Principprogram, utkast 2013

1

Vår vision – den demokratiska socialismen

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens principer om frihet, jämlikhet och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över- och underordning, utan könsförtryck och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har den fria rätten att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det är en värld där demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på hela samhället och alla mänskliga relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv, där människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan att kommande generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras.

13 14 15 16 17 18 19 20 21

Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i synen på människan och människors förhållanden till varandra. SSU menar att människan är en social och skapande varelse som behöver, mår och utvecklas bäst av samhörighet och gemenskap. I grunden är människan också god men påverkas av sitt sociala sammanhang. De villkor vi lever under har stort inflytande på hur vi beter oss mot varandra, enskilt och kollektivt. Vi är därför alla ömsesidigt beroende av varandra. De socialdemokratiska värderingarna bygger på dessa insikter.

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

Den unga socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla ska vara fria att forma sina liv och förverkliga sina drömmar. Det innebär frihet från fruktan och förtryck, frihet att uttrycka sin mening och friheten som finns i rätten till social och ekonomisk trygghet, bildning och meningsfull sysselsättning och att fritt röra sig och söka lyckan varhelst så önskas.

Socialdemokratin ser inte frihet som något som kan vinnas på andras bekostnad.

Friheten för var och en är allas angelägenhet. Den skapas bäst i reformer som röjer undan de förtryckande strukturer som begränsar människor. Friheten har inga gränser. Först i gemenskapen med andra har individen tid att utvecklas som människa. I samarbetet blir den personliga friheten möjlig. Den kräver jämlikhet i de resurser som avgör de faktiska möjligheterna att styra sin vardag och gemensamt påverka framtiden.

Våra grundläggande värderingar

Frihet, jämlikhet, solidaritet

Förverkligandet av jämlikheten är ett uttryck för alla människors lika värde. Det ska inte förväxlas med en önskan om likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för mångfald. Jämlikhet för oss innebär att alla människor inte bara ska ha samma rättigheter till påverkan utan också ha samma förutsättningar att utöva makt och inflytande över hela livet. Det är bara i ett jämlikt samhälle människor kan vara sig själva och utvecklas efter egen fri vilja utan att det leder till över- och underordning.

Solidaritet utgår från insikten om människors ömsesidiga beroende. Solidaritet är inlevelse i andras livsvillkor och en väg till samverkan och gemensamt ansvar för samhället. Solidaritetens gemenskap överbryggar nationsgränser, omfattar kommande generationer och utsträcker sig även till naturen och de ekosystem som utgör förutsättningarna för fortsatt liv på den här planeten. Den är därför en kraft för hållbar

1

45 46 47 48

utveckling.

49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79

SSU:s strävan att låta demokratins ideal prägla hela samhället grundar sig i övertygelsen om alla människors lika värde. Det är bara genom demokratin alla på lika villkor kan styra sin vardag och tillsammans med andra framtiden. Demokratin är både ett värn mot de strukturer som håller tillbaka människor och ett verktyg för att främja människans frigörelse.

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

Socialdemokratin har valt den reformistiska vägen och vill omdana samhället med demokratin som arbetssätt. Denna vilja är ett uttryck för allas rätt till medbestämmande och delaktighet och för att frigörelsen aldrig kan vara någon annans verk utan måste komma från människorna själva, från rörelsen.

Demokrati

De politiska fri- och rättigheterna är grundläggande. Det förutsätter en mer deltagande och mindre hierarkisk demokrati. Den politiska makten ska vara en reell möjlighet, inte enbart en lagstadgad rättighet.

Demokratin får inte inskränkas till att endast omfatta politiskt beslutsfattande. Att ha makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället.

Detta skapar en social demokrati förutsättningar för. Genom en social demokrati, och med jämlikhet som mål, fördelas vård och omsorg, utbildning och bildning, kultur och bostad efter behov.

Det ekonomiska systemets utformning påverkar hela samhället och framtidsutvecklingen. SSU strävar efter att produktionen av varor och tjänster i första hand ska syfta till att förse varje människa med de materiella, sociala och kulturella resurser som behövs för ett gott liv, utan att framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov omintetgörs. Detta förutsätter en demokratisk ekonomi där samhällsmedlemmar i olika former kan påverka produktionens inriktning och fördelning liksom arbetslivets organisation och dess villkor.

SSU avvisar enskildas vinstintresse och maktanspråk som norm för ekonomin och sätter i stället det gemensamma bästa före kapitalets och ägandets intressen. Valet av ägandeform och styrningslogik ska avgöras av vad som lämpar sig bäst för att nå frihet, jämlikhet och hållbarhet. I detta syfte har demokratin alltid rätt att ändra form och villkor för ekonomin för att viktiga mänskliga eller miljömässiga behov ska kunna uppfyllas.

Rörelsen är målet

Grunden för den socialdemokratiska kampen är således folkrörelsen av människor som tillsammans strävar mot att omdana samhället efter den demokratiska socialismens principer. Rörelsen binds samman av övertygelsen om att en bättre värld är möjlig och att människor kan leva tillsammans i fred och frihet med hänsynstagande till de ekologiska system vi alla är beroende av. I rörelsen organiseras människors goda vilja till skapande makt. Det ger insikt om eget ansvar, känsla av förmågan att förändra världen

2

91 92 93 94 95 96 97

och tillförsikt om att idealen kan förverkligas. Med det utgör folkrörelserna grunden för demokratin och är avgörande för att samhället hålls ihop och att de många människornas rätt till makt och inflytande värnas. Det demokratiska samtalet är ett mål i sig, och en förutsättning för att också ha en politik i rörelse.

98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118

I strävan efter människans frigörelse och förverkligandet av allas lika värde och rätt är en feministisk grundsyn nödvändig. SSU menar att kön är en social konstruktion. Kvinnors underordning i fråga om makt över det egna livet och över samhället och den norm som kringskär allas identitet och livsval är inga naturliga företeelser, utan en djupt orättfärdig politisk struktur. Den kan därför upphävas.

119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136

Världens resurser är ojämlikt fördelade. Det har sitt ursprung både i äldre produktionsordningar och i den nu rådande, kapitalismen. I snäv bemärkelse är kapitalism ett system där kapital och produktionsmedel ägs av privata aktörer och där produktionen regleras av marknadskrafter. I praktiken får det väldiga konsekvenser.

Feminism

SSU verkar utifrån denna övertygelse för ett feministiskt samhälle där alla möts som jämlikar och ses som människor, inte som kön. Vi vill att alla ska ha makt över sina egna kroppar, sin identitet och sin sexualitet. Vi vill att människor ska kunna göra sina livsval, fria från begränsande traditioner och värderingar. Detta kräver en bred politisk kamp mot flera samverkande förtryck. Kvinnans frigörelse förutsätter en demokratisering av samhället och en omfördelning av samhällets ekonomiska resurser.

Vår samhällsanalys Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på varandra. För att förstå utvecklingen i världen krävs en analys av dessa maktordningar och hur de samverkar med varandra.

Kapitalismen och klassamhället

Kapitalismen innebär att strävandet efter vinst överordnas alla andra intressen. Ingen hänsyn tas till samhälle, människa eller miljö. Det uppstår ett överflöd där köpkraften finns men ett underskott även av de mest basala varor där människor saknar ekonomisk styrka. Naturen överexploateras och förorenas. Därmed hotas framtida generationers möjligheter till ett rikt och meningsfullt liv.

Med ägande följer makt över andra och över hela samhället. Hur ägandet ser ut får därför stor betydelse. Kapitalismen dominerades länge av ägande direkt kopplat till produktionen. I dag är bilden mer splittrad. Alltjämt är bestämmanderätten över världens resurser samlad i ett fåtals händer, men en stor andel av det formella ägandet ligger i ansiktslösa institutioner. Utvecklingen har förstärkts av teknik som möjliggjort sekundsnabba kapitalförflyttningar över hela jorden och av avregleringar och privatiseringar. Ägandets inriktning har förändrats från långsiktighet till kortsiktighet

3

137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170

och i många fall ren spekulation. Denna förändring återspeglas inte minst inom finanssektorn och har fått stora efterverkningar på hela världsekonomin. Kapitalismens globalisering har ökat vikten av införandet av en global demokrati. Det är en av vår tids verkligt stora utmaningar.

171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183

Könsmaktsordningen leder till politiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt förtryck av kvinnor som grupp, både i privatlivet och i det offentliga. Män som grupp har, och skaffar sig, på samhällets alla områden makt på kvinnors bekostnad.

Genom kravet på ständigt ökande vinster söker kapitalismen oavbrutet nya områden att ta över. I detta ses arbetskraft som en ren förbrukningsvara och medmänsklighet underkastas lönsamhetskalkyler. Människors naturliga längtan efter gemenskap och uppskattning kommersialiseras hårt. På så vis formas människor till att se pengar och statuskonsumtion som de enda måtten på framgång och lycka. Den oreglerade kapitalismen leder genom detta och dess inneboende drivkraft för ojämlikhet och anspråk på makt till ett kallt och hårt samhälle utan tillit och gemenskap.

I kapitalismen säljs och köps arbetskraft som en vara vilket gör att dess viktigaste motsättning är den mellan arbete och kapital – mellan den klass som säljer sin arbetskraft och den som köper den. Det är i denna relation ojämlikheten existerar och reproduceras.

Motsättningen kommer till uttryck på samhällets alla områden, i varje förhandling och konflikt mellan arbetsmarknadens parter och i hur resurserna ska fördelas mellan privat och offentligt.

Precis som ekonomin i övrigt utvecklas klassrelationerna ständigt. De är i flera fall komplexa och påverkas, utöver relationen till ägandet, av inkomst, utbildning, inflytande över sitt och andras arbete och innehav av socialt och kulturellt kapital. Människors tillgång till dessa faktorer påverkas, genom kapitalismens samverkan med patriarkala och rasistiska strukturer, i sin tur starkt av kön och ursprung.

Arbetarrörelsen föddes ur motståndet mot kapitalismens omfattande begränsningar av människors frihet och upprätthållande av de mest ojämlika livsvillkor. Den har genom hela sin historia sökt öka friheten genom att bygga motkrafter till kapitalismens krav på överhöghet. I det syftet har socialdemokratin, i samverkan med andra progressiva krafter, infört den politiska demokratin, den har utvecklat den generella välfärden och inlett arbetet med att utvidga demokratin till samhällets alla områden.

Patriarkatet

Ojämlikheterna mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska kön utan att detta ges politisk och social betydelse. Kön är en social konstruktion och relation. Det som anses manligt hålls isär från det som anses kvinnligt, och att det som anses manligt värderas oftast högre. De patriarkala föreställningarna om kön styr till stor del hur våra liv kommer att se ut och gynnar män som grupp, även om det också tvingar in män i stereotypa roller.

Klassamhället kännetecknas av en arbetsdelning mellan könen, där kvinnor och män utför olika uppgifter och arbeten, och där de uppgifter och arbeten som i huvudsak utförs

4

184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202

av kvinnor värderas lägre, socialt och ekonomiskt. Kvinnor utför mer arbete, i såväl hemmet som utanför, än män men har betydligt lägre inkomster och en avsevärt lägre andel av ägandet. Kapitalismen och könsmaktsordningen samverkar ibland för att upprätthålla varandra. Den könssegregerade arbetsmarknaden och de lägre kvinnolönerna är exempel på hur maktstrukturer samverkar.

203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230

Liksom makt och privilegier fördelas ojämlikt efter klass och kön behandlas människor olika utifrån hudfärg och kulturell bakgrund. I vårt land premieras vithet. Stora delar av världen präglas av denna rasistiska struktur, där människor också tillskrivs särskilda egenskaper, och där människans frigörelse och enskildas handlingsmöjligheter kringskärs.

Den patriarkala ordningen är global men på vilket sätt och i vilken omfattning kvinnor drabbas beror bland annat på deras ställning i produktionen och var i världen de bor.

Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa strukturer som könsmaktsordningen. Den framställer och återskapar heterosexualiteten som det normala och i dikotomin mellan könen normeras heterosexualiteten stereotypt.

Därmed kringskärs allas möjligheter att vara sig själva och uttrycka sin identitet.

Heteronormens yttersta konsekvens är emellertid trakasserier och våld som riktas mot icke-heterosexuella och transpersoner. SSU vänder sig mot denna ordning och strävar efter att människor själva, utan att riskera förtryck eller underordning, ska få bestämma över sin sexualitet och samlevnadsform.

Rasismen

Nära rasismen återfinns auktoritära och våldsbejakande fascistiska och nazistiska åsiktsinriktningar. Dessa uttrycker förhärligande idéer om ett visst folk eller en viss nation som rättfärdigar förtryck av dem som genom sin bakgrund eller sina värderingar står utanför den antidemokratiska, rasistiska idealbilden.

Det är i tider av hög arbetslöshet, vidgade klyftor och förlorat framtidshopp som rasistiska och fascistiska rörelser har vuxit sig starka. Dessa samband gäller också i dag och förklarar till stor del främlingsfientliga krafters valframgångar, medan ökad jämlikhet, full sysselsättning och social demokrati har visat sig vara de mest effektiva verktygen för att pressa tillbaka antidemokratiska krafter. Samtidigt måste alltid rasismens uttryck bekämpas, och vi kan aldrig acceptera en utveckling där främlingsfientlig politik bedrivs som ett sätt att förhindra att öppet rasistiska organisationer vinner mark.

Samhällets strukturer samexisterar och samverkar. Det innebär att rådande förtrycksmekanismer förstärker varandra på så väl kollektiv som individuell nivå, vilket begränsar människor från att leva ett fritt liv.

Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt.

5

231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278

Vår politik Den socialdemokratiska politiken syftar till att frigöra människor så att vi tillsammans kan bygga framtiden. Få företeelser begränsar lust och arbete för förändring som känslan att ens ansträngning är lönlös. Därför måste människor beredas rätt och möjlighet att styra sin vardag. Människor måste själva och tillsammans med andra få större egenmakt genom att inflytande överförs till dem från system utanför deras kontroll. Så kan ett växande samhällsengagemang formas.

Alla människors engagemang och deltagande i samhällsbygget efter förmåga är avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. SSU verkar därför för full sysselsättning, som utöver att tillvarata mänskliga resurser också ger varje människa den frihet som en egen försörjning innebär. Därtill stärker den fulla sysselsättningen arbetet i förhållande till kapitalet.

En förutsättning för att kräva allas insats är att sysselsättningen är meningsfull. Den fackliga rörelsens krav, organisering och politik för full sysselsättning stärker vår rörelses positioner i arbetet för den demokratiska socialismen. En god arbetsmiljö och en meningsfull sysselsättning ökar friheten för den enskilda människan. En ökad produktivitetstillväxt kan förutom i löneförhöjningar tas ut i minskad arbetstid för att människan ska kunna leva i hållbar frihet.

I strävan efter jämlika livsvillkor och varje människas frihet är den generella välfärden avgörande. Välfärden är det politiska uttrycket för varje människas rätt till en värdig tillvaro. Den medför att makt och inflytande omfördelas och är ett viktigt verktyg för demokratisering genom att centrala samhällsfunktioner undandras marknadens logik.

Välfärden frigör också människor från påtvingade sociala band, vilket inte minst stärker kampen för kvinnors rättigheter.

Omfördelningspolitiken har underlättat arbetarrörelsens organisering i kampen för samhällets demokratisering. Historiskt har socialdemokratin genom lagar, kollektivavtal och folkrörelsearbete utökat demokratins verkningsområde och stärkt människors frihet.

I vår jämlikhetsstrategi har välfärdsstaten en dubbel funktion. Dels har den fungerat som ett verktyg för utjämning av klyftor, dels för utökad demokrati. Nedskärningar och försämringar av välfärden är ett hot mot denna strategi för jämlikhet och demokratisk socialism.

Framtidens välfärd och välstånd är beroende av hur mänskligheten förhåller sig till jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har tillväxten drivits av ett ökat uttag av icke förnyelsebara naturresurser. Det har lett till att ekonomiska, energimässiga och ekologiska kriser. Socialdemokratin ser därför som sin främsta uppgift att inleda omställningen till en hållbar utveckling. SSU betraktar inte detta som en uppoffring utan som en verklig möjlighet till en bättre värld. Omställningen har goda förutsättningar att medföra stora satsningar på utbildning och forskning, att försätta många människor i arbete och att innebära ett nytt förhållningssätt, där vi i stället för att mäta välstånd utifrån vad vi äger i stället utgår från hur vi mår.

Hållbarheten vilar på tre ben, som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra.

6

279 280 281 282 283 284 285 286 287 288

Det handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet för en hållbar utveckling måste ske på samhällets alla nivåer. Mycket av det som är viktigt kan beslutas på lokal och regional nivå. Men hållbarheten är sist och slutligen en global utmaning, som sträcker sig bortom nationalstaten, och politiken för den måste som sådan bedrivas i globala samarbeten. För att nå detta behöver globala institutioner reformeras i demokratisk anda och de rörelser som verkar för demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter stärkas. I detta syfte vill SSU reformera och demokratisera FN och EU och stärka de rörelser som verkar för demokrati, för jämlikhet och för mänskliga rättigheter.

289 290 291 292 293 294 295 296 297 298

Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de värderingar SSU utgår ifrån. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje gång människan vinner större makt över sitt liv.

I ständig opposition mot orättvisor

Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är inte opåverkbar. Den kan formas av oss människor om vi går samman i de rörelser som utgör grunden för demokratin och som är motsatsen till de strukturer som i dag begränsar oss och våra livsvillkor. Det är den här kampen för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Tillsammans har vi makten att förändra världen!

7

8