Välkommen Hem nr 3 2020

VÄ L K O M M E N

ETT MAGASIN FRÅN STÅNGÅSTADEN

Framtidens smartare hem Här bygger Stångåstaden Att bo i Gamla Linköping

Kims nya må l – sätta ungdomar i rörelse

NR 3 • 2020

Ett år då vi fått ställa om

V

dessutom lägga ännu större fokus på hållbara i gå r e n a n nor lu n da julhelg till mötes lösningar, både när vi bygger, förvaltar och bor. efter vad som varit ett speciellt år på många Men hur ser då framtidens boende ut? Och vad sätt. Corona har satt sin prägel på året och finns det för smarta lösningar framme redan idag? påverkat oss alla. På Stångåstaden tillhandahåller vi Det kan du läsa mer om i det här numret av hem till ungefär var femte Linköpingsbo. Det Välkommen Hem. Du kan också läsa mer om vår betyder att vi, tillsammans med våra entreprenörer, unika miljö i Gamla Linköping som vårt varje dag ska säkerställa att ni får den service dotterbolag Kulturfastigheter äger och ni ska ha, det kan handla om hjälp med förvaltar. Förutom att lära dig mer om reparationer eller att få nycklarna till områdets historia får du en inblick i sitt nya hem. Givetvis har det varit hur det är att bo där och du får utmanande att säkerställa detta också träffa Wärdshusets nya under ett år då vi samtidigt har krögare. tvingats tillämpa distansering.

Vi får också möjlighet att Vi har, precis som alla andra, träffa Nader som vi glädjande fått ställa in vissa saker helt nog kunnat hjälpa att hitta ett men vårt största fokus har legat jobb. Vi arbetar mycket med på att ställa om och hitta nya olika typer av sysselsättnings­ lösningar för att kunna fortsätta åtgärder för att hjälpa Linköpings­erbjuda er hög service och jobba bor att komma in på arbetsmark­ för trygga och trivsamma områden.

F n r naden.

Varför? För att det går helt Bostadsbranschen är mitt inne i en ed e rik tad s å Törn i linje med vårt uppdrag att utveckla stor omställning. I takt med teknikens qvist, VD, AB Stång Lin­köping. Att fler Linköpingsbor kan snabba utveckling blir våra hem alltmer försörja sig själva skapar i slutändan tryggare och uppkopplade och vi jagar ständigt lösningar som trivsam­mare bostadsområden, något Stångåstaden kan ge oss en enklare, smidigare och mer hållbar jobbar hårt för på många olika sätt. vardag. Vi är övertygade om att ni som kunder kommer att ha helt andra förväntningar på oss i Med det får jag önska er alla en riktigt framtiden. Fler tjänster och en annan typ av service skön och vilsam julhelg! kommer att integreras i boendet. Vi behöver

KONTAKTA OSS

Kundtjänst: 013-10 02 84 mån–fre 07–17 Du kan även chatta med kundtjänst och göra din felan­mälan på stangastaden.se eller i Stångåstadens boendeapp som du kan ladda ner från App Store eller Google Play.

VÄLKOMMEN HEM Tipsa oss gärna vad du vill läsa om.

Hör av dig till oss!

Lyssna på Välkommen hem: Du som är kund kan få Välkommen hem inläst på cd utan kostnad.

Fotograf omslag: Satu Knape

Stångåstadsjouren: VI KLIMATKOMPENSERAR Vi är stolta över att Välkommen Hem är en klimatneutral trycksak som genom kompensering av både papper och distribution får använda Tricorona-märket.

013-14 84 44 mån–fre efter klockan 17 samt helger, vid akuta fel eller störningar.

Ansvarig utgivare: Heidi Berger

Adress: AB Stångåstaden Box 3300 580 03 Linköping Tel 013-20 85 00 E-post: foretaget@stangastaden.se Webbplats: stangastaden.se

Redaktion och produktion: Chimney Tryck: Larsson Offsettryck

Jag blir inte längre arg när vi förlorar utan kan se en match för underhållningen nu.

4

INNEHÅLL DECEMBER 2020 4 MÅLVAKTEN SOM LEDER NY UNGDOMSSATSNING

10

Följ med hem till Kim Martin Hasson.

8 KORT & GOTT Brandsäkerhetstips och ny podd.

10 TEMA: SMARTA HEM För en smidig och mer hållbar vardag.

14 NY SATSNING PÅ SENIORER Fler ska kunna bo kvar hemma längre.

16 KARTA: SÅ UTVECKLAS LINKÖPING Här är de planerade nya projekten.

18

18 KONST PÅ VÄGG Artscape sätter färg på Linköping.

20 TRYGGHETSVÄRDARNA PÅ VÅRA GATOR I Ryd Centrum vandrar Nafisa på kvällarna.

22 STÅNGÅSTADEN SOM MATCHMAKER Nader fick jobb genom Linkstep.

24 NYTT LIV I WÄRDSHUSET Vi hälsar på hos nya ägaren.

26

26 50 ÅR I GAMLA LINKÖPING Familjen Fagerstedt flyttade med banken.

Vi har verkligen ­tajmat in Kingsley rätt i tiden. Vi lever i vår egen lilla bubbla här hemma.

4

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

PRO FI L EN

Vä lko m

me

n in t

tin ill Kim Mar

Ha

ss o

n

Hockeystjärnan som tagit ledigt från isen Hockeyn har tagit målvakten Kim Martin Hasson runt hela världen. Nu har hon landat i Skeda söder om Linköping, även om hon vid intervjun fortfarande väntar på en gräsmatta.

– Vi trivs väldigt bra i Linköping. Jag har bott här i åtta år nu, men de första åren såg jag bara ishallen, säger hon.

TEXT: Rickard Lindholm FOTO: Satu Knape

M

ånga känner igen Kim Martin Hasson från OS i Turin 2006, när Sverige chockade en hel hockeyvärld genom att slå USA i semi­ finalen. Tidigare hade inget annat land än Kanada lyckats med den bedriften och alla var övertygade om att de två finaste valörerna på medaljer skulle hamna i Nordamerika. Till slut blev det ett svenskt silver efter att Kanada lyckades vinna i finalen.

Andra känner igen Kim Martin Has­ son från SVT:s ”Mästarnas mästare” 2019 där hon tävlade mot kända sport­ profiler som Henrik Larsson, Carolina Klüft och Anders Södergren. I den täv­ lingen slutade hon trea.

I Linköping var hon länge självklar mellan stolparna i Linköping Hockey Club, LHC, och senare blev hon klub­ bens sportchef, men just nu har hon

ledigt från hockeyn och är hemma med sju månader gamla Kingsley och fyra­ åriga Rielly.

– Vi har verkligen tajmat in Kingsley rätt i tiden. Vi lever i vår egen lilla bubbla här hemma och märker inte av coronan så mycket. Men jag vet att det drabbar idrotten och kulturen väldigt svårt. Om det här fortsätter som det gör kommer många aktörer att försvinna, säger Kim Martin Hasson.

Nyinflyttad i villa

Kim Martin Hasson och hennes man Jay Hasson bodde länge i Lambohov. Men när de väntade sitt andra barn började radhuset att kännas lite för litet, varpå de i stället började leta hus utanför Linköp­ ing. Valet föll till slut på en tomt i Skeda där de byggt en villa. För bara tre veckor sedan kunde de flytta in och trots den

VÄ LKOM M EN H E M •3 • 2020

5

Kim Martin Hasson och Kingsley i det nya öppna köket.

korta tiden känns huset redan inbott – om man inte tittar ut och ser jorden där gräsmattan kanske ska rullas till helgen.

– Min man är från en mindre stad i Kanada så vi var väldigt sugna på att bo i hus och för oss betydde det att vi måste ut på landet för att ha råd. Sedan känns det väldigt bra här med bara 16 minuter in till stan.

Arbetar med ungdomar

Innan föräldraledigheten jobbade hon med LHC:s CSR, Corporate Social Re­ sponsibility, kan översättas med samhälls­ projekt och är ett sätt för klubben att påverka samhället i en positiv riktning som inte behöver ha med idrott att göra.

Här finns ett samarbete med Stångåstaden under projektet Tillsammans som syftar till att få fler barn och ungdomar att träna och må bra genom rörelse. Varje år bru­ kar de tillsammans anordna LHC Stån­ gåstadens Outdoor Hockey School för ungdomar, där spelare från laget är med och tränar och pratar om saker som kam­ ratskap, fair play och moral. Ett annat exempel på Stångåstadens och LHC:s samarbete är Team 1217. Det är en klubb där medlemmarna får gå gratis på alla LHC:s matcher förutsatt att de förbinder sig till att avstå från alkohol och droger under hela året.

– Tyvärr försvårar coronan mycket av vårt CSR-arbete just nu. Jag är mamma­ ledig till sommaren, sedan hoppas jag kunna sätta igång att bygga upp allt igen och snart vara ute i skolorna och prata.

Vi har mycket diskussioner med Stångå­ staden om framtida projekt.

Egen akademi

Även om Kim Martin Hasson i dag inte är engagerad i den sportsliga verksam­ heten i LHC, betyder det inte att hon helt har släppt kontakten med hockeyn. Ge­ nom Kim Martin Goalie Academy tar hon emot och tränar målvaktstalanger.

– Jag kommer från en familj av mål­ vaktstränare. Min pappa var målvakts­ tränare och min bror tränar målvakterna i Frölundas herrlag, säger hon. Även om mycket av målvaktsspelet handlar om att placera sig rätt och att ha

6

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

snabba reflexer, vill hon också lyfta den mentala biten.

– Det pratas mycket om talang, men du kan vara extremt duktig och sakna den mentala styrkan. Då får du svårt att lyckas i de stora matcherna. Jag hade länge en ganska enkel resa och då var det lätt att hantera pressen. Det var först när det började gå sämre runt 2008 som jag tappade lite självförtroende. Då fick jag jobba med den biten, säger hon.

Lugnare träning nu

För tillfället är mycket av hockeylivet förpackat i olika flyttkartonger. På frågan om hon har sin OS-silvermedalj hemma

Vi har mycket diskussioner med Stångåstaden om framtida projekt. blir hon lite osäker på var den ligger någonstans. Även hockeyutrustningen ligger i en sportbag.

– Det luktar inte kardemumma direkt, säger hon och plockar fram en hjälm och handske för att ta en bild. Även om träningen prioriterats ner på

KI M MA RTIN HA SS ON Ålder: 34 år.

Familj: Mannen Jay H ­ asson och barnen Rielly och Kingsley.

Gör: Arbetar med ­Linköpings HC:s CSR-arbete.

Bor: Skeda.

Gör på fritiden: Spelar golf, lägger pussel och ­tittar på film och tv-serier.

grund av barn och flytt, ligger det ändå hantlar gömda under trappan och annan träningsutrustning tittar fram bland flyttlådor i gästrummet. Målet är att bygga ett gym ute i garaget.

– Jag tycker det är skönt att träna och hålla igång. Men det var ett tag sedan jag körde en riktig ”spyträning”. Jag ser fram emot när gymmet är klart så att jag kan träna lugnt.

Populärt tv-program

I och med sin medverkan i ”Mästarnas mästare” har Kim Martin Hasson blivit något av en kändis. När hon är ute och pratar i skolor är det främst från

tv-programmet ungdomarna känner igen henne. Därför kan vi inte avsluta inter­ vjun utan att få lite skvaller om hur in­ spelningen var.

– För det första var det väldigt ärofyllt att få vara med tillsammans med alla legen­ darer. Sedan var det lite jobbigt och stres­ sande att tävla och prestera igen, säger hon.

I slutändan gick det väldigt bra i täv­ lingen, men det är inte det som hon främst lyfter i efterhand.

– Det var väldigt intensivt. Vi filmade i princip från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen. Jag vet inte om det framgick i tv men vi hade väldigt kul tillsammans. Det var jättetrevligt att

träffa alla och direkt efter programmet hade vi ganska mycket kontakt.

Oklar framtid

Vad som händer i framtiden är inte helt hugget i sten. Just nu ligger Kim Martin Hassons fokus på familjen och pandemin orsakar många frågetecken inför fram­ tiden, men troligen kommer planerna på något sätt att innehålla både puck och is.

– Tack vare barnen har min vinnar­ skalle släppt lite. Jag blir inte längre arg när vi förlorar utan kan se en match för underhållningen nu. Jag trivs väldigt bra i LHC och hoppas att vi kan fortsätta med CSR-projekten, säger Kim Martin Hasson.

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

7

KORT & GOTT från Stångåstaden STÅNGÅSTADEN

startar podd!

Så jobbar Stångåstaden med snöröjningen

Stångåstadens nya podd, Smarta Hem-podden, handlar om fram­ tidens bostäder och vilka lösningar vi kommer att ha i hemmen. I varje avsnitt lyfts ett ämne, som digitala lås eller energioptimering, och ­intervjuer med branschledande experter blandas med studiosnack.

Podden leds av Malin Hansdotter och Robert Bäckström, som båda jobbar på Stångåstaden.

Finns där poddar finns.

När det nu blir kallare och snön kan börja falla blir snöskottningen viktig. Stångåstaden har en tydlig plan när det kommer till snöfall.

Snöröjning på gångytor (exempelvis gångbanor och entréer) påbörjas när snö­ djupet är 3 cm.

Prioriterade platser som till ­exempel utanför servicehus och köpcentrum, snöröjs och halkbekämpas först.

8

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

Alla övriga ytor ska vara snöröjda och halkbekämpade senast 12 timmar (under ordinarie arbetstid) efter att gränsen för snöröjning uppnåtts.

Snöröjning och halkbekämpning utförs normalt mellan kl 06.00– 23.00. Vid extrema förhållanden kan det ibland ­vara nödvändigt att köra även vid andra tidpunkter.

Som hyresgäst är du ansvarig för att skotta din egen parkeringsplats och om du bor i markplan, den mark som hör till lägenheten. Tänk på att ta det försiktigt när halkan och snön kommer!

LINKÖPING NÄST BÄST FÖR CYKLISTER Linköping har utsetts till Sveriges näst bästa cykelstad 2020 – bara Uppsala är bättre. C ­ ykelfrämjandet går varje år igenom, mäter och jämför olika kommuners insatser för cyklister under föregående år. Framför allt är det investeringarna i ny infrastruktur som gett den fina placeringen. ­Senast Linköping deltog i granskningen var 2015, då de kom på 30:e plats.

Så blir vi mer brandsäkra

SÅ HJÄLPER DU FÅGLARNA

Linköping har under året drabbats av två större bränder och för att minska brandrisken är det viktigt att alla hjälps åt och tar ansvar. Här är tre tips för att göra Linköping mer brandsäkert.

UTAN ATT LOCKA RÅTTORNA Under vintern är det många småfåglar som har svårt att hitta mat. Är du en av de som vill hjälpa till att mata fåglarna är det mycket positivt, men gör det inte från uteplatsen, balkongen eller fönstret. Risken är att maten i så fall drar till sig råttor. Mata fåglarna på avstånd från ditt boende i stället.

1. Släck ljusen Snart är det jul och levande ljus blir vanliga i allt fler hem. Glöm ­bara inte bort att släcka ljusen om ni lämnar rummet.

Vad vill du läsa om?

Har du en spännande granne eller något du vill att vi ska skriva om i nästa nummer?

Kontakta din områdesansvarig för att tipsa.

2. Håll koll på spisen

Bakom kulisserna

på Stångåstaden

Är du nyfiken på hur det är att arbeta på Stångå­ staden? På hemsidan ”Livet på Stångis” får du en inblick i hur vardagen ser ut och vilka värderingar och engagemang företaget har. Du kan se bilder från olika aktiviteter och filmer från arbetsplatsen.

En perfekt start för dig som funderar på en karriär hos Stångåstaden.

Läs mer: livet.stangastaden.se

När det börjar brinna i hemmet startar branden oftast i köket och risken är störst när du lagar mat. Glöm inga plattor på och se till att ha rent runt spisen för att vara säker.

3. Brandvarnare Se till att ha minst en brandvarnare hemma och kontrollera att den ­fungerar. Kom ihåg att du kan behöva byta batterier.

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

9

T E M A SM A RTA H E M

Framtidens smarta boende

Utvecklingen går snabbt framåt när det kommer till våra boenden. I det här numret tittar vi närmare på framtidens smarta hem. Vi fokuserar inte bara på tekniken utan på hur vi kan leva hållbart och få en så enkel och smidig vardag som möjligt.

TEXT: Lina Zommorodi ILLUSTRATION: Josephine Skapare

En väg till hållbarhet Hur vi bor och lever är viktiga pusselbitar i det smarta samhället. Vi tittar närmare på hur fastigheter och bostäder kan bli smartare och samtidigt mer hållbara.

Smarta hem handlar till stor del om tekniska lösningar som på olika sätt utformas för att hjälpa till i vardagen genom till exempel automatisering eller röststyrning. När man pratar om smarta fastigheter handlar det om innovativa lösningar som bidrar till energieffektivis­ ering, energistyrning och digitalisering av funktioner.

– Smarta fastigheter behövs för att vi ska kunna hushålla med resurser. Det är i

10

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

grunden vanliga hus, men fungerar mer resurseffektivt. Smarta fastigheter tar hänsyn till hur värme, kyla och ventila­ tion används och fördelas på ett smart och noggrant sätt. På så sätt krävs mind­ re energi för samma sak, säger Fredrik Karlsson, energistrateg på Sweco.

Redan i dag har svenska hus i regel bra, välisolerade väggar och fönster samt bra ventilation. Men i övrigt har få föränd­ ring­ar skett inom fastighetsmarknaden sedan början av 1990-talet. Nu börjar vi dock se hur bostadsbolag tar nästa steg i utvecklingen för smartare hem.

Ebbepark i bräschen

I området Ebbepark byggs just nu 750 lägenheter och 75 000 kvadratmeter kommersiella lokaler och skola. Här är

flera smarta energisparande lösningar samlade. Bakom satsningen står fastig­ hets­bolagen Stångåstaden, Sankt Kors och Lejonfastigheter.

– Ebbepark har tre ledord: share, care och dare. Området ska vara en förebild vad gäller att våga prova nya lösningar och vi sätter hållbara värden – såsom energibesparing – högt. Och share, eller delning, är en grundbult, säger Robert Bäckström, projektledare nyproduktion på Stångåstaden.

Hela Ebbepark kommer nämligen att ha ett övergripande styrsystem för energi­ flöden som styr alla fastigheter. Målet är att en artificiell intelligens kommer att optimera flödena och ta hänsyn till hur till exempel utomhustemperatur påverk­ ar inomhus­temperaturer. Det leder till

bättre och jämnare inomhusklimat.

Systemet kommer också hjälpa till att spara energi genom att se vilka fastig­ heter som används vilka tider och där­ med kunna dela och fördela energi mer effektivt mellan dem. Det bidrar till en energisparande effekt på mellan 10–20 procent.

– Byggnader med olika funktioner har olika behov av värme vid olika tidpunkter.

Till exempel behövs mycket värme för varmvatten i bostadsfastigheter på ­mor­ go­n­en, medan affärsverksamheter inte används då. Därför kan man styra om energin till de delar som behöver värme vid en viss tid, medan andra inte behöver

lika mycket värme. Resultatet blir att man använder mindre energi och kan göra bättre bränsleval till mindre miljöp­å­ verkan, säger Fredrik Karlsson, som arbetar med energifrågor i Ebbepark.

Geolager sparar energi

En annan smart lösning är geolagret med 40 borrhål djupt ner i berget under några av byggnaderna. De förser fastigheterna med kyla under sommaren och värme under vintern. De fungerar som ett energi­kretslopp där överskotts- och spillenergi lagras i berget och återvinns där det finns behov beroende på årstid.

– Vi sparar överskottsvärme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren och slipper köpa energi. I stället delar vi mellan verksam­ hets­lokaler och bostäder och utnyttjar varandras behov och överkapacitet, säger Robert Bäckström.

Inredning och material

som gör skillnad

Att bo i ett smart hem kan inkludera både teknik och mjuka värden, sådant som man fixar själv – och sådant man får på köpet i bo­ staden. Gemensamt är att det handlar om lösningar som förenklar i vardagen.

Ett smart hem handlar mycket om teknik, men också om hur vi på olika sätt kan leva hållbart och förenkla vår vardag. Här kommer smart inredning in som ett växande område. Till exempel finns lampor som också fungerar som högtalare – och gardiner som använder energin från dagsljus för att rena inomhus­luften.

Men smart inredning handlar också om att inreda hållbart.

– Inredning ska inte bara ska vara snygg, utan den ska bidra till en enklare och smidigare vardag, säger Mia Karlén, inredare på Ikea.

För att visa på de här lösningarna har IKEA i samarbete med Stångåstaden inrett en visningslägenhet i Ebbepark.

Mycket förvaring, möbler med flera funktioner liksom att använda material såsom trä, bambu och ull är hållbara ingredienser som visas upp. På Stångåstadens hemsida går det att gå på en digital visning av lägenheten.

– Att inreda hållbart handlar om att tänka långsiktigt.

Det är bättre att välja klassiska möbler som man inte tröttnar på, som är flexibla och som man kan förändra genom att sätta sin egen prägel på dem, säger Mia Karlén.

energisparande effekt. Det finns till exempel teknik som kan hjälpa oss att se när det är mest fördelaktigt att sätta igång exempelvis tvättmaskinen för att spara energi och pengar. Genom att styra sin elanvändning kan vi på individnivå göra smartare val som leder till hållbarhet på samhällsnivå.

En smart lösning kan också handla om att slippa kolla allt ifrån elskåp till vattenmätare för att se sin förbrukning.

En sådan lösning där avläsning sker automatiskt kommer att finnas i Ebbepark där hyresgäster sedan kommer att kunna få sin energiförbrukning visualiserad.

– Det är viktigt att varje hyresgäst och individ förstår sin del i förbrukning.

Därför har vi gjort det möjligt för hyresgäster att visuellt se energiflöden genom mätpunkter i systemet. Vi kan visa hur mycket solenergi som vi producerar, när vi tar upp värme från geolagret, och hur mycket energi som varje lägenhet gör av med. Det ska kunna inspirera till att ändra eller uppmuntra våra levnadssätt, säger Robert Bäckström, projektledare nyproduktion på Stångåstaden.

Visualiserad förbrukning

I begreppet smart bostad ingår också tanken om att saker ska sköta sig själv, ofta med en

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

11

hem

Ett uppkopplat

Familjen Freiholtz Jern styr det mesta i hemmet med mobi­ len eller rösten. De har gjort sitt hem smartare – och fått ett enklare liv på köpet. Lösningarna sparar både pengar och på miljön.

På utsidan ser huset ut som vilket annat hus som helst på gatan, men få vet att på insidan är det ett av Sveriges smartaste hem. Hemma hos familjen Freiholtz Jern strax utanför Linköping går rullgardiner­ na upp automatiskt när lamporna tänds på morgonen. De kan röststyra lampor och tv. Värmen styrs smart, liksom hur elbilen laddar.

– Ett smart hem handlar om att det finns lösningar som underlättar vardagen, snarare än att man har fyllt sitt hem med teknik. Smarta hem-lösningar gör livet mer bekvämt samtidigt som det ger möjlighet att spara energi, säger Erik Freiholtz Jern.

Skapar medvetenhet

Allt eftersom smarta hem-produkter har blivit enklare och smartare har de också blivit allt mer populära. Och precis som komma ihåg det, säger han. hos familjen Freiholtz Jern går vi mot att I familjens surfplatta samlas sedan all tekniken finns med i bakgrunden utan information om hemmets olika att man varken behöver tänka på produkter och de kan se hur den eller interagera med den. mycket energi som går åt.

– Lampor stänger av sig – Det skapar en medveten­själva och huset går het om att allt vi använder automatiskt ner i kostar energi och pengar. Det energisparläge om det inte gör också att man börjar har varit någon i huset på tänka på hur man använder tolv timmar. Sådana lösningar Er ik n Freiholtz Jer vissa produkter för att sänka sin gör att det blir en minskad energiförbrukning och när man an­ energikonsumtion, och vi slipper vänder dem för att sänka sin elkostnad.

Inte krångligt

Ett smart hem handlar om att det finns lösningar som underlättar vardagen, snarare än att man har fyllt sitt hem med teknik.

ERIK FREIHOLTZ JERN

12

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

Erik Freiholtz Jern tipsar om att en bra och billig start för att göra sitt hem smart­are kan vara att byta ut lampor till smart belysning. Det finns i dag färdiga system som är enkla att börja med.

– Just användarvänligheten är något som har förbättrats otroligt mycket bara de senaste fem åren. I dag kan vem som helst, med ytterst liten ansträngning, göra delar av sitt hem smart utan att ringa in en elektriker för att komma igång, säger han.

Nyfiken på mer om Eriks smarta hem?

Lyssna på Smar ta Hem- podden där han berät tar mer!

Finns där poddar finns.

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

13

I NS PI R AT I O N

Så ska digitala tjänster stötta seniorerna Befolkningen blir allt äldre och många seniorer vill bo kvar hemma längre med visst stöd. Ett nytt projekt tittar på om smarta hem och digitala tjänster kan vara en del av lösningen.

– Vi vill utveckla vårt seniorkoncept vidare för att bli ännu mer anpassat utifrån förväntningarna som finns på marknaden, säger Maria Erkers, chef för förvaltningsutveckling på Stångåstaden.

TEXT: Rickard Lindholm FOTO: Stångåstaden

”Enkelt och tryggt hemma” är namnet på ett nytt samverkansprojekt med syftet att stödja Linköpings seniora invånare. Må­ let är att fler ska kunna bo kvar hemma längre utan att tryggheten försämras. För att lyckas med det har projektet i ett tidigt skede frågat målgruppen vad de vill att projektet fokuserar på.

– Vi använde oss av fokusgrupper som beskrev ett antal problem i hemmiljön eller situationer i samhället. Det kunde handla om allt från digital förmåga till ofrivillig ensamhet eller hur väl lägenhe­ ten är anpassad efter de boendes behov, säger John Fristedt, verksamhetsstrateg på Linköpings kommun.

Socialt viktigt

Till slut kunde önskemålen kokas ner till fyra fokusområden: socialt, hälsa, hemmiljö och navigera i samhället. Inom varje fokusområde finns en rad utmaningar som smarta hem-tjänster skulle kunna lösa. Till exempel upplever många seniorer en ofrivillig ensamhet.

14

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

För seniorerna hos Stångåstaden anordnas en rad olika aktiviteter. Här en ”prova på golf”-dag då de som inte spelat innan fick öva med instruktörer ­samtidigt som de andra kunde gå en runda.

Digitala lösningar för bild- och ljud­ samtal kan här spela en avgörande roll för att skapa ett rikare socialt liv. Det kan också handla om att installera fallsensorer som upptäcker om en olycka skulle ske eller att öka kunskapen om digitala hjälpmedel som surfplatta och internet.

– Ett annat exempel, där hyresgästen skulle kunna uppleva ökad trygghet hemma, är att upptäcka avvikelser. Om en person brukar slå på kaffebrygga­ ren vid klockan åtta på morgonen varje dag, kan en närstående få ett meddelande om det inte skulle ske en dag. Om tiderna plötsligt skulle avvika kanske de vill slå en signal och se att allt är bra, men det beror helt på vilken information den boende vill dela med sig av och till vem, säger John Fristedt.

Anordnar aktiviteter

För Stångåstaden, som deltar i samverkansprojektet, är de äldre en viktig målgrupp. Redan i dag satsar de mycket på sina uppskattade boenden 55+ och 70+, där siffrorna representerar åldern på när man kan söka en lägenhet. Lägenheter­ na för 70+ är tillgänglighets­ anpassade på ett annat sätt än vanliga lägenheter och varje boende har övernattningsmöjlig­ heter för gäster. Något som är unikt är att Stångåstaden genom senioransvariga också anordnar en rad aktiviteter.

– Alla önskar känna sig trygga i sina boenden och för seniorer är en del av det att känna sina grannar och kunna göra gemensamma saker tillsammans med sina grannar, säger Maria Erkers.

Ställde snabbt om

Under coronapandemin har många ställt in sina aktiviteter, men för 55+ och 70+

Om en person brukar slå på kaffe­ bryggaren vid klockan åtta på morgonen varje dag, kan en närstående få ett meddelande om det inte skulle ske en dag.

boendena har det i stället handlat om att göra om och anpassa aktiviteterna för att göra dem säkrare.

– Våra senioransvariga Lena och ­Bettan ställde om otroligt snabbt och har haft en mängd aktiviteter utomhus som följer myndigheternas rekommendatio­ ner, säger Maria Erkers.

Inom projektet ”Enkelt och tryggt hemma” håller Stångåstaden på att utrus­ ta testlägenheter för att prova de lösning­ ar som projektet tittar på. I nästa steg är målet att några intresserade seniorer ska få en möjlighet att testa lösningar som förenklar vardagen och gör det lättare att bo kvar hemma. För att lyckas med en satsning som ”Enkelt och tryggt hemma” är samverkan mellan olika aktörer a och o. Förutom Linköpingsborna som hjälpt till att beskriva problemen, är aktörer som Linköpings kommun, forskningsin­ stitutet Rise, Stångåstaden, Sveriges kom­ muner och regioner, Utsikt Bredband och olika privata företag involverade.

– Jag tror att det viktigaste vi har lyckats med är att få ihop parterna. För mig är det att skapa den smarta staden Linköping, säger John Fristedt.

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

15

Idag r bo ungefär var femte Linköpingsbo hos Stångåstaden.

16

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

Här utvecklar vi Linköping Allt fler vill leva och bo i Linköping. I takt med att staden växer behövs nya bostäder. Stångåstaden bygger nytt på flera platser, samtidigt som befintliga bostäder utvecklas och förbättras.

ILLUSTRATION: Josephine Skapare

Syftet med att bygga nytt är att utveckla staden – och bidra till att bygga bort bostadsbristen.

– Vi bygger i olika lägen, utföranden och storlekar för att så många som möjligt ska hitta det perfekta boendet; allt ifrån mindre lägenheter, till rymliga våningar eller radhus, säger Michael Stenberg, fastighetschef på Stångåstaden.

Mycket fokus ligger på den hållbara stadsdelen Ebbepark i Östra Valla där Stångåstaden kommer bygga totalt 750 lägenheter. Men nyproduktionen sker på flera platser i staden eftersom efterfrågan på bostäder, särskilt med centralt läge, är stort.

– När vi bygger nytt har vi mycket att ta hänsyn till. Exempelvis vad vi kan och får

bygga på platsen och hur vi kan skapa bra bostäder till en rimlig hyra. Vi tar även stor hänsyn till platsen vi bygger på och till boende i närheten. Vi vill skapa nya bostäder som bidrar till att utveckla staden, säger ­Michael Stenberg.

Att bygga nytt för även med sig andra effekter. När någon flyttar in i en ny lägenhet startar en flyttkedja, där äldre och billigare lägenheter blir lediga.

Men Stångåstaden satsar inte bara på nytt.

– Förutom det löpande underhållet i våra ­­lägenheter så totalrenoverar vi ungefär 300 lägenheter om året. Det gör vi för att ge en god boendemiljö för våra hyresgäster, under en lång tid framöver.

Vi vill skapa nya bostäder som bidrar till att utveckla staden.

MICHAEL STENBERG, FASTIGHETSCHEF PÅ STÅNGÅSTADEN

85 bostäder i Norrskenet I det gamla industrikvarteret vid Östgötagatan och Sveagatan i Vasastaden bygger Stångå­ staden totalt 300 lägenheter. Nu byggs de ­sista 85 lägenheterna och 7 kommersiella lokaler med preliminär inflyttning våren 2023.

750 lägenheter byggs i Ebbepark I Ebbepark bygger vi både hyresrätter och bostadsrätter. Under våren 2021 börjar inflyttning i de första bostäderna i Ebbepark.

Nya radhus i Ekängen I Ekängen bygger vi 38 radhus med så kallade Kombohus. Det är hus som syftar till att pressa byggpriser och därmed också hyresnivån. Planerad inflyttning är sommaren 2022.

85 nya studentlägenheter i Lambohov Här byggs 85 stycken ettor med närhet till allt för studentlivet.

Citynära lägenheter och lokaler i Eddan I andra etappen av nyproduktionen i korsningen Drottninggatan-Djurgårdsgatan bygger vi 98 ­lägenheter. Totalt byggs 230 bostäder i Eddan. Planerad inflyttning fram till våren 2021.

Större renoveringar under de kommande åren: Kollektivet Stolplyckan Berga Ryd Skattegården i Skäggetorp

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

17

SPANA IN ­FASADERNA PÅ: rästbolsgatan 21 P Captain Kris (NZL)

Snickaregatan 5a (AR) Vegan Flava (SWE)

Göran Dyks gata 2 (AR) Stina Folkebrant (SWE)

Götgatan 19 (Bilden) Anna Taratiel (ESP) Klostergatan 39 Adele Renault (BEL) P-hus Baggen Adrian P (SWE) erga idrottshall B Code26 (SWE)

Skäggetorp centrum 14 Irene Lopez Leon (ESP) Vasavägen 13 Astro (FRA) Så här gör du för att uppleva AR-tekniken i mobilen 1. Ladda ned appen Artscape 2020.

2. Rikta mobilkameran mot ­muralmålningen.

3. Upplev konsten komma till liv.

18

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

AKTUELLT

Upplev konst nära dig Nu kan du uppleva konst närmare än du tror. Fyra av Stångåstadens husfasader pryds med modern samtidskonst efter höstens konstfestival Artscape form.

TEXT: Lina Zommorodi FOTO: Andreas Äijä

Sju våningar upp stod den nyzeeländske gatukonst­nären Kristian Douglas, eller Captain Kris som han kallar sig, när han målade fasaden på Prästbolsgatan 21 i Berga.

Han skapade ett konstverk inspirerat av serietidningar och populärkultur. Totalt krävdes nio dagar att slutföra de båda husväggarna – och flera hundra sprayburkar.

– Det var den högsta byggnaden jag har jobbat med.

Jag har försökt förmedla en fantasifull samman­slagning av mänsklighet, teknik och natur i cyberpunk-stil, säger han.

För honom är offentlig konst ett sätt att göra omgiv­ ningar mer visuellt intressanta och skapa en tillgänglighet för konst.

Captain Kris har ritat och målat sedan han var liten och har alltid drömt om att få jobba med sitt intresse.

Men hårt jobb har gett resultat. Hans konst har tagit honom till Tokyo, London – och Linköping, bland många andra platser.

– Konst ska diskuteras, men vad vi gör associeras inte längre med vandalism. Det finns en växande acceptans nuförtiden, och i allmänhet är människor mycket positiva till vad jag gör, säger Captain Kris Tanken med konstprojektet Artscape och muralmål­ ningarna i det offentliga rummet är just att så många så möjligt ska få ta del av konst i sin vardag.

Nytt inslag

Totalt fick nio fasader i olika storlekar och i olika delar av staden ett nytt utseende när Artscape form gick av stapeln i Linköping i höstas. Fyra av dem tillhör Stångåstadens fastigheter.

– Det handlar om att skapa en möjlighet för alla att ta del av olika uttryck. Att gå på museum kan vara långt borta för många, men när konst erbjuds offentligt skapar det nyfikenhet och intresse, säger Mia Powalko, Stångås­ tadens stadsdelsutvecklare i Berga.

Stångåstaden lämnade sina fyra fasader helt i händer­­-

na på konstnärerna, utan att få en skiss eller möjlighet att i förhand tycka till. Konstnärerna hade 100 procent konstnärlig frihet.

– Det gav lite pirr i magen att gå in i projektet, men vi gillar att testa nya saker. Den här typen av målningar har inte gjorts så här storskaligt i Linköping förut. Det blir ett nytt inslag i staden som vi är glada över att få vara delak­ tiga i, säger Jessica Mattsson, PR- och kommunikations­ ansvarig på Stångåstaden.

Bakom konstverken står både internationella och svenska konstnärer. Deras stilar skiljer sig åt, vilket resul­ terade i stor variation av målningar som uppvisar allt ifrån färgstarka geometriska former och tredimensionella kollage till organiska, naturnära former.

Positivt gensvar

Organisationen Artscape har genomfört liknande projekt i Sverige tidigare, men nytt för Linköping är att tekniken Augmented Reality (AR) kopplas till vissa av verken. Det gör att besökarna via mobilen kommer att kunna se mål­ ningarna komma till liv och få uppleva en helt ny dimen­ sion av gatukonst i det offentliga rummet.

Intresset från allmänheten har varit stort och ­Stångåstaden har fått positiva reaktioner från alla åldersgrupper.

– Det känns jättekul att våra hyresgäster och linkö­ pingsbor uppskat­ tar konsten. Många har undrat när det ska bli en målning på deras hus också.

Jag har bara hört rakt igenom positi­ va kommentarer bland både barn och äldre, säger Mia Powalko.

Captain Kris målning ”Other World” är det största verket han skapat. På hans Instagram @captainkris finns en film från arbetet.

M E DA R B E TA R E

DE JOBBAR FÖR

OMRÅDEN De flesta kvällar är Nafisa Abdirashid Mohamed ute och vandrar runt i Ryd Centrum med de andra trygghetsvärdarna – det är en del i Stångåstadens arbete för ökad trygghet.

De pratar med ungdomar och ser till att närmiljön hålls ren.

TEXT: Lina Zommorodi FOTO: Peter Holgersson

Stångåstaden arbetar med en mängd olika satsningar för att skapa trygga bostadsområden. Det handlar om allt från mer belysning till grannsamverkan.

Förra sommaren anställdes också trygg­ hetsvärdar för att arbeta förebyggande med de här frågorna. Sedan dess trygg­ hetsvandrar fyra personer i området Ryd under eftermiddagar och kvällar.

– Det händer att vi kommer mitt in i en incident, men annars jobbar vi före­ byggande. Vi är ute och möter alla som rör sig i området, unga som gamla, och kontrollerar vad som behöver göras i närmiljön för att skapa trygghet, säger Nafisa Abdirashid Mohamed.

Vara närvarande

Trygghetsvärdarnas arbetsdagar går till stor del ut på att ha en aktiv dialog med människorna i området för att skapa ett ömsesidigt förtroende och långsiktiga relationer.

– Genom att röra oss i området ser barn och ungdomar att det alltid finns vuxna närvarande, och att de kan kom­ ma till oss och fråga om det är något. Det är också skönt för föräldrar att veta att det finns vuxna ute, och att vi kontaktar föräldrarna om det händer något, säger Nafisa Abdirashid Mohamed.

I kontakten med de som bor och rör sig i områdena ingår också att informera och lotsa personer vidare till olika instan­ ser i samhället genom det nätverk av lokala aktörer som trygghetsvärdarna samverkar med, såsom företagare, polis och kommun.

Utöver att vara synliga som en del i att öka trygghetskänslan är en annan viktig uppgift att upptäcka eventuell skadegörelse.

– Eftersom vi är ute så mycket kan vi också snabbt uppmärksamma och anmä­ la till exempel klotter och krossade föns­ ter för att det snabbt ska kunna åtgärdas.

Tanken är att inte låta klotter eller skräp vara kvar så att det blir mer och mer, utan att vi tar tag i det direkt. Miljön ska vara helt ren. Om något är trasigt fel­ anmäler vi. Det ökar trygghetskänslan, säger Nafisa Abdirashid Mohamed.

Får uppskattning

Stångåstaden mäter regelbundet den upplevda tryggheten bland hyresgäster och baserat på resultatet finns möjlighet att sätta in insatser där det behövs. Sats­ ningen på trygghetsvärdar är ett resultat av kundundersökningen – och gensvaret är positivt. Handlarna upplever att

trygghetsvärdarna bidrar till en ökad trygghet och polis vittnar om att trygg­ hetsvärdarna ofta fungerar som en bro mellan dem och de boende i området som gör att de får ett bättre bemötande. Även den upplevda tryggheten bland Stångå­ stadens hyresgäster ökade i senaste kund­undersökningen.

– Att många vill prata och att tjejer ringer till oss när de vill ha sällskap hem på kvällstid är tecken på att vårt jobb uppskattas. Många kommer också och säger att vi gör ett fantastiskt jobb. Det är kul, säger Nafisa Abdirashid Mohamed.

Sedan förra året satsar Stångåstaden på trygghetsvärdar. U ­ nder hösten har det här gänget varit ett vanligt inslag på kvällarna.

Några kommer att fortsätta med arbetet, men det kommer också att tillkomma nya personer till gruppen inför nästa år.

SA M A R B E T E N

NADER HIT TADE JOBB VIA

matchning

Nader Hajizadeh kom i kontakt med Stångåstadens matchmakingprojekt LinkStep genom ett språk­ café. Trots att han var mikrobiolog med flera års erfarenhet hade han svårt att få komma på jobbinter­ vjuer, men med lite hjälp kunde han snart landa ett jobb.

– Jag är jättenöjd med den hjälp som jag fick, säger han.

TEXT: Rickard Lindholm FOTO: Satu Knape

LinkStep är Stångåstadens projekt, med finansiering från Linköpings kommun, för att hjälpa personer att komma in i arbete och för att näringslivet ska hitta rätt kom­ petens. De utgår från individen och er­ bjuder aktiviteter som coachning, föreläs­ ningar, workshops och rekry­teringsträffar.

Alla har olika utmaningar för att komma in på arbetsmarknaden och därför finns inget fast program som alla följer. För Nader Hajizadeh handlade det mest om språket och att anpassa sitt cv.

– Jag hade redan goda kunskaper inom mikrobiologi och har jobbat nästan sex år på laboratorium i Iran, men i Sverige är det lite annorlunda struktur och kultur så det behövde jag hjälp att förstå, säger han.

Träffades på språkcafé

Jag får hela tiden mer kunskap och ­erfarenhet.

Mina kollegor är väldigt hjälp­ samma och snälla.

22

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

Han kom till Sverige från Iran 2018 på ett studentvisum för att läsa svenska.

Egentligen ville han komma till Sverige för att jobba, men kände att han först behövde lära sig språket.

– Jag deltog också i ett språkcafé som anordnades av Röda korset. Det var där jag kom i kontakt med LinkStep. Jag ville lära mig bättre svenska och mer om svensk kultur, framför allt hur det funkar på en arbetsplats, säger Nader Hajizadeh.

Anpassade sitt cv

Ofta är det språk och nätverk som sak­ nas för akademiker som är födda utanför Sverige. Där kan LinkStep spela en viktig roll. I ett första möte kartlägger de vilka kompetenser personen har och efter det sätts en plan. För Nader Hajizadeh var det viktigaste att anpassa sitt cv för den svenska arbetsmarknaden och att komma i kontakt med rätt typ av företag. Hos Synlab, som bland annat genomför miljö-

och livsmedelsanalyser, fick han en intervju som ledde till en provanställ­ ning. I dag har han en fast tjänst och trivs på jobbet.

– Jag får hela tiden mer kunskap och erfarenhet. Mina kollegor är väldigt hjälpsamma och snälla. Jag lär mig ­fortfarande språket men kan sköta alla mina arbetsuppgifter och skriva kommentarer och mejl på svenska, säger han.

Kontakt med rekryterare

Lotta Dahm, projektledaren på LinkStep som hade kontakt med Nader Hajizadeh, är väldigt glad över att allt har gått så bra. Hon pratade med rekryteraren i början av processen.

– Jag kan inte säga om han är en bra mikrobiolog eller inte, de kunskaperna har inte jag. Men jag berättade att han är en kommunikativ och trevlig person. Från vår sida kan vi ge en introduktion till en rekryterare och hjälpa till att förbereda personen inför intervjun. Vi kan vara den länken, säger hon.

Linkstep är ett av flera sysselsättningsprojekt som Stångåstaden driver.

– Att få fler Linköpings­ bor i sysselsättning går helt i linje med att utveckla Lin­ köping. Att fler kan försörja sig själva skapar i slutändan tryggare och trivsammare bo­ stadsområden, något Stångå­ staden jobbar hårt för, säger Jenny Ahlbert, HR-generalist på Stångåstaden.

EXEMPEL PÅ SYSSEL­ SÄTTNINGSÅTGÄRDER

Stångåstaden har anställt hyresgäster som skötselvärdar för att sköta exempelvis städning i vissa stads­delar. Stångåstaden har även ­tim­anställda ungdomar, trygghetsvärdar med flera.

Stångåstaden ställer krav på entreprenörer om olika sysselsättningsåtgärder. Exempelvis görs satsningar med skötsel­ entreprenörerna där personer som står utanför ­arbet­s­marknaden erbjuds utbildning inom yttre skötsel kombinerat med arbete, något som ofta resulterat i långsiktig sysselsättning. Ett stort antal ungdomar får även varje år sommarjobb hos Stångå­stadens entreprenörer. Allt har möjliggjorts via krav i upphandlingar.

Totalt får ungefär ett 80-tal ungdomar sommar­­jobb via Stångå­staden varje år, både inom Stångåstaden och hos entrepre­nö­ rer. Håll ögonen öppna i Stångåstadens kanaler för att inte missa nästa års sommarjobb!

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

23

A FFÄ RS LO K A L

NU KOM MER JULEN

till Wärdshuset

De som älskar svensk matkultur fick en tidig julklapp i år när Wärdshuset i Gamla Linköping slog upp sina dörrar igen. Bakom satsningen står Marcus Andersson som har en rad nya idéer för restaurangen.

– Det är som att komma hem, säger han.

TEXT: Rickard Lindholm FOTO: Satu Knape

24

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

S

edan februari har Wärdshuset i Gamla Linköping varit stängt och förutom en viss uppfräschning av ytskikt har det varit stilla i huset. Fram till nu, när det har börjat röra på sig igen.

Marcus Andersson är nyinflyttad och håller på att lära känna sin nya restaurang och planera vad han ska göra med alla rum. Han hyr lokalen av Kulturfastigheter, som är en del av Stångåstaden, och som bland annat har i uppdrag att bevara och utveckla kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbestånd och miljöer.

– Här finns alla möjligheter att göra någonting extra. Det finns inte många

– I grunden har ett restaurangbesök två viktiga funktioner. Det ena är att det ska vara gott och den andra är att du ska bli mätt. Det är det viktiga – inte att jag får min lilla egotripp i köket. Jag lagar inte mat för mig själv, utan för min gäst, säger han.

Han har också en ovanlig inställning till fasta menyer.

– Jag föredrar att skapa menyer tillsammans med gästen. Ofta får man frågan av bröllopspar om vad vi har för menyförslag, då brukar jag svara med – vad vill ni äta? Det är inte jag som ska gifta mig utan ni, säger Marcus Andersson.

Julbord som take away

liknande lokaler och med de bevarade takmålningarna är det verkligen magiskt vackert. Du kan inte skapa en sådan här miljö i dag, säger han.

Imponerande cv

För den som är bevandrad i Linköpings matutbud är Marcus Andersson inte något nytt namn. Under sex år har han drivit Matkultur och innan dess har han erfarenhet från klassiska Stockholms­ restauranger som Operakällaren och Diana. När han nu tar över Wärdshuset

är det från den typen av restauranger han hämtar inspiration.

– För mig handlar det mycket om att förvalta det svenska matkulturarvet. Vi är sämst i världen på att promota vår egen matkultur. Det finns sjukt mycket gott att göra och i en sådan här lokal förväntar sig folk klassisk mat och svenska smaker, säger han.

Fokus på gästen

På Wärdshuset är målet att sätta gästen i centrum.

Tanken var att Wärdshuset nu skulle anordnat stora traditionella julbord, men corona-pandemin och restriktionerna sätter stopp för de planerna. Däremot har inte Marcus Andersson gett upp att sprida lite julstämning i Linköping. På Matkartellen.se kan intresserade beställa julbord som take-away för att sedan hämta det på Wärdshuset dagen före julafton.

– Folk går inte ut och äter i samma utsträckning som innan pandemin och då måste vi hitta andra vägar att nå ut till gemene man. Det här är för de som inte vill stressa och trängas på stormarknader innan jul, säger Marcus Andersson.

På wärdshusetgamlalinköping.se finns mer inspiration och senaste informationen om ­öppettider och menyer.

SN ITTAR PÅ ETT NY TT SÄT T Marcus Andersson gillar att byta ut brödet mot potatis eller semibakade tomater när han bjuder på snittar.

Kokt amandine-potatis delas på längden och toppas med laxrom

och syrad grädde samt picklad lök.

Tomater funkar utmärkt med någon form av chèvrecrème eller liknande samt toppade med olika kallskurna produkter.

Gott, enkelt och matigt!

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

25

EN PLATS MED HISTORIA

Hemma bland historiska hus Gamla Linköping är för många ett utflyktsmål där du kan uppleva historiska miljöer. För familjen Fagerstedt har det varit hemma i 50 år.

TEXT: Lina Zommorodi FOTO: Satu Knape

På Kryddbodtorget i Gamla Linköping ligger Östgötha Bank. Här kliver du rakt in i ett bankkontor från 1800-talet och i utställningen får du följa bankhistorien fram till dagens moderna banksystem, via filmer, foton och föremål.

På ovanvåningen bor Jan och Monika Fagerstedt sedan 50 år tillbaka. Förutom museiverksamheten som bedrivs i fastig­ heterna upplåts nämligen ett 30-tal lägen­heter till privatbostäder. Hyresvärd är Kulturfastigheter, som är en del av Stångåstaden, och som bland annat har i uppdrag att bevara och utveckla kultur­historiskt värdefulla byggnads­ bestånd och miljöer.

– Vi jobbade båda på banken nere på stan och fick chansen att ta över lägen­ heten som låg över bankkontoret här i Gamla Linköping, säger Jan Fagerstedt.

– På den tiden var bankkontoret fortfarande fullt fungerande för både privat- och företagskunder. På somrarna växlade turister valuta här, fyller Monika Fagerstedt i.

Husen flyttades

Banken är en av cirka 90 större och mindre byggnader i Gamla Linköpings stadskvarter som alla har flyttats hit från

26

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

Linköpings centrum. Det var i samband med att Linköping växte snabbt under 1940-talet och stora delar av centrum moderniserades som idén väcktes om att bevara den gamla bebyggelsen på ny plats utanför centrum.

Ungefär en tredjedel av husen har flyttats hela, övriga har plockats ner och timrats upp i Gamla Linköping. Husen placerades sedan kring ett gatumönster som har kopierats från stadskärnan, där Kryddbodtorget motsvarar Järntorget som var beläget i korsningen Storgatan –S:t Persgatan.

Uppvuxen här

Den gamla bankbyggnaden uppfördes år 1700, och tillhörde då landshövdingen.

Redan 1728 flyttades huset och åter­ byggdes i hörnet av nuvarande Ågatan och Klostergatan. Den togs sedermera över av Östgöta Enskilda Bank som bekostade flytten till Kryddbodtorget år 1957. I slutet av 1970-talet stängde ban­ ken sin verksamhet i Gamla Linköping ur säkerhetssynpunkt, eftersom det var ett så kallat enmannakontor som Moni­ ka Fagerstedt hade drivit. Men familjen bodde ändå kvar i lägenheten ovanför.

– Vi hade tre barn och det var

underbart att få bo här med närhet till skog, centrum och skola. På den tiden hade vi mer snö och kunde sätta på oss skidorna utanför huset och åka till spå­ ren i Vallaskogen. Alla barn lärde sig åka skidor när de var små, säger hon.

Dottern Louise är idag 51 år och minns hur det var att växa upp i Gamla Linköping med sina äldre bröder.

– Det är inte så många som vet att man kan bo här, men vi som barn visste inte om nåt annat. Det var inte så många andra barn som bodde här så vi var mycket runt i verkstäderna och tittade när de jobbade, säger hon.

När barnen flyttat hemifrån såg Jan och Monika ingen anledning att flytta.

De trivs fortfarande bra i området och i lägenheten, som moderniserades under 50-talet i samband med att huset flyttades.

Gamla Linköping är i dag ett av Öst­ ergötlands största besöksmål med när­ mare 450 000 besökare varje år. Men det har aldrig egentligen stört familjen Fagerstedt.

– Men vi lärde oss snabbt att vi måste låsa dörren, för annars stod turister uppe hos oss mitt i middagen, säger Monika Fagerstedt och skrattar.

VÄ LKOM M EN H E M • 3 • 2020

27

Vi Vi på påStångåstaden Stångåstaden önskar önskardig digen riktigt god mysig en riktigt julhelg! julhelg!

stangastaden.se