och alla barn har rätt att uppleva kultur.
Under jubileumsåret bjuder vi cirka 11 000 barn i klasserna 4–6 på teater, på fyra olika scener runtom i landet. Karl Hermans födelsedag 19 mars 2025 firar vi med ett födelsedagskalas för barn i åldern 3–6 år, i Karleby.
I början av 2024 började vår nya medarbetare, specialsakkunniga Annika Ekblad jobba hos oss. Annika har ansvarat för jubileumsårets program tillsammans med producent Ona Sandberg och vår administrativa koordinator Erika Grönlund. Vi hoppas att den delade kulturupplevelse som teaterbesöket utgör ska bli en positiv erfarenhet och ett fint minne för alla de barn som får gå på teater under jubileumsåret.
I en tid av oro och ekonomiska utmaningar i vårt land blir jämlika möjligheter för alla barn en allt mer brännande fråga. På grund av statliga nedskärningar och den ökade barnfattigdomen, minskar barnens jämlika möjligheter till kultur och fritidshobbyer. På stiftelsen har vi satsat på jämlika möjligheter för barn – i form av bidrag för friplatser i hobbygrupper och på läger samt inom olika pilotprojekt. Målet är att minska barns upplevelser av att inte kunna delta i fritidsverksamhet på grund av ekonomiska orsaker.
Ett annat tema som vi satsat på är läsning. Forskning visar att barnen läser sämre än tidigare och att stödet från hemmet är alldeles centralt för barnets läskunskaper. Vi har under året satsat på många läsfrämjande projekt och på att lyfta barnlitteraturen på bokmässorna i Helsingfors och Göteborg. I en tid där boken och läsandet får ge vika för andra sätt att kommunicera blir det allt viktigare att vi stödjer barnen och visar dem den oändliga värld som öppnas via litteraturen.
År 2024 bestod styrelsen av följande personer:
Camilla Nordberg
Heidi Lithén
Ann-Sofi Palin (viceordförande)
Mia Holmbäck (ordförande)
Michaela Skrabb
Laura Raitio
Ellen Engdal-Dannbäck
Styrelsen samlades 9 gånger.
Birgitta Forsström fungerade som stiftelsens vd 2024.
Till stiftelsens personal 2024 hörde:
Birgitta Forsström, vd
John Juslin, finansdirektör och vice vd
Sonja Ollas-Airinen, specialsakkunnig
Annika Ekblad, specialsakkunnig
Erika Grönlund, administrativ koordinator
Stiftelsens finansutskott 2024:
John Juslin
Teresa Platan
Karita Meling
Jan Lundberg
Henrik von Knorring
Stiftelsens revisor 2024 var Anders Svennas från Ernst & Young.
Från vänster: Heidi Lithén, Ellen EngdalDannbäck, Laura Raitio, Ann-Sofi Palin (viceordförande), Camilla Nordberg, Mia Holmbäck (ordförande), Michaela Skrabb Maria Björkgren-Vikström,
År 2022 antog Stiftelsen BMR en ny strategi. Enligt den är stiftelsens främsta mål att öka välmående för barn och unga genom att skapa hopp och framtidstro.
Den nya strategin behövdes. Samhället hade förändrats liksom de verksamheter stiftelsen beviljat och beviljar bidrag för. Stiftelsens roll på 2020-talet är att möjliggöra och stödja olika former av verksamheter, att stödja en dialog och sammanföra olika aktörer.
Ett av de främsta konkreta målen i anknytning till den nya strategin var att uppnå bättre systematik och högre professionalitet i stiftelsens verksamhet.
Två år senare har dessa mål uppnåtts och implementerats:
• Organisationen har förnyats, med externa sakkunniga som ger utlåtanden och beslutsförslag. Styrelsen fattar strategiska beslut
och beslut om utdelningen. Även egendomsförvaltningen har förändrats: finansutskottet består av externa sakkunniga, vd fungerar som ordförande och finansdirektören som föredragande. Rapporteringen till styrelsen har systematiserats.
• Bidragsformerna har förnyats. Det beviljas fler fleråriga bidrag, fler bidrag som är kopplade till stiftelsens strategiska satsningar och bidrag för läger kan sökas året runt, med en kontinuerlig ansökan. Stiftelsen har också samarbeten med nya aktörer, bland annat finska stiftelser och fonder.
• Stiftelsens administration har professionaliserats och breddats. Sedan 2022 har stiftelsens personal utökats med en administrativ koordinator och ytterligare en specialsakkunnig.
Dessutom har stiftelsen lagt allt större vikt vid kommunikation.
200 000 euro
Garantiföreningen för Svenska Teatern, för anställningen av en teaterpedagog, med fokus på utvecklande av nya verksamhetsmodeller där teatern för en kontinuerlig och aktiv dialog med målgruppen barn och ungdomar. Treårigt bidrag.
200 000 euro
Tammerfors universitet, för att tillsammans med unga människor granska hälsokrisen som berör ungas psykiska hälsa. Tvåårigt bidrag.
200 000 euro
Krisjouren för unga/ HelsingforsMission, verksamhetsbidrag för att erbjuda samtals- och krishjälp, grupp-, gemenskaps- och volontärverksamhet för unga i åldern 12–29 år.
315 000 euro
Helsingfors universitet, för att i samarbete med Stiftelsen Sedmigradsky förstärka kopplingen mellan undervisning, forskning och praxis inomTreårigtsmåbarnspedagogik. bidrag.
200 000 euro
Barnavårdsföreningen i Finland, verksamhetsbidrag för förebyggande arbete med barn, unga och familjer på svenska i Finland.
Karl Herman Renlund 1850-1908
390 000 euro Tammerforsuniversitet,för forskningsprojektetFamiljeliv, ekonomiochutkomstivardagen. Treårigtbidrag.
460 000 euro
Natur och Miljö, för naturskolverksamhet samt övrig miljöpedagogisk verksamhet i Svenskfinland. Treårigt bidrag.
200 000 euro
Dialogpaus-stiftelsen, (Erätauko-säätiö), för finsk- och svenskspråkigt arbete i skolor, läroanstalter och organisationer för att stärka barn och ungas dialogfärdigheter och deltagande. Treårigt bidrag.
360 000 euro
Nya Barnsjukhuset, för att systematiskt utöka och diversifiera utbudet av konstterapier inom barns specialsjukvård. Treårigt bidrag.
200 000 euro
Elämän Nälkään, för vidareutveckling av välmåendeappen Mindy (f.d. Fyren). Appens syfte är att förebygga psykisk ohälsa bland unga.
Förmögenhetens värde uppgick i årsskiftet 2024–2025 till 516
miljoner euro.
10,8
procent var avkastningen av förmögenheten 2024.
Närmare
7000
barn och unga har medverkat i lägren som beviljats bidrag av Stiftelsen BMR.
Specifikation av investeringar:
Andelar i företag inom samma koncern: 4 973 000
Andelar i ägarintresseföretag: 2 150 000
Övriga fastighetsaktier: 7 877 000
Börsaktier: 206 061 000
Placeringsfonder: 167 915 000
Private Equity och alternativa placeringar: 119 374 000
Övriga aktier och andelar: 7 827 000
Sammanlagt: 516 179 000
12,9
miljoner euro beviljades i bidrag 2024.
843 ansökningar lämnades in under september 2024 (714 ansökningar i september 2023).
5 anställda 2024.
1 kontorshund Vår kontorshund Bob fortsätter charma personalen och besökarna.
Beslut om verksamhetsbidrag redan i december
3,5 miljoner euro beviljades i verksamhetsbidrag till privat småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet för 2025. Styrelsen fattade beslut om bidragen i december 2024. Tidigare år har beslut om samtliga bidrag, både verksamhetsbidrag och projektbidrag, fattats i slutet av januari. Genom ändringen vill Stiftelsen BMR göra det lättare för de sökande att beakta beslutet i sin verksamhet.
Sammanlagt 95 ansökningar beviljades bidrag, 42 inom småbarnspedagogik (2,1 miljoner euro) och 53 inom eftermiddagsverksamhet (1,4 miljoner euro).
John Juslin
Finansdirektör, vice vd
Stiftelsens placerade förmögenhet hade återigen en bra avkastning. Avkastningen för 2024 var 10,8 procent –året innan var den 9,7 procent.
Helsingforsbörsen var för andra året i rad en av de sämsta i världen – justerat för vinstutdelning stannade avkastningen under nollstrecket. Samma gällde Norden i allmänhet. Den tidigare kursraketen Novo Nordisk, som också stiftelsen äger aktier i, utvecklades på årsnivå negativt.
USA var den klart starkaste marknaden 2023 och trenden fortsatte 2024. För en europlacerare avkastade amerikanska aktier över 30 procent. Avkastningen för stiftelsens aktieplaceringar var sammanräknat 13,2 procent, dels tack vare placeringar i USA men också på grund av att många av stiftelsens direktägda aktier utvecklades klart bättre än aktiemarknaden i Norden i allmänhet. Bäst utvecklades Konecranes, Nokia och Ericsson, av vilka samtliga avkastade mer än 40 procent under året, när man ser till värdeökningen plus vinstutdelningen.
Vid årsskiftet uppgick stiftelsens förmögenhet till cirka 516 miljoner euro. Stiftelsens fem
största direkta aktieplaceringar var vid årsskiftet Investor, ABB, Ericsson, Konecranes och Essity. Av dessa var Investor störst och utgjorde 3,1 procent av förmögenheten. Aktieplaceringarna, inklusive Private Equity, uppgick till cirka 79 procent av förmögenhetens marknadsvärde.
Stiftelsen placeringar i alternativa placeringar (bland annat Private Equity, Private Debt och infrastruktur) kommer sannolikt successivt att utökas från dagens cirka 22 procent till cirka 30 procent av portföljens marknadsvärde. Stiftelsen håller fast vid sin målsättning, som man förbundit sig vid, att uppnå koldioxidneutralitet på portföljnivå före 2050 med etappmål på vägen.
Vi besökte en musikstund i Kila daghem i Karis. Genom projektet
MusikMagi, finansierat av Stiftelsen BMR, får alla femåringar i hela Raseborg ta del av musikpedagogik under ledning av Raseborgs musikinstitut.
”Nu ska vi leka namnstafett … ” sången ljuder från daghemmets stora sal där åtta barn, deras lärare och musikpedagogen Monica Henriksson sitter i en ring. Snart blir det fler sånger kombinerade med rörelse. Monica Henriksson berättar om den lilla pojken Johan som spelade fiol och komponerade stycket Vattendroppar som gruppen lyssnar till. Johan växte upp och blev Jean Sibelius.
Musikstunden på 45 minuter går snabbt och efteråt är barnen nöjda.
Elsie Sjölund gillade bäst att leka igelkott. – Jag tyckte mest om höstsången, med löven, säger Saga Lahtinen – Jag tyckte också bäst om igelkotttarna, säger Alpi Rautiainen Poirie
Rytmiken utgör grunden för allt
Projektet musikstunder i småbarnspedagogiken i Raseborg beviljades 15 000 euro för 2024–2025 av Stiftelsen BMR. Projektet koordineras av Raseborgs musikinstitut och genomförs i samarbete med Raseborgs stad. Ett mål med projektet är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn att bekanta sig med och att lära sig om musik. Ett annat är att öka personalens kompetens och att ge dem verktyg att självständigt bedriva musikstunder av hög kvalitet. – Eftersom musikstunderna äger rum
Stiftelsen uppmärksammade barnkonventionens dag 20 november med att lyfta fram musikens betydelse i lärandet.
barnen lär sig i skolan.
Monica Henriksson tänker mycket på hur musikstunderna kan fånga oroliga barn.
– Musikstunden kräver koncentration och det får de öva på här.
under dagen, är barnen mer alerta och mottagliga än efter en lång dag på daghemmet, samtidigt som det frigör värdefull tid för familjerna, säger Charlotte Lindh, chef för småbarnspedagogik vid Raseborgs stad. Hon konstaterar också att musikfostran därmed inte är beroende av föräldrarnas ekonomiska eller tidsmässiga resurser, eller geografiska avstånd.
Monica Henriksson som håller musikstunderna i Raseborgs svenskspråkiga daghem planerar in mycket rytmik, rörelse och sång i varje besök.
– Rytmiken är viktig eftersom den ligger till grund för allt man ska lära sig: läsning, matematik, idrott och rörelse … allt det
Musik och förmågan att uttrycka sig musikaliskt finns med i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Med andra ord är det något alla barn som deltar i småbarnspedagogiken borde få med sig. Varför behövs det ett separat projekt som erbjuder musikpedagogik?
Enligt Monica Henriksson ger det en garanti för att alla då säkert följer läroplanen.
– Om musik inte är ens starka sida kan det hända att man mest sjunger och till exempel inte tar med rörelse och rytmik.
Charlotte Lindh säger att musikstunderna ger personalen nya idéer och metoder för musikfostran, vilket stärker den pedagogiska verksamheten.
– På lång sikt tänker vi att projektet kan inspirera till ett fortsatt musikintresse, vilket kan utvecklas till en ny hobby eller fritidsaktivitet.
Annika Ekblad
Annika började som specialsakkunnig på stiftelsen BMR i januari 2024.
Alla barn kan ta del av musik. Man kan lära sig genom och njuta av musik oberoende av språk och ålder.
Projektbidrag för musik inom småbarnspedagogiken är ett värdefullt sätt att lyfta fram musikens betydelse för barn. Genom våra bidrag vill vi bland annat ge pedagogerna verktyg, kunskaper och inspiration för att de ska få mera musik i vardagen tillsammans med barnen. Målet är att öka pedagogernas kompetens så att de kan leda musikaktiviteteer på ett lätt och inspirerande sätt.
Musiken fungerar även som ett verktyg för att stödja lärprocesser och gynnar bland annat språkutvecklingen, den kognitiva utvecklingen och sociala färdigheter. Musikaliska aktiviteter involverar ofta rörelse, vilket är viktigt för barnets motoriska utvekling. Även den känslomässiga sidan utvecklas hos barn via musiken. Barnet lär sig att uttrycka sina känslor och att förstå andras känslor. Allt det här är sådant ett barn behöver träna på från tidig ålder.
Samarbeten mellan professionella inom småbarnspedagogiken och andra aktörer, till exempel
bibliotek, musikinstitutioner och kulturföreningar ger många fördelar. När barn får uppleva musik i kombination med någon annan aktivitet, till exempel läsning, konst eller när de är ute i naturen får de en uppfattning om musikens mångfald.
Därför uppmuntrar vi ofta till samarbeten genom våra bidrag.
Samtal och seminarium på Educa
På utbildningsmässan Educa som hölls i Helsingfors i slutet av januari hade Stiftelsen BMR en gemensam monter med Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Föreningen Konstsamfundet. Vi var medarrangör för scensamtalet ”Att vilja men inte kunna – ett samtal om barn och unga som drar sig undan och inte går till skolan”. Bland andra Nadja och Lova Yllner medverkade i samtalet (bilden).
I samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi ordnade vi ett seminarium för professionella som jobbar inom småbarnspedagogik. Seminariet hade temat framtidshopp.
Gemensam stiftelsesatsning för barns naturutflykter
Genom en gemensam satsning från fyra stiftelser fick grupper inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet möjlighet att få bidrag för naturutflykter. Målet med utflykterna är att ge barn och unga möjlighet att skapa eller fördjupa sitt förhållande till naturen. Satsningen möjliggjordes av Stiftelsen TAH, RELEX-stiftelsen, Urlus-Stiftelsen och Stiftelsen BMR. Ansökningsprocessen har administrerats av Finlands scouter.
Under ansökningstiden lämnades 837 ansökningar in. Sammanlagt 161 ansökningar beviljades bidrag och den beviljade summan var totalt 129 000 euro. Tack vare bidragen kunde över 9 000 barn och unga runt om i Finland delta i en naturutflykt.
Styrelseresa till Utøya
I juni träffades styrelsen och personalen i Norge för sina strategidagar. Styrelsen besökte Utøya, som efter terrorattacken 2011 blivit en inkluderande arena för engagemang, inlärning och minnesarbete. Utøya drivs självständigt, utan statligt stöd, av en stiftelse. Utøya ordnar bland annat demokrativerkstäder för ungdomar – i verkstäderna deltar årligen över 10 000 ungdomar.
Kostnadsfri basket – också för dem med höga ambitioner
I Havukoski och Björkby i Vanda fortsatte programmet Hyvän arjen rakentajat där Stiftelsen BMR är en av finansiärerna. Huvudfinansiär är Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse. Stiftelsen BMR:s bidrag används för att finansiera hobbyverksamhet för barn och unga, bland annat basket, dans, matlagning och simning.
Föreningen Walter ordnar basketverksamheten som vuxit och nu omfattar även en basketförening Pikkukettu-basket. All verksamhet är kostnadsfri för deltagarna.
Småbarnspedagogik ett framtidsjobb
Projektet Småbarnspedagogiken – ett framtidsjobb, som inleddes i augusti 2021 avslutades i juli 2024. Då publicerades också projektets slutrapport. Projektets mål var att synliggöra småbarnspedagogiken för att göra branschen attraktiv och att få branschen att framstå som ett starkt alternativ vid studie- eller yrkesval. Inom projektet gjordes 163 skolbesök i vilka nästan
4 000 elever och studerande medverkade. Projektet finansierades av Stiftelsen BMR, Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet och Stiftelsen Tre smeder.
På bilden Sonja Ahlfors och Viktor Landor på daghemmet Skogsgläntan i S:t Karins.
Magmarapport om ungas tankar
I november publicerades den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2024 som finansierats av Stiftelsen BMR. Barometern granskar bland annat de ungas inställning till abort deras värderingar i förhållande till en vänster–höger. Ungdomsbarometern 2024 belyser också de ungas syn på sitt välbefinnande och sin psykiska hälsa. Efter en nedåtgående trend under de senaste sex åren ses nu en liten förbättring, trots att siffrorna inte är tillbaka på samma nivå som före coronapandemin. Flickor upplever alltjämt sämre psykiskt välbefinnande än pojkarna och upplever mera stress, ensamhet och prestationsångest än vad pojkarna gör.
Program med och för unga på Bokmässan
På bokmässan i Helsingfors ordnade Stiftelsen BMR ett scensamtal om samtycke. Rubriken var Ja, jag vill! Samtycke – vad betyder det egentligen? Samtalet kretsade kring hur vi skapar en samtyckeskultur tillsammans? Hur vi vet att vi har samtycke eller inte – det här i en värld som är full av information, känslor och osäkerhet. I samtalet deltog studerande Ronja Liukkonen Mathilda Murro och Jasmine Udd från Prakticum och Ekvalitas sakkunniga Virve Savoila. Moderator var Märta Westerlund.
Beslut om verksamhetsbidrag redan i december
I december fattade styrelsen beslut om att bevilja drygt 3,5 miljoner euro i verksamhetsbidrag till privat småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet för 2025. Tidigare år har beslut om samtliga bidrag, både verksamhetsbidrag och projektbidrag, fattats i slutet av januari. Genom förändringen kan sökande inom privat småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet bättre beakta beslutet i sin verksamhet. Sammanlagt 95 ansökningar beviljas bidrag, 42 inom småbarnspedagogik (2,1 miljoner euro) och 53 inom eftermiddagsverksamhet (1,4 miljoner euro).
