Stadgaensium 1/2013

Stadgaensium

Stadgaensium

1/2013

2

Innehåll

Ledare

5

Ordförandekolumn

6

Utbyte i Australien

8

Populär juridisk rådgivning

10

Köpenhamn

12

Ett kvartal i EU:s kärna

16

Företagsansvar på ny nivå

20

Club Åbo r.f.

23

Sitzpoesi

24

För annonsering, kontakta stadga@abo.fi

3

Glöm inte heller bort många intressanta artiklar i tidningens tidigare nummer som finns tillgängliga på:

issuu.com/stadga

Några förslag på intressant läsning:

Stadgaensium 1/2011 Från Stadgeit till häradsåklagare Utbyte i Albany, NY

Stadgaensium 2/2011 Tingsnotarie auskulterar för att bli vicehäradshövding Ett år mitt i Europa (Tilburg) Dublinexkursionen 2011 Den nordiska rättegångstävlingen Jubileumsårsfest 2011

Stadgaensium 1/2012 Först men inte sist (vår första jurist) Amsterdamexkursionen 2012

Stadgaensium 2/2012 Juridikstudier i Tanzania Rättare eller felpolis (kolumn)

4

Ledare

av Paul Karlsson

Om allt gått som planerat läser

gjort det här förut. Alltså var-

kanske just du det här i en

ken skrivit en ledare eller

tryckt tidning i stället för på

plockat ihop en tidning. Men

din datorskärm. Om allt inte

någon gång ska ju vara den

gått som planerat ber jag dig

första. Eftersom tidningen är

glömma det jag skrev i första

så gott som ny och ännu försö-

meningen.

tanken är

ker hitta sin form kan det sluta

alltså att tidningen ska gå i helt

hur som helst. Tidningen har

motsatt riktning för vad som

heller inte någon redaktion

gäller för tidningsbranschen i

utan arbetet går till så att un-

övrigt. Denna tidning har re-

dertecknad ber personer som

dan funnits i två år men endast

eventuellt har något att berätta

utkommit digitalt. Tidningen

att skriva om detta. Övriga ar-

kommer även i fortsättningen

tiklar samt sammanställning

att finnas tillgänglig digitalt

och layout sköter underteck-

men utöver det också att tryck-

nad än så länge själv.

as i en lämplig mängd som se-

hoppningsvis kommer redakt-

”Jag vill i detta

dan sprids till strategiska plat-

ionen att utökas med tiden.

skede be om ur-

Avsikten med hela projektet är

säkt alternativt ta

förstås att skaffa mer synlighet

emot stående

åt föreningen samtidigt som

ovationer.”

Men

ser. Om det här sedan blir ett lyckat projekt kan endast tiden utvisa.

För-

Jag vill i detta skede be om

det är en informationskanal för

ursäkt alternativt ta emot stå-

vad som hänt den senaste ti-

ende

av

den. Förhoppningsvis förgyller

dessa som gäller är beroende

just detta exemplar en kaffe-

på hur tidningen du håller i

paus någonstans i landet.

ovationer.

Vilket

eller stirrar på i en skärm ser ut. Jag har nämligen aldrig

5

Ordförandekolumn

av Alisa Muraja

Detta nummer av Stadgaensium är alltså det

över att vår förening verkar få igång en

första tryckta någonsin. Historiskt! Jag hop-

alumniverksamhet. Alla Stadgas evenemang

pas att ni som nu njuter av att läsa detta num-

är förstås så som tidigare öppna för alla

mer uppskattar det arbete vår nya chefredak-

stadgeiter oberoende av ålder, men meningen

tör satt ner på tidningen lika mycket som jag.

är att det från och med i år ett par gånger i året ordnas sammanträden där endast alumner deltar och där de har möjligheten att tillsammans minnas de gamla goda tiderna.

Allt det som fåtts till stånd så här långt i år kan ändå inte helt och hållet räknas som styrelsens 2013 förtjänst. Föreningen fick en ny hemsida i februari, men arbetet som ledde fram till denna efterlängtade dag påbörjades i ett IC2-tåg från Helsingfors till Åbo i februari förra året. Efter diverse strul och mot-

Det har nu gått flera månader sedan jag en

gångar fick vi nu – ett år senare – en alldeles

onsdagskväll i november valdes till Stadgas

splitterny look! Tack till alla i styrelsen anno

ordförande för år 2013 och fick uppgiften att

2012 som jobbade för att vi är här idag.

efterträda Paul. Vad jag kommer ihåg lovade jag mycket och hoppas mig kunna uppfylla

”De förändringar Åbo Aka-

så mycket av det som bara möjligt. Vi har

demi står inför har antaglig-

redan börjat ett bra samarbete med Lex och

en inte undgått någon.”

hunnit ha gemensamma sitzer med både dem och psykologi- och logopedistuderanden vid

Styrelseåret så här långt har ändå inte varit

Åbo Akademi. Det här året deltog dessutom

en enda dans på rosor. De förändringar Åbo

flera stadgeiter i Codex årliga kräftskiva i

Akademi står inför har antagligen inte und-

mars. Sählyverksamheten har fortsatt som

gått någon. Det har tillsatts planeringsgrup-

förut och Stadga tog brons i den årliga mixed

per med olika teman för att nå en lösning på

sähly-turneringen. Jag är också väldigt glad

hur Åbo Akademi klarar av de utsatta spark6

raven. Ingen vet ännu vad förändringarna kommer att ha för betydelse för oss blivande rättsnotarier eller övriga juridikstuderanden

”En del av föränd-

vid akademin. Klart är dock att det inte längre kommer att fortsätta som förut. Nu

ringarna fick vi re-

hoppas vi bara att de som har makt att på-

dan känna av då det

verka och ta besluten kommer ihåg att tänka

i mars blev klart att

även på oss studeranden.

Stadga inte kommer

En del av förändringarna fick vi redan känna

att erbjudas ett

av då det i mars blev klart att Stadga inte kommer att erbjudas ett kansli i Domvillan

kansli i Domvillan

efter att byggnaden blivit färdigrenoverad.

efter att byggnaden

Enligt

blivit färdigrenove-

senaste

uppgifter

sker

flytten

(dessvärre inte för vår del) i juni. Tillsvidare

rad.”

håller vi alltså till i Domus och ser vart det bär.

För att inte låta alldeles för deprimerande påminner jag om att då Domvillan blir färdig, betyder det även att K kommer att vara i användning som förut. Jag vet inte hur det är med er, men jag kan knappt vänta att se hur lokalen ser ut!

Jag känner på mig att det här kommer att bli ett år jag inte kommer att glömma. Förutom oförglömliga stunder med mina styrelsekollegor (jag säger bara: #YOLO #Swagda), har jag redan i det här skedet fått uppleva så mycket med andra (juridik)studeranden – såväl stadgeiter som icke-stadgeiter – att jag inte ens kan föreställa mig vart året 2013 kommer att ta mig och vår förening. Bring it on!

7

Utbyte i Australien

av Victor Mansner

bytesstuderanden deltog i. Vi är sammanlagt kring 150 studeranden från olika länder som studerar en period vid Deakin University. Tyvärr har Deakin 4 olika campus, och alla studerar inte i Geelong, utan majoriteten har valt Melbourne. Det var dock bra att åka lite tidigare till Australien, för det skulle annars ha varit en grym chock att direkt börja studera Att studera juridik vid Åbo Akademi behöver

på engelska.

inte enbart betyda studier i Finland, utan det finns även en möjlighet att avlägga de alternativa studier som ingår i rättsnotarie-examen utomlands. Jag tyckte det var för nära att bara åka över till Sverige eller något annat skandinaviskt land på utbyte, därför var jag grymt intresserad att åka lite länge bort. Australien var således dit jag ville åka.

Jag har nu studerat 3 veckor juridik vid Wa-

I jämförelse med utbytesprogram som nord-

terfront campuset i Geelong, vilket är ett helt

plus och Erasmus, så handlar det i mitt fall

ny renoverat campus endast 100m från havet,

om ett avtal mellan ÅA och Deakin Univer-

så vyerna från biblioteket är mäktiga. Första

sity, vilket betydde att jag var tvungen att

veckan var ganska krävande, allting var nytt

sköta lite flera ärenden på egenhand före av-

och jag visste inte riktigt på vilket sätt man

färd. Jag åkte iväg på mitt utbyte den 12 feb-

brukar studera här nere. Under första veckan

ruari 2013 och nu har jag varit några månader

köpte jag böckerna och deltog i alla works-

i Australien. Första månaden var rätt så chill,

hops och föreläsningar som fanns på schemat.

på schemat fanns inga studier bara allmänt

Varje kurs har sin egen unit- och studyguide

turistande och x-antal besök till olika beachar

som bland annat exakt berättar vad man ska

i över 30°C hetta. Jag deltog bland annat i en

läsa varje vecka, vad som kommer att be-

tre dagars tripp till Lorne, som nästan alla ut-

handlas under tutorials och hur kursen är vär-

8

derad. Jag deltar i följande kurser: Legal

ser, anteckningar och övriga uppgifter relate-

Principles and Skills, Contract Law och Cri-

rade till studier. Detta är ett behändigt sätt för

minal procedure. Till varje kurs hör också en

arbetsgivaren att kolla hur bra just du är på

skriftlig essä på 2000 ord som är värd 40% av

att göra anteckningar och kolla vad du har

vitsordet. Det här är systemet är inte likt det i

studerat. Jag är mer än nöjd att vi inte har

Finland, jag kan redan nu medge att det krä-

samma system i Finland, annars skulle jag

ver betydligt mera tid att studera, men in-

utan vidare måsta sätta x-antal mera timmar

formationen fastnar mycket bättre på det här

på att göra allt det här.

sättet, för man hamnar att fundera och alltid plocka ut det mest relevanta ur varje stycke.

Dessutom är alla tenter i juridiska kurser ”open book exams”, vilket betyder att man får ta med böcker, anteckningar och annat juridiskt material till tenten. Därför är det viktigt att göra noggranna anteckningar, för man kommer inte att ha tid att läsa hela kapitel ur boken.

Annars har min tid här i Australien varit perfekt, landskapet och allting är helt annorlunda än hemma i Finland. Jag är mera än nöjd att jag valde just Australien, det kommer dessutom att vara en mycket bra erfarenhet att lägga på CV:n. Att leva i en helt annan kultur, att bekanta sig med hur man studerar juridik i ett ”case law country” och mycket mer, är något som varje juridikstuderande borde

En annan intressant sak som jag lade märke

överväga under sin studietid.

till är att det vanligtvis inte räcker med att bara komma igenom kursen, utan för att ga-

Följ Victors blogg på:

rantera sig ett jobb i framtiden som jurist krävs D (70-79) eller HD (80 eller mera utav

vmansner.wordpress.com

100). När man ansöker efter ett jobb, så är det även vanligt att de frågar efter din eportfolio, dvs. en portfolio över alla dina kur-

9

Populär juridisk rådgivning

av Tove Backlund

Ämnesföreningen Stadgas studerande har

förutsätts på basis av den stora mängden

redan under många års tid erbjudit juridisk

arvsrättsliga frågor ha åtminstone grundkun-

rådgivning i Luckan i Åbo. Rådgivningen är

skaper i familje- och kvarlåtenskapsrätt.

gratis och har under årens lopp varit väldigt

Studerandena får i de flesta fall i förväg reda

uppskattad av såväl Luckan som kunderna.

på vad frågorna i huvuddrag handlar om vid

Rådgivningen ordnas den första tisdagen i

bokningsskedet, och kan således förbereda

månaden under terminerna med paus över

sig inför själva rådgivningstillfället. Frågorna

sommaren och julen. Från Stadgas sida är det

kan handla om vad som helst och vara an-

vice ordförandes uppgift att koordinera verk-

tingen detaljerade eller endast förfrågan om

samheten, och Hedda Halonen, verksamhets-

riktgivande hjälp. Studerandena ger råd och

ledare för Luckan i Åbo har under åren an-

svarar på frågorna så gott de kan under råd-

svarat för Luckans del.

givningstillfället och kan vid behov åter-

Själva rådgivningstillfället sker i Luckans

komma per mejl med tilläggsinformation.

utrymmen på Auragatan och bokningen av

Ibland vill kunden bara veta hur han skall gå

tiderna sker via Luckan som sedan vidarebe-

tillväga för att inleda ett ärende och har

fordrar frågor och information till Stadga.

ibland redan mera förkunskap och behöver mer detaljerade anvisningar eller tips. Hedda har varit med i många år och har en god

”För studerande är rådgivning-

överblick över vad frågorna brukar beröra.

en en utmärkt möjlighet att öva

-Den kanske vanligaste kunden är en äldre

sina färdigheter, vilket under

person med frågor om arvsrätt, men under

våra teoribaserade studier är en

årens lopp har rådgivningen anlitats av per-

välkommen möjlighet. ”

soner i alla åldrar och med väldigt varierande frågor om olika avtal, arbetsrätt, skatterätt,

Det är de lite äldre studerandena i ämnesför-

gräl kring fastigheter och allt däremellan.

eningen som erbjuder rådgivningen eftersom

Från Luckans sida sköts förutom utrymmen

en helhetsbild över juridiskt tankesätt är till

och bokning reklam och information.

fördel. Studerande som deltar i rådgivningen

-Vi försöker nå ut med informationen så brett

10

som möjligt med puffar i Åbo Underrättelser,

och alla har uppskattat möjligheten så verk-

Radio Vega, på Facebook, på vår anslags-

samheten lär fortsätta så länge intresse och

tavla och till studerande, pensionärer med

förfrågan finns.

flera, säger Hedda.

-Under år 2012 hade rådgivningen 2-7 besö-

-Ofta brukar tiderna gå åt direkt när inform-

kare per gång och totalt 26 kunder på plats

ationen nått ut.

med sammanlagt flera tiotal frågor, uppskat-

För studerande är rådgivningen en utmärkt

tar Hedda.

möjlighet att öva sina färdigheter, vilket under våra teoribaserade studier är en välkommen möjlighet. Praktiska situationer och riktiga problem ger en intressant inblick och ökar studiemotivationen. Från Luckans och kundernas sida har rådgivningen varit väldigt uppskattad och välkommen.

-De kunder som kommit på rådgivning har varit väldigt nöjda och tacksamma efteråt och tycker att det är alldeles fantastiskt att kunna få rådgivning på svenska och helt gratis. Att få tala med Stadga har gett många en puff att ta tag i sina problem och frågor när

”Flera konstaterar att de inte

de inte behövt vara oroliga för att få en saftig

ens vetat riktigt var de ska börja

räkning. Flera konstaterar att de inte ens ve-

nysta och känt sig rådvilla med

tat riktigt var de ska börja nysta och känt sig

alla frågor. Därför är det så vär-

rådvilla med alla frågor. Därför är det så värdefullt att få konkreta råd och en fingervis-

defullt att få konkreta råd och en

ning om hur stort eller litet problemet är och

fingervisning om hur stort eller

hur man ska gå vidare, anser Hedda.

litet problemet är och hur man

Vissa äldre studerande har varit med redan i

ska gå vidare”

flera år, men nya förstärkningar är alltid välkomna, och tröskeln att komma med och pröva på rådgivning är låg. I år har flera nya studerande deltagit i Luckan-verksamheten,

11

Köpenhamn

av Benjamin af Hällström

En mörk och kylig novembermorgon samla-

tekniskt mest begåvade stadgeiterna bekanta

des en förväntansfull avdelning med stadgei-

sig med det nya trådlösa nätverket ombord på

ter på Helsingfors-Vanda flygfält för att ge

flygplanet. Efter att nätverket så gott som

sig av till sydligare breddgrader i form av vår

överbelastats med ivriga statusuppdateringar

nordiska kollega Danmark. Denna resa ord-

och diverse kommunikationsförsök landade

nades i form av Stadgas traditionella höstex-

gruppen tryggt i Köpenhamn och sökte sig till

kursion nämligen den ”lilla exkursionen”.

den finländska exportens juvel, nämligen

Exkursioner i allmänhet hör ju till de mera

Omenahotelli. Hotellet var beläget på ett kort

berikande upplevelserna en studerande kan ta

gångavstånd från centrum och de flesta sökte

del av under sin studietid och dessa har en

sig snabbt efter incheckningen till kärnan av

tendens att även bjuda på något utöver det

Köpenhamn för att utforska den danska mat-

officiella programmet. Just vår kära ämnes-

och i främsta hand dryckeskulturen samt för

förening Stadga har utmärkt sig med det ”lilla

att inhandla kläder som ”inte finns i hemma”.

extra” under årens lopp vid exkursionerna

Efter en givande dag på staden var de flesta

och således var även undertecknad fylld av en

aningen slitna med dagens strapatser och den

förväntan blandad med viss rädsla inför den

tidiga morgonen, och kvällen firades därefter

stundande resan.

i lugn stämning med god mat och dryck på de lokala serveringarna. I ett ”relativt” tidigt skede sökte sig de muntra resenärerna till hotellet för att ladda batterierna inför morgondagen.

Nästa dag började med ett besök på advokatbyrån Magnusson där en del av våra stadgeiter samlat arbetserfarenhet inför framtiden.

Efter en givande presentation av Magnussons verksamhet och en diskussion om den danska

I sedvanlig ordning började resan med en kort

studie- och arbetskulturen för juris stu-

flygtur till den danska huvudstaden Köpen-

derande, var det dags för en rundtur på det

hamn. Under denna tid hann de ivrigaste och

moderna kontoret med efterföljande middag.

12

”Vacker var den och visserligen fastnade den på hundratals bilder som ivriga stadgeiter tog för att kunna visa där hemma, men kanske var den ändå inte den mäktiga och episka symbolen för det danska kulturarvet som en del hade förväntat sig”

Här fick bl.a. underskriven för första gången lägga händerna på Danmarks stolthet smör-

Efter den omtumlande upplevelsen med

rebrödet. Då samtliga delikatesser hade fun-

sjöjungfrun fortsatte färden för de flesta i

nit vägen till de hungriga studerandenas ma-

riktning mot det minst sagt intressanta målet

gar, var det dags att tacka Magnusson för ett

Christiania som alltså är en fristad för perso-

fint besök och ge sig av mot resans absoluta

ner med ”alternativa livsstilar” beläget i

höjdpunkt och Danmarks nationalsymbol

stadsdelen Christianshavn mitt i det centrala

”den lille havfrue”. Denna gestalt är en

Köpenhamn. Denna fristad grundades 1971

skulptur i brons av den danske skulptören

då hippies tog över området och har sedan

Edvard Eriksen och den absolut mest be-

dess varit föremål för myndigheternas försök

römda sevärdheten i Köpenhamn, åtminstone

att stänga och normalisera området; samtliga

ifall du vill tro på reklamaffischer och re-

försök har dock i skrivande stund misslyck-

sebroschyrer. I praktiken fann gruppen sin

ats. Det tycktes kanske lite absurt att vandra

väg till en liten sjöjungfru som sitter ensam

omkring på området där det moderna väl-

på en sten i hamnen. Vacker var den och vis-

färdssamhället inte fått rum med lysande vita

serligen fastnade den på hundratals bilder

produktkassar från det tidigare byråbesöket,

som ivriga stadgeiter tog för att kunna visa

men ett intressant besök var det, och en tan-

där hemma, men kanske var den ändå inte

keställare för var och en som absolut rekom-

den mäktiga och episka symbolen för det

menderas för den som vill vidga sina vyer.

danska kulturarvet som en del hade förväntat

Då besöket i Christiania var avklarat och den

sig, detta får dock vara upp till var och en

några kilometer långa färden till hotellet som

själv att avgöra.

”måste göras med taxi”, var undanstökad var det dags för diverse kvällsaktiviteter i form 13

av en smakresa i den underbara danska dryck-

mycket nöjda med resan och det lär ta en tid

eskulturens värld. På agendan stod fortsätt-

förrän samtliga resenärer bestämmer sig för

ningsvis de lokala serveringarna som dök upp

att lämna hemlandet igen.

under gångmarschen mot centrum. Efter mer eller mindre lyckade försök att exportera det finska sättet att uppehålla vätskebalansen och

”Slutligen vill jag gärna

en del väldigt intressanta och fascinerande

passa på att tacka vår rese-

diskussioner var det redan dags för att tänka på refrängen och gå till hotellet. Utanför in-

ledare Janni som med sina

gången till ”omppu” stod ytterligare en mun-

infödda ledaregenskaper

ter delegation från Finland och idkade någon

och sin karaktär ledde vår

sorts kommunicering med de lokala myndig-

brokiga skara till Köpen-

heterna. Orsaken förblev till en viss mån oklar men en trevlig kväll hade dessa herremän up-

hamn och till åtminstone

penbarligen haft.

min förvåning även tillbaka. ”

För egen del kan väl med fog konstateras att exkursionen bjöd på det förväntade, och än en gång det lilla därutöver. En intressant resa var det och fina minnen, klara och mindre klara, återstår. Slutligen vill jag gärna passa på att Den tredje dagen var det redan dags för avfärd

tacka vår reseledare Janni som med sina in-

och några vidare äventyr blev det inte då de

födda ledaregenskaper och sin karaktär ledde

flesta vandrade omkring på staden som i en tät

vår brokiga skara till Köpenhamn och till åt-

dimma efter den gångna kvällens eskapader.

minstone min förvåning även tillbaka. Ett

Efter en lugn och skön dag med mindre över-

stort tack riktas även till hennes aktiva rese-

raskningar var det med andra ord dags för

kommitté utan vilken detta äventyr aldrig

hemfärden som varmt välkomnades av de

skulle ha kunna förverkligats. Slutligen ett

flesta. En grupp trötta men nöjda stadgeiter

tack till alla deltagare som med sin egen

uppenbarade sig på den trygga fosterländska

”verksamhet” bidrog till att Stadgas glädje-

marken precis före midnatt med en hel del er-

budskap än en gång blivit utspritt i världen.

farenheter att dela med sig av. Alla verkade 14

Stadga ordnar årligen i regel både en stor och en liten exkursion som oftast riktar sig utomlands. Tills vidare har vi hållit oss inom Europa men vem vet vart det bär i framtiden!

De senaste åren har exkursionerna förutom Köpenhamn gått till Stockholm, London, Madrid, Mariehamn, Dublin, Amsterdam & Haag och nu i maj bär det av till Berlin.

15

Ett kvartal i EU:s kärna

av Visa Kurki

för ett land med färre invånare än Helsingfors.) I skrivande stund har jag tillbringat hälften av min praktik på tre månader här.

”Svaret var ”ja”, fast med två ”men”: praktiken skulle vara oavlönad och praktikanten borde kunna franska. Nå, det För ett år sedan insåg jag att jag snart skulle

var bara att börja spara och

bli magister men att mina studieår inte hade

plugga.”

varit så internationella: jag hade inte varit på utbyte och inte på någon utlandspraktik heller.

Med tanke på hur viktig EU-rätten är och hur

Svåra frågor i en språklig mångfald

lite man egentligen lär sig förstå av det under jur.mag.-utbildningen så kändes det naturligt

Till gulisarna bör kanske poängteras att EU-

att skriva ett mejl till Allan Rosas, den finska

domstolen inte har direkt att göra med den

domaren i EU-domstolen, och fråga ifall hans

europeiska människorättskonventionen utan

kabinett brukade ha praktikanter. Svaret var

med Europeiska unionens rättsordning. Det

”ja”, fast med två ”men”: praktiken skulle vara

viktigaste sätt som domstolen fungerar på är

oavlönad

kunna

att ge svar på begäranden om förhandsavgö-

franska. Nå, det var bara att börja spara och

randen som de nationella domstolarna har

plugga.

framställt EU-domstolen. I skrivande stund

och

praktikanten

borde

handlägger domstolen t.ex. en fråga som ställts

Ett år och några franskakurser senare, i mars

av Högsta förvaltningsdomstolen. Den gäller

2013, anlände jag till Luxemburg, EU:s andra

möjligheten att bevilja undantagstillstånd i en-

minsta medlemsstat, som hyser många viktiga

lighet med 122 § 3 mom. i inkomstskattelagen;

EU-organ, såsom unionens domstol, en del av

HFD undrar om detta skulle kunna vara för-

parlamentets funktioner, Europeiska investe-

bjudet stadsstöd enligt EU-rätten. Vid sidan

ringsbanken och Europeiska revisionsrätten.

om förhandsavgörandena fungerar domstolen

(Och ett par hundra banker – ganska många 16

bl.a. som en besvärsinstans för beslut som fat-

bara få icke-finländare som kan finska. Det

tats av EU-organ.

här leder till att den finska tolken tolkar till

EU-lagstiftningen är till sin natur relativt kom-

franska – vilket måste vara svårt, vanligtvis

plex och innefattar t.ex. REACH-regelverket,

tolkar man ju bara till sitt modersmål – och

som består av över 1500 sidor av förordningar

alla andra språkversioner baserar sig på den

som gäller registrering, utvärdering, godkän-

här tolkingen. Situationen med svenskan är väl

nande och begränsning av kemikalier. Av allt

inte lika svår.

det här följer att domstolen kan handha verkli-

”Det fungerar relativt bra,

gen komplicerade ärenden som behöver en stor del specialkunskap.

förutom när någon blir ivrig

Domstolen har 27 domare, en från varje med-

eller arg och glömmer tala

lemsstat. Dessutom har domstolen 8 genera-

tillräckligt långsamt för att

ladvokater vars jobb är att ge förslag till avgö-

tolkarna skulle hinna med.”

rande, dvs. ett slags yttranden om hur generaladvokaten tycker att fallet borde lösas, innan

Mitt jobb här har alltså mest handlat om att

domarna fattar några beslut. Att förstå vad ge-

skriva olika slags promemorior etc. för doma-

neraladvokaten egentligen gör kan vara lite

ren och hans rättssekreterare. Jag har upplevt

svårt om man inte råkar vara fransk – idén

att mitt arbete har varit relevant och nyttigt

härstammar nämligen från de högsta franska

både för mig och för kabinettet. Det trevliga

domstolarna. Finland har för tillfället en gene-

har varit att jag har fått se ärenden i olika faser

raladvokat, Niilo Jääskinen, men bara de stora

av behandlingen. Tyvärr är tre månader en för

medlemsländerna har en permanent generalad-

kort tid för att se hela ”livscykeln” på ett mål

vokat.

– behandlingen av ett ärende tar ju i genom-

Att följa med i en muntlig behandling är också

snitt sammanlagt 1,5 år – men jag har nog fått

en unik upplevelse: i de nationella rättegång-

en översikt över hur saker och ting fungerar.

arna brukar man ju bara använda bara ett språk, men här talar alla parterna sitt eget språk och allting simultantolkas till hörlurarna. Det fungerar relativt bra, förutom när någon blir ivrig eller arg och glömmer tala tillräckligt långsamt för att tolkarna skulle hinna med. När en part använder finska ställer det särskilt stora krav på tolkarna, eftersom det är 17

Inte bara jobb Luxemburg som ett land och som en stad är

Franskan och tyskan är dock de språk som an-

svåra att fatta. Det ”gamla” Luxemburg är

vänds mest i offentligheten – en tidning kan

otroligt vacker med sina små floder och hus

t.ex. vara delvis på franska och delvis på tyska

utspridda i landets dalar samt naturen som

– medan luxemburgiskan fungerar mera som

inte har blivit nerhuggen bostadsbristen till

ett hemmaspråk.

trots. Men det är bara att gå över en bro till

Luxemburg är kanske inte världens livligaste

det nya Luxemburg så möts man plötsligt av

feststad, men det jobbar vanligtvis ungefär 30

en sjufilig bilväg som omfamnas av höghus

-40 praktikanter på domstolen, så man hittar

av stål och betong.

nog sällskap. Jag har alltså inte behövt känna mig ensam här, speciellt med tanke på att jag bor i ett kollektiv med 15 andra praktikanter.

”För det tvåspråkiga Finland är språkpolitiken i Luxemburg också intressant. Luxemburgarna är nämligen i praktiken trespråkiga och talar flytande luxemburgiska, tyska och franska. ”

Luxemburg är också bra beläget om man vill göra dags- eller veckoslutsexkursioner till t.ex. Paris, Strasbourg, Bryssel eller Amsterdam.

Så, om EU intresserar dig så rekommenderar jag nog domstolen varmt som en praktikplats.

Man får vänner och insikter, och möjligheten att jobba med intressanta frågor som har betydelse för 500 miljoner EU-medborgare.

För det tvåspråkiga Finland är språkpolitiken i Luxemburg också intressant. Luxemburgarna är nämligen i praktiken trespråkiga och talar flytande luxemburgiska, tyska och franska.

Detta beror på att skolsystemet är trespråkigt: eleverna börjar studera på luxemburgiska, byter sedan till tyska och slutligen till franska.

18

Fakta Domstolen har två praktikprogram: oavlönad praktik i domarnas och generaladvokaternas kabinett och avlönad praktik i andra enheter (t.ex. forsknings- och översättningsenheterna).

Den avlönade praktiken har ansökningstiderna i april och september medan den oavlönade ordnas självständigt och mera informellt av kabinetten – om du är intresserad av kabinettpraktiken så gäller det bara att mejla kabinettet.

De avlönade praktikerna är 5 månader långa; kabinettpraktikerna kan vara mellan 3 och 6 månader enligt överenskommelse. Kabinettpraktikanterna behöver inte komma från samma land som domaren, så man skulle också kunna söka till t.ex. den svenska domarens kabinett.

Domstolens arbetsspråk är franska, och man måste kunna åtminstone läsa det för att få något ut av praktiken. Engelskan är också viktig men att kunna perfekt finska är däremot inte obligatoriskt för de flesta posterna.

Alla praktikanter måste ha en juridisk universitetsexamen vilket i praktiken betyder att man åtminstone måste vara rättsnotarie.

19

Företagsansvar på ny nivå

av Paul Karlsson

Tillsammans med Barn- och ungdomsstiftel-

början lockat med många av de anställda som

sen i Finland, den lokala organisationen

också satsat mycket av sin egen tid på att för-

CEDRO (Centre of information and education

verkliga det här på bästa möjliga sätt. Det

for the prevention of drug abuse) samt Fin-

finns inga absoluta krav för att få delta men en

lands utrikesministerium är Deloitte delaktigt i

fördel är till exempel om man från tidigare har

projektet: ”Promotion of Youth Employment

erfarenhet från att jobba med barn och ungdo-

and Life Skills in Peru”. För de som jobbar på

mar och givetvis är kunskaper i spanska i det

Deloitte innebär det här en unik möjlighet att

här fallet något man har nytta av.

ta del av ett pilotprojekt där begreppet företagsansvar tas till nya dimensioner och där avsikten också är att erbjuda arbetstagarna en möjlighet att vidga sina vyer och lära sig ännu mera.

För Deloittes del innebär det förutom ekonomiskt stöd till projektet en verklig möjlighet för företagets anställda att faktiskt göra någonting också i praktiken. Om ens arbets- och livssituation tillåter det har man nämligen möjlighet att åka till Peru för några månader för att på plats jobba med de ungdomar som omfattas av projektet. Det innebär att man så att säga på arbetstid tillåts ta paus från sina vanliga arbetsuppgifter för att helhjärtat kunna koncentrera sig på sina andra uppgifter medan

Från Deloitte åker i regel två personer åt

man befinner sig i Peru. Dessa uppgifter skil-

gången iväg och även i skrivande stund befin-

jer sig ändå inte nödvändigtvis så mycket från

ner sig två personer där. De praktiska arrange-

det man annars gör eftersom tanken specifikt

mangen som till exempel bostad och mobilte-

är att man ska kunna utnyttja sitt kunnande

lefon är ordnade på förhand med hjälp av folk

och sin expertis till projektets fördel. Delta-

på plats och förberedelser hemifrån så att man

gande är förstås frivilligt men har redan från

när man anländer kan koncentrera sig på sina 20

viktiga uppgifter.

Finland. Det här var en fantastisk upplevelse och en fantastisk möjlighet att såväl lära mig av mig själv som av andra!”

”Ungdomarna som annars ris-

Hon passar också på att hylla CEDRO som

kerar att bli utstötta utbildas i

alltså är den lokala organisationen som ansva-

arbetslivskunskaper, företag-

rar för arbetet på plats:

samhet och ges teknisk utbild-

”CEDRO gör verkligen ett fantastiskt jobb

ning för att dessa ska ha en

med barn och ungdomar som inte har haft så bra möjligheter att t.ex. studera som andra och

bättre förutsättning att klara sig

det kändes bra att kunna bidra till detta.”

och kunna ta kontroll över sin

Även själva ungdomarna har gjort ett stort in-

framtid.”

tryck på Marika: ”Trots att deras uppväxt i många fall har varit

Projektet involverar ungefär 300 ungdomar

besvärlig är de här ungdomarna som till exem-

och dessa är sådana som haft en problematisk

pel kan vara så unga som 13-15 år så smarta

uppväxt med till exempel våld i hemmet eller

och så positivt inställda till allting och realist-

som har blivit utnyttjade och därför bor eller

iska till vad det klarar av och till sin framtid.”

har bott på skyddshem i de fattigare kvarteren i Lima. Ungdomarna som annars riskerar att bli utstötta utbildas i arbetslivskunskaper, fö-

”Jag fick uppleva saker från ett

retagsamhet och ges teknisk utbildning för att dessa ska ha en bättre förutsättning att klara

helt annat perspektiv och att sa-

sig och kunna ta kontroll över sin framtid.

ker kan göras på ett så an-

Jag hade förmånen att intervjua Marika Sorsa

norlunda sätt från vad man är

som till vardags jobbar med beskattning på

van vid hemma i Finland. Det

Deloitte och som befunnit sig i Peru några må-

här var en fantastisk upplevelse

nader för att på plats dela med sig av sitt kunnande. Hon beskriver sin upplevelse i Peru

och en fantastisk möjlighet att

som en mycket lärorik tid:

såväl lära mig av mig själv som

”Jag fick uppleva saker från ett helt annat per-

av andra!”

spektiv och att saker kan göras på ett så annorlunda sätt från vad man är van vid hemma i

21

Det pågående projektet är 3-årigt och sträck-

legor och ungdomar man jobbade med var

er sig från 2012-2014. Att det blev just Peru

fantastiska. Och att de ungdomar man jobbat

beror på att samarbetspartnern Barn- och

med är nöjda belyser följande citat av en av

ungdomsstiftelsen sedan tidigare hade pro-

dem:

jekt där. Även när just detta projekt tar slut

”Det här programmet är det bästa som har

kommer det att ha lämnat ett stort avtryck i

hänt mig. Jag lyckades ändra några av mina

området i och med den kunskap som spritts.

dåliga vanor med hjälp av de människor jag

Man måste ändå beundra Deloittes engage-

träffade i gruppen. De hjälpte mig framåt

mag i det hela som gör det möjligt för ar-

och det här är bästa som har hänt mig i mitt

betstagare att för några månader göra något

korta liv.”

sådant här och ännu till på företagets bekostnad. Det är ju frågan om ett pilotprojekt men

Förutom projektet i Peru stöder Deloitte också välgörenhetsarbete i Finland genom att varje arbetstagare kan använda 8 timmar i månaden av sin arbetstid till valfritt välgörenhetsarbete. Dessutom utför Deloitte en hel del pro bonoprojekt i Finland genom vilka arbetstagarna har en möjlighet att utnyttja sitt kunnande.

redan nu måste man nog medge att det visat sig vara framgångsrikt och förhoppningsvis kommer det att ge upphov till liknande satsningar också för andra företag.

Marika konstaterar att hon har enbart positiva minnen och erfarenheter från sin vistelse i Peru. Allting var så annorlunda och kulturrikedomen i landet otrolig och de kol-

22

Club Åbo r.f.

av Paul Karlsson

Sedan 2005 har Åbo Akademi och Turun

tvungen att varje år söka och hoppas på att

Yliopisto haft ett gemensamt lag i den nor-

det löser sig. Förhoppningsvis löser sig

diska rättegångstävlingen om de mänskliga

också detta i och med föreningen. Så små-

rättigheterna. Från och med i år har det äntli-

ningom är också föreningens nya hemsida

gen också grundats en understödande före-

klar och där kommer också att erbjudas syn-

ning för laget. Tanken är att de som tävlar

lighet för de sponsorer som så önskar.

ska kunna koncentrera sig fullt ut på själva tävlingsuppgiften utan att behöva fundera

Årets lag håller som bäst på och kämpar för

allt för mycket på praktiska arrangemang

fullt med årets tävlingsuppgift. Det muntliga

och sökande av sponsorering. Laget har

skedet av tävlingen hålls detta år i Oslo den

länge varit i underläge gentemot många

14-16 juni.

andra lag i och med att det inte har haft några fasta sponsorer utan man har varit

23

Sitzpoesi Någon gång funderat på vad som egentligen skrivs i sång-

”Om man dricker tillräckligt "

böckerna under sitzerna? Red-

mycket märker man inte hur

aktionen fick ta en unik titt i

full man är"

några!

"Hej Marikki, du är en ”mari ”och ett ”kki.” sku det vara ”kko” sku du

”Grattis på födelsedagen som "

va högsta domstolens kvinna! Men

är om ca 9 månader!"

jag tror att du är alltför kännissä!"

”16 § Härjarvisan - Något för dig, du din lilla härjare" ”Varma MK: rape av ”Du e så söt. Du är inte sluten som en "

denna sångbok, men det

nöt. Vi vet hur man ska festa, så att

är okej, för jag är 30 %

man tillhör dom bästa. Vi vet också

stadgeit,

hurdan en sitz ska va´ , så att alla har

awesome."

och

92%

det bra. Såna här ramsor skall man samla, som man kan läsa när vi är gamla."

”Du är rolig, smart, awesome " & drunk. Eller i alla fall jag?"

”Hej Anna! Du är " bäst,

inte

någon

störande häst, du ”De andra sjunger undulaten, "

är alltid med när

o ja bara dricker sprit.."

det är fest"

24

25

Stadgaensium 1/2013

Chefredaktör: Paul Karlsson paul.karlsson@abo.fi

Ansvarig utgivare: Ämnesföreningen Stadga rf stadga@abo.fi / www.stadga.com

Fotografier: s. 1,7,13: Paul Karlsson s. 12,14,15: Anna-Karoliina Ihalainen s. 18: Europeiska Unionens domstol s. 20,22: Marika Sorsa/Deloitte s. 23: Solveig Hagnäs s. 25: Paul Karlsson, Alisa Muraja, Solveig Hagnäs Övriga fotografier tillhör skribenterna för respektive artikel.

För annonsering, kontakta: stadga@abo.fi

Glöm inte heller tidigare nummer av tidningen:

issuu.com/stadga 26

27

28