Issuu on Google+

SSU tycker att det är bra att socialdemokraternas rådslagsgrupp har poängterat vikten av kunskap i skolan. De elever som har tuffast förutsättningar blir de största förlorarna om skolan misslyckas med sitt kunskapsuppdrag. Samtidigt vill SSU att Socialdemokraterna också ska försvara skolans andra uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Det är lika viktigt. Det arbetet är dessutom avgörande för att skapa en bra miljö där arbetsro råder. SSU vill också poängtera att det stora ansvaret för att skapa en bra skola vilar på politiker och skolledare. Vi måste ställa större krav på skolkunskap vid skoletableringar. Det gäller oavsett om det gäller kommunala eller fristående skolor. Vårt fokus är elevernas rätt till en bra skola som följer skolplanen. Vi lägger därför ett förslag till ett sjätte kapitel för skolprogrammet. Ett program som sätter eleven i centrum.

Jytte Guteland

Gabriel Wikström

SSUs ordförande

Utbildningspolitiskt ansvarig i SSUs förbundsstyrelse


SK== SK== bäÉîÉå=á=ÅÉåíêìã= = Ó=Ñ∏ê=Ä®ííêÉ=âìåëâ~éëêÉëìäí~í= Varje elev har rätt till kunskap. Det är grundfundamentet i vår socialdemokratiska skolpolitik. Genom att skolan utformas med eleven i centrum når vi också bättre kvalitet, måluppfyllelse och kunskapsresultat. Vi är övertygade om att en avgörande faktor för vilka kunskapsresultat vi når i skolan är elevens engagemang och motivation för sina egna studier. Vi måste därför utforma skolan för att uppmuntra och skapa ett sådant engagemang. Mycket handlar om elevens möjligheter till medbestämmande och inflytande. Genom att ges makt att vara med och utforma sin egen skolgång, skapas ett engagemang som också visar sig i ökade kunskapsresultat. Det handlar både om stora och små frågor, både om sättet att bedriva undervisningen och om inriktningen för hela skolan. Gemensamt utformar elever, lärare och skolledning en bättre skola. Goda kunskapsresultat kräver också att eleven mår bra och är frisk. Eleven har rätt till bra skolhälsovård, som både kan jobba förebyggande och rycka in när problem väl dyker upp. Ohälsa kan vara både fysisk och psykisk, vilket kräver att skolan kan erbjuda god tillgång till såväl skolsköterskor och läkare som kuratorer och psykologer. Elever är olika, och varje elev har sina egna förutsättningar och sin egen väg till kunskap. Vi är därför övertygade om en verklig kunskapsskola, där varje elev har möjlighet att nå den kunskap som krävs och behövs, kräver att skolan kan möta den enskilda eleven. Vi tror att detta arbete har många delar. Genom ökat elevinflytande och dialog i klassrummet anpassas undervisnings- och examinationsformer, och eleven får en skolgång och en undervisning mer anpassad till sina unika behov. Eleven har också rätt till en individuell utvecklingsplan som följer med genom hela skolan. Planen är ett styrinstrument för att hjälpa skolan att anpassa undervisning, stöd och hjälp. Varje elev måste ha en odiskutabel rätt till stöd och hjälp när den vanliga undervisningen inte räcker till. Den hjälpen kan vara både under och efter ordinarie skoltid. Det kräver att skolan har tillräckliga resurser, och att eleven står i centrum för skolans arbetssätt. Resursfördelningssystemen inom skolan måste därför anpassas så att de skolor där behoven av hjälp och stöd är större, också får mer resurser. Kunskapen som skolan lär ut är av flera slag. I fokus står kunskapen inför ett kommande arbetsliv, men mycket viktigt är också kunskapen som krävs för att vara samhällsmedborgare och medmänniska.


1. Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. 2. Rätten till kunskap är också rätten till kompetenta, lämpliga och behöriga lärare. Lärarutbildningen behöver förstärkas och utvecklas. För att säkerställa kvaliteten på intagningen vill vi se ett särskilt intagningsprov. Efter avslutad utbildning ska en särskild pedagogisk licens utfärdas. Om en enskild lärare sedan grovt missköter sitt arbete ska licensen kunna återtas. 3. Även skolledningen måste vara kompetent och väl utbildad. Förutom en särskild skolledarutbildning vill vi begränsa rektorers förordnanden till maximalt fem år åt gången, för att dels kunna flytta kompetenta chefer till skolor med större behov och dels låta sådana som är mindre lämpade få möjlighet till andra arbetsuppgifter. 4. Elevens rätt till medbestämmande och inflytande ska sammanfattas och säkerställas genom en särskild medbestämmandelag för skolan, ett slags ”skol-MBL”. Den ska bland annat innehålla frågor som rör det interna arbetet på skolan. Denna skol-MBL ska även kunna förhindra att skolans huvudmannaskap förändras genom majoritetsbeslut i omröstningar bland eleverna. . Den rätten också gälla andra större förändringar på arbetsplatsen. Eleven ska även ha rätt att efter avslutad skoltid utvärdera sin skola, i syfte att förbättra skolgången för kommande elever. 5. Med stigande ålder och mognadsgrad ökar också elevens möjligheter att ta ansvar och utöva inflytande i skolan. På gymnasienivå vill vi återuppliva försöken med lokala styrelser med elevmajoritet, som ofta var uppskattade av både elever och lärare. De lokala styrelserna ska kunna fatta beslut i frågor som rör exempelvis arbetsmiljö och temadagar, men inte i enskilda elev- eller personalärenden. 6. Både elever, skolor och lärare måste kunna få hjälp och stöd i arbetet med medbestämmande och elevinflytande. Kommunerna måste därför, antingen själva, i samverkan eller genom stöd till elevfackliga organisationer erbjuda elevråd och aktiva elever stöttning och hjälp. Skolverket ska också bygga upp ett kompetenscentrum för elevinflytandefrågor som ska kunna hjälpa skolor och kommuner, och även underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika delar av landet. 7. Eleven ska garanteras en god tillgång till skolhälsovårdspersonal. Tillräckliga resurser ska finnas för både förebyggande arbete och för att kunna rycka in när något händer. 8. Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan, som ska användas som ett verktyg för att utforma undervisningen efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och därmed nå bättre kunskapsresultat.


9. Genom dialog mellan lärare och elever ska undervisnings- och examinationsformer i möjligaste mån utformas efter elevernas skiftande förutsättningar, i syfte att öka kunskapsresultaten. 10.Elevens rätt till individuellt stöd efter behov och förutsättningar måste kunna garanteras. Det kräver att resursfördelningssystemen i skolan måste ge mer resurser till skolor med större behov. Stödet ska kunna ges både under och efter ordinarie undervisningstid, exempelvis genom läxhjälp. För att läraren ska ha en rimlig chans att kunna hjälpa eleverna under lektionstid får antalet elever i klassen inte vara för stort. Vi vill därför pröva idén om ett nationellt tak för antalet elever per klass. 11.Rätten till kunskap om livet som samhällsmedborgare och medmänniska måste vara en viktig del av skolan. Det kan handla om undervisning i demokratifrågor och uppmuntran till föreningsengagemang. Det handlar även om att undervisningen i exempelvis sexualkunskap måste förbättras, och ledas av för ändamålet utbildade lärare. All undervisning måste också vara garanterat neutral inför olika partipolitiska och religiösa strömningar. Detta kräver att huvudmannen är neutral i dessa frågor.


Eleven i centrum