Conversations - ett magasin från Handelsbanken Private Banking

Page 1

E T T M A G A S I N F R Å N H A N D E L S B A N K E N P R I VA T E B A N K I N G . V I N T E R N 2 0 2 0

MÖT: JIMMY ANDERSSON ANDERS EDSTRÖM FREDRIK EDSTRÖM BJÖRN JONSON SISSELA KYLE MARIA LINDQVIST ANNA NETTERLID TOWE NORLÉN

ANIMALT KAPITAL

Hunden har alltid varit människans bästa vän. Nu har husdjuren även blivit entreprenörernas och investerarnas trognaste följeslagare.



Vintern 2020 | Ledare

Med drömmar om fjälltoppar Conversations ges ut av Svenska Handelsbanken AB (publ) och distribueras till Private Bankingkunder. Produktion: SPLAY ONE

Projektledare: INGELA ROSWALL, HANDELSBANKEN VIKTORIA SVANSTRÖM, SPLAY ONE

Redaktör: CAJSA HÖGBERG

Redaktionsråd Handelsbanken:

O

fta är det inte förrän man mister något man förstår hur fantastiskt det var. Därför är det med sorgblandad förtjusning jag följer med reseskribenten Per J ­Anderssons spaning efter den resa som flytt. Det är så mycket som håller på att förändras. Jag hade hemester under sommaren, några somriga veckor på vårt lantställe. Vänner kom och gick och vi kunde umgås utomhus utan risk för att smitta varandra. Nu är det höst och jag ser fram emot skidsäsongen. Jag hoppas att jag kan fira nyår i fjällen tillsammans med familj och vänner. Det jobbigaste är nog egentligen inte att anpassa sig till pandemin, det jobbigaste är att inte veta hur det blir. Att inte riktigt kunna planera. Kommer vi att kunna åka?

PANDEMIN HAR SATT fokus på hur viktigt det är att kunna koppla upp sig på distans. ­ raven på snabb och stabil uppkoppling har påskyndat utvecklingen av 5G. InvesteringsK möjligheter kopplade till 5G kan du bland annat läsa om i Utblick, sidorna där vi ger vår bild av marknaden och framtiden. I oroliga tider tyr vi oss till det som är bestående och tryggt. Vänskapen mellan djur och människor till exempel. I ett längre reportage skildrar vi hur djurbranschen, med oväntade appar, exklusiva accessoarer och avancerad sjukvård, även blivit entreprenörernas bästa vän. Trenden var på gång och har förstärkts av pandemin.

JOHANNA EFFERT RIKARD HOLM ÅSA PERSSON INGELA ROSWALL

Ansvarig Handelsbankens marknadssidor (Utblick): MIKAEL FORSSÉN

Art director och bildredaktör: PÄR LJUNG

Medarbetare från Handelsbanken: ANDERS BERGVALL JOAKIM BY NIKLAS LUNDIN PETER LYNGHAV PIERRE MELLSTRÖM

starkt intryck på mig är porträttet av doktor Björn Jonson, en 80-årig läkare i Lund som nu är mer aktuell än någonsin. Han är doldisen bakom den ­moderna respiratorn, servoventilatorn. Han utvecklade en respirator som anpassade sig ­efter patientens egen andning, i stället för att patienten skulle anpassa sig till maskinens rytm. Och hans uppfinning från 1971 används än i dag. I det här numret av Conversations möter vi fler entreprenörer. Till exempel några med luftburna visioner. Bröderna Anders och Fredrik Edström har fått rättigheterna att använda amerikanska NASAs avancerade rymd­teknik för att rena luft med minimal energiförbrukning. Bra syrerik luft är enligt dem lika viktigt som rent vatten. Affärsutvecklaren Maria Lindqvist har sedan 2013 arbetat med en produkt som underlättar för vårdgivaren när nyfödda behöver akut andningshjälp. Den kom nyligen ut på marknaden.

NÅGOT SOM GJORDE

MATS NYMAN

Övriga medarbetare i detta nummer: PER J ANDERSSON EMELIE ASPLUND MATTIAS BARDÅ

att göra ett djupdyk bland Östersjöns många vrak. Fotoreportaget är en både vacker och fantasieggande ­upp­levelse. Jag önskar dig en trevlig läsning och en riktigt skön vinter!

MISSA INTE HELLER

JILL BEDEROFF MARKUS EDIN LISBETH LUNDAHL HENRIK MILL DANIEL NILSSON

Korrektur: JENNY BJÖRK,

Camilla Sjöberg, chef Erbjudande förmögna kunder, Handelsbanken

ERIKA OSMAR

Repro: TURBIN Tryck: BRANDFACTORY

Om du inte vill ha magasinet framöver meddelar du oss på privatebanking@handelsbanken.se eller via din rådgivare. 3


Innehåll | Vintern 2020

Människa

FOTO: DANIEL NILSSON

FOTO: EMELIE ASPLUND

INNEHÅLL VINTERN 2020

NOTERAT 5 TRION: LUFTAKROBATERNA 8

Två bröder, en affärsutvecklare och ett artistpar. När de arbetar med luft är de i sitt rätta element.

11 maria lindqvist

DOLDISDOKTORN 12

Pandemiåret 2020 blev hans uppfinning viktigare än någonsin. Björn Jonson är läkaren bakom den moderna respiratorn. MINA INFLUENSER 18

Skådespelerskan Sissela Kyle om fördelen med att ha en negativ mamma och vikten av att ta en kaffe i solen. Marknad DJURISK TILLVÄXT 20

40

12

framtidens resor

björn jonson

Från dyra accessoarer till parningsappar och avancerad sjukvård. Husdjursboomen får branschen att blomstra. UTBLICK 29

Handelsbankens experter ger sin syn på konjunktur- och marknadsläget. Mervärde GYLLENE FORM 37

Guldsmeden Towe Norlén gör smycken som bottnar i formtänk och vetenskap. MANUAL 39

Peter Lynghav, Handelsbanken, om hur banktjänster kopplade till Fortnox underlättar för företagare.

20

RESAN 40

I slutet av hemesteråret 2020 tar vi en titt i kristallkulan på framtidens resor.

Detta är inte bara en katt. Utan också källan till en värld av nya affärsmöjligheter.

PORTFOLIO: UNDER YTAN 45

Jonas Dahm och Carl Douglas visar suggestiva bilder från Östersjöns skeppsvrak. KRÖNIKA 50

Skribenten Lisbeth Lundahl förvånas över tv-trenden med arbete som underhållning.

HUSDJURSBOOMEN

4


Vintern 2020 | Noterat

En arkitektonisk raritet i diamantstaden Antwerpen.

ARKITEKTUR I FANTASTISK FORM

Arkitekten Zaha Hadid (1950–2016) är den första kvinna som fått Pritzkerpriset, en av de finaste internationella arkitektutmärkelserna.

E

n gigantisk ädelsten ser ut att ha landat på den gamla hamnbyggnaden i nederländska Antwerpen. Den ger ett häpnadsväckande och nästan overkligt synintryck. Byggnaden är ritad av den irakiska stjärnarkitekten Zaha Hadid. Hennes förslag vann tävlingen om hamn­ myndighetens kontor i Europas näst största hamn. Och är bara ett av hennes spektakulära världsberömda verk som nu går att se i den nya coffeetableboken Zaha Hadid Complete works 1979–Today av Philip Jodidio (Taschen). Enda kravet när hamnmyndighetens bygg­ nad skulle göras om var att originalbyggnaden, en gammal brandstation i medeltida hansastil skulle bevaras. Det lär inte vara en slump att kontorshuset i diamantstaden Antwerpen för tankarna till en glimrande sten med många facetter. Tillbyggnaden har olika form i olika vinklar. Det stora molnet av glasprismor infattade i metall är asymmetriskt placerat över den

5

äldre byggnadens innergård vilket släpper in ljus. På baksidan stöttas den nya delen av kraftiga betongpelare som rymmer hissar och trappor för myndighetens 500 medarbetare. Trots betongen ser den ut att sväva. Efter sin utbildning i London arbetade Zaha Hadid med sin lärare, arkitekten Rem Kolhaas. I början av sin karriär fick hon höra att hon ritade hus som inte kunde byggas. Hennes stora genombrott kom först med möbel­tillverkaren Vitras brandstation i tyska Weil am Rein 1990. Den består av en serie väggar som man inte riktigt förstår hur de hänger ihop. Hennes byggnader är ofta flytande, orga­ niska och förbryllande. Som betraktare vill man nästan inte släppa dem med blicken. Ett hopptorn i Innsbruck, flygplatsen i Peking, en ­idrottsarena i Doha, tillbyggnaden av konst­ museet ­Ordruupgaard i danska Charlotten­ lund och ett kulturcenter i Baku är bara några exempel på Zaha Hadids arkitekturkonst. n


Noterat | Vintern 2020

MUSKS NYA VISION

Gertrude.

Nu har entreprenören Elon Musks bolag Neuralink kom­ mit ett steg närmare visionen att hjälpa ryggmärgsskadade att röra på sig, blinda att se samt möjligheten att ladda upp minnen för framtiden. Grisen Gertrude har fått implantatet Link inopererat i hjärnan. En bit av skallbenet ersätts med en disk med ledningar som förs in i hjärnan. – Försök på människor kan starta tidigast 2021, har Elon Musk sagt. Och beskrivit innovationen som ”en fitbit (pulsklocka) i din skalle”.

Långdansande riksdags­ledamöter i gamla plenisalen.

”Ta kritik på allvar, men inte personligt.” Hillary Clinton

TA EN PODDPAUS! Bästa avkopplingen är att lyssna på en podd. Och det finns sannerligen poddar för alla: Jakthundar & Jakt Proffsig jaktpepp från både veterinär och hundtränare. RFI-Journal en français facile Håll franskan i form med nyheter på (hyfsat) enkel nivå. SEO Podcast Unknown Secrets of Internet M ­ arketing Underhållande och lärorikt från Texas om digital marknadsföring. Spöktimmen Rysliga kriminalfall och mysterier. Stiljournalen Humor och allvar med smak­ domaren Fredrik af Klercker.

ARKIVET RIKSDAGSHUSET 1970

T

joho, nu flyttar vi! Den 16 december för femtio år sedan släppte riksdagsledamöter loss i en uppsluppen långdans i Riksdagshuset. Det skulle samma dag stänga för renovering. Gunnar Sträng var finansminister och Olof Palme statsminister. Dansen markerade också slutet på den gamla två­ kammarriksdagen.

6

Riksdagen flyttade tillfälligt till provisoriska lokaler i Kulturhuset. Det som för övrigt i höstas nyinvigdes efter ett par års renovering. 1975 beslutade riksdagen att flytta tillbaka till Riksdagshuset på ­Helgeandsholmen. Till byggnaden som uppfördes 1897–1905 i lätt ­svulstig nybarockstil. Enorma mängder mark schaktades bort och grundstenen lades av Oscar II. Bygget för över hundra år sedan omgärda­ des av bråk och kostnaderna drog över. Känns det igen? Efter en arkitekttävling ratade man vinnaren och valde en annan lösning. Den nya arkitektduons förslag fick kritik av dåtidens kulturelit. De ansåg


FOTO: JAN COLLSIÖÖ/TT

Vintern 2020 | Noterat

KOLL PÅ

TRENDMAT

att en så stor byggnad inte kunde placeras nära slottet. Samtidigt byggdes Operan och Strandvägen vilket orsakade brist på både material och arbetskraft. Kost­ naderna dubblerades jämfört med den ursprungliga budgeten från 1888, till 12 miljoner kronor. När Riksdags­ huset invigdes kritiserades det för att vara omodernt. Jugendstilen hade då börjat ta över. Mellan 1980 och 1983 renove­ rades Riksdagshuset. Den tidigare bank­delen fick en kopparklädd påbyggnad för att rymma den nya plenisalen. Så ser det ut än i dag. Och troligen har det inte varit långdans i huset på 50 år. n

Cheese tea Te toppat med färskostskum, ursprungligen från Taiwan. o Dalgona Snabbkaffe, socker och varmt vatten vispas till ett skum och toppar ett glas mjölk. Koreanskt. o Garden focaccia Det italienska brödet dekorerat med grönsaker som bildar blommönster. o

Pancake cereal Amerikanska pannkakor i mini­ format, äts i skål. o Steamed rice rolls Ångkokt kinesisk risnudelrulle med olika fyllningar och sojasås.

7

SKIDA SVENSKT Vårt kalla klimat inspirerar både skidproffs och form­givare till vintrig design. Succén 2012 med E­ xtrem var resultatet av ett grupp­ arbete av ett gäng skidåkare. Tillverk­ ningen fortsätter i Skandinaviens enda skidfabrik i Åre. LOKALTILLVERKAT.

INNEHJÄLMEN. Sedan 2005 har Pocs hjälmar och skidtillbehör gjort lavinartad succé bland proffs och amatörer.

SMÅLÄNDSKT. Hestrahandsken föddes i mörkaste Småland 1936. Designen sker ­fortfarande där.

Skidåkar­ olympiern Christer Majbäck blandar sin egen unika svenska valla Skigo i Kiruna.

SUPERGLID.

TRÄHANTVERK. Tillverkningen

av Tegsnässkidan, ­ tur- och jaktskidor i björk och hickory, startade redan 1907 i västerbottniska Tegsnäs. En hemsydd ryggsäck var starten för Fjällräven i Örnsköldsvik. I år fyller företaget med global glans 70 år.

TRENDRÄVEN.

1971

sändes världens första email av programmeraren Ray Tomlinson (1941–2016) som uppfann tekniken för email. Meddelandet skickades mellan två datorer med en meters avstånd. Det var även han som initierade @-symbolen i mailadresser. Källa: The Next Web


Trion | Luftakrobaterna

trion Luftakrobaterna Deras element är luft. Möt bröderna som renar luft med rymdteknik, artistparet som kittlar sinnena högt upp i luften och affärsutvecklaren vars luftrelaterade produkt kan vara skillnaden mellan liv och död. TE X T CAJSA HÖGBERG FOTO H EN R I K M I LL / E M ELI E A SPLU N D

”BRA LUFT ÄR LIKA VIKTIGT SOM RENT VATTEN” ANDERS OCH FREDRIK EDSTRÖM

Medgrundare och teknikansvarig Sally R, start up inom ventilation med rymdteknik. BAKGRUND: Automationsingenjör på Sandvik. F­ AMILJ: Fru och ett barn. BOR: Hallstahammar. OM ATT JOBBA MED SIN BROR: Vi har hittat varandra mer i vuxen ålder. FAVORITLUFT: På en fjälltopp. FREDRIK ­EDSTRÖM GÖR: Medgrundare och styrelsearbete Sally R och Airwatergreen, avfuktare. Medgrundare och COO på Drupps, tillverkning av vatten från luft. BAKGRUND: Teknisk fysik, Uppsala universitet. Teknologie licentiat i elektrotekniska system, KTH. ­ AMILJ: Fru och två barn. BOR: Uppsala. OM ATT JOBBA MED SIN BROR: Vi har högt F i tak. F­ AVORITLUFT: Den avfuktade, det är en speciell doft. ANDERS EDSTRÖM GÖR:

Jordens befolkning bor alltmer i storstäder där luftkvaliteten blir sämre och sämre. Dålig luft är också tätt kopplad till sjukdomar. Näst efter högt blodtryck och rökning är luften den vanligaste orsaken till sjukdomar och dödsfall, i bland annat cancer. Halten koldioxid är en markör för hur bra eller dålig luften är. Den har stor effekt på människors kognitiva förmåga. Fram till nu har branschen haft mer fokus på luftflöden än på luftkvalitet. Även om bra luft kommer allt mer på tapeten, som nu under corona. Indien har inte haft så bra luft på länge. Och bra luft är lika viktigt som rent vatten. Vår affärsidé är bra luft till så låg energiförbrukning som möjligt. Vi håller just nu på att skapa en plattform att expandera på, för att kunna finnas på

plats där luften är som sämst. London har ett eftersatt ventilationssystem. I Paris och i många städer i Tyskland finns stora behov. Från Mälardalen vill vi börja med att ta oss ut i Europa. Men vår metod har störst impact ju närmare ekvatorn vi kommer, där det är varmt och fuktigt. Det vore superspännande att göra ett ventilationssystem i New Delhi. Ventilation är ett stort problem också för att det drar väldigt mycket energi. När jag jobbade med luftavfuktning (Fredrik) kom vi in på vår affärsidé. Fukt kommer ofta in via ventilationen. Och man kan inte stänga av ventilationen då det skapar andra problem, som höga koldioxidhalter och dålig lukt. Vi ställde oss frågan hur man har löst det på rymdstationer. Där kan man inte ta in luft utifrån. Allt drivs med solceller och man kan inte byta filter

8

hur som helst. Vi insåg att det fanns mycket att lära där. Via ESAs, europeiska rymdstyrelsens, företagsinkubator som vi är med i fick vi kontakt med NASA. Vi kan nu använda åtta NASA-­ patent med teknik för att behandla och rengöra luft. De vill att deras teknologier ska kunna användas i andra sammanhang. Vi har i dag ensamrätt till patenten på ventilationsmarknaden. Boverket är med och finansierar och vi betalar en procentsats på intäkterna till NASA. På Sally R har vi nyligen gjort om vår affärsmodell och delat in den i fyra olika produkter, alla har fått namn efter vetenskapskvinnor. Det finns många kvinnor som inte har fått synas genom historien och vi vill lyfta fram några som vi tycker är viktiga. Bolaget är uppkallat efter den första amerikanska kvinnan i rymden, Sally Ride. Ada, efter Ada Lovelace, 1800-talsmatematiker och den första person som skrev en algoritm, är en cloudlösning för att optimera ventilationen i stora offentliga miljöer. Temperatur, luftfuktighet och koldioxid styrs utifrån användarens önskemål. Att styra fastig­ heter är inget unikt, det är däremot algoritmen som vi har patent på. Ventilation och luftkvalitet optimeras och energiförbrukningen minimeras. I framtiden vill vi även jobba med utomhusluft. Med billigare luftrening ökar på sikt möjligheterna att alla ska få andas bra luft, både inne och ute.” ■


Fredrik och Anders Edström på Sally R har tecknat avtal med NASA med rätt till patenterad teknik som ska användas för luftrening.

9


Trion | Luftakrobaterna

Anna Netterlid och Jimmy Andersson skruvar ständigt på sina nummer.

”UPPE I LUFTEN BERÖR VI FOLK” ANNA NETTERLID OCH JIMMY ANDERSSON GÖR: Luftakrobater, bildar med sönerna The flying family

som gick till final i TV4:s Talang 2020. Grundare till Succé med idrott, instruktionsfilmer för idrottslärare och ledare. BAKGRUND: Tjugo år som artister på bland annat Cirkusbygningen i Köpenhamn och på internationella kryssningsfartyg. JIMMY: Elitgymnast och oavslutade studier till ingenjör. ANNA: Musikalartist. FAMILJ: Två söner och en dotter. BOR: I Lomma. FAVORITLUFT: Havsluft (Jimmy), luft från natur och hav (Anna).

Det bästa med att vara luftakrobat är att det är en sådan fantastisk känsla att beröra andra människor. De blir både glada och rädda. När Norra hamnen i Malmö invigdes hängde vi 40 meter upp i en jättecontainerkran. Det är svårt att förklara men det ger världens kick. Jag älskar att röra kroppen och hänga upp och ner. En stark drivkraft för oss båda är att hela tiden bli bättre. Ibland är man rädd, framför allt när man ska lära sig något nytt.Vi har som regel inga nät eller mattor under eftersom vi även uppträder på själva scengolvet. Under hela min uppväxt har jag hållit på med gymnastik. Anna och jag hittade varandra, sedan vår gemensamma karriär. Hon fick jobb som musikalartist på kryssningsfartyg och jag följde med. Där upptäckte vi luftakrobatik som blev vår stora passion. Amerikanska coacher lärde upp oss. I början var det mycket träning på låg höjd med tjocka mattor under. Jag uppskattade att byta sport till underhållning. Det är ungefär samma moment som i gymnastik, men man får ha fin musik och fina kläder. Istället för en domare får man en publik som applåderar och man kan leva på det.

Det är extra härligt att det är vi två, vi har en speciell kemi uppe i luften. Allt annat jobb gör vi också tillsammans. Anna koreograferar. Jag är tekniker, klipper musik, fixar med karbiner och riggning. Nu uppträder vi även med våra söner som är Hugo, 10, och Hannes, 6. Vi jobbar huvudsakligen med artisteriet. Men vid sidan av har vi startat vårt företag Succé med idrott. Där producerar vi videofilmer som fungerar som ett filmatiserat lexikon för gymnastik och andra sporter. Det är svårt att prata om hur man gör en kullerbytta eller en rondat, det är lättare att visa en film. Filmerna används bland annat på idrottslärarutbildningen på Malmö universitet, men också av föräldrar som är idrottsledare men kanske inte har utövat sporten själv. Det är ett koncept som fungerar bra. Vi är glada att kunna omvandla våra talangar och kunskaper när det gäller rörelse, motorik och idrott till att lära ut till andra. Det fanns ett behov och vi ville dela med oss.” ■

10


Luftakrobaterna | Trion

”FÖR MYCKET LUFT ÄR OCKSÅ EN RISK”

Maria Lindqvist med Monivents träningsprodukt för sjukvårdspersonal.

MARIA LINDQVIST

Medgrundare och affärsutvecklare på Monivent som utvecklar medicinteknisk utrustning för att mäta luftflödet till nyfödda som får andningshjälp. BAKGRUND: Industriell ekonomi, Chalmers. FAMILJ: Man och dotter. BOR: Göteborg. FAVORITLUFT: Den som är korrekt uppmätt. AKTUELLT: Monivent är finalist i Techarenan Challenge 2020, nordisk entreprenörstävling med final den 13 november. GÖR:

Det är ganska bra att vara lite naiv i början. När jag 2013 som student på Chalmers blev medgrundare till Monivent trodde jag att vi hade två tre år till marknaden. Först i år har vår medicintekniska produkt blivit CE-godkänd och kan börja användas kliniskt. Mellan 3 och 6 procent av alla nyfödda behöver extra luft. Vår produkt Monivent Neo100 kopplas till ventilerings­utrustningen som nyfödda får andningshjälp med. Den mäter bland annat luftvolymen. Enkla färgindikatorer visar hur luften kan behöva justeras. Neonatalläkaren Pontus Johansson, medgrundare, kom på idén att mäta luftvolymerna som barnet får i sig. Syrebrist är en risk men för mycket luft en annan. Det kan leda både till lung- och hjärnskador. Tidigare har sjukvårdspersonal fått förlita sig på erfarenhet. De här bebisarna är ibland så små att det kan vara svårt att se om bröstkorgen rör sig, vilket i dag är enda sättet för att bedöma hur mycket luft som går ner i lungorna. Vårdgivarna vill ha bättre beslutsstöd. Men det får inte vara för techigt eller ta för mycket plats. Jag har aldrig tvivlat på idén. Utan alltid vetat att produkten är bra för patienten. Många duktiga läkare säger att de har väntat på den länge. Vår vision är att produkten ska finnas på alla sjukhus. Den har nu börjat användas kliniskt i Frankrike och Österrike. Det ska bli spännande att få in mer data. Jag har varit ute mycket på neonatalavdelningar och sett små 500-gramsbarn i sina kuvöser. Jag känner verkligen för dem. De är så otroligt känsliga och jag vill att de ska få den mest skonsamma vården.” ■

11 11


Människa | Björn Jonson

DOLDISEN SOM UPPFANN RESPIRATORN

På 1960-talet skapade läkaren Björn ­Jonson den moderna respiratorn, som ­används än i dag. Vid fyllda 80 år håller han på att u­ tveckla en ny variant, speciellt anpassad för covidpatienter. T E X T L I S BET H LU N DA H L FOTO DA N I E L N I L S SON

12


Björn BjörnJonson Jonson | Människa

B

jörn Jonson utbrister upprört. – Tänk att vi skulle få uppleva en sådan åldersdiskriminering i vården. Han refererar till en rapport från i somras som visade att av alla som bott på äldreboenden och dött i covid-19 hade bara 13 procent fått komma till sjukhus. Många av dem hade kunnat räddas, menar han. – Det här är ett humanistiskt haveri. Och det händer i Sverige! Om jag skulle insjukna i covid-19 ser jag det som en reell risk att jag kan förvägras respirator­ vård. Man kommer att konstatera att jag är 80 år. Och om jag ligger där, blå i ansiktet och kippar efter andan så kan de ju inte bedöma min biologiska ålder. Och tillägger att de inte har någon aning om att han kan segla 100 distansminuter på en dag eller att han restaurerar gamla stenmurar runt de kvarndammar som finns vid familjens fritidshus. Och att han är stark som en björn. Vi tror honom. Han är visserligen spensligt byggd men utstrålar energi. Han är professor emeritus i klinisk fysiologi och det var han som, tillsammans med medarbetare, på 1960-talet byggde den moderna flödesstyrda respiratorn, servoventilatorn. Dess principer används fortfarande vid tillverkningen av nya respiratorer. Servoventilatorn innebar ett tekniskt språng jämfört med tidigare respiratorer. Dels för att den gav betydligt skonsammare andningshjälp, dels för att den var ett diagnostiskt instrument som kontinuerligt mätte en rad värden på patienten. Detta skapade en av grundförutsättningarna för en ny specialitet inom sjukvården, intensivvården. Björn Jonson har varit idogt verksam i sex decennier i olika roller, flera av dem

13

parallellt – läkare, forskare, uppfinnare, entreprenör och chef inom akademi och sjukvård. Han skulle kunna ta det lugnt nu, ägna sig åt båten och dammbyggena. Men det går bara inte när en pandemi rasar och världen är upp och ner. Coronaviruset ställer ofta till värst skada på lungorna och få kan mer om andningsorganen än Björn Jonson. – När pandemin bröt ut kom jag tidigt med i ett internationellt nätverk av läkare och forskare som kommunicerade dagligen. Jag fick höra fruktansvärda rapporter från sjukhusen i Italien. Respiratorerna räckte inte på långa vägar. I mars vaknade han en natt med en idé. (”De kommer ofta vid tretiden”). Han hade en tanke om en respirator som var bättre anpassad till covidpatienter, men samtidigt en enklare och billigare maskin. – Det finns förbättringar som jag och andra har bäddat för genom forskning. De skulle kunna tillämpas i en ny respirator. Dessutom är min tanke att man skalar bort en del finesser. De senaste respiratorerna producerar enorma mängder information. Få personer kan ta till sig allt det. Istället behövs en apparat som är lätt att förstå och sköta, som lämnar noga utvalda data. Många som inte brukar arbeta med intensivvård har ju fått hoppa in där under pandemin. Många länder har redan i vanliga fall brist på intensivvårdspersonal. Då får det inte vara för komplicerat att lära sig sköta en respirator.

E

n vanlig respirator kostar runt en kvarts miljon kronor. Björn Jonson bedömer att den typ han arbetar på skulle kunna säljas för 50 000–75 000 kronor. Den passar inte för riktigt alla patienter men den passar för långt fler än covidsjuka. Det tar dock tid att få fram en kommersiell produkt. Företag som redan gör respiratorer tvekar att börja konkurrera med sina etablerade produkter,


Människa | Björn Jonson

”I det klimat som numera råder hade jag aldrig kunnat ta fram servoventilatorn. Det är nästan som en saga när man tänker på det. Så avlägset känns det.”

vilka ­säljer som aldrig förr. Medicin­ teknikbolag som inte har en respirator i sitt utbud kan vara mer intresserade men det är ändå ett högriskprojekt. – Jag har kontakt med ett företag och vi har konstaterat att den respirator jag vill skapa kan byggas, att den kan byggas billigt, att komponenterna finns. Internationella marknadsförare kan lockas om man har skydd genom patent, vilket jag tror är möjligt att få. Jag har skrivit många patent genom åren men det har blivit allt svårare. Man måste formulera vartenda ord, vartenda argument, med stor eftertanke. I slutvarvet måste kanske en patentbyrå anlitas. Så trots att världen ropar efter respiratorer är vägen till den nya covidapparaten längre än man skulle önska. Men Björn Jonson vet hur det är, han har ofta rört sig i skärningspunkten mellan vetenskap och business.

H

ans egen entreprenörsresa startade på 1960-talet när han var en ung läkarstudent i stort behov av pengar. Vi ska återkomma till varför lite senare. Han fick jobb som amanuens på Fysiologen men uppsökte även chefen för den nyinrättade avdelningen för klinisk fysiologi, Håkan Westling, som ordnade ett extrajobb åt honom på kvällarna. Björn Jonson är mån om att lyfta fram människor som bidragit till hans framgångar. Han nämner flera namn, bland dem den originelle docenten Sven

Medicin och teknik. Som ung tvekade Björn Jonson om han skulle bli läkare eller ingenjör. I praktiken blev han en kombination av båda.

Ingelstedt som gav honom den avgörande impulsen till att utveckla en respirator. Han beskriver det som att kollegan nog ganska ofta var ensam i sin geniala tankevärld. Åtminstone är det så jag tolkar det faktum att han hade en pärm i bokhyllan märkt ”Gud och jag vet”. Björn vågade till slut fråga: Gud och du? Skulle vi kunna bli tre? Sven svarade lugnt: I sinom tid, i sinom tid. – Men en dag låg pärmen på mitt bord. Mycket av det jag läste förstod jag inte men en liten anteckning sådde ett frö. Det stod: ”Respiratorer styrs med tryck eller volym. Det är dumt. De borde sty-

14

ras med flöde. Varför? Jo för då kan man göra vad man vill. PS Man kan inte styra flöde”. Så jag frågade honom: Om jag lär mig styra flöde, får jag försöka bygga en respirator då? Javisst, svarade han. Björn började handgripligen lära sig svarva och fräsa i metall och kapa, slipa och borra i glas för att kunna tillverka de komponenter han experimenterade med. Det fanns noll kronor till projektet men vänliga och skickliga hantverkare som jobbade runt om på universitetet hjälpte honom. När Björn inte längre fick vara i den verkstad där han hållit till, köpte Håkan Westling in en svarv och en fräs åt


Björn Jonson | Människa

BJÖRN JONSON

Ålder: 80. Bor: I Lund, sommarhus i Kristianstadstrakten, lägenhet i Paris. Gör: Professor emeritus i klinisk fysiologi. Upphovsman till bland annat servoventilatorn, en av världens mest sålda respiratorer. Familj: Hustrun Ulla, fyra barn och nio barnbarn. Kopplar av: Med segling, landet, resor, klassisk musik och tvärflöjt. Lagar mat, helst fisk och skaldjur. Aktuell: Arbetar med en ny coronaanpassad respirator. honom och ställde dem i den lilla lokal där städerskan hade sin utrustning. Hon suckade överseende.

B

jörn kan sakna den tidens universitetsmiljö med korta beslutsvägar, uppfinningsrikedom, begränsad byråkrati och en vilja att hjälpa till över ämnesgränser. – Jag kunde gå in på institutionen för kemi och säga ”Hej jag är student på klinisk fysiologi. Jag skulle behöva hjälp med ditt eller datt” och folk tog sig tid. I dag ska varje minut vara ­redovisad och finansierad. Lager på

lager av chefer ska ge sitt godkännande. I det klimat som numera råder hade jag aldrig kunnat ta fram servoventilatorn. Det är nästan som en saga när man tänker på det. Så avlägset känns det, säger Björn. När han för några år sedan skrev ner berättelsen om sin viktigaste uppfinning, för publicering i en medicinhistorisk bok, döpte han den också till Sagan om ServoVentilatorn. Denna apparat kom ut på marknaden 1971. En av de viktiga landvinningarna var att respiratorn kunde anpassas till patientens egen andning i stället för att patienten tvingades anpassa sig till maskinens rytm. Under pandemin har många som tillfrisknat efter intensivvård vittnat i media om det psykiskt påfrestande i att vårdas i respirator. Ändå är det vida skonsammare än det var före servoventilatorn. Poeten Hjalmar Gullberg, som led av muskelsjukdomen myasteni och som tog sitt liv 1961, skrev i ett avskedsbrev att han föredrog denna utväg framför att ännu en gång ligga långvarigt i respirator. Servoventilatorn väckte till en början viss misstänksamhet på sjukhusen eftersom den var liten, behändig och ljudlös. Inget väsande och pumpande som med de gamla maskinerna. Kunde den göra nytta? Det kunde den och den har sålts över hela världen, sedermera i uppdaterade versioner. Björn startade ett företag för att hantera denna och flera följande uppfinningar.

”Jag hade så fullt upp att jag inte hann sörja mina ­föräldrar. Det kom inte förrän långt senare.”

15

Forskare söker riskkapitalist. Björn Jonson jobbar för högtryck på sitt senaste projekt – den coronaanpassade respiratorn.

Han har ett tjugotal patent. Björns fru Ulla ansvarade för firmans ekonomi. Några av dess ingenjörer hade sin arbetsplats i en del av familjens stora villa i Lund. – Jag brukade cykla hem från universitetet på lunchen för att prata med dem.

E

n fin karriär alltså. Men hans vuxenliv fick en tuff start. Björn växte upp i Malmö med föräldrar som drabbades av svåra hälsoproblem. Hans mor fick parkinson i 40-­årsåldern. När Björn var15 år ­genomgick hon en operation som skulle lindra ­skakningarna men den miss­ lyckades. Hon blev mycket sämre och kunde knappt gå längre. Fem år senare dog hon. När han var 17 år fick hans far ­Hodgkins lymfom, cancer i lymfsystemet. Björn berättar att det är en sjukdom med 95-procentig utläkning i dag men med hundra procents dödlighet på den tiden. Vid 20 år var Björn föräldralös och fick ta ansvar för två yngre systrar. – De var 19 och 17 år gamla när far dog. Vi tre flyttade till familjens fritidshus i Sibbarp som ligger i utkanten av Malmö. Huset var primitivt men tomten var stor och hade tidigare varit handelsträdgård. Jordgubbs- och krysantemumplantor fanns kvar så vi syskon odlade bär och


Människa | Björn Jonson

Vildhjärna vid sitt skrivbord. Björn Jonson drömmer om mindre byråkrati och hänvisar till att genombrott inom forskningen oftast sker i små grupper med ”vildhjärnor” som får jobba i frihet.

blommor som vi levererade till en handlare tidigt på morgnarna, berättar Björn. Han fick anlita hantverkare för att bygga ett riktigt kök och badrum. Mentorn och välgöraren Håkan Westling fixade inte bara extrajobb åt honom utan nosade även upp stipendier för särskilt behövande studenter. Men hur Björn lyckades jonglera studier, amanuenstjänst, kvällsjobb, uppfinnarverksamhet, husrenovering och krysantemumodlande är svårt att begripa. – Jag hade så fullt upp att jag inte hann sörja mina föräldrar. Det kom inte förrän långt senare, säger Björn eftersinnande. Westling, som med tiden blev rektor för Lunds universitet, blev något av en fadersfigur.

”Jag ångrar inget i min karriär men jag splittrade mig på för många projekt för att kunna driva vart och ett med den kraft som hade behövts.”

– Man kan säga att han kompletterade min i förtid avbrutna uppfostran. En gång lät han skicka efter mig och sa: ”Björn, här på institutionen ser vi varandra i ögonen!” Jag var ju disträ och

16

hade väl gått i mina tankar i korridoren utan att hälsa på folk. Några år senare sa Westling till sin adept att köpa en speciell segelbåt som var till salu. Björn var visserligen sjövan – han hade varit ute med fiskarna i Sibbarp och fiskat torsk och sill ända sedan han var barn – men han hade aldrig suttit i en segelbåt. – Det var dock inte läge för invändningar. Så jag och Ulla, som jag då hunnit gifta mig med, skrapade ihop våra studiemedel och hon fixade ett lån. Håkan hade förstås rätt. Seglingen blev ett livslångt intresse för oss. Vår nuvarande båt är vår tredje, en 37-fots Hallberg-Rassy. Vi har bland annat seglat till Holland, i Stockholms skärgård och över till Finland.


Björn Jonson | Människa

E

n framgångsfaktor när det gäller forskningsbaserad innovation i ­Sverige, som Björn Jonson framhåller, är principen att akademiska forskningsrön, så kallad intellektuell egendom, tillhör forskaren, inte högskolan. Denne kan söka patent och kanske tjäna pengar. Men för det krävs kontakt med den kommersiella världen. Genom att inrätta forskningsbyar på högskoleorter försöker man numera främja samarbete mellan näringsliv och akademi. Ideon i Lund är Sveriges äldsta forskningsby, eller science park. En positiv utveckling förstås. Men Björn kan sakna en äldre generation företagsledare. 1967, när han själv och den ingenjör han samarbetat med, visade upp sin respirator för tre höga chefer på företaget Elema-Schönander i Stockholm, såg dessa genast potentialen och kunde på stående fot besluta sig för att utveckla maskinen för en världsvid marknad. – Åtta dagar senare var vårt avtal klart och påskrivet. Två och en halv A4-sidor räckte. Vi fick total frihet i utvecklings­ arbetet. Tilliten var ömsesidig. Den typen av industrialister letar jag efter idag men de verkar vara svåra att finna. För den som likt Björn är både teoretiskt, praktiskt och innovativt lagd är det lätt att intressera sig för många TA HAND OM LUNGORNA När man kommer upp i hög ålder tappar lungorna i elasticitet och får svårare att hålla sig utspända. För att motverka att de faller ihop tipsar Björn Jonson om att man bör sova på sidan hellre än på rygg, byta sida och ha lite högre huvudända på sängen. Det är också bra för lungorna att man håller vikten och att man tar djupa andetag då och då.

Efter pensioneringen har hans institutionella plattform och inflytande på forskningen minskat. – Men jag har alltså idéer som skulle kunna rädda livet på tusentals covid­­ patienter. Nu behöver jag bara en idealistisk riskkapitalist, utbrister han frustrerat. Sagornas tid är inte förbi. Men sagorna blir allt färre inom den klassiskt akademiska miljön, menar Björn.

D Motvilligt distanserad. Under fotograferingen är Björn Jonson mycket noga med att hålla avstånd. Men han saknar det vanliga sättet att umgås, före pandemin.

saker, se behov överallt. Men allt han arbetat med har inte tagit sig hela vägen till massproduktion. – Det var en möjligheternas värld på 1960- och 1970-talen. Jag kastade mig ut i den, entusiasmerad intill förvirring. Min vetenskapliga aktivitet har spretat men också lett till korsbefruktningar. Jag ångrar inget i min karriär men jag splittrade mig på för många projekt för att kunna driva vart och ett med den kraft som hade behövts. Ibland hittar man inte den rätta konstellationen av människor för att få ut en skapelse, säger Björn. Lite kan han sörja över flera medicintekniska landvinningar som aldrig kommit patienterna till godo. Men det blev svårare att hinna med innovation och produktutveckling sedan han blivit professor, överläkare och chef för klinisk fysiologi, senare också prefekt för flera grenar inom medicinen i Lund.

17

et är tur att internet finns när man är full av verksamhetslust. För som andra 70-plussare upplever han det som overkligt att han nu är nästintill fånge i sitt hem. Ett rymligt fängelse, och med utflyktsmöjligheter till sommarstället, men ändå. – Det är en gräslig situation. Ulla och jag har fyra barn och nio barnbarn och vi kan inte umgås med dem. En son bor tvärs över gatan. Vi gick på hans dotters studentmottagning i somras men satt för oss själva längst bort i trädgården och tittade på på håll. Paellan som jag hade lagat till festen blev uppskattad, tillägger Björn nöjt. Trappar ner gör dock Björn och Ulla i ett avseende. De behöver inte längre den jättestora 1960-talsvillan. Den ska säljas och i en avstyckad del av trädgården håller en byggfirma på att färdigställa deras nya hem som ”bara” blir 128 kvadratmeter plus souterrängvåning. Han har ritat det själv. Valvet mellan planen består av 25 centimeter plats­ gjuten betong för att man ska kunna spela musik i undervåningen utan att störa. Björn älskar klassisk musik och spelar själv tvärflöjt. – Fast bara på amatörnivå. Folkvisor och sådant. – Inför flytten hade jag tänkt göra mig av med svarven som är ett stort åbäke. Jag tyckte att det skulle bli för trångt med den i det nya huset. Men Ulla insisterade på att svarven ska med. ”Du blir inte lycklig annars” sa hon. ■


18

Jag vill bli ihågkommen som en som satt och drack kaffe i solen. Jag har ­väldigt tidiga minnen av att dricka kaffe i solen. På landet är det naturligtvis underbart. Men man kan ta kaffet på en bänk, balkong eller sittande på en mur också. Det ger en väldigt stark här och nu-känsla, att tiden inte finns. Det kanske är just därför jag vill att man ska minnas mig just så.

EN KAFFE I SOLEN

För 25 år sedan började jag jogga, jag hade blivit lite rund efter barnen. Tre gånger i veckan har jag sedan dess åkt ut med två vänner till ett friluftsområde. Där joggar vi var för sig och pratar inte. Jag har alltid jobbat mycket och i dag är joggingen som ett eget rum för avspänning, kreativitet och balans.

MITT LIV SOM JOGGARE

Min mamma Gunhild Kyle, Nordens första professor i kvinnohistoria, var en sann intellektuell. Hon var ganska negativ och mycket kritisk. Samtidigt var hon enormt humoristisk, vilket inte alls behöver stå i motsättning till en dyster läggning. Det kritiska har varit så bra för mig. Jag vill inte kalla mig naiv, men jag är kanske en smula godtrogen. Jag tänker alltid först att allt ska bli trevligt och bra. Men så frågar jag mig: ”Vad skulle mamma ha sagt?”

MIN NEGATIVA MAMMA

Människa | Mina influenser

ETT NUTIDA RIVJÄRN Rolig och bitsk med ett gott hjärta. Så kan teater­ aktuella Sissela Kyle beskrivas. Rappkäftade ­komedienner och föräldrarnas tuffa skilsmässa har format henne. T E X T C AJS A HÖG BE RG FOTO M AT T I A S B A R DÅ


19

Om man har böcker så är man aldrig riktigt ensam. Jag har alltid läst mycket och vill inte att tv:n ska ta över. Det är så fantastiskt att komma in i en bok, det är en frihet. Jag läser allt möjligt. Nyss läste jag om Selma Lagerlöfs Jerusalem, det är en sådan bok man försvinner in i. Det har hänt att jag har gått hem tidigt från ett kalas för att jag har varit riktigt inne i en bok.

LÄSA ÄR FANTASTISKT

Rivjärn och ragator som komediennerna Julia Caesar, Dagmar Ebbesen och Hjördis Petterson har jag alltid gillat. När jag var liten såg jag många svenska gamla långfilmer. Kristin kommenderar med Dagmar Ebbesen är modern och urkul på flera sätt, replikerna sitter som spjut. Även dagens bitska kvinnliga komiker som själva står för humorn som Sissela Benn, Babben Larsson och Nour el Refai uppskattar jag.

SLAGFÄRDIGA RIVJÄRN

Jag tänker ganska mycket på vad jag ska äta och vad jag har ätit. När jag ska äta surströmming är jag nästan darrig av förväntan. Att inte lägga möda på vad man ska äta är att slarva bort livet. Jag har tallrik 6 i Gastronomiska akademien men är ingen snobb. Jag kan uppskatta ostmacka. Själv lagar jag gärna mat, men också inte. Då gör jag istället en god gröt med frukter och frön.

MATEN GER MENING

Min mamma och pappa hade en tuff och jobbig skilsmässa. Jag var 14 år och det kom att prägla mycket i mitt liv som ung. Det har fått mig att värdesätta relationer, vara mån om och jobba på dem. När jag själv skilde mig ville jag ha en bra relation till min exman. Man kan nog också beskriva mig som vänfast.

MINA FÖRÄLDRARS ­SKILSMÄSSA

Gör: Skådespelerska, komiker och regissör. Bakgrund: Teater, tv- och filmroller, bland annat Fröken Frimans krig och Enkelstöten. Medverkat i Parlamentet och Spanarna. Presentatörsuppdrag. Chef för Parkteatern. Bor: Södermalm i Stockholm, lantställe i Sörmland. Familj: Två vuxna barn, ett barnbarn. Särbo sedan 14 år med psykologen Per Naroskin. Aktuell: I Det stora teaterkalaset, Stadsteaterns 60 års-föreställning, Sverigeturné med egna föreställningen Etta på listan. Har tagit initiativ till och regisserar Riksteaterns föreställning Tre lite äldre systrar som Sofia Fredén skrivit och som går på turné i vår.

SISSELA KYLE

Mina influenser | Människa


FOTO: JULIO BERNAL

Marknad | Husdjursboomen

20


Husdjursboomen | Marknad

LURVIGA TILLGÅNGAR Coronahund är ett nytt ord. Men husdjurstrenden kom redan före pandemin. Och med den en våg av nya affärs- och investeringsmöjligheter. Följ med till en värld av dyra märkeskläder, ­hälsovård och ­dejtingappar. TE X T J I LL BEDEROFF

21


Marknad | Husdjursboomen

P

lötsligt blev de en bristvara, precis som toapapper och kaffe. Hundvalpar och kattungar säljs som aldrig förr i coronakrisens kölvatten i syfte att bringa ljus i tristessen, få tillstånd att trotsa karantänen och gå på en promenad eller ägna tid, som plötsligt fanns i överflöd, åt. I juni låg antalet nyregistrerade hundar i Sverige på 6 543, en ökning med 15 procent jämfört med samma månad i fjol enligt statistik från Jordbruksverket. Samtidigt har priserna rusat i höjden, och många populära raser kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor att komma över i dag. Men coronakrisen har inte bara fått den redan pågående husdjurstrenden att booma i Sverige utan även i resten av världen. I geografier där valparna tog slut tog idérikedomen vid. Som virtuell adoption. I ett reportage i tidskriften Quartz India berättas om Raghav Chabra, en 28-årig revisor i New Delhi. Klockan sju

varje kväll kopplar han upp sig på Skype för att få träffa golden retrievervalpen Franny som bor på landet några mil utanför jättestaden. Hon tas om hand av en frivilligorganisation och de 40 dollar per månad som Raghav Chabra betalar är ett bidrag till mat och husrum. Eller vad sägs om uthyrning av hundar för 15 euro per timme i Spanien, där karantänsreglerna var minst sagt strikta. På sociala medier skämtas det om lilla Fido som utmattad tittar upp på sin nya ledsagare och ifrågasätter om den trettioåttonde promenaden den dagen verkligen är nödvändig.

M

en kärleken till och humaniseringen av våra husdjur är inget nytt för coronakrisen. I USA väljer millennials en katt, hund eller till och med en gris framför barn. Nära hälften lånar pengar för att förverkliga sin dröm enligt en färsk undersökning. Rekordfå amerikanska kvinnor blev förra året mödrar. Och enligt Pew Research Center vill 37 procent av barnlösa under 50 år inte ha några barn alls. Istället satsar många sin tid och sina pengar, egna eller lånade, på ett husdjur. För även om husdjuren inte når upp till samma enorma kostnad som barn, är det ingen billig historia. – Husdjurens roll i samhället har förändrats. Hunden har gått från sin plats på bakgården till finrummen, inte minst bland millennials, säger Azita Shariati, vd, veterinärkoncernen Anicuras.

BLANDRASER SKA DET VARA Valppriserna sköt i höjden under våren 2020 när folk ­tillbringade allt mer tid hemma, med distansarbete eller i mer eller mindre frivillig karantän. I England rapporteras om dubblade priser för populära raser som fransk b ­ ulldog och golden retriever. Men allra mest rusade priserna på de trendiga blandrashundarna. För en cockapoo, ­cavapoo eller labradoodle fick man betala 200 procent mer än för ett år sedan.

22

”Jag anställer alla som finns och som delar våra ­värderingar, men totalt sett är det för få som utbildas.” Azita Shariati, Anicura.

– Det första jag gjorde som ny vd förra året var att besöka alla våra kliniker. Jag slogs av hur mycket avancerad vård det fanns, ibland mer avancerad än för människor. Djuren har blivit fullvärdiga familjemedlemmar. Anicura finns på tolv markander. Tillväxten sedan starten för knappt tio år sedan är ett tydligt bevis på den ökade efterfrågan av katter och hundar. De står för merparten av bolagets omsättning. Med 30 till 50 procents ökning per år har Anicuras omsättning växt till över 600 miljoner euro. En omsättning som hon nu räknar med att dubblera till 2023. – Vi integrerar fyra till fem kliniker per månad i vår verksamhet, både genom förvärv och organiskt, framförallt i södra Europa och i Tyskland. Azita Shariati tror inte på ödet men lyckades onekligen med timingen då Anicura i början av mars lanserade sin ­onlinetjänst. För två år sedan såldes Anicura till den amerikanska koncernen Mars för mellan 1,5 och 2 miljarder euro enligt obekräftade mediauppgifter. Prislappen


Text | Marknad

68

23

FOTO: GAYAH JONKER

procent av hushållen i Nya Zeeland äger ett husdjur, det är fler än i något annat land i världen.


Marknad | Husdjursboomen

ger en vink om hur stekhet husdjursmarknaden var redan innan coronapandemin.

S

å här kommenterar Anders ­Hallgren, som är något så ovanligt som hund­psykolog och psykolog, vår ökande kärlek för husdjur: – Så mycket forskning har kommit fram till vilken enorm medhjälp till livskvalitet husdjuren, och då kanske framförallt hunden och katten, innebär. Barn som växer upp med husdjur får bättre social kompetens och självförtroende än andra. För vuxna har husdjur en stressdämpande inverkan på grund av oxytocinet som frisätts vid närhet till djur. I en tid när vi lever under väldigt mycket social stress får hjärnan för lite tid att återhämta sig. Där spelar husdjur en väldigt stor roll. Förutom rådgivning har han skrivit ett antal böcker men ägnar sig allt mer åt att hålla föredrag och kurser såväl i som utanför Sverige. – Men att skaffa sig en hund för att man blir friställd från jobbet på grund av corona är en dålig strategi. Man måste tänka längre än så. För att möta husdjursboomen kommer djursjukvården behöva rekrytera minst 365 nya veterinärer under det kommande året bedömer bransch­ organisationen Svensk Djursjukvård. I Sverige finns bara en utbildning för veterinärer, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, där man antar 100 ­personer per år. På samma universitet finns landets 80 platser för legitimerade djursjukskötare.

Hundhalsband från YSL .

745 000 svenska hushåll har en katt som husdjur. På andra plats ligger hunden som finns i 572 000 hushåll. Tredje populärasta husdjuret är kanin som finns i 77 000 hem.

– Jag anställer alla som finns och som delar våra värderingar, men totalt sett är det för få som utbildas, säger Azita Shariati.

M

ed rötterna i forskning på SLU står den svenska startupen Alertix. – Det var känt att ett visst protein läcker ut i blodet i samband med onormal celltillväxt, något som förknippas med cancer. Det finns några bolag som jobbar med det här på human­sidan men egentligen ingen tillämpning

24

på veterinärsidan, säger bolagets vd Bengt Åstrand. Alertix Canine är ett immundiagnostiskt test för att mäta förekomsten av enzymet tymidinkinas i blod hos hundar. Motsvarande test för hästar och katter är under utveckling. – Det unika med vårt test är att det mäter förekomsten av enzymet även om det är inaktivt, vilket betyder att det kan upptäcka många fler former av tumörtillväxt än andra test. I USA, där husdjursmarknaden är som hetast och där ungefär två av tre hushåll äger ett husdjur, konsumeras husdjursprodukter och tjänster för 160 dollar per person och år. Därifrån är det långt till


Husdjursboomen | Marknad

”Vi blev jättelyckliga när vi som små producenter lyckades teckna ett centralavtal.”

FOTO: JAKAYLA TONEY

Sonja Catani, Hugo & Celine.

Klart vovven ska ha en kappa från Gucci.

tvåan Storbritannien där konsumtionen per hushåll ligger på lite mer än hälften av den amerikanska. Totalt satsade amerikaner över 52 miljarder på sina husdjur 2019, enligt undersökningsföre-

taget Euromonitor International. Även om maten stod för merparten gick över 18 miljarder dollar till allt från koppel till designade kläder. Vad sägs om en klassisk pikétröja från Ralph Laurens Pup Shop eller en regnjacka i guldmönster från Gucci? Men asiatiska länder, där hundar inte bara har förflyttats från bakgården till finrummen utan hela vägen från grytan, håller på att spurta ikapp. Under 2018 hölls inte mindre än 93 miljoner hundar som husdjur i Kina, antalet väntas växa till 136 miljoner 2022. Små hundraser som pomeranian har blivit de främsta favoriterna. Det kinesiska jordbruksdepartementet har med anledning av coronapandemin dessutom beslutat att omklassificera hund från ”livsmedel” till ”husdjur”. I Sydkorea har presidenten Moon Jae en räddningshund och borgmästaren i huvudstaden Seoul har lovat att stänga ned landets hundslakterier.

E

n svensk entreprenör som märkt av den asiatiska husdjursboomen är Sonja Catani, grundare av Hugo & Celine som uppkallats efter hennes taxduo. Hennes hundglass med smak

25

av allt från lever till lax säljer som smör i solsken inte minst i just Sydkorea och Kina. Men coronakrisen satte käppar i hjulen för exporten som stod för upp till en tredjedel av omsättningen. – Fysiska hundaffärer i Sydkorea stod för en stor andel av vår export men krisen tvingade alla aktörer att koncentrera sig på sina inhemska produkter. Men nu börjar länder som Hongkong att öppna igen, säger Sonja Catani. Samtidigt har flera bollar på hemma­ plan landat på rätt plats under krisen för Hugo & Celine. – Vi har jobbat i över ett halvår med att få komma in på ICA med våra produkter. Traditionellt har premiumprodukter som våra bara sålts i fackhandeln. Vi blev jättelyckliga när vi som små producenter lyckades teckna ett centralavtal. Med hjälp av ett team av externa säljare, utbildade och coachade via webbmöten, har Hugo & Celine bearbetat handlarna och nu fått in cirka 150 butiker som kunder. – Men det roligaste som hänt under krisen var att Organic Sweden, en intresseorganisation för livsmedelsbolag som jobbar med ekologiska produkter, skrev en debattartikel om att daglig­

Delikatesser till människans bästa vän.


Marknad | Husdjursboomen

P

å Wall Street viftar investerarna också på svansen åt den heta husdjursmarknaden. Chewy som är onlineverksamheten i amerikanska Petsmart, sattes på börsen förra sommaren till 22 dollar per aktie. I dag är den värderad till mer än det dubbla. Världens största djurläkemedels­företag, Zoetis, har haft en klart starkare kurs­ utveckling på börsen än sin tidigare ägare, läkemedelsjätten Pfizer. Knappt hälften av omsättningen i Zoetis kommer från husdjur och resten från boskap. Cytopoint, en immunterapi för hudåkommor för hundar, är bolagets storsäljare. Zoetis tar också del i den aktivt pågående konsolideringen, exempelvis genom förvärvet av Kalifornienbaserade

”I början var tjänsten framför allt för parning men i dag hndlar det lika mycket om att hitta promenadvänner." Daniel Törnberg, Paranu.

Platinum Performance, som tillverkar ­näringsrik mat åt hästar, hundar och katter. Det gör även noterade Swedencare som utvecklat och sålt hälsovårdsprodukter till katt, hund och häst sedan 2005. De slog nyligen till på ett förvärv av Stratford Care USA, ett bolag som är inriktat på veterinärförsäljning, för cirka 160 miljoner kronor. – Priset, tio gånger vinsten 2019, är lågt. Annars är det svårt att hitta objekt med multiplar under 15 gånger vinsten i husdjursbranschen just nu, säger Håkan Lagerberg, vd på Swedencare. Han menar att det finns utrymme för

HUNDENS TÄNDER BIG BUSINESS Svenska djurhälsoproduktsbolaget Swedencare är en av de senaste årens stora kursvinnare på Stockholmsbörsen. Tandhygienprodukter, som Plaque Off, som motverkar tandsten, är bolagets storsäljare. En marknad med enorm potential, den globala tandvårdsmarknaden för husdjur uppskattas vara värd 16 miljarder kronor.

26

FOTO: CHARLES DELUVIO

varuhandeln måste prioritera inhemska produkter. Lidl agerade och nu har vi fått in en tass i dörren med både hundglass och snacks. Sonja Catani har inte bara sett en ökad efterfrågan på sina produkter, hon har dessvärre också fått uppleva bristen på valpar när Hugo dog i våras. – Vi sökte med ljus och lykta efter en taxvalp för att ersätta Hugo. Till slut hade vi tur. Så nu har Celine sällskap av Hugo den II. Förstagångsägarna är medvetna konsumenter och vill veta allt om produkterna de köper, var de tillverkas och vilka råvaror som ingår. Ungefär som för barnmat berättar Sonja Catani. Hundarna viftar på svansen och ägarna är nöjda.


Husdjursboomen | Marknad

15 000 användare försöker dagligen hitta en parningskamrat åt sina husdjur på appen Paranu.

konsolidering i branschen och att många stora läkemedelsbolag, som exempelvis Pfizer, knoppat av sina husdjursverk­ samheter då de insett hur branschen vuxit, såväl i antal djur som i pengar. Tillväxten i bolaget har ­legat på mellan 20 och 25 procent per år, inte minst tack vare storsäljaren Plaque Off, för prevention av tandsten och plack. Framåt räknar Håkan Lagerberg med att växa snabbare för att mer än dubblera omsättningen till 500 miljoner kronor 2024.

E

n annan snabbväxare är den svenska dejtingappen Paranu. Med samma svepningar som i Tinder kan nu mattar och hussar matcha sina älsklingar med varandra för att råda bot på husdjursbristen eller kanske bara för att hitta en ny bästa lekkompis. Det började med att entreprenören Daniel Törnberg skaffade sig en hund, en blandning mellan en toypudel och en yorkshire terrier. – Han var ju jättesöt men ville para sig med kuddar och leksaker. Jag tänkte att han måste få en kompis att leka med istället och ringde upp olika kennel­ klubbar. Men där var jag inte välkommen eftersom han var en blandras. Inte heller Blocket gav mig någon lösning, säger Daniel Törnberg som bestämde sig för att ta saken i sina egna händer. Appen blev klar i februari i år. I dag finns den i 190 länder på sju språk och används dagligen av cirka 15 000 användare. – När vi började var tjänsten fram­ förallt för parning men i dag handlar det lika mycket om att hitta promenadvänner eller någon som kan ta hand om djuret när man reser bort. Vi har fått in 80 olika djurtyper, allt från agility-getter till spindlar. Användarna lägger upp bilder på djuren men även stamtavlor, resultat från tävlingar och annat. Appen är gratis men när användar­ antalet är tillräckligt stort ska Daniel Törnberg öppna upp för annonsörer.

27 27


”HEMMET BLIR VIKTIGARE” Coronakrisen sätter fart på livsstils­ trender där hem och husdjur blir viktigare. Det säger Joakim By som förvaltar amerikanska småbolagsaktier på Handelsbanken Fonder. Hur agerar ni i fonder­ na under turbulensen? – Vi fortsätter att vara långsiktiga och letar ständigt områden med strukturellt hög tillväxt att investera i. Det är tydligt att coronakrisen kommer förändra hur vi lever under en lång period framöver. Den har bland annat påskyndat digitaliseringen.

Via appen Dogvacay hittar hussar och mattar hundälskare som vill passa deras vovve.

Redan i år har han som mål att få in en miljon användare. – Nästa mål är att få in minst tio tänkbara köpare av bolaget. Jag har redan fyra intressenter.

O

m Daniel Törnberg håller på att skapa ett Tinder för husdjur så har amerikanska Aaron Hirshhorn gett dem ett eget Airbnb. Den tidigare naturkunskapsläraren åkte på semester i början på förra decenniet och lämnade sin goldendoodle till en kennel i Los Angeles. Väl tillbaka hemma var hans hund traumatiserad. Och precis som alla entreprenörer tog han tag i problemet och 2012 lanserade han Dogvacay där han kopplade ihop hundälskare som kunde hjälpa varandra med att hysa in sina fyrbenta vänner när de skulle på semester eller bara gå en promenad när tiden blivit för tajt. Det började i hemstaden Los Angeles och i San Francisco för att nästkommande sommar expandera till andra städer i USA och till Kanada. För tre år sedan köptes bolaget av kanadensiska Rover och de två blev klart störst i sin nisch med kapital från hajpade amerikanska riskkapitalbolag som Benchmark, Andreessen Horowitz och First Round Capital.

Ytterligare ett steg i humaniseringen av våra husdjur är en tjänst som Spotify lanserade i vintras där husses och mattes musiksmak synkas med deras husdjurs. För att ta reda på vad djur egentligen gillar anlitade företaget musikologen David Teie, cellist i America's National Symphony Orchestra. David Teie har varit banbrytande inom artspecifik musik och står bakom två album specialkomponerade för katter. Den djurälskande cellisten gav Spotify kloka råd om vilken typ av musik olika djur gillar och Musik för katter. inte gillar. Hundar till exempel blir riktigt sura om de får lyssna på musik i det nedre registret då den typen av musik uppfattas som ett hot. Algoritmerna hanterar även annat än hundar och katter, som hamstrar, fåglar och kräldjur. Beslutet att utveckla tjänsten kom sedan en undersökning bland Spotifys användare visat att 71 procent av husdjursägarna spelar musik för dem. Med ett omättligt behov att göra våra husdjur till fullvärdiga familjemedlemmar lär Spotifys djuranpassade musik inte bli det sista vi ser av den här typen av tjänster i framtiden. ■

28

Kan du ge några exempel? – Man handlar mer online och allt mer sker i och runt hemmet – det är där man jobbar, äter och umgås. Vi har därför ökat vårt innehav i Sprouts Farmers Market, en matvarukedja fokuserad på naturlig och ekologisk mat från Arizona. Deras 344 mataffärer ligger främst i det amerikanska solbältet, en region med stor inflyttning framförallt av millennials. Även aktiviteter som vandring, cykling, golf och fiske har blivit mer populära. En ny investering på det temat är Yeti, som vi haft under luppen en tid. Bolaget som tillverkar kylväskor, termosar och koppar har ett starkt varumärke och redan i dag sker hälften av försäljningen online. Hur ser ni på husdjurstrenden? – Redan före pandemin var det ett område vi investerade i. Trupanion är ett exempel. De är marknadsledande på försäkring av husdjur i USA. Aktiekursen har nästan dubblats sedan årsskiftet. Bara runt 2–3 procent av alla hundar i USA är försäkrade och veterinärkostnaderna för en hund ligger på mellan 20 000–40 000 dollar över en livstid. Trupanion har gynnats av att fler köpt hund under coronakrisen, men också av att fler väljer att försäkra hunden för att skydda sin ekonomi mot kostsamma oväntade veterinärbesök.


Utblick | Marknad

VINTER 2020* * Uppgifterna i detta avsnitt baseras på marknadsläget under senare delen av oktober 2020 och var ännu gällande när tidningen gick till tryck. Vi reserverar oss för utveckling i världsekonomin som kan ha skett efter den 23 oktober 2020.

Utblick.

Upp eller ned? Framåt eller bakåt? Handelsbankens experter ger sin syn på marknadstrender och kapitalförvaltning.

V

ärldsekonomin är på fötter igen, trots vårens historiska ras. Men efter en snabb upphämtning i ekonomisk aktivitet är återhämtningen nu mer trevande. Politiker och centralbanker gör vad de kan för att stötta. Men osäker­heten om framtiden består så länge pandemin fortgår, vilket hämmar tillväxten. Då Riksbankens möjligheter att stimulera den svenska ekonomin är begränsade behöver regeringen ta ett större ansvar och fortsätta med omfattande stimulanser de kommande åren, skriver vår makroekonom Anders Bergvall på sidorna 30–31. ha en placeringsstrategi kan inte nog betonas, även med ett större kapital som ska placeras. Handelsbankens placeringsstrateg Mats Nyman berättar på sidorna 32–33 om hur man kan ta hjälp av Placeringspyramiden när man funderar

VIKTEN AV ATT

över vad man vill åstadkomma med sina pengar och hur de ska placeras. Genom att dela in kapitalet i olika delar, med separata ändamål, får man en bra överblick och det blir lättare att komma fram till lämplig risknivå för placeringarna för varje mål. Ett generellt råd är dessutom att fundera kring om och hur kapitalet ska föras vidare till nästa generation. Engagera barn och barnbarn på ett tidigt stadium, så att de känner sig delaktiga och förberedda när det är dags att ta över. möjligheten att kunna koppla upp sig på distans blivit en nödvändighet, vilket bidragit till att utrullningen av nästa generations nätverksteknologi, 5G, går snabbt. I dagarna auktioneras de första frekvensbanden ut i Sverige och nyligen har nya 5G-telefoner lanserats från många tillverkare, bland annat Apple. Vi utlovas bättre täckning, färre avbrott, snabbare mobilt bredband

och högre data­kapacitet så att fler kan vara uppkopplade samtidigt. På sidorna 34–36 berättar våra fondförvaltare Niklas Lundin och Pierre Mellström om hur 5G fungerar, vad som driver utvecklingen och intressanta investeringar på temat. ■

MED PANDEMIN HAR

29 29

Mikael Forssén Chef Private Client Advisory & Communication Handelsbanken


Marknad | Utblick

MAKROEKONOMI Handelsbankens makroekonomiska analyser ger prognoser för utvecklingen i världsekonomin och belyser ekonomiska drivkrafter.

Finanspolitiken i förarsätet när räntan är noll Krispaketen avlöste varandra under våren och budgeten för 2021 innehåller rekordstora ­stimulanser. Sveriges låga statsskuld och nollränta gör även att det finns ett stort utrymme för att stimulera tillväxt och sysselsättning de kommande åren.

6 4 2 0 –2 –4 –6 –8 –10

BNP-TILLVÄXT Sverige Euroområdet 2006

110

2010

2014

2018

2022

2018

2022

BNP-NIVÅ, SVERIGE Prognos från januari Aktuell prognos

100 90 80 70

2006

2010

2014

30

KÄLLOR: MACROBOND OCH HANDELSBANKEN

globala finanskrisen 2008 har ett nytt synsätt vuxit fram bland ekonomer och politiker – att

MEN SEDAN DEN

BNP VÄNDER UPP MEN ÅTERHÄMTAR SIG INTE FULLT UT

PROCENT

P

olitikerna gör vad de kan för att hålla i gång ekonomin, och krispaketen har avlöst varandra under corona­krisen. Frågan är om den ekonomiska politiken varit för expansiv, och om den är rätt utformad. Före finanskrisen 2008 var den allmänna uppfattningen bland ekonomer och politiker att penningpolitiken (centralbankernas räntor och andra styrmedel) skulle ha det huvudsakliga ansvaret för att stabilisera ekonomin. Finanspolitiken (den offentliga sektorns inkomster och utgifter) skulle fokusera på strukturella problem och fördelningspolitik. Finanspolitiken ansågs vara ineffektiv för att stabilisera ekonomin, då en högre ränta och ökade underskott förväntades motverka de positiva stimulanseffekterna.

INDEX 100=2019

KOMMENTAR

Anders Bergvall Makroekonom Handelsbanken

stram penningpolitik. Och i vissa lägen kan statsskulden till och med minska på grund av positiva tillväxts- och inflations­effekter. Dessutom har man större möjligheter att rikta stimulanser mot specifika branscher och grupper med finanspolitik, vilket kan få snabbare effekt på ekonomin än räntesänkningar. En expansiv ekonomisk politik kan även bidra till högre BNP och lägre arbetslöshet även på lång sikt genom att det blir en V- i  stället för L-formad återhämtning. Under en djup lågkonjunktur suddas således gränsen mellan struktur- och konjunkturpolitik ut.

finanspolitiken bör ta ett större ansvar även för stabiliseringspolitiken. Det finns flera anledningar till det. Först och främst att lågräntemiljön minskar möjligheterna att stimulera ekonomin med penningpolitik, och att statsskulden kan vara högre utan att det skapar problem. När styrräntorna ligger nära sin nedre gräns är finanspolitiken mer effektiv då den inte motverkas av en mer

EFTER DJUPA OCH utdragna lågkonjunkturer kan man snarare behöva stimulera än motverka att ekonomin går in i en högkonjunktur, eftersom det kan behövas ytterligare en period med hög efterfrågan för att de som står utanför arbetsmarknaden ska få jobb. Det är en anledning till att den amerikanska centralbanken under hösten anpassat sitt inflationsmål så att inflationen ska ligga över målnivån ett tag innan penningpolitiken förs i en mer åtstramande riktning.


Utblick | Marknad

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga dämpar det underliggande inflationstrycket.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Satsningar på offentlig konsumtion och investeringar tenderar på kort sikt att ha större positiva effekter på BNP och sysselsättningen än skattesänkningar och transfereringar till hushållen. Det beror på att hushållen delvis använder tillskotten till att öka sitt sparande eller att köpa varor och tjänster från utlandet. För att satsningarna ska få större kortsiktiga effekter tyder de flesta studier på att stimulansen bör riktas till hushåll med låga inkomster, som brukar spara mindre av tillskotten än höginkomsttagare. nu börjat återhämta sig efter vårens kris. Men vägen tillbaka ser ut att bli lång och osäker. Både Riksbanken och regeringen bedömer därför att den ekonomiska politiken behöver vara expansiv både 2021 och 2022. Det är tydligt att regeringen har prioriterat att stimulera aktiviteten i eko-

SVENSK EKONOMI HAR

SVERIGE: FORTSATT LÅG OFFENTLIG SKULDSÄTTNING 200

Grekland

Italien USA

100

Euroområdet Tyskland 50

Sverige 0

1995

2000

2005

2010

2015

2020

KÄLLOR: MACROBOND OCH EU-KOMMISSIONEN

PROCENT AV BNP

150

nomin här och nu, framför plana ut nästa år. Understrukturella reformer som skottet är det största sedan ska lösa långsiktiga utma90-talskrisen. Men även Vi förväntar ningar. Av satsningarna på om den offentliga skulden hittills drygt 100 miljarder oss ytterligare stiger är den fortfarande kronor är omkring hälften finanspolitiska låg, ur både ett historiskt temporära som successivt stimulanser på och ett internationellt kommer att fasas ut under perspektiv. omkring 30–50 Arbetslösheten väntas 2022 och 2023. miljarder. bli högre än normalt de Sammantaget bedömer kommande åren, vilket talar vi att stimulanserna i budgeten bidrar till att tillväxten blir för att finanspolitiken inte blir alltför omkring en procentenhet högre både åtstramande. Sannolikt kommer en del 2021 och 2022. Inflationen kommer nog temporära satsningar att förlängas och inte att stiga så mycket av stimulanserna, det kan vara motiverat att fortsätta elda eftersom lägre kostnader för företag, spe- på ekonomin för att få ner arbetslösheten ciellt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, mer. Vi förväntar oss ytterligare finansdämpar det underliggande inflationspolitiska stimulanser på omkring 30–50 trycket. Om syftet med stimulanserna miljarder kronor under valåret 2022. även var att stötta penningpolitiken till att få upp inflationstrycket skulle man MYCKET TALAR DÄRFÖR för att det ha satsat på mer inflationistiska åtgärder, blir en långsam återgång till dagens som mer pengar till hushåll och offentlig överskottsmål. Redan före coronakrisen konsumtion. diskuterades om budgetmålen skulle behöva revideras i ljuset av dagens lågSTATENS UNDERSKOTT HAR ökat räntemiljö, och att statsskulden kan vara snabbt. Vi räknar med att den offentliga ”onödigt” låg. Den diskussionen samt sektorn i år går med ett underskott på hur den finanspolitiska stabiliserings­ knappt fyra procent och att skulden stipolitiken ska utformas i en lågräntemiljö ger till 40 procent av BNP, för att sedan kommer helt klart att få förnyad kraft. ■

31


Vinjett | Text Marknad | Utblick

PLACERINGSSTRATEGI Utifrån historiska mönster och en analys av omvärlden belyser våra placeringsstrateger trender och förmedlar insikter och idéer kring placeringar och finansmarknader. Arbetet grundar sig bland annat på bankens makroekonomiska analys och aktieanalys.

”Alla behöver en placeringsstrategi” Att ha en placeringsstrategi för sitt kapital är avgörande för att kunna nå sina drömmar, skapa trygghet för familjen och samtidigt sova gott om natten.

KOMMENTAR

Mats Nyman Placeringsstrateg Handelsbanken

P

rivate Banking-kunder har så god ekonomi att de inte behöver någon placeringsstrategi, är ett argument jag ibland hör. Ingenting kunde vara mer fel, enligt min mening. Vi är alla olika, med olika förutsättningar, behov och preferenser. En del vill leva på stor fot, andra är nöjda med det lilla. En del av oss strävar efter hög avkastning, för andra räcker det med att bevara kapitalet. Och vi är på olika ställen i livet, med olika förhållanden och utmaningar. Lite förenklat kan de flesta dela in livet i tre olika ekonomiska faser: Först lånar man till utbildning och bostad. När inkomsterna hunnit i kapp utgifterna kan man börja bygga upp ett kapital och amortera. Slutligen är det dags att njuta av det man sparat vid pension.

För den som har förmånen av ett rejält kapital (ärvt eller skapat) är frågeställningarna delvis annorlunda. Man kanske vill planera för nästa generation, och ibland fortsätter man att bygga kapital i ett företag även som pensionär. Men principerna för hur man ska placera sitt kapital är till stor del desamma. En tankeram för placeringsstrategin kan vara Placeringspyramiden, som har fyra nivåer. • I basen finns de placeringar som behövs för att kunna leva bekvämt och tryggt, inklusive pensioner. • På nästa nivå finns de placeringar som behövs för att kunna förverkliga drömmar. Vill man ha en bostad utomlands? En reserv för nya affärsmöjligheter? Kanske dra i gång ett välgörenhetsprojekt? • Därefter finns sparande till familjen med barn och barnbarn. • På den fjärde nivån planeras för andra engagemang, som välgörenhet. Placeringar på de lägre nivåerna görs ofta till lägre risk, medan man kan vara

32

beredd att ta mer risk för kapitalet på de högre nivåerna. Beroende på egna prioriteringar, riskvilja, inkomster och utgifter blir kapitalet som behövs för att nå målen på varje nivå olika stort. att försöka förutse och ta höjd för olika risker och möjligheter. En aktiv företagare har kanske

DET GÄLLER OCKSÅ

Betala tillbaka till samhället

VÄLGÖRENHET FAMILJEN Förverkliga drömmar

Barn och barnbarn

ATT LEVA FÖR

ATT LEVA PÅ

Leva tryggt och bekvämt

Placeringspyramiden är en användbar modell för hur man kan disponera sina placeringar. KÄLLA: HANDELSBANKEN


Utblick | Marknad

PLACERINGSSTRATEGI

FOTO: SHUTTERSTOCK

I en placeringsstrategi bör man även tänka på barn och barnbarn.

skänka bort pengar till välgörenhet när inte bara kapital utan också stora lån. man lever, och själv vara engagerad, eller Då är det viktigt att säkerställa en rejäl vill man testamentera kapitalet? buffert för konjunktursvängningar och Om det finns kapital kvar som inte är för att kunna satsa på nya affärsmöjligöronmärkt när man har heter. E ­ ller så planerar man tvärtom att sälja företaget gjort sin placeringsstrategi inom några år, eller att göra får man gärna fundera ett sig av med den där utlandsvarv till. Svepningen har fastigheten som inte riktigt som bekant inga fickor. Om Det viktiga är inte annat så underlättar utnyttjas. att fundera på man för efterlevande med För varje del av kapitalet vilken risknivå en tydlig plan för sitt som öronmärks gäller det att fundera noga på när man är bekväm kapital. Med ett stort kapital som pengarna kan komma att med. är långsiktigt kan man ofta behövas och vilken risk ta hög risk. Därmed inte man vill ta, gärna tillsamsagt att hög risk alltid är lämpligt. Det mans med sin rådgivare. När vill man viktiga är att fundera på vilken risknivå till exempel att ens familj ska få tillgång man är bekväm med. Dels för att det säntill kapitalet, och på vilket sätt? Vill man

33

ker livskvaliteten att behöva oroa sig, dels för att det är så lätt att dra ner risknivån genom att sälja aktier när marknaden faller kraftigt – även om man inte behöver pengarna de närmaste åren. Och har man väl sålt är det svårt att välja rätt tidpunkt att gå in i marknaden igen. Blir tajmningen olycklig kommer man att få en svag avkastning över tid, även om man tar risk ibland. Samtidigt innebär dagens låga räntor att ett kapital som förvaltas med mycket låg risk gradvis kommer att ätas upp av inflationen, så avvägningen mellan risk och avkastning är svårare än någonsin, och ett viktigt skäl till att ha en löpande diskussion med sin rådgivare. DET ÄR OCKSÅ viktigt att se till helhe­ ten. Det finansiella kapitalet är ofta bara en del av tillgångarna. Det kan finnas pensionslösningar, livförsäkringar, bostads-, skogs- och jordbruksfastigheter, kommersiella fastigheter, företag med mera. De kan innebära både intäkter och åtaganden av olika slag, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man lägger upp sin placeringsstrategi. Slutligen är ett generellt råd att engagera barn och barnbarn på ett tidigt stadium, så att de känner sig delaktiga och förberedda när det är dags att ta över. Inom Private Banking finns en vana vid att hantera successionsfrågor och din rådgivare kan ge stöd och förmedla kunskaper till barn och barnbarn vad gäller att hantera en större familjeförmögenhet. Om familjen är engagerad ökar chansen till ett kommande generationsskifte som alla är nöjda med. ■


Marknad | Utblick

INVESTERINGSTEMA Genom djupgående analyser identifierar Handelsbankens fondförvaltare specifika trender i strukturell tillväxt. Utifrån dessa trender utformar förvaltarna investeringsteman som fungerar som byggstenar i bankens fonder.

Är 5G nyckeln till den uppkopplade världen? I spåren av pandemin behövs ett kostnadseffektivt sätt att erbjuda större datakapacitet, och 5G kan göra mer än så. Handelsbankens fondförvaltare berättar om vad som driver utrullningen av nästa generations nätverksteknologi och vilka investeringar som kan vara intressanta på temat.

KOMMENTAR

Niklas Lundin Aktieförvaltare Handelsbanken Fonder

Pierre Mellström Aktieförvaltare Handelsbanken Fonder

T

eknikbranschen har pratat om nästa generations mobilnät i flera år. För bara ett par år sedan sågs den femte generationen, 5G, fortfarande som en framtidsutopi, som kanske kunde göra det möjligt med självkörande bilar och artificiell intelligens. Men den nya tekniken drivs nu snarare av en ökad efterfrågan på snabbhet och kapacitet. Med pandemin har möjligheten att kunna koppla upp sig på distans blivit en nödvändighet, och 5G behövs för att det är det mest kostnadseffektiva sättet att erbjuda datakapacitet. Fler molnbaserade tjänster och ökad e-handel ställer högre

krav på datakapacitet och det ger en bra vidd. Samtidigt kräver mobildata som grogrund för att 5G ska bli verklighet sänds på höga frekvenser fler basstationer i stor skala. I dagarna auktioneras de på kortare avstånd från varandra. första frekvensbanden ut i Sverige, och Datakapaciteten och räckvidden nyligen har nya 5G-telefoner lanserats påverkas alltså av vilken frekvens man från många tillverkare, bland nyttjar. Det gör 5G flexibelt annat Apple. då det går att erbjuda olika Vi utlovas bättre täckning, frekvenser på olika ställen, färre avbrott, snabbare beroende på behov. Vid event mobilt bredband och högre 5G utnyttjar på till exempel Friends Arena kapacitet så att fler kan vara ett mycket i Stockholm med 50 000 uppkopplade samtidigt. personer är det viktigast att större Dataöver­föringen ska bli mer kan vara uppkopplade ­omfång av många än tio gånger snabbare än samtidigt, medan en högtekfrekvenser. nologisk industrianläggning i 4G-nätet, men med lägre energiåtgång. Ett bolag som i  stället kräver att överföring gynnas i denna första fas av 5G är den av stora datamängder fungerar och att ledande chiptillverkaren Qualcomm, driftsstabiliteten är hög. vars produkter ligger i framkant och finns i de flesta nya mobiler, oavsett märke. 5G-TEKNIKEN BYGGER PÅ en mängd av mindre sammankopplade nätverk där ATT 5G KAN bli så mycket snabbare än data hanteras så nära användaren som dagens 4G-nät kan bland annat förklaras möjligt. Allt för att ge högre hastighet av att tekniken kan utnyttja ett mycket och framför allt minimal fördröjning. större omfång av frekvenser för att skicka Det handlar alltså om att bygga en stor mobilsignaler. Lägre frekvenser ger bättre mängd energisnåla mindre radioceller räckvidd, medan högre frekvenser ger nära varandra, och att rulla ut en massa mer kapacitet för data, men kortare räck- fiber till dessa. Hur snabbt kan det gå?

34


Utblick | Marknad

INVESTERINGSTEMA FOTO: SHUTTERSTOCK

Det är många som vill ha den senaste 5G-mobilen för att vara framtidssäkrade. På lite sikt kan telefonen bli mer lik en spelkonsol. Det finns betydligt fler mobilanvändare än de som äger en spelkonsol, och streaming av spel i mobilen kommer därför att kunna växa snabbt. Gamingbolag som svenska Embracer, Stillfront och Paradox, franska Ubisoft och kinesiska Tencent har länge gett ett bra bidrag till avkastningen i våra fonder, inte minst under pandemin då allt fler konsumenter lockats till gaming. Med 5G ser vi att speltemat kan fortsätta utvecklas starkt. 5G innebär ett kraftfullt mobilt bredband, som komplement till fast bredband, vilket gör att man når fler även på landsbygden. I dag saknar över en miljard hem världen över bredband, men med 5G kommer de att kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt då man slipper dra fiber i marken hela vägen till hemmen.

GLOBAL MOBILDATATRAFIK (EXABYTE PER MÅNAD) 160 120

5G

1 exabyte = 1 miljard gigabyte

4G

40 0

2015

2017

2019

2021

2023

KÄLLA: ERICSSON

80

2025

Mängden mobildata beräknas växa med 40 procent per år och år 2030 kan det finnas 500 miljarder uppkopplade enheter.

Många beslutsfattare har insett vikten av att ha en modern infrastruktur. Och det är politiker och myndigheter i olika länder som bestämmer om infra­strukturinvesteringar och de avgör bland annat hur de så kallade spektrumtillstånden, tillstånd för radiotrafik i vissa frekvensband inom ett geografiskt område, delas ut.

ETT BOLAG SOM gynnas av flera av de trender vi sett under coronakrisen – bland annat ökat spelande och en snabb

SYDKOREA LEDER UTVECKLINGEN

Gamingboom. 5G kommer att bidra y­ tterligare till spelbolagens framgångar.

FOTO: SHUTTERSTOCK

och var först med att rulla ut 5G, Kina står näst på tur och USA vill inte vara sämre. För några av våra investeringar har utvecklingen redan satt avtryck i resultatet, som i amerikanska Qualcomms senaste kvartalsrapport. Och nätverks­ leverantören Ericsson är ett av de bolag som ligger bra till i detta första steg i 5G-utrullningen. Det är få konkurrenter som har samma kapacitet och internationella räckvidd, särskilt som några av de största kinesiska konkurrenterna hålls utanför den amerikanska marknaden och andra ligger klart efter i tekniken. I Sydkorea har konsumenterna därmed redan nu tillgång till ett betydligt snabbare internet, vilket gett dem bättre möjlighet till mer avancerade mobilspel och att koppla ihop olika saker med varandra – det som kallas sakernas internet.

35

övergång till molnbaserade tjänster – är Nvidia, som tillverkar grafikkort och halvledare. Högre krav på grafik i dataspel och allt större användning av virtuell datorteknik och artificiell intelligens väntas driva bolagets tillväxt under lång tid. Med ökat användande av artificiell intelligens stiger antalet beräkningar som utförs mycket snabbt. Då krävs bland annat mindre och mer energieffektiva transistorer. Ett av flera intressanta bolag inom det området är holländska ASM International, som tillverkar maskiner med precision på atomnivå. På så sätt kan halvledarbolagen göra mindre och effektivare transistorer som hanterar fler beräkningar per energienhet. Ett annat företag på samma tema är franska Soitec. De tillverkar olika energieffektiva material, som bland annat finns i alla smarta mobiler. Och framöver kommer de att behövas för en mängd olika användningsområden, i 5G-basstationer, i elbilar och i datorer, när andelen molntjänster ökar. När 5G-nätet väl är utbyggt blir det möjligt att skapa fler mer avancerade


Marknad | Utblick

VARJE G-GENERATION HAR SKAPAT NYA DIGITALA VINNARE

1G

• Enkel teknik • Bastjänster • Icke-kompatibelt • Analogt system

2G

• Avancerad teknik/ roaming • Flertal tjänster (inkl data) • Går mot global lösning • Digitalt system

3G

• Kontinuerlig, hög­ kvalitativ roaming • Tjänstebaserade koncept/modeller • Global radiotäckning • Global lösning • Hög datahastighet

4G

• IP-baserad mobilitet • Mycket hög data­ hastighet • Komplett telekom/ datakonvergens

5G

• Gbps-anslutning/ mobilt bredband • Minimal fördröjning • Stöder miljarder uppkopplade anknytningar/enheter KÄLLA: BERNSTEIN ANALYSIS

applikationer. Tekniken möjliggör den flexibilitet, kostnadsbesparingar, lägre kaförsta generationens mobilnät där IT pitalinvesteringar samt högre kapacitet. och telekom kopplas ihop. Den mjuk­ Med stabilare nät som har minimalt med varubaserade 5G-teknologin är mer avbrott går det till exempel att upptäcka flexibel och lättare att programmera fel i produktionsprocessen i realtid och än 4G, en förutsättning för kommande åtgärda dem på en gång, vilket höjer innovationer. produktkvaliteten och gör att kostsamma Efterfrågan på nya applikationer komdriftstopp kan undvikas. mer att driva på utvecklingen mot mer molnbaserad lagring och tjänster, vilket EN AV DE stora skillnaderna mot 4G är ställer högre krav på nätets kapacitet. att mängden data man kan trycka ut i Samtidigt blir lagringskapaciteten på basstationerna är mycket större och att hårdvaran, det vill säga på datorn eller det kommer att finnas fler radioceller näri mobilen, mindre viktig. Med 5G kan mare slutkunden. Men det kanske mest tusentals prylar med fler senintressanta med teknologin sorer vara uppkopplade och är att den gör det möjligt användas utan större risk för att erbjuda olika prestanatt kapaciteten inte räcker till. da för olika syften och att Men det kräver ett mer driftavdela nätverket till särskilda 5G är en säkert nät, en förutsättning till exempel till ett evolution som ändamål, för fler användningsområden särskilt nät för polisen. går snabbare som kräver kontinuerlig Inom den offentliga än väntat, uppkoppling i realtid. sektorn kommer man till Investeringscykeln framför allt i exempel att kunna använda kommer att vara lång och på Nordamerika drönare i större utsträckning. lite sikt kommer miljarder Räddningstjänsten kan då och Asien. saker att kopplas upp, inte lättare lokalisera närmaste minst genom automation i vattentäkt vid skogsbrand, fabriker. 5G möjliggör till exempel att man skulle kunna leverera hjärtstartare två robotar i en fabrik kan styras med med drönare till ambulanspersonal och precision på distans och samarbeta så vidare. 5G stöder dessutom nästa utan att vara hopkopplade med kablar. generations användarapplikationer som AR (förstärkt verklighet genom datorFör företagen innebär det bland annat

36

genererade sinnesintryck). Operationer med hjälp av AR-teknik och att fjärrstyra byggen digitalt, något som kändes futuristiskt för några år sedan, kommer allt närmare. Dessutom kommer det att komma massor av nya tjänster som vi inte kan förutsäga i dag. Vi ser även digitaliseringen som en del av lösningen på den globala klimatutmaningen. Smartare logistik, smartare byggnader, automatisering av jordbruk och tillverkningsprocesser samt energi­ effektivisering är några av de områden där digitalisering kan bidra. 5G är en evolution som går snabbare än väntat, framför allt i Nordamerika och Asien. Tillsammans med utvecklingen av molntjänster blir det en plattform för ytterligare digitalisering av industrier och processer. Det kommer att investeras miljarder i att hitta nya användningsområden både inom industrin och i samhället i stort. Och stora möjligheter kommer att skapas även för mindre bolag, både de som finns i dag och för nya, innovativa företag. ■ Källor: Bernstein Analysis, Cisco, Ericsson, ­Goldman Sachs De bolag som nämns i texten finns som innehav i Handelsbankens fonder. För att få en god riskspridning placerar fonderna i många olika aktier. Exemplen ska ses som allmän information för att illustrera hur förvaltarna väljer aktier till fonderna.


Affärstjänster | Mervärde

GYLLENE TIDER

Naturens former översatta i ­spektakulära men bärbara ­smycken. Guldsmeden Towe Norlén värnar om materialen, designen och hantverket. TEXT CA JSA HÖGBERG F OTO M AT T I A S B A R DÅ

D

et får ta tid för Towe Norlén. De senaste femton åren har hon långsamt byggt upp Towe Jewels, och fått en trogen svensk och internationell kundkrets. Varje kollektion och enskilt smycke ägnar hon också noggrann omsorg. Towe Norlén är mån om detaljerna även när det gäller skötseln av företagets ekonomi. Och använder därför Han­ delsbankens affärstjänster kopplade till cloudbaserade Fortnox. (Läs mer om det på nästa uppslag.) Som sexåring började hon med kera­ mik och höll på med det upp i tjugoårs­ åldern. Det var fysiskt och hands on.

I dag experimenterar hon med former i datorns CAD-program. När hon 2001 tog en master på Konstfack med datorri­ tade smycken var omgivningen skeptisk. Men Towe Norlén hade upptäckt hur datorn bidrog till ökad precision och frihet. Och det har de flesta stora smyckestillverkare nu också gjort. I arbetsrummet i hemmet på Öster­ malm i Stockholm drar hon och ändrar i formerna intill önskad perfektion. Och låter sedan tillverka prototyper i vax med en 3D-skrivare. För att förverkliga sin formgivning använder hon de mest beständiga materialen, såsom bland annat guld och Kimberleycertifierade

37

diamanter. Hon tar sedan hjälp av de skickligaste hantverkarna i branschen. Många av dem finns i Schweiz, där hon bott och arbetat i många år. – Tio olika personer kan arbeta med ett och samma smycke. Efter mina år i Genève känner jag dem som är bäst på att gjuta, fatta eller polera, säger Towe Norlén. Resultat är uttrycksfulla smycken som enligt Towe Norlén speglar sin samtid. Moderna smycken har en mer framträ­ dande plats. Som en röd tråd i hennes design går inspirationen av naturen. – Naturens former är basen. Där finns varken kvadrater eller kuber, inte ens en


Mervärde | Affärstjänster

sfär. Allt har en utdragen punkt eller en öppning, säger hon och visar upp en guldring med en virv­ lande spiralformad öppning i mitten. Utsidorna har ett karakteristiskt mönster som återkommer i Towe Norléns design. – Det heter Silk och är mitt signum. Det är en avbildning av hudens struktur på molekylnivå och reflekterar ljuset på ett vackert sätt, säger hon. Mönstret har hon skapat i samarbete med sin man Lars Norlén, dermatolog som bland annat forskar på Karolinska Institutet. I Schweiz ingick han i samma forskarlag som Jaques Dubochet, som senare belönades med Nobelpriset i kemi för sin teknik att få fram detaljerade högupplösta bilder av molekylers struktur.

K

onst och vetenskap är inga motsatser i Towe Norléns värld utan hjälper varandra på traven. År 2003 fick hon patent på en teknik för lasersintring (smältning) av guld. Guldet gasatomiseras till ett fint pulver för att sedan med den här tekniken få unika tredimensionella former. – Jag fick forskningsanslag för att utveckla tekniken. Och så kontaktade jag Boliden för att fråga om jag kunde få låna två kilo guld. Och det fick jag. Tekniken har väckt intresse bland high end-smyckestillverkare som Bulgari, Dior och Chaumet, säger Towe Norlén. Kedjan Corail är skapad med lasersintring. Den består av länkar i en form som ingen människohand kan skapa. Towe Norlén ser smyckena som sina egna byggprojekt som hon har full kontroll över. Vilket underlättas av att allt bokstavligen sker i liten fysisk skala. – Från början var jag intresserad av arkitektur. Jag praktiserade i ett halvår på en arkitektbyrå. Men jag insåg att som arkitekt får man inte bestämma så mycket. Hon föll för guld eftersom det är ett smidigt, följsamt och beständigt material. Silver oxiderar och är inte lika lättarbetat. Mycket silverarbete sker i lite större format med corpusföremål som kannor och skålar. Towe Norlén följer alltid sin egen unika estetik. När hon gör ringar på beställning blir det ett samarbete mellan henne och kunden. Hon visar en prototyp i vax av en ring. I en organiskt vågig kronformad fattning ska en rejäl blå topas fattas in.

TOWE NORLÉN

Gör: Designar högkvalitativa guld- och diamantsmycken under varumärket Towe Jewels. Ledamot i Gustav III Kommitté, som lyfter fram svenskt premiumhantverk. Bakgrund: Patent på lasersintring (smältning) av guld. Underleverantör, Piaget, smyckesexpert, Bukowskis. Master i design, Konstfack. Guldsmedshögskolan, Köpenhamn. Gemmolog. Bor: I Stockholm. Familj: Man, dermatolog, ­företagare, överläkare och forskare. Och tvillingar, 14 år. Fritid: Skärgård, segling och tennis. Ser fram emot: Delta i världsutställningen i Dubai med start oktober 2021.

FORTNOX

Towe Norlén använder sedan två år tjänsterna bokföring och fakturering för sitt och för makens företag, en hudklinik. ”Det fina med Fortnox är att det är sammankopplat med Handelsbanken. Blir det något fel med till exempel en faktura kan jag åtgärda det eller ringa banken och få hjälp direkt. Jag hade redan lite bokföringskunskaper. Men nu har jag fått mycket mer kontroll och överblick på inkomster och utgifter. I perioder går jag in i Fortnox flera gånger per dag.”

38

Struktur. Mönstret avbildar huden på molekylnivå och finns på många av Towe Norléns smycken.

– När det gäller vigselringar håller jag mig lite borta. Men jag kan ge rekommendationer, till exempel att ringskenan inte ska vara för tunn. Det här är ringar som man förhoppningsvis ska bära varje dag hela livet.

E

tt besök 1992 i Paris på en av Louvrens sam­ lingsutställningar, med den franske formgivaren Renée Laliques guldsmycken, blev också avgörande för Towe Norléns yrkesval. Han visade på höjden av sin karriär sina smycken på världsutställningen i Paris 1900. Hans naturinspire­ rade jugendformer är sedan Towe Norlén för första gången såg dem en ständig inspirationskälla. Precis som förebilden Renée Lalique skulle hon själv varit med på världsutställningen i Dubai från hösten. Men som för så många andra är 2020 för Towe Norlén det inställda året. Även mindre utställningar och event har ställts in. På världs­ utställningen skulle hon ha deltagit i den svenska paviljongen ”The Forrest”, i hållbarhetssektionen, en bland många utställningsytor i det gigantiska byggprojektet Dubai. Utställningen är nu uppskjuten till oktober 2021– mars 2022. – En fördel är att jag just nu kan ägna den mesta tiden åt att rita smycken. Mina smycken måste få tid. ■


Affärstjänster | Mervärde

manual

Affärstjänster

Det finns effektiviseringar att göra om du driver företag. Här berättar Peter Lynghav, product manager, Handelsbanken, om hur Handelsbankens affärstjänster i samarbete med Fortnox molnbaserade affärssystem fungerar. ”SÄKERHETEN KOMMER ALLTID I FÖRSTA HAND” Peter Lynghav, product manager, Handelsbanken Vad är affärs­ tjänster? – Det är ett samlingsnamn för tjänster som underlättar för företag att sköta sin ekonomi via internetbanken och mobilappen. Du kan koppla ihop ditt företag med Fortnox, ett molnbaserat affärssystem för bokföring, fakturering, löneadministration med mera. Det går att integrera systemet med bankkontot, vilket möjliggör enklare hantering av betalningar samt automatisk avstämning. Hur går det till? – Affärstjänster fungerar som en digital verktygslåda där du väljer och prenumererar på de tjänster du har behov av. Allt sker via en inloggning och är samlat på ett ställe. Vad ingår mer i affärstjänsterna? – Digitala avtal för till exempel e-faktura, Swish Handel, Swish Företag och vårt kort Business Debit. Du kan också koppla samman ditt bankkonto med valt affärssystem för att förenkla hantering av betalningar och kontoavstämning. – Hämtning av realtidsdata och presentation av insikter utifrån analyserad data ingår också. Det erbjuds även koppling till samarbetspartnes. Vem passar affärstjänsterna för? – Alla som vill effektivisera och förenkla bokföring och fakturering samt minimera risker för fel.

5

SÄTT ATT BLI MER EFFEKTIV GENOM ETT DIGITALT ARBETSSÄTT

1. Skaffa ­tjänster digitalt

Behöver du snabbt komma igång med tjänster så går det just nu att via internetbanken teckna fler än 20 företagstjänster digitalt. Till exempel Swish Företag, Business Debit, bokföring, fakturering och lönehantering med mera. Fler tjänster införs löpande. 2. Få superkoll

Via vårt molnbaserade affärssystem som vi tillhandahåller i samarbete med Fortnox kan du enkelt skapa fakturor och ha full koll på vilka som är betalda, obetalda och förfallna, via internetbanken och mobilappen. Fakturor bokförs i en automatiserad process. Även leverantörsfakturor går att hantera digitalt vilket ger full kontroll på ekonomin. Du väljer själv vilka tjänster som ska användas och tjänsterna prenumereras på

39

per månad. Du kan enkelt lägga till men även ta bort tjänster utifrån ditt aktuella behov. Alla tjänster kommer du åt både i internetbanken och mobilappen. 3. Samarbeta mera

Med Fortnox är det enkelt att dela på arbetet i ditt företag, både med kollegor och redovisningsbyråer. Få hjälp med bokföringen och samarbeta med någon av de tusentals redovisningskonsulter som använder Fortnox. 4. Betala ­automatiskt

Använd tjänsten Bankintegration om du vill att ditt företag automatiskt skickar betalningsfiler från affärssystemet till Handelsbanken. Du godkänner där­ efter betalningarna

i ­internetbanken eller mobilappen. Många affärssystem har i dag redan stöd för denna funktionalitet. Du behöver inte längre ladda upp betalningsfiler manuellt i internetbanken. Betalnings- och kontoinformationen skickas automatiskt från banken till affärssystemet så att du får automatisk avstämning av huvudbok, kund- och leverantörsreskontran. 5. Få proaktiva förslag

Utifrån realtidsdata direkt från affärs­ systemet presenteras intäkter, kostnader, nyckeltal och ger dig proaktiva förslag på hur ditt företag kan bli effektivare.


Mervärde | Framtidens resande

På spaning efter den resa som flytt FORTSÄTTER VI ATT VARA HÄNGIVNA HEMESTRARE FÖR ALL EVIGHET? ELLER ÅTERGÅR VI TILL GAMLA RESEMÖNSTER? OCH HUR BLIR DET MED KLIMATHÄNSYNEN? RESESKRIBENTEN PER J ANDERSSON HAR MED HJÄLP AV EXPERTER I BRANSCHEN TAGIT EN FRAMTIDSTRIPP ÄNDA TILL ÅR 2040.

FOTO: SHUTTERSTOCK

TEXT PER J ANDER SSON

Per J Andersson är reseskribent, var med och grundade tidningen Vagabond och har skrivit flera böcker om resor. Hans senaste bok Ta tåget utkom 2019 (Ordfront förlag).

40


Framtidens resande | Mervärde

Å

r 2040 ligger fokus mer på energieffektivitet och minskade utsläpp. Vi åker med klimatsmarta långsamma fartyg. Snabbfärjor har förbjudits, eftersom de på grund av vattenmotståndet är värre koldioxidutsläppare än de fossildrivna jetflygplanen. Även när vi flyger går det numera långsammare, eftersom en minskning av marschfarten ovan molnen från 900 till 600 kilometer i timmen kraftigt reducerar klimatpåverkan. Att minst 75 procent av bränsletankarna enligt en FN-konvention måste fyllas med biobränsle hjälper förstås också till. Tågens hastighet har däremot ökat och närmat sig de nya långsammare flygplanens. På rälsen råder andra fysikaliska lagar. Luftmotståndet är detsamma, men tack vare extremt låg friktion mellan stålhjul och räls gör inte den höga hastigheten att

energiåtgången ökar nämnvärt, och därmed heller inte utsläppen. DE SOM 20 ÅR TIDIGARE spått total dominans för

hemestern hade fel. 2040 gör vi förvisso många korta resor till närliggande resmål, men fortfarande några få episka och upplevelserika resor till fjärran platser. En vanlig svensk familj nöjer sig med en långt-bort-semester vartannat eller vart tredje år, men stannar i gengäld borta i minst fyra–fem veckor. – Det är svårt att tänka sig att vi kommer nöja oss med att stanna i Sverige. Vi har mörker och kyla på vintern. Längtan till ljus och värme är konstant, säger Didrik von Seth, generalsekreterare i Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen (SRF). Oavsett om vi åker en kort bit eller långt bort bokar vi inte rum på de stora hotellen. Istället hyr vi hus, gärna intill en orörd sandstrand eller en naturskyddad skog med en glittrande insjö.

41


Mervärde | Framtidens resande

– I en orolig värld med ekonomisk osäkerhet blir naturen ett tempel där vi söker tröst, säger Johanna Danielsson, vice vd på omvärldsanalysföretaget Kairos Future och medlem i Världsturistorganisation Unwto:s turismexpertpanel. och tågskryt historia. Att resa klimatsmart är ju det nya normala. Istället råder lättjaskam och aktivitetsskryt. Att slöa i en solstol med en paraplydrink betraktas som odygdigt. Att utveckla kropp och själ också på semestern är en självklarhet, oavsett om det handlar om att åka på en andlig retreat, detox- och avstressningskur eller en vandrings- eller träningsresa. Högt i kurs 2040 står även att uppleva något ­genuint lokalt under globaliseringens blanka fernissa. Kommersiell likriktning ledde till en världsomfattande backlash. Globala varumärken väljs bort till förmån för lokalt producerad mat, lokal kultur, lokalt hantverk och lokalt ägande. – Sol och bad fortsätter att bli allt mindre viktigt. Istället fokuserar vi alltmer på upplevelsen av främmande kulturer, maträtter och aktiviteter, tror Didrik von Seth. Och semestern vill vi, som många av oss redan gör i dag, helst tillbringa tillsammans med släktingar eller en eller flera kompisfamiljer med barn i samma ålder.

2040 ÄR FLYGSKAM

Cocooning. Semester med familj och nära vänner är viktigare än någonsin.

Rofyllt. Allt fler bor i storstäder och därför lockar naturen ännu mer.

– Det som gäller på semestern är den lilla världen, att ha det mysigt med nära och kära, även när vi reser bort, spår Johanna Danielsson. bara på jordens yta. År 2040 har universum blivit ett resmål – men inte för de stora massorna. Miljardären Dennis Tito blev 2001 världens första rymdturist. De kommande 20 åren betalade en handfull privatpersoner runt 200 miljoner kronor var för att få följa med ryssarna upp till rymdstationen ISS. Amerikanerna erbjöd senare liknande tjänster med hjälp av Elon Musks Space-X-raket och Boeings Starliner-kapsel. Men fortfarande var prislappen skyhög.

ÄVENTYREN UPPLEVS INTE

EGNA RESOR, FAMILJEMYS OCH NATUR STÅR HÖGT I KURS • Få köper en paketresa. Nästan alla plockar själva ihop resans olika delar på digitala bokningsplattformar och kollar avbokningsvillkoren noga. • Lågkonjunktur för jättehotell och gigantiska frukostbuffématsalar. Semesterfirarna vill ha cocooning med familje-, släkt- och kompismys i semesterhus som man hyr av privatpersoner. • Semester i glesbebyggd natur upplevs som mer lyxigt och exotisk eftersom alltfler numera bor i större städer.

42


Raketfart. Rymdstationer runt jorden blir nya resmål.

En mer folklig rymdupplevelse är att uppleva det tyngdlösa tillståndet i farkoster som tar sig upp till gränsen mot rymden för att sedan falla tillbaka mot jorden. Den resan kostar en bråkdel jämfört med en färd till ISS, men så är den å andra sidan också snabbt överstökad. Till sin karaktär och längd påminner den mest om en åkattraktion i en nöjespark. 2040 bokar man rymdresan online. Fast givetvis först sedan man gjort en omfattande läkarundersökning. Flera konkurrerande rymdbolag kör tur och retur till en av alla de rymdstationer som numera kretsar kring jorden eller gör ett varv runt månen.

Priset har sjunkit en aning jämfört med 2001, men fortfarande är semester i kosmos reserverat för en liten elit. – Jag ser rymdturismen som en metafor för tron på människans förmåga att kunna resa överallt och att ständigt flytta fram positionerna. Och visst, för en liten klick superrika kan de kanske spela samma roll som för de adliga resenärer som på 1700-talet åkte på bildningsresor i Europa, men inte för gemene man, säger Robert Pettersson som leder ­turismforskningsinstitutet Etour på Mittuniversitetet. långsamma flygen och rymd­ raketerna finns även snabba raketliknande plan för riktigt långa resor på jorden. Tack vare ramjet­ motorer som drivs av flytande väte och syre kommer de upp i drygt 4 000 kilometer i timmen. Men man planerar att redan 2060 sätta in scramjetplan som har en marschhastighet på hela 25 000 kilometer i timmen. Restiden London–Sydney sjunker då till under timmen. Men biljettpriserna blir höga. Ram- och scramjetflygen lockar därför mest statsoch företagsledare med brådskande ärenden. Och brådska, det är numera något som man bara

PARALLELLT MED DE

43

Vandra vackert. Slappa i solstolen är ett minne blott för många. Det är aktiv semester som gäller.


Mervärde | Framtidens resande

Digitalt och inspirerande. Redan i dag kan du resa i Microsoft Flight Simulator 2020 och upptäcka jordens mest avlägsna hörn.

ägnar sig åt på jobbet. På semestern är det ett lika fult ord som för Bamses kompis Skalman. År 2040 är turismen en del av lösningen snarare än en del av miljöproblemet. Samtidigt som transporternas utsläpp reducerats har de flesta internationella hotellkedjor gått i konkurs. De har konkurrerats ut av privatpersoner som hyr ut boenden via Airbnb-liknande bokningsplattformar. Det har lett till små turistinkomster för ett flertal, snarare än stora inkomster för ett fåtal. Från att en tiondel av världens BNP 2020 var kopplad till turism, till närmare 15 procent 20 år senare. – Den ökande turismen decennierna runt millennieskiftet lyfte många utvecklingsländer ur fattigdom och var en huvudförklaring till att världsekonomin under så lång tid pekade uppåt, säger Didrik von Seth. ersattes nästan alla jobbresor av möten i Zoom, Teams och Meet. Affärsresandet nådde därefter aldrig tillbaka till tidigare höga nivåer. Hotelldöden i städerna inleddes. 2030 hade en tredjedel av alla jobbresor försvunnit och ersatts av digitala möten och konferenser. En vanlig förutsägelse redan i slutet av 1900-talet UNDER PANDEMIN 2020

44

handlade om att om att sitta hemma i vardags­ rummet och uppleva andra kulturer och naturmiljöer via virtual reality-glasögon. Men det slog aldrig in. Semesterresandet blev till skillnad från jobbresandet aldrig virtuellt. 2040 nöjer sig ingen med att ersätta golfrundan på Mallorca, träningsveckan på Kanarieöarna eller vandringen längs Kinesiska muren med en konstgjord upplevelse i en digital apparat. Däremot har de digitalt uppbyggda världarna ökat nyfikenheten på den verkliga världen. Resereportagen har blivit virtuella. 2040 tar man på sig VR-glasögonen för att följa med reportern till olika spännande platser på jorden. Och så blir man ännu mer sugen på att resa iväg på riktigt. ■

Ta nattåget ner mot Europa.

TÅGRESOR BLIR SNART SNABBARE OCH ENKLARE • 2021 kör tågbolaget Snälltåget igång med direkttåg Stockholm–Österrike (vintertid) och Stockholm–Hamburg–Berlin (vår och sommar). • 2022 börjar direkttågen Malmö–Bryssel och Stockholm–Hamburg att rulla. • 2028 blir den nya tunneln klar mellan Danmark och Tyskland, tågresan från Sverige till Tyskland blir ett par timmar kortare. • 2030 tar man nattåget för att somna i Sverige och nästa dag äta frukost i Tyskland, Nederländerna eller Belgien.


Spökskepp | Portfolio

ÖSTERSJÖKRYSSARE. En torsk simmar inne i vraket på SMS Undine. Hon var en tysk kryssare byggd i slutet av 1800-talet som fick till uppgift att skydda Tysklands Östersjökust under första världskriget. Hon sänktes av en engelsk ubåt den 7 november 1915.

UNDER ÖSTERSJÖNS YTA

Ö

stersjöns kalla vatten och avsaknaden av skeppsmask, på grund av vattnets låga salthalt, är en guldgruva för vrakdykare. Det finns tiotusentals skeppsvrak från alla tidsåldrar i det lilla innanhavet. Den stora utmaningen är att de ofta ligger långt ute till havs, där det är både djupt och mörkt. Dykarna Jonas Dahm och Carl Douglas skildrar i ett unikt fotoprojekt, som nu blivit bok, många av vraken. Efter många års dykning slås de av hur havet har förändrats. I dag arbetar de via stiftelsen Voice of the Ocean vars syfte är att skapa och sprida kunskap om havet.

Bland bilderna finns regalskepp från stormaktstiden, ståtliga träskepp från 1700-talet, lastfartyg från 1800-talet och ubåtar från andra världskriget. Stormar och torpeder har hindrat dessa fartyg från att komma fram till sin destination. sjunkna skeppen har t­ iden stått stilla. Frusna i det ögonblick de försvann från ytan. Ofta känns det som om besättningen nyss lämnat fartyget. En trolsk och magisk värld. Men dykningen på förlista fartyg är inte bara ett äventyr eller en skönhetsupplevelse. Det här är författarnas slutord:

OMBORD PÅ DE

45

Ghost Ships Östersjöns okända storheter med foton av Jonas Dahm och text av Carl Douglas (Max Ström).

”För oss är denna bok djupt p­ ersonlig. Med den här bilden vill vi slutligen påminna om att många människor miste livet när fartygen i boken gick till botten. Bilden är tagen på ett vrak där väldigt många omkom – ömsom soldater, ömsom civila. Vi hittade detta i en korridor på fartyget: en damsko, en handväska och ett militärt bälte med en pistol. En bit bort stod även en korg fylld med barnskor. Allt lika slumpmässigt som skillnaden mellan livet och ond, bråd död kan vara. Minns dem alla och deras historier.” n


Portfolio | Spökskepp

TORPEDERAD.  1800-talsångaren Aachen sänktes den 30 juli 1915 med en torped avfyrad från en engelsk ubåt. Fartyget reste i konvoj och de flesta ombord kunde räddas. Trots sin dramatiska förlisning är fartyget förbluffande intakt.

46


Spökskepp | Portfolio

PORSLINSVRAKET.  Dykarna har inte lyckats identifiera skeppet men har uppkallat det efter dess rika last. På vraket finns vackert porslin från Meissen och Fürstenberg. Däck och rigg saknas vilket tyder på att en storm kan ha orsakat förlisningen.

SJÖHÄST.  Vid en första anblick ser sjöhästen snäll ut, men sedan framstår den som elak. Kan den ha varit ett monster att skrämma bort andra monster med? Den unika galjonsfiguren kan vara en variant av en så kallad hippokamp, ett fabeldjur med fiskstjärt och hästkropp.

47


Portfolio | Spökskepp

DRABBANDE SKO.  Skon blir en bild av alla de människor som följt med fartygen i djupet på Östersjön. Bilden är tagen på fartyget Goya som den 16 april 1945 sänktes på väg från Polen till Tyskland. Omkring 7 000 av de 7 183 passagerarna, både civila och soldater, omkom.

UBÅT.  En sovjetisk ubåt som sjönk under ­andra världskriget. Dykaren undersöker ­tornet för att kunna identifiera den. T­ roligen har denna ubåt gått på en mina, ett ­minankare hittades en bit ut från vraket.

48


Spökskepp | Portfolio

49


Mervärde | Krönika

Bästa verklighetsflykten är att se folk jobba

J

ag är ungefär jämngammal med tv-mediet i Sverige och minns tydligt när vi skaffade den första knubbiga lilla apparaten. Värl­ den öppnade sig. Bröderna ­Cartwright, Hylands hörna, Fred Flinta och Perry Mason. Allt i svartvitt men ändå så skim­ rande och fjärran från vår vardag. Högtidligt satt vi samlade och tittade på den enda kanalen. Ingen skulle ha fått för sig att ringa någon annan mitt under Aktuellt om det inte gällde livet. Där, långt från storstädernas institutioner, blev tv:n också mitt universitet. Jag slukade doku­ mentärer, opera och teater. Jag såg tidens stora skådisar; en Margareta Krook i närkamp med ett Strindbergsdrama, en ung och vacker Sven Wollter i olika nyanser av vadmal i Hemsöborna och Raskens. När jag klassreste mig in på det riktiga universitetet kände jag mig inte alltför kulturellt eller socialt handikappad. Jag hade ju sett på tv hur det gick till i stora världen.

E

n karriär och fyra barn senare återvänder jag förväntansfullt till tv-soffan. Jag har varit borta sedan någonstans i höjd med Falcon Crest. Jag zappar och hittar – matlagnings­ program. Väldigt många. Proffskockar, barn­ kockar, kändiskockar och amatörer. Baktävlingar, tårtslag och dessertmästare. Jag hittar hemma­ snickare, inredare, slöjdare, städexperter och folk som gräver i trädgården. Jag begriper ingenting. I tv:s barndom var vi svältfödda på glitter och glamour. Nu är det tydligen höjden av verklig­ hetsflykt att se på människor som jobbar. Byggprogram där skruvdra­

”Ingen skulle ha fått för sig att ringa någon annan mitt under Aktuellt om det inte gällde livet.”

Lisbeth Lundahl är skribent och har ådragit sig zap-tumme i jakten på tv-program.

50

garna går varma. Självhushållande bönder som ystar ost och rör ihop sin egen skokräm. Mina gamla släktingar – för vilka television­ ens ankomst var ett underverk – hade häpnat. Bakade och lagade mat gjorde de ju hela dagarna. Att se på någon som står och vispar en kak­ smet hade de tyckt var mycket dålig valuta för licenspengarna.

S

å vad säger detta om vår tid? Visst, det kan vara trevligt att följa hur en möglig sommar­ stuga förvandlas till en inredningsdröm men det känns som en sorts ställföreträdande upplevelse. Vi sitter i soffan och ser på när andra syr, spikar och spacklar och då känns det nästan som om vi tagit tag i något projekt i våra egna hem. Istället för att drömma oss bort vid tv:n till Vilda Västern, Söderhavet och Las Vegas verkar vår längtan stå till moussetårtor i fem våningar och trädäck med inbyggd belysning. 2020-talets hem och hushåll. När hemmafrun försvann och livspusslet tätnade blev det perfekta hemmet och mat lagad från grunden något exotiskt. Något att titta på på tv. Det avundsvärda i dag är att ha tid. Och handlag, vilket också tar tid att öva upp. På det tidiga 1960-talet kunde alla i min omgivning odla potatis men ingen hade varit i Paris. Nu är det tvärtom. Folk har sett världen men längtar efter att hinna göra hemjäst surkål. Jag undrar vilka framtida tittarsuccéer programmakarna grunnar på just nu. Sveriges mästertäljare? Let’s putsa fönster? Hela Sverige polerar skor? Kändissnickarna? Du är vad du virkar? ■



En högst personlig affär. PRIVATE BANKING I HANDELSBANKEN


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.