Insikter, analys och inspiration från Epiroc. Nummer 1 • 2020
BOSSEN VID SLUSSEN
Rickard Karlzén om uppdraget han inte kunde tacka nej till.
S PA N I N G 2 0 -TA L E T S V I K T I G A S T E I N N OVAT I O N E R R E P O R TAG E T G R U V B R A N S C H E N S DÅ L I G A I M AG E T R E N D D E N YA A F FÄ R S M O D E L L E R N A
Xere nusto mosam quunt. Erae volor aribearum comnissim idis et abo. John Larsson har en idé hur.
INNEHÅLL
24
Den allmänna bilden av gruvproduktion, gruvarbete och gruvorten måste förändras. Hur? Genom mer och bättre marknadsföring, svarar gruvortsborna själva. Frågan är om det räcker. S I DA N 2 4 2
Foto: LKAB/Fredric Alm
Imageproblemet
Foto: Frans Hällqvist
8
»Vi måste sluta fokusera på att bara utveckla planer som hamnar i byrålådorna« Elin Bergman, eldsjäl i Cradlenet, plattform för cirkulära ekonomier. S I DA N 2 0
Hur står det egentligen till med vår underjord? Fredrik Mossmark, SGU, berättar om det växande problemet under mark. S I DA N 7
Hur ser gruvdriften ut om 20 år? Robin Teigland, professor i strategi och digitalisering, ger oss möjliga framtidsscenarier. S I DA N 9
Panelen Fyra tunga röster om branschens stora frågor. S I DA N 3 4
»Det är fullt möjligt – men inte utan styrning ovanifrån« Nationalekonomen Fredrik NG Andersson r esonerar kring utmaningen att driva en gruva som både är hållbar och konkurrenskraftig. S I DA N 8
P O RT R ÄT T E T
»Det här är ett once in a lifetimeprojekt« Foto: Fond & Fond
M E DA R B E TA R E
Rickard Karlzén, projektledare för den nya b ussterminalen vid Slussen, om att leda ett av Sveriges mest omtalade projekt. S I DA N 1 2
3
Fotografduon Fond & Fond som ligger bakom bilderna på Rickard Karlzén. »Vi bor i närheten av Slussen och känner av sprängsalvorna som bränns av på kvällarna – det gjorde förstås uppdraget extra spännande. Vi gillar den här typen av jobb, att få vara med där det händer på riktigt!«
L A R S S E N F, V D E P I RO C SV E RI G E:
»Kom igen branschen, nu kraftsamlar vi!« På den svenska marknaden råder ett sällan skådat högtryck där gruvorna går för fullt, samtidigt som entreprenadmarknaden är starkare än någonsin. En av de absolut största utmaningarna som gruv- och anläggningsbranschen står inför är hur vi ska säkra den framtida kompetensförsörjningen och lyckas attrahera dagens ungdom till att söka sig till bergutbildningarna. Det är redan i dag stor brist på allt från bergarbetare och arbetsledare till tekniker och ingenjörer. Det finns mycket att locka med, stora och omvälvande projekt såväl under jord som ovan jord, i tunnlar, i gruvor och i bergtäkter. Men medan automation, digitalisering och elektrifiering redan är naturliga inslag på många arbetsplatser i dag är alltför många
utanför branschen ovetande om vad som erbjuds och vilka karriärmöjligheter som finns. Här är det mycket viktigt att branschen kraftsamlar för att tillsammans locka fler människor att söka till utbildningarna. Det är genom god kompetensförsörjning till branschen vi kan säkerställa att Sverige även i framtiden behåller sin plats som världsledande när det gäller teknikutveckling – oavsett om det gäller maskiner, gruvor, tunnlar eller bergentreprenad. Det nya, moderniserade formatet av tidningen Bitz är ett sätt att belysa allt det intressanta och spännande som händer inom »berget«. Men vi nöjer oss inte bara med det, det kommer att komma mer från oss!
REDAKTÖR
KORREKTUR
Lars Senf
Johanna Paues Darlington
Jenny Björk
PROJEKTLEDARE
GRAFISK FORM
REPRO
Urban Johansson
Markus Edin
Team Repro
PRODUKTION
MEDARBETARE
TRYCK
Splay One
Karin Alfredsson, Jerker Andersson, Fond&Fond, Frans Hällqvist, J ohanna Lindqvist, Linda Swartz, Ulrika Vallgårda, Peter Wiklund
Trydells
4
N VA
ENMÄRK
Trycksak 3041 0091
bitzmagasin.se
E T
ANSVARIG UTGIVARE
S
Bitz ges ut av Epiroc Sweden AB och riktar sig till dig i gruv- och infrastrukturbranschen.
A K T U E L LT
Foto: Shutterstock
Fos
INFRASTRUKTUR
Stockholms underjord fräschas upp Flera tunnlar och vägar i Stockholm kommer att få en välbehövlig översyn under 20-talet. Den hårt slitna Klara tunneln ska renoveras med start 2024, enligt planerna precis efter att upprustningen i tunneln under Kungs-
gatan blivit klar. Trafikomläggningen vid Slussen förväntas vara färdig 2023, men de Söderbor som trodde att de skulle få vila från ombyggnationer vid den tiden får tänka om. Även tunnelbanetunneln under Götgatan
måste nämligen rustas, vilket innebär att Götgatan successivt under sex års tid kommer att schaktas upp. Fler broar kommer också att renoveras, bland annat Norra Danviksbron och Liljeholmsbron.
TEKNIK
HÅLLBARHET
Minirobotar för gruvor
Alger effektivt sätt att fånga koldioxid
Ett helt nytt sätt att få fram malm ur berget. Det är vad det EU-finansierade innovativa projektet Robominers syftar till. Tanken är att skapa små robotar som ska gå att skicka ned i tidigare, men nu översvämmade, gruvor och även platser
Alger skulle kunna hjälpa industrier att fånga in sina koldioxidutsläpp och dessutom rena metaller, som ett slags levande metallkolfilter. Det har Boliden och Energimyndigheten kommit fram till i ett gemensamt algodlingsprojekt vid Bolidens
som ansetts otillgängliga. Robotarna ska skickas ned i delar, för att sedan kunna sätta ihop sig till en fungerande maskin. Väl i gång ska de själva kunna nosa upp malmen. Visionen är att ha robotarna i gruvproduktion 2050. 5
blysmältverk i Landskrona. För att algerna ska göra någon verklig skillnad krävs dock odlingsanläggningar i storleksordningen några tusen hektar.
A K T U E L LT
100 0 00
TEKNIK
Maskiner för lätta att hacka
solpaneler …
… som tillsammans ger en kapacitet på 34 megawatt. Så ser planen ut för det brittisk-australiska gruvbolaget Rio Tintos nya solcells anläggning i järnmalmsgruvan Koodaideri i västra Australien. Investeringen för detta beräknas vara nästan 620 miljoner kronor.
Foto: Shutterstock
Det är alldeles för lätt att ta över styrningen av fjärrstyrda maskiner. Det menar företaget Trend Micro, som jobbar med digital säkerhet. De lät sina forskare undersöka om de kunde ta över styrningen på sju stora företags maskiner. Det var löjligt enkelt – bland annat kunde de få en tornkran att svänga åt vänster varje gång operatören ville att den skulle åka upp. Företaget menar att det rent allmänt behövs en större medvetenhet om hur Industrial Internet of Things funge rar, men också bättre planer och rutiner för att se över säkerheten.
HALLÅ DÄR
»Vi har verkligen lyssnat« Jennifer Andersson, tillsammans med kollegan Jonas Fjellner, är årets vinnare av Svemins arbetsmiljöpris. De jobbar båda på avdelningen Kross och infrakt på Boliden Aitik.
Hur märker ni att ert arbete gett resultat?
Grattis till priset! Berätta vad ni har gjort!
– Vi har jobbat aktivt med att ständigt fånga upp vad som kan bli bättre säkerhetsmässigt, synliggöra det och skapa ett engagemang hos medarbetarna. Det har gett resultat!
på intranätet. Det har lett till att de som kommit med bra förslag fått fin uppmärksamhet i hela företaget. Sådant sporrar! Att känna att man kan påverka ökar trivseln, vilket i sin tur ökar engagemanget.
Jennifer Andersson
Hur har ni skapat engagemang?
– Förutom att vi har en jättebra säkerhetsstatistik nu, vi börjar närma oss två år helt utan olycksfall, märks det också på ett större engagemang på arbetsplatsträffarna. Fler tänker till nu och säger vad de tänker – både när de tycker att något är bra och när de tycker att något inte är bra.
Vad är målet framöver?
– När medarbetarna har kommit med förslag har vi verkligen lyssnat och när idén varit bra och genomförbar har vi prioriterat att den blivit förverkligad. Varje månad har vi sedan lyft alla idéer som det blivit något av, berättat om dem på våra tv-skärmar och
– Att alla våra externa medarbetare ska bli lika engagerade som våra interna. Det ska inte spela någon roll vilken logga man har på jackan. Text Johanna Paues
6
»Drömscenariot vore att det fanns samordnare inom varje kommun som har förståelse för underjorden«
FRÅGAN
Hur står det egentligen till med vår underjord? Fredrik Mossmark Projektledare Sveriges g eologiska undersökning
»
Det råder en först-till-kvarnprincip under mark i dag. Det har gjort att vi har en stadsplanering där det inte tas någon långsiktig hänsyn till underjorden. Det är inte hållbart nu när städerna blir trängre och större – även marken under jord är en ändlig resurs. Eftersom det på grund av sekretess och säkerhetsrisker vore en alldeles för stor risk att samla all information som finns hos entreprenörer, militär och kommuner i en lättillgänglig och gemensam databas finns det ingen enkel lösning. Men något måste ändå göras. Därför har vi på SGU, tillsammans med Trafikverket, utarbetat en strategi som syftar till att öka medvetenheten kring det här i
7
kommunerna, bland annat genom att ordna workshops. Det, tänker vi, skulle kunna leda till att underjorden inkluderas som en integrerad del i planeringsarbetet där det i täta urbana miljöer antas en övergripande strategi för vad som ska prioriteras på vilken nivå i marken. Att till exempel tunnelbanan prioriteras att ligga på en viss nivå, tunnlar för vatten och avlopp på en annan. Då skulle det på sikt bli lättare att planera nya projekt. Drömscenariot vore att det fanns samordnare inom varje kommun som har förståelse för underjorden, som tar den i beaktande i både översiktsplaner och detaljplanering.« Berättat för Johanna Paues Foto Jerker Andersson
»För att nå lönsamhet tror jag att det krävs politiska incitament«
FRÅGAN
En både konkurrenskraftig och hållbar gruva – går det? Fredrik NG Andersson Nationalekonom
»
Det är fullt möjligt – men inte utan styrning ovanifrån. Ett problem för just basindustrin är att det inte går att använda kvalitet som konkurrensmedel på samma sätt som i andra branscher. Detta gäller inte minst gruvor. Järnmalmen och kopparn är mer eller mindre desamma, oavsett om de producerats av en gruva helt utan hållbarhetstänk eller av en med nollutsläpp och schyst arbetsmiljö. På världsmarknaden är det i slutändan priset som avgör och även om digitaliseringen gör oss mer produktiva tvivlar jag på att det kommer att vara möjligt att komma upp i den massiva produktionsökning som krävs för att kunna konkurrera med de »smutsiga« bolagen.
8
Det betyder inte att innovationssatsningar och projekt som SUM och HYBRIT inte är viktiga och bra. Men för att den nya tekniken ska appliceras i stor skala – att omställningen i gruvbranschen ska ske, både nationellt och globalt – krävs stora investeringar för gruvbolagen. Investeringar som måste vara lönsamma för att de ska göras. För att nå den lönsamheten tror jag att det krävs politiska incitament, som att vi inför tullavgifter på produkter med höga koldioxidutsläpp. Det skulle vara ett sätt att bestraffa de företag och länder som genom att köpa till exempel smutsigt producerad järnmalm visar att de inte tar klimatet på allvar.« Berättat för Johanna Paues Foto Frans Hällqvist
FRÅGAN
Hur ser gruvdriften ut om 20 år? Robin Teigland Professor i strategi och digitalisering
»
Det beror helt på vad vi kommer att gräva efter då. Vilka produkter kommer vi att vilja ha och vilka råmaterial kommer att krävas för att producera dem? Med tanke på hur fort teknologin går fram och hur snabbt konsumentbeteenden kan förändras kan gruvornas utveckling gå åt alla möjliga håll. Vi pratar mycket om elektrifiering inom transportindustrin nu, men det är inte alls säkert att det är den energikälla vi främst använder oss av om tjugo år – kanske är det vätgas? AI-teknologin kommer också att ha en stor inverkan på gruvproduktionen framöver. I dag är det en dyr och tungrodd historia att driva gruva, som gör stora avtryck i vår natur. Lyckas vi få
ner kostnaderna, till exempel genom att räkna ut exakt var vi ska borra, kan det leda till att vi har fler men mindre gruvor i stället. Dessutom kan vi mycket väl ha utvecklat mer effektiva framtagningsmetoder. Vi är så vana vid att det är massproduktion som gäller, men nu går vi mot en värld med kortare värdekedjor och en mer småskalig produktion, med hjälp av nya produktionsteknologier, som 3D-skrivare och nanoteknologi. Kanske kommer vi i framtiden att ha lokala gruvor som bara producerar de metaller och mineraler som behövs i området där gruvorna ligger?« Berättat för Johanna Paues Foto Karin Alfredsson
»Vi går mot en värld med kortare värdekedjor och en mer småskalig produktion«
9
Foto: Kristina Sahlén
A K T U E L LT
ARBETSMILJÖ
Fler tillbudsrapporter genom nudging Att val av ord kan göra stor skillnad blev tydligt när en byggarbetsplats i Jönköping döpte om begreppet »tillbudsrapport« till antingen Aj-rapport eller Ojrapport. Vid stora gula rapporteringsstationer i direkt anslutning till arbetsmomenten kunde medarbetarna berätta om antingen ett AJ, att det skett en skada, eller ett OJ, att det uppstått en risk. Syftet
»Jag tror på hastighet. Att det är där det sitter. Det är inte den som är störst som vinner långsiktigt, utan den är som är snabbast«
var att få upp antalet tillbudsrapporteringar och på så sätt öka säkerheten på arbetsplatsen. Även affischer som gav positiv feedback på antalet rapporter som kommit in och berättade om vilka åtgärder som vidtagits tack vare dessa sattes upp. Resultatet? Under de 18 månader som projektet pågick ökade antalet tillbudsrapporter med 87 procent.
Helena Hedblom, vd och koncernchef Epiroc
TEKNIK
Säkrare gruva med robotarm
Foto: Shutterstock
Det pågår flera projekt för att göra gruvproduktionen säkrare, bland annat genom att utveckla robotarmar som ska sköta laddningen av sprängmedel. Tillsammans AI-forskare vid Örebro universitet arbetar Epiroc just nu med att skapa helt autonoma och intelligenta robotarmar till sin borrmaskin Boomer.
STÖRRE SOCIALT ANSVAR TOPPTREND BLAND VÄRLDENS GRUVFÖRETAG Konsultföretaget Deloitte publicerar varje år en rapport om vilka trender som formar gruvbranschen världen över. Här är årets topp fem.
1
2
3
4
5
Skapa en värdegrund där socialt ansvar bortom det förväntade är en självklarhet.
Hitta kreativa samarbeten utanför den egna organisationen.
Förbereda för sämre tider och stå beredd när ekonomin vänder.
Hantera risker, från virusepidemier till cybersäkerhet, på ett strategiskt och smart sätt.
Fortsätta vägen mot en fossilfri produktion. Källa: Deloitte
10
Foto: Shutterstock
Regelverk för u ndervattensgruvor snart här Ska det vara lagligt att utvinna metaller och mineraler från havets botten, och i så fall under vilka förutsättningar? Mot slutet av 2020 förväntas FN-organet ISA, International Seabed Authority, vara redo att låta ett regelverk för gruvproduktion på havsbotten träda i kraft. När havsvatten tränger djupt ner i marken i geologiskt aktiva områden sker en reaktion där det bland annat bildas så kallade noduler, bollformade stenar fulla av metaller och mineraler. En utvinning av dessa anses ha enorm potential och intresset för undervattensgruvor har vuxit markant de senaste åren, inte minst som ett sätt att möta den ökade efterfrågan på råmaterial till batterier. Samtidigt framhävs att det kan innebära ekologiska risker. Hur regelverket utformas blir troligen helt avgörande för hur utvecklingen kommer att se ut.
11
TEXT Linda Swartz FOTO Fond&Fond
BOSSEN VID SLUSSEN Han är mannen bakom ett av Sveriges mer komplexa och omtalade bergarbeten just nu, Slussens nya bussterminal. Men Rickard Karlzén låter sig inte stressas av det stora ansvaret.
12
13
BOSSEN VID SLUSSEN • RICKARD KARLZÉN
e 32 byggbodarna i Implenias etablering öster om Slussen står på en kraftig ställning från Stadsgårdskajen upp till Katarinavägen. Utsikten över Saltsjön, från Gamla stan till Gröna Lund, är förmodligen landets bästa från en byggbod. Den nedersta våningen av fyra har sitt golv tio meter upp. Därunder rullar lastbilar, hjullastare och andra större maskiner, vilket säger något om hur trångt det är på arbetsplatsen. Manövrering av maskiner, människor och material liknar spelet Tetris, både ovan och under jord. Projektchefen Rickard Karl zén tar emot vid snurrgrinden och passar på att, på omisskännlig småländska, peka ut alla synliga delar av det krångliga bygget. – Det här är ett »once in a lifetime«-projekt. Volymen är inte mycket att prata om jämfört med till exempel en årsproduktion på LKAB, men det är så komplext. Vi är mitt i stan, verksamheter runtomkring ska funka och det är mycket människor och trafik, säger han. Att det är ett omtalat projekt som många har åsikter om tänker han inte på. – Nä, beslut är taget att det ska byggas och det känns roligt att vara med och skapa något som kommer att finnas kvar länge och användas av så många. Det kommer jag nog att känna en stolthet över när jag går här om tjugo år. Förutom att arbetsplatsen är trång innebär jobbet tekniska utmaningar. I början av 2019 började sprängningarna som ska skapa ett tredelat bergrum, cirka 300 meter långt och 100 meter brett, där det bredaste spannet är drygt 23 meter och har 12 meter i takhöjd. – Till och med våra Boomer XE3C ser små ut där, säger Rickard. Rörgraven i den mittersta delen ligger mer än nio meter under havsytan. I den västra änden av terminalen, närmast t-banan, måste sprängningarna ske mycket försiktigt. Schaktet för rulltrappor blir ca 40 meter högt. Parallellt med bergarbetena ska 17 000 kubikmeter betong gjutas – det går att räkna upp många fler tekniska utmaningar. Rickard uppskattar självklart den tekniska sidan av jobbet, men när han visar den senaste powerpointen för bussterminalen dröjer
14
»JAG KOMMER NOG ATT KÄNNA EN STOLTHET NÄR JAG GÅR HÄR OM TJUGO ÅR«
RICKARD KARLZÉN ÅLDER 51 år. AKTUELL Projektchef för Berg, betong och mark i Slussens nya buss terminal i Stockholm. BOR Saltvik, Oskarshamn. FAMILJ Sambo och två söner, 10 och 17 år.
15
BOSSEN VID SLUSSEN • RICKARD KARLZÉN
han länge vid organisationsschemat. Olika team ansvarar för olika delar, som tunnel, mark, betong, mätningar och hantering av modeller. Spindeln i nätet är Rickard själv. – När ett projekt blir så här stort är det sketaviktigt att folk i organisationen är öppna och delar med sig av sina kunskaper. Att man hjälper varandra, säger Rickard och fortsätter: – Att jobba med det här är som en berg- och dalbanetur. Man tror att man har grepp om något – och så tittar man på nästa ritning, inser komplexiteten och att planen inte kommer att hålla. Då måste det kännas okej att ställa vilka frågor som helst, säger han och berättar om en av de hittills största utmaningarna. – Det var när vi fick vända på hela planeringen efter att ha insett att infarten till terminalen skulle försenas. Vi fick vända på taktiken och spränga det mesta inne i terminalen och sköta transporterna genom den enda arbetstunneln vi har.
Kanske är det också äventyrslusten som fick honom att välja ett jobb där sprängning av berg är vardag. – Snacka om äventyr! Så mycket anspänning, så mycket som inte får gå fel! Som nu, när vi spränger precis vid Stadsgårdsleden vid Birka Cruises-terminalen. Där gäller det att ladda och täcka rätt så att det inte flyger sten över halva Stockholm! Rickards karriär började med några sprängsalvor i blekingska Ronneby. Där gjorde gymnasisten Rickard praktik på ett VA-jobb för kommunen, han fick hjälpa till att borra och ladda. Praktiken ledde till heltidsjobb på ABV, numera NCC, och en lång karriär med olika projektledarroller. När frågan om han ville ta sig an det stora arbetet vid Slussen dök upp tvekade han inte att tacka ja, trots att det skulle
»TÄNK ATT STÅ DÄR MED EN BORRARE MED 25 ÅRS KUNSKAP, SPRÄNGTEKNIKER, GEOLOG OCH SÅ VIDARE, SOM ALLA JAGAR DEN PERFEKTA TUNNELN«
Han beskriver sig själv som en typisk projektperson, har alltid gillat att skapa saker, vara inblandad. På gott och ont. – Det har väl blivit lite väl sena kvällar när jag pistat, varit skidlärare, arrangerat tävlingar och lagat det som gått sönder i barnens skidområde. Jag ser möjligheter i det mesta och engageras lätt – och jag tycker om att ha en plan. Men också tanken på att det bara är just en plan – att allt kan ändras. Ändrade förutsättningar är med andra ord inget som stressar honom. Han går i gång på att bena ut problem och hitta lösningar. Är en pragmatiker ut i fingertopparna. – Så var jag redan som liten. När mina föräldrar hotade med att jag inte skulle få någon middag om jag inte kom hem – jag var alltid mitt uppe i bygget av någon crossbana eller något hopp för att kunna göra volter med slalomskidorna – sa jag bara »okejrå«. Jag fick ett val, tog ett beslut och stod för det. Så är jag nu också. Jag är nog en ganska trygg person i grunden. Det kan nog vara därför jag söker mig till det osäkra, till äventyret. Ett projekt är ett äventyr, helt klart, säger han.
1990
1972
1968 Föds på Sophiahemmet i Stockholm.
Blir vuxen. »Min far mor bjöd på kaffe när jag var fyra år. Jag visste att bara vuxna drack kaffe, så då måste jag ju vara vuxen.«
1984 Flyttar hemifrån, till Karlskrona. »Det var en häftig upplevelse att få ta eget ansvar.« 16
1990 Tar silver i Smålandscupen med fotbollslaget Rödsle BK. »Lite David mot Goliat i alla cupmatcherna.«
Blir platschef för bygget av Saxnäs Camping på Öland. »Kom dit för att vara arbets ledare, men skulle plötsligt driva ett helt projekt.«
1998 Är blockchef för ombyggnaden av reaktor 1 i Oskarshamns kärnkraftverk.
2000 Jobbar som platschef på olika projekt på Äspö laboratoriet.
2001 Träffar sin sambo. »Först då var jag beredd att stadga mig.« De får senare två söner. 17
2006
2010
Projektet med precisionstunnel startar på Äspö laboratoriet.
Projektledare för Utbyggnad av Äspölaboratoriet under jord.
BOSSEN VID SLUSSEN • RICKARD KARLZÉN
innebära flera års veckopendling hem till familjen i Oskarshamn. Dels var projektet alldeles för spännande för att han skulle kunna avstå, dels lockade möjligheten att jobba på ett enda ställe med samma kärna av människor. – Jag hade varit mycket i väldigt utspridda projekt, något som gör mitt jobb mycket svårare. Här vid Slussen kan jag jobba med organisationen hela tiden. Få till det där kitet som får allt att snurra – det som blir till när man tar en kopp kaffe ihop, säger han och lägger till att det har varit fantastiskt att se arbetsgruppen vid Slussen utvecklas. – Vi har lyckats skapa en kultur där alla vågar prata, är engagerade i varandras arbete och hjälper varandra. Till exempel turas vi om att leda måndagsmötet. Det ger världens möjlighet att lyfta vad man tycker är viktigt, säger han. Rickard har varit med och byggt ihop Slussenorganisationen, som har vuxit successivt under projektets gång. – Vi är ett dream team. Här finns erfarna och rutinerade tillsammans med unga som är »hungriga«. Alla lär sig av varandra. Det är jätteroligt att se att vi är ett så tajt gäng. Vi tycker inte alltid lika, men vi är duktiga på att resonera oss fram till bra lösningar. Han vill gärna prata om teamen, människorna, det som ger jobbet mening. Rickard gillar att se unga medarbetare växa i större kostymer. Han trivs också med att ge sig ut på någon av projektets 13 arbetsplatser och se lösningar man valt i praktiken.
– Tänk att stå där med en borrare med 25 års kunskap, sprängtekniker, geolog och så vidare, som alla jagar den perfekta tunneln. Då kan jag tänka att jag befinner mig i en guldgruva av människor som tillsammans har hundra års erfarenhet och kunskaper. Pendlandet hem till Oskarshamn, berättar han, har både för- och nackdelar. – Att kunna vara helt fokuserad på jobbet är jätteskönt. Samtidigt sliter det att inte kunna hjälpa till med skjutsning till träningar och läxorna en tisdagskväll. Men jag försöker kompensera på helgerna, då är jag med på tävlingar och fotbollsturneringar, säger han. Efter sina 32 år i branschen kan Rickard ett och annat rent praktiskt, och även om han fortfarande älskar att »dra av en raket« är han inte specialist på något sprängtekniskt. – Min styrka är att vara projektledare och att kunna lite om allt. Att få alla specialister att lira med varandra. Trots att lirandet i det här fallet styrs av 700 sidor kontrakt och styrdokument, att inget riktigt går att planera förrän bygghandlingarna trillat in, att alltihop ska vara klart om drygt ett år och att slutkostnaden väntas landa på nära en miljard befinner sig Rickard där han trivs allra bäst: med engagerade och kunniga människor i berg- och anläggningsbranschen. – Man vet att det kommer att hända en massa oförutsedda grejer när man ger sig ner i marken, man lär sig hela tiden något nytt. Det är kryddan i det här jobbet, att man på morgonen inte vet vad halva dagen kommer att gå ut på. »Det blev ju inte som jag trodde i morse – i dag heller.« ●
»J AG BEF INNE R M IG I EN G UL D G R UVA AV MÄNNI S KOR«
2012 Leder bergschakter för utbyggnad av Linköpings univer sitetssjukhus.
2015 Leder grundlägg ning av Björn Ulvaeus bygge i Östersjön i centrala Västervik.
2018 Projektledare för Mobile Miner (mekanisk berg brytning), hos SKB. 18
2019 2018 Cykelvasan 2018 »för att testa 50-årsgränsen«.
Tar sig an sitt största projekt hittills, nya busster minalen vid Slussen i Stockholm.
I N F OTA I N M E N T
Elektrifiering Fossila bränslen ska bort och e lektrifieringens vindar sveper fram över världen i en rasande fart. Hur långt har vi kommit? Här är en rapport.
E L FA RT YG
B AT T E R I B E H OV E T
kW/h
TWh
1 175 Energiförbrukning per resa för världens största batteridrivna passagerarfärjor, fartygen Tycho Brahe och Aurora, som drivs av svenska ForSea och trafikerar sträckan Helsingborg–Helsingör. Källa: ForSea
37
Mängden el som kommer att behövas om samtliga utlovade elektrifieringsåtgärder genomförs i Sverige. Det motsvarar en ökning av elanvändningen med 29 procent. Källa: Svenskt Näringsliv
55
E L F LY G År 2025 ska elhybridflyget eFanX börja flyga regionala sträckor kommersiellt. Flyget planeras ha 100 säten.
10 december 2019 lyfte världens första kommersiella elflygplan. Planet, som är ett sjöflygplan och ägs av bolaget Harbour Air, rymmer sex passagerare och har en räckvidd på 16 mil.
2015
2030
tusen ton
tusen ton
13 852
Antalet startups i världen med syftet att ta fram elflygplan.
Så mycket kommer behovet av batteriråvaran grafit att öka.
Källa: Tracxn.com
Källa: Bloomberg
Mängden mineraler som behövs för att byta ut hela den globala bilflottan. Kobolt
Litium
121,3
45,7
miljoner ton
miljoner ton
Nickel
121,3
Avser bilflottan 2016 Källa: GTK
miljoner ton
ELBILAR Topp 6, antalet sålda laddbara bilar i EU och EFTA 2019. Källa: Acea
Ökningen av antalet sålda laddbara bilar i världen.
Storbr. 72 834 (21,5 %) Förändring sedan 2018.
3 290 800
Sverige 40 406 (39,4 %)
Norge 79 640 (9,6 %)
Källa: Statista.com
Nederl. 72 596 (144,7 %)
Tyskland 108 839 (60,9 %)
112 920 2012
2014
42
Frankrike 61 356 (34,6 %)
19
2016
2018
procent av elbilarna i Sverige är privatägda. Källa: Ratsit
EKONOMI
TEXT
Peter Wiklund
Dags att tänka om Klimatet. Vi står inför en av mänskligheten största kriser. För att klara den måste attityder, samhällsfunktioner och system förändras – och det snabbt. Ett faktum som öppnar upp för helt nya affärsmodeller.
D
et har gått drygt fyra år sedan EU-kommissionen presenterade en handlingsplan för cirkulär ekonomi – att ställa om till ett system som minskar förbrukningen av naturresurser genom att material cirkuleras i stället för att bli avfall. Det handlar till stor del om återanvändning och med effektiva kretslopp kommer en minskad miljöpåverkan att vara möjlig. Samtidigt dyker nya affärsmöjligheter upp. – Det här ligger väldigt mycket i tiden, eftersom alla är så medvetna om den globala klimatutmaningen och de insatser som görs på myndighetsnivå inom ramen för Paris-avtalet. Nu har det börjat märkas även inom näringslivet. Det har i alla fall skett en förändring i retoriken, säger Mats Engwall, professor i industriell ekonomi och organisation vid KTH. Intresset har ökat, och det talas mer om det, menar han – men det behövs fler konkreta åtgärder och satsningar.
»Vägen framåt är helt klart att tala om att effektivisera och optimera« Elin Bergman
20
– För egentligen är ju cirkulära modeller inget nytt. Ta den svenska metallindustrin som exempel, där har skrot alltid varit en naturlig råvara. Ser man på det rent historiskt är dagens »köp, slit och släng«-mentalitet ursprungligen en reaktion på fattigdomen i det gamla bondesamhället. Det var en befrielse att ha råd med konsumtion, nu är det dags att börja värdera saker högre igen, säger han. Elin Bergman, eldsjäl i cirkulära ekonominätverket Cradlenet och ansvarig för företagssamarbeten vid Världsnaturfonden WWF, suckar lätt när hon ska förklara det snabbt växande intresset för cirkulär ekonomi. – Det här är inget nytt, utan något som vi har tjatat om i minst tio års tid. Kretsloppssamhället diskuterades mycket på 80-talet och har länge funnits med som en målbild, men har inte omfamnats av så många. Det stora steget som tagits nu hänger ihop med att de ekonomiska
Bild: Shutterstock
Tre cirkulära affärsmodeller i praktiken
aspekterna av att arbeta resurseffektivt gjorts tydliga: att minska slöseriet och optimera nyttjandegraden av allt som produceras. Samtidigt har det öppnats möjligheter till nya affärsmodeller genom cirkulär ekonomi, säger hon. Just detta, att lyfta fram möjligheterna – utan att för den skull blunda för hoten – tror Elin Bergman har varit helt avgörande för att cirkulär ekonomi har fått så stort genomslag. – Historiskt sett har miljörörelsen använt negativ kommunikation, med termer som »sluta« eller »minska«. Det har företag svårt att relatera till eftersom deras uppdrag är att producera så mycket som möjligt och gå med vinst. Vägen framåt är helt klart att i stället tala om att »effektivisera« och »optimera«. Det vill säga producera gärna, men gör det så effektivt som möjligt och på ett hållbart sätt. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det finns tydliga utmaningar förknippade med den cirkulära ekonomin inom
AVFALL BLIR RÅVARA Avfallsjätten Ragnsells satsar allt hårdare på att säkra flöden och öka förädlingsgraden så att olika företag kan ersätta den ursprungliga råvaran i sin produktion. Exempelvis har de tidigare eldat upp tiotusentals däck om dagen, nu används dessa i stället till att göra granulat som bland annat kan användas för markapplikationer. BATTERI SOM TJÄNST I stället för att äga de kostsamma kraftfulla batterier som används i elfordon kan du betala för användningen av batteriet. Det är grundtanken bakom Epirocs erbjudande Battery as a Service. När du inte längre vill eller kan använda batteriet tar Epiroc hand om det – för andra ändamål eller för att se till att det återvinns. Ett sätt att bidra till den minskade användningen av fossila drivmedel, och samtidigt ett exempel på den pågående tjänstefieringen. BELYSNING SOM TJÄNST Philips har lanserat konceptet Circular lighting, där kunden köper en funktion, det vill säga en viss ljussättning av en viss kvalitet. Tjänsten levereras till ett fast pris inklusive material och service. I exempelvis Washington DC hanteras, övervakas och uppdateras totalt över 13 000 ljusarmaturer i stadens alla garage av Philips i ett tioårigt kontrakt. BUBBLARE Smarta elnät är ett område med stark tillväxt, med fokus på att bland annat kunna lagra energi när tillgången är god. Ett exempel är Smart Grid Gotland. 21
Skanska bygger med c irkulära materialflöden
Bild: Skanska
I slutet av 2019 invigdes kontorshuset Epic i Malmö, där Skanska har använt en hel del »upcyclade« material – det vill säga material som har återanvänts på ett sätt så att de fått ett högre värde än tidigare. Det handlar till exempel om att väggarna i Epics atrium är gjorda av bland annat träbjälkar från ett rivningsprojekt och att det finns en ljuddämpande duk som består av material från över 77 000 PET-flaskor. – Vårt mål är att bygga klimatneutralt till 2045, och nyckeln till att göra det är att hitta cirkulära materialflöden. Den stora utmaningen är att vi måste gå från inspirerande projekt till att det här blir normen. Och just det är Skanskas ambition, berättar Ulla Janson, som arbetar med hållbar affärsutUlla Janson veckling på Skanska. En förutsättning för att lyckas är att etablera olika typer av samarbeten, konstaterar hon. – Det härliga är att vi nu ser en stor efterfrågan från våra kunder och kommuner på cirkulära material, vilket är nödvändigt för att vi ska komma framåt. Vi behöver bland annat samverka med kommuner som tillhandahåller rivningsobjekt och företag som kvalitetssäkrar materialen. Ulla Janson ser en kritisk faktor för att nå hela vägen från spjutspetsprojekt till norm, nämligen att kommunerna som ger bygglov ställer nya krav och sätter en maxgräns för koldioxidutsläppen. Intresset för cirkulär upphandling i byggbranschen ökar på olika håll. För att påskynda utvecklingen har IVL Svenska Miljöinstitutet lanserat en webbplattform för cirkulär upphandling (upphandling.ivl.se). Den kommer att användas till att förmedla kontakter, utbyta erfarenheter, fånga in synpunkter och sprida resultat inom området.
22
många verksamheter. Eftersom omställningen också handlar om att ge produkter ökad livslängd, något som kannibaliserar på nyförsäljningen, gäller det att försöka möta detta med ändrade affärsmodeller och ett större värde för kunden. Det kan till exempel vara att höja resurseffektiviteten och att etablera en längre ekonomisk relation med kunden. Eftermarknadserbjudanden blir en naturlig del av affären, med underhåll, reparationer, serviceavtal – och att i slutändan ta tillbaka produkter. – Cirkulära affärsmodeller kan definitivt öppna möjligheter för entreprenörer som tänker nytt, och utmana med innovativa lösningar, säger Mats Engwall. En hel del lösningar kommer I kontorshuset antagligen inte att nå kommerEpic i Malmö finns siell framgång, men när det väl en ljuddämpande är någon som »prickar rätt« kan duk som består av material från över 77 000 PET-flaskor.
EKONOMI
»Det är alltid lättare att komma underifrån med något nytt« Mats Engwall
det mycket väl bli fråga om disruption i branschen – att gamla affärsmodeller ersätts med nya erbjudanden, menar han. – Det är alltid lättare att komma underifrån med något nytt, och betydligt svårare att göra den omställning som krävs i en etablerad verksamhet. Till en början kommer ju de nya modellerna antagligen att innebära minskad lönsamhet, något som kräver både långsiktiga strategier och mod.
N
y teknik kan vara en av nycklarna i omställningen till cirkulär ekonomi. Utvecklingen av delningsekonomi och tjänstefiering – där produkterbjudanden ersätts eller kompletteras med tjänste erbjudanden – går hand i hand med cirkulära affärer. Den tekniska utvecklingen med bland annat förfinad sensorteknik, Internet of Things-lösningar och avancerade molntjänster gör det möjligt att hitta nya affärsmöjligheter inom ramen för verksamheten. När en kund erbjuds att betala för ett visst resultat, i stället för en produkt eller utrustning, kan det teoretiskt sett gå att göra ekonomiska vinster på båda håll. Kunden behöver inte ha höga investeringskostnader för utrustning som står oanvänd långa perioder, leverantören kan å sin sida med hjälp av bland annat sensorer och AI hålla koll på utrustningen för att kunna räkna ut när underhåll behövs – vilket kan ge produkten ökad livslängd. Dessutom kan den data som genereras under användningen användas för att vara proaktiv och erbjuda kunden nya lösningar som kan innebära ökad affärsnytta, förutsatt att kunden har gått med på sådan dataanvändning. Hur långt har då omställningen till cirkulär ekonomi kommit – har EU:s handlingsplan haft någon verklig effekt? Går det att vinna konkurrensfördelar med
23
den typen av satsningar, eller har det hunnit bli en »hygienfråga«? – Än så länge går det att utmärka sig genom att arbeta mot den här typen av mål, något som hänger ihop med det starka fokus på klimatfrågan som finns inom alla områden. Samtidigt är det ju så att ju fler som börjar prata om de här frågorna, desto viktigare blir det att visa upp att man verkligen gör seriösa försök att förändra sin affär, säger Mats Engwall. Då dyker en annan fråga osökt upp: finns det risk att vissa blir så angelägna att visa upp det att vi får se en del »greenwashing« framöver? – Absolut, den risken finns alltid. Alla vill väl framställa sig som lite bättre än vad de är, och det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt för att kunna se vad som verkligen finns bakom orden. Även om Elin Bergman uttrycker en mild frustration över att det har tagit så lång tid innan frågorna har börjat tas på allvar ser hon nu med glädje hur det tas konkreta steg i rätt riktning. – Industriell symbios är ett sådant exempel, där det etableras långsiktiga samarbeten mellan lokala och regionala aktörer för att bland annat kunna öka energieffektivisering och dra nytta av varandras restprodukter. I Kina har det byggts stora industriparker med fokus på industriell symbios, och i Sverige har exempelvis Sotenäs symbioscentrum på västkusten startats med samma syfte. Elin räknar med att utvecklingen inom området kommer att gå fort framöver. – Ett tecken i tiden är att regeringen arbetar med en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Det är bra, men det är samtidigt viktigt att vi slutar fokusera på att bara utveckla planer, strategier och pilotprojekt som hamnar i byrålådorna. Regeringen skulle gott kunna vara betydligt tuffare för att se till att de förändringar och åtgärder som behövs verkligen implementeras och skalas upp, säger hon. ●
Den svenska gruvnäringen skriker efter folk, men den föråldrade bilden av gruvarbetaren, näringen och gruvorten står i vägen. Varför är det så och vad kan man göra åt det? Vi frågade människorna som själva lever nära gruvan.
IMAGEPRO B 24
O BLEMET
TEXT Ulrika VallgĂĽrda FOTO Simon Eliasson
25
R E P O RTAG E • B R A N S C H E N S I M AG E
Melinda Giorgio går på fordonsprogrammet och ska bli bilmekaniker. Hennes farfar jobbade i gruvan, och hennes pappa jobbar i gruvan. Det vill hon också göra.
N
ågra kilometer från LKAB, utanför Välkommaskolan i Malmberget, står bilar och epa-traktorer parkerade på skolgården framför entrén. På baksidan av skolan går avspärrningen mot rasområdet. I sommar flyttar hela gymnasiet till en helt ny byggnad inne i centrala Gällivare. – Vi är mitt uppe i flytten, så det är fullt upp med olika möten nu, säger rektorn Anna Jillmyr. Den nya skolan är ett spektakulärt och flott bygge i knallrött, insprängt mitt i centrum. Det byggs också ett multiaktivitetshus mitt i staden med allt från sport- och simhall till lokaler för dans, padel och skytte. Och även om tömningen av Malmberget, där flertalet hus nu har övergivits och många redan har rivits, kan upplevas som sorglig av dem som har vuxit upp och bott i bygden innebär flytten också något nytt och hoppfullt. Framtiden i Gällivare ser ljus ut, tycker invånarna – metallerna i marken behövs, arbetsgivarna jagar arbetskraft och samhället har alla förutsättningar att blomstra. Nu gäller det bara att övertyga fler om det, få människor i hela landet att inse att gruvnäringen inte längre är vad den en gång varit. Få fler att vilja stanna och fler att våga flytta norrut. – Lite förenklat kan man säga att gruvnäringen har två problem med sin image.
»Det finns jobb, det är bra betalt och vi har Dundrets fjällanläggning«
26
Det ena är att både gruvan och industrin generellt har svårt att locka yngre, säger Pär-Erik Martinsson, verksamhetsledare för Process-it innovations, en centrumbildning vid LTU och Umeå universitet, som jobbar med industrinära samarbetsprojekt. Det andra, fortsätter han, är att många ser gruvnäringen som en stor miljöförstörare. – När det gäller miljön finns ju många föreställningar om gruvor som inte är riktigt korrekta. I Västeuropa har vi jobbat stenhårt med miljöfrågorna under lång tid. Naturligtvis bryter man upp marken, men vill man ha metaller, elektronik och bilar så måste man bryta mineraler och det är i väst den ansvarsfulla gruvdriften finns, säger han. Samtidigt lever den gamla uppfattningen att gruvarbete är ett hårt, farligt och smutsigt yrke också kvar.
– Visst är det dammigt, blött och mörkt under vissa arbetsmoment. Men en modern gruva är faktiskt en hightech-plats i mångt och mycket. Med automatisering av olika processer försvinner dessutom fler och fler av de farliga arbetsmomenten, säger Pär-Erik Martinsson. Något som förstås spär på problemet ytterligare är att gruvorna ligger där de ligger. Att få högutbildade att flytta till orter som Gällivare, Kiruna och Pajala är svårt, konstaterar han. Det är 19 grader kallt i Gällivare och det blåser snålt, men inne i frisersalongen hos Ulrika Johansson är det varmt och ombonat. Kent Grape, målare till yrket, har slagit sig ner i stolen för att bli klippt. Både han och Ulrika Johansson tror också att bilden man söderöver har av jobbet i gruvan i många fall är förlegad och missvisande och kan stå i vägen när man vill
locka hit arbetskraft. Hårdare marknadsföring av det som finns i Gällivare är vad som gäller för att få fler att vilja flytta hit, tror de. – Det finns jobb, det är bra betalt och vi har Dundrets fjällanläggning, säger Kent Grape. Men något annat som också måste till är fler bostäder. – Hur det än är: finns det inte bostäder så går det inte att få hit folk, säger Ulrika Johansson. Några hundra meter därifrån, på ett kafé i centrum, tar Jörgen Sevebring sig en fika med sin gamla kompis från skoltiden, Per Holma. De är inne på samma spår som Kent Grape – att med rätt marknadsföring skulle det gå att locka fler till Gällivare. – Jag tror att bilden av Gällivare är ganska obefintlig söderöver. De vet bara att det är kallt och ligger långt uppe i landet, säger han. – De tänker kanske att det går isbjörnar på gatan, skojar Per Holma. Om man ska kunna locka folk att jobba i kommunen behöver man berätta att det finns välbetalda jobb och vacker natur. A och O är också att se till att förbindelserna funkar. Jörgen Sevebring berättar om när han för några månader sedan tänkte ta flyget och upptäckte att det inte fanns några avgångar till Gällivare vare sig på lördagar eller söndagar. – Det är en katastrof, säger han.
»Jag tror bilden av Gällivare är ganska obefintlig söderöver«
27
R E P O RTAG E • B R A N S C H E N S I M AG E
David Väyrynen är poet och kommunpolitiker. Han tror att den bild som förmedlas av Gällivare ute i landet kan vara lite snedvriden.
H
os LKAB i Malmberget är det skiftbyte. Kvinnor och män i overaller passerar i manskapshuset på väg upp från underjorden. Väggarna är täckta av lampor på laddning, de hör till gruvarbetarnas hjälmar. Glenn Olsson är 59 år och arbetar med det mesta – borrar, förstärker och skrotar. I år blir det 38 år sedan han som 19-åring började jobba under jord. På den tidenvar det ett riktigt hårt klimat, minns han. Det kunde till och med sitta nakenkalendrar på väggarna. – Det fanns inga kvinnor som jobbade här och man var ganska liten när man satt i fikarummet. Det är helt något annat i dag. Numera är 22 procent av de anställda hos LKAB kvinnor och av den machokultur som rådde när Glenn Olsson började finns det ingenting kvar, berättar han. Kollegan Evelina Anttila, 25 år, håller med. – Visst, det är kanske ett lite hårdare jobb än typiska tjejyrken. Men inte på något negativt sätt. Jag trivs här, säger hon. David Väyrynen är poet och kommunpolitiker och arbetar också 20 procent i Gällivares kulturskola. Bilden av gruvan och Malmfälten som en plats för machomän tror han kan leva kvar, men han är tveksam till om den stämmer. – Vi jobbar jättemycket med mångfald och normkritik, tolerans och acceptans och värderingar i stort här.
28
Det kan finnas sådant som behöver förändras, men det finns en risk i att peka ut mannen som det stora problemet, anser han, och ska något förändras måste det ske inifrån genom eget arbete. – Det är en del av ett narrativ som handlar om glesbygd i stort, att där det finns tunga industrier är människor trångsynta och obenägna att förändras. Men själv känner jag väldigt få män, om ens någon, som stämmer överens med hur männen framställs i till exempel filmen Jägarna. Jag träffar inte dem, för mig är Gällivare mycket mer mångfald och har alltid varit. Han tror egentligen inte att folk runtomkring i landet vet särskilt mycket om Malmfälten och den bild de får förmedlad genom medierna är inte särskilt nyanserad. – Det är klart, ju färre lokalredaktioner det finns, desto fler lättköpta nyheter fångas upp och förmedlas.
Han kommer ihåg en nyårsdag när det blåstes ut i nationella medier att det var en älg som hade blivit skjuten i ett bostadsområde under nyårsnatten. – Och det är klart att det är ju en nyhet, men när medierna finns i Stockholm är det mest den typen av lättköpta nyheter som kommer fram. Något som verkligen berör väldigt många är samhällsomvandlingen och den är inte alls särskilt omrapporterad. Samtidigt är urbaniseringen en så stark kraft att det kanske inte spelar så stor roll vilken bild av Gällivare som förmedlas ut i landet, menar han. Det kommer inte att påverka människor att flytta hit i någon större utsträckning ändå.
»Det är k anske ett lite hårdare jobb än typiska tjejyrken. Men inte på något negativt sätt. Jag trivs här«
Ska du förändra bilden av en bransch som funnits i över 100 år måste du jobba hårt och lite envist, framför allt med kommunikation. Ronny Olovsson är PR-strateg och delägare i Vinter reklambyrå som har sitt kontor i Luleå. De samarbetade tidigare med LKAB för att gruvbolaget skulle locka till sig fler kvinnor – något de sedermera också lyckades med. – Det enda sättet var att exponera att du som kvinna kan jobba i gruvbranschen, ta sönder de fördomar som finns om att det krävs väldigt speciella egenskaper. Det är inte med spett och hacka du jobbar där nere under jord. Han anser inte alls att det är någon omöjlighet att ändra gruvbranschens image, men det hänger ihop med att också väcka intresse för livet och miljön i Norrbotten. – Att få människor att förstå att de kan förändra sina liv radikalt, på ett häfEvelina Anttila och Glenn Olsson arbe- tigt sätt, och få ett jättespännande jobb i en fantastisk miljö. Men då tar i LKAB-gruvan i Malmberget. De måste gruvbolagen samverka med tycker att gruvan varandra och med andra aktörer. numera är en arbetsplats som är tillåtande för både kvinnor och män.
29
R E P O RTAG E • B R A N S C H E N S I M AG E
Axel Nilsson Ranta, Melinda Giorgio och Andreas Åström utbildar sig till bilmekaniker på gymnasiet. Axel och Melinda är stolta över att komma från Gällivare och kan gärna tänka sig en framtid i gruvan, men Andreas vill nog helst flytta någon annanstans.
E
tt sätt kan vara att hålla koll på vad som händer i resten av Sverige. Om det till exempel är kris inom bilindustrin i Trollhättan så är det smart att rekrytera arbetskraft där. Men också på universiteten och andra skolor med intressanta utbildningar. En av dem som till vardags brottas med imageproblemet är Cecilia Olsson. Hon är HR-chef på LKAB i Malmberget och konstaterar att det är svårt att rekrytera inom samtliga yrkeskategorier. Hon önskar att hon visste hur hon skulle göra för att locka fler till gruvbranschen och livet i Norrbotten. – Visste jag det skulle jag nog få Nobelpriset. Hon är osäker på hur människor i landets södra delar uppfattar
arbetet i gruvan. – Men ju längre bort från Gällivare man bor, desto mer gammaldags bild tror jag att man har. Jag är själv norrbottning, men visste till exempel inte vilket otroligt säkerhetsarbete som görs i hela branschen förrän jag började hos LKAB, säger Cecilia Olsson. Hon och hennes kollegor jobbar aktivt med att förmedla en mer uppdaterad bild av gruvan när de är ute och berättar om företaget på mässor, universitet och andra skolor. De rekryterar också aktivt från andra länder. – Befolkningsstatistiken pekar inte åt rätt håll här i Gällivare, och vi har konkurrens från andra arbetsgivare. Även Cecilia Olsson tror att det behövs ännu mer marknadsföring, såväl i närområdet som nationellt och internationellt. Även om många ungdomar från kommunen dras till att jobba i gruvan räcker de långtifrån till. Redan i dag har de LKAB-profiler på gymnasierna i Kiruna och Gällivare, men kanske måste de börja bearbeta ungdomar redan i grundskoleåldern.
30
»Så länge gruvan är i gång finns det en framtid här. Det är där de flesta jobben finns« – Kanske fixa någon VR-pryl man kan leka med. Anna Jillmyr på Välkommaskolan i Malmberget tar emot en trappa upp och slår sig ner i ett konferensrum. Hon pekar ut genom fönstret på avspärrningen mot rasriskområdet. Under vintern har de sett hus rivas alldeles utanför. När hon själv gick i gymnasiet på 1990-talet var det lågkonjunktur och samhället saknade framtidstro. I dag när gruvan skriker efter arbetskraft är söktrycket högt på yrkesprogrammen och ungdomar går ut skolan direkt till högavlönade jobb. – Vårt stora problem är att locka elever även till de studieförberedande programmen.
»Jag vill inte ner i något hål och bli smutsig« Av dem som ändå väljer att gå ett teoretiskt program och studera vidare på annan ort är det få som återvänder till Gällivare, trots att de också hade behövts på orten. Anna Jillmyr vet inte hur de ska göra för att få tillbaka dem. Det är även brist på till exempel lärare till både till yrkesprogrammen och i grundskolan, liksom på vårdpersonal till sjukhuset. När hon bodde på Västkusten hade hon upp till en timmes pendlingsväg till jobbet, medan hon här har fem minuter till allt. Det, liksom naturen, är något hon brukar locka med när hon annonserar efter lärare. Att hon flyttade tillbaka igen berodde också på att hon hade tröttnat på regniga och blåsiga vintrar och ville kunna åka skidor igen. – Jag önskar att människor kunde se alla fördelarna med att bo här, för de är många. Men kanske ett kallortstillägg skulle vara en bra idé, sådant fanns det förr. Bland gymnasieungdomarna i årskurs tre på Välkommaskolan är synen på gruvan övervägande positiv och de flesta kan tänka sig att arbeta i gruvan efter skolan. – Det är annorlunda, inte som något annat jobb, och bra betalt, säger Erik Widmark, som går fordonsprogrammet med transportinriktning. Han har smittats av den allmänna
framtidstron och håller inte för omöjligt att han kommer att stanna kvar här och arbeta i gruvan. – Det är en stad som utvecklas, det kommer nytt och förbättras hela tiden, säger han. Elin Lindkvist däremot, som går i trean på ekonomiprogrammet, vill absolut inte jobba i gruvan. – Jag vill inte ner i något hål och bli smutsig, säger hon och menar att hon nog delar den bilden med många människor söderut – att det är en arbetsplats med mycket grovgöra och att det är allmänt hemskt och mörkt. Klasskamraterna Wilma Liljergren och Moa Johansson ler åt hennes beskrivning, men själva är de betydligt mer positiva. De kan båda tänka sig att börja arbeta i gruvan, men för att få folk att flytta till Gällivare behöver samhället bli mer attraktivt, menar de. Det är även en förutsättning för att de som flyttat i väg till annan ort för att studera ska vilja komma tillbaka. – För dem som gillar friluftsliv och att åka skidor är det bra här, men det finns ingen mångfald av aktiviteter, säger Moa Johansson. – Inte så mycket shopping och så, tillägger Elin Lindkvist. Ändå tror de alla tre på Gällivares framtid. – Så länge gruvan är i gång finns det en framtid här. Det är där de flesta jobben finns, säger Moa Johansson. Även Melinda Giorgio, som går fordonsprogrammet och ska bli bilmekaniker, tror på Gällivare som ort. Hon går LKAB-profil och vill definitivt jobba i gruvan. – Min pappa jobbar i gruvan och min farfar har jobbat i LKAB, så det känns kul att fortsätta traditionen, säger hon. När hennes farfar arbetade i gruvan var det helt annorlunda jämfört med i dag, berättar hon. – Så fort telefonen ringde och farmor hörde om en olycka var hon orolig att det var farfar som hade råkat ut för något. Men sedan när pappa har jobbat så har det inte varit så farligt. Det finns ju alltid risker under jorden men inom LKAB jobbar de mycket med säkerheten, så det har blivit bättre. Hon känner sig stolt över att komma från Gällivare. – Det är så speciellt – just på grund av gruvan. Den kommer inte att finnas för alltid och därför vill jag jobba där nu, säger hon. ●
Gällivare kommun i Norrbottens län har 17 529 invånare. De två samhällena Gällivare och Malmberget är praktiskt taget hopbyggda i dag. År 1735 bröts den första järnmalmen i berget Illuvare, nuvarande Malmberget.
31
5 TEKNIK OCH VETENSKAP
INNOVATIONER SOM KOMMER ATT FORMA 20-TALET Vilka av de satsningar som pågår nu kommer att göra ett verkligt avtryck inom gruv- och metallindustrin under årtiondet som kommer? Jenny Greberg är programdirektör för branschens strategiska innovationsprogram SIP STRIM. Här är hennes topp fem.
2
1
Smartare gruvor med AI
Att digitalisera gruvorna med smarta system som kan prata med varandra kommer att effektivisera produktionen och skapa en hållbarare gruvindustri med mer exakt brytning och minskning av energiåtgång, avfall och vattenanvändning. När data kan överföras i realtid kommer det sammantagna arbetet att underlättas och effektiviseras. En viktig möjliggörare för detta är Ericssons 5G-lösningar som testats i bland annat projekten PIMM och SIMS (se Klimatsmarta transporter i gruvan). Ett projekt som tacklar utmaningen med systemintegration och interoperabilitet är SUM-projektet, som
drivs av LKAB med partners. Det förväntas sätta en ny världsstandard för nästa generations produktionssystem, där smarta fordon som är uppkopplade i realtid nu utvecklas och testas. Aktörer som ABB, Epiroc, Volvo och Combitech samverkar i projektet. En viktig teknik som möjliggör den smarta autonoma gruvan är AI. Vi kommer att få se fler AItillämpningar i gruvan, vilket möjliggörs tack vare tillgången till stora datamängder och datorkraft. STATUS: SUM pågår 2018–2030.
Gruvavfall blir produkter I det som tidigare klassats som avfall från gruvbrytning kan det finnas önskvärda ämnen. LKAB med partners driver projektet ReeMAP där man försöker utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller genom att producera apatit från avfallssanden från järnmalmsproduktionen och sedan separera den till ren mono-ammoniumfosfat, MAP, som används i jordbruk, och sällsynta jordartsmetaller, REE. REE används bland annat i teknik för vindkraftverk och solceller. I dag står Kina för omkring 95 procent av världsproduktionen av REE, ingen brytning sker i Europa. Med en fullskalig produktion här förväntas utvinningen av MAP uppgå till 500 procent av Sveriges behov och produktionen av REE till cirka 2 procent av världsproduktionen. STATUS: Pilotfasen pågår. Beslut om investering i fullskalig produktion tas 2021.
TEXT
Johanna Lindqvist 32
3 Fossilfri ståltillverkning Foto: Epiroc
Den här listan skulle inte vara komplett Boomer M2 Battery. om man inte nämnde fossilfri tillverkning av stål. LKAB, SSAB och Vattenfall har initierat projektet HYBRIT som syftar till att utveckla Klimatsmarta transporter i gruvan en helt fossilfri ståltillDet är klimatmässigt viktigt att ställa bättre arbetsmiljö, men även minskade verkningsprocess genom om från dieseldrivna till elektrifierade ventilationskostnader och energifördirektreduktion där maskiner i gruvorna och därigenom brukning för gruvan. Boliden har ett vätgas, producerad av minska de fossila utsläppen. Tillräckligt el-trolleyprojekt i Aitik och Kevista där el från svenska fossilfria kraftfulla batterier som kan återvinman konverterat gruvtruckar från diesel källor, används i procesnas krävs och problemen kring hur vi till eldrift och på så sätt minskat dieselkan lagra energi behöver lösas. Vad förbrukningen, förbättrat produktivitesen där järnmalm blir gäller batteriteknik finns bland annat ten och arbetsmiljön och visat att det till järn. I dag används projektet SIMS, som avslutas i april fungerar även i kallt klimat. Dieselbespahuvudsakligen kol och i år, där Epiroc med partners testar ringen är 25 liter per 700 meters resa. koks. Restprodukten blir och demonstrerar batterielektriska STATUS: Tester inleddes 2018. gruvmaskiner. vanligt vatten. Utbyggnaden av el-trolleybanan Demonstrationerna har visat på hög LKAB:s största bidrag fortsätter fram till 2021. produktivitet, lägre driftskostnader och i HYBRIT är att utveckla koldioxidfria direkt reduktionspellets. För att klara det krävs en ny värmningsteknik i pelletsprocessen. Om HYBRIT blir Större makt åt konsumenterna framgångsrikt innebär det att Sverige För att driva efterfrågan på hållbart kan det innebära att en slutkonsument kan sänka sina koldioxidutsläpp med producerade metaller och mineraler kan skanna in en produkts QR-kod och tio procent och Finland sina med sju krävs certifieringssystem som visar om se om metallen i den är certifierad. procent. metallen i en produkt är hållbart produProjektet genomförs på innovations-
4
5
STATUS: Målet är att ha en lösning på plats
för fullskalig produktion av fossilfritt järn 2035.
Jenny Greberg är program direktör för det strategiska innovationsprogrammet SIP STRIM sedan 2019. Hon är också biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet och har bland annat forskat om gruvproduktionssystem.
cerad. En viktig komponent i ett sådant system är spårbarheten, vilket projektet TraceMet handlar om. Där framkommer metallens koldioxidavtryck och hur mycket av den som är återvunnen, vilket skulle göra det enklare för konsumenten att välja hållbart. En förstudie har visat att blockkedjor möjligen kan lösa utmaningen med spårbarhet. Det är en typ av databas där metallens resa, från berggrunden till slutprodukten, sparas. I förlängningen
33
programmet SIP STRIMs och Svemins initiativ, i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och det statliga forskningsinstitutet RISE. Det finansieras av SIP STRIM. Hållbar metallproduktion är nödvändig och kommer att fungera som konkurrensmedel på världsmarknaden. STATUS: Förstudie gjord av Svemin
2019. Pilotprojekt pågår, avslutas januari 2021.
PANELEN
Utmaningarna som måste lösas. Hur bör svensk industri prioritera för att gå en lyckad framtid till mötes? Vilka mål måste sättas och vilka krav måste ställas? Så här säger branschens tunga aktörer.
Åsa Pettersson, Scania
Per Wilhelmsson, SKF
Global chef för public affairs och hållbarhet
Head of Industrial Sales Sverige och Norge
En fossilfri transportsektor
Effektivast – och hållbarast
När man ser sig omkring efter sådant som vi behöver i ett samhälle, från mat till läkemedel och sophantering, så konstaterar man rätt snabbt att det mesta transporterats med en lastbil. Såväl industrin som person- och godstrafiken är helt beroende av transporter och om Sverige ställer om snabbt blir vi landet som andra kommer att följa.
En ödesfråga är att vi måste lyckas göra svensk industri till den mest effektiva och samtidigt den mest hållbara i världen. Klarar vi att kombinera en hållbar produktion med den högsta effektiviteten kommer svenska industrivaror, i större omfattning än tidigare, att väljas på grund av vårt avtryck på en internationell marknad.
Kompetens och lärande Omställningen som sker inom vår bransch mot elektrifiering, uppkoppling, självkörande fordon och en ökad automatiseringsgrad inom tillverkning kräver en kompetensomställning och ett livslångt lärande för anställda. Dessutom behövs pilotprojekt och tester för att vi som bolag ska kunna lära oss mer tillsammans med andra intressenter som kunder, partners och akademi.
Frihandel och att vända den protektionistiska trenden
»Det kommer att krävas öppenhet i större grad än tidigare«
»Fortsatt frihandel och globalisering är avgörande för oss«
Ett bolag som Scania är lika beroende av import som export – oavsett var vi bedriver vår verksamhet. Vi är inte ensamma som svenskt industribolag i den sitsen. Vi har en global produkt, ett globalt produktionssystem och en global värdekedja. Fortsatt frihandel och globalisering är därför avgörande för oss.
Attraktiva arbetsplatser nyckeln
Digitalisering och autonoma produktionsprocesser i all ära, men när det kommer till att säkerställa kompetens vid kommande generationsväxling har vi en utmaning. För att kunna utnyttja och utveckla industrin med nya hjälpmedel behöver vi förstå den underliggande processen och vara på plats med kunniga händer och hjärnor. Att skapa attraktiva och utvecklande arbetsplatser för att knyta till sig rätt personal kommer att vara nyckeln.
Samarbeten och ökad transparens Vi kommer att behöva tätare samarbeten och partnerskap mellan olika industriföretag, underleverantörer, forskningsinstitut och högskolor och där behöver vi utnyttja den nya tidens hjälpmedel genom digitalisering och smart lärande. Det kommer att krävas öppenhet i större grad än tidigare, något som ger en större ovisshet – men också en ökad gemensam vinning.
»Svenska företag måste vara i framkant när det gäller innovation«
Helena Hedblom, Epiroc
Ulf Hellström, ABB
Vd och koncernchef
Local Business Manager Motion Samverkan för innovation
Fokus på hållbarhet Att arbeta för en hållbarare värld, inklusive minskade utsläpp och förbättrad arbetsmiljö, ligger helt rätt i tiden. Det är inte bara etiskt rätt att göra det, om det görs på rätt sätt så är det även ett starkt försäljningsargument. Allt fler kunder, inte minst inom gruvindustrin, vill köpa sina produkter och tjänster från bolag som prioriterar hållbarhet.
Samarbete mellan bolag Starka samarbeten bolag emellan blir allt viktigare. Speciellt nu när automation och digitalisering tar allt större plats i svensk industri. Utvecklingen kräver komplexa och högteknologiska lösningar, vilket ofta inte kan ordnas av ett enda bolag. Därför gäller det att hitta bra strategiska samarbeten med kunder och andra partners. LKAB:s SUMprojekt, där de samarbetar med Epiroc, ABB, Volvo Group och Combitech, är ett bra exempel.
Säkra kompetensen
»Att arbeta hållbart är även ett starkt försäljningsargument«
Det måste finnas säker tillgång på lång sikt till kvalificerad arbetskraft. Inte minst inom digitalisering. Det sker flera stora teknologiska förändringar nu, som automation, informationshantering och elektrifiering, som ändrar spelplanen för svensk industri i allmänhet och gruvnäringen i synnerhet. För att det ska lyckas bra krävs kvalificerad personal.
Svenska företag måste ligga i framkant när det gäller innovation, och för det krävs ett samarbete mellan akademi och näringsliv. Tillsammans är vi bättre rustade att hitta lösningar för att skapa ett hållbart samhälle. Ett bra exempel är SUM – Sustainable Underground Mining, ett unikt partnerskap där flera industriföretag gått samman i ett öppet och transparent samarbete för hållbara lösningar till gruvindustrin.
Locka ungdomarna Att säkerställa och jobba för att både tjejer och killar kan och vill satsa på teknik och ett framtida yrke inom industrin är enormt viktigt. Det börjar redan i grundskolan där vi som teknikföretag måste berätta om alla de möjligheter som finns inom industrin, göra det till en attraktiv bransch där unga ser att de kan utvecklas i roliga jobb. Det är mycket viktigt att kompetensutbyte och samarbete sker mellan högskolor, universitet och företag, och att vi tillsammans erbjuder praktikplatser och relevanta utbildningar.
Hållbarhet i allt Vi måste leva som vi lär och välja en framtid där vi svarar upp med en digital och hållbar omställning i allt vi gör. Om vi ska vara globalt ledande och konkurrenskraftiga som land är det viktigt att svenska företag är bäst i klassen när det gäller hållbarhet – i sina produkter, system, lösningar och affärsmodeller. Det finns otroliga möjligheter framåt!