Stiftelsen BMR 2023

STIFTELSEN BMR 2023 – MILJONSATSNINGAR PÅ BARN OCH UNGAS FRAMTID

Copyright: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne

Utgivare: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne

Utgiven: 2024

Illustrationer: Karoliina Pertamo, Elina Warsta

Layout och design: Erika Grönlund

Text: Lina Laurent

INNEHÅLL:

s. 3 Arvet efter Karl Herman Renlund

s. 5 Mia Holmbäck: Vi behöver modiga satsningar

s. 6 Birgitta Forsström: Ett år med nya samarbeten

s. 7 Stiftelsens organisation

s. 8 Organisationsmodell och styrelsen 2023

s. 9 John Juslin: Positiv avkastning på stiftelsens förmögenhet

s. 10 Nyckeltal

s. 11 Utdelningen 2023 – Miljonsatsningar på barn och ungas framtid

s. 12 De fem största bidragsmottagarna

s. 13 Ansökningarna läses nu av externa sakkunniga

s. 15 På stödföreningen för asylsökande är individen i centrum

s. 19 Plock ur 2023

ARVET EFTER KARL HERMAN RENLUND

STIFTELSEN BRITA MARIA RENLUNDS MINNE SR GRUNDADES 3 OKTOBER 1918 PÅ BASEN AV AFFÄRSMANNEN KARL HERMAN RENLUNDS TESTAMENTE.

Karl Herman kom från Karleby. Hans far var sjöman och sällan hemma. Hans mor skötte hemmet och barnen – det var fattigt och mycket arbete. Av familjens sju barn överlevde endast två barn- och ungdomsåren – Karl Herman och hans storasyster Sofia.

Som 14-åring reste Karl Herman till huvudstaden för att jobba. Tjugo år senare köpte han en egen järnhandel i Helsingfors. När Karl Herman dog 1908 var han en miljonär med betydande fastighetsoch aktieinnehav.

Karl Herman testamenterade största delen av sin egendom till en stiftelse som skulle bära mammans namn: Brita Maria. Stiftelsen skulle förvaltas av sju (namngivna) kvinnor. Att kvinnor fick den här rollen var lite unikt på den här tiden. Bara två år tidigare hade kvinnor fått rösträtt (1906) men behövde ännu behövde tillstånd av sin man för att få förvärvsarbeta.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne skulle stödja barnavård, skolmiljön och välmående för barn

och ungdom. Den skulle också vara religiöst och politiskt obunden.

När stiftelsen inledde sin verksamhet var Finland ett fattigt land och en del av storfurstendömet Ryssland.

I dag är Finland en välfärdsstat och staten har en stark roll när det gäller invånarnas välmående.

Staten, kommunen och privata aktörer ansvarar för välfärdstjänster Sociala förmåner riktas till alla invånare – de är universella

Stiftelsen beviljar bidrag till organisationer som på olika sätt stödjer barn och unga, till exempel genom förebyggande verksamhet eller genom fokuserad verksamhet för att förhindra barnfattigdom och utslagning.

Stiftelsen förverkligar sitt ändamål genom att bevilja understöd till samfund och institutioner som idkar ovan avsedd verksamhet, genom att själv bedriva sådan verksamhet eller genom att stödja eller förbättra utbildningen eller verksamhetsförutsättningarna för personer som handhar ovan avsedd verksamhet i hela Finland. Stiftelsen kan även i övrigt stödja och idka all annan laglig verksamhet som främjar och stödjer stiftelsens ändamål.

Stiftelsens ändamål som de fastställs i stiftelsens stadgar:

Att stödja och utveckla vård som främjar välmående hos barn oberoende av vårdnadshavarnas nationalitet, religion eller språk.

Att främja skolmiljöer, småbarnspedagogik samt välmående för barn och unga, vilka erhåller sin fostran och undervisning på svenska.

Stiftelsens verksamhet omfattar hela Finland, särskilt städerna Helsingfors och Karleby.

Stiftelsens värderingar: framtidstro, omtanke och integritet.

VI BEHÖVER MODIGA

SATSNINGAR

I detta nu och i den värld vi lever behöver vi uppmuntran och framtidstro. Ni som sökt bidrag visar att ni vill finnas där för barnen och för ungdomarna och skapa en bättre vardag för dem. Vardagen är den som gör en skillnad. En guldkant känns ibland välbehövlig men en fungerande vardag är livet.

I november undertecknade Stiftelsen BMR och Åbo Akademi ett unikt avtal. Stiftelsen förbinder sig att under tio års tid finansiera doktorander som forskar i småbarnspedagogik. Satsningen är långsiktig och vi hoppas att finansieringen ger hela branschen ett lyft.

Stiftelsen valde också att rikta särskilt fokus på Karleby och Karlebysvenskarna. Under våren 2023 gjorde kommunikationsexperten Jens Berg en utredning om hur svenskan mår i Karleby. Utredningen lanserades i oktober och fick stor uppmärksamhet.

Vad gör att styrelsen väljer att satsa på vissa projekt, stödja en viss typ av verksamhet eller att ingå nya samarbeten? Givetvis är det stiftelsens stadgar som i första hand avgör, i andra hand att bidragen är i linje med stiftelsens strategi –att öka välmående för barn och

unga genom att skapa hopp och framtidstro. När det gäller enskilda ansökningar om bidrag handlar det om en mängd övervägningar: ansökans trovärdighet, en bra idé eller ett samarbete som förenar och skapar mervärde. Ibland behöver en ansökan bara sticka ut.

Ofta handlar styrelsens beslut om att våga, tillsammans med den som ansöker om bidrag. Det kan handla om en organisation som vill göra något modigt för att försöka minska barnfattigdomen eller en organisation som kommit på ett sätt att erbjuda meningsfull fritidssysselsättning för barn och unga som behöver och vill ha det. Sådana organisationer behöver en modig finansiär som jobbar långsiktigt och med hög integritet. Så jobbar Stiftelsen BMR.

Mia Holmbäck, ordförande

ETT ÅR MED NYA

SAMARBETEN

Året 2023 införde stiftelsen en ny förvaltningsmodell och inledde nya samarbeten. Samtidigt diskuterade vi vikten av att utvärdera både vår egen verksamhet och bidragsmottagarnas verksamhet. Utvärdering är centralt för att vi ska bli bättre på att påvisa vilken effekt eller inverkan (impact) det stiftelsen eller bidragsmottagarna gör har.

Förenklat: hur ska vi lyckas skapa så mycket som möjligt av och med de resurser vi har att förvalta?

Att påvisa inverkan är inte helt lätt i den typ av verksamhet som stiftelsen stödjer. Det vi dock har förstått är att det lönar sig att samarbeta med andra för att få flera infallsvinklar och för att lära sig med och av varandra.

Under året inleddes bland annat ett intressant samarbete med Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse. Projektets idé är att, på ett geografiskt utvalt område, göra en fokuserad satsning på integrering av nyanlända barn och unga. Under projektets gång definieras målen noga och framgången mäts kontinuerligt, både kvalitativt och kvantitativt. Vi tror att vi, efter den tre år långa satsningen, kommer att förstå mera om både integrationsfrågor och om hur man mäter inverkan.

Under året blev stiftelsen medlem i Philea, en europeisk takorganisation för stiftelser och fonder. Vikten av internationellt samarbete och förståelsen för andra är viktigare än någonsin. Filantropi ser väldigt olika ut i olika delar av världen och trots att Stiftelsen BMR har ett nationellt syfte är det viktigt att följa med diskussionen på europeisk nivå.

Ytterligare ett viktigt forum är den nationella stiftelsesfären. I november blev undertecknad invald i intresseorganisationen Stiftelser och fonders styrelse för en treårig mandatperiod. Jag ser fram emot att jobba för att bevaka stiftelsernas och fondernas intressen.

Sist men inte minst är samarbetet med de finlandssvenska stiftelserna och fonderna av stor betydelse. Vi har många gemensamma intressen som berör barn och unga, skola och utbildning, samt det svenska i Finland. Vi för en kontinuerlig dialog för att skapa mera inverkan genom gemensamma, strategiska satsningar.

Birgitta Forsström, vd

STIFTELSENS ORGANISATION 2023

STYRELSEN:

Camilla Nordberg

Heidi Lithén

Ann-Sofi Palin (viceordförande)

Mia Holmbäck (ordförande)

Michaela Skrabb

Maria Björkgren-Vikström

Ellen Engdal-Dannbäck

Styrelsen samlades 10 gånger.

Birgitta Forsström fungerade som stiftelsens vd.

STIFTELSENS PERSONAL:

Birgitta Forsström, vd

John Juslin, finansdirektör och vice vd

Sonja Ollas-Airinen, specialsakkunnig

Erika Grönlund, administrativ koordinator

STIFTELSENS FINANSUTSKOTT:

John Juslin

Karita Meling

Teresa Platan

Jan Lundberg

Henrik von Knorring

Stiftelsens revisor var Anders Svennas från Ernst & Young.

Organisationsmodell & styrelsen 2023

Styrelsen 2023

Från vänster: Camilla Nordberg, Heidi Lithén, Ellen Engdal-Dannbäck, Michaela Skrabb, Mia Holmbäck (ordförande), Maria BjörkgrenVikström, Ann-Sofi Palin (viceordförande).

POSITIV AVKASTNING PÅ

STIFTELSENS FÖRMÖGENHET

Efter ett svagt 2022, då stiftelsens förmögenhet hade en negativ avkastning på drygt tio procent blev utfallet 2023 nästan det motsatta – de preliminära siffrorna pekar på en positiv avkastning på knappt nio procent.

Helsingforsbörsen var i fjol en av de sämsta marknaderna i världen. Avkastningen för börsen blev slutligen negativ även om man beaktar erhållen vinstutdelning. Trenden i världen var med några undantag ändå den motsatta. Amerikanska aktier förstärktes med över 20 procent. Stockholmsbörsen avkastade klart över tio procent. Börsen i Danmark avkastade över 20 procent och hade draghjälp av Novo Nordisk, som stiftelsen också äger aktier i. Stiftelsens aktieportfölj avkastade drygt 12 procent, mycket på grund av placeringarna utanför Finland, men också tack vare stiftelsens innehav i Konecranes och speciellt Wärtsilä, vilkas aktiekurser steg kraftigt under året.

Vid årsskiftet uppgick förmögenhetens värde till 480,5 miljoner euro. Stiftelsens fem största direkta aktieplaceringar vid årsskiftet var UPM, Investor, ABB, Novo Nordisk och Konecranes.

Ingen enskild direktägd aktie utgjorde över tre procent av stiftelsens totala förmögenhet. Aktieplaceringarna, inräknat Private Equity, uppgick till cirka 75 procent av förmögenhetens marknadsvärde.

Stiftelsen har uppdaterat sin politik för ansvarsfullhet förbundit sig till att fram till 2050 uppnå koldioxidneutralitet på portföljnivå med etappmål på vägen. Stiftelsen placeringar i alternativa placeringar (bland annat Private Equity, Private Debt och infrastruktur) kommer sannolikt successivt att utökas från dagens cirka 20 procent till cirka 30 procent av portföljens marknadsvärde.

John Juslin finansdirektör, vice vd

Stiftelsen hade

4 anställda 2023

Nyckeltal 2023

480

Siftelsens förmögenhet hade en positiv avkastning under 2023 och värdet uppgick till miljoner euro Stiftelsens utdelning låg på 12,3 miljoner euro och fördelades enligt följande:

950 000 euro beviljade under året för läger.

Sammanlagt beviljades över 140 stycken ansökningar för lägerverksamhet.

Lägeransökningarna har fortlöpande ansökningstid

Eftermiddagsverksamhet

Småbarnspedagogik Utbildning och forskning Organisationer och föreningar Läger

1 kontorshund

Stiftelsen fick in

801 ansökningar under året

UTDELNINGEN 2023 – SATSNINGAR PÅ BARN OCH UNGAS FRAMTID

Stiftelsen BMR:s stora ansökningsomgång är årligen i september. Ansökningarna bereds under hösten och vintern och i slutet av januari fattar styrelsen beslut om vilka organisationer som beviljas bidrag.

År 2023 prioriterades projekt och verksamheter som ingjuter framtidstro i barn och unga och som gör dem delaktiga i att skapa sin framtid.

Fokus var också på satsningar som förebygger eller lindrar barnfattigdom.

I januari 2023 beviljades närmare 500 bidrag och den beviljades summan var 11,7 miljoner euro.

” För barn syns fattigdomen i vardagen ofta i att de inte kan delta i olika verksamheter. Samtidigt är hobbyverksamhet otroligt viktigt för barns välbefinnande.”

– Birgitta Forsström

DE FEM STÖRSTA BIDRAGEN 2023

KARLEBY BILDKONSTSKOLA

550 000 euro

Tvåårigt bidrag för genomförandet av en tvärkonstnärlig Konstgård på Konsthuset Renlunds tomt i Karleby.

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA

225 000 euro

Treårigt bidrag för att skapa bättre förutsättningar för att bemöta och stödja barn, unga och familjer i risk för utsatthet. genom att utveckla inspirerande metoder, samt att möjliggöra professionellas kompetenshöjning.

HELSINGFORS GYMNASTIKKLUBB

250 000 euro

Treårigt bidrag för att stödja och utveckla verksamheten för Helsingfors Gymnastikklubbs juniorer.

MIELI PSYKISK HÄLSA I FINLAND

360 000 euro

Treårigt bidrag för att sprida kunskap och verktyg om hur professionella och föräldrar kan stödja och stärka barnets psykiska hälsa och välbefinnande.

ELÄMÄN NÄLKÄÄN

200 000 euro

För vidareutveckling och ibruktagning av den digitala tjänsten Mindy, med syfte att erbjuda svenskspråkiga unga en digital tjänst som förebygger psykiskt illamående.

ANSÖKNINGARNA LÄSES NU AV EXTERNA

SAKKUNNIGA

År 2023 började Stiftelsen BMR jobba med ansökningar på ett helt nytt sätt. Förut bereddes ansökningarna av styrelsen och av stiftelsens personal. Nu görs beredningen av tolv externa sakkunniga, i samarbete med stiftelsens personal.

Förnyelsen gjordes för att ytterligare förbättra stiftelsens förvaltning och administration och för att garantera en professionell behandling av ansökningarna.

– Vi får över 800 ansökningar per år och bör garantera att behandlingen av dem håller hög kvalitet. Det gör vi genom den nya organisationen. Vi klargör rollerna och ser till att vi har rätt kompetens på rätt ställen, säger vd Birgitta Forsström.

Styrelsen, som består av sju personer, blev därmed enbart ett beslutsfattande organ. Styrelsen fastställer stiftelsens strategi och övervakar vd:n som har det operativa ansvaret.

Ansökningar av hög kvalitet

Den nya modellen med sakkunniga som läser ansökningarna kommer på lång sikt att höja kvaliteten på ansökningarna, säger Birgitta Forsström.

– Granskningen av ansökningarna är grundligare än tidigare och de sakkunniga har djupare kompetens att bedöma ansökningens kvalitet, säger hon. Stiftelsens specialsakkunniga Sonja Ollas-Airinen säger att en del sökande kände oro inför förändringen och att de funderade på om det ställdes nya krav på ansökan. Själva ansökningen förändrades ändå inte.

– Om man gör en grundlig och bra ansökan behöver man inte vara orolig. Det är också viktigt att komma ihåg att de som läser ansökningarna tar ställning på basen av ansökan och inte på basen av vem den sökande är eller vilken organisation hen representerar.

Vad kännetecknar en bra ansökan?

– Allt börjar med en bra idé. Om du har en toppenidé brukar det finnas finansiering för den. Och så är det bra att ha en realistisk budget, säger Sonja Ollas-Airinen.

Ansökan till Stiftelsen BMR görs i det elektroniska ansökningssystemet Rimbert, via webbplatsen bmr. fi. Den årliga ansökningstiden är i september, med sista inlämningsdag 30 september.

Helsingfors Gymnastikklubb var en av de största bidragsmottagarna 2023.

Föreningen fick ett treårigt bidrag för att stödja och utveckla verksamheten för Helsingfors Gymnastikklubbs juniorer.

Foto: Cata Portin

PÅ STÖDFÖRENINGEN FÖR ASYLSÖKANDE ÄR

INDIVIDEN I CENTRUM

På Stödföreningen för asylsökande får papperslösa och asylsökande stöd, rådgivning och ett socialt sammanhang. Under 2023 ordnade föreningen riktat program till ungdomar och unga vuxna, med bidrag från Stiftelsen BMR.

Några unga kvinnor sitter i soffgruppen intill ytterdörren. De väntar på att träffa en av de anställda för personlig rådgivning. I ett intilliggande rum sitter volontären Daniel och läser finska med en ung man. I allrummet förbereder den gästande socialarbetaren och fotografen Satu Söderholm kvällens program, en konstworkshop.

Stödföreningen för asylsökande kom igång med sin verksamhet 2016. Året innan anlände rekordmånga asylsökande till Finland på en kort tid. Många frivilliga ställde upp och erbjöd sin hjälp och föreningen grundades av personer som engagerade sig i flyktingarnas situation.

Det första projektet gick ut på att hitta hobbyer åt de nyanlända men ganska snart insåg man att behoven såg annorlunda ut, säger Lena Pettersson, sakkunnig på föreningen.

– Det som behövdes var rådgivning, stöd i asylprocessen och stöd för att hitta rätt i byråkratin. I synnerhet fanns ett stort behov av juridisk rådgivning.

Stödföreningen för asylsökande ordnar nuförtiden också bland annat dans- och röresleterapi och gemensamma matlagningsstunder. Vid behov kan man också vila, äta och duscha – något som kan vara viktigt för den som inte har någonstans att bo.

Museibesök och demonstrationer

År 2015 var många av de nyanlända minderåriga och stödföreningen har jobbat mycket med ungdomar och unga vuxna. Med bidraget från Stiftelsen BMR har man bland annat ordnat öppna programkvällar för unga en kväll i veckan. Programmet har varierat och utgått från deltagarnas önskemål: informationskvällar, besök på konstmuseum, besök i riksdagen, pepparkaksbakning och deltagande i demonstrationer.

Lena Pettersson påpekar att många unga lever i en mycket svår situation. Efter över åtta år i Finland har de kanske ännu inte ett uppehållstillstånd och chanserna

att få återse sin familj är små. Lena Pettersson, som till utbildningen är psykoterapeut, jobbar mycket med de unga och gör också sårbarhetsbedömningar.

– Vi har unga som upplevt tortyr, människohandel eller som hotats på grund av sin sexuella läggning. De har varit med om svåra och traumatiska händelser. De behöver stöd under en lång tid.

supertrevliga människor. Jag känner mig mindre ensam då jag är här.

En annan av dem som är med nästan varje gång är Mostafa. Han kommer för att slappna av, träffa nya människor och för att prata.

– Min situation kring uppehållstillstånd är fortfarande öppen och här har jag fått hjälp. Det var min jurist som tipsade mig

Här känner jag mig inte ensam

En av dem som deltar i kvällsprogrammet för unga är Erik. Han är 23 år gammal och har tagit del av Stödföreningen för asylsökandes verksamhet sedan sommaren.

– Jag har varit på varje torsdagsträff sedan dess. Här jobbar

om att komma hit. Jag har sedan tipsat mina vänner. De som jobbar här är fina människor.

År 2023 beviljade Stiftelsen BMR

50 000 euro till Stödföreningen för verksamhet för unga asylsökande och papperslösa.

Foto: Satu Söderholm

På bokmässan i Helsingfors berättade Mostafa om hur det är att inte kunna planera sin framtid. Han deltog i ett scensamtal tillsammans med Hossam och journalisten Jeanette Björkqvist. Kommunikatören Lina Laurent ledde ordet.

Foto: Erika Grönlund

Det här – och mycket annat – hände under 2023

Storsatsning på doktorander inom småbarnspedagogik

I november undertecknade Stiftelsen BMR och Åbo Akademi ett avtal där stiftelsen under tio års tid förbinder sig att finansiera doktorander som forskar i småbarnspedagogik. Satsningen ska förhoppningsvis öka intresset för småbarnspedagogiken och öka den vetenskapliga kunskapen om ämnet ökar. För Stiftelsen BMR innebär avtalet med Åbo Akademi en ekonomisk satsning på 1,3 miljoner euro.

Rapport om svenskans framtid i Karleby

I oktober publicerades rapporten Har svenskan i Karleby en framtid? I rapporten granskar samhällsvetaren och journalisten Jens Berg svenskans nuläge och möjligheter i Karleby. Utredningen initierades och finansierades av Stiftelsen BMR och gavs ut av tankesmedjan Magma. Utredningen fick bred publicitet och ledde i Karleby till fortsatta diskussioner om svenska språkets ställning i staden.

Foto: Cata Portin

Barnsboksinspiration på Educa

Stiftelsen BMR medverkade i januari på mässan Educa som riktar sig till professionella inom pedagogik. Stiftelsen BMR delade monter med föreningen Konstsamfundet. Många bidragsmottagare och potentiella bidragsmottagare besökte montern. I samband med Educa ordnade stiftelsen också seminariet Med barnboken som kompass, i samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Seminariet var riktat till personal inom småbarnspedagogik och förskola och uppskattades stort av deltagarna.

Utvärderingar stödjer bidragsmottagare

Under flera år har föreningen Natur och Miljö fått bidrag av Stiftelsen BMR för att ordna naturskolor och annan miljöpedagogisk verksamhet. Under de tre senaste åren har bidraget varit sammanlagt 580 000 euro. Våren 2023 gjordes en extern utvärdering av naturskoleverksamheten. Utvärderingen bekostades av Stiftelsen BMR. Stiftelsen låter årligen utföra två till tre liknande utvärderingar bland långvariga bidragsmottagare.

– Syftet är att vi lär oss mer om organisationen som får bidrag och att vi genom utvärderingen kan försäkra oss om att vi förvaltar vårt ansvar på bästa sätt, säger Stiftelsen BMR:s vd Birgitta Forsström.

Foto: Magnus Östman

Program med och för unga på Bokmässan

På bokmässan i Helsingfors ordnade Stiftelsen BMR två diskussioner med och för unga: om sociala medier och om att hitta sin plats när man inte får finnas. I det ena samtalet diskuterade unga papperslösa och asylsökande med journalisten Jeanette Björkqvist. Temat var hur man kan bli delaktig i ett samhälle som man egentligen inte har tillträde till. Diskussionen ordnades i samarbete med Stödföreningen för asylsökande.

Det andra samtalet fokuserade på hur sociala medier påverkar ens liv och självbild. Fyra studerande från Brändö gymnasium samtalade med journalisten Märta Westerlund och med sjukskötaren Julia Backman från Ätstörningscentrum.

Dreams-ambassadörer inspirerar unga

I november hängde Stiftelsen BMR med då Barn- och ungdomsstiftelsens Dreamsambassadör Robson Lindberg besökte Brändö gymnasium. I projektet Dreams besöker kända personer skolor och läroinrättningar och berättar sin historia. Robson Lindberg fångade sin publik från första stund och berättade om hjärnskadan som förändrat hans liv.

På svenska görs kring 40 Dreams-besök per år. Besöken når kring 6 000 ungdomar. På finska görs kring 120 besök per år, vilka når kring 30 000 ungdomar. De svenska Dreamsambassadörerna är: Robson Lindberg, Christoffer Strandberg, Tomi Kaukinen och Alexandra Lehti. Stiftelsen BMR beviljade 2023 ett treårigt bidrag på 120 000 euro för projektet Dreams.

Foto: Frida Lönnroos

Foto: Erika Grönlund

Smärtcentrum hjälper barn med kronisk smärta

På Smärtcentrum för barn i Nya barnsjukhuset i Helsingfors vårdas barn och unga för akut och kronisk smärta. Där vårdas även unga cancerpatienter och patienter som får palliativ vård. Centret grundades i juni 2020 med Stiftelsen BMR som största externa finansiär. I juni 2023 firade stiftelsen och Smärtcentrums anställda att verksamheten nu blivit en del av HUS ordinarie verksamhet. På Smärtcentrum jobbar sjukskötare, fysioterapeuter, psykologer, läkare, en musikterapeut, en socialarbetare och en avdelningssekreterare – sammanlagt 15 professionella. Centret samarbetar dessutom med rehabiliteringshandledare och näringsterapeuter.

Födelsedagshälsningar bidrog till nya instrument

I november fyllde stiftelsens vd Birgitta Forsström 50 år. Stiftelsen bjöd in samarbetspartners till stiftelsens kansli på Annegatan, för mat och mingel. I anknytning till födelsedagsfesten kunde gästerna donera en summa till Klanglådan, ett projekt inom De Ungas Musikförbund i Svenskfinland. Klanglådan är en instrumentlåda och pedagogiskt material som till exempel daghem och förskolor kan låna avgiftsfritt.

Födelsedagsinsamlingen inbringade medel för två nya klanglådor.

Foto: HUS

FRAMTIDSTRO

OMTANKE

INTEGRITET