Möt vår nya medarbetare för ochbesiktningsvärderings-

Personer

Sveriges handelskamrar har under flera år förordnat besiktnings- och värderingspersoner för opartisk värdering och utlåtande. För att fortsätta driva och utveckla verksamheten träder Nils Hamre in som ny projektledare.

I mitten av januari började Nils arbeta på Sydsvenska Handelskammaren som nu har tagit över uppgiften att bland annat samordna och vidareutveckla de förordnade besiktnings- och värderingspersonerna i Sverige.

Nils startade sin karriär som översättare för olika företag och myndigheter. En av de främsta uppdragsgivarna var EU-kommissionen som ville ha lagändringar i medlemsländer översatta till svenska. Där startade Nils intresse för den juridiska verksamheten, vilket sedan resulterade i en YH-utbildning till juridisk assistent.

– Jag har under de sju senaste åren arbetat som handläggare vid domstol, både på tingsrätten i Lund och hovrätten i Malmö. Det här är en ny roll för mig, men jag ser stora likheter i hantering och förvaltning från min tidigare arbetsplats. Det är ett spännande arbete jag har framför mig.

I Nils uppdrag ingår både att hjälpa och samordna besiktnings- och värderingspersonerna och kunderna i de förfrågningar som kommer in. Vilka uppdrag besiktnings- och värderingspersonerna åtar sig varierar. Det kan exempelvis handla om en tvist mellan två partner där de är oeniga om en varas värde. Då kallas en oberoende besiktningsperson som gör en bakgrund- och marknadskontroll samt tittar på varan, för att sedan ge sitt utlåtande.

– För min del är det viktig att kommunicera på rätt sätt. I slutändan ska båda parter känna att de har fått rätt informationsunderlag från början till slut. Därav blir det extra viktigt att paketera informationen efter olika behov.

Nils uppdrag stäcker över hela Sverige med över 340 besiktnings- och värderingspersoner tillgängliga för uppdrag.

– En viktig del mitt arbete är att hitta rätt personer som fortsätter upprätthålla det goda förtroende som vi har. Dels genom att hantera nyansökningar och kontrollera uppgifter, dels att erbjuda vidareutbildningar till befintliga besiktningspersoner. Det gäller att hålla sig à jour med det senaste inom sitt värderingsområde och lagändringar, avslutar Nils. n

Hur går besiktnings- och värderingsärenden till?

Både privatpersoner och företag kan anlita en besiktnings/värderingsperson för besiktning och värdering av handelsvaror. Förutom att säkerställa rätt värde vid eventuell skada, sker värderingar även vid företagsöverlåtelser, konkurser eller vid boutredningar och bodelningar. Besiktningspersonen begär av uppdragsgivaren ersättning för kostnader och ett arvode för utförandet av uppdraget. Mer info hittar du på › besiktning.nu

I samarbete med Handelskammaren Mittsverige, Mellansvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen, Östsvenska Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren samt Sydsvenska Handelskammaren.

EU:s taxonomi –

Otydligheter inför årets

Rapportering St Ller Krav P

F Retagens Transparens

EU:s taxonomi förväntas få en stor genomslagskraft gällande definitionen på miljömässig hållbarhet samt signifikant öka transparensen kring hur hållbara verksamheter och investeringar är. Att det finns stora utmaningar i rapporteringen enligt taxonomin är dock tydligt. Nu väntas ett ökat fokus från EU-kommissionen framöver på taxonomins användbarhet för att räta ut frågetecken och förtydliga tolkningsfrågor. Till dess är transparens i rapporteringen en viktig grundsten.

Taxonomiförordningen utgör ett klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Det ger företag, investerare och beslutsfattare en gemensam definition på miljömässigt hållbara aktiviteter eller investeringar vilket förväntas driva kapital i en hållbar riktning. Taxonomin ställer även rapporteringskrav på vissa stora företag och finansiella institutioner som ska redovisa hur stor del av verksamheten som kan definieras som hållbar enligt taxonomin.

Implementeringen av taxonomin är i full gång. I början av 2022 kom de första rapporterna där företag rapporterade hur stor del av deras verksamhet som omfattas av taxonomin, alltså hur stor del av företagets aktiviteter som är identifierade i taxonomin. I rapporteringen för 2023 kommer icke-finansiella bolag att rapportera på hur stor del av verksamheten som kan klassificeras som hållbar, alltså taxonomiförenlig. För finansiella bolag kommer denna rapportering inte krävas förrän 2024.

I många företag pågår nu framtagningen av årsrapporten och analysen av hur stor del av verksamheten som möter taxonomins krav på hållbarhet. Utmaningarna är många. Detta är inte minst något vi märker i Nordea då vi får många frågor från våra kunder inom området. Utmaningarna reflekteras även i en rapport som kom från EU:s expertgrupp ”Platform on Sustainable Finance” om taxonomins användbarhet. I den här rapporten ger plattformen även rekommendationer till EU-kommissionen om hur taxonomin kan göras mer användbar i praktiken.

Utmaningarna rör allt från att identifiera de aktiviteter i verksamheten som omfattas av taxo - nomin, tolka de krav som ställs på aktivitetens utförande för att den ska klassas som hållbar till att exempelvis koppla ihop företagets omsättning, kapitalinvesteringar och rörelseutgifter med de aktiviteter som klassas som hållbara.

Utmaningarna rör allt från att identifiera de aktiviteter i verksamheten som omfattas av taxonomin, tolka de krav som ställs på aktivitetens utförande för att den ska klassas som hållbar.

Trots de många utmaningar som råder finns det några steg som företag kan ta för att få en tydligare och jämförbar rapportering. Att säkerställa att man använder sig av förordningens mallar – som finns i Disclosures Delegated Act – samt att använda terminologin från taxonomin är två exempel. Andra goda rapporteringsseder är även att tydligt koppla ihop taxonomirapporteringen med den finansiella rapporteringen. Att tydligt förklara vilka antagande och uppskattningar som gjorts i rapporteringen är särskilt viktigt när många tolkningsfrågor kvarstår.

EU-kommissionen utvärderar vilka rekommendationer från rapporten man tar vidare och det är tydligt att fokus framöver ligger på ökad användbarhet av taxonomin. Vi förväntar oss till exempel en användarguide som förklarar taxonomin och hur den hänger ihop med övriga regelverk, en databas för de FAQs som kommissionen publicerat samt en ”KPI calculation tool” som går igenom stegen för att beräkna de KPI:er som ska rapporteras. I december 2022 kom även två efterlängtade FAQs med vägledning för hur ickefinansiella företag ska rapportera samt hur hållbarhetskriterier för vissa aktiviteter ska tolkas. Till dess att ytterligare vägledning är på plats samt att en förståelse för rapporteringen i praktiken har ökat, så förblir dock tydlighet och transparens en särskilt viktig grundsten i företagens rapportering. n