Allt om Diabetes nummer 4 / 2019 by splayone

Utblick Venezuela utan insulin när sjukvården kollapsar

Till dig

so m ä r m edle i Diabete m sförbunde t

Nr 4.2019 / Inspiration och kunskap från Diabetesförbundet / Värde 59 kr

Stor kunskapsbrist i skolan

Lill-Mickel får prova CGM och insulinpump.

Team Diabetes Riders

sprider kunskap från cykelsadeln

DEXCOM G6 CGM ®

NU UTAN FINGERSTICK!

INGEN KALIBRERING – INGA FINGERSTICK* 10 DAGARS SENSOR AKUT SNART LÅG-LARM NY LARMPROFIL – T EX DAG- OCH NATTPROFIL

Ingen kalibrering, smarta larm, 10 dagars sensor – och du slipper att skanna!

FÖLJARFUNKTION § – UPP TILL 5 FÖLJARE – STÄNDIG KOLL NY SENSOR – ENKEL ATT SÄTTA, 1 KNAPPTRYCK HÖG MÄTNOGGRANNHET † SÄNDARE 28 % MINDRE BÅDE FÖR IOS OCH ANDROID ‡ FRÅN 2 ÅR OCH UPPÅT

Visar värdet hela tiden! *Om dina glukosvarningar och glukosvärden från G6 inte stämmer överens med dina symtom eller vad du förväntat dig ska du använda en blodglukosmätare och basera beslutet om diabetesbehandlingen utifrån resultaten du får från den.

Mer information om noggrannhet: Shah VN, et al. Diabetes Technol Ther. 2018 Jun;20(6). ‡ En lista över kompatibla mobiler/enheter finns på www. dexcom.com/dexcom-international-compatibility. § Internetanslutning krävs för att kunna dela data. För att följa resultaten krävs Follow-appen. Den som följer resultaten ska alltid bekräfta avläsningarna i Dexcom G6 ®-appen eller mottagaren innan behandlingsbeslut fattas. DIA.SE.037-01-FEB2019 †

08-601 24 40 diabetes@infucare.se cgm.infucare.nu infucare.com facebook.com/CGMInfucare/

Innehåll 4.2019

Diabetes Riders samlar in pengar till forskning.

04 INLEDARE

Skärpning alla rektorer!

06 NYHETER Ny rapport visar på stora klyftor mellan patient och vård.

Lill-Mickel får testa tekniken.

I FOKUS: SKOLAN

Kompisarna stöttar William när skolan backar undan.

09 HETA STOLEN / LENA HALLENGREN Så vill socialministern göra diabetesvården bättre och mer likvärdig.

10 FORSKNING

Vill testa om fibrer kan stoppa typ 2-diabetes.

13 GÄSTKRÖNIKAN / JOHN SJÖLUND Så behandlar vi diabetes om tio år. 14 PERSONLIGT / TEAM DIABETES RIDERS

Cyklar för att sprida kunskap och information.

20 I FOKUS / SKOLAN

Stor kunskapsbrist i skolan om diabetes.

29 MAT / DAGS ATT SKÖRDA Nu är det tid att plocka in godsakerna från trädgården. Lena Hallengren vill standardisera diabetesvården.

32 RÅVARAN / LINGON

Påstås kunna stoppa negativa effekter av fet kost.

Människor med typ 2-diabetes löper 34 KULTUR Sharon Stone, bra diabetesfilmer ochdrabbas ett 2–09 4 gånger större risk att av viktigt patent på insulin. hjärtinfarkt36 eller stroke jämfört med UTBLICK / VENEZUELA Politisk kris har raserat diabetesvården. personer utan diabetes

38 PÅ GÅNG / FÖRBUNDET Efterhar sparpaketet – så jobbar är det lika För den som typ 2–diabetes Diabetesförbundet inför 2020.

viktigt att ta hand om sitt hjärta och sina blod40är PÅ att GÅNG UNG DIABETES kärl som det ta/ hand om sitt blodsocker. Alexander skapade egen diabetesserie på Youtube.

42 KRÖNIKA / CAJSA LINDBERG Läs mer om hjärt- och kärlsjukdomar kopplat Alla elever har rätt kännagöra sig trygga. till diabetes och vad duattkan för att minska risken att /drabbas. 43 FRÅGA SVAR

Kan snart upptäcka diabetes.

Stor insulinbrist i Venezuela.

Är det farligt med sötningsmedel?

diabeteshjärtat.se 46 KORSORD Vinn boken Mitt Medelhavskök.

Skördetid i trädgårdslandet.

Allt om Diabetes 4 2019

48 DIABETESFONDEN & LILL-MICKEL Forskar på träning i pillerform vid typ 2-diabetes. Lill-Mickel får testa CGM. 50 SÅ GÖR JAG / TERESA HERMANSSON Bokar tid för återhämtning i kalendern. © 2018 Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se

Inledare

Skärpning alla rektorer Ordförande Cajsa Lindberg förklarar varför alla barn har rätt till en trygg skolgång. Läs hennes krönika på sid 42.

REDAKTION Ansvarig utgivare Cajsa Lindberg Produktion Splay One Chefredaktör Fredrik Hed Nyhetsredaktör Ulrika Lundberg Projektledare Åsa Rydén Antonsson Form och layout Maria Seefried Repro Team Repro Språkgranskning Jenny Björk ANNONSER Mediakraft Carl Larsson 0701-47 50 29 carl.larsson@mediakraft.se Annonsmaterial diabetes@mediakraft.se Upplaga 25 000 ex Tryck Stibo Complete

DET ÄR INTE OKEJ, bara för att ett barn har koll och sköter sig, att

skolan släpper sina åtaganden trots att det finns en egenvårdsplan. Det är inte okej att det är låst in till elevskåpen på lunchrasten så att barnet inte kan komma in och kolla blodsockret efter maten. Det är inte heller okej att sjukvården släpper sitt ansvar att utbilda skolans personal om diabetes. Det ska inte barnens föräldrar behöva göra. Jag pekar inte ut någon specifik skola, eller specifik rektor. Ni vet själva vilka ni är. Avslutningsvis är det dags för socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att ta tag i frågan om vab, så att föräldrar till barn med diabetes kan ta ledigt från jobbet för att vara med i skolan och utbilda personalen om vården inte gör det, eller om ordinarie resurs inte är på plats. Försäkringskassans nuvarande tolkning är orimlig och stjälper mer än den hjälper.

MEDLEMSKAP Kostar 350 kr per år. medlem@diabetes.se 08-564 821 00 www.diabetes.se/medlem/ Adressändring info@diabetes.se, 08-564 821 00 Prenumerationspris: 300 kr, utanför Sverige 350 kr Utgivning 2019 22/2, 18/4, 17/6, 6/9, 31/10, 16/12 Utges även som taltidning. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Eftertryck är förbjudet utan skriftligt medgivande från redaktionen.

CHEFREDAKTÖR FREDRIK HED

341 078 TRYCKSAK

DIA.SE.46-01-MAJ2019

DEXCOM G6 CGM: ®

Inga fingerstick*, smarta larm, 10 dagars sensor – och du slipper att skanna! *Om dina glukosvarningar och glukosvärden från G6 inte stämmer överens med dina symtom eller vad du förväntat dig, ska du använda en blodglukosmätare och basera beslutet om diabetesbehandlingen utifrån resultaten du får från den.

Dex Ad Allt om Diab ledarsida 175x53 DIA.SE.46-01-MAJ2019.indd 1

www.cgminfucare.nu

2019-05-07 23:16

4 2019 Allt om Diabetes

OMSLAGSFOTO: SHUT TERSTOCK, ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST. PORTRÄT TFOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

ag blir både arg och ledsen när jag pratar med människor som Therese Håkansson, som berättar hur det var i skolan när hennes son William fick typ 1-diabetes (läs mer på sidan 25). Visst, de flesta föräldrar är i stort sett nöjda med hjälpen i skolan. Men att 35 procent inte är det är på tok för mycket. Det är inte meningen att en tioårig kille ska behöva klara av att sköta sin diabetes själv under skoldagen, trots att det finns en egenvårdsplan där det tydligt står vad skolan ska göra. Ingen skola ska kunna backa undan från sitt ansvar för att barns egenvård fungerar i skolan på ett betryggande och säkert sätt.

Allt om Diabetes ges ut av Svenska Diabetesförbundet 6 gånger per år. KONTAKT Telefon 08-564 821 21 Mejl redaktionen@diabetes.se Post Allt om Diabetes, Svenska Diabetesförbundet, Box 5098 121 16 Johanneshov

Dags för ny insulinpump? Testa Tandem t:slim X2 i din mobil!

Tandem t:slim X2 är den nya generationens insulinpump och ett stort steg inom diabetesbehandling. Med den kostnadsfria appen t:simulator kan du enkelt testa och lära känna touch-screenen och funktionerna i Tandem t:slim X2 via din mobil. Du kan också låta din familj och vänner prova appen för att förstå hur pumpen fungerar. www.rubinmedical.se SE-1315-190114

Ladda ner på

Aktuellt REDAKTÖR ULRIKA LUNDBERG

Tipsa redaktionen! redaktionen@diabetes.se Fler nyheter på diabetes.se

Stort glapp mellan typ 2patienter och vården 9 av 10 läkare säger att de hjälper sina typ 2-patienter att sätta upp mål för sin egenvård. Men bara 4 av 10 patienter vet om att de har satt något mål. Glappet är stort mellan vad vården tycker sig erbjuda sina typ 2-patienter och vad patienterna själva tycker att de får för stöd från vården. Det avslöjar en ny rapport från Diabetesförbundet i samarbete med Boehringer Ingelheim. Sammanlagt har 964 medlemmar med typ 2-diabetes samt 194 läkare och sjuksköterskor deltagit i enkätstudien. Av de patienter som rör sig minst, så att de blir andfådda mindre än 60 minuter i veckan, svarar endast 20 procent att de blivit erbjudna hjälp med motionen. Samtidigt uppger 85 procent på vårdsidan att de erbjuder stöd åt patienter som behöver röra på sig mer. På samma sätt glappar kostrådgivning, fotundersökningar, stöd att sluta 4% FRÅGA TILL PATIENTER: UPPLEVER DU ATT 7% DIN TYP 2-DIABETES PÅVERKAR DIN LIVSKVALITET?

Nej, ingen påverkan Ja, ganska negativt Ja, mycket negativt Vet ej

44 %

45 %

HAR DU BLIVIT ERBJUDEN/ERBJUDER DU SOM REGEL UTBILDNING OM TYP 2DIABETES? 33 % 75 %

Patienter som svarat ja

Sjuksköterskor som svarat ja

röka och årliga kontroller av äggvita i urinen. Nästintill alla läkare, 97–99 procent, säger att de erbjuder detta under vårdbesöken, men bara drygt 60 procent av patienterna säger sig ha hört det. HÄLFTEN AV TYP 2-patienterna svarar att de inte känner att de har fått nog med information om sin sjukdom av vården. Lika många upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om vad de själva kan göra för att förebygga komplikationer som njurskador, hjärtproblem och bensår. Här håller vården med:kunskapen om risker och följdsjukdomar är för låg hos patienterna. – Diabetes är en sjukdom där egenvård är 99,9 procent av vården. Det är inte mer än rimligt att förvänta sig en utbildning inom en sjukdom man förväntas sköta själv resten av livet,

säger Diabetesförbundets ordförande Cajsa Lindberg. – Rapporten visar också att vården överskattar sin förmåga att nå fram. Det handlar delvis om hur vården kommunicerar, man pratar sitt sjukvårdsspråk och tror att patienterna hänger med. Och så mycket ska pratas om på kort tid under besöken, så det är svårt att minnas allt som sägs. Ett av Diabetesförbundets förslag är checklistor med saker som man behöver ta upp under besöken, säger Cajsa Lindberg. – Personer som lever med diabetes behöver mer kunskap och tydliga verktyg. Ju mer vi kan stärka patienterna att själva komma med krav, desto bättre blir det. Först då kan man känna sig trygg i sin sjukdom och den vård man får. Läs hela rapporten på diabetes.se. text Ulrika Lundberg

Hinner du höra allt som sägs hos läkaren?

4 2019 Allt om Diabetes

BILDER: SHUTTERSTOCK

Hälften av typ 2-patienterna får inte tillräcklig kunskap av vården för att hantera sin sjukdom. Det visar en ny undersökning från Diabetesförbundet.

Nu vaccineras svenska barn mot rotavirus.

Grattis,

Vesna Lukic

BILDER: PRIVAT, SHUTTERSTOCK

… diabetessjuksköterska på Vårdcentralen Tåbelund i Skåne, som belönats med stipendium för sitt ny tänkande sätt att utbilda typ 2patienter. Berätta, vad är det du hittat på? – Genom åren har jag hållit klassisk diabetesskola med mina grupper, men kunskapsnivån blev inte så mycket bättre. Så jag testade en helt ny modell. Under våren har vi träffats 23 gånger. Måndagar gick vi ut 30 minuter, och efter det diskuterade vi inomhus. Torsdagar åkte vi i väg och var ute i naturen två timmar, pratade och gick. Vi har lagat mat ute i skogen, vi har gjort besök i matbutiker för att jämföra matvarorna på hyllorna och vi har diskuterat skor i skobutik. Varför flyttade du ut i skog och vardagsliv? – Diabetes är komplicerat, livslångt och kräver stora förändringar. Vårdmiljön är inte en plats där du kan ta till dig allt som sägs. Som patient kliver du in i underläge och är nervös. Naturen är både läkande och lugnande, och i en avslappnad miljö lär man sig mycket bättre. Märkte du någon effekt? – Definitivt! Utvärderingen är inte klar, men jag har fått väldigt positiv respons. Många berättar att de tänker nytt och börjar göra viktiga förändringar. De flesta har också börjat röra på sig på ett helt annat sätt. Gruppen fortsätter att gå ut utan mig. Kommer du att fortsätta med utegrupper? – Jag har fått blodad tand och startar upp fler testgrupper under hösten. Det här är framtidens sätt att arbeta.

Allt om Diabetes 4 2019

Rotavaccin kan ge färre barn med typ 1 DEN 1 SEPTEMBER började svenska

barn vaccineras mot rotavirus som en del av det nationella vaccinationsprogrammet. Har detta något med typ 1-diabetes att göra? Ja, troligtvis. När Australien introducerade rotavaccin 2007 vände kurvan nedåt för insjuknade barn med diabetes typ 1. Antalet fall bland barn 1–4 år minskade med 14 procent.

Virusinfektioner har länge stått högt upp på listan över misstänkta orsaker till att genetiskt sårbara barn drabbas av sjukdomen. – Vaccination mot rotavirus tycks vara en av förmodligen många miljöfaktorer som skyddar mot typ 1-diabetes i tidig barndom, säger Kirsten Perrett, forskare vid University of Melbourne. KÄLLA: REUTERS HEALTH, DAGENS DIABETES

”Stunder när det känns riktigt tufft låtsas jag att jag är Beyoncé” – Robin Arzón, träningsguru och ultralöpare med typ 1-diabetes

Från rön till verklig hjälp 100 miljoner satsas på innovationer för folksjukdomar som diabetes. Grundforskningen är framgångsrik – men för få rön resulterar i nya mediciner och hjälpmedel som når ut på marknaden. Därför startas nu innovationsprogrammet Folksjukdomar, som ska stötta att idéer från forskningen omsätts till produkter inom life science-industrin. Satsningen finansieras av innovationsmyndigheten Vinnova. Som pilotprojekt läggs fokus på diabetes. KÄLLA: VINNOVA/LUNDS UNIVERSITET

Aktuellt

54,7

mmol/mol var medelHbA1c hos svenska barn med diabetes 2018. Siffran 2017 var 56,9. Medelblodsockret fortsätter alltså glädjande nog att sjunka, och en av orsakerna tros vara att det nationella målet sänktes från 57 till 48 mmol/mol i maj 2017. I fjol hade vart tredje barn ett medelvärde under 48 mmol/mol. KÄLLA: SWEDIABKIDS ÅRSRAPPORT 2018. LÄS HELA RAPPORTEN PÅ NDR.NU.

Diabetes kan få standardiserat vårdförlopp 2020 FEM NYA SJUKDOMAR ska få standardiserade vårdförlopp nästa år. Diabetes är ett område som troligtvis är aktuellt, tillsammans med hjärt-kärlsjukdomar, psykiska och reumatiska sjukdomar, astma och kol. Målet är att skapa en mer jämlik vård, som inte påverkas av olika regionala förutsättningar. Det ska alltså inte spela någon roll var i landet patienten bor. Överenskommelsen har gjorts

mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, som satsar 900 miljoner kronor på att rulla ut programmen under tre år. Cancervården har haft standardiserade vårdförlopp sedan 2015. – Fler kommer att få en sammanhållen och förutsägbar vårdkedja, vilket leder till en tryggare vård, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett uttalande. KÄLLA: SKL

Sniff, sniff.

FIASP NU TILL PUMP OCH REFILL DET SNABBVERKANDE mål-

Rättelse I Allt om Diabetes nr 2 2019, sid 24–25, förekom några felaktiga uppgifter om Abbotts FreeStyle Libre Flash glukosövervakningssystem. Sensorn är 3,5 cm i diameter (inte 5 cm) och placeras på baksidan av överarmen. Sensorn mäter glukos i interstitiella vätskan (inte glukos i blodet) en gång per minut. Digital tjänst är det molnbaserade datahanteringssystemet LibreView, samt apparna FreeStyle LibreLink och LibreLinkUp. Redaktionen beklagar de felaktiga uppgifterna.

PATENT AVSLÖJAR

– framtida Apple watch kan lukta sig till lågt blodsocker Nya Iphone- och Apple watch-modeller kan få en ny typ av sensor som analyserar luften runtomkring och känner igen lukter – även kroppslukter. Det visar två nya patentansökningar som Apple nyligen lämnat in. Bland tänkbara användningsområden nämns hur människor med diabetes skulle kunna använda tekniken för att lukta sig till lågt blodsocker. KÄLLA: MACWORLD

4 2019 Allt om Diabetes

BILDER: NOVO NORDISK, APPLE

tidsinsulinet Fiasp subventioneras nu i samtliga förpackningar. Det innebär att Fiasp nu även finns som injektionsflaska för pump och som ampull för flergångspennor. Bra för miljön, eftersom behovet av engångspennor minskar.

Heta stolen Den svenska diabetesvården dras med regionala skillnader när det gäller läkemedel och tillgång till tekniska hjälpmedel. Vi frågade socialminister Lena Hallengren (S):

Hur ska regeringen förbättra diabetesvården? – Genom att arbeta med riktlinjer och det nationella diabetesregistret, NDR. Sen känns det bra att vi ska dra i gång ett arbete med standardiserade vårdförlopp, SVF. Under förra mandatperioden drog vi i gång det arbetet inom cancerområdet, och det har på kort tid, tre år, förändrat och förbättrat svensk cancervård. Det skapar en mer välfungerande kedja och ökar tillgängligheten och överlevnaden.

På vilket sätt blir diabetesvården bättre med SVF?

– SVF handlar om att se helheten, från tidiga symptom till upptäckt, diagnos och behandling. Tanken är också att det ska ge likvärdig behandling. Från cancerområdet ser vi att SVF ger mer likvärdig vård och att det blir ett utbyte inom professionen.

Hur blir er kommande primärvårdsreform bättre för personer med diabetes? – Tanken är att primärvårdsreformen ska göra vården mer tillgänglig, individanpassad och patientcentrerad, vilket är bra även för personer med diabetes. En ambition är att man ska ha en fast läkarkontakt.

Hur ska samhället arbeta för att motverka ökningen av typ 2-diabetes?

FOTO: EVA EDSJÖ

Vilken aktuell fråga vill du ställa till en makthavare? Hör av dig till oss! redaktionen@ diabetes.se

Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ligger till grund för primärvårdsreformen: www.sou.gov. se/godochnaravard/

– Genom att främja fysisk aktivitet och bra kost och arbeta förebyggande med folkhälsa. Den kunskap som samhället besitter borde komma medborgarna till del mycket tydligare. Det kan finnas anledning att fundera på hur myndigheters olika kunskap kan nå ut till befolkningen bättre. Kanske skulle till exempel Folkhälsoinstitutet ha en mer kampanj- eller opinionsbildande funktion. text Fredrik Hed NYFIKEN PÅ MER? Hela intervjun med Lena

Hallengren, med fler frågor och svar, finns att läsa på www.diabetes.se 9

Forskning REDAKTÖR FREDRIK HED

Här är ett axplock av den nya forskningen. Läs fler artiklar och notiser på www.diabetes.se

Fyra av tio fick fel diagnos En brittisk studie visar att 38 procent av alla vuxna som fått typ 1-diabetes felaktigt hade diagnostiserats med typ 2-diabetes och fått behandling för det. Efter 13 år vårdades fortfarande hälften för typ 2-diabetes. Anledningen är troligen att diabetes som debuterar i ett senare skede, efter 30 års ålder, kan vara svårare att diagnostisera korrekt. Studiens huvudforskare, Angus Jones, vid University of Exeter, menar att om en person som diagnostiseras med typ 2-diabetes behöver insulinbehandling inom tre år är risken stor att det egentligen är typ 1-diabetes. – Detta är en jättespännande studie som jag tror stämmer. Men det är svårt att svara på om det är likadant i Sverige. Definitionen av typ 1diabetes är inte solklar och det finns inte någon riktig konsensus kring det. Enligt WHO är det en klinisk diagnos (absolut insulinbrist) men det anges inte några specifika värden på olika blodprov som C-peptid och antikroppar, säger Peter Fors, överläkare på medicinkliniken och ansvarig för diabetesmottagningen på Alingsås lasarett.

Studien visade också att 47 procent av deltagarna som behövde insulin efter tre år egentligen hade typ 1-diabetes. Forskarna menar att det behövs blodprov för att mäta C-peptid, som kan ange hur stor den egna insulinproduktionen är. – I Sverige har vissa hävdat att man ska ha antikroppar för att få typ 1diagnos och man har till och med givit patienterna som är över 30 år diagnosen Lada. Jag tror dock att man kommer att gå ifrån Lada mer och mer då man också ifrågasätter om antikropparna är nödvändiga för att ställa typ 1-diagnos. – I viss mån handlar det om diagnoskriterier och jag tycker att kriteriet insulinberoende inom tre år är bra för typ 1-diabetes. Då är det heller inte orimligt att man feldiagnostiserar många personer över 30 år som typ 2, säger Peter Fors. KÄLLA: DIABETOLOGIA

Forskarna menar att det behövs blodprov för att mäta C-peptid, som kan ange hur stor den egna insulinproduktionen är.

Fotnot Lada är en form av typ 1-diabetes där insjuknandet är långsammare och ger färre symptom.

HUNGER Måltider som inkluderar färsk avokado, som innehåller hälsosamma fetter och fibrer i stället för raffinerade kolhydrater, kan avsevärt dämpa hungern och öka mättnadskänslan hos över viktiga personer. Forskarna studerade 31 överviktiga vuxna med ett BMI över 29 som fick testa olika frukostalternativ, med och 10

utan avokado, vid tre tillfällen. Vid varje tillfälle mättes deras hunger och mättnadskänsla under sex timmar efter måltiden. Förutom att deltagarna kände sig mätta under en längre tid när de åt avokado sågs också positiva effekter på insulin- och blodglukosnivåer. KÄLLA: NUTRIENTS

4 2019 Allt om Diabetes

BILDER: SHUTTERSTOCK

FÄRSK AVOKADO GER BÄTTRE MÄTTNAD

BILDER: ÖREBRO UNIVERSITET

Kan fibrer bromsa utvecklingen av typ 2-diabetes? KOST Svenska forskare ska studera om en speciell sorts kostfibrer kan dämpa den låggradiga inflammation i kroppen och minskad insulinkänslighet hos cellerna som finns vid typ 2-diabetes. Fibrerna fungerar som mat åt smörsyrabakterier, som är en del av den normala tarmfloran hos människor. Smörsyran i sin tur stärker mag- och tarmbarriären, vilket i sin tur motverkar inflammation i tarmarna. I samarbete med Lantmännen har forskarna undersökt olika kostfibrers förmåga att öka mängden smörsyra i tarmarna. De fibrer som stimulerade produktionen av smörsyra ska användas i studien. Personerna som ska delta i studien är överviktiga, har lätt förhöjda blodsockervärden och befinner sig i riskzonen för typ 2-diabetes. – Under studiens gång ska fibrerna läggas till vid två måltider per dag. På sikt kan detta leda till att personer som befinner sig i ett förstadium till typ 2-diabetes blir friska med hjälp av kosten, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet. KÄLLA: ÖREBRO UNIVERSITET

Rebecca Wall, Tatiana Marques och Johan Jendle forskar om fibrer. Allt om Diabetes 4 2019

Screening hittar barn med risk för diabetes och celiaki NYFÖDDA I Skåne kan nyfödda screenas för typ 1-diabetes och celiaki (glutenintolerans). Fler än beräknat har visat sig ha förhöjd risk att bli sjuka och ett trettiotal barn i Skåne har redan rekryterats till forskningsstudier som syftar till att förhindra sjukdomarna. Studien pågår till 2023 och bland de 1 800 barn som hittills screenats har 2,7 procent en förhöjd risk för typ 1-diabetes och 2,3 procent bär

109

på den högsta ärftliga risken att utveckla celiaki. Majoriteten av dessa barn deltar nu i förebyggande studier. Barn med ärftlig risk för typ 1-diabetes under de första tre levnadsåren behandlas med oralt insulin, så kallad immuntoleransträning. Barn med högst ärftlig risk för celiaki behandlas under de första tre åren med probiotika alternativt glutenfri kost. KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET

Blåbär bra för hjärthälsan RISKMINSKNING Att dagligen äta en kopp

… personer som nyligen fått typ 1-diabetes ingår i studien Diagnode-2 med det svenska diabetesvaccinet, för att utvärdera den egna kvarvarande förmågan att bilda insulin. Deltagarna kommer att följas under 15 månader.

blåbär, 150 gram, minskar riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar med upp till 15 procent. Forskarna bakom studien menar att blåbär och andra bär därför bör ingå i kosten, särskilt hos personer med minst tre av följande riskfaktorer: högt blodtryck, högt blodsocker, överskott av kroppsfett runt midjan, låga nivåer av bra kolesterol (HDL) och höga nivåer av triglycerider (TG). Tidigare studier har visat att personer som regelbundet äter blåbär har en minskad risk för exempelvis typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det kan bero på att blåbär innehåller höga halter av antocyaniner, ämnen som tros kunna minska inflammation vid hjärt-kärlsjukdom.

KÄLLA: DIAMYD MEDICAL

KÄLLA: THE AMERICAN JOURNAL OF CLINICAL NUTRITION

EN GOD EN ENGOD GOD MUNHÄLSA MUNHÄLSA -MUNHÄLSA extra viktigt för

-dig -extra extra viktigt viktigt för för med diabetes dig digmed meddiabetes diabetes Studier har visat att det finns en tydlig ömsesidig koppling mellan diabetes och tandköttssjukdomar, Studier Studier harhar visat visat attatt detdet finns finns enen tydlig tydlig ömsesidig ömsesidig i synnerhet den mest allvarliga formen, parodontit koppling koppling mellan mellan diabetes diabetes och och tandköttssjukdomar, tandköttssjukdomar, i (tandlossning). synnerhet i synnerhet den den mest mest allvarliga allvarliga formen, formen, parodontit parodontit (tandlossning). (tandlossning).

Vad är tandköttssjukdom? Tandköttssjukdomar uppstår när plackbakterier Vad Vad är är tandköttssjukdom? tandköttssjukdom? 1, 2

ansamlas runt tandköttet och tänderna och irriterar tandköttet, vilket Tandköttssjukdomar Tandköttssjukdomaruppstår närnärplackbakterier ansamlas ansamlas leder till inflammation, uppstår blödningar vidplackbakterier tandborstning, svullnad 1, 2 1, 2 runt runt tandköttet tandköttet ochoch tänderna tänderna ochoch irriterar irriterar tandköttet, tandköttet, vilket vilket och ömhet, samt till dålig andedräkt (halitosis). Både diabetes leder leder till till inflammation, inflammation, blödningar blödningar vidvid tandborstning, tandborstning, svullnad svullnad 3 och tandköttssjukdom har inflammatoriska orsaker . Den ochoch ömhet, ömhet, samt samt till till dålig dålig andedräkt andedräkt (halitosis). (halitosis). Både Både diabetes diabetes systemiska inflammation som uppstår vid parodontit3 bidrar till . 3Den . Den ochochtandköttssjukdom tandköttssjukdomharharinflammatoriska inflammatoriskaorsaker orsaker inflammationer hos personer med diabetes. systemiska systemiska inflammation inflammation som som uppstår uppstår vidvid parodontit parodontit bidrar bidrar till till inflammationer inflammationer hoshos personer personer med med diabetes. diabetes.

Hur kan tandköttssjukdomar leda till bristande glykemisk kontroll? Hur Hur kankan tandköttssjukdomar tandköttssjukdomar leda leda tilltill bristande bristande glykemisk glykemisk kontroll? kontroll? Om tandköttsvävnaden försvagas kan plackbakterier sprida sig till resten av kroppen via blodet. Förekomsten av bakteriersprida i kroppen triggar Om Om tandköttsvävnaden tandköttsvävnaden försvagas försvagas kankan plackbakterier plackbakterier sprida sig sig till till immunförsvaret på via såblodet. sätt att insulinresistensen förstärks. Därmed resten resten av kroppen av kroppen via blodet. Förekomsten Förekomsten av bakterier av bakterier i kroppen i kroppen triggar triggar blir blodsockernivån kontrollera och förstärks. de förstärks. diabetesrelaterade immunförsvaret immunförsvaret på på så svårare så sättsätt attatt att insulinresistensen insulinresistensen Därmed Därmed 4, 5 komplikationerna kan förvärras . kontrollera blir blir blodsockernivån blodsockernivån svårare svårare att att kontrollera ochoch de de diabetesrelaterade diabetesrelaterade 4, 5 4, 5 komplikationerna komplikationerna kankan förvärras förvärras . .

GUM® - Noga utvalda produkter för god munhälsa, GUM® GUM® - Noga - Noga utvalda utvalda produkter produkter förför god god munhälsa, munhälsa, även för diabetiker! även även förför diabetiker! diabetiker!

LIVING HEALTHIER LIVING LIVING HEALTHIER HEALTHIER WITH DIABETES WITH WITH DIABETES DIABETES

1 Salvi, G., Carollo-Bittel, B., Lang, N. Effects of diabetes mellitus on periodontal and peri-implant conditions: update on associations and risks. J Clin Periodontol 2008; 35 (tillägg 8): 398–409. 2 Malik, G., Leh, G., 1 Salvi, 1 Salvi, G.,T. Carollo-Bittel, G., Carollo-Bittel, B., B., Lang, N. Effects N. with Effects of diabetes of diabetes mellitus mellitus on on periodontal and peri-implant and peri-implant conditions: associations on associations andT.risks. and J risks. Clinmellitus JPeriodontol Clin Periodontol 2008; 35 (tillägg 35 (tillägg 8): 398–409. 8): 398–409. 2 Malik, 2 2006; Malik, G., Leh, G., G., Leh, G., Manjit, Association of Lang, periodontitis diabetes mellitus: a periodontal review. J Med Coll Chandigar 2011;conditions: 1 (1): update 10–4.update 3 on Mealey, B., Oates, Diabetes and 2008; periodontal diseases. J Periodontol 77:1289–303. Manjit, Manjit, T. Association T.S.,Association of periodontitis of periodontitis withR.diabetes with diabetes mellitus: mellitus: a review. a review. J MedJ on Coll Med Chandigar Coll Chandigar 12011; (1): 10–4. 1control, (1): 10–4. 3 Mealey, 3 Mealey, B.,Pihlstrom, Oates, B., Oates, T. Diabetes Diabetes mellitus mellitus and periodontal and periodontal diseases. diseases. Jdiseases. Periodontol J Periodontol 2006; 2006; 77:1289–303. 77:1289–303. 4 Cheung, Hsu, W., King, G., Genco, Periodontal disease—its impact diabetes and2011; glycemic 2010. 5 B., T. Michalowicz, B., Johnson, N. Periodontal Lancet 2005; 366: 1809–20. 4 Cheung, 4 Cheung, S., Hsu, S.,W., Hsu, King, W., King, G., Genco, G., Genco, R. Periodontal R. Periodontal disease—its disease—its impact impact on diabetes on diabetes and glycemic and glycemic control, control, 2010. 2010. 5 Pihlstrom, 5 Pihlstrom, B., Michalowicz, B., Michalowicz, B., Johnson, B., Johnson, N. Periodontal N. Periodontal diseases. diseases. Lancet Lancet 2005;2005; 366: 1809–20. 366: 1809–20.

GUM Sverige GUM GUM Sverige Sverige

gumsverige gumsverige gumsverige

SunstarGUM.se SunstarGUM.se SunstarGUM.se

ret var 1986 och jag var fyra år gammal. Jag och flera andra barn som också hade typ 1-diabetes satt på en trappa till ett hus som tillhörde Joslin Diabetes Camp utanför Boston i USA. Lägerledaren, den kände diabetesprofilen Paul Madden, höll ett tal till alla familjer och föräldrar som skulle lämna sina barn på lägret. Han berättade om all spännande och lovande forskning som var på gång. Man skulle förstå sjukdomsförloppet bättre och hur man skulle kunna förebygga och förhindra diabetes. Men framför allt berättade han att ett botemedel sannolikt inte var långt borta. Tyvärr har vi ännu inte hittat något botemedel. När jag i dag tänker på hur vetenskapen och tekniken kommer att utvecklas under de närmaste 5-10 åren så känner jag mig ändå hoppfull. Jag ser fyra olika vägar för att uppnå framtidens diabetesbehandling: 1. NYA INSULINER där effekten sätter in snabbare

Gästkrönikan

DOG NE ASLÄHNUM röf tgitkiv artxe setebaid dem gid gidisesmö gildyt ne snnfi ted tta tasiv rah reidutS ,ramodkujssttökdnat hco setebaid nallem gnilppok titnodorap ,nemrof agilravlla tsem ned tehrennys i .)gninssoldnat(

?modkujssttökdnat rä daV salmasna reiret kabkcalp rän råtsppu ramodkujssttökdnaT tekliv ,tettökdnat raretirri hco 2 ,1anrednät hco tettökdnat tnur danlluvs ,gnintsrobdnat div ragnindölb ,noitammaflni llit redel setebaid edåB .)sisotilah( t kärdedna gilåd llit tmas ,tehmö hco neD .3rekasro aksirotammaflni rah modkujssttökdnat hco llit rardib titnodorap div råtsppu mos noitammaflni aksimetsys .setebaid dem renosrep soh renoitammaflni

JOHN SJÖLUND

Framtiden är automatisk dosering

simekylg ednatsirb llit adel ramodkujssttökdnat nak ruH än i dag. I USA finns till exempel Afrezza,kett ?llortnok insulin som inhaleras och som verkar inom 12 minuter. llit gis adirps reiret kabkcalp nak sagavsröf nedanvävsttökdnat mO

raggirt neppork i reiret kab va netsmokeröF .tedolb aiv neppork va netser demräD . skrätsröf nesnetsisernilusni tta ttäs ås åp teravsröfnummi 2. SÄKRARE METODER för att dosera insulin. När sömn, puberteten och allergier. Jag är övertyJOHN SJÖLUND edaretalersetebaid ed hco arellortnok tta eraråvs nåvinrekcosdolb rilb John Sjölund skapade man injicerar insulin med penna eller via gad om att både innovationer som fokuserar 5 ,4 . sarräv röf nak anrenoitakilpmok Timesulin, ett lock med pump så absorberas en god del av insulinet på att förstå och hantera dessa faktorer och att timerfunktion för insulinav muskler och fettceller innan det når levern. insulinmängden regleras genom automatisk pennor, för att hålla koll på I framtiden tror jag att vi kommer att få se dosering kommer att spela en stor roll för att när den senaste dosen togs. John har själv typ 1-diabetes insulin som verkar under 7-14 dagar, med bättre kontroll av blodsockret. ,aslähnum dog röf retkudorp adlavtuoch ag oN i -dag®M G arbetar förU Bigfoot bättre integrering till automatiska blodsockerBiomedical, som köpte 4. BÄTTRE OCH mer personligt anpassade !rekitebaid röf nevä mätare (CGM) och olika hjälpmedel som Timesulin 2017. Han bor i algoritmer. Genom personliga algoritmer och förbättrar absorptionen av insulin i kroppen. Silicon Valley i USA med sin genom att ha bättre tillgång till tekniska hjälpfru Susan och två tvillingpojkar, Kofi and Rinn. 3. BÄTTRE HANTERING av faktorer som påverkar medel kommer vi automatiskt att vara mer

blodsockret. Enligt Adam Brown, som arbetar för the Diatribe Foundation, finns det 42 olika faktorer som påverkar blodsockret, till exempel alkohol, andra läkemedel, för lite

medvetna om hur mycket och vilken typ av mat vi bör äta och hur vi hanterar till exempel stress och fysisk aktivitet. Framtidens tekniska hjälpmedel kommer att ha en ännu mer personligt fokuserad teknologi för att underlätta och göra livet enklare för varje människa som har diabetes. REIHTLAEH GNIVIL Jag hoppas fortfarande på ett botemedel för SETEBAID HTIW diabetes men jag tror inte att vi är där än. Tänk den dag man kan ta en injektion - eller med ett enkelt snitt kan plantera in en kapsel under huden som har de celler som behövs. Det vore ,.G ,heL ,.G ,kilaM 2 .904–893 :)8 ggällit( 53 ;8002 lotnodoireP nilC J .sksir dna snoitafantastiskt! icossa no etadpu :snoitidnoc tnalpmi-irep dna latnodoirep no sutillem setebaid fo stceffE .N ,gnaL ,.B ,lettiB-olloraC ,.G ,ivlaS 1 .303–9821:77 ;6002 lotnodoireP J .sesaesid latnodoirep dna sutillem setebaiD .T ,setaO ,.B ,yelaeM 3 .4–01 :)1( 1 ;1102 ragidnahC lloC deM J .weiver a :sutillem setebaid htiw sititnodoirep fo noitaicossA .T ,tijnaM .02–9081 :663 ;5002 tecnaL .sesaesid latnodoireP .N ,nosnhoJ ,.B ,zciwolahciM ,.B ,mortslhiP 5 .0102 ,lortnoc cimecylg dna setebaid no tcapmi sti—esaesid latnodoireP .R ,ocneG ,.G ,gniK ,.W ,usH ,.S ,gnuehC 4

Allt om Diabetes 4 2019

e s . M U G r a ts n u S

egirevsmug

egirevS MUG

Personligt Den gemensamma lagtröjan hjälper till att skapa uppmärksamhet. Tommy Wallinder är glad och tacksam över allt stöd som gruppen får.

Hjälp på två hjul När Tommy Wallinder kämpade sig runt Vätternrundan funderade han på hur kunskapen om diabetes skulle kunna öka i samhället. När han rullade i mål hade han bestämt sig för att starta Team Diabetes Riders. Och att skänka pengar till forskning. text Fredrik Hed foto Åke Karlsson

Personligt När Tommy Wallinders son som nioåring fick diabetes förfärades Tommy av den låga kunskapen om sjukdomen i samhället.

Men jag hittade inget alls om diabetes, säger Tommy Wallinder. Om de kan så kan jag också, tänkte Tommy under tiden han kämpade sig runt Vättern. Kort därefter startade han och kompisen Lars-Ove Björlin Team Diabetes Riders, TDR, som en grupp på Facebook. Syftet var att samla likasinnade, träningsintresserade människor med någon egen koppling till diabetes, som ville hjälpa till att uppmärksamma diabetes och sprida kunskap och information om sjukdomarna. – Tanken var att försöka få ihop en grupp människor som var intresserade av att cykla och springa olika motions- och tävlingslopp, till exempel Vätternrundan. Vid sidan av att sprida information och kunskap samlar vi även in pengar som vi skänker till bland annat Diabetesfonden. HAN INSÅG SNABBT att det är viktigt att synas. TDR

et måste gå att göra något för att öka kunskapen om diabetes i samhället, tänkte Tommy Wallinder när han gick runt i startområdet innan han skulle ge sig ut på Vätternrundan 2015. Tommys son Lucas hade fått typ 1-diabetes några år tidigare, nio år gammal, och Tommy märkte snabbt hur dålig kunskapen ibland var hos människor som inte kom i kontakt med sjukdomen. Som diabetespappa insåg han snabbt att det är en jobbig sjukdom för dem som får den och deras anhöriga. – Många vet inte vad de ska göra om det händer något. Även släkt och vänner, till och med människor inom sjukvården, har inte riktigt koll, säger Tommy Wallinder. Han ville hjälpa till att uppmärksamma diabetes. Men hur? – När jag gick runt där i startområdet före loppet fick jag syn på Ride of Hope-tältet, som cyklar för och samlar in pengar till cancerforskning. 16

TOMMY WALLINDER Bor: I Motala. Familj: Fru och tre barn. Gör/yrke: Fastighetsvärd. Antal Vätternrundor: 12

behövde en egen tröja och med hjälp av gemensamma krafter designades tröjan i vitt och ljusblått med svarta detaljer. Uppmärksamheten i loppen blir klart mycket bättre när en klunga om 10–15 personer svischar förbi i likadana tröjor, jämfört med om alla har olika tröjor på sig, berättar Tommy. Gruppen växte så sakta och Halvvättern 2016 blev den första gemensamma aktiviteten. – Då var vi sex stycken som cyklade tillsammans. Min första tanke var att det blev en flopp, eftersom det var så få som ställde upp och cyklade. Men vi fick många positiva kommentarer både under och efter loppet, så vi bestämde oss för att fortsätta. Och det tickade på. Året därpå, 2017, var det elva som startade och 2018 var det 30 personer som cyklade. Under 2019 har TDR försökt köra lite mer organiserat. Bland annat var man flera som cyklade Hjälmaren runt den 11 maj och som sprang Göteborgsvarvet den 18 maj. – Från början var TDR mest tänkt som en cykelgrupp, men eftersom många cyklister även springer kände vi att vi inte ville låsa fast oss i cykelfacket, alla är välkomna. Årets stora lopp gick av stapeln den 9 juni, Halvvättern 150 km, med start och mål i Motala, som också är Tommys egen hemstad. Halvvättern är ett utmanande cykellopp i vacker och varierande natur och i somras var det inte mindre än 30 personer som drog på sig TDR-tröjan, berättar Tommy. 4 2019 Allt om Diabetes

Tommys tre tips för att skapa uppmärk samhet kring diabetes 1 Skapa en Facebook-grupp som engagerar folk. 2 Kom ut och syns och uppmärksamma diabetes genom till exempel cykling och löpning på olika event och lopp. 3 Lägg ut information på olika sidor, typ Facebook och Instagram, och publicera nyheter hela tiden.

Tommy Wallinder med sonen Lucas en stund före start. Resten av TDR-gänget samlar ihop sig inför starten i Halvvättern 2019.

Tommy tycker BRA JUST NU

Vi har fått många nya ak tiva medlemmar i gruppen och föreningen är startad.

DÅLIGT JUST NU

Att cykelsäsongen börjar lida mot sitt slut.

– Det var jätteroligt. Loppet går längs Vätterns dramatiska kustlinje vid Omberg och längs Östgötaslätten. Det blir både en fin naturupplevelse och en social cykelutmaning. Vi delade in oss i olika grupper beroende på hur länge vi har cyklat och hur snabbt vi ville cykla, berättar Tommy.

”I dag har vi runt 600 medlemmar spridda över hela landet.”

TILLSAMMANS MED JEANETTE Gregori i Örebro sköter han Facebook-gruppen Team Diabetes Riders. Under 2019 har de även startat en ideell förening med syfte att synliggöra och öka kunskapen om diabetes, samt att samla in pengar till diabetesforskningen. – Genom att driva det som förening får vi större möjligheter att engagera fler och jobba strukturerat nu när gruppen växer. Det ger också en ökad trovärdighet. Folk vet att vi är seriösa och långsiktiga. Det är väldigt viktigt för oss att vår verksamhet är transparent, eftersom vi i föreningen jobbar med både insamling av pengar till forskningen och att synliggöra diabetes. Framöver hoppas vi kunna knyta till oss fler långsiktiga sponsorer som vill vara med och driva utvecklingen framåt, säger Tommy Wallinder. Och insamlingen av medel till diabetesforskning går bra. 2017 lyckades de få Varbergs

sommargiro att skänka 10 kr per startande, vilket gav 6 000–7 000 kronor. 2018 samlade de in runt 20 000 kr, varav hälften vid Vätternrundan och Halvvättern. För 2019 räknar de med att ligga på ungefär samma nivå som 2018. – Människor swishar pengar till oss som vi sen fördelar enligt den policy för insamling som föreningen har, bland annat till Diabetesfonden. Så långt det går försöker de alltid samarbeta med den lokala diabetesföreningen, som bistår med tält och informationsmaterial samt att svara på frågor och locka nya medlemmar. – I dag har vi runt 600 medlemmar spridda över hela landet. Inför olika lopp stämmer vi av i Facebook-gruppen vilka som ska cykla eller springa just det loppet. Eftersom alla har vår unika tröja blir det alltid uppmärksamhet kring oss och det vi gör, säger Tommy Wallinder. 4 2019 Allt om Diabetes

Kompatibel ll ld ampu med förf yl

10156858-SE-sv/V01

Enjoy simplicity.

mylife™ YpsoPump® – det intuitiva insulinpumpsystemet. Team Diabetes Riders direkt efter starten i Motala. Trots träningsvärk och ömma sittmuskler är det värt varenda kilometer på landsvägarna, tycker Tommy Wallinder. Slitet innebär ett stort bidrag till diabetesforskningen.

Alla deltagarna som cyklar och springer, och alla andra medlemmar i gruppen, har någon koppling till diabetes. De flesta har själva dia betes och söker en gemenskap för att träna och hålla i gång. En del är föräldrar till barn med diabetes, som Tommy, eller har andra anhöriga eller en kompis med diabetes. – Vi ställer egentligen inga krav på medlem marna i gruppen, mer än att de ska sympatisera med det vi gör: cyklar och springer till förmån för diabetesforskning, samt uppmärksammar och informerar om diabetes. MEDLEMMARNA I GRUPPEN är spridda över hela Sverige och träffas oftast bara i samband med olika lopp. Men några bor i närheten av varandra och har via gruppen fått nya träningskompisar att springa eller cykla tillsammans med. I somras cyklade de även Varbergs sommar giro samt Cykelvasan, 90 km i Vasaloppets spår. – Fast det viktiga med gruppen är inte loppen och hur långa de är. Det viktigaste är att skapa en positiv träningsgemenskap utefter allas olika förutsättningar, och att samla in pengar till dia betesforskning. Därför passar gruppen för alla, avslutar Tommy Wallinder. Allt om Diabetes 4 2019

Mer information på www.mylife-diabetescare.se/YpsoPump

Ypsomed AB // Adolfsbergsvägen 31 // 168 67 Bromma

YPU_ADV_84x113mm_HCP_V1.5_SE-sv.indd 1

06.11.18 09:11

Hjälp oss hitta botemedlet mot diabetes. Helst en gång i månaden. Bli månadsgivare på diabetes.se/manadsgivare

PG 90 09 01-0

I fokus: skolan

Icke godkĂ¤nt! 20

4 2019 Allt om Diabetes

Kunskapsbristen i skolan är ofta stor och ibland tvingas barnens föräldrar själva utbilda personalen. Trots att det är vårdens uppgift, enligt experter som Allt om Diabetes har pratat med. Med en egenvårdsplan som skolan följer blir det tryggare för alla. text Fredrik Hed illustration Rebecca Elfast Allt om Diabetes 4 2019

tt barns skoldag med diabetes består av många utmaningar: bra skolmat och mellanmål, att orka koncentrera sig under skoldagen oavsett om det är en vanlig dag, nationellt prov eller en idrottsdag, och även socialt. I vilken utsträckning barnet vill visa och berätta för klasskamraterna om sin sjukdom är väldigt individuellt. Till grund för en lyckad och trygg skolgång ligger egenvårdsplanen, som alla barn med diabetes ska ha. Den utformas av diabetesteamet runt barnet, i samarbete med föräldrarna. Enligt skollagen är egenvård en sjukvårdsåtgärd som kan utföras av ett barn eller en elev själv, eller exempelvis en förälder, en personlig assistent eller personal i förskolan eller skolan. I en skrift från Skolverket, Mer om egenvård i förskolan och skolan, står att förskolan eller skolan enligt praxis bör ha rutiner för barnets tillsyn och egenvård. Förskolechefen respektive rektorn ansvarar för att rutinerna är väl förankrade hos den personal som ska utföra åtgärderna. Tyvärr vet många föräldrar till barn med diabetes att det inte fungerar så som det är tänkt (läs nästa artikel på sid 24). – Lärare och annan skolpersonal har generellt en ganska låg kunskap om diabetes. Det är naturligt eftersom diabetesbehandlingen är komplicerad och att det inte ingår utbildning

om sjukdomar på lärarutbildningen idag, säger Stefan Särnblad, barnläkare på barnkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. STEFAN SÄRNBLADS UPPFATTNING är att det är vården som ska utbilda skolan om diabetes, tillsammans med föräldrarna eller barnet självt. – Ansvaret ligger på diabetesteamet, de har expertkompetensen och ska kontakta rektor för att utbilda skolan och förbereda barnets diabetesbehandling i skolan. Rosita Ilvered är diabeteskonsulent i Jönköping och arbetar på det viset. – Jag arbetar 60 procent på medicinkliniken och 40 procent mot skolorna i Region Jönköping. Så fort ett barn har fått diagnosen typ 1-diabetes försöker jag snabbt få till ett besök på skolan så att personalen är redo när barnet kommer, säger Rosita Ilvered. Hon menar att det finns en trygghet för alla inblandade att det finns vuxna på skolan som vet hur sjukdomen fungerar, hur man räknar kolhydrater och doserar insulin. – Jag förklarar målvärden och vad de kan göra om blodsockret är högt eller lågt. Men jag lägger också mycket tid på att ta bort fördomar, framför allt kring kost, ”Det där får väl inte du äta?” och liknande påståenden. Med rätt utbildning och information till perso-

FAKTA

Mallar för egenvårds planer finns att ladda ner på www.diabetes.se och på endodiab.barnlakar foreningen.se → Vårdprogram.

4 2019 Allt om Diabetes

I fokus: skolan nalen på förskolan och skolan, från både vården och föräldrarna, blir skolgången tryggare. Sedan 2008 finns också föreskrifter från Socialstyrelsen kring egenvård, som har bidragit till en positiv utveckling, enligt Stefan Särnblad. – Vi har tillsammans med Diabetesförbundet gjort två nationella enkätundersökningar bland föräldrar med barn som har diabetes, 2008 och 2015. 2008 var det 55 procent av föräldrarna som var nöjda med stödet i skolan, 2015 hade siffran ökat till 65 procent. Min uppfattning är också att det i de flesta fall fungerar bra för barn med diabetes i skolan. DET ÄR ALLTSÅ diabetesteamet runt barnet, i samarbete med föräldrarna, som tar fram en egenvårdsplan och sedan kontaktar skolans rektor, som i samråd med föräldrarna beslutar hur stödet ska se ut. – Stödet är både ålders- och individberoende. I förskolan och lågstadiet behövs hjälp med i princip allt medan det på högstadiet krävs betydligt mindre resurser. Många tonåringar är nöjda och vill inte ha så mycket hjälp. I en utvärdering av hur hälso- och sjukvården arbetar med egenvårdsinsatser framkom det brister i detta arbete. Bland annat att föräldrarna

ofta blir huvudansvariga informationsbärare om egenvården i samband med diabetes hos barn. – Det behöver inte vara fel att föräldrarna ibland agerar mellanhand. Men sjukvården ska arbeta mer direkt mot skolan, säger Anders Kring, jurist vid enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik vid Socialstyrelsen. I OCH MED den stora utvecklingen av tekniska

hjälpmedel har behovet förändrats de senaste 5–10 åren. Tekniken har underlättat, men också gjort behandlingen mer komplex. Stefan Särnblad bedömer att ungdomarna någonstans i högstadiet kan klara sin diabetesbehandling på egen hand. – Men även om man är självständig behöver man alltid vuxna omkring sig för hjälp och stöd i vissa situationer. Äldre studier som är gjorda på barn födda på 1970-talet visar att barn med typ 1-diabetes har lite lägre betyg i årskurs 9 jämfört med barn som inte har sjukdomen. – Det är minimala skillnader. Sedan studien gjordes har behandlingen blivit bättre, HbA1c har sjunkit och tekniska hjälpmedel har tillkommit, så vi tror att påverkan är mindre idag. Det har inte gjorts några nya studier inom just det området, säger Stefan Särnblad.

”Lärare och annan skol personal har generellt en ganska låg kunskap om diabetes.” Stefan Särnblad

I fokus: skolan

”Det behövs ingen resurs eftersom man inte dör av diabetes” Många föräldrar är missnöjda med stödet i skolan. Eller snarare bristen på stöd. I en enkät som Allt om Diabetes gjort bland föräldrar till barn med diabetes framkommer att flera skolor inte vet vad sjukdomen innebär. text Fredrik Hed illustration Rebecca Elfast

M 13 %

9,1 % 29,1 %

48,8 %

OM DEN ORDINARIE RESURSEN ÄR SJUK ELLER BORTA, HUR LÖSER SKOLAN DET MED ERSÄTTARE?

Skolan löser med vikarie eller på annat sätt Vi får lösa det själva genom att ta ledigt Vi har ingen resurs Andra lösningar

ånga föräldrar till barn med typ 1diabetes vittnar i olika forum om hur jobbigt det är att lämna barnen i förskola och skola, med känslan att personalen inte riktigt har koll på barnets diabetes. Oron ligger och gnager konstant och kan möjligen lindras av ständiga kontroller av barnets blodglukos i en app i telefonen. I en enkät som Allt om Diabetes gjorde 2018 svarade 366 föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Runt 20 procent av dem hade nekats en extra resurs i skolan för att hjälpa barnet med sjukdomen. Flera av dem berättade att skolan tyckte att barnet kunde klara sjukdomen själv: ”Ledningen tyckte att hon skulle klara sin diabetes själv. Inget annat barn med diabetes har någon resurs.” ”Det ansågs att sonen var tillräckligt gammal (8 år) och kunde klara sig själv. Det visade ju hans hbA1c ...” ”Ledningen menade att det var vårt ansvar att sköta hennes diabetes.” ”Det ska inte behövas då diabetes inte är en farlig sjukdom, ingen dör av det.” ”Vi nekades resurs eftersom skolan aldrig godkänner resurs till diabetesbarn.” En del rektorer var tydliga med att det handlade om pengar, att resurserna inte räckte till: ”Det finns andra barn på skolan med andra resursbehov som också måste bli tillgodo sedda.”

”Kommunen såg inte behovet.” ”Det anställdes en resurs till gruppen på halvtid som togs bort efter sex månader och inte ersattes.” ”Det har vi inte råd med, svarade skolan.” ”De var tvungna att säga upp en annan perso nal om vi skulle få en egen resurs.” ”Det fanns inte pengar i förskolan, och i skolan tycker de inte det behövdes.” Andra föräldrar har aldrig fått information om att det kan gå att få hjälp i skolan: ”Vi vet inget om någon resurs i skolan. Ingen har sagt något till oss om detta.” SKOLORNA VÄLJER OCKSÅ att lösa en eventuell

resurs på olika sätt. En del använder fritidspersonal, en del tar in extra personal, medan många löser det med redan befintliga pedagogiska resurser, där lärarna i många fall tvingas ta ett extra ansvar utöver att vara lärare: ”Vi fick inte en person som resurs, utan alla som arbetade med barnet på förskolan och sedan skolan/fritids lärde sig. Alltid två per soner på gruppen, men inte samma person under hela dagen. Viktigt med överlämning, men funkar bra.” ”Ordinarie personal ska hjälpa till.” ”Vi fick direkt svaret: Vi kommer inte att er bjuda resurs, vi har inte det här. Oklart varför.” ”Vår skola löste det genom att ge all personal i arbetslaget utbildning, vilket vi tyckte och fortfarande tycker är bättre än att allt ansvar ska ligga på en person.” ”Skolan ansåg att det räckte att klassföreståndaren lärt sig.” ”Vi var på ett föräldrakooperativ och kommunen ansåg att vi hade till räckligt med personal/barn så vi skulle lösa det med redan befintlig personal.” ”Hade resurs ett år (åk 2), som togs bort. Motiveringen var att rektorn aldrig tidigare varit med om att en diabetiker haft egen resurs och att läraren och klassresursen borde klara det. Från år till år vet vi aldrig hur bemanningen eller kunskapen kommer att se ut nästa läsår.” Självklart finns det föräldrar som är nöjda också och tycker att skolan har gjort ett bra jobb. Trots att föräldrarna själva fått göra stora insatser själva.

”Vi nekades resurs efter som skolan aldrig godkänner resurs till diabetesbarn.” 4 2019 Allt om Diabetes

THERESE HÅKANSSON Namn: Therese Håkansson Bor: I Mariefred Mamma till: William, 14 år, typ 1diabetes Önskar: Att någon vuxen frågar hur han mår, om han tagit insulin och förstår vad blodsockervärdena betyder. Att skolledningen är förberedd och har färdiga rutiner och riktlinjer.

”Det fungerar inte i praktiken” Trots en egenvårdsplan som beskriver vad som behövs, och skolledningens löften, har stödet uteblivit. I stället har kompisarna stöttat William Håkansson. När William Håkansson på hösten för fyra år sedan fick typ 1-diabetes var hans pappa med i skolan i början. – För att hålla koll på honom, men också för att få i gång ett samarbete med lärarna på Mariefreds skola, säger Williams mamma Therese Håkansson. Familjen förvånades över att diabetes verkade helt nytt för skolan. – Jag tänkte att vi kan väl inte vara de första med diabetes, och att de skulle vara lite mer förberedda än

vad de var. Det föll på Williams klasslärare att sköta allt, förutom att vara lärare åt 25 elever. WILLIAM, I DAG 14 ÅR, fick med sig en egenvårdsplan från sjukhuset. Familjen hade möten med rektor, klassföreståndare och skolsköterska och alla bedyrade att de ville göra sitt bästa. Men allt skulle klaras av befintlig personal. – Det enda vi har ställt krav på är att saker och ting ska fungera. Det hade känts tryggare med en resurs, någon som hjälper till att räkna kolhydrater vid lunchen, har lite koll på idrottslektioner och påminner att kontrollera blodsockret. Egenvårdsplanen har uppdaterats inför varje termin. Alla är tillmötes-

gående vid mötena, men sedan fungerar det inte i praktiken. – Då har jag jagat rektorn, både i telefon och genom att åka dit, framför allt de första åren. Therese Håkansson berättar att William är en självständig kille som klarar mycket själv. Vilket betyder att han i praktiken tvingades klara diabetesen själv. – Han är så cool och duktig och det är kanske därför som skolan inte har gjort så mycket. Kompisarna ställer upp och hjälper till på alla möjliga sätt. Så William känner sig trygg – men det gör inte jag. Jag har alltid telefonen på mig och är beredd att rycka ut. text Fredrik Hed foto Per Sandberg 25

I fokus: skolan ”Det skulle bli för sårbart med en resurs. I stället utbildade vi själva fyra ordinarie pedagoger.” ”Vi har ingen ’speciell’ resurs utan båda lärarna samt fritidspedagog kan hjälpa honom med det mesta. Han får dock en egen fritidspedagog som hjälper honom vid lunch.” ”Vi ville inte ha en enskild resurs. Vi lärde upp större delen av personalen så att alla kunde stödja vår son. Skolan köpte in en mobil som vi kopplade Dexcom och behjälpliga appar till och la in viktiga nummer. Den som har mobilen har också huvudansvaret.” Alla kommentarer ovan är från enkäten som Allt om Diabetes gjorde 2018 bland föräldrar till barn med diabetes i förskolan och grundskolan. I enkäten framkom det att nästan 60 procent av alla barn med diabetes i förskolan och skolan får en resursperson inom tre månader. Hälften av barnen får tillgång till resursen 21 timmar eller mer per vecka. Om ordinarie resurs är borta får 50 procent en vikarie. I 13 procent av fallen får föräldrarna lösa det själva genom att ta semester eller på annat sätt. I enkäten framkom det också att runt 30 procent av föräldrarna svarade att de kände att de inte behövde någon extra resurs för att hjälpa barnet i skolan. – Hon skulle börja åttan. Kändes inte realistiskt att ens ta upp frågan, svarade en förälder i enkäten.

Hallå där,

Cajsa Lindberg … ordförande i Diabetesförbundet.

Varför ska föräldrar till barn med diabetes kunna vabba för att till exempel utbilda personal i förskola och skola, eller om utbildad personal inte är på plats? – För att barn med diabetes ska få en trygg och likvärdig skolgång för att lära sig det de behöver och utvecklas socialt, precis som sina kamrater. Men det är också viktigt för föräldrarna att veta att barnen är i trygga händer och slippa ta semester eller tjänstledigt.

Och då kontrar Försäkringskassan med att säga att barnen inte är hemma på grund av sjukdom? 26

”Vi lärde upp större delen av personalen så att alla kunde stödja vår son.” Debatt om vab i riksdagen

15 % 37 %

11 % 7 % 30 %

HUR MYCKET TID FICK NI?

0 tim per vecka – vi nekades resurs eller behöver ingen resurs 1–10 tim 11–20 tim 21–30 tim 31–40 tim

Den 10 maj debatterade Lina Nordquist (L) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i riks dagen. Lina Nordquist undrade om Annika Strandhäll kan tänka sig att arbeta för att ge föräldrar rätt till tillfällig föräldrapenning för att lära skolpersonal livsavgörande kunskap, till exempel om diabetes. Hon undrade också när familjerna kan räkna med ett nytt regelverk. Annika Strandhäll hänvisade i sitt svar till utred ningen om föräldraförsäkringen, som skulle ha tittat på den tillfälliga föräldrapenningen (vab), som skulle kunna lösa diabetesföräldrars situation. – Men utredningen hann inte med att titta på den tillfälliga föräldrapenningen, därför måste vi söka en ny lösning på den här problematiken. Jag är beredd att titta vidare på frågan och att hitta andra lösningar för att lösa denna viktiga fråga för familjer med barn som har kroniska sjukdomar, svarade Annika Strandhäll. Hela diskussionen finns på Youtube: https://youtu.be/ONxIDepIODk

– Det stämmer, men det finns inget alternativ. Barnen har diabetes och föräldrarna måste ibland ta ledigt för att vara med i skolan. Då måste man i praktiken arbeta utifrån att de inte är ”sjuka” för att hitta en lösning på det här problemet.

Ni har bedrivit en kampanj om detta. Hur har det gått?

– Vi har arbetat med frågan i flera år. Den senaste stora aktiviteten är den vykortskampanj som vi överlämnade till Annika Strandhäll vid skolstarten 2017 som vi tyvärr inte fick någon direkt respons på. Förra året träffade vi henne i Almedalen, där Ung Diabetes frågade ut henne, och hon svarade att de kikar på detta och att det är på gång. Vi väntar fortfarande.

Vad är dina bästa tips till föräldrar som har barn med diabetes i grundskolan? – Ta reda på vad som är bäst för ditt barn. Om det är en resurs är det dessvärre så att man måste kämpa för det. Stå på dig, ge inte upp och ta hjälp av oss i Svenska Diabetesförbundet, både lokalt och nationellt. – Ta också hjälp av diabetesteamet runt barnet, sköterskor och läkare, ni alla vet vad som är bäst för ditt barn. Involvera barnets vänner och deras familjer så att ni kan lämna bort barnet en eftermiddag eller kväll och så att barnet får en så normal skolgång som möjligt. När barnet blir lite äldre och kan ta mer eget ansvar, försök att våga ge barnet mer ansvar att ta sprutor och fatta fler beslut. text Fredrik Hed 4 2019 Allt om Diabetes

”Vi är nöjda med skolan” Vanessas skola sökte efter en resurs med egen erfarenhet av diabetes. Dessutom har skolan både en plan B och en plan C som backup. Det gör att Anette Wickström känner sig trygg när Vanessa är i skolan. Redan dagen efter att Anette Wickströms dotter Vanessa hade fått sin diagnos i oktober 2018 ringde Anette till rektorn på skolan för att berätta. Men trots den goda framförhållningen tog det skolan i Arvika fem veckor att hitta en resursperson till Vanessa. – Då kunde hennes pappa vara assistent under den tiden; han tog tjänstledigt från sitt ordinarie jobb och blev anställd av skolan. Assistenten som senare anställdes kunde till en början bara jobba 50 procent, resterande tid tog hennes pappa. Det är också det enda som familjen inte är nöjda med. – Vi tycker att det har fungerat bra. De har varit bra på att se till att det finns både en plan B och en plan C för att täcka frånvaro. Vanessas nuvarande assistent hade erfarenhet av diabetes, om än inte på barn, eftersom hon är utbildad undersköterska. MEN SOM PÅ många andra ställen var det

ANETTE WICKSTRÖM Bor: I Arvika Mamma till: Vanessa, 7 år, typ 1diabetes

familjen själva som fick utbilda skolpersonalen om diabetes. Skolsköterskan var den enda som hade lite kunskap om sjukdomen. – De förutsatte att vi skulle ta ledigt och utbilda dem, vilket vi också gjorde. Skolan beställde Lill-Mickel-tidningen från Diabetesförbundet som utbildningsmaterial till kompisarna i Vanessa klass. Mycket för att utbilda kompisarna, men också för att bemöta vanliga fördomar. – Vi hörde senare att många föräldrar hade berättat för barnen att Vanessa hade fått diabetes för att hon ätit för mycket godis, avslutar Anette Wickström. text Fredrik Hed foto Martin Hugne 27

10539_Abbott_Abbott logo_annons_Allt om diabetes_SE_02_070819_ms.indd 1

07/08/2019 12.00

HALSTABLETTER

– ett sockerfritt alternativ!

• 80% kostfiber • Sötad med sukralos

• Påverkar inte blodsockret • Finns på apotek

www.fribol.se

Mat

Skördetid i trädgården För lyckosamma trädgårdsinnehavare finns ett överflöd av egenodlade grönsaker så här års. Men även lokala odlare och gårdsbutiker öppnar för härliga smakupplevelser. text och recept Sibylla Wiegert foto André de Loisted

Recepten är anpassade för 4 personer. Total mängd

kolhydrater i måltid, för en person:

96,1 g

Mat En portion:

18,2 g kolhydrater

En portion:

43,4 g kolhydrater

GRILLAD FETAOST MED LAVENDEL OCH HONUNG Tid: cirka 20 minuter. En snabb och enkel rätt som passar till det mesta.

ENKEL UGNSBAKAD RATATOUILLE Tid: cirka 20 min + 2 timmar. Solmogna grönsaker som tillagas på låg värme och exploderar i smak.

Gör så här: 1 Värm ugnen till 150° C. 2 Skiva alla grönsaker tunt, ca 3–5 mm,

För 4 personer som huvudrätt, eller 6–8 personer som tillbehör, behövs:

3 Skiva löken. 4 Häll vinäger, salt och peppar i botten på

2 zucchini 2 röda paprikor 4 stora bifftomater 2 auberginer 2 röda lökar 4 vitlöksklyftor (varav 2 hackade och 2 halverade på längden) 2 msk rödvinsvinäger 4 lagerblad 1 tsk torkad timjan 2 msk finhackad färsk dill Salt och peppar 3 msk socker (råsocker, agave eller honung går också bra) ¾ dl olivolja

gärna med mandolin eller skärmaskin.

en stor ugnsform. Smula i ett lagerblad.

5 Fördela den skivade löken i formen

och strö över 1,5 msk socker.

6 Lägg ett lager aubergine ovanpå

löken, samt lite vitlök, timjan och dill. 7 Fortsätt lägga de olika grönsakerna i lager ovanpå varandra, strössla med timjan, dill, vitlök, salt och peppar. 8 Avsluta med ett lager tomater. Strö resterande socker över tomaterna och tryck ner de 4 vitlökshalvorna i gratängen. 9 Häll över olivoljan och ställ i ugnen i 1,5–2 timmar. Titta till ratatouillen med jämna mellanrum mot slutet, så att det inte blir för torrt, i så fall kan man hälla i lite vatten i formen.

Till 4 portioner behövs:

1 paket fetaost (ca 200 g) 1 msk olivolja 4 msk honung 1 tsk smulade lavendelblommor Gör så här: 1 Värm ugnen till 225° C. 2 Häll oljan i en liten ugnsfast

form och lägg ner osten.

3 Smula över lavendel

blommorna och ringla över honungen. 4 Sätt ugnen på grillfunktion och sätt in osten i 10–15 minuter. Servera med tunt skivat rågbröd som du har rostat i ugnen i 7–8 minuter och gnidit in med en färsk vit löksklyfta.

4 2019 Allt om Diabetes

MELONSALLAD Tid: cirka 20 minuter. Tjusigt, nyttigt och gott! Vad mer kan man önska sig av en efterrätt? 4 personer:

1,5 kg blandade meloner (till exempel vattenmelon, galiamelon och honungsmelon) 2 krm salt 1 msk citronsaft 1 msk limesaft Rivet skal av en lime 2 msk finhackad färsk mynta

Gör så här:

Det är väldigt fint att servera melon salladen i en urgröpt halv melon men det går förstås också att lägga upp i en vacker skål eller i små portionsformar. Väljer man melon halvan är det fiffigt att skära av en liten bit av botten så att den står stadigt. 1 Använd ett kuljärn, små teskeds mått, eller något annat lämpligt verktyg som du kan göra små kulor av. De behöver inte bli perfekta.

En portion:

28,6 g kolhydrater

2 Gröp ur melonerna till små kulor

och blanda med resten av ingredi enserna. Lägg upp vackert. 3 Dekorera med lite extra mynta och servera!

GRÖN SALLAD MED BLÅ BÄR Tid: cirka 10 minuter. Ta de finaste och sprödaste gröna bladen och kombinera med rostade valnötter, blåbär och lite riven blomkål.

En portion:

5,9 g kolhydrater

4 personer:

150 g blandade salladsblad, till exempel huvudsallad, frisésallad, spenat osv 30 g valnötter 100 g grovt riven blomkål 150 g blåbär 2 msk olivolja 1 msk citronsaft 1 msk balsamvinäger Salt och peppar Gör så här: 1 Fördela de välsköljda salladsbladen i

en skål. Kanske väljer du att finfördela någon av sorterna. 2 Rosta valnötterna i en torr stekpanna i några minuter så att de får lite färg och doftar gott. Grovhacka dem och strö över salladen. 3 Fördela blåbären i skålen och häll över den grovrivna blomkålen. 4 Vispa ihop olivolja, citronsaft och balsamvinäger med salt och peppar till en liten dressing och häll över vid serveringen. Allt om Diabetes 4 2019

I säsong Lingon har en kaxig smak och innehåller det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra samt nyttiga vitaminer och mineraler. Plocka själv under säsong eller köp dem färska eller frysta i butiksdisken.

Skogens röda guld Finns i hela Sverige Lingon är vanliga i hela landet och växer oftast på torr och mager mark som hedar och hällmarker, men kan också hittas på annan skogsmark. Blomningen sker i maj–juni och de eftertraktade bären mognar i augusti.

Kärt barn många namn Lingon har haft många olika namn i Sverige, exem pelvis linbär, ljungbär, rödbär, bremle, skogsbär, tyssling och kröser.

Forskare vid Lunds universitet har visat att lingon gav goda värden på blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett. Det påstådda "superbäret" açai påverkade i stället försöksdjuren negativt. Tyvärr har forskarna ännu inte studerat samma sak på människor.

Samkönade blommor

Lång hållbarhet Främst används bären i dricka, sylt och gelé. De behöver inte konserveras då de har lång hållbarhet tack vare sin höga halt av bensoesyra. Trots att motsatsen ofta anges i litteraturen är Cvitamin halten i lingon låg. Förr såldes bären, Vaccinium vitisidaea, på apoteket som bland annat feber nedsättande medel.

Lingonblommorna är samkönade, vilket betyder att ståndare och pistill är placerade i en blomma. Be fruktning kan ske antingen med pollen från samma individ eller med pollen från en annan individ.

text Fredrik Hed 32

KÄLLOR: EXPRESSEN, ICA , LUNDS UNIVERSITET, NRM

BILDER: SHUT TERSTOCK

Stoppar negativa effekter av fet kost

Kultur

Jag önskar mer variation

EMIL ÅKERÖ KULTURREDAKTÖR

EMIL TIPSAR OM BRA DIABETESFILMER:

1 2

Broken Dramafilm från 2012 om den elvaåriga flickan Skunk som lever med diabetes typ 1.

Bröd och rosor En film om det amerikanska sjukförsäkringssystemet som visar hur det kan vara att leva med diabetes i ett land utan statlig sjukförsäkring.

Barnvaktsklubben Ungdomsfilm från 1995 om ett tjejgäng där en av medlemmarna lever med diabetes. 34

PROFILEN:

Började andra klass redan som femåring.

Sharon Stone

en prisbelönta skådespelerskan och producenten Sharon Stone fick sitt publika genombrott med Basic Instinct 1992. Hon började dock sin karriär som modell på 1970-talet och gjorde sin första roll i skräckfilmen Deadly Blessing 1981. Förutom film har Sharon Stone även medverkat i tv-serier som If These Walls Could Talk 2, Krig och Hågkomst samt Mosaic. Sharon Stone föddes den 10 mars 1958 i Meadville, Pennsylvania och var som barn så begåvad att hon fick börja andra klass vid fem års ålder. Senare avbröt hon dock sina universitetsstudier när hon efter att ha deltagit i en skönhetstävling blivit uppmanad att flytta till New York för att bli modell, vilket hon gjorde. Det dröjde till 2016 innan Stone återvände till skolbänken för att slutföra sin universitetsFilmer med examen. Sharon Stone: Sharon Stone har diabetes The Mighty (1998) Drömfabriken (1999) typ 1, vilket hon har pratat om Lovelace (2013) i olika intervjuer, där hon ofta All I Wish (2017) påpekar att hon inte låter det stoppa henne i arbetet. 4 2019 Allt om Diabetes

FOTO: SHUTTERSTOCK, REDAKTÖRS PORTRÄTT: ELIZABET WESTERLUND

Inom kulturvetenskapen är diskussionen om representation, möjligheten att kunna spegla sig i kulturen, gammal. Men det finns fortfarande många intressanta frågor att fundera på. Ett sådant exempel är huruvida något ska vara utmärkande eller vardagligt. Alltså, vill vi att diabetes ska vara ett karaktärsdrag som tar mycket plats och visar på svårigheterna, eller något som finns med i bakgrunden? Dessvärre är ”Vill vi att diabe det sällan som i tes ska vara ett det senare fallet, karaktärsdrag när diabetes väl som tar mycket förekommer är det plats och visar på oftast för att bidra svårigheterna?” med dramatik och spänning. Personligen är jag vänsterhänt, vilket är något som aldrig används som ett bärande dramatiskt inslag utan knappt nämns alls eller förekommer i bakgrunden. Här skulle jag önska mer variation, framför allt inom filmens värld, att saker får vara både betydelsefulla och något som bara är. Ibland spelar dock inget av det här någon roll alls, vi vill bara se något som är bra. Här nedan har jag listat tre bra filmer där diabetes förekommer.

BOK TIPSET:

MINIMED™ 670G -SYSTEMET MED SMARTGUARD-TEKNIK

Trevor och Farfar – Kungen som gick in i dimman Robbe Eriksson och Marcus Körling Skabetti Books Trevor är sju år gammal och har en farfar som gärna berättar historier, spelar i band och har svårt att vara sysslolös. Framför allt är farfar Robbe intresserad av svensk historia, varför han berättar för Trevor om Gustav II Adolf. Tillsammans besöker de bland annat Livrustkammaren och Vasamuseet för att lära sig mer. Farfar Robbes diabetes är ett inslag i boken som inte får mer plats än det behöver, den finns med med ett pedagogiskt uppslag men står inte i fokus för berättelsen. Den bara finns där och görs inte till något konstigt. Författaren Robbe Erikssons styrka är det moderna anslaget, med bonusfamilj, inneboende och en farfar som spelar i bluesband. Boken är illustrerad av Marcus Körling som verkligen ger liv åt historien. Passar bra för barn 6–9 år.

VÄRLDENS FÖRSTA SJÄLVREGLERANDE1,2,3 INSULINPUMP-OCH CGM SYSTEM TAR ETT DOSERINGSBESLUT VAR 5:E MINUT. DET INNEBÄR MER TID INOM MÅLOMRÅDET2,3 OCH MINDRE SVÄNGNINGAR2,3. UPPHANDLAD I HELA SVERIGE. För mer information, besök mmc.medtronic-diabetes.se * Viss användarinteraktion nödvändigt. 1) Iturralde E, et all. The Diabetes Educator. 2017; 43(2):223 - 232 2) Bergenstal, R. M. et al. Jama. 2016; 316 (13): 1407 - 1408 3) Garg SK, et al. Diabetes TechnolTher. 2017;19(3):155-163. UC201903799 SV

I BACKSPEGELN:

Patent utan ekonomisk vinning När insulinet upptäcktes 1921 fanns det problem med att ta fram det i större skala. James Bertram Collip, som var en av dem som arbetade med upptäckten, försökte i månader att lösa problemet. Olika läkemedelsbolag kopplades in i processen, som tog tid. Forskarna bestämde sig då för att ta patent på upptäckten, men samtidigt släppte de processen fri. Det innebär att ingen tjänar några pengar på själva patentet, men att vem som helst som har ett godkännande från universitetet i Toronto kan producera insulin. KÄLLA: HTTPS://WWW.DIABETESPORTALEN.LU.SE/DIABETESHISTORIA/ EFTER-DESPERAT-VANTAN-NAR-ANTLIGEN-INSULINET-PATIENTERNA

Allt om Diabetes 4 2019

www.lifewear.se

Nedsatt känsel gör fötterna extra utsatta vid diabetes. En bra strumpa värmer foten, har lös toppresår och motverkar skav på tårna. Våra strumpor är utvecklade i samråd med medicinsk expertis.

Utblick

I utblottade Venezuela finns inget insulin att köpa

Sininsulinanosmorimos. Utan insulin dör vi. På sociala medier som Instagram och Twitter söker venezuelaner med diabetes desperat efter insulin med olika hashtaggar, sökbara ord. En dos till vilket pris som helst. Venezuela är ett land som befinner sig på ruinens brant. Sydamerikas en gång rikaste land, med en statskassa fylld med oljerikedomar, har på ett årtionde rasat ihop i ekonomisk kris och politisk maktkamp. Förutom akut brist på mat och mediciner lider Venezuela av en hyperinflation som beräknas nå 10 miljoner procent 2019, den värsta i modern historia. Medellönen för en läkare är motsvarande 100 kronor. En insulinpenna kan kosta 200 kronor. FÖRR KUNDE DE med diabetes gå in och köpa

allt behövligt på apoteket. I fjol beräknades bristen på insulin vara runt 90 procent. Priset på det insulin som ändå finns att köpa är så absurt högt att nästan ingen har råd att betala. Samma sak med diabetesmediciner som tabletter. Testremsor och blodsockermätare finns i princip inte att få tag på. – Läget har förvärrats till det värsta tänkbara. Många ransonerar sitt insulin och folk sprutar in doser helt i blindo, med risk för livet. För mycket eller för lite insulin kan döda dig, säger Melissa Cipriani. Hon är en av Venezuelas största diabetesbloggare, typ 1-mamma till en i dag 25-årig dotter och aktiv i Guerreros azules, blå krigarna, ett stödnätverk för familjer till barn med typ 1-diabetes. Eftersom president Nicolás Maduro inte erkänner humanitärt nödläge släpps få, eller inga, hjälpsändningar in i landet. De flesta är helt beroende av svarta marknaden och olika 36

hjälporganisationer för att få tag på det insulin de behöver för att överleva. I det ändlösa sökandet efter insulin ger sig släktingar ut på svåra pilgrimsresor utomlands för att försöka köpa och sända hem doser och andra diabeteshjälpmedel, berättar Melissa Cipriani. Själv lyckas hon köpa pumpprylar och insulin i Colombia, och har någon som tar det över gränsen åt henne. – Min största skräck som mamma är att insulinet ska ta slut, säger hon. – Tidigare hade jag ett lager hemma, men nu blir det svårare och svårare att fylla på. Ketoacidos är inget att skratta bort, eller hypoglykemi, och det finns inget glukagon att få tag på i det här landet. Fallen av ketoacidos ökar dramatiskt eftersom folk sparar på insulinet. Dessutom gör bristen på mat att allt fler tvingas äta onyttigt, vilket ihop med insulinbristen skapar en ond cirkel. För att inte tala om alla långsiktiga komplikationer som följer med dålig diabeteskontroll. En verklighet som inte går att backa. DET FINNS INGEN statistik över hur många som drabbas av komplikationer eller dör på grund av diabetes i krisens Venezuela. Sedan 2016 behandlar regeringen hälsostatistik som statshemligheter. Hälften av läkarna har flytt landet. Sjukhusen saknar rent vatten och handsprit. Några orädda forskare pratar öppet om den lavinartade vårdkrisen, trots att de riskerar fängelse och sönderslagna mikroskop och hårddiskar. En av dem är Martiza Durán, doktor i internmedicin och ordförande för Venezuelas internmedicinförbund. – Sjukhusen kan inte hjälpa akutfall längre. Våra labb kan ibland inte ens göra ett enkelt HbA1c-test. Det är viktigt att den här grymma verkligheten i Venezuela når ut, speciellt för de fattigaste som döms att leva med sjukdom och handikapp. Melissa Cipriani har svårt att vara hoppfull. – Framtiden ser så bister ut för alla med diabetes typ 1. Om inte krisen stoppas väldigt snart kommer många människor att förlora sina liv. text Ulrika Lundberg

Okänt antal drabbade barn Venezuela har cirka 31 miljoner invånare. 12,4 % av befolkningen, 2,5 miljoner människor, beräknas ha någon form av diabetes. I siffran är inte barn inräknade, antalet barn med diabetes är okänt. 300 000 venezuelaner tros vara beroende av insulin. År 2014 importerades 1,6 miljoner insulinampuller för att möta landets behov. Efter 2017 sjönk importen med 90 %. KÄLLA: CODEVIDA, EVESCAM (ESTUDIO VENEZOLANO DE SALUD CARDIO-METABÓLICA)

FOTO: CARLOS GARCIA RAWLINS/TT BILD, SHUT TERSTOCK, PRIVAT

Venezuela, en gång Latinamerikas mest välmående land, har kollapsat. För folk med diabetes har sökandet efter livs uppehållande insulin blivit en daglig kamp.

KÄLLA: THE LANCET, CODEVIDA , FN, IMF, NY TIMES

4 2019 Allt om Diabetes

Desperata venezuelaner söker insulin på svarta mark naden, i sociala medier och hos hjälporganisationer.

Guerreros azules är ett nätverk av mammor som stöttar och utbildar famil jer till barn med typ 1diabetes. Gruppen har skapat en databas med unga under 21 med diabetes, eftersom något sådant register inte finns.

Enligt FN är en fjärdedel av Venezuelas 31 miljoner invånare i akut behov av humanitär hjälp. Mass demonstrationer är vanliga på gatorna i Caracas. 37

Diabeteskampen – höstens stora insamlingsinitiativ Under hösten rullas det nya initiativet ”Diabeteskampen” ut från Diabetesför bundet och Diabetesfonden. Målet är att få så många som möjligt att skapa egna insamlingsinitiativ för att sprida kun skap om diabetes och samla in pengar. – Vi vill få folk att förstå att diabetes inte bara är ”att ta en spruta” och gå vidare. Men "kamp" är också ett styrkeord och vår förhoppning är att Jonatan Olls liv med diabetesskam blev engagera så många människor som en stark dokumentär i fjol. I år tar han upp möjligt i Diabeteskampen, säger Petra Diabeteskampen. Westerberg, projektledare. På samma sätt som i SVT:s årliga kopplas till Diabetesgalan, som live insamlingskampanj Musikhjälpen finns sänds på världsdiabetesdagen den alla möjligheter för vem som helst att 14 november för tredje året i rad. starta egna initiativ. Initiativet kom Tvgalan leds av stjärntrion Peter mer att spridas i sociala medier som Jihde, Molly Sandén och Isabel Adrian #diabeteskampen. och visas på TV3, Viafree och Viaplay. Två som redan tagit upp Diabetes Tittare och lyssnare som swishar kampen är Jimmy Karlsson, som gåvor till Diabetesfonden inför och var den privatperson som samlade in under galan uppmanas att märka sin mest pengar till Diabetesfonden i fjol, gåva med just ”Diabeteskampen”. och Jonatan Olls, känd från dokumen – Diabetesgalan har verkligen lyckats tärserien Leva utan att dö. Jonatan sätta diabetes på allmänhetens karta, Olls har lovat att för varje 5 000 vilket är helt fantastiskt, säger Petra kronor han samlar in så färgar han Westerberg. skägget blått för att uppmärksamma – Men diabetes är en ständigt på alla som kämpar. gående kamp, varje dag, året om – Både jag och Jimmy upp och Diabeteskampen är vårt manar fler att hänga på! sätt att uppmärksamma DET HÄR KAN DU Låt kreativiteten flöda, det. Vår ambition är GÖRA I DIABETESKAMPEN! Starta en egen insamling alla kan göra något förstås att vi i sam på Diabeteskampen.se redan nu! i Diabeteskampen, band med den tredje Hitta på ett eget initiativ, säger Jonatan Olls. Diabetesgalan slår uppmana familj, vänner och Diabeteskampen insamlingsrekord, det kollegor på jobbet att hjälpa till. kommer att pågå vore häftigt! Följ och dela #diabetestext Ulrika Lundberg under hela hösten och kampen på Instagram, 38

Facebook och Linkedin.

Kalendarium 4.19 9 september

Höstens matcirkel drar i gång. Få ny inspiration till smart och god mat – njut av middagen ihop! Södra Skånes diabetesförening anordnar i ABF-huset i Trelleborg.

19–21 september

Barn- och föräldraläger på Medlefors folkhögskola, Skellefteå. Knyt kontakter, ha skoj ihop och lyssna på föreläsningar. Ålder 7–12 år och 13–16 år. Anmälan: 076-101 78 88.

25 september, 8 och 22 oktober Studiecirkeln ”Att leva med diabetes typ 1”. Få mer kunskap och ställ frågor till omtyckta diabetessjuksköterskan Ingela Kristensson. Kl 18–20.30, Mellangatan 1. Göteborgs diabetesförening arrangerar.

28 september

Södermanland bjuder in Östergötland på endagskonferens. Abbot presenterar nya Libre 2 och föreläsare ger sin personliga historia. Plats: Djulögatan 51, Katrineholm. Södermanlands diabetesförening arrangerar.

9 oktober

Föreläsning om kolhydraträkning. ABF i Ljungby, Sunnerbo diabetesförening.

12–13 oktober

Tvådagars egenvårdskurs med föreläsare och nyheter. Erikslunds hotell, Ängelholm, Skåne länsförening.

NAMNBYTE I SMÅLAND Lokalföreningen Ljungby-Markaryd byter nu namn till Sunnerbo Diabetesförening. Det beslutades på vårens årsstämma. – Det är ett enklare namn att komma ihåg och visar bättre vilken del av Småland våra medlemmar faktiskt bor i, exempelvis även Älmhult, säger ordförande Ann-Kristin Löfgren. 4 2019 Allt om Diabetes

FOTO: TV4

På gång

Vad är på gång i din lokalförening? Tipsa oss på redaktionen@diabetes.se Redaktör: Ulrika Lundberg

facebook.se/svenskadiabetesforbundet

FOTO: PRIVAT

instagram.com/svenskadiabetesförbundet

Stort åtgärdspaket har gett starkare ekonomi Under våren gick Diabetesförbundet igenom ett åtgärdspaket för att skapa en budget i balans. I flera år har verksamheten dragits med minusresultat. I fjol gick förbundet 11 miljoner back, vilket räddats upp av gåvor och testamenten. – Intäkter som dessa är osäkra. Därför var beslutet om förändringar nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta bedriva verksamhet utan att sparkapitalet riskeras, säger Jenny Wirén, kanslichef på Diabetesförbundet. Största förändringen har skett på kansliet, där personalstyrkan minskat från 12 till 7 personer. Vissa arbetsuppgifter har förbundsstyrelsen tagit över, och uppgifter som tidigare gjorts för Diabetesfonden flyttas över till två nya anställningar

på fonden, där ekonomin är stark. Alla delar av förbundets ekonomi har setts över, inklusive resor och mötesrutiner. När ska budgeten vara i balans? – Förbundsstyrelsen har i uppdrag att se till att budgeten är i balans till nästa riksstämma 2021. Hur säkerställer ni att förbundet fortfarande är kraftfullt? – Alla beslut har tagits utifrån störst medlemsnytta. Den nya organisationen är en stark grund för det utvecklingsarbete som ligger framför oss. Vilket fokus har förbundet just nu? – En stor fråga är såklart att försvara det fria insulinet. Vi går också in i en ny galahöst och siktar på insamlingsrekord den 14 november. text Ulrika Lundberg

I sommar fick 568 barn och ungdomar möjligheten att åka på 22 läger via Diabetesförbundet. Tack alla eldsjälar!

Hallå där,

Klas Linder … friskvårdsansvarig i Norrköping diabetesförening, som erbjuder sina medlemmar hela fyra pass vattengympa i veckan. Varför väljer ni att satsa på just vattengympa? – Det är en träningsform som pas sar perfekt för oss med diabetes. Det är lätt att röra sig i det varma vattnet och alla kan vara med. Våra utbilda de ledare kör i ett lugnt tempo som funkar för oss och är uppmärksamma så att ingen får blodsockerfall.

Hur fungerar erbjudandet?

– Vi lånar sjukhusets varmvatten bassäng gratis och medlemmarna betalar 600 kronor per termin. Med 18 deltagare i varje grupp täcker det ledarnas arvode och ger en liten inkomst i kassan.

Hur fungerar vattengympa för att locka medlemmar?

BILDER: MARTIN HUGNE

– Mycket bra! Vi fyller alla pass utom tidigaste morgonpasset. Några har blivit nya medlemmar bara för att få vara med på gympan.

Vattengympa på 3 ställen till i höst Lägerlycka i Arvika, som maren

Allt om Diabetes 4 2019

2019.

Diabetesföreningen Enköping Håbo Diabetesföreningen Umeå med omnejd Oskarshamnsortens diabetesförening

På gång

Mer info på www.ungdiabetes.se

Redaktör: Maja Carlsson maja.carlsson@ ungdiabetes.se

Mest gillat på:

Vad förenar och skiljer människor med diabetes åt globalt? Alexander Edenwind söker svar i filmserie.

Månadens medlem Alexander Edenwind är personen bakom det världsomspännande filmprojektet About a diabetic.

ALMEDALEN 2019 Det första seminariet som ung diabetes deltar på under Almedalsveckan 2019 handlar om att ge personer med diabetes rätt stöd utanför hemmet. #Diabeteskampen

Skapade egen Youtube-serie

Alexander Edenwind, 31 år, reser till människor med diabetes på jakt efter svar om hur det är att leva med diabetes i olika delar av världen. Han saknade ett attraktivt och nyfiket format för både spridning av information och kunskap globalt. – Det behövdes en serie med både lättsamma och tunga inslag, som fångar livet med diabetes runt om i världen, säger han. 40

Alexander berättar att han inte har någon tidigare erfarenhet av film och företagande, men att han fått mycket hjälp från flera håll. Youtubeserien har nu besökt länder som Polen, Frankrike, Spanien och Tjeckien. PROJEKTET HAR GETT Alexander

Edenwind perspektiv på hur det är att leva med diabetes i andra länder. Han berättar att vi i Sverige är lyckligt lottade trots allt, eftersom vi har tillgång till både sjukvård och information. Alexan der förklarar att det som saknas mest av allt är tillgång till kunskap, och hur många berättar att de fått sin diagnos utan någon förklaring eller utbildning i hur den bör behandlas. Du hittar Youtubekanalen via Aboutadiabetic.com. text Maja Carlsson

SOMMARLÄGER I KLOTEN Dag 2: I dag har lägerdeltagarna fått testa på teambuilding och att paddla kanot. I år har vi ett superhärligt gäng som kommer från hela Sverige.

Kalendarium 20–22 september

Diabetesprojektet. En inspirationshelg för dig med en projektidé som kan främja livet för unga med diabetes. Få hjälp att starta och lyckas med ditt projekt med våra workshops, föreläsningar och diskussioner. Mer info på Ungdiabetes.se. 4 2019 Allt om Diabetes

BILDER: ABOUTADIABETIC.COM

About a diabetic är en filmserie där Alexander Edenwind reser jorden runt och intervjuar människor med diabetes i 24–48 timmar. Varje besök blir ett avsnitt som kan ses på Youtube.

facebook.com/ungdiabetessverige/ instagram.com/ungdiabetessverige/

96%

Vi tycker till

Hur tycker du att kunskapen kring diabetes i samhället är, och hur påverkar det dig som person med diabetes?

av dem som använder CGM anser att det förbättrar livskvaliteten. Det framgår i en undersökning Diabetesförbundet gjort tillsammans med IBM.

KLARA ERIKSSON

Sol + bad = svettig kurva.

Ung Diabetes hissar och dissar.

DISS Vi dissar hur svårt det är att hantera sitt blodsocker under sommarens sol och bad.

”Styrkan kommer inte från vad du kan göra, den kommer från att övervinna sådant du en gång trodde att du inte kunde göra.” – Diabetes.co.uk

#Diabetesvardag

BILDER: SHUTTERSTOCK

EVELINA SCHEFFEL ”Det som

Så gör jag!

UD-medlemmen Evelina Scheffel, 23, om att söka stöd svåra blodsockerdagar.

har hjälp mig extremt mycket är att prata om min diabetes med mina nära och kära, det är superenkelt och lättillgängligt. När jag har svåra dagar ringer jag eller skickar ett sms, ’i dag slåss jag mot mitt blodsocker’. Det är en väldigt skön känsla att jag är öppen med min diabetes, jag gömmer inte mitt höga blodsocker utan kan berätta att ’i dag mår jag inte så bra’.” Allt om Diabetes 4 2019

– Kunskapen är mycket bättre i dag än när jag fick diabetes för tio år sedan, men den är långtifrån bra. Något som har gjort stor skillnad är att CGM/FGM blivit så vanligt att många känner igen och direkt kopplar det till diabetes. När jag vill att folk runt mig ska veta att jag har diabetes så väljer jag ofta att placera min CGM så att den syns.

RANIA SADIK

– Jag upplever att kunskapen om vad själva sjukdomen diabetes är har ökat i stort. Däremot verkar kunnandet kring hur man ska agera vid lågt blodsocker vara fortsatt dåligt. Många tror fortfarande att en person med lågt blodsocker behöver mer insulin, vilket är skrämmande!

ROBIN ÅHRLING

– Jag tycker att kunskapen har ökat rent generellt sedan sensorer och patch-pumpar kom på marknaden, då flera frågar vad det är för något. Tyvärr litar jag inte på att någon skulle förstå vad som händer om jag skulle hamna i insulinkoma eller ”bara” har lågt blodsocker.

ELIN SANDSTRÖM

– Fler och fler svenskar börjar förstå att det finns flera olika diabetestyper, vilket gör mig glad. När jag rest i Asien frågar människor dagligen om sensorn på armen. När jag förklarar att jag har diabetes säger de något i stil med: ”Oj, har du ätit för mycket socker?” Det får mig ofta att skämmas. 41

Ordföranden har ordet CAJSA LINDBERG:

”Så får det inte gå till”

ommarlovets sista dagar har passerat och förskola och skola har startat igen. När jag var liten längtade jag alltid till baka till skolan, och jag önskar att alla barn med diabetes ska få känna detsamma. Fyra dagar innan jag skulle börja högstadiet diagnostiserades jag med typ 1diabetes och missade därför första veckan i skolan – lagom kul, tyckte jag. År 2002, när jag fick diabetes, fanns inga CGM eller FGM, och ingen följarfunktion, utan jag mätte blodsockret i fingrarna och tog mitt insulin med pennor, och mina föräldrar visste inte förrän jag kom hem hur dagen hade varit. Den enda anpassning som gjordes i skolan var att min klass fick ha idrott första lektionen på morgonen eller direkt efter lunch. Ändå hade jag det väldigt bra i skolan och minns inte att min diabetes var något större hinder.

Diabetesförbundet arbetar ständigt med att förbättra för barn med diabetes i förskola och skola, med fokus framför allt på ökad kunskap, diabeteskonsulenter, barns rätt till resurs och tillfällig föräldrapenning för diabetesföräldrar. DU VET VÄL att du på vår hemsida, under

rubriken Diabetes i förskola och skola, kan hitta en egenvårdsplan framtagen av Diabetes förbundet tillsammans med diabetesprofes sionen? Föräldrarna, tillsammans med skolpersonal och vårdgivare, fyller där i barnets behov av egenvård, sådant barnet behöver hjälp med och vilka åtgärder som berör diabetesen. Under samma flik finns också annan nyttig information nu när förskola och skola startat. På diabetes.se hittar du också vår webbutik, där du kan beställa hem Bamsetidningar om LillMickel, som fått typ 1diabetes. Bamsetid ningen brukar vara väldigt uppskattad att dela ut till kompisarna i förskolan och skolan. CAJSA LINDBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE

NÄR JAG HÖR historier från medlemmar som

CAJSAS KALENDER JUST NU Under september och oktober träffas både Diabetesförbundet och Diabetesfondens styrelser för att planera verksamheten 2020. Har du kreativa idéer för vad vi borde satsa på inför nästa år, hör av dig till oss! på info@diabetes.se Den 10 oktober träffas vi i Läkemedelsverkets patient- och konsumentråd för höstmöte.

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

haft diabetes sedan barnsben, eller som har barn med diabetes i dag, så blir jag lättad att jag själv slapp ha diabetes som riktigt liten. Det var absolut inte enkelt att få diabetes som ton åring, men jag behövde i alla fall inte bli retad av mina klasskamrater, eller riskera att inte få följa med på skolutflykten. Jag hör varje vecka om föräldrar som oroar sig för hur deras barn ska tas omhand i skolan av lärare, personal och resurser (om de har sådan tur). Föräldrar som för fjärde gången på lika många år måste ta ledigt från jobbet för att lära upp ny skolper sonal, och barn som vid dagens slut blir hem skickade på en promenad från skolan med ett blodsocker på 2,9 mmol/l. Så får det inte gå till. Alla barn har rätt till en trygg skolgång.

Fråga/svar

Är det något du undrar över när det gäller din diabetes? Välkommen med din fråga till våra experter! Skicka den till redaktionen@diabetes.se.

Lightläsk söt av fusksocker – ett bra alternativ eller onyttig fälla?

FOTO: SHUTTERSTOCK

KOST

Hej, jag läser så otroligt många olika bud om sötningsmedel. Är de farliga eller inte? Vad är bäst för mig med diabetes typ 2, att äta vanligt socker eller sötningsmedel? Jag blir bara snurrig av alla olika svar. Tack på förhand, Anneli Allt om Diabetes 4 2019

SVAR: Hej Anneli, larmen

kring sötningsmedel har duggat tätt genom åren, men nej, det finns i dag inga kända säkerhetsrisker med sötningsmedel. Alla tillsatser i maten vi äter måste vara godkända av EU-kommissionen och får då ett E-nummer. Sötningsmedel är tillsatser för söt smak som har bedömts som helt säkra att använda inom ADI – det acceptabla dagliga intaget, som är den högsta mängd man kan få i sig varje dag, resten av livet, utan att riskera skadliga hälsoeffekter. Alla sötningsmedel är noggrant undersökta i studier på både celler, djur och människor. Sockerarter, alltså vanligt socker, fruktsocker, druvsocker, mjölksocker och maltsocker, tillför energi (kalorier) och påverkar blodsockret. Sötningsmedel innehåller noll eller några få kalorier och påverkar inte blodsockret. Flera av dem, som sackarin och cyklamat, är helt konstgjorda. Andra, som steviolglykosider, framställs ur växter. Aspartam är inte helt kalorifritt, men är så sött att det används i så liten mängd att kalorierna är helt försumbara. Det finns de som upplever att sötningsmedlens söta smak triggar sockersuget och hungern. Om du önskar söt smak men vill dra ner på kalorierna så är sötningsmedel bättre än socker. 43

Fråga/svar

LAG & RÄT T

KOST

EXPERTERNA SOM SVARAR

DIABETESVÅRD

FREDRIK LÖNDAHL

Jurist och domare, styrelseledamot i IDF, International Diabetes Federation.

Du kan läsa mer om sötningsmedel och deras olika egenskaper på Livsmedelsverkets utmärkta hemsida, livsmedelsverket.se. dietist Inga-Lena Andersson FOT VÅRD

Hej, jag har diabetes typ 1 sedan 19 år. Jag får hela tiden hälsprickor som gör ont. Jag är aldrig helt fri från dem, men de blir värre på sommaren när jag går barfota. Jag filar ibland i duschen, men blir rädd för att fila för mycket. Hur blir jag bäst av med dem? /Erika SVAR: Hej Erika, tack för din fråga! Hälsprickor är ett vanligt problem som kan dyka upp när hälen utsätts för tryck och friktion. Ett vanligt problem bakom sprickor är regelbunden användning av skor utan hälkappa. Därför drabbas fler under sommarmånaderna, när många väljer öppna skor, rör sig mer och därmed belastar fötterna. I hälens hud finns svettkörtlar som utsöndrar vatten och salter. Det finns också talgkörtlar, vars uppgift är 44

CLAES-GÖRAN ÖSTENSON

Professor, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

MARINA STENBÄCK

Diabetessjuksköterska och vårdutvecklingsledare inom diabetes vid Akademiskt primärvårdscentrum, Huddinge.

att utsöndra talg, alltså fett, som håller huden smidig och mjuk. Hälsprickor upp-står när huden blir torr och mindre elastisk och sedan spricker. När sprickan når ner till underhuden (subcutis) blir sprickan smärtsam och blöder lätt. Tvätta fötterna varje dag och smörj dina fötter med en mjukgörande kräm, som gärna får innehålla karbamid, som binder fukt. Använd också bekväma skor med en stabil hälkappa som håller hälarna på plats. Undvik fotfilen. För mycket filning stimulerar huden att bilda mer hud, dessutom är filarna oftast för hårda för huden på fötterna och ”river” upp den skyddande huden. Ofta har filar som säljs i varuhus och på apotek en finare slipyta och en grövre. Många tar till den grövre sidan av filen för att bli av med den tjocka huden snabbt. Men man hamnar ofta i en ond cirkel. Efter bara någon dag är huden både hårdare och tjockare, och man tar fram filen igen. Be därför i stället din diabetessjuksköterska eller läkare att göra en fotstatus på dig för att utesluta någon

MARIE BJÖRKLUND

Diabetessjuksköterska på Norrtälje sjukhus mottagning för typ 1-diabetes.

INGA-LENA ANDERSSON

Dietist vid Centrum för diabetes, SLSO.

förändring på dina fötter. Därefter tycker jag att du ska beställa en tid hos en fotterapeut som kan hjälpa dig att ta hand om sprickorna, så att du blir besvärsfri och kan få rätt krämer, plåster, silikonsockor eller andra hjälpmedel som kan vara bra i förebyggande syfte för just dina sprickor. Lycka till! fotterapeut Ann Lindström

ANN LINDSTRÖM

Fotterapeut vid Akademiskt primärvårdscentrum, Huddinge.

DIABETESVÅRD

Hej, sedan jag fick min diabetes 2009 får jag ofta svamp i underlivet. Det är otroligt besvärande. Vad kan jag göra? Hanna SVAR: Hej Hanna, bra fråga som gäller många men som vi inte alltid tar upp i vården. Förhöjt blodsocker ger även

BILDER: SHUTTERSTOCK

Välkommen med din fråga!

FOT VÅRD

DIABETESVÅRD

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

MEDICINSKA FRÅGOR

4 2019 Allt om Diabetes

Fråga/svar högre glukoshalt i urin och slemhinnor, vilket i sin tur skapar en gynnsammare miljö för svamp. Svamp i underlivet är ofarligt, men kan vara jobbigt eftersom det brukar klia och svida. För det första är det viktigt att säkerställa att det verkligen är svamp i underlivet du fått. Om du inte är helt säker bör du ta kontakt med din vårdcentral, barnmorskemottagning eller kanske en ungdomsmottagning. Samma sak om svampen dyker upp oftare än två gånger per halvår. Det finns bra receptfria kombinationsbehandlingar med både salva och vaginaltabletter som brukar fungera. Några råd för att göra det svårare för svampen att komma tillbaka är att undvika tighta kläder

och trosskydd, att använda enbart ljummet vatten när du tvättar underlivet och att i möjligaste mån försöka hålla blodsockret stabilt. Hälsningar, diabetessjuksköterska Marie Björklund LÄKEMEDEL

Hej, jag har läst att insulin triggar cancer, stämmer det? Jag har själv diabetes typ 1, därför känns dessa uppgifter skrämmande. Annika SVAR: Hej Annika.

Om insulinbehandling kan öka risken för cancer är en svår fråga som inte går att besvara med ett rakt ja eller nej. Det beror delvis på att de studier som gjorts är så kallade observationella eller

epidemiologiska studier, där man oftast inte kunnat ta hänsyn till att många andra faktorer än just insulinet kan påverka risken för cancer. Det är också viktigt att inse att cancer inte är en enda sjukdom och varje cancertyp påverkas av olika faktorer. Eftersom alla med typ 1-diabetes behöver insulin och många med typ 2-diabetes och övervikt ofta har ökade nivåer av insulin i blodet på grund av insulinresistens har det diskuterats om just insulin kan bidra till ökad cancerrisk. Det finns undersökningar som visat att diabetes i sig kan öka risken för olika sorters cancer. Det har man försökt förklara på flera sätt, till exempel med höga blodglukosnivåer, eller övervikt

problem med erektionen? DU ÄR INTE ENSAM OCH D E T F I N N S H J Ä L P AT T FÅ . RFSU GER TIPS OCH RÅD.

(som är vanligare vid typ 2än vid typ 1-diabetes). Insulinet i sig ökar troligen inte risken för någon cancer, men kan påskynda tillväxt av cancer som uppstått av annan orsak. Om insulin kan vara en cancerframkallande faktor är därför svårt att klarlägga. Det finns till och med en stor studie, från Hongkong, som visat att personer med diabetes som behandlas med insulin har en minskad risk för cancer. Slutsatsen tycker jag är att personer med diabetes, typ 1 eller typ 2, som behöver insulin för att få kontroll på blodsockernivån ska se till detta viktiga mål i första hand, utan rädsla för ökad cancerrisk. överläkare Claes-Göran Öst

LÄS MER OM H U R VA K U U M K A N H J Ä L PA D I G www.rfsu.com/potens K O N TA K TA O S S info@rfsu.com 08-633 46 01

Korsord LED VID SÄLLAN NÅGOT SOM KORS- SEDDA TÄNKTS NING OM NÅGOT ETT I VISS HATT

Tävla och vinn fina böcker! SÅ HÄR SVARAR DU: E-posta

SLÄNGT KAN ORON VALRESULTAT SÄTTS FÖR BAK ACKORD LÄMPKAN TA PÅ LIGMAN I BAR HETSFILTGÄRPROV TOFFLOR NING

DEN ÄR LIGGER KNAPPT OFTAST OFTA I MÄRKDELAD PÅSE BAR

SAKNAR HOUSETYGEL- PARTY LÖS

KORT BESÖK KLASSA

GÖRA STARKT

UNDVIKER NI

GÖRA PÅLÄGG

HADE PÅ KÄNN

ÄR BIFF NÄR DEN ÄR KLAR

TJÄNST SVÅRDOKTOR TUGGADE GÖR GAMMAL NORDBO

GÖR

LUGN GES SKOPVIS LUGNARE MJÄRDE

BLIR CHIPS TRÄFFATS

SKATTEVERKET KORT

VILAR PÅ STOL BRUKAR KRUM

GLOR VI PÅ

BRUKAS PÅ ÅKERN LUGNT VATTEN

FIN BRITT EN LITEN HAKE

LAPPLISAVISA FÖRR

LADE PÅ ETT KOL VÄRMEKÄLLA DRIVMEDEL I BÅT

GER SIG INTE Samtalen varvas med Fernandos favoritrecept, som grillade grönsaker i vitlöksvinägrett och spaghetti puttanesca. Förutom smaken och hälsan finns en annan stor fördel med medelhavsmaten: den är så enkel att laga.

DEN SES I FLOCK

STIGER

EN ÅT GICK DEN HUVUDET SOM FILMHUS MISSLYCKADES

SKÄRM

FOR NANSEN MED RACKARE

SEJDEL KÖRKARL

KASTA KORT

KORT DAG BRYTER ISEN

SEN TIDSUPPGIFT KAJKAR

VINNARE I NR 3 2019:

HAR INTE SETT PÅ MAKEN

ÄR FINT VID FIN FINT KROPPSHÄLSADE

Lösningen på korsordet i förra numret hittar du på diabetes.se/korsord 46

Mitt medelhavskök är en kokbok och ett samtal mellan Fernando di Luca och två professorer vid Karolinska Institutet, Mai-Lis Hellénius och Paolo Parini, om matminnen, livsnjutning, hälsa, kemi och statistik.

GÖR SÄLJER GÄRNA SKOTTAR LITE RITA AV

FORM AV STÄLLNING MÅLNING

BÖR HA EN ORDENLIG UPPSYN

ATLANTGIGANT

LÄTTKLÄDD DAM

SHANKAR, INDISK MUSIKER MÅNGEN I BARCELONA

FINA PRISER I VÅRT KORSORD!

LACKAR ARG I EN HÄRVA

KAN SKUGGA

HORN I AFRIKA

NIOBJEKT

texten i det gula fältet till tavling@diabetes.se och skriv ”Korsord AoD 4 2019” i ämnesraden, eller skicka ett vykort till Korsord AoD nr 4 2019, Svenska Diabetesförbundet, Box 5098, 121 16 Johanneshov. Skriv texten i det gula fältet på kortet. Senast den 8 oktober 2019 behöver vi ditt svar. Glöm inte att skriva din egen postadress.

Vi säger grattis till följande tre vinnare: Heléne Sörensson, Trelleborg Lennart Jideblad, Västra Frölunda Karin Roth, Åmål 4 2019 Allt om Diabetes

Footmender All in One Diabetic:

En efterfrågad produkt som gör det enkelt att få fina fötter! 13%

47%

40%

7 av 10 personer med diabetes har problem med torr hud, förhårdnader, liktornar och hälsprickor på fötterna. Hittills har det inte funnits några produkter på marknaden som är speciellt anpassade för deras behov. Fråga: Upplever du att det finns fotvårdsprodukter som är speciellt framtagna för personer med diabetes? Ja

Nej

Vet ej

Källa: Novus februari 2017

Footmender All in One Diabetic: En effektiv och omtyckt produkt bland personer med diabetes* • 6 av 10 upplever en skillnad redan efter första behandlingen • 8 av 10 upplever bättre effekt jämfört med andra fotkrämer • 9 av 10 skulle rekommendera produkten * Smartson användarundersökning 430 diabetiker, november 2017

PROVA-PÅ-PRIS 289 kr Köp Footmender All in One Diabetic på

www.footmender.se kod: FOTPROV Auxilium Cura Innovatio AB, Birger Jarlsgatan 15, 111 45 Stockholm info@auxiliumcurainnovaito.com

Diabetesfonden Diabetesfonden stöttar Juleen Zieraths forskning om muskler och typ 2-diabetes med 481 000 kronor.

Svettiga pass rena diabetesmedicinen Juleen Zieraths världs ledande forskning försöker hitta nya sätt att förvandla träningens hälsokraft till nya mediciner och bättre sätt att kontrollera blod sockernivån. TÄNK OM DET fanns ett piller som hade

samma effekt på diabetes som träning? Nya mediciner är ett av målen med Juleen Zieraths forskning om muskler och typ 2-diabetes. Som ung drömde Juleen Zierath om en karriär som elitidrottare och att tävla i OS. Hur motion och hälsa hänger ihop har alltid fascinerat henne. I dag är hon professor i klinisk integrativ fysiologi vid Karolinska Institutet och en av världens ledande diabetesfors48

kare. Hon fokuserar på hur muskler svarar på träning, och varför musklerna blir sämre på att ta upp glukos ur blodet hos personer med typ 2-diabetes. – Vi har visat att fysisk aktivitet är ett väldigt effektivt sätt att göra musklerna mer känsliga för insulin. Jag är intresserad av hur det fungerar, hur processerna går till på molekylnivå, och hur motion kan hålla musklerna friska och livskraftiga när vi åldras. Enkelt handlar min forskning om att se på träning som medicin, säger hon. Juleen Zierath anser att dagens behandling av typ 2-diabetes är bra. Men inte tillräckligt bra. – Vi behöver fler behandlingsmetoder som är de bästa möjliga. Hennes forskarteam försöker just nu förstå hur rörelse förbättrar musklernas blodsockerkontroll. Bland annat har de upptäckt att en modifierad

peptid (Ucn2) gör musklerna hos feta möss mer känsliga för insulin efter motion. Något som potentiellt skulle kunna utvecklas till ett nytt läkemedel, som fungerar på samma sätt som träning gör ihop med insulin. DE TITTAR OCKSÅ på om vissa träningsformer är bättre än andra för diabetes, och om tiden på dagen när du väljer att motionera spelar roll. Tidiga studier antyder att pass på eftermiddagen troligen gör bättre nytta för blodsockerkontrollen än morgonpass. – All träning är bättre än ingen träning. Det är vårt viktigaste budskap. Forskningen handlar om att ta fram så bra träningsråd som möjligt för personer med diabetes typ 2, förklarar Juleen Zierath. – Vi är inte byggda för att sitta stilla hela dagarna. Håller du kroppen i rörelse går det att förebygga och skjuta upp utbrottet av diabetes typ 2 och backa behovet av mediciner. Det tror jag inte att folk tar nog till sig. Hon tror inte diabetes typ 2 helt kan botas. Anledningen är att sjukdomen är så komplex. – Genernas roll är stark, och det finns många olika vägar till typ 2-diabetes. Jag tycker att vi ska fokusera på förebyggande och bättre behandlingar. text Ulrika Lundberg

Så fördelades forskningspengarna för 2019 Rekordutdelningen på 27 miljoner kronor från Diabetesfonden fördelades på 66 anslag till forskningsprojekt. Typ 1 & typ 2: 6 886 000 kr

Typ 1: 5 590 000 kr

Typ 2: 14 524 000 kr Totalt: 27 000 000 kronor Det är projektens vetenskapliga kvalitet som avgör vilka som får anslag. Det görs fler ansökningar för typ 2projekt. KÄLLA: DIABETESFONDEN

4 2019 Allt om Diabetes

BILD: SHUTTERSTOCK

Bildtext xxxx

Lill-Mickel Jag har ett förslag som nog kan hjälpa er att få bättre koll på blodsockret.

Jag föreslår att Lill-Mickel testar en kontinuerlig blodsockermätare och en insulinpump.

Efter sommaren träffar Lill-Mickel och hans föräldrar diabetes sköterskan på sjukhuset. pumpen försöker efterlikna bukspottskörtelns naturliga produktion och ger insulin kontinuerligt under hela dygnet.

Ja, det vill jag testa. Då slipper jag sticken.

Lill-Mickels föräldrar tycker också att det är en god id é och så bestäms att de ska testa utrustningen tills nästa besök.

Efter ett par veckor träffas de igen.

Hur har det gått för er?

Bra. Blodsockret har blivit jämnare.

Vi sover bättre på nätterna också. Det känns tryggare.

LM19004.indd 1

Och jag har inte fått känningar lika ofta som förut. Det är skönt.

slut

2019-06-03 10:46

»Vad ska vi ha till middag i dag?« Hitta tips och inspiration på diabetes.se/recept

Ja!

Så gör jag

INGEN KALIBRERING – INGA FINGERSTICK*

DEXCOM G6 CGM ®

NU UTAN”Så FINGERSTICK! varvar jag ner både stressen och blodsockret” 10 DAGARS SENSOR

AKUT SNART LÅG-LARM

NY LARMPROFIL – T EX DAG- OCH NATTPROFIL

Ingen kalibrering, smarta larm,

FÖLJARFUNKTION 10 dagars sensor – UPP TILL 5 FÖLJARE – och du slipper attTERESA skanna! HERMANSSON: – STÄNDIG KOLL §

Stress utlöste min typ 2-diabetes, det är jag rätt säker på. – ENKEL Jag varNY 31 SENSOR år gammal. Jag varATT i SÄTTA, 1 KNAPPTRYCK bra form, åt hälsosamt – vegetariskt och vitt kött – och hade tränat 4–5 dagar i veckan hela mitt liv. Tennis, aerobics, step up, dans. † HÖG MÄTNOGGRANNHET Därför kom diagnosen som en chock. Kanske är diabetesen ett genetiskt arv. Jag SÄNDARE 28 % MINDRE är adopterad från Sydkorea, så jag vet inte. Min första reaktion var att gå in i en diaBÅDE FÖR IOS betesbubbla, äta ännu sundare, träna ännu ‡ mer. Men det blev OCH snart ANDROID tydligt att mat och motion inte var de faktorer som påverkade min diabetes mest,FRÅN utan stress. 2 ÅR OCH UPPÅT Tiden innan jag fick diagnosen för elva år sedan var stressig, både på jobbfronten och hemma. Dessutom är jag en nyfiken och rastlös person som lätt bokar in för mycket. Jag har fått hårt jobba på att varva ner och ladda om, och tagit hjälp av kurator för bättre stresshantering.

Teresas tre tips Visar värdet hela bästa tiden!

1 Hitta en träningsform du inspireras av. 2 Lev! Var inte fånge i din diabetes, ha kul. 3 Berätta om din diabetes.

kalendern ett par gånger i veckan. För mig är avkoppling att sy och skapa och att skriva kort, då försvinner jag i tid och rum, att yoga, strosa i stadsparken, sjunka ner i fåtöljen med en bok eller bara sitta och tomglo. Jag har också bytt ut orden ”borde” och ”måste” ur min vokabulär mot ”jag vill”. Det hjälper mig att värdera vad jag ska lägga min tid och energi på. Kommer gäster över måste jag inte längre städa skinande rent och trolla ihop menyn själv, jag har insett hur trevligt det faktiskt är att laga maten tillsammans. *Om dina glukosvarningar och glukosvärden frånmå G6 bra, inte stämmer För mig är motion basen för att överens med dina symtom eller vad därför älskar jag träningsresor som semester. du förväntat dig ska du använda Då får jag varva pass att vila i solsängen. en och blodglukosmätare och basera beslutet om diabetesbehandlingen Det är verkligen återhämtning för både utifrån resultaten du får från den. kropp och själ. När jag lyckas hålla stressen nere syns det Mer information om noggrannhet: Shah VN, et al. också tydligt på min blodsockerkurva.” Diabetes Technol Ther. 2018 Jun;20(6). En lista över kompatibla mobiler/enheter finns på www. berättat för Ulrika Lundberg †

Teresa Hermansson, 43 år, är inflyttad örebroare och älskar nya jobbet som receptionist på Friskis & Svettis. 08-601 24 40 diabetes@infucare.se cgm.infucare.nu infucare.com facebook.com/CGMInfucare/

‡

dexcom.com/dexcom-international-compatibility. Internetanslutning krävs för att kunna dela data. För att följa resultaten krävs Follow-appen. Den som följer resultaten ska alltid bekräfta avläsningarna i Dexcom G6 ®-appen eller mottagaren innan behandlingsbeslut fattas. DIA.SE.037-01-FEB2019 §

FOTO: JONAS CLASSON

I DAG BOKAR JAG in tid för återhämtning i

Människor med typ 2-diabetes löper 2– 4 gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med personer utan diabetes

Läs mer om hjärt- och kärlsjukdomar kopplat till diabetes och vad du kan göra för att minska risken att drabbas.

diabeteshjärtat.se

2018 Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se

SE/DA/0418/0021a

För den som har typ 2–diabetes är det lika viktigt att ta hand om sitt hjärta och sina blodkärl som det är att ta hand om sitt blodsocker.

Vid obeställbarhet returnera till:

Svenska Diabetesförbundet Box 5098, 121 16 Johanneshov Adressändring kan göras till info@diabetes.se eller per tel 08-564 821 00.

Stor kunskapsbrist i skolan men inte föräldrars ansvar att utbilda personal

180 dagar av frihet! Det första och enda långtids-CGM-systemet blev just ännu bättre Eversense XL är nu ännu enklare och säkrare, för maximal frihet i en aktiv vardag. Den nya smartsändaren ger mer exakt mätning i 180 dagar, med MARD på 9,4 procent1. Korrekta värden och varningar gör att du slipper bli ”larmtrött”, och får god hjälp särskilt när du behöver det som bäst – i det hypoglykemiska området. Vill du veta mer? Kontakta din vårdgivare eller besök www.rubinmedical.se

1. Aronson, et. Al., First assessment of the performance of an implantable continuous glucose monitoring system through 180 days in a primarily adolescent population with type 1 diabetes. DOI 2019: 10.1111/dom.13726

Hampus Andersson, 26 år