Chefekonomen har ordet Sverige riskerar tapp i konkurrenskraft och relativt välstånd

Ryska invasionen av Ukraina har utlöst turbulens och kraftig ekonomisk nedgång. I Sverige har detta förstärkts av en dåligt tajmad penningpolitik som tyvärr förstärker konjunktursvängningarna samt bland annat elförsörjningsproblem. Under fjärde kvartalet 2022 pekade olika ekonomiska indikatorer mot att vi snabbt är på väg in i en lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet prognostiserade i december en negativ BNP-utveckling under 2023. När denna artikel skrivs, knappt två månader efter KI:s prognos, publicerade SCB färska siffror som visar en oväntat svag BNP-utveckling för fjärde kvartalet 2022. Allt talar för att den inhemska konsumtionen kommer falla rejält under 2023, vilket märks för konsumentnära företag och sektorer. Den stora frågan är naturligtvis hur kraftig inbromsningen blir? Hur omfattade blir varslen? Det är alltför tidigt att uttala sig säkert om effekter på vår ekonomi, osäkerheten är så att säga genuin, men trots den ekonomiska turbulens och hushållens pessimism får vi ändå konstatera att Sverige – i ett globalt perspektiv – fortfarande är ett relativt välmående land med höga genomsnittliga inkomster. Konjunkturläget är besvärligt för Sverige, men vad värre är så har vi även strukturella problem som sedan länge skadat svensk ekonomi, konkurrenskraft och välstånd.

Hur besvärlig den ekonomiska nedgången än blir så är detta en fråga av betydelse under några år. Min uppfattning är dock att vi redan nu ska anlägga ett mer långsiktigt perspektiv och jämföra Sveriges ekonomiska förutsättningar med gruppen av rika OECD-länder.

Vid en sådan jämförelse ser vi att Sverige brister i sin konkurrenskraft på flera punkter (med konkurrenskraft tänker jag främst på produktivitetsutveckling och förmåga att upprätthålla förädlingsvärden). Sverige har ur detta perspektiv uppvisat en relativt svag ekonomisk utveckling under flera årtionden. Resultatet är att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av det faktum att landet fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan (och personligen tror jag det finns risk för ytterligare tapp). Välståndsligan jämför länder baserat på BNP per capita och utgör ett mått på ett lands relativa välstånd.

Vid en sådan jämförelse ser vi att Sverige brister i sin konkurrenskraft på flera punkter (med konkurrenskraft tänker jag främst på produktivitetsutveckling och förmåga att upprätthålla förädlingsvärden).

Sveriges position i välståndsligan 1970–2021

1970 intog Sverige position fyra i välståndsligan, år 1990 rank fem, för att sedan falla ned till rank nio år 2010. I klartext innebär det att Sveriges BNP per capita utvecklats svagt i relation till OECD-länderna samt avslöjar ett utdraget och stort tapp i relativt välstånd. I figuren ovan återges Sveriges förflyttning i välståndsligan sedan 1970 till 2021. Detta är ett dramatiskt sätt att illustrera tappet i relativt välstånd, och det går att anföra invändningar. Min poäng är att vi bör vara medvetna om risken för fortsatt tapp i välståndsligan. Tvärtom, det bästa vi kan göra för att stärka konkurrenskraften är att leta efter problemen i ekonomin och åtgärda dem Sverige utmärker sig genom att vara ett av de länder – Nya Zeeland och Kanada undantagna – som haft den kraftigaste negativa utvecklingen inom välståndsligan. Tyskland låg till exempel på rank nio 1970 och återfinns i dag på rank tio, liknande mönster ser vi för Danmark och Nederländerna. Ett fåtal länder utmärker sig genom sin starkt positiva utveckling, främst Irland och Norge.

Välståndsligan (BNP per capita) kan även sägas vara en indikator på hur konkurrenskraftig en ekonomi är. Konkurrenskraft handlar om kostnadsfördelar: Ett företag som har tillgång till mer kompetent arbetskraft har en konkurrensfördel vis-à-vis konkurrenter, likaså ett land som har bra infrastruktur får en tydlig fördel. Dessa fundamentala kostnadsfördelar ger hela ekonomin ett försteg och utgör grunden för välstånd.

I rapporten ”Svensk konkurrenskraft – Hur kan Sverige säkerställa ett långsiktigt välstånd?” identifieras ett stort antal av dessa fundamentala faktorer och författarna genomför en benchmarking av Sverige mot huvudsakligen OECD-länderna. Detta ”konkurrenskrafts-scorecard” bygger på en genomgång av 85 indikatorer – alltifrån ekonomiska utfall i termer av inkomster och social hållbarhet till ekonomiska aktiviteter som investeringar i forskning och utveckling och entreprenörskap. Utan att gå in i de enskilda indikatorerna framstår Sverige som mediokert i jämförelse med OECD. Sett utifrån ett sydsvenskt perspektiv finns det en god och en dålig nyhet. I de regionala konkurrenskraftsanalyser som jämfört regioner i Europa framträder södra Sverige (hela Handelskammarens upptagningsområde) som en bland de mer konkurrenskraftiga regioner inom EU. Den dåliga nyheten är att billig och leveranssäker el har länge varit en konkurrensfördel. Så är inte längre fallet. El har tyvärr, av egen svensk förskyllan, gått från att vara en fundamental konkurrensfördel till att vara en dyr bristvara i södra Sverige. Just nu utgör exporten och tillgången till globala marknader ett draglok för svensk ekonomi, men för att detta ska förbli måste de fundamentala ekonomiska förutsättningarna stärkas. El, rätt kompetens hos arbetskraften och infrastruktur är några av de förutsättningar som vi bör säkerställa.

En positiv aspekt på detta är att det är fullt möjligt att förbättra Sveriges position och höja välståndet, många faktorer kan Sverige påverka oavsett vad som händer i vår omvärld. Konkurrenskraft och välstånd är inte ett nollsummespel, men för att stärka vår position tarvas ett systematiskt och långsiktigt arbete som förutsätter en sammanhållen strategi och välgrundade analyser för att vägleda den ekonomiska politiken. Ett första steg i denna riktning är en uttalad målsättning att stärka Sveriges position i välståndsligan. Personligen väntar jag med spänd förväntan på den, av finansministern, utlovade produktivitetskommissionen och hoppas på att Handelskammaren även bereds möjlighet att ge inspel till hur konkurrenskraften ska stärkas. För er som är intresserade av svensk konkurrenskraft kan jag tipsa om det material som ”Task force för stärkt konkurrenskraft” som Entreprenörskapsforum driver med stöd från Handelskammaren. n

HANDELSKAMMAREN PÅVERKAR – ELSPECIAL

Vissa frågor kräver årslånga processer att påverka, andra kräver snabba insatser. Handelskammarens påverkansarbete pågår ständigt. Elfrågan har varit på Handelskammarens policyagenda under flera år och pågår i ständig debatt, samtal och skrivelser med fokus på regionalt och nationellt påverkansarbete. Här är några exempel på vad vi gjort den senaste tiden på temat el.

är antalet gånger som Handelskammaren nämndes i media i samband med energifrågan förra året.

MÖTE MED EBBA BUSH

STATSSEKRETERARE

DANIEL LILJEBERG

November 2022

När den nya regeringen var på plats träffade Handelskammarens vd Stephan Müchler och vice vd Per Tryding energioch näringsminister Ebba Bush statssekreterare Daniel Liljeberg, ansvarig för energifrågor.

OM DET ÄR NÅGON SOM FÅR ELSTÖD SÅ ÄR DET STATEN

Debattartikel i Dagens industri december 2022

Elstödet är slöseri med skattepengar, skrev Vänsterpartiets chefsekonom Sandro Scocco, på DI debatt. Omsorg om skattemedel är alltid viktigt, men i detta fall finns ett problem med resonemanget. Skattepengar är nämligen inte inblandade i utbetalade elstöd med en enda krona.

SKÅNSKA KRAVET:

EBBA BUSH MÅSTE RÄDDA ÖRESUNDSVERKET

Januari 2023

Mot bakgrund av den ansträngda elsituationen i Skåne vill makthavare i regionen nu stoppa affären, avbryta nedmonteringen och i stället låta Öresundsverket börja producera el igen. Handelskammarens vd Stephan Müchler menar att det är fullt möjligt att få igång anläggningen i full drift: ”Vår bedömning och det vi hör är att det skulle ta ett år, grejerna står ju där på plats. Vi hoppas verkligen att politikerna lyssnar på oss för här finns definitivt en möjlighet att förbättra en oerhört besvärlig situation för sydsvenska företag. Det vore märkligt om politikerna inte gör allt för att ta den chansen.”

Debattartikeln resulterade i ett möte med Bush statssekreterare Daniel Liljeberg sista veckan i januari.

R Rande Svenska

Kraftn Ts F Rslag Om Elst D Genom Terbetalda Kapacitetsint Kter

Skrivelse till Energimarknadsinspektionen februari 2023

Att använda kapacitetsintäkter till att betala slutkunder i elområden med överskott (i Sveriges fall SE1 och 2) går alltså emot hela poängen med elområdesmodellen. Sydsvenska slutkunder skulle i ett sådant förfarande drabbas dubbelt genom att 1) först betala extrema priser till följd av kapacitetsbrister och 2) dessa betalningar subventionerar slutkunder i norr, som på grund av kapacitetsbristerna och elområdesmodellen, redan åtnjuter lägre pris. Norra Sverige kan med andra ord inte ta del av stöd genom kapacitetsintäkter. Detta innebär inte att Handelskammaren är emot varje form av stöd till norr, men det kan inte sättas in med dessa medel utan behöver utformas som ett faktiskt stöd.

MINISERIE OM ELOMRÅDEN, KAPACITETSINTÄKTER

OCH EU:S ROLL I ELHANDELN

Vill du lära dig mer om hur elområden fungerar, kapacitetsintäkter och EU:s roll i elhandeln? Per Tryding förklarar allt i vår miniserie.

Skanna QR: