Välkommen hem 3 2016

VÄ L K O M M E N

ETT MAGASIN FRÅN STÅNGÅSTADEN • NR 3 • 2016

TESTPATRULLEN PROVAR:

Utegym i Vidingsjö

Idrottens möjligheter för alla Delad glädje i kollektivhuset Stolplyckan

Nihal gör prisbelönt arbete för

Välkommen höst!

V

bristen är fortfarande omfattande i många kommuner ute i landet. Boverket har räknat ut att det behövs byggas drygt 700 000 nya bostäder fram till år 2025.

En stor utmaning är att kapacitetsutnyttjandet i byggbranschen gått i taket och att det tyvärr inte är lätt att öka takten ytterligare. Det finns inte tillräck­ ligt många yrkesarbetare. Följden blir också allt högre kostnader för oss och andra bostadsoch fastighetsbolag som investerar och bygger nya bostäder. Stångåstaden bygger just nu för högtryck. Vi har cirka 750 lägenheter under produktion och plane­ rar att byggstarta ytterligare cirka 400 under hösten. Vår förhoppning är att kunna färdigställa i genom­ snitt minst 500 nya lägenheter varje år i Linköping de kom­ mande åren för att komma tillrätta med långa kötider och bostadsbrist.

Trevlig läsning!

Fredrik Törnqvist VD, AB Stångåstaden

HIT RINGER DU

VÄLKOMMEN HEM

Ansvarig utgivare:

Kundtjänst:

Tipsa oss gärna vad du vill läsa om.

Hör av dig till oss!

Marie Lorentzon

013-10 02 84 mån – fre 07–17 Du kan även göra felan­ mälan på stangastaden.se

Stångåstadsjouren: 013-14 84 44 mån – fre efter klockan 17 samt helger, vid akuta fel eller störningar.

Allt blir bättre med mångfald.

KN AP E FOTO : SATU

i t yck er det är roligt och viktigt att kunna dela med oss och berätta om vad vi gör och vad som händer hos oss, särskilt eftersom vårt bolag indirekt ägs av alla Linköpingsbor och är en ange­ lägenhet för alla. Vårt magasin Välkommen hem utkommer fyra gånger per år och brukar delas ut till alla Stångåstadens kunder.

Det här numret går ut till alla i hela Linköping och här kan du bland annat läsa om vår kund Nihal som drivit ett framgångsrikt mångfalds­ arbete i Mjärdevi. Mångfald är ett brett om­ råde och handlar förstås om mycket mer än etnicitet; till exempel ålder, personlighet och könstillhörighet. I Stångåstaden tror vi att både vi och våra kunder tjänar på att vi blir bra på att utnyttja våra olikheter. Om vi är olika kommer vi tillsammans kunna mer och kan vi till exempel fler språk så kan vi bli ännu bättre på att ge service. Allt blir bättre med mångfald.

Bostadsfrågan är fortfarande het och omdebatterad. Sverige har en hög produk­ tionstakt för närvarande men bostads­

Lyssna på Välkommen hem: Du som är kund kan få Välkommen hem inläst på cd utan kostnad.

Fotograf omslag: Satu Knape

Bilder: (där inget annat nämns) Shutterstock

Adress: AB Stångåstaden Box 3300 580 03 Linköping Tfn 013-20 85 00 e-post: foretaget@stangastaden.se hemsida: stangastaden.se

Redaktion och produktion: Bon Relations

Tryck och repro: Larsson Offsettryck, Linköping

4 INNEHÅLL SEPTEMBER 2016

10

4 NÄR FLER KOMPETENSER FÅR BLOMSTRA

Nihal Mohammad berättar om hur mångfald kan främja företagskulturen.

8 KORT & GOTT 10 KOLLEKTIVBOENDET Vänskap och värdskap i kollektivhuset Stolplyckan.

12 ENSAMKOMMANDE TILLSAMMANS

Mohammad och Pourya har flyttat in till Karin och Kalle.

14 HYRESRÄTT – ETT BOENDE MED FÖRDELAR Allt det här ingår i din hyra.

12

16 NYINFLYTTADE I TALLBACKEN

Vi följer en familj från nedpackning till uppackning.

18 FÖR DIG SOM SÖKER EGEN LOKAL Affärslokaler i gammalt eller nytt?

19 RENOVERINGSDAGS

Uppfräschning och öppnare planlösning.

21 DAGS FÖR SKÖRDEFEST

Recept och tips för höstens middagar.

23 HEMMAKVÄLL?

Vi tipsar om spel, serier och böcker för kulna höstdagar.

25

24 SAMARBETE: PARASPORT

Ett givande samarbete på många sätt.

25 TESTPATRULLEN PROVAR: Utegym i Vidingsjö.

NIHALS LYCKADE PROJEKT I MJÄRDEVI

”När vi samarbetar kan vi komma långt” NIHAL MOHAM MAD ÄR KUND HOS STÅNGÅ STADEN OCH EXPERT PÅ MÅNGFALD- OCH INTEGRATIONSFRÅGOR. NU SENAST PÅ MJÄRDEVI SCIENCE PARK, DÄR HON DRIVIT ETT FRAMGÅNGSRIKT

PROJEK T. DET ÄR VIKTIGT ATT TA SIG UR DEN BEKVÄM A BOXEN. BÅDE FÖRETAG OCH PRIVATP

ERSONE R

HAR MYCKET ATT VINNA GENOM ATT SLÄPPA IN ANDRA TANKESÄTT OCH PERSPEKTIV, BERÄTTAR HON. TEXT: Felicia Welander FOTO: Satu Knape

M

järdevi har medar­betare med över 40 olika nationaliteter.

De jobbar främst inom teknik och utveckling.

företagsförsäljning. När Nihal sedan skulle ut på praktik, fick hon istället direkt jobb på Arbetsförmedlingen som informatör och kom sedan till Mjärdevi där integrationsprojektet startades.

– Vi samarbetade med några av Linköpings största bolag och vår uppgift var att ta reda på hur vi kunde få alla att känna sig trygga och få en internationell miljö på hemmaplan.

Vad var det som gjorde att ni lyckades så bra i projektet?

Vi fokuserade inte på själva mångfalden, utan på ett ämne som intresserade. Som när vi till exempel hade en workshop.

Istället för att formulera inbjudan med ”Hur du söker jobb”, så blev det ”Hur du får drömjobbet”. Det kom över 60 personer och hälften av dem var infödda svenskar. Det var allt från personalansva­ riga och företagsledare till internationella medarbetare och andra som annars inte brukade träffas så ofta, och vi såg till att

Nihal kom från Saudiarabien till Sverige för sex år sedan med pojkvännen som skulle studera. Efter något år började hon på Svenska för invandrare och kom direkt in på den fjärde och högsta nivån, nivå fyra. Där fick hon VG och fortsatte plugga en arbetsmarknadsutbildning om

4

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

ha tid för mingel innan alla aktiviteter.

Våra mål var inte kortsiktiga, utan lång­ siktiga för att skapa kontakter. Ett annat lyckat exempel var våra mångfaldsdagar

Vi såg till att ha tid för mingel innan alla aktiviteter för att ge möj­ lighet att knyta kontakter. med gäster från olika delar av Sverige där vi visade upp både de som växt upp här och de som nyligen kommit hit och lyckats få ett bra liv. Det var roligt att

PRO FI L E N

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

5

Nu vill Nihal starta eget för att fortsätta driva integrationsfrågor.

se att allt fler företag ville hjälpa till och göra något de också.

Vi hade också lunchföreläsningar för att skapa nätverk och få dem att känna sig hemma. Ett av dem var bland annat för de som var intresserade av programmering.

Många som kommer från till exempel Syrien är välutbildade, men vet inte vad som erbjuds här. Där fick de träffa

Det är mötet mellan människor som ger utveckling.

programmerare och prata utbildningar och annat. Det var uppskattat. Det var en utmaning med att många inte kunde prata svenska så bra, men det blev väldigt lyckat och uppskattat med mycket glädje och hjälp för de som ville plugga vidare.

Vad är viktigt att tänka på för företag som arbetar med mångfald?

Målet är inte bara att hjälpa utländska

6

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

medarbetare att träffa svenskar, utan syftet kan också vara också att erbjuda svenskar att träffa andra kulturer och olika delar av världen. Det är inte bara kommunikation åt ett håll, utan det är mötet mellan människor som ger utveckling.

Hur upplevde du själv att komma till Sverige i början?

Sverige är fantastiskt och det mesta är bra här, men integrationen skulle behöva förbättras.

När jag först kom hit blev jag förvånad över att svenskar inte umgås så mycket med sina grannar som jag var van vid. Jag kommer från ett land där alla är väldigt sociala, men här upp­ levde jag att mina grannar gick till jobbet och hem och inte hann träffas. När jag flyttade till Ljungsbro och var den enda som bar slöja då ville jag krossa fördomar.

Jag knackade helt enkelt på hos mina grannar för att presentera mig och visa vem jag var. Jag började med att säga hej.

Det minskade misstänksamheten och gjorde att jag lärde känna många. Det rekommenderar jag. När vi lär känna varandra blir det lättare. Det är där vi kan börja integrera någon­ stans. Nihal slutade på Mjärdevi i maj och Anna Broeders har tagit över arbetet med att jobba med inerna­ tionella Mjärdevi och att attrahera ny ta­ lang. Nihal går en utbildning i projektled­ ning, något hon har stor erfarenhet av, men hon vill lära sig ännu mer teori.

Jag började med att säga hej! Det rekommenderar jag.

– Nu funderar jag på att starta eget för att fortsätta driva de här frågorna.

Nihals tips för bättre integration Hej!

1.

Ta dig ur den bekväma boxen.

Anställ inte bara människor som tänker och lever som du. Det är vid oliktänkande som du växer – både som människa och som företag. Vill du utveckla en produkt så titta inte bara på hur de runt omkring dig agerar, utan bjud in nya perspektiv och idéer.

Det gäller både ålder, kön, bakgrund och utbildning. De mest framgångsrika, större företagen arbetar redan så.

2. Samlas kring ett ämne.

Det räcker inte att blanda människor, det behövs något mer. Träffas kring en fråga som engagerar, eller ett gemensamt intresse.

3. Kunskap ger utveckling.

Våga bemöta olika människor och utsätta dig för nya upplevelser och kulturer. Lär känna dem. Då kan vi stävja de tre vanligaste hoten mot integration: rädslor, fördomar och utanförskap.

FOTO: EVAMARIE TÖRNSTRÖM

Du vann pris för ditt engagemang i Mjärdevi?

Ja, jag fick ett stipendium i mångfald och integration. Det gick till en privatperson som ”brinner för integration och har gjort mer än vad som har förväntats”.

Så det var extra roligt. Jag blev också nominerad i Ungt ledarskap, där kungen varje år delar ut pris. Jag vann inte, men det var väldigt roligt att få bli nominerad.

Vad tycker du att företag som Stångåstaden har för ansvar vad gäller integration?

Eftersom de har en stor andel av bostäderna i Linköping har de ett stort ansvar. Det är jätteviktigt. Det är roligt att se det arbete som de har gjort med hållbarhet, och de behövs verkligen i arbetet med mångfald.

Stora företag kan göra stor skillnad.

Har du något annat råd för fler företag som vill göra mer i integrationsfrågor?

Ja, vi har så mycket jobb att göra!

Mitt tips är att samarbeta. Då kan vi åstadkomma något riktigt bra.

Myndigheter, offentlig sektor, Linköpings­bor – jag har mött så mycket engagemang här. Det engagemanget går att använda. Det behövs!

MJÄRDE VI SCIENCE PARK – F öretagspark med cirka 300 företag som tillsammans har totalt 6 000 anställda med nationaliteter från över 40 länder.

–M järdevi ser mångfald som ett viktigt styrmedel som förändrar och förbättrar social interaktion och affärsskapande.

–M ålet är att ha 500 företag och 9 000 anställda i Mjärdevi Science Park år 2025.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

7

KORT & GOTT

från Stångåstaden FOTO: D ­ AVID EINAR

VÄLKOMMEN PÅ STICKCAFÉ Välkomna på Stickcafé i Djungelrummet på huvudbiblioteket.

Programmet vänder sig till daglediga föräldrar med barn. Se bibliotekets hemsida för mer information.

B l i språ kv ä n !

På Linköpings huvudbibliotek kan du låna mer än bara böcker. Varför inte ta en trevlig pratstund med någon som vill lära sig bättre svenska? Anmäl dig till biblioteket via deras hemsida.

Tyck till om ditt boende!

Varje år gör Stångåstaden en undersökning där vi tar reda på vad du tycker om ditt boende för att tillsammans med våra kunder kunna utveckla våra bostadsområden. Nu vill vi veta vad du tycker om ditt boende och vår service, vad som är extra bra och vad som behöver förbättras. Håll utkik i din brevlåda efter

Har du rum över?

Hjälp en student!

Nu har en ny termin börjat och efterfrågan på boende är stor. Har du ett rum hemma att hyra ut till en student?

Linköpings universitet jobbar för att förbättra bostadsutsikterna för tusentals nyantagna studenter varje år och behöver hjälp med tillfälliga sovplatser.

Läs mer om hur du kan erbjuda rum på bostad.karservice.se eller ring 013-28 28 05.

8

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

enkäten AktivBo som går ut till en tredjedel av våra kunder i år (och under de närmaste åren så att alla ska få tycka till).

Vill du ge synpunkter eller har frågor om enkäten, hör av dig till AktivBo på telefon 08-23 39 85. Du är naturligtvis också välkommen att ringa Lena Gerhardsson, Stångåstaden på telefon 013-20 85 00.

RÖDA KORSET HÄMTAR HOS DIG Röda Korsets Second Hand ger hopp och räddar liv i Linköping och tar gärna emot dina gamla möbler, porslin, böcker, textiler, kläder med mera.

Ring 013-12 24 50 så hämtar de i Linköping med närområde.

Invigning av nya studentlägenheter på Irrblosset Den 15 september invigde vi den första etappen av nya lägenheter på Irrblosset, i Valla och i oktober får de första studenterna flytta in i de 66 lägenheterna.

Totalt bygger vi 218 nya studentlägenheter på Irrblosset. Den andra etappen har inflytt i december. Läs mer på studentbostader.se

Linköpings Unga Hållbarhets­ ambassadörer I Skattegården startar kommunen det unika projektet Linköpings Unga Hållbarhetsambassadörer tillsammans med Stångåstaden och Tekniska verken.

Projektet ska engagera högstadieelever i hållbarhetsfrågor, både ekologiska, ekonomiska och sociala. Hållbarhets­ ambassadörerna kommer att få utbildning i bland annat miljö, ekonomi och ledarskap och ska bli förebilder för andra samtidigt som de själva får möjlighet att utvecklas.

Projektet startar under hösten 2016 och ambassadörerna rekryteras från Skäggetorpsskolan, årskurs sju.

Gammaldags charm på Dahlbergs Café Dahlbergs Café ligger i Torbergska gården i Gamla Linköping. Året runt presenteras olika program i caféet och i trädgården.

Hej Jessika Eriksson, en av ägarna till Dahlbergs Café. Hur har sommaren varit?

Den har varit bra. Sommarens hit har varit att Dahlbergs Café har fått en lillasyster och granne; Vilhelminas frestelser! Än så länge endast en sommaröppen verksamhet men ägarna funderar på hur man ska kunna ha öppet även höst-vinter-vår.

Vilken bakelse är populärast hos er?

Vi skapade en bakelse när Gamla Linköping firade 70 år som har varit sommarens storsäljare – rabarber, hallon och vit choklad. Tillsammans med Wasa hembageri ska vi även

försöka ta fram en bakelse som ska få bära Dahlbergs Café-loggan. Men vi har ingen aning om vad den ska innehålla än, eller jo… Någon form av mörk choklad skulle ju vara gott!

Vad händer i caféet i höst?

Vi har öppet som vanligt. Missa inte heller julmarknaderna i Gamla Linköping i november och december.

Det brukar vara riktigt trevligt.

FOTO: L­ OST ARMY/WARNER

Vinn biljetter till Lalehs konsert!

TÄVLA MERA! Fler tävlingar för dig som bor hos Stångåstaden finns under Mina sidor på stangastaden.se

Nu kan du som är kund hos Stångåstaden vinna biljetter till Laleh den 25 november på Saab Arena.

Dessutom bjuder vi på mat i logen innan konserten!

Så här tävlar du: Svara på frågan och motivera varför just du ska vinna.

Vad är ditt bästa tips för att spara energi i ditt hem?

Skicka svaret, namn, telefonnummer, e-post, eventuella matallergier och din motivering per e-post till tavling@stangastaden.se Skriv ”Laleh” i ämnesraden. Du kan också skicka per post till Nina Kalle, AB Stångåstaden, Box 3300, 580 03 Linköping.

Tävlingen pågår till och med 30 oktober 2016. Fyra vinnare får två platser var.

Tävlingsregler: Juryn är utsedd av Stångåstaden och består av Nina Kalle och Maria Drott. Juryn utser vinnaren och juryns beslut kan ej överklagas. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Vinnaren kontaktas via telefon eller e-post senast 7 november 2016.

Går du i elbilstankar?

Nu ser Stångåstaden över möjligheterna att bygga laddplatser för elbilar inom våra bostadsområden. Har du en elbil eller planerar du att skaffa en inom de närmaste åren? Hur tänker du i så fall kring laddning? Vi vill gärna höra dina funderingar och förslag.

Kontakta vår projektledare Ulrica på ulrica.melin@stangastaden.se eller ring 013-20 85 58.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

9

KOLLEKTIVBOENDE

VILL DU VETA MER OM KOLLEKTIVHUS?

TITTA IN PÅ KOL LEK TIVHUS.NU

” Det här huset drivs inte av eldsjälar, men det krävs en glöd” Tänk dig att kunna bo i samma hus som nästan alla dina vänner, alltid ha någon att umgås med, ha tillgång till höns, snickeri och drejskiva och få äta gemensamma måltider med dina grannar minst en gång i veckan.

Så bor Sofi, som har bott i Stolplyckan i tio år nu.

TEXT: Felicia Welander FOTO: Satu Knape

D

et stora tegelhuset har en speciell, genomtänkt arkitektur där det ska gå att se varandra från de gemensamma boytorna. Dagtid utnyttjas lokalerna av offentlig verk­ samhet och på kvällar och helger av de boende. Till exempel i den stora matsalen där äldreomsorg och förskola äter lunch och där de boende sedan lagar sin mat och äter middag tillsam­ mans på kvällarna. Måndagar är det öppet för alla och på tisdagar, onsdagar och torsdagar är det valfritt.

– Det mest unika är väl att vi lagar mat tillsammans så organiserat, säger Sofi

10

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

som från början flyttade till Linköping från Nyköping för att studera. Periodvis när jag pendlade har det varit väldigt skönt att komma hem till lagad mat och slippa tänka på sånt.

Engagemang i lagom dos De boende måste vara beredda att dela förvaltningsansvaret för det man hyr.

Bland annat genom värdskap och att ett par tillfällen finnas tillgängliga kvällstid för bokning och nyckelutlämning.

– Här bidrar alla till gemenskapen så mycket de kan. Men vi brukar säga att det här inte är ett hus som drivs av

1- 6 rum och kök med 2 000 m2 vardagsrum KOLLEKTIVET STOLPLYCKAN 13 trapphus sammanbundna av korridorsystem 186 lägenheter, varav 42 stycken kommunlägenheter tillhör service- eller stödboende Läs mer på stolplyckan.nu

eldsjälar, det räcker med lite glöd eftersom vi är så många, berättar Sofi. Men det fina är att vi har möjlighet att ta hand om varandra på ett sätt som jag kan sakna i det övriga samhället. Ingen är anonym utan det finns en tillhörighet på ett väldigt speciellt sätt.

Kollektivhus som överlevt Stolplyckan är ett av de få kollektivhus i Sverige som fortfarande finns kvar och drivs med samma grundtanke som när det byggdes. Eftersom det finns 180 lägenheter i huset är det tillräckligt många boende för att det ska gå att välja hur mycket de vill engagera sig.

– Det måste gå att engagera sig lagom, annars hade konceptet inte överlevt.

Stolplyckan är stort nog för att alla ska

från Japan och överallt. Jag har alltid varit så stolt över att visa hur jag bor.

Gemensam boyta Annemarie är bara ett exempel på hur gemenskapen ger ett slags sammanhang.

– Vi som bor här delar inte lägenhet med varandra, men vi delar vår vardag.

Främst genom de många gemensamma boytorna i huset. De är inte en annan plats jag besöker, utan de är också mitt och allas hem. Juridiskt och socialt är det stor skillnad på ”gemensamma lokaler”

Jag älskar att bo så här och tror väldigt många skulle vilja bo här om de visste vad det innebar.

Sofi

kunna bidra med lite och inte ska behöva vara kompis med alla. Men när vi bor så här nära varandra finns ändå möjligheten att finnas till för varandra på ett annat sätt än annars. Det gör livet enklare.

Vänskap i alla livets faser En annan fördel är att det är enkelt att umgås över olika ålders- och socio­ ekonomiska gränser.

– Det har uppstått många fina och oväntade vänskaper i huset och många bra exempel på integration, säger Sofi.

Huset betyder allt för Annemarie När vi går korridorerna fram stöter vi på Annemarie Ångman, 79 år, som kommer gående med sin rollator. Hon kramar om Sofi och berättar mer för oss.

– Jag tror inte jag hade orkat bli så här gammal om jag inte hade bott här! Det betyder så mycket för mig med gemen­ skapen och att kunna bo kvar i min tvåa och få umgås med alla ungdomar i huset.

Det berör mig djupt i hjärtat. Jag flyttade hit redan 1980 med min då nioårige son och vi har haft så mycket studiebesök här,

och ”gemensam boyta” och det senare ställer stora krav på trygghet och engage­ mang från oss som bor här.

Dela ger fördelar På gården går hönsen Dolly, Stormästarn och Jussi och pickar och förser huset med ägg. De kacklar intresserat när vi går förbi.

Det är ”hönsgruppen” som tar hand om dem – en av de många arbetsgrupperna i huset. Arbetsgrupperna utses av styrelsen och håller bland annat i vävstuga, barnrum, ungdomsrum, snickeri, ateljé, odlingslotter och gymnastiksal. På gården finns också en stor leksaksbod full av bilar, pulkor och annat kul.

– Det är viktigt att lära barnen att kunna dela med sig och fördelarna med det. De har alltid en mängd leksaker att utnyttja och när de växt ur dem så går de i arv till någon annan. Det blir inte bara bra miljömässigt, utan även socialt.

Mer till flera Keramikugnen är bara ett exempel på något som många skulle haft svårt att

ha råd med själva, men som går att ha tillgång till i kollektivhuset. Liksom de fina lastcyklarna som står utanför och går att låna för transport.

– Lastcyklar är framtiden, säger Sofi.

Vi är 40 stycken från huset som delar den här poolen och använder cyklarna.

Det är ett så bra och miljövänligt sätt att ta sig fram.

Miljön viktig – på många sätt Miljötänk och återbruk är ett stort intresse för många i huset. På gården står två åter­ bruksbodar där de boende kan ställa ned fungerande saker. Återbruksgruppen vakar över vad som lämnas och ser till att bo­ darna inte fylls med skräp. Många boende uppskattar att fynda i återbruksbodarna och sådant som annars slängts kommer till användning på nytt.

– Boendet är en så stor del av livet och det här är ett sätt jag tror på. Här finns min vardag och nästan all min sociala samvaro. Öppenheten och närheten.

Det här är platsen. Jag kan inte tänka mig att bo någon annanstans, avslutar Sofi.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

11

Från Teheran till Linköping

I en av Stångåstadens bostäder i centrum bor Karin och Kalle med de två ensamkommande barnen Mohammad, 15, Pourya, 13 och katten Piglet.

En stor familj med mycket kärlek – och några utmaningar.

TEXT: Felicia Welander FOTO: Satu Knape

K

alle, som är från Åtvidaberg jobbar med ensamkommande barn och Karin har tagit ett uppehåll i sina studier som läkare för att ägna sig åt barnen.

– Jag har länge tänkt att jag vill göra något för utsatta barn, men jag trodde att det skulle bli någon gång i framtiden, säger Karin. Sedan träffade jag Kalle som också ville hjälpa till och så tog vi steget och blev familjehem.

Sedan snart ett år tillbaka bor Moham­ mad och Pourya med Karin och Kalle på heltid. Pojkarna går i skolan i närheten och trivs bra hos familjen. På kylen sitter förhållningsregler som Karin och Kalle har satt upp för tonåringarna, som hur länge de får vara ute på kvällarna och hur ofta kompisar får sova över.

– Det är en helt ny värld för dem.

Mohammad har till exempel varit

Jag har alltid velat göra något mer för att hjälpa andra.

Karin

familjeförsörjare i Iran innan han kom till Sverige och tjänat pengar till sina föräldrar och syskon. Sedan har han flytt och gjort hela den resan själv. Så det är en stor omställning att få vara barn igen och göra sådant som ungdomar ska göra: vara med kompisar och gå i skolan och låta de vuxna sköta försörjningen och sätta upp regler. Nu längtar han efter att få börja jobba.

Vad är mest givande med att vara familjehem?

Det är så häftigt att se när de får till språket till hundra procent, berättar Kalle. Och när de gör framsteg i skolan.

Sådana små saker. Pourya bodde själv hos oss först. Mohammad var en kompis till Pouraya som hade varit och hälsat

12

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

på några gånger, men en dag frågade Pourya om vi inte kunde åka och hämta Mohammad för han vantrivdes på boendet där han var.

Ni hittade till slut en lägenhet?

Ja, vi fick bra hjälp av Stångåstaden och det blev en snabb inflytt i våras, i april.

Vi stortrivs här och pojkarna som tidigare fick dela rum fick äntligen egna.

Vad är största skillnaden mellan Iran och Linköping?

Det är mycket som är stor skillnad mellan länderna, berättar Mohammad. Jag saknar inte Iran, men jag saknar min familj och mina vänner. Och maten!

Det är stor skillnad i både smaker och hur man lagar och äter maten här.

Hur trivs ni i Linköping?

Jättebra. Det är enkelt att hitta varandra här, även om inte alla känner varandra från början, säger Mohammad. Vi har ett stort nätverk av vänner, det är roligt. Nu väntar familjen på intervjuer med Migrationsver­ ket i höst och beslut på om pojkarna får stanna. Men det finns mycket frustration och känslor i väntan på beslutet.

– Det är inte så mycket praktiskt som kommer förändras om de får stanna, berättar Karin, men beslutet betyder allt för dem känslomässigt. Att få känna sig

trygg och kunna veta om det är någon idé att lära sig svenska, gå i skolan och skaffa vänner.

– Nästan allt är bra här, men det är frustrerande att vänta på beslut och inte kunna påverka, berättar Mohammad.

Vi lever som i ett vakuum. Väntan är jättejobbig och vi hör hela tiden rykten om

’Tålamod’ är ett bra ord att kunna i Sverige…

Pourya vem som får stanna och inte, så det är svårt att inte bli orolig.

– Myndighetsförtroendet är inte jättestort i Afganistan så vi har fått jobba mycket med att de ska våga lita på att allt kommer bli bra och att myndigheterna här gör vad de ska, berättar Karin. Det är en utmaning.

– ”Tålamod”, säger Kalle och letar upp översättningen till persiska på mobilen.

– Ja ”Tålamod” är ett bra ord att kunna i Sverige... håller Pourya med.

Vad gör ni på fritiden?

Mohammad är mycket på gymmet och med en tjejkompis från skolan som han kan prata svenska med. Pourya tycker om att vara på badhuset och träffa kompisar.

På sommarlovet har de spelat mycket fotboll.

Men när vi kommer in på framtidsdrömmar blir det tydligt hur att ord som ”framtid” och ”drömmar” ännu inte är något som de har vågat tänka på. Vi får än en gång söka upp översättningen av orden i mobilen.

– Jag vill bara få stanna i Sverige, säger Pourya. Och få hit mina föräldrar som jag saknar och oroar mig över.

– Jag vill lära mig hundraprocentig svenska, säger Mohammad. Och kanske köra racing, fortsätter han efter en stunds funderande. Inte som jobb, men som hobby.

Jag gillar motorer. Kanske, kanske vill jag bli polis.

FAKTA ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 sökte fler ensamkommande barn än någonsin asyl i Sverige, men det har sedan årsskiftet minskat kraftigt. Av det totala antalet asylsökande 2015 var nästan 22 procent ensamkommande barn och ungdomar. När barn och ungdomar under 18 år kommer ensamma till Sverige och söker asyl skyddas de av FN:s konvention för barns rättigheter. Den säger att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling, att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter och att barn som vistas i Sverige har rätt till bostad, sjukvård och skolgång.

Källa: Migrationsverket

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

13

HETT ATT HYR A

Hyresrätt ger heterogenare grannskap – möjlighet att möta, lära känna och leva tillsammans med människor av olika bakgrund.

Sofi, hyr lägenhet i kollektivhuset Stolplyckan

Helrätt med hyresrätt Att hyra sitt boende innebär att få tid över till annat. Du kan ägna dig åt dina intressen, medan du får hjälp med snöskottning, gräsklippning, rensning av rabatter, trappstädning, trasiga frysar och allt möjligt annat.

Och det bästa av allt – det ingår i din hyra.

För alla faser i livet Behoven skiftar beroende på vilken livssituation vi är i. Vissa perioder vill vi bo nära jobbet, andra nära naturen eller stadspulsen. Ibland kan det vara bekvämt med en enrumslägenhet, ibland behövs ett helt radhus för att alla familjemedlemmar ska få plats. Att hyra kan vara ett bekvämt sätt att kunna anpassa boendet efter vilken fas i livet du befinner dig.

14

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

är kunniga på ditt område och dina behov. Du hittar dem och deras kontaktuppgifter på stangastaden.se

SUGEN PÅ ATT HYRA AV OSS

PÅ STÅNGÅ STADEN? stangas taden.s e/sokledigt/bo stad

FOTO: DAVID EINAR

Boende utan bolån Att hyra bostad innebär också att du slipper dyra överraskningar och att oroa dig för ovälkomna skatteregler eller att räntan på bolånet ska gå upp. Många uppskattar också att ha en trevlig, välskött och upplyst utemiljö och att få hjälp med renoveringar och service.

Områdesansvariga för din säkerhet Som kund hos Stångåstaden har du också områdesansvariga till hands som

Att inte behöva bekosta något själv när det går sönder och det känns även tryggt i ekonomiskt dåliga tider att slippa låna till sin bostad.

Frida, hyr en lägenhet på Furubackavägen

Vad är fördelarna med att hyra tycker du?

Det är skönt att slippa bry sig om mycket av det praktiska. Vår områdesansvarige lyssnar på våra funderingar och det allra mesta går att fixa.

Errol Tanriverdi, hyr lägenhet på Kungsgatan

VISSTE DU ATT...

Fördelarna med hyresrätt Du betalar för boendet och får reparationer av normalslitage och service på köpet.

de senaste åren i snitt legat under riksgenomsnittet.

Genom att välja Stångåstadens bostäder slipper du oroa dig för att räntan på bolånet ska gå upp, bopriserna ner och vice versa.

Att få bo i en trivsam lägenhet med en välskött och upplyst utemiljö är också trygghet.

Bor du i hyresrätt hos Stångåstaden behövs varken kontantinsats eller bolån på banken.

Till oss kan du vända dig dygnet runt om du blir störd eller om något stort problem skulle inträffa.

Ökningen av månadskostnaden för hyreshöjningarna hos Stångåstaden har under

På Stångåstadsjouren tar vi emot akuta fel eller akuta störningar även utanför kontorstid.

… Stångåstaden planerar att bygga drygt 2 000 nya bostäder i Linköping fram till 2019 och är mycket stolta över att vara en ledande aktör i arbetet med att bygga bort bostadsbristen.

Håll utkik under Våra Bostäder och Nyproduktion på stangastaden.se … hos Stångåstadens över 14 400 bostäder finns en mängd olika alternativ, alla områden har sin egen karaktär, med allt från nyproduktion till äldre våningar med högt i tak. … Stångåstadens vision är att ligga ett steg före – för kunderna, för Linköping, för medarbetarna och för en hållbar framtid.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

15

N Y BYG G E & N Y TÄ N K A N D E

Annelie och Pontus har hittat

hem i Majelden

I Majelden, en kort cykeltur från city, har Stångåstaden hus i fem våningar och 28 nya lägenheter just blivit klara. I slutet av juni flyttade Annelie, Pontus och dottern Stella in i sin alldeles splitternya lägenhet dit de flyttat för att komma närmare jobbet.

TEXT: Felicia Welander FOTO: Satu Knape

Här finns flera lekplatser utanför fönstret, där Stella älskar att vara.

Ovanför soffan hänger grafiska verk med Vadstena, Oskarström och Linköping.

16

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

1

2

3

Här får vi följa familjen från kontraktskrivning till en ny vardag!

1. Tittar till vår lägenhet. Balkongerna är på plats – längtan är större än någonsin.

23 dagar kvar!!

2. Vårt liv i lådor. På onsdag får vi nycklarna!

3. Äntligen. Idag får vi komma in!

4. Är så tacksam att jag får bo där jag bor!

4

K

at t u nge n juli möter oss i dörren tillsammans med en glad Stella, 2 år. Allt doftar fräscht och nytt och ljuset flödar in genom de stora fönstren i vardagsrummet. I slutet av juni flyttade familjen in och de storm­ trivs redan.

Hur har flytten gått?

Det har gått bra. Vi var i Bobutiken och gick grundligt igenom allting och Maria där var till jättebra hjälp. Har vi haft frågor har vi bara kunna dra iväg ett mejl.

Vi fick statusrapporter från bygget och Annelie tog några svängar efter jobbet för att se hur det gick. Sedan var det lite speciellt att flytta med en tvååring, men det har gått bra med hjälp av svärföräld­ rarna med respektive.

Vad gillar ni mest med lägenheten?

Planeringen av lägenheten är det bästa.

Och köket och badrummet för att det är så fint och fräscht. Dessutom har vi flera lekplatser precis utanför fönstret där Stella älskar att vara. Hon har också börjat inskolningen på förskolan som praktiskt nog ligger i bottenvåningen i huset.

Var träffades ni?

Annelie är från Oskarström och jag från Vadstena, berättar Pontus. Vi träffades första gången på en fest 2005 och hade

5

5. Bus på nya förskolan. Hur perfekt är det inte att bo två våningar upp i samma hus?

kontakt fram och tillbaka ett tag. Sedan för tre år sedan började vi prata igen och då skulle Annelie till Kanarieöarna två veckor och tyckte att jag kunde hänga på.

Det gjorde jag och på den vägen är det.

Varför valde ni att bo i Linköping?

Annelie började jobba på Saab så då flyt­ tade vi hit från Vadstena, säger Pontus som jobbar i Mjölby. De där är lite roliga och visar våra städer, fortsätter han och pekar på tavlorna ovanför soffan med grafiska kartor på Vadstena, Oskarström och Linköping.

Hur är området här i Majelden?

Här är det lugnt och skönt och mycket barn. Vi har nära till förskolan och till stan. Vi kan gå backen ner till Hamngatan så är vi där. Stella älskar traktorer och arbetsfordon och är jätteglad att kunna se dem både från balkongen och förskolan nu när de bygger här nere. Det är roligt att se att det byggs så mycket nytt och att Linköping växer och utvecklas.

Har ni hunnit träffa några grannar?

Ja, grannarna här är mycket öppna och trevliga och vi hade ett par grannar över på fika häromdagen. Vi funderar på att ha något mer gemensamt snart.

Stella trivs med sitt nya rum och närheten till förskolan.

Hållbarhet i centrum i Vallastaden Vi är stolta över att vara en av dem som bygger i Vallastaden, en unik stadsdel som växer fram mellan universitetet och Linköpings city och där människor, samspel och hållbarhet står i centrum.

Bland annat på Fredrik Hasselqvists gata 2–8 där det satsas på utsidan likväl som insidan med spännande fasadmaterial och fyra olika inredningskoncept.

Fler nybyggda bostäder hittar du på stangastaden.se

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

17

LETAR DU LOKAL?

Ge plats åt din verksamhet

ETSIT KO LIIKETILOJA?

Har det blivit dags att ta tag i entreprenörsdrömmen? Eller har du kanske redan en befintlig verksamhet som söker en plats att blomstra på?

Inom Stångåstaden hyr vi ut och förvaltar omkring 400 lokaler i varierande storlekar för olika inriktningar. Bland våra kunder finns butiker, kontor, restauranger och föreningslokaler, förskolor, service och vårdboende.

TEXT: Felicia Welander FOTO: Crelle Ekstrand

Kontor med kakelugnar på Stora torget är ett exempel på lokaler för uthyrning.

Här får du 243 kvadrat i 20-talshus med mycket karaktär, öppen spis, kakelugnar, bröstpanel och vackra fönster. Närhet till all tänkbar service mitt i stan.

LETAR DU LOKAL? Vi hjälper dig hitta den bästa lokalen för din verksamhet!

Ulrika Frost 013-20 85 84

18

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

Anneli Stenström 013-20 86 07

Linda Ganbrant 013-20 86 41

¿BUSCA LOCALES COMERCIALES?

FOTO: TOBIAS WIKLUND

TIPS! MISSA INTE NÄSTA NUMMER AV VÄLKOMMEN HEM, DÅ VI TITTAR IN I BO OCH CARINAS NYRENOVERADE LÄGENHET!

Renovering i full gång På Stensättaregatan renoveras Bo och Carinas lägenhet för att få en öppnare planlösning och anpassas till modern standard. Under tiden bor Bo och Carina i en minibostad och väntar med spänning på att få flytta in igen.

Vad är det som ska renoveras?

Vår lägenhet ska totalrenoveras och få ny planlösning. Bland annat ska stammar, el och ventilation bytas. Det görs även en standardhöjning av kök och badrum så att vi får en öppen planlösning och man väljer att flytta badrummet till annan plats och bygga bort genomgångsrum.

Hur bor ni under renoveringen?

Vi bor i en minibostad från och med i fredags då flyttfirman kom och hämtade våra möbler. Det är förstås en omställning att byta från en 5:a till en minibostad

som i yta är ungefär som en större hus­ vagn, men vi har varit inställda på det en längre tid och därför går det ganska bra.

Vad ser ni mest fram emot med renoveringen?

Framförallt att få bo i en väldigt fräsch och fin lägenhet. Köket har varit 50-tals­ standard med låga köksbänkar, så det ska bli skönt att få normal höjd. Vi tror att den nya ventilationen och planlös­ ningen kommer göra lägenheten mer

lättstädad. Det har också varit roligt att få göra egna val i form av bland annat tapeter och vitvaror och på så sätt få sin egen touch. Vi tycker väldigt mycket om vår lägenhet och tror att den kommer bli ännu finare nu efter renoveringen.

”GÖMDA UTRYMMEN” LEDDE TILL HEDERSOMNÄMNANDE Stångåstaden har fått hedersomnämnande i SABOs tävling ”Årets bästa renoveringsprojekt”. Omnämnandet gavs för projektet att omvandla 66 lägenheter till 84 genom att hitta ”gömda utrymmen”.

Besök vår youtube-kanal för mer information om projektet.

Det tillfälliga boendet är förstås en omställning men Bo och Carina ser fram emot att flytta in i nyrenoverat.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

19

VÄ L KO M M E N H E M

Trådlös laddning för dina mobila enheter.

Trippelplatta för trådlös laddning, 649 kr, IKEA.

349 kr, Netonnet.

Ta dig tid.

Timglas, 169 kr, Hilke.

Lunchväska.

39 kr, Lagerhaus.

Nytänkande i din vardag

Fjärrkontroll till dina lampor. Praktisk nyckelring. 129 kr, Clas Ohlson.

ENKLAR E LADDNING AV MOBILE N, SJÄLVVATTNANDE KRUKOR OCH LAMPOR SOM STYRS MED FJÄRRKONTROL L. HÄR INSPIRE RAR VI MED PRODUKTER SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG. INKÖPSTÄLLEN: Hilke, Elon, Linköpings Trädgårdshandel, IKEA, NetOnNet, Lagerhaus, Åhléns, 200m2, Clas Ohlson.

Laddstation för mobiltelefoner i trä, 499 kr, Åhéns.

Massera dina öron!

Lyssna på ljudet av när någon viker en handduk.

Förenkla vardagen!

Självvattnande glasfågel, 75 kr, Linköpings Trädgårdshandel.

Ljudfenomenet ASMR som bland annat finns på Youtube sägs kunna minska stress.

Mille Notti-handduk, från 95 kr, 200 m2.

20

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

Kruka ”Oohh” av återvunnet material. Ett Fair Trade projekt från SRI LANKA. 135 kr, Linköpings Trädgårdshandel.

Robotdammsugare, 3 995 kr, Elon.

SHOT MED MOROT, ÄPPLE & INGEFÄRA INGREDIENSER, 4 SHOTS 4–5 st morötter 2 äpplen 3 cm färsk ingefära Mixa alla ingredienser (eller använd juicecentrifug om du har) med 3 isbitar. Sila juicen och häll upp i små, kalla shotglas!

Gynnar din syn och ditt immunförsvar.

Skördefest i grannskapet Nu är det dags att frossa i nyskördade grönsaker och saftiga frukter. Varför inte stödja bygdens producenter och samtidigt få fräscha varor direkt från jord till bord?

Besök en lokal matmarknad och bjud dina grannar på en hejdundrande höstfest med nybakad äppelpaj!

BESÖK ETT MUSTERI! Har du äpplen över? Besök ett musteri i närheten. Till exempel Brunneby Musteri som ligger cirka 20 minuter från Linköping med bil och har både restaurang och gårdsbutik. De tar emot äpplen fram till slutet av oktober.

För öppettider se brunnebymusteri.se

ÄPPELPAJ MED KANEL PAJSKAL

4 dl vetemjöl 300 g smör 2 msk kallt vatten 1 ägg till pensling strösocker

FYLLNING:

6–8 äpplen 0,5 dl strösocker 2 msk vatten 1 msk malen kanel

GÖR SÅ HÄR: Forma samman mjöl och matfett till en grynig massa. Tillsätt vattnet lite i taget och arbeta snabbt ihop alltsammans till en smidig slät deg.

Platta ut degen, täck den med plastfolie och låt den vila kallt ca 30 minuter.

Sätt ugnen på 200°C. Skala äpplena och skär i små tärningar. Koka upp vattnet i en liten kastrull och lägg i äppeltärningarna.

Koka upp igen och rör ner socker och kanel.

Ta av från värmen.

Dela degen i två delar. Kavla ut den ena som en botten och lägg den i formen. Lägg i fyllningen. Kavla ut den andra degen antingen som ett lock eller som ett rutmönster och lägg över. Tryck till runt kanten och stick några hål i deglocket. Pensla med lätt upp­vispat ägg och strö över lite socker. Grädda pajen mitt i ugnen ca 30 minuter tills den får fin färg.

LOKALPRODUCERAT PÅ MATMARKNADEN Varje höst samlas matproducenter från hela länet på Bondens egen Marknad. Där kan du bland annat handla närproducerade och färska grönsaker och rotsaker.

Kom till Yttre Borggården varje lördag under oktober, klockan 9.30–14.00.

Se visitlinkoping.se för fler marknader.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

21

K A R R I Ä R PÅ S TÅ N GÅ S TA D E N

Irene har jobbat på Stångåstaden – i 43 år!

Irene Gustafson är en uppskattad kollega på Stångåstaden som i maj blev utsedd till kvartalets medarbetare för ”sin förmåga att lyssna, förstå och sätta sig in i saker oavsett område”. Stångåstaden ger hela tiden sina medarbetare möjlighet att utvecklas och växa, berättar Irene som vet vad hon pratar om. Hon har jobbat på företaget i hela 43 år!

När började du på Stångåstaden och hur hittade du hit?

– Jag började 1 februari 1973 när jag flyttade från Skåne till Linköping. Då hade jag hört om ett vikariat i växeln på Stångåstaden på halvtid. Jag ville egentligen jobba med ekonomi, men tänkte att jag kunde ta det så länge.

Vilka andra roller har du haft i företaget?

Jag har hela tiden blivit uppmuntrad att ta nya steg. Jag har jobbat som växeltelefonist, hyresassistent, internutbildare, områdes­ assistent, backoffice, uthyrare, frontoffice, coach, evakueringar vid ombyggnationer, nyproduktion, varit gruppledare för Bocenter, varit uthyrningschef, affärs­ områdeschef, vd-sekreterare, tlllförordnad chef för kundtjänst och nu är jag förvalt­ ningsspecialist. Jag har också varit facklig ordförande i SKTF och ordförande i Stångåstadens idrottsförening.

Du har också varit med om att starta mycket nytt?

Ja, jag var en av de första områdesassisten­ terna på Evastigen i Ljungsbro i mitten av 80-talet! Vi startade tidigt med möblerade lägenheter för företag som Saab med flera.

Köpte in IKEA-möbler och hjälptes åt att skruva ihop dem – och jag satt hemma och sydde gardiner till bostäderna.

Praktikplats?

22

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

Du går i pension inom ett år, vad kommer du ta med dig?

Genom åren har det varit mycket skratt, men också mycket tårar när arbetskamrater gått bort eller blivit sjuka. Men mest skratt har det varit, till både vardag och fest.

Irene Gustafson Hur har Stångåstaden förändras från när du började?

Det har varit roligt att se hur Linköping och Stångåstaden har utvecklats! I början var vi cirka 30 tjänstemän och hade bara kontor på Västra vägen. Vi köpte inga tjänster då, utan gjorde allt själva. I början fanns det inte ens datorer, när vi fick vår första var vi sju stycken som skulle dela på den.

Vad har varit roligast under de här åren?

Att hjälpa kunderna med deras vardag, men också att hjälpa och stötta mina kollegor.

Både som utbildare och som chef. Bland det roligaste är att få lära ut och få lyfta någons starka sidor och få se hur de växer i sin roll.

Det är belöningen för mig.

Jag har hört att du brukar berätta fräckisar ibland…

Sånt tycker jag är roligt. Men så tänkte jag inte förr då tyckte jag att jag gjorde bort mig ordentligt. Jag satt i växeln och skulle ta emot besök. En dag kom en parant man som kom in och sa: – Jag söker direktör Bohlin.

Då ringde jag direktören på interntelefonen och berättade att han hade besök.

– Vem är det? Undrade han och jag frågade mannen vad han hette och jag tyckte att han sa ”Stake”.

– Det är ombudsman Stake, sa jag.

Men det hette han ju inte, han hette Stahre… Det tyckte jag var så pinsamt att jag trodde jag skulle dö.

Men du började aldrig jobba med ekonomi?

– Det lustiga är att nu sitter jag på samma våningsplan som ekonomiavdelningen. Så när jag flyttade in i det nya kontorsrummet tänkte jag tillbaka på när jag var ung och skrattade lite för mig själv: ”Yes, nu har jag äntligen kommit till ekonomiavdelningen!”

Vill du praktisera eller söka jobb på Stångåstaden? Kontakta jobba@stangastaden.se

SPELTIPS

BOKTIPS FRÅN MARIANNE KARLSS ON, STÅNGÅSTADENS OMBYGGNADSKOORDINATOR

ANTA EN UTMANING PÅ LÄNGDEN, BREDDEN OCH HÖJDEN! Klask är en kul utveckling av det gamla hockeyspelet, som passar alla åldrar. Här är det lätt att komma igång och spela. Det gäller att inte släppa in något mål och samtidigt akta sig för de tre vita magneterna. Här gäller det helt enkelt att se till att hålla tungan rätt i munnen och inte göra en ”KLASK”.

Bjud in grannarna på spelkväll – först till 6 poäng vinner. Blir det du?

FILMTIPS

KÄRLEK OCH VÄNSKAP I KOLLEKTIVET

Erik och Anna har en dröm. Tillsammans med dottern Freja startar de ett kollektiv i den finare delen av Köpenhamn. Här får vi delta i husmöten, middagar och fester och följa vänskap, kärlek och sammanhållning tills en dag en svår kärleksaffär blir kollektivets sista, stora prövning.

Inspirerad? Missa inte vår artikel om Stångåstadens kollektivhus Stolplyckan på sidan 10–11.

MARIE HERMANSON ”MANNEN UNDER TRAPPAN” När jag läste den här boken under sommaren kom jag osökt att tänka på alla våra renoveringar som pågår i Stångåstadens fastigheter. Dessbättre tror jag inte att vi har någon ”Man under trappan” i våra renoverade fastigheteter.

Boken handlar om en familj som flyttar in i ett renoveringsobjekt och oväntade händelser sker. Det handlar om en familj som är överlyckliga över sitt hus, men på köpet fått en man som bor under trappan.

Men finns han?

Boken innehåller verkligen spänning och frågor hela tiden. Vem är det som egentligen som är galen, Fredrik eller omgivningen?

Att inte veta när boken tar slut, är spännande, då får läsaren skapa sig en egen sanning.

En kittlande och lite skrämmande bok.

Det är lätt att tänka sig in i hur galet livet faktiskt kan vara.

Vad är galenskap och vad är verklighet?

❦ VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

23

Parasport värnar om idrottens möjligheter Parasport Östergötland har som grundtanke att det inte ska vara konstigare för de med funktionsnedsättning att sporta, än för någon annan. Det vet Mattias Sköld, konsulent som nyligen har avslutat ett lyckat Stångålopp.

M

attias hamnade själv i rullstol i vuxen ålder på grund av sjukdom och började då med sittande bordtennis. Det gjorde att han upptäckte att det gick bra att sporta, trots rullstolen. Med en bakgrund som sjuk­ gymnast var steget sedan inte långt till att tacka ja till att få fortsätta arbeta med idrott och hälsa på Parasport Östergötland.

Stångåloppet är ett perfekt tillfälle där vi kan vara ute och inspirera fler till rörelse och gemenskap.

Stångåloppet utmanar I augusti hölls det återkommande, årliga Stångåloppet av Parasport i samarbete med Stångåstaden. Under Stadsfesten hade vi prova-på-dagar för att visa att idrotten är

24

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

Viktigt att våga prova – Vissa av våra grenar är inte så kända och därför måste vi vara ute aktivt och visa upp oss, fortsätter Mattias. Det räcker inte med att sätta upp lappar på affären. Där är Stångåloppet ett utmärkt tillfälle för oss att få andra att utmana sig själva. Stångåstaden har varit ett värdefullt stöd i det arbetet.

BAKGRUNDSFAKTA Parasport Östergötland är ett specialidrottsförbund som värnar om idrottens möjligheter för alla – oavsett förutsättningar. I Parasport tävlar medlemmar med rörelsenedsättning, utvecklingsstörning eller synskada (inklusive underkategorier). Parasport är också ett riksidrottsförbund med arton egna idrotter och samarbete med ytterligare 18 specialidrottsförbund integrerade i det egna förbundets verksamhet.

Riksorganisationen Parasport ansvarar också och leder Special Olympics-verksamheten i Sverige.

FOTO: CRELLE EKSTRAND

Arton egna idrotter Parasport har samma idé och uppbyggnad som övriga förbund – skillnaden är att de har arton egna idrotter som de adminis­ trerar själva. Däribland finns allt ifrån fot­ boll, bordtennis och friidrott, men också kälkhockey, mattcurling, elhockey, rull­ stolsdans och mer anpassade sporter. Para­ sports största mål är att hjälpa förening­ arna att rekrytera fler ledare och aktiva.

en möjlig sysselsättning för alla. Där hjälper Stångåstaden oss inte bara ekonomiskt så att vi kan genomföra loppet, utan de sprider också information genom att dela ut utskick till kunderna och bjuda dem på deltagaravgiften. Stångåstaden har dessutom varit engagerade i tälten med giveaways och hjälpt oss att få dit idrottsprofiler från Linköping.

Testpatrullen provar: VIDINGSJÖ UTEGYM

LENA 5 av 5 lejon ”Alla saker är inte för mig, men det som finns är bra.”

”Här finns något för alla” Att träna utomhus är extra härligt, särskilt soliga höstdagar. I Vidingsjö finns ett nybyggt, miljövänligt utegym, som gör det ännu enklare att kombinera löprundan med balans- och styrketräning.

TEXT: Felicia Welander FOTO: Satu Knape

JOCKE 4,5 av 5 lejon ”Skulle vara bra med skyltar, men gillar att det finns en lekpark bredvid.”

MARIA 5 av 5 lejon ”Jag ger högsta betyg.”

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

25

EVENTKALENDE R Några datum att hålla extra utkik efter i höst: 1–2 OKTOBER Höstmarknad och spökvisning på Ljungs slott 5–9 OKTOBER Cirkus Cirkör, Limits på Stora teatern 7–9 OKTOBER Orup på Saab Arena

Petter fanns på plats och höjde stämningen!

Stadsfesten

23–28 AUGUSTI I LINKÖPING FOTO: Crelle Ekstrand

26

VÄ LKOM M EN H E M N R. 3 2016

5 NOVEMBER Tubecon Tour – Sveriges största YouTube-turné på Linköpings Arena 12 NOVEMBER Elton John på Saab Arena För mer information se arrangör eller gå in på visitlinkoping.se

BARN sidan : )

Färglägg

Fiffiga pyssel och klurigheter.

Gotcha!

Pärla en egen Pokemon-boll!

Jag Läser – Träna enkel läsförståelse Appen innehåller sex typer av övningar som testar om man förstått det man läst, exempelvis genom att man får läsa ett påstående och sedan svara sant/falskt.

Ta en bild på det du pysslar med och skicka till foretaget@stangastaden.se

Gissa gåtan.

Bara jag själv kan säga vem jag är?

Svar. Tungan

Kluriga appar för ettagluttare och andra nyfikna skolstartare

VAD PYSSLAR DU MED?

En polis hade en bror, men brodern hade inte någon bror. Hur kommer det sig?

Svar. Polisen var en kvinna

Ett ägg behöver tio minuter för att bli hårdkokt. Hur lång tid tar det att hårdkoka tre ägg?

Svar. Tio minuter

Anns Flashcards – träna arbetsminnet I den här appen tränar spelaren sitt minne och det finns flera svårighetsgrader att välja på.

Har hatt och fot men saknar huvud och sko?

Svar. Svampen

Går från hus till hus men kommer aldrig in?

Svar. Vägen

King of Math Junior Här färdighetstränar man många moment inom matematiken.

VÄ LKOM M EN H E M N R. 2 3 2016

27

ETT URBANT DRÖMLÄGE

ÖVRE VASASTADEN / NYPRODUKTION

I det gamla industrikvarteret vid Östgötagatan och Sveagatan i Övre Vasastaden bygger Stångåstaden 300 lägenheter med hyresrätt i storlekarna 1–5 rum och kök, tillsammans med kommersiella lokaler i markplan.

Med Norrskenet skapar vi ett urbant, bekvämt boende för dig som vill leva nära stadens puls. Utanför dörren växer en ny stadsdel fram, med torg, butiker, caféer och restauranger.

Innergården blir en lummig oas mitt i stan. Med både city och resecentrum runt hörnet har du nära till det mesta – ett riktigt drömläge. Är du nyfiken på Norrskenet?

Läs mer på stangastaden.se

stangastaden.se