Issuu on Google+

Ă…rsredovisning 2012


För bygdens bästa Under 2012 utdelades 5.587.000 kr till olika samhällsutvecklande projekt i bankens verksamhetsområde. Totalt beviljades drygt 50 bidrag och stipendier. Här presenteras ett litet axplock av alla projekt som varit aktuella under året. Garnisonsmuseets vänner ges möjlighet att iordningsställa lägerhyddorna i Axvall för sin verksamhet tack vare ett bidrag från Sparbanksstiftelsen Skaraborg på 400.000 kr. På bilden ses Skarakontorets chef Lars Henningsson och Stiftelsens ordförande Elisabet Stålarm tillsammans med Björn Lippold, Garnisonsmuseichef, och Nils Smith, ordförande i Garnisonsmuseets vänner. Biogas är ett framtida drivmedel. För att utvecklas och få en bättre produktionsekonomi krävs ett omfattande samarbete inte minst på lokal nivå mellan producenter av biogas och samhället. Sparbanksstiftelsen Skaraborg har satsat 200.000 kr för att Biogas i Skaraborg ska kunna fortsätta sin satsning. Bilden från en biogasanläggning utanför Vedum. Satsningen på Retro har blivit en stor framgång i Nossebro. Sparbanksstiftelsen gav tidigt ett bidrag till Essunga kommun för projektet. Nu är det dags att ta nästa steg. För projektet Retrovägen Göteborg till Hällekis – som går genom Essunga, Vara, Lidköping och Götene kommuner – satsar Stiftelsen 200.000 kr. Ekrosen är ett utvecklingsstipendium från Sparbanksstiftelsen Skarborg. Under 2012 utdelades sju stipendier på vardera 10.000 kr. En av stipendiaterna var Timmy Hansen – en ung Götenebo som redan debuterat i EM-sammanhang när det gäller rallycross, en sport där pappan Kenneth under åren vunnit 14 EM-guld. Skara skolscen har i decennier varit respekterad inom den svenska teaterutbildningen. Under året firade skolscenen 50-årsjubileum där bland annat en rad kända svenska skådespelare deltog. Bidraget från Sparbanksstiftelsen på 200.000 kr gjorde jubileumsfirandet möjligt. Satsningen på sommarlovsentreprenörer blev mycket lyckad. Ett stort antal ungdomar i Skara, Götene och Vara fick under sommarlovet chans att testa hur det är att driva företag. Bidraget från Sparbanksstiftelsen uppgick sammanlagt till cirka 90.000 kr.

Foto omslag: Carla Karlsson


Årsredovisning 2012 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag Årsstämma äger rum fredagen den 19 april 2013 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.


VD:s kommentar På senare tid har förväntningarna på bankerna och finansmarknaderna ökat markant. Inte minst politiker och myndigheter har löpande vidtagit åtgärder för att skapa regler som syftar till stabilare banker och uthålligare finansmarknader. Mot den bakgrunden känns det extra glädjande för mig att presentera ett bra verksamhetsår för Sparbanken Skaraborg som innebär att vi står starkare än någonsin tidigare.

Foto: Carla Karlsson

I Sparbanken Skaraborg har vi under vårt 166:e verksamhetsår ökat affärsvolymen till 21.700 miljoner kronor, vilket är den högsta i bankens historia. Vi har dessutom lyckats höja vår soliditet till drygt 22 procent, vilket står sig bra jämfört med andra banker. Därtill vill jag lägga ett bra resultat: 110 miljoner kronor. Det fina resultatet vill jag tolka som att vi har ett mycket gott förtroende hos våra kunder. Det har under åren skapats i värdefulla möten mellan våra kunder och bankens kunniga och engagerade medarbetare. Ambitionen i banken är att hela tiden ligga i framkant när det gäller utvecklingen av nya banktjänster som skapar värde för våra kunder. Under 2012 har vi lanserat nya tjänster kopplade till så kallade smarta telefoner, mer om det längre fram i årsredovisningen. Och när vi försöker se in i framtiden är vår bedömning att vi kommer att få se kraftiga satsningar på fler mobila lösningar. Men samtidigt släpper vi aldrig fokus på det personliga mötet som är så viktigt när det gäller att skapa förtroende, fler affärer och nöjdare kunder. I vårt huvudsakliga verksamhetsområde, Skara, Vara, Götene och Essunga kommuner, ser vi att framför allt ungdomar flyttar och väljer att bo på annan ort av olika orsaker. Samtidigt är ungdomar en viktig kundgrupp för oss. Därför har vi under året startat en marknadsaktivitet via våra kontor och vår egen telefonbank där vi kontaktar ungdomarna för att erbjuda rådgivning via telefon och visa värdet av att behålla sin hembank trots att man bor på annan ort. Vi vet ju att en del av dessa ungdomar förr eller senare väljer att komma tillbaka till sina hemkommuner. Under 2012 har flera storbanker slutat att erbjuda manuell hantering av kontanter, vilket har gett upphov till starka reaktioner i media. För vår del följer vi noggrant utvecklingen och tar till oss nyheter, samtidigt som vi försöker vara lyhörda och lyssna på våra kunders önskemål om att behålla kontanter. På Sparbanken Skaraborg kommer vi därför tillsvidare att ha kvar kontanter på kontoren i Skara, Vara, Götene och Nossebro. Några beslut om förändring har inte tagits under året. Under slutet av 2012 byggde vi i stället om

kontoret i Nossebro för att kunna erbjuda våra kunder kontanter i en säker miljö. Det är på det sättet jag önskar att alla kunder ska uppfatta oss: en lokal bank med känsla för bygden som ligger i framkant med tekniska lösningar som du som kund har nytta av. Jag önskar också att vi uppfattas som enkla att kommunicera med och att våra kunniga och engagerade medarbetare skapar trygghet i dina bankaffärer. Jag önskar också att befintliga och nya kunder ser vårt starka engagemang i bygden som en värdefull egenskap. Via vår ägare, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, låter vi varje år en del av vinsten användas till projekt som utvecklar bygden. Förhoppningsvis skapar det ännu starkare skäl för att samla bank- och försäkringsaffärer i Sparbanken Skaraborg. När jag nu i början av 2013 försöker se in i kristallkulan, ser det aning ljusare ut när det gäller konjunkturen. Det låga ränteläget kan förhoppningsvis bidra till att stärka framtidstron och få igång investeringarna, även om många länder i vår omvärld har en lång vandring framför sig. Välkommen till oss för att diskutera dina framtida affärer!

”År 2012 − ett bra år i en orolig omvärld!”

Leif Johansson, vd

2


Redovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2012, bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes Börsutvecklingen men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver.

Förvaltningsberättelse Försämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att nuvarande låga styrränta på 0,25 procent kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 procent). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 procent som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 procent förra året jämfört med 3,6 procent år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge

Kvartalsvis Kvartalsvis svensk svenskBNP-tillväxt, BNP-tillväxt, årlig årligprocentuell procentuellförändring förändring

Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Den svenska ekonomin växte med drygt en procent under fjolåret jämfört med närmare fyra procent år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmark-

Börsutvecklingen Börsutvecklingen

Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring

3


Allmänt om bankens verksamhet

naderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012. En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över åtta procent av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 procent i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 procent och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver.

Inlåningen från allmänheten ökade under året med 6,1 procent. De sparkonton som ökat mest är Fasträntekontot och E-sparkontot medan de mer traditionella sparkapitalkontona har minskat. Utlåningen till allmänheten minskade med 0,1 procent. Efterfrågan på krediter har under året varit låg framförallt vad gäller företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,0 procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 9,9 procent på grund av en förbättring av värdet på både ränte- och aktierelaterade fonder under året. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 10,6 procent. Bankens värdepappersprovisioner minskade med 9,2 procent främst med anledning av minskade courtageintäkter. Kundernas aktivitet på börsen har varit låg under största delen av året vilket påverkat bankens courtageintäkter negativt. Företagsmarknaden Banken har totalt 25 företagsrådgivare som tar hand om ca 5.500 företag och organisationer som är kunder i banken. Av dessa har ca 4.000 en namngiven företagsrådgivare som kontakt. Banken har under 2012 anslutit många kunder till Småföretagserbjudandet som kallas Bättre Affärer, precis som bankens populära nyhetsbrev. Konceptet är framtaget för såväl nystartade kunder som befintliga småföretagskunder. Förutom att det ger rabatter på de ingående tjänsterna innehåller det också ett ”Servicelöfte” som innebär en årlig genomgång på bankens initiativ. Utvecklingen av nya tjänster fortsätter och banken kan nu via Tre Kronor Försäkring AB erbjuda företagsförsäkringar och fordonsförsäkringar för företagare. Sedan tidigare har banken erbjudit pensionslösningar och riskförsäkringar för företagare och intresset för dessa tjänster ökar.

Den Densvenska svenskakronan kronangentemot gentemotdollarn dollarnoch ocheuron euron Den svenska kronan gentemot dollarn och euron

Jord- och skogsbruk Lönsamheten bland lantbrukarna varierar mellan åren. I bankens område blev spannmålsskörden bra, trots en regnig höst. Tyvärr gjorde det blöta vädret att det blev liten areal som kunde höstsås. Mjölk- och grisköttsproducenterna har haft en tuff tid med svag lönsamhet. Viljan att investera i byggnader för djurproduktion har avtagit under 2012. En trolig orsak är att det för närvarande inte finns några investeringsstöd till lantbruket. Först år 2014 kan det bli aktuellt med nya pengar till investeringsstöden. De flesta investeringar görs i maskiner. Intresset för att köpa mark är fortfarande stort. Arealpriset på de jordbruksfastigheter som byter ägare är ofta högt. Vindkraften har, på grund av försvarsmaktens inställning till vindkraftverkens närhet till Såtenäs flygflottilj, varit ett hett debattämne. Byggförbud har införts inom

Ränteutvecklingen Ränteutvecklingeni iSverige Sverige Ränteutvecklingen i Sverige

4


en fyra mils radie samt att det även framförts hot om rivning av verk. En orsak till det minskade intresset av att investera i vindkraft är de låga priserna på el och certifikat som för närvarande råder. Med nuvarande priser blir kassaflödet i kalkylen ofta negativt, vilket banken följer löpande. För att hålla våra rådgivare uppdaterade arbetar banken med ständig kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. I en tid då banken möter allt färre av våra kunder över bankdisken är vår proaktivitet och förmåga att transportera vårt erbjudande, kompetens och tjänsteinnehåll över till andra mötesplatser avgörande. Även under 2012 har banken haft flera arrangemang för bankens lantbrukskunder. I november anordnades en träff med temat ”Fastighetsmarknaden Skog och Lantbruk”. Denna träff, som var nästan fullbokad, blev mycket uppskattad av deltagarna och banken kommer därför att ordna fler träffar med samma tema. Tillsammans med bland annat Hushållningssällskapet och Varaslättens Lagerhus arrangerades resor till lantbruksmässan Borgeby fältdagar i Skåne. Detta är mycket uppskattade resor som alltid får ett stort deltagande.

fler tjänster, visar en högre kundnöjdhet och har något högre lönsamhet än de kunder som inte valt koncept. Banken ser även en fortsatt hög förmedling av sakförsäkringar för boende och motorfordon som funnits i bankens sortiment drygt två år. Mer än 1.300 nya sakförsäkringar har förmedlats under året. Banken är stolt över att kunna erbjuda sakförsäkringslösningar till kunder vilket känns naturligt t.ex. vid rådgivningar för köp av bostad. Under våren utökades även försäkringssortimentet med fler nya trygghetsförsäkringar som arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och olycksfallsförsäkring. Under en period av tio månader har det förmedlats över 1.400 personförsäkringar till kunder.

Kontanthantering Trenden är mycket tydlig att många banker slutar med kontanthantering. Kontantanvändandet i samhället minskar i rask takt och banken följer utvecklingen. I dagsläget har banken inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering.

Privatmarknaden Av bankens 93 medarbetare arbetar idag ca 40 personer med våra privatkunder på fem bankkontor. Vid verksamhetsårets utgång hade banken ca 45.000 privatkunder och runt 14.000 av dem har valt att ha en personlig rådgivare. Kraven skärps hela tiden på högre kompetens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att kunderna ska möta rätt kompetens så arbetar bankens medarbetare i olika yrkesroller som ansvarar och bearbetar olika kundsegment. Kundkoncept och försäkringar Under året har banken fokuserat på ekonomisk rådgivning och försäljningen av kundkonceptet Nyckelkund har fortsatt varit framgångsrik. Vid årets utgång hade banken över 8.300 kunder som anslutit sig till konceptet. Kunder som valt att köpa konceptet köper i genomsnitt

5


Nya digitala tjänster I juni lanserades bankens nya mobilbanksapp för smartphones. Mobilbanken är ett enkelt sätt för kunden att snabbt ha tillgång till sina konton och utföra enklare bankärenden. Bland nyheterna finns funktioner som ”skaka fram saldo”, smidigare överföringar och bättre överblick på kundens favoritaktier. Vid årsskiftet hade över 8.000 kunder laddat ner mobilbanksappen. Appen för iPad kom i november och är ett komplement för internetbanken och mobilbanken. Fler än 700 kunder laddade ner appen för iPad före årsskiftet. Det finns ett stort intresse för nya digitala tjänster som är på framfart. I december kom tjänsten ”Swish” som är ett samarbete mellan Swedbank och sparbankerna och fem storbanker. En ny tjänst som gör det enkelt för privatperson att skicka och ta emot pengar via mobilnumret.

vember då alla kontor bjöd på kaffe, saft och tårta. Temat för Spardagen var ”Magi” och kontoren hade besök av trollkarlar till barnens förtjusning. Banken har även detta år gett ut två nummer av Kundtidningen ”Sparbanken Skaraborg Aktuellt” som skickats till alla hushåll i bankens verksamhetsområde – totalt ca 27.000 hushåll. De innehåller matnyttiga artiklar och tips om ekonomi.

Kundevent Årets Kundgolftävling gick av stapeln på Lundsbrunns GK i maj. Tävlingen var öppen för bankens kunder och över ett hundratal golfare deltog i fint väder. I juni deltog banken med monter på ”På Landet”festivalen på Axevalla Travbana som besöktes av mer än 10.000 personer. Montern var välbesökt och fler än 1.000 barn och vuxna var med och tävlade om vinster. Höstens stora event var ”Vi äro musikanter” ett samarrangemang med Vara Konserthus och Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Anders Berglund bjöd in artisterna Svante Turesson och Annelie Rydé som fick berätta om sin karriär och sjunga sina mest kända låtar. Över 400 kunder deltog. Den årliga Spardagen genomfördes i no-

Kapitalrådgivningen På Kapitalrådgivningen möter banken de kunder som vill ha en aktiv och nära placeringsrådgivning. Ca 200 kunder är anslutna till konceptet och efterfrågan ökar eftersom marknader och produkter blir mer och mer komplexa. Rådgivarna arbetar främst med olika placeringslösningar både för privat- och företagskunder. Alla rådgivare är Swedsec licensierade, enligt branschens kvalitetskrav. I gruppen Kapitalrådgivning finns även en försäkringsspecialist, en jurist och bankens aktiebord, nu med 1,5 aktiemäklartjänster. Under året har en aktiemäklare övergått till att arbeta som kapitalrådgivare, för att möta det ökade behovet på kapitalrådgivningssidan. Under 2012 anordnades två stora kundträffar för kunder anslutna till konceptet. Den vårliga träffen hölls på Mössebergs kurort och den träff som anordnades under hösten var på Spikens Fiskeläge utanför Lidköping.

”Swish” – en ny tjänst som gör det enkelt för privatperson att skicka och ta emot pengar via mobilnumret.

6


Det som varit utmärkande för 2012 som placeringsår, har varit att långa obligationsfonder gett mycket bra avkastning p.g.a. att räntorna vände nedåt. Samt att det varit mycket diskussioner med kunderna under hösten om när det är dags att återigen gå in på aktiemarknaden.

tjänst är 65 kvinnor och 35 män. Medelåldern i banken är 49 år, vilket är samma som föregående år. Den finansiella sektorn fortsätter att utveckla olika former av placeringsprodukter och tjänster vilket hela tiden kräver kompetensutveckling. Banken har totalt 15 medarbetare som är licensierade rådgivare av Swedsec. Under 2013 kommer samtliga rådgivare, privatrådgivare och företagsrådgivare att licensieras.

Telefonbanken Banken har en lokalt närvarande telefonbank med sju medarbetare som är placerad i Skara. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel. Telefonbanken har både en självbetjäningstjänst som är öppen dygnet runt samt personlig service som är öppen vardagar 08.00 - 20.00 samt söndagar 16.00 - 20.00. 25.000 kunder är anslutna till telefonbankens tjänster Självbetjäning och Personlig service. Under 2012 har medarbetarna i Telefonbanken fått utökade arbetsuppgifter, såsom att kontakta kunder anslutna till konceptet Bättre Affärer för att stämma av servicelöftet, och även att ringa och skicka meddelande via internetbanken till kunder boende utanför bankens verksamhetsområde för att erbjuda och informera om nyheter. På detta sätt hålls relationen med banken vid liv trots att kunden flyttat till annan ort.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2012 i sammandrag (2011 inom parentes) • Rörelseresultatet ökade till 172,1 mkr (122,6) • Räntenettot ökade till 199,5 mkr (191,1) • Provisionsnettot ökade till 64,8 (62,4) • Summa kostnader före kreditförluster minskade till 120,2 mkr (122,3) • Kreditförluster minskade till 15,7 mkr (35,1) • In- och upplåningen ökade till 6.366,7 mkr (6.002,8) • Utlåningen minskade till 5.346,7 mkr (5.351,6)

Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. En del i miljöarbetet är att minska kontanthanteringen som, utöver den risk den utgör i arbetsmiljön, orsakar stor miljöbelastning vid transporter mellan butiker, bankkontor och uttagsautomater. Konceptet Nyckelkund är ett miljöpaket för kunder som betalar med kort i butik och betalar sina räkningar via Internetbanken. Under året har ytterligare drygt 3.300 av våra kunder anslutit sig till konceptet. I slutet av 2012 lanserades Swish, en tjänst som gör det enkelt för privatpersoner att skicka och ta emot pengar via mobilnumret och på så sätt minska kontanthanteringen. Flera miljöaktiviteter riktade till våra kunder har genomförts under året, bl.a. en tävling för de kunder som istället för att ta ut kontanter, i automat eller bankkassa, använt kort i butik. Vinst i denna tävling var en iPad. Under höstens spardag kunde både barn och vuxna delta i en tipspromenad på våra kontor med inriktning på miljön.

• Affärsvolymen ökade till 21.707,2 mkr (21.101,0) Bankens resultat Rörelseresultatet för 2012, 172,1 mkr, är en ökning med 40,3 procent jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 4,3 procent till 199,5 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 33,1 mkr (21,7 mkr föregående år). Provisionsnettot ökade med 2,4 mkr till 64,8 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 0,5 mkr till 104,5 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2012 till 15,7 mkr.

Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 8.701,1 mkr, en ökning med 8,8 procent. Utlåningen i svenska kronor minskade till 5.346,7 mkr, en minskning med 0,1 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.294,8 mkr, en ökning med 4 procent. In- och upplåning från allmänheten ökade med 6,1 procent till 6.366,7 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 2.588,7 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 9,9 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 731,3 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 10,6 procent. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.185,2 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 6.230.000 aktier. Under

Fastigheter och kontorslokaler Under året har ombyggnader gjorts av en affärslokal och kontorslokalen i Vara. På fastigheten i Nossebro har vissa förbättringar gjorts av taket. Utöver detta har diverse små reparationer utförts på fastigheten i Skara. I samtliga fastigheter har fjärrövervakning installerats på ventilationsanläggningarna så att övervakning kan ske centralt. Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 107 personer, varav 100 i banktjänst. Av de 100 personerna i bank-

7


Risker och osäkerhetsfaktorer

året har banken förvärvat 37.390 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 790,6 mkr (anskaffningsvärde 243,2 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 154,2 mkr. Bankens kapitalbas efter 2012 års resultat och dispositioner uppgår till 1.034,0 mkr varvid styrelsens förslag till utdelning beaktats. Detta ger en kapitaltäckningskvot på 2,07.

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken och oberoende riskkontroll finns en riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens Compliance officer ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där Compliance officer bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance officer rapporterar direkt till styrelsen. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.035,0 mkr, vilket ger en kapitaltäckningskvot på 2,07. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2012 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 103 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Ägarförhållanden i Sparbanken Skaraborg

Sparbanksstiftelsen Skaraborg Huvudmännen

Stiftelsens styrelse

Sparbanken Skaraborg AB Bankstyrelsen

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Bankrörelsen

8


Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling Bankens bedömning är att ränteläget under 2013 kommer att vara fortsatt lågt. Under inledningen av 2013 har de långa räntorna haft en svag uppgång men många faktorer pekar på att uppgången blir begränsad. Den svenska kronan har under 2012 stärkts mot många av andra exportländers valutor, detta är ett scenario som fortsätter under början av 2013. Många av länderna ser en svag egen valuta som ska gynna den egna exporten som en väg ur krisen. Effekten av detta blir att Sveriges export får det jobbigare samtidigt som importen blir billigare och drar ned inflationen. Detta är ett scenario som indikerar fortsatt låga räntor i Sverige. USA förefaller dock ha hunnit längre i återhämtningen än Europa. Dessvärre pekar det mesta på att Sverige även under 2013 får dras med hög arbetslöshet som förväntas stiga under första halvåret och investeringar i nybyggnationer av bostäder förväntas bli låg under året. 2013 har börjat med en bra utveckling av Stockholmsbörsen, dock har banken noterat att privatpersoner i högre omfattning än för några år sedan väljer det trygga räntesparandet framför sparande i aktier. 2013 kommer troligtvis innebära en svag volymutveckling gällande bankens utlåning på grund av den osäkerhet som fortfarande råder i omvärlden och den höga arbetslösheten. Banken räknar med något högre resultat under 2013 för banken vilket till stor del beror på att utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) förväntas bli högre.

9


Fem år i isammandrag Fem år sammandrag Fem år i sammandrag Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal

2012 2012 21 707 21 7072,9 2,9

2011 2011 21 101 21 1010,1 0,1

2010 2010 21 087 21 0876,7 6,7

2009 2009 19 769 19 769 12,9 12,9

2008 2008 17 511 17 511 -1,7 -1,7

22,1 22,1

19,3 19,3

19,6 19,6

18,7 18,7

15,5 15,5

Kapitalbas/Kapitalkrav

2,1 2,1

2,0 2,0

1,9 1,9

1,8 1,8

2,0 2,0

Räntenetto i % av MO

2,4 2,4

2,5 2,5

2,1 2,1

2,3 2,3

2,6 2,6

genomsnittlig affärsvolym i % av Räntenetto + rörelseintäkter genomsnittlig affärsvolym

1,4 1,4

1,3 1,3

1,1 1,1

1,2 1,2

1,4 1,4

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

0,8 0,8

0,6 0,6

0,5 0,5

0,5 0,5

0,6 0,6

genomsnittligtefter egetschablonskatt kapital Rörelseresultat i % av genomsnittligt eget kapital

7,3 7,3

6,0 6,0

5,0 5,0

6,1 6,1

6,7 6,7

värdeförändringar påkreditförluster övertagen egendom i relation till Summa kostnader exkl och räntenetto + rörelseintäkter värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0,39 0,39

0,44 0,44

0,54 0,54

0,55 0,55

0,47 0,47

värdeförändringar påkreditförluster övertagen egendom i relation till Summa kostnader inkl och räntenetto + rörelseintäkter värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0,44 0,44

0,56 0,56

0,58 0,58

0,59 0,59

0,58 0,58

70,62 70,62

51,26 51,26

54,58 54,58

43,60 43,60

69,42 69,42

till allmänheten och kreditinstitut banker) Osäkra fordringar netto i % av total (exkl utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

0,46 0,46

1,40 1,40

0,74 0,74

1,11 1,11

0,35 0,35

allmänheten,i % kreditinstitut (exkl banker) Kreditförluster av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

0,28 0,28

0,59 0,59

0,16 0,16

0,16 0,16

0,61 0,61

98 98 5 5

99 99 5 5

99 99 6 6

101 101 6 6

101 101 6 6

VOLYM VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr Affärsvolym ultimo, Mkr% förändring under året, Av sparbanken förändring underförvaltade året, % och förmedlade

inklusive beviljad ej utnyttjad kredit Av kundvolymer, sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL KAPITAL Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i Soliditet

% av balansomslutningen Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Kapitaltäckningskvot RESULTAT RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Placeringsmarginal

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av Rörelseintäkter/affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av Räntabilitet på eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa exkl kreditförluster och K/I-tal förekostnader kreditförluster

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och K/I-tal efter kreditförluster

OSÄKRA FORDRINGAR OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av Reserveringsgrad för osäkra fordringar

osäkra fordringar bruttoförluster i % av Reservering för sannolika osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning Andel osäkra fordringar

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till Kreditförlustnivå ÖVRIGA UPPGIFTER ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Medelantal anställda Antal kontor Antal kontor

10 7

7


Fem sammandrag Femår i sammandrag Fem årårii sammandrag sammandrag Resultatoch balansräkningar, mkr Resultatoch balansräkningar, mkr Resultatoch balansräkningar, mkr Resultatoch balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR RESULTATRÄKNINGAR RESULTATRÄKNINGAR

2012 2012 2012

2011 2011 2011

2010 2010 2010

2009 2009 2009

2008 2008 2008

Räntenetto Räntenetto Räntenetto Provisioner, netto Provisioner, netto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat finansiella transaktioner Nettoresultat av av finansiella transaktioner Övriga intäkter Övriga intäkter Övriga intäkter Summa intäkter Summa intäkter Summa intäkter

199,5 199,5 199,5 64,8 64,8 64,8 6,8 6,86,8 36,9 36,9 36,9 308,0 308,0 308,0

191,1 191,1 191,1 62,4 62,4 62,4 -2,0 -2,0 -2,0 28,5 28,5 28,5 280,0 280,0 280,0

152,1 152,1 152,1 61,0 61,0 61,0 5,4 5,45,4 5,0 5,05,0 223,5 223,5 223,5

151,0 151,0 151,0 61,0 61,0 61,0 9,6 9,69,6 4,7 4,74,7 226,3 226,3 226,3

166,2 166,2 166,2 56,2 56,2 56,2 -0,5 -0,5 -0,5 27,9 27,9 27,9 249,8 249,8 249,8

-104,5 -104,5 -104,5 -15,7 -15,7 -15,7 -15,7 -15,7 -15,7 -135,9 -135,9 -135,9 172,1 172,1 172,1

-104,0 -104,0 -104,0 -18,3 -18,3 -18,3 -35,1 -35,1 -35,1 -157,4 -157,4 -157,4 122,6 122,6 122,6

-103,2 -103,2 -103,2 -17,4 -17,4 -17,4 -9,1 -9,1 -9,1 -129,7 -129,7 -129,7 93,8 93,8 93,8

-106,8 -106,8 -106,8 -17,7 -17,7 -17,7 -8,1 -8,1 -8,1 -132,6 -132,6 -132,6 93,7 93,7 93,7

-98,2 -98,2 -98,2 -18,1 -18,1 -18,1 -29,3 -29,3 -29,3 -145,6 -145,6 -145,6 104,2 104,2 104,2

-34,7 -34,7 -34,7 -27,2 -27,2 -27,2 110,2 110,2 110,2

0,1 0,10,1 -28,8 -28,8 -28,8 93,9 93,9 93,9

-0,2 -0,2 -0,2 -24,7 -24,7 -24,7 68,9 68,9 68,9

19,1 19,1 19,1 -26,5 -26,5 -26,5 86,3 86,3 86,3

-20,6 -20,6 -20,6 -20,0 -20,0 -20,0 63,6 63,6 63,6

Kassa Kassa Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning kreditinstitut Utlåning till till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Utlåning allmänheten Utlåning till till allmänheten Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier andelar Aktier ochoch andelar Materiella tillgångar Materiella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Övriga tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Summa tillgångar Summa tillgångar

38,0 38,0 38,0 228,6 228,6 228,6 5 346,7 5 346,7 5 346,7 2 185,2 2 185,2 2 185,2 793,4 793,4 793,4 60,8 60,8 60,8 48,4 48,4 48,4 8 701,1 8 701,1 8 701,1

35,5 35,5 35,5 499,3 499,3 499,3 5 351,6 5 351,6 5 351,6 1 444,8 1 444,8 1 444,8 556,7 556,7 556,7 63,8 63,8 63,8 46,4 46,4 46,4 7 998,1 7 998,1 7 998,1

37,6 37,6 37,6 445,6 445,6 445,6 5 726,7 5 726,7 5 726,7 686,2 686,2 686,2 592,2 592,2 592,2 68,8 68,8 68,8 45,0 45,0 45,0 7 602,1 7 602,1 7 602,1

43,2 43,2 43,2 301,0 301,0 301,0 5 405,1 5 405,1 5 405,1 521,7 521,7 521,7 442,2 442,2 442,2 70,3 70,3 70,3 58,6 58,6 58,6 6 842,1 6 842,1 6 842,1

53,4 53,4 53,4 201,7 201,7 201,7 5 043,5 5 043,5 5 043,5 696,4 696,4 696,4 187,4 187,4 187,4 72,9 72,9 72,9 66,2 66,2 66,2 6 321,5 6 321,5 6 321,5

Skulder till kreditinstitut Skulder kreditinstitut Skulder till till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten upplåning från allmänheten In-Inochoch upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper Övriga skulder Övriga skulder Övriga skulder Avsättningar Avsättningar Avsättningar Summa skulder Summa skulder Summa skulder

309,2 309,2 309,2 6 366,7 6 366,7 6 366,7 0,0 0,00,0 82,7 82,7 82,7 11,5 11,5 11,5 6 770,1 6 770,1 6 770,1

172,6 172,6 172,6 6 002,8 6 002,8 6 002,8 200,0 200,0 200,0 67,9 67,9 67,9 7,9 7,97,9 6 451,2 6 451,2 6 451,2

386,5 386,5 386,5 5 474,9 5 474,9 5 474,9 200,0 200,0 200,0 41,1 41,1 41,1 8,0 8,08,0 6 110,5 6 110,5 6 110,5

179,2 179,2 179,2 5 320,5 5 320,5 5 320,5 0,0 0,00,0 54,1 54,1 54,1 8,2 8,28,2 5 562,0 5 562,0 5 562,0

103,8 103,8 103,8 5 123,0 5 123,0 5 123,0 0,0 0,00,0 97,6 97,6 97,6 9,1 9,19,1 5 333,5 5 333,5 5 333,5

36,3 36,3 36,3

1,6 1,61,6

1,7 1,71,7

1,5 1,51,5

20,5 20,5 20,5

Eget kapital Eget kapital Eget kapital

1 894,7 1 545,3 1 489,9 1 278,6 1 894,7 1 545,3 1 545,3 1 489,9 1 489,9 1 278,6 1 278,6 1 894,7

967,5 967,5 967,5

Summa skulder, obeskattade reserver och Summa skulder, obeskattade reserver och Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital eget kapital eget kapital

8 701,1 7 998,1 7 602,1 6 842,1 6 321,5 8 701,1 7 998,1 7 998,1 7 602,1 7 602,1 6 842,1 6 842,1 6 321,5 6 321,5 8 701,1

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader ¹ ¹ Kreditförluster Kreditförluster Kreditförluster Summa kostnader Summa kostnader Summa kostnader Rörelseresultat Rörelseresultat Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Bokslutsdispositioner, netto Bokslutsdispositioner, netto Skatter Skatter Skatter Årets resultat Årets resultat Årets resultat BALANSRÄKNINGAR BALANSRÄKNINGAR BALANSRÄKNINGAR

Obeskattade reserver Obeskattade reserver Obeskattade reserver

¹ inkl. av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar ¹ inkl. nedskrivningar materiella anläggningstillgångar ¹ inkl. av-avochoch nedskrivningar på på materiella anläggningstillgångar

11

8 8 8


Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 110.202 tkr. Till bolagsstämmans förfogande står: - balanserad vinst (inkl. fond för verkligt värde) - årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas - i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

1.283.766 tkr 110.202 tkr 1.393.968 tkr

17.000 tkr 1.376.968 tkr 558.457 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,9 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,07 (1,98). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1.035 mkr (928 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 501 mkr (469 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

12


Resultaträkningar Resultaträkningar Resultaträkningar 1 januari 1 januari - 31 december - 31 december tkr

Not

Not

2012

2012

2011

2011

tkr

Ränteintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntekostnader Räntenetto Räntenetto

4

306 936306 936 298 493298 493 -107 478 -107 478 -107 349 -107 349 4 199 458199 458 191 144191 144

ErhållnaErhållna utdelningar utdelningar Provisionsintäkter Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionskostnader Nettoresultat Nettoresultat av finansiella av finansiella transaktioner transaktioner Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

5 33 102 33 102 21 730 21 730 6 75 873 75 873 73 935 73 935 7 -11 107-11 107 -11 503-11 503 8 6 862 6 862 -2 018 -2 018 9 3 812 3 812 6 719 6 719

SummaSumma rörelseintäkter rörelseintäkter

308 000308 000 280 007280 007

Allmänna Allmänna administrationskostnader administrationskostnader Av- ochAvnedskrivningar och nedskrivningar på materiella på materiella anläggningstillgångar anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader SummaSumma kostnader kostnader före kreditförluster före kreditförluster

10 19 11

Resultat Resultat före kreditförluster före kreditförluster

10 -104 471 -104 471 -103 961 -103 961 19 -4 952 -4 952 -6 142 -6 142 11 -10 797-10 797 -12 216-12 216 -120 220 -120 220 -122 319 -122 319 187 780187 780 157 688157 688

Kreditförluster, Kreditförluster, netto netto

12

Rörelseresultat Rörelseresultat

12 -15 700-15 700 -35 053-35 053 172 080172 080 122 635122 635

Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Skatter Skatter

13 14

Årets resultat Årets resultat

13 -34 694-34 694 106 106 14 -27 184-27 184 -28 836-28 836 110 202110 202 93 905 93 905

Rapport Rapport över över totalresultat totalresultat 1 januari 1 januari - 31 december - 31 december tkr tkr

2012

Årets resultat Årets resultat

2012

2011

2011

110 202110 202 93 905 93 905

Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat Årets förändring Årets förändring i verkligti verkligt värde på värde finansiella på finansiella tillgångar tillgångar som kansom säljas kan säljas 247 817247 817 -34 200-34 200 Skatt hänförlig Skatt hänförlig till komponenter till komponenter i övrigt totalresultat i övrigt totalresultat 14 14 -3 676 -3 676 -320 -320 Årets övrigt Åretstotalresultat övrigt totalresultat 244 141244 141 -34 520-34 520 Årets totalresultat Årets totalresultat 354 343354 343 59 385 59 385

10

13

10


Balansräkningar Balansräkningar Balansräkningar

Per Per den den 3131 december december tkrtkr Tillgångar Tillgångar Kassa Kassa Utlåning Utlåning till till kreditinstitut kreditinstitut Utlåning Utlåning till till allmänheten allmänheten

Not Not

2012 2012

2011 2011

1515 1616

3838 013 013 228 228 591 591 5 346 5 346 692 692

3535 480 480 499 499 324 324 5 351 5 351 611 611

- varav - varav förändring förändring i verkligt i verkligt värde värde påpå räntesäkrade räntesäkrade poster poster i portföljsäkring i portföljsäkring

6 359 6 359

1515 517 517

2 185 2 185 155 155 793 793 443 443

1 444 1 444 845 845 556 556 708 708

7 643 7 643 5353 135 135 1111 637 637 3636 768 768 8 701 8 701 077 077

8 956 8 956 5454 845 845 8 922 8 922 3737 438 438 7 998 7 998 129 129

2222

309 309 200 200

172 172 590 590

2323 2424 2525 2626 2727 2828

6 351 6 351 267 267 1515 428 428 0 0 5757 781 781 2424 867 867 1111 559 559 6 770 6 770 102 102

5 985 5 985 935 935 1616 864 864 200 200 000 000 4747 194 194 2020 712 712 7 897 7 897 6 451 6 451 192 192

Obeskattade Obeskattade reserver reserver

2929

3636 313 313

1 618 1 618

Eget Eget kapital kapital Bundet Bundet eget eget kapital kapital Aktiekapital Aktiekapital (4.000.000 (4.000.000 st st aktier, aktier, kvotvärde kvotvärde 1) 1) Reservfond Reservfond Fritt Fritt eget eget kapital kapital Fond Fond förför verkligt verkligt värde värde Balanserad Balanserad vinst vinst Årets Årets resultat resultat Summa Summa eget eget kapital kapital Summa Summa skulder, skulder, avsättningar avsättningar och och eget eget kapital kapital

3030 400 400 000 000 100 100 694 694

400 400 000 000 100 100 694 694

558 558 457 457 725 725 309 309 110 110 202 202 1 894 1 894 662 662 8 701 8 701 077 077

314 314 316 316 636 636 404 404 9393 905 905 1 545 1 545 319 319 7 998 7 998 129 129

inga inga

inga inga

200 200 682 682

248 248 822 822

975 126 975 126

1 018 187 1 018 187

Obligationer Obligationer och och andra andra räntebärande räntebärande värdepapper värdepapper

1717 1818 1919

Aktier Aktier och och andelar andelar Materiella Materiella tillgångar tillgångar - inventarier - inventarier - byggnader - byggnader och och mark mark Övriga Övriga tillgångar tillgångar Förutbetalda Förutbetalda kostnader kostnader och och upplupna upplupna intäkter intäkter Summa Summa tillgångar tillgångar

2020 2121

Skulder, Skulder, avsättningar avsättningar och och eget eget kapital kapital Skulder Skulder till till kreditinstitut kreditinstitut In-Inoch och upplåning upplåning från från allmänheten allmänheten - inlåning - inlåning - upplåning - upplåning Emitterade Emitterade värdepapper värdepapper Övriga Övriga skulder skulder Upplupna Upplupna kostnader kostnader och och förutbetalda förutbetalda intäkter intäkter Avsättningar Avsättningar Summa Summa skulder skulder

Poster Poster inom inom linjen linjen Ställda Ställda säkerheter säkerheter Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser - Garantier - Garantier Åtaganden Åtaganden - Övriga åtaganden - Övriga åtaganden

3131

1111

14


Rapport överförändringar förändringari eget i eget kapital Rapport över kapital Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2012-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv

100 694

314 316

636 404

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

244 141

Årets totalresultat

244 141

Vinstdisposition

88 905

400 000

100 694

558 457

Bundet eget kapital

93 905

1 545 319

110 202

110 202 244 141

Utdelning Utgående eget kapital 2012-12-31

Årets resultat

725 309

110 202

354 343

-88 905

0

-5 000

-5 000

110 202

1 894 662

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2011-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond

Verkligt värde reserv

100 694

348 836

Balanserad vinst eller förlust 571 494

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

-34 520

Årets totalresultat

-34 520

Vinstdisposition

64 910

400 000

100 694

314 316

68 910

1 489 934

93 905

93 905 -34 520

Utdelning Utgående eget kapital 2011-12-31

Årets resultat

636 404

93 905

59 385

-64 910

0

-4 000

-4 000

93 905

1 545 319

12

15


Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys(indirekt (indirektmetod) metod) Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 1 januari - 31 - 31 december december tkrtkr

2012-12-31 2012-12-31

2011-12-31 2011-12-31

172 172 080 080

122 122 635 635

2 284 2 284 -2 -2 545 545 4 952 4 952 1515 390 390 257 257 -27-27 184 184

2 192 2 192 3 531 3 531 6 142 6 142 3535 053 053 236 236 -28-28 836 836

165 165 234 234

140 140 953 953

Ökning/minskning Ökning/minskning avav utlåning utlåning till till allmänheten allmänheten (-/+) (-/+) Ökning/minskning Ökning/minskning avav värdepapper värdepapper (-/+) (-/+) Ökning/minskning Ökning/minskning avav in-inoch och upplåning upplåning från från allmänheten allmänheten (+/-) (+/-) Ökning/minskning Ökning/minskning avav skulder skulder till till kreditinstitut kreditinstitut (+/-) (+/-) Förändring Förändring avav övriga övriga tillgångar tillgångar (+/-) (+/-) Förändringar Förändringar avav övriga övriga skulder skulder (+/-) (+/-)

-10-10 471 471 -779 -779 391 391 363 363 896 896 136 136 610 610 -1 -1 350 350 1414 149 149

340 340 009 009 -804 -804 376 376 527 527 909 909 -213 -213 941 941 -1 -1 262 262 2727 412 412

Kassaflöde Kassaflöde från från den den löpande löpande verksamheten verksamheten

-111 -111 323 323

1616 704 704

Försäljning/inlösen Försäljning/inlösen avav finansiella finansiella tillgångar tillgångar (+)(+) Försäljning Försäljning avav materiella materiella tillgångar tillgångar (+)(+) Förvärv Förvärv avav materiella materiella tillgångar tillgångar (-) (-)

5050 053 053 0 0 -1 -1 930 930

4040 069 069 1 513 1 513 -2 -2 670 670

Kassaflöde Kassaflöde från från investeringsverksamheten investeringsverksamheten

4848 123 123

3838 912 912

Inlösen Inlösen avav räntebärande räntebärande värdepapper värdepapper (-) (-) Utdelning Utdelning Sparbanksstiftelsen Sparbanksstiftelsen Skaraborg Skaraborg (-) (-)

-200 -200 000 000 -5 -5 000 000

0 0 -4 -4 000 000

Kassaflöde Kassaflöde från från finansieringsverksamheten finansieringsverksamheten

-205 -205 000 000

-4 -4 000 000

Årets Årets kassaflöde kassaflöde

-268 -268 200 200

5151 616 616

534 534 804 804 266 266 604 604

483 483 188 188 534 534 804 804

Kassa Kassa Utlåning Utlåning till till kreditinstitut kreditinstitut

3838 013 013 228 228 591 591

3535 480 480 499 499 324 324

Summa Summa

266 266 604 604

534 534 804 804

Den Den löpande löpande verksamheten, verksamheten, tkrtkr Rörelseresultat Rörelseresultat (+)(+) Justering Justering förför poster poster som som inte inte ingår ingår i kassaflödet i kassaflödet - -förändring förändring avav upplupet upplupet anskaffningsvärde anskaffningsvärde (+/-) (+/-) - -orealiserad orealiserad deldel avav nettoresultatet nettoresultatet avav finansiella finansiella transaktioner transaktioner (+/-) (+/-) - -avskrivningar avskrivningar (+)(+) - -kreditförluster kreditförluster (+)(+) - -övriga övriga poster poster som som inte inte ingår ingår i kassaflödet i kassaflödet (+/-) (+/-) Betald Betald inkomstskatt inkomstskatt (-) (-) Kassaflöde Kassaflöde från från den den löpande löpande verksamheten verksamheten före före förändringar förändringar avav rörelsekapital rörelsekapital Kassaflöde Kassaflöde från från förändringar förändringar i rörelsekapital i rörelsekapital

Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Likvida Likvida medel medel vidvid periodens periodens början början Likvida Likvida medel medel vidvid periodens periodens slut slut Följande Följande delkomponenter delkomponenter ingår ingår i likvida i likvida medel: medel:

1313

16


Noter till de finansiella rapporterna Not 1

Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 166:e verksamhetsår, varav det trettonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2

Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS til�lämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. e) Ändrade redovisningsprinciper Inga nya eller ändrade IFRS som har trätt i kraft 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på bankens finansiella rapporter. f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

17


IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. Övriga ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning är IFRS 13. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: • Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar • Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning • Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen • Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. . (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

18


(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och

19


andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

20


Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. 21


Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. (q) Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med 22


regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder företaget ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.869 tkr (3.511 tkr). r) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

23


Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

24


s) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iii) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. t) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (i) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. u) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. v) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon 25


rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är bevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. x) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. z) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. 26


Not 3

Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

27


Kreditriskexponering brutto Kreditriskexponering bruttooch ochnetto netto2012 2012 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

343 806 887 586 355 492 1 161 822 769 726 706 970 1 180 380 4 458

Summa

5 405 782

Värdepapper Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-126 -8 050 -47 895 -3 019 -59 090

343 806 887 460 355 492 1 161 822 761 676 659 075 1 177 361 4 458

343 806 784 732 329 605 1 153 447 744 013 638 136 604 562 4 458

0 102 728 25 887 8 375 17 663 20 939 572 799 0

5 346 692

4 598 301

748 391

384 514 0 719 306 404 976 676 359

384 514 0 719 306 404 976 676 359

384 514 0 719 306 404 976 676 359

2 185 155

2 185 155

2 185 155

Åtaganden Utställda finansiella garantier

200 682

200 682

87 181

113 501

Summa

200 682

200 682

87 181

113 501

7 732 529

4 685 482

3 047 047

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

7 791 619

-59 090

842 985 132 141

842 985 132 141

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

2 3 4

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vi utlåningstillfället eller senare uppdatering. inklusive krediter till stat och kommun inklusive bostadsrätter inklusive bostadsrättsföreningar

26

28


Kreditriskexponering brutto Kreditriskexponering bruttooch ochnetto netto2011 2011 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

309 440 919 687 330 112 1 185 976 718 875 828 031 1 137 858 3 537

Summa

5 429 979

Värdepapper Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-1 357 -5 400 -67 110 -4 501 -78 368

309 440 918 330 330 112 1 185 976 713 475 760 921 1 133 357 3 537

309 440 781 399 315 097 1 169 616 680 457 721 055 531 810 3 537

0 136 931 15 015 16 360 33 018 39 866 601 547 0

5 351 611

4 508 874

842 737

352 786 0 195 111 521 076 375 872

352 786 0 195 111 521 076 375 872

352 786 0 195 111 521 076 375 872

1 444 845

1 444 845

1 444 845

Åtaganden Utställda finansiella garantier

248 822

248 822

114 950

133 872

Summa

248 822

248 822

114 950

133 872

7 045 278

4 623 824

2 421 454

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

7 123 646

-78 368

917 300 100 887

917 300 100 887

27

29


Oreglerade och osäkra fordringar Oreglerade Oreglerade ochoch osäkra osäkra fordringr fordringr Åldersanalys, Åldersanalys, oreglerade oreglerade men men ej nedskrivna ej nedskrivna lånefordringar lånefordringar tkr tkr Fordringar Fordringar förfallna förfallna 60 60 dgrdgr eller eller mindre mindre Fordringar Fordringar förfallna förfallna > 60 > 60 dgrdgr - 90- 90 dgrdgr Fordringar Fordringar förfallna förfallna > 90 > 90 dgrdgr - 180 - 180 dgrdgr Fordringar förfallna > 180 dgrdgr - 360 dgrdgr Fordringar förfallna > 180 - 360 Fordringar förfallna > 360 dgrdgr Fordringar förfallna > 360 Summa Summa Lånefordringar Lånefordringar perper kategori kategori av av låntagare låntagare Lånefordringar, Lånefordringar, brutto brutto - offentlig - offentlig sektor sektor - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor varav varav enskilda enskilda företagare företagare - övriga - övriga Summa Summa varav: varav: Oreglerade Oreglerade lånefordringar lånefordringar som som ingår ingår i osäkra i osäkra lånefordringar lånefordringar - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor Oreglerade Oreglerade lånefordringar lånefordringar som som inteinte ingår ingår i osäkra i osäkra lånefordringar lånefordringar ochoch för för vilka vilka ränta ränta intäktsförs intäktsförs - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor Omstrukturerade Omstrukturerade lånlån som som inteinte längre längre är förfallna är förfallna eller eller osäkra osäkra Osäkra Osäkra lånefordringar lånefordringar - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor Avgår: Avgår: Specifika nedskrivningar för för individuellt värderade fordringar Specifika nedskrivningar individuellt värderade fordringar - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor Nedskrivningar för för gruppvis värderade homogena grupper av av lånefordringar Nedskrivningar gruppvis värderade homogena grupper lånefordringar - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - offentlig sektor - företagssektor - företagssektor - hushållssektor - hushållssektor - övriga - övriga Summa Summa

2012 2012

2011 2011

33 33 390390 244244 1 702 1 702 6 866 6 866 15 15 42 42 217217

8 788 8 788 20 20 230230 6 346 6 346 3 297 3 297 183183 38 38 844844

79 79 678678 2 834 2 834 609609 2 470 2 470 565565 1 621 1 621 329329 20 20 930930 5 405 5 405 782782

71 71 970970 2 876 2 876 328328 2 462 2 462 052052 1 583 1 583 494494 19 19 629629 5 429 5 429 979979

17 17 234234 2 873 2 873

37 37 658658 14 14 518518

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

80 80 690690 2 986 2 986

109109 181181 23 23 710710

56 56 547547 1 262 1 262

73 73 352352 3 462 3 462

141141 1 140 1 140

227227 1 327 1 327

79 79 678678 2 777 921921 2 777 2 468 163163 2 468 20 20 931931 5 346 692692 5 346

71 71 970970 2 802 749749 2 802 2 457 264264 2 457 19 19 629629 5 351 611611 5 351

Banken beaktar följande faktorer för för att att bestämma omom tillgången är osäker: Banken beaktar följande faktorer bestämma tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mermer än än 60 60 dagar Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald dagar efter förfallodagen eller bedömning att att kund sannolikt inteinte kommer att att betala enligt avtal utan att att säkerhet efter förfallodagen eller bedömning kund sannolikt kommer betala enligt avtal utan säkerhet tastas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken harhar under åretåret ej tagit i anspråk säkerheter för för skydd av av fordran. Banken under ej tagit i anspråk säkerheter skydd fordran.

28 28

30


Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa. Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2012-12-31 till 349,3 mkr. Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 575,7 mkr. Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.726,7 mkr. Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr i Swedbank AB (publ). Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska til�lämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5) lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.

31


Likviditetsexponering, 2012 Likviditetsexponering, 2012 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Längre än 3 mån men högst 1 år

Högst 3 mån

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Totalt Redovisat värde

Utan löptid

Tillgångar Kassa

38 013

0

0

0

0

0

38 013

Utlåning till kreditinstitut

228 591

0

0

0

0

0

228 591

Utlåning till allmänheten

503 337

130 734

318 021

1 977 119

2 417 481

0

5 346 692

0

442 924

233 292

1 460 619

44 849

3 471

2 185 155

793 443

793 443

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar

0

0

0

0

0

60 778

60 778

Övriga tillgångar

0

1 427

0

0

0

10 210

11 637

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

0

0

0

0

0

36 768

36 768

769 941

575 085

551 313

3 437 738

2 462 330

904 670

8 701 077

Skulder till kreditinstitut

309 200

0

0

0

0

0

309 200

Inlåning från allmänheten

5 206 709

851 981

281 560

11 017

0

0

6 351 267

15 428

0

0

0

0

0

15 428

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

0

446

563

5 069

84

1 982 594

1 988 756

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

0

0

0

0

0

24 867

24 867

Avsättningar

0

0

0

0

0

11 559

11 559

5 531 337

852 427

282 123

16 086

84

2 019 020

8 701 077

-4 761 396

-277 342

269 190

3 421 652

2 462 246

-1 114 350

0

Summa tillgångar

Skulder

Upplåning från allmänheten

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

32

30


Likviditetsexponering, 2011 Likviditetsexponering, 2011 Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Längre än 3 mån men högst 1 år

Högst 3 mån

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Totalt Redovisat värde

Utan löptid

Tillgångar Kassa

35 480

0

0

0

0

0

35 480

Utlåning till kreditinstitut

499 324

0

0

0

0

0

499 324

Utlåning till allmänheten

610 411

124 074

309 621

2 095 479

2 212 026

0

5 351 611

0

398 549

199 717

822 323

17 220

7 036

1 444 845

556 708

556 708

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar

0

0

0

0

0

63 801

63 801

Övriga tillgångar

0

1 463

0

0

0

7 459

8 922

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

0

0

0

0

0

37 438

37 438

1 145 215

524 086

509 338

2 917 802

2 229 246

672 442

7 998 129

Skulder till kreditinstitut

172 590

0

0

0

0

0

172 590

Inlåning från allmänheten

5 079 318

672 581

211 211

22 825

0

0

5 985 935

16 864

0

0

0

0

0

16 864

Emitterade värdepapper

0

200 000

0

0

0

0

200 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

0

1 726

2 435

0

0

1 589 970

1 594 131

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

0

0

0

0

0

20 712

20 712

Avsättningar

0

0

0

0

0

7 897

7 897

5 268 772

874 307

213 646

22 825

0

1 618 579

7 998 129

-4 123 557

-350 221

295 692

2 894 977

2 229 246

-946 137

0

Summa tillgångar

Skulder

Upplåning från allmänheten

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

33

31


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det endast ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB och Sparbankernas Försäkrings AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.542 tkr (7.528 tkr). Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 5 procent av kapitalbasen (max 46,0 mkr per 31 december 2012). Per den 31 december 2012 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 10,4 mkr, vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 0,6 år. Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2012 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 836.917 tkr (540.083 tkr). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -25.478 tkr (-19.177 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (153 tkr) och skulder om 25.478 tkr (19.330 tkr).

34


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än Längre än Längre än 3 mån men 6 mån men 1 år men högst 6 högst 1 år högst 3 år mån

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

38 013 228 591

Totalt

38 013 228 591

3 042 770

1 341 062

18 755

107 126

372 138

385 751

20 000

59 090

5 346 692

697 223

1 275 266

76 890

24 754

85 541

17 506

4 504

3 471

2 185 155

793 443 109 183

793 443 109 183

1 003 200

8 701 077

3 968 584

2 616 328

95 645

131 880

457 679

403 257

24 504

309 200 5 504 675

309 200 554 015

197 676

83 884

9 314

1 703

5 813 875 -1 845 291

554 015 2 062 313

197 676 -102 031

83 884 47 996

9 314 448 365

1 703 401 554

0 24 504

0

-19 800

-29 419

-71 000

-316 060

-378 638

-22 000

-1 845 291

197 222

65 772

42 768

175 073

197 989

200 493

15 428 94 207

6 366 695 94 207

1 930 975

1 930 975

2 040 610 -1 037 410

8 701 077 0 -836 917

-836 917

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2011 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad Räntederivat, fast

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än Längre än Längre än 3 mån men 6 mån men 1 år men högst 6 högst 1 år högst 3 år mån

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

35 480 499 324

Totalt

35 480 499 324

3 154 962

1 488 523

30 191

34 857

241 529

298 806

24 375

78 368

5 351 611

194 918

203 632

115 931

83 786

760 555

61 767

17 220

7 036

1 444 845

556 708 110 161

556 708 110 161

787 753

7 998 129

3 849 204

1 692 155

146 122

118 643

1 002 084

360 573

41 595

172 590 5 333 510

172 590 418 389

153 749

57 462

19 405

3 420

200 000

5 706 100 -1 856 896

418 389 1 273 766

153 749 -7 627

35

57 462 61 181

19 405 982 679

3 420 357 153

0 41 595

16 864

6 002 799

75 803

200 000 75 803

1 546 937

1 546 937

1 639 604 -851 851

7 998 129 0


Kumulativ Total skillnad exponering Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

-1 845 291

2 062 313

-102 031

47 996

448 365

401 554

24 504

0

-19 800

-29 419

-71 000

-316 060

-378 638

-22 000

-1 845 291

197 222

65 772

42 768

175 073

197 989

200 493

-1 845 291

197 222

65 772

42 768

175 073

197 989

-1 037 410

200 493

-836 917

0

-836 917 -836 917

Räntebindningstider för för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2011 Räntebindningstider tillgångar och skulder - Ränteexponering 2011 Högst 1 Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2011 mån 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år högst än 3 Längre högstän6 Längre högstän1 år högst år högst år Högst 1 Längre Längre än 3 Längre än 5Längre än Utan ränta Totalt mån mån 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men mån 3 år men 5 år Tillgångar Kassa Utlåning till Tillgångar kreditinstitut Kassa Utlåning Utlåning till till allmänheten kreditinstitut Obligationer Utlåning till och andra allmänheten Obligationer och räntebärande andra värdepapper

räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Övriga tillgångar Aktier och andelar Summa Övriga tillgångar tillgångar Summa tillgångar

Skulder Skulder Skuldertill kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Inoch upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten Emitterade Emitterade värdepapper värdepapper Övriga skulder Övriga skulder Obeskattade Obeskattade reserver och Eget reserver och Eget kapital kapital skulder Summa Summa skulder och eget kapital och eget kapital Total Total skillnad skillnad Räntederivat, fast Räntederivat, fast ränta ränta erläggs erläggs Kumulativ Kumulativ exponering exponering

högst 3 mån

högst 6 mån

högst 1 år

högst 3 år

högst 5 år

35 480

499 324 3499 154324 962 3 154 962

194 918 194 918

3 849 204 3 849 204

35 480499 324

35 480

1 488 523 1 488 523

203 632 203 632

1 692 155 1 692 155

30 191 30 191

115 931 115 931

146 122 146 122

34 857 34 857

241 529

83 786 83 786

760 555 760 555

118 643 118 643

241 529

1 002 084

1 002 084

298 806 298 806

24 375 24 375

61 767 61 767

17 220

360 573 360 573

78 368 5 351 611 499 324 78 368

17 220

5 351 611

7 036

1 444 845

7 036556 708 1 444 845 556 708

110 161

110 161

787 753

7 998 129

556 708 110 161

556 708 110 161

787 753

7 998 129

41 595 41 595

35 480

172 590 172 590

5 333 510

5 333 510

172 590 418 389

418 389

153 749

153 749

57 462

57 462

19 405

19 405

172 590

3 420

3 420

16 864

200 000

200 000

75 803

418 389 418 389 1 273 766 1 273 766

153 749 -7 627 -7 627

153 749

-5000 000 -5

00

-60-60 000000

-1861 861896 896 -1

-588 130 -588 130

57 462

19 405

3 420

0

6 002 799

6 002 799

200 000 200 000 75 803 75 803 75 803

1 546 937

1 546 937

1 639 604

7 998 129 0

1 546 937

5 706 100 5 706 100 -1 856896 896 -1 856

16 864

1 546 937

57 462 19 405 3 420 0 1 639 604 7 998 129 61 181 982 679 982 679 357 153 357 153 41 59541 595 -851 851 61 181 -851 851 0

-262 232 -23 000 -23 000 -12 -12 000000 -177-177 851 851-262 232

-540 083-540 083

-655 198 252 293 173 293 173311 768 311 768 -540 083 -655 757757 -606-606 576576 198 252 -540 083

Operativa risker risker Operativa Med operativ operativ risk eller brister i administrativa rutiner lederleder till oväntade ekonomiska eller eller Med risk avses avsesrisken riskenför förattattfelfel eller brister i administrativa rutiner till oväntade ekonomiska förtroendemässiga förluster. orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller eller förtroendemässiga förluster.Dessa Dessakan kanexempelvis exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system teknisk utrustning. utrustning. Även internt eller externt, ingåringår i deni den operativa risken. De operativa teknisk Ävenrisken riskenför föroegentligheter, oegentligheter, internt eller externt, operativa risken. De operativa riskerna motverkas motverkas genom Upprätthållandet av en intern kontroll är enär ständigt pågående process riskerna genomintern internkontroll. kontroll. Upprätthållandet av god en god intern kontroll en ständigt pågående process banken, som som bl.a. i ibanken, bl.a. omfattar omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, ••klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, ••IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, behörighetssystem, ••behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information • interna informationsochriskexponering rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens samt exempelvis bankens samt •om informationssäkerhet och riskexponering fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och

Årligen genomförs självutvärdering av de operativa IT-stöd av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av storriskerna. vikt för en internai form kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översynkontrollen. och utveckling av tillämpade system. inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

36


Derivat och säkringsredovisning Derivat Derivat och säkringsredovisning och säkringsredovisning Derivat Derivat 2012 2012

Nominellt Nominellt belopp/ belopp/ återstående återstående löptidlöptid Upp till Upp 1 år till 1 > år1 år> -15årår - 5 år

Tkr Tkr Derivat Derivat för handelsändamål för handelsändamål Valutarelaterade Valutarelaterade kontrakt kontrakt Terminer Terminer Summa Summa

59 678 59 678 59 678 59 678

Derivat för verkligtvärdesäkring Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Ränterelaterade kontrakt Swappar Swappar Summa Summa

Derivat Derivat 2011 2011

43 445 43 445 43 445 43 445

120 219 694 698 694 698 120 219 120 219 694 698 694 698 120 219

>5 år >5 år

0 0

0 0

103 123 103 123 103 123 103 123

2 3202 320 2 3202 320

1 9481 948 1 9481 948

22 000 22 000 22 000 22 000

836 917 836 917 836 917 836 917

0 0

0 0

25 478 25 478 25 478 25 478

Nominellt Nominellt belopp/ belopp/ återstående återstående löptidlöptid

Tkr Tkr Derivat Derivat för handelsändamål för handelsändamål Terminer Terminer Summa Summa Derivat för verkligtvärdesäkringar Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Ränterelaterade kontrakt Swappar Swappar Summa Summa

Upp till Upp 1 år till 1 > år1 år> -15årår - 5 år

101 011 101 011 101 011 101 011

0 0

0 0

77 000 77 000 440 083 440 083 77 000 77 000 440 083 440 083

Positiva Positiva Negativa Negativa marknadsmarknads-marknadsmarknadsTotal Total värden värden värden värden

>5 år >5 år

0 0

Positiva Positiva Negativa Negativa marknadsmarknads-marknadsmarknadsTotal Total värden värden värden värden

0 0

101 011 101 011 101 011 101 011

23 000 23 000 23 000 23 000

540 083 540 083 540 083 540 083

0 0

0 0

0 0

153 153 153 153

19 330 19 330 19 330 19 330

Säkring Säkring av verkligt av verkligt värdevärde Förändring Förändring i verkligt i verkligt värdevärde på säkrad på säkrad post med post avseende med avseende på säkrad på säkrad risk uppgår risk uppgår underunder perioden perioden till -6,3 tillmkr -6,3och mkrpå och på säkringsinstrument säkringsinstrument (derivat) (derivat) till 6,3tillmkr. 6,3 mkr. Derivat Derivat avsedda avsedda för riskhantering, för riskhantering, ej säkringsredovisning ej säkringsredovisning Banken Banken använder använder sig avsig derivat av derivat där säkringsredovisning där säkringsredovisning inte tillämpas inte tillämpas antingen antingen därfördärför att säkringsrelationen att säkringsrelationen inte kvalificerar inte kvalificerar för säkringsredovisning för säkringsredovisning enligt enligt enligt enligt IAS 39 IAS eller 39för eller attför banken att banken gjort bedömningen gjort bedömningen att den attvolatilitet den volatilitet som uppstår som uppstår om säkringsom säkringsredovisning redovisning inte tillämpas inte tillämpas inte ärinte så är stor såför stor attför motivera att motivera det merarbete det merarbete som säkringsredovisning som säkringsredovisning medför. medför. Derivaten Derivaten används används för attför skydda att skydda banken banken mot valutarisk. mot valutarisk. Instrumenten Instrumenten omfattar omfattar valutaterminer. valutaterminer. Förändring Förändring av verkligt av verkligt värdevärde på dessa på dessa derivat derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

37

0 0

35

35


Not 44 Räntenetto Räntenetto Räntenetto Not 4 Not Ränteintäkter Ränteintäkter till kreditinstitut UtlåningUtlåning till kreditinstitut till allmänheten UtlåningUtlåning till allmänheten Varav : Varav derivat: derivat - säkringsredovisning - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper Övriga Övriga SummaSumma Varav: Varav: - ränteintäkt från finansiella ej värderade till verkligt - ränteintäkt från finansiella poster ejposter värderade till verkligt värde värde - ränteintäkt från fordringar osäkra fordringar - ränteintäkt från osäkra Räntekostnader Räntekostnader till kreditinstitut SkulderSkulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten Varav: Varav: - kostnad för insättningsgaranti - kostnad för insättningsgaranti Övriga Övriga SummaSumma räntenetto SummaSumma räntenetto

2012 tkr

2012 tkr

2011 tkr

2011 tkr

5 030 5 030 245 266245 266

9 499 9 499 256 105256 105

-3 780 -3 780 56 615 56 615 25 25 306 936306 936

-3 021 -3 021 32 800 32 800 89 89 298 493298 493

310 716310 716 3 969 3 969

301 514301 514 7 005 7 005

-6 937 -6 937 -98 019-98 019

-7 747 -7 747 -97 189-97 189

-4 892 -4 892 -4 724 -4 724 -2 522 -2 522 -2 413 -2 413 -107 478 -107 349 -107 349 -107 478 199 458199 458 191 144191 144

Räntemarginal Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) (MO) minusräntekostnader totala räntekostnader i % exkl. av MO exkl. genomsnittligt eget kapital minus totala i % av MO genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

2,06

2,06

2,12

2,12

2,39 4,63 1,60

2,39 4,63 1,60

2,46 4,70 1,75

2,46 4,70 1,75

Erhållna utdelningar Not 55 Erhållna Erhållna utdelningar Not 5 Not utdelningar Swedbank AB Swedbank AB Övriga aktier Övriga aktier SummaSumma

32 821 32 821 281 281 33 102 33 102

21 586 21 586 144 144 21 730 21 730

16 593 16 593 22 933 22 933 5 210 5 210 1 448 1 448 21 145 21 145 0 0 8 544 8 544 75 873 75 873

17 215 17 215 19 453 19 453 3 828 3 828 1 446 1 446 23 275 23 275 6 6 8 712 8 712 73 935 73 935

-6 993 -6 993 -2 436 -2 436 -1 678 -1 678 -11 107-11 107

-7 418 -7 418 -2 389 -2 389 -1 696 -1 696 -11 503-11 503

Not 66 Provisionsintäkter Provisionsintäkter Provisionsintäkter Not 6 Not Betalningsförmedlingsprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende finansiella garantier Provisioner avseende utställdautställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Värdepappersprovisioner frånoch kreditoch betalkort AvgifterAvgifter från kreditbetalkort Övriga provisioner Övriga provisioner SummaSumma

Not 7 Provisionskostnader Provisionskostnader Provisionskostnader Not 7 Not 7 Betalningsförmedlingsprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Övriga provisioner SummaSumma

38

36

36


Not 4

Not 8

Not 8 Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner

Not 8

Nettoresultat Nettoresultat av finansiella av finansiella transaktioner transaktioner

Ränteintäkter Aktier/andelar Aktier/andelar Utlåning till kreditinstitut Andra finansiella Andra finansiella instrument instrument Utlåning till allmänheten Valutakursförändringar Valutakursförändringar Summa Summa Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Nettovinst/nettoförlust Nettovinst/nettoförlust uppdelatuppdelat per värderingskategori per värderingskategori Övriga Finansiella Finansiella tillgångartillgångar till verkligttillvärde verkligt viavärde resultaträkningen via resultaträkningen (fair value(fair option) value option) Summa Innehav för Innehav handelsändamål för handelsändamål (tillgångar) (tillgångar) Varav: Realisationsresultat Realisationsresultat från finansiella från finansiella tillgångartillgångar som kan som säljas kan säljas -Förändring ränteintäkt från finansiella poster värderade tillsäkringsinstrument verkligt värde Förändring i verkligt ivärde verkligt på värde derivatpåej som derivat är säkringsinstrument som är -i en ränteintäkt från osäkra fordringar säkring i enav säkring verkligt avvärde verkligt värde Förändring Förändring i verkligt ivärde verkligt på värde säkradpåpost säkrad medpost avseende med avseende på på

Räntekostnader den säkrade den risk säkrade i säkringar risk i säkringar av verkligt avvärde verkligt värde Skulder till kreditinstitut Valutakursförändringar Valutakursförändringar Summa Summa från allmänheten Inoch upplåning varav: -kostnad för insättningsgaranti Nettovinst Nettovinst eller förlust eller påförlust finansiella på finansiella tillgångartillgångar som kan som säljas kan säljas Övriga som redovisats i övrigt totalresultat som redovisats i övrigt totalresultat Summa Summa räntenetto

Övriga rörelseintäkter Not 9 Not Not 99 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter Räntemarginal (Totala i % av medelomslutning (MO) Intäkterränteintäkter från Intäkter rörelsefastigheter från rörelsefastigheter minus totala räntekostnader %materiella av MO genomsnittligt Realisationsvinst Realisationsvinst vid avyttring vid iavyttring av av exkl. materiella tillgångar tillgångar eget kapital och obeskattade reserver) Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter Summa Summa Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad föradministrationskostnader insättningsgarantin) 10 Allmänna Allmänna Not 10 Not Not 10 Allmänna administrationskostnader administrationskostnader Personalkostnader Personalkostnader

Not 5 och Erhållna - löner - löner arvoden och arvodenutdelningar

Betalningsförmedlingsprovisioner Löner Löner Värdepappersprovisioner Sociala avgifter Sociala avgifter Summa Summa Övriga provisioner Summa

6 862

-3 780 56 615 25 370 3065 936 57 0

2011 2011 tkr

2011

0 7 9 499 5 427 -3 589 1 435 2561 105 564 6 862 -2 018

7 -3 589 1 564 -2 018

-3 021 32 800 89 5 370 -3 698 -3 698 298 493 57 0

109 7

109 7

310 716 36969 359

301 514 7 005 6 359 15 517 15 517

-6 359

-6 359 -15 517 -15 517

-61 937 435 1 435 -71 747 564 1 564 862 6 862 -97 -2 189 018 -2 018 -986 019 -4 892 -4 724 -2 522 -2 413 244 478 141 244 141-107 -34 349 520 -34 520 -107 199 458 191 144 2,06 3 068 2 742 32,39 812

4,63 1,60

2,12 3 068 2 742 3 812

2 879 2 3 838 62,46 719

4,70 1,75

2 879 2 3 838 6 719

-1 741 -1 741 -1 519 -1 519 -17 669 -17 669 -18 980 -18 980 -313 17 -1 215 121 -1 121 16 -313 593 -1 933 078 -1 078 19 -1 453 055 -1 055 22 -1 726 -1 726 -1 783 -1 783 5 210 3 828 -4 192 -4 192 -4 497 -4 497 1 448 1 446 -4 720 -4 720 -5 440 -5 440 21 145 23 -31 439 -31 439 -34 275 395 -34 395 0-104 471 -103 961 6-103 961 -104 471

Övriga provisioner Summa Löner, andra Löner, ersättningar andra ersättningar och sociala ochavgifter sociala avgifter

Provisionskostnader

0

55 030 427 2451 266 435

2012

-41 330 -41 330 -40 730 -40 730 -14 877 -14 877 -14 913 -14 913 -7 821 928 -7 928 21 -7 586 181 -7 181 32 -453 -453 -150 -150 281 144 -5 102 381 -5 381 21 -3 730 553 -3 553 33 -3 063 -3 063 -3 039 -3 039 -73 032 -73 032 -69 566 -69 566

- sociala- avgifter sociala avgifter - kostnad - AB för kostnad pensionspremier för pensionspremier Swedbank - andra -pensionskostnader andra pensionskostnader Övriga aktier - avsättning - avsättning till vinstandelsstiftelse, till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt inkl. löneskatt Summa - övriga -personalkostnader övriga personalkostnader Summa personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna Övriga allmänna administrationskostnader administrationskostnader Not 6 och Provisionsintäkter - porto - porto telefon och telefon - IT-kostnader - IT-kostnader - konsulttjänster - konsulttjänster Betalningsförmedlingsprovisioner - revision - revision Utlåningsprovisioner - hyror och - hyror andra och lokalkostnader andra lokalkostnader Inlåningsprovisioner - fastighetskostnader - fastighetskostnader Provisioner avseende utställda finansiella garantier - övriga - övriga Värdepappersprovisioner Summa övriga Summaallmänna övriga allmänna administrationskostnader administrationskostnader Avgifter kredit- och betalkort Summafrån Summa

Not 7

2012 2012 tkr

8 544 75 873

8 712 73 935

2012 2012 2011 2011 Bankens Bankens Övriga anställda Övriga anställda Bankens Bankens Övriga anställda Övriga anställda ledning ledning ledning ledning (9 personer) (9 personer) ( 10 personer) ( 10 personer) -7 418 -2 830 -2 830 -38 500 -38 500 -6 -2 993 780 -2 780 -37 950 -37 950 436 -2 389 -891 -891 -13 986 -13 986 -2 -874 -874 -14 039 -14 039 -3 721 -3 721 -52 486 -52 486 -1 -3 678 654 -3 654 -51 989 -51 989 -1 696

-11 107

39

-11 503

36

36


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 9 personer som tillsammans med verkställande direktören ingår i bankens ledningsgrupp. Ersättningar och övriga förmåner 2012 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 73 Ulrika Strandroth Frid, ordf 34 Barbro Mattsson, v ordf 40 Maria Berghem 19 Elisabet Stålarm 31 Claes Friberg 31 Thord Haraldsson 31 Lennart Pehrsson 31 Leif Johansson, VD 1 600 P-G Lindberg, vd:s stf 781 Personalrepresentanter 1 300 Övrig bankledning 5 148 (8 personer) Summa 9 119 Ersättningar och övriga förmåner 2011 Grundlön / styrelsearvode tkr Ulrika Strandroth Frid, ordf 65 Peter Hermansson, ordf 38 Barbro Mattsson, v ordf 40 Mikael Lidén 13 Elisabet Stålarm 18 Claes Friberg 30 Thord Gustavsson 30 Thord Haraldsson 30 Lennart Pehrsson 18 Leif Johansson, VD 1 479 P-G Lindberg, vd:s stf 773 Personalrepresentanter 871 Övrig bankledning 4 948 Summa 8 353

Sammanträdesarvode 24 10 24 14 22 20 22 22

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 428 321

45 45 166

Summa 97 44 64 33 53 51 53 53 3 073 1 153 1 564 7 099 13 337

48

6 50

206

110 166

1 481 3 230

360 616

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 215 333

30 30 70 236 366

Sammanträdesarvode 44 14 34 14 20 29 37 38 16

3 34 190 227

72 318

1 417 2 965

Summa 109 52 74 27 38 59 67 68 34 2 724 1 139 1 047 6 791 12 229

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2012-12-31 är 313 tkr, inkl. löneskatt.

40 38


Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2012 209 57 885 58 094

2011 221 33 183 33 404

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

61 32 93

61 33 94

4 6

4 6

4 6

4 6

389

369

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11 Not 11

Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

-2 141 -1 882 -3 771 -2 909 -94 -10 797

-2 497 -1 923 -4 680 -2 501 -615 -12 216

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster

-32 618

-7 867

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster

27 158 -18 695 310 8 652 -15 193

1 206 -34 056 152 7 238 -33 327

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Årets nettokostnad för kreditförluster

-780 273 -507 -15 700

-172 -1 554 -1 726 -35 053

Not 12 Not 12

Kreditförluster, Kreditförluster, netto

netto

41 39


Not Not13 13 Not 13

Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner

Skillnad Skillnadmellan mellanbokförd bokfördavskrivning avskrivningoch ochavskrivning avskrivningenligt enligtplan plan Avsättning Avsättningtill tillperiodiseringsfond periodiseringsfond Summa Summa

Not Not14 14 Not 14

2012 2012

2011 2011

183 183 34 34511 511 34 34694 694

106 106 00 106 106

-27 -27229 229 -207 -207

-26 -26892 892 -2 -2008 008

189 189 -2 -2 65 65

314 314 -72 -72 -178 -178

-27 -27184 184

-28 -28836 836

Skatter Skatter Skatter

Redovisat Redovisatiiresultaträkningen resultaträkningen Aktuell Aktuellskattekostnad skattekostnad Periodens Periodensskattekostnad skattekostnad Justering Justeringav avskatt skatthänförlig hänförligtill tilltidigare tidigareår år Uppskjuten Uppskjutenskattekostnad skattekostnad(-) (-)//skatteintäkt skatteintäkt(+) (+) Uppskjuten Uppskjutenskatt skattavseende avseendetemporära temporäraskillnader skillnaderfastigheter fastigheter Uppskjuten Uppskjutenskatt skattavseende avseendetemporära temporäraskillnader skillnaderavsättningar avsättningar Uppskjuten Uppskjutenskatt skattavseende avseendetemporära temporäraskillnader skillnadervärdepapper värdepapper Totalt Totaltredovisad redovisadskattekostnad skattekostnad Avstämning Avstämningav aveffektiv effektivskatt skatt

2012 2012

2011 2011

Rörelseresultat Rörelseresultat Skatt Skattenligt enligtgällande gällandeskattesats skattesats Förändring Förändringav avobeskattade obeskattadereserver reserver Ej Ejavdragsgilla avdragsgillakostnader kostnader Ej Ejskattepliktiga skattepliktigaintäker intäker Skatt Skatthänförlig hänförligtill tilltidigare tidigareår år Temporära Temporäraskillnader skillnader Övrigt Övrigt

26,3% 26,3% -5,3% -5,3% 0,2% 0,2% -5,5% -5,5% 0,1% 0,1% -0,1% -0,1% 0,1% 0,1%

172 172080 080 45 45257 257 -9 -9076 076 372 372 -9 -9465 465 207 207 -252 -252 141 141

26,3% 26,3% 0,02% 0,02% 0,1% 0,1% -4,7% -4,7% 1,6% 1,6% -0,1% -0,1% 0,1% 0,1%

122 122635 635 32 32253 253 28 28 135 135 -5 -5713 713 22008 008 -64 -64 189 189

Redovisad Redovisadeffektiv effektivskatt skatt

15,8% 15,8%

27 27184 184

23,4% 23,4%

28 28836 836

Före Föreskatt skatt

Skatt Skatt

Före Föreskatt skatt

Skatt Skatt

13 13976 976

-3 -3676 676

11218 218

-320 -320

Skatt Skatthänförlig hänförligtill tillövrigt övrigttotalresultat totalresultat Finansiella Finansiellatillgångar tillgångarsom somkan kansäljas säljas Redovisad Redovisadeffektiv effektivskatt skatt

-3 -3676 676

Redovisat Redovisatiibalansräkningen balansräkningen Redovisade Redovisadeuppskjutna uppskjutnaskattefordringar skattefordringaroch ochskulder skulder Uppskjutna Uppskjutnaskattefordringar skattefordringaroch och-skulder -skulderhänför hänförsig sigtill tillföljande: följande: Temporära Temporäraskillnader skillnadermellan mellanbokföringsbokförings-och ochskattemässigt skattemässigt restvärde restvärdepå påmateriella materiellatillgångar tillgångar Avsättningar Avsättningar Övrigt Övrigt

42

-320 -320

2012 2012

2011 2011

77277 277 -121 -121 33944 944

77467 467 -58 -58 268 268

40 40


till kreditinstitut Not 15 Not UtlåningUtlåning till kreditinstitut Not1515 Utlåning till kreditinstitut

2012

kreditinstitut Svenska Svenska kreditinstitut svensk valuta - svensk -valuta - utländsk- utländsk valuta valuta Summa Summa

2012

2011

2011

186 633 186 633 478 853 478 853 41 958 41 958 20 471 20 471 228 591 228 591 499 324 499 324

till allmänheten Not 16 Not UtlåningUtlåning till allmänheten Not1616 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, Utestående fordringar, brutto brutto svensk valuta - svensk -valuta - utländsk- utländsk valuta valuta Summa Summa Varav osäkra: Varav osäkra: nedskrivning (specifikation se nedan) individuellindividuell nedskrivning (specifikation se nedan) nedskrivning för homogena lånefordringar gruppvis gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto Redovisat värde, netto

5 402 3825 427 994 5 427 994 5 402 382 3 400 3 400 1 985 1 985 5 405 7825 429 979 5 429 979 5 405 782 -57 809 -57 809 -76 814 -76 814 -1 281 -1 281 -1 554 -1 554 5 346 6925 351 6115 351 611 5 346 692 Individuellt Individuellt GruppvisGruppvis värderadevärderade värderade värderade osäkra osäkra osäkra osäkra lånefordringar lånefordringar lånefordringar lånefordringar

Förändringar av nedskrivningar Förändringar av nedskrivningar

Summa Summa

januari 2012 IngåendeIngående balans 1balans januari12012 Årets nedskrivning för kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster ÅterfördaÅterförda ej längre ej erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

76 814 76 814 18 695 18 695 -10 542 -10 542

1 554

1 554

78 368 78 368 18 695 18 695 -10 542 -10 542

tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i ÅterfördaÅterförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i åretsredovisas bokslut redovisas som konstaterade årets bokslut som konstaterade förluster förluster Utgående balans 31 december 2012 Utgående balans 31 december 2012

-27 158 -27 158 57 809 57 809

-273 1 281

-273 -27 431 -27 431 1 281 59 090 59 090

januari 2011 IngåendeIngående balans 1balans januari12011 Årets nedskrivning för kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster ÅterfördaÅterförda ej längre ej erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

51 200 51 200 37 558 37 558 -10 738 -10 738

0 1 554

0 1 554

51 200 51 200 39 112 39 112 -10 738 -10 738

tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i ÅterfördaÅterförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i åretsredovisas bokslut redovisas som konstaterade årets bokslut som konstaterade förluster förluster Utgående balans 31 december 2011 Utgående balans 31 december 2011

-1 206 -1 206 76 814 76 814

0 1 554

0 1 554

-1 206 -1 206 78 368 78 368

17 Obligationer Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 17 Obligationer ochräntebärande andra räntebärande värdepapper Not 17 Not och andra värdepapper 2012 2011 2012 2011 Verkligt Verkligt Verkligt Verkligt värde Redovisat värde Redovisat värde Redovisat värde värde värde Redovisat värde värde

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper bostadsinstitut - svenska- svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - övriga svenska emittenter - icke finansiella - icke finansiella företag företag - finansiella - finansiella företag företag Summa Summa varav: Förlagsbevis varav: Förlagsbevis

529 619 529 619 528 570 528 570 352 858 352 858 351 079 351 079 619 609 619 609 633 572 633 572 213 732 213 732 215 348 215 348 748 248 748 248 748 512 748 512 628 146 628 146 626 651 626 651 276 178 276 178 274 501 274 501 251 810 251 810 251 767 251 767 2 173 6542 185 155 2 185 155 1 446 5461 444 845 1 444 845 2 173 654 1 446 546 77 881 77 881 78 244 78 244 60 000 60 000 60 000 60 000

Summa obligationer och andra Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper räntebärande värdepapper Varav noterade värdepapper Varav noterade värdepapper på börs på börs

2 173 6542 185 155 2 185 155 1 446 5461 444 845 1 444 845 2 173 654 1 446 546 2 185 155 1 444 845 2 185 155 1 444 845

Positivtill skillnad följd av att bokförda värden överstiger Positiv skillnad följd avtillatt bokförda värden överstiger nominellanominella värden värden Negativtill skillnad följd av att bokförda värden understiger Negativ skillnad följd avtillatt bokförda värden understiger nominellanominella värden värden

22 449 22 449 455

43

36

36

455


Not Not Not 18 1818

Aktier och andelar Aktier Aktier och ochandelar andelar

2012 2012

2011 2011

793 793443 443 793 793443 443 790 790574 574 22869 869

556 556708 708 556 556708 708 553 553197 197 33511 511

Antal Antal

Börsvärde Börsvärde

2012 2012 Redovisat Redovisat värde värde

33051 051593 593 33178 178407 407 124 124 22732 732

387 387552 552 403 403022 022 00 00

Övriga Övriga Summa Summaaktier aktieroch ochandelar andelar varav: varav:Noterade Noteradevärdepapper värdepapperpå påbörs börs Onoterade Onoteradevärdepapper värdepapper

Företag Företag Aktier Aktier Swedbank Swedbankstamaktier stamaktier Swedbank Swedbankpreferensaktier preferensaktier Fastighets FastighetsAB ABInedal Inedal Sparbankernas SparbankernasFörsäkrings FörsäkringsAB AB Summa Summa

387 387552 552 403 403022 022 209 209 22660 660 793 793443 443 2011 2011 Redovisat Redovisat värde värde

Antal Antal

Börsvärde Börsvärde

33014 014203 203 33178 178407 407 124 124 33302 302 11172 172946 946

268 268716 716 283 283355 355 00 00 11126 126

Inventarier Inventarier

Byggn. Byggn.och och mark mark

Totalt Totalt

Anskaffningsvärde Anskaffningsvärde Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2011 2011 Förvärv Förvärv Avyttringar Avyttringar Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2011 2011

50 50506 506 22670 670 -8-8157 157 45 45019 019

93 93346 346 00 -1-1148 148 92 92198 198

143 143852 852 22670 670 -9-9305 305 137 137217 217

Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2012 2012 Förvärv Förvärv Avyttringar Avyttringar Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2012 2012

45 45019 019 11930 930 -163 -163 46 46786 786

92 92198 198 00 00 92 92198 198

137 137217 217 11930 930 -163 -163 138 138984 984

Avskrivningar Avskrivningar Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2011 2011 Årets Åretsavskrivningar avskrivningar Avyttringar Avyttringar Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2011 2011

39 39422 422 44433 433 -7-7792 792 36 36063 063

32 32690 690 11709 709 00 34 34399 399

72 72112 112 66142 142 -7-7792 792 70 70462 462

Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2012 2012 Årets Åretsavskrivningar avskrivningar Avyttringar Avyttringar Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2012 2012

36 36063 063 33243 243 -163 -163 39 39143 143

34 34399 399 11709 709 00 36 36108 108

70 70462 462 44952 952 -163 -163 75 75251 251

Nedskrivningar Nedskrivningar Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2011 2011 Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2011 2011

00 00

22954 954 22954 954

22954 954 22954 954

Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2012 2012 Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2012 2012

00 00

22954 954 22954 954

22954 954 22954 954

11 11083 083 88956 956

57 57702 702 54 54845 845

68 68785 785 63 63801 801

88956 956 643 77643

54 54845 845 53135 135 53

63 63801 801 60778 778 60

Företag Företag Aktier Aktier Swedbank Swedbankstamaktier stamaktier Swedbank Swedbankpreferensaktier preferensaktier Fastighets FastighetsAB ABInedal Inedal Sparbankernas SparbankernasFörsäkrings FörsäkringsAB AB Avonova AvonovaSverige SverigeAB AB Summa Summa

Not Not Not 19 1919

Materiella tillgångar Materiella Materiella tillgångar tillgångar

tkr tkr

Redovisade Redovisadevärden värden 11januari januari2011 2011 31 31december december2011 2011 11januari januari2012 2012 31december december2012 2012 31

268 268716 716 283 283355 355 209 209 33302 302 11126 126 556 556708 708

44 42 42


Not Not2020

Övriga tillgångar Övriga tillgångar

2012 2012

2011 2011

22 320 320 11 427 427 225 225 55 645 645 22 020 020 11 11 637 637

153 153 11 463 463 21 21 55 981 981 11 304 304 88 922 922

33 339 339 18 18 006 006 99 490 490 44 652 652 11 044 044 237 237 36 36 768 768

33 149 149 21 21 002 002 77 943 943 44 145 145 11 087 087 112 112 37 37 438 438

2012

2011

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

309 002 198 309 200

172 322 268 172 590

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

500 000

800 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

6 306 167 45 100 6 351 267

5 963 792 22 143 5 985 935

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

250 196 1 347 711 4 583 789 1 266 412 169 571 6 351 267

243 155 1 197 583 4 371 741 1 276 174 173 456 5 985 935

15 428 15 428

16 864 16 864

0 0

200 000 200 000

27 426 6 162 14 432 1 085 8 676 57 781

19 330 4 162 15 959 1 085 6 658 47 194

Positivt Positivt värde värde på på derivatinstrument derivatinstrument Upplupna Upplupna ränteintäkter ränteintäkter på på swappar swappar Förfallna Förfallna räntefordringar räntefordringar Fordran Fordran aktuell aktuell skatt skatt Övriga Övriga tillgångar tillgångar Summa Summa

Not2121 Not

Förutbetalda kostnader och upplupna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda Förutbetalda kostnader kostnader Upplupna Upplupna ränteintäkter ränteintäkter Swedbank Swedbank Hypotek Hypotek Swedbank Swedbank Robur Robur Fonder Fonder Swedbank Swedbank Robur Robur Försäkring Försäkring Tre Tre Kronor Kronor Försäkring Försäkring Summa Summa

Not 22 Not 22

Not 23 Not 23

Not 24 Not 24

Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut

Inlåning allmänheten Inlåning frånfrån allmänheten

Upplåning från allmänheten Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 25 Not 25

Emitterade värdepapper Emitterade värdepapper

Utgivna obligationer Summa

Not 26

intäkter

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

45 Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader

43 43 10 378

8 677


Not 25

Emitterade värdepapper

Utgivna obligationer Summa

0 0

200 000 200 000

2012

2011

2 320 27 426 1 6 427 162 14 225 432 5 1 645 085 2 8 020 676 11 57 637 781

19 153 330 1 4 463 162 21 15 959 5 1 981 085 1 6 304 658 8 922 47 194

Förutbetalda kostnader Upplupna räntekostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna kostnader Swedbank Summa Hypotek Swedbank Robur Fonder Swedbank Robur Försäkring Not 28 Försäkring Övriga avsättningar Tre NotKronor 28 Avsättningar Summa

3 339 10 378 18 14 006 489 9 490 24 867 4 652 1 044 237 36 768

3 8 149 677 21 12 002 035 7 943 20 712 4 145 1 087 112 37 438

Avgångsvederlag / Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

459 11 100 11 559

221 7 676 7 897

Not 26 Not 20 26

Övriga skulder Övriga tillgångar skulder

Positivt Negativtvärde värdepå påderivatinstrument derivatinstrument Upplupna ränteintäkter påpå swappar räntekostnader swappar Förfallna räntefordringar Preliminärskatt räntor Fordran aktuell skatt Anställdas källskattemedel Övriga tillgångar skulder Summa

Not 27 Not 21 27

Upplupna kostnader och förutbetalda Förutbetalda kostnader upplupna intäkter Upplupna kostnader ochoch förutbetalda intäkter

intäkter

Not2929 Obeskattade reserver Not Not2929Not Obeskattade Obeskattade reserver reserver Obeskattade reserver

2012 2012

Överavskrivningar Överavskrivningar inventarier inventarier Överavskrivningar inventarier Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Summa Summa obeskattade obeskattade reserver reserver Summa obeskattade reserver

2012

11 802 802 1 802 3434 511 511 34 511 3636 313 313 36 313

Not Not3030Not Egetkapital kapital 30 Eget Egetkapital kapital Not 30 Eget

2011 2011

2011

11 618 618 1 618 00 0 11 617 617 1 617

44

För För specifikation specifikation avav förändringar förändringar i eget i eget kapital kapital sese rapport rapport över förändring förändring i eget i eget kapital. kapital. För specifikation av förändringar i eget kapital seöver rapport över förändring i eget kapital. Bundet Bundet eget eget kapital kapital Bundet eget kapital Bundet Bundet eget eget kapital kapital fårfår inte inte minskas minskas genom vinstutdelning. vinstutdelning. Bundet eget kapital får inte genom minskas genom vinstutdelning. Reservfond Reservfond Reservfond Syftet Syftet med med reservfonden reservfonden har har varit varit att att spara spara enen del del avav nettovinsten, nettovinsten, som som inte inte går går åtinte åt förför täckning täckning av balanserad balanserad förlust. förlust. förlust. Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som går åt för av täckning av balanserad I reservfonden I reservfonden ingår ingår även även belopp belopp som före före 11 januari januari 2006 tillförts tillförts överkursfonden. överkursfonden. I reservfonden ingår ävensom belopp som före 12006 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt Fritt eget eget kapital kapital Fritt eget kapital Fond Fond för för verkligt verkligt värde värde Fond för värde verkligt Fond Fond förför verkligt verkligt värde inkluderar inkluderar den den ackumulerade ackumulerade nettoförändringen nettoförändringen avav verkligt verkligt värde påpå finansiella finansiella tillgångar tillgångar som som som Fond förvärde verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen avvärde verkligt värde på finansiella tillgångar kan kan säljas säljas fram fram tilltill dess dess att att tillgången tillgången bokas bokas bort bort från från balansräkningen. balansräkningen. kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad Balanserad vinst vinst eller eller förlust förlust Balanserad vinst eller förlust Utgörs Utgörs avav föregående föregående års års fria fria egna egna kapital kapital efter efter attatt en en eventuell eventuell vinstutdelning vinstutdelning lämnats. lämnats. Utgör Utgör tillsammans tillsammans med med årets årets Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, resultat, överkursfond överkursfond och och fond fond förför verkligt verkligt värde summa summa fritt eget eget kapital, kapital, det villvill säga säga det belopp belopp som finns finns resultat, överkursfond och fond förvärde verkligt värdefritt summa fritt egetdet kapital, det det vill säga detsom belopp som finns tillgängligt tillgängligt förför utdelning utdelning tilltill aktieägarna. aktieägarna. tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Not Not3131Not 31 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser och ochåtaganden åtaganden Ansvarsförbindelser och åtaganden

2012 2012

2011 2011

tkrtkr nom nom belopp belopp tkr nom belopp Garantier Garantier Garantier - Garantiförbindelser - Garantiförbindelser - krediter - krediter - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - Garantiförbindelser - övriga - övriga- övriga - Garantiförbindelser Summa SummaSumma

121 121 640 640121 640 154 154 489 489154 489 7979 042 042 79 042 9494 333 333 94 333 200 200 682 682200 682 248 248 822 822248 822

Åtaganden Åtaganden Åtaganden - Outnyttjad - Outnyttjad del del avav beviljade beviljade räkningskrediter räkningskrediter - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte - Lånelöfte - Lånelöfte Summa SummaSumma

842 842 985 985842 985 917 917 300 300917 300 132 132 141 141132 141 100 100 887 887100 887 975 975 126 126975 1261 1 018 018 187 187 1 018 187

2012

2011

Not Not3232Not 32 Närstående Närstående relationer relationer Närstående relationer Sammanställning Sammanställning över över närståenderelationer närståenderelationer Sammanställning över närståenderelationer

46

2012 2012 2012 Fordran FordranFordran per per per

43 Skuld Skuld Skuld Erhållen Erhållen ränta ränta ränta Betald Betald ränta ränta Inköp avav Erhållen Betald ränta Inköp Inköp av per per tjänster tjänstertjänster per


Balanserad Balanserad vinst ellervinst förlust eller förlust Utgörs avUtgörs föregående av föregående års fria egna års kapital fria egna efter kapital att en efter eventuell att en eventuell vinstutdelning vinstutdelning lämnats. Utgör lämnats. tillsammans Utgör tillsammans med åretsmed årets resultat, överkursfond resultat, överkursfond och fond för ochverkligt fond för värde verkligt summa värdefritt summa eget kapital, fritt eget det kapital, vill säga detdet vill belopp säga det som belopp finnssom finns tillgängligttillgängligt för utdelning för utdelning till aktieägarna. till aktieägarna.

Not 31

Ansvarsförbindelser och åtaganden

Not 31 Not 31 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser och åtaganden och åtaganden

2012

2012

2011

2011

tkr nom belopp tkr nom belopp GarantierGarantier - Garantiförbindelser - Garantiförbindelser - krediter - krediter - Garantiförbindelser - Garantiförbindelser - övriga - övriga Summa Summa

121 640 121 640 154 489 154 489 79 042 79 042 94 333 94 333 200 682 200 682 248 822 248 822

Åtaganden Åtaganden - Outnyttjad - Outnyttjad del av beviljade del av räkningskrediter beviljade räkningskrediter - Lånelöfte- Lånelöfte Summa Summa

842 985 842 985 917 300 917 300 132 141 132 141 100 887 100 887 975 126 975 126 1 018 1871 018 187

32 Närstående Närstående relationer Not 32 Not Not 32 Närstående relationer relationer Sammanställning Sammanställning över närståenderelationer över närståenderelationer

Till banken Tillnärstående banken närstående personer personer och företag och företag

2012 2012 Fordran Fordran Skuld Skuld Erhållen ränta Erhållen ränta Betald ränta Betald räntaInköp av Inköp av per per per per tjänster tjänster 31 december 31 december 31 december 31 december 7 879

7 879

0

0

319

319

0

0

30

Närstående Närstående avser personer avser ipersoner bankensi styrelse bankenssom styrelse kontrollerar som kontrollerar företag som företag är kunder som är i banken. kunder i banken. KrediternaKrediterna har föregåtts har av föregåtts sedvanlig av sedvanlig kreditprövning. kreditprövning. Samtliga transaktioner Samtliga transaktioner med närstående med närstående personer till personer bankentillärbanken enligt är enligt marknadsmässiga marknadsmässiga villkor. villkor. Transaktioner Transaktioner med nyckelpersoner med nyckelpersoner i ledandei ställning ledande ställning Vad gällerVad lön gäller och andra lön och ersättningar andra ersättningar samt pensioner samt pensioner och lån tilloch nyckelpersoner lån till nyckelpersoner i ledande iställning, ledande se ställning, not 10.se not 10.

36

47

36

30


48

0

23 515

23 515

Innehav för handelsändamål

0

0

0

11 413 5 586 696

228 591 5 346 692

46

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Summa skulder och eget kapital

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar

0

36 578

36 578

Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

Innehav för handelsändamål

0

0

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

0

1 616 5 852 551

499 324 5 351 611

Lånefordringar och kundfordringar

Not 33 Finansiella Finansiella tillgångar och skulder 2011 Not 33 tillgångar och skulder 2011

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder och eget kapital

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar

Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

Lånefordringar och kundfordringar

skulder 2012

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Not Finansiella tillgångar och skulder 2012 Not3333 Finansiella tillgångar och

0

123 642

123 642

Investeringar som hålles till förfall

0

73 909

73 909

Investeringar som hålles till förfall

0

0

0

0

0

1 841 333

1 284 625 556 708

0

0

0

0

Fin skulder som Innehav för bestäms tillhöra handelsdenna kategori ändamål

Finansiella Finansiella skulder värderade tillgångar som till verkligt värde via kan säljas resulträkningen

0

2 881 174

2 087 731 793 443

Fin skulder som Innehav för bestäms tillhöra handelsdenna kategori ändamål

Finansiella Finansiella skulder värderade tillgångar som till verkligt värde via kan säljas resulträkningen

0

0

6 375 389

172 590 6 002 799 200 000

Andra finansiella skulder

6 675 895

309 200 6 366 695

Andra finansiella skulder

0

23 492 23 492

153 153

Derivat som används i säkringsredovisning

33 589 33 589

Derivat som används i säkringsredovisning

172 590 6 002 799 200 000 23 492 6 398 881

1 444 845 556 708 1 769 7 854 257

499 324 5 351 611

Summa redovisat värde

309 200 6 366 695 33 589 6 709 484

2 185 155 793 443 11 413 8 565 294

228 591 5 346 692

Summa redovisat värde

172 590 6 002 799 200 000 23 492 6 398 881

1 446 546 556 708 1 769 7 855 958

499 324 5 351 611

Verkligt värde

309 200 6 366 695 33 589 6 709 484

2 184 953 793 443 11 413 8 565 092

228 591 5 346 692

Verkligt värde


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2012 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa

2011 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa

Nivå 1

790 574 790 574

Nivå 1

553 197 553 197

Nivå 2 2 111 146

2 111 146

Nivå 2 1 321 203

1 321 203

Nivå 3

Summa 2 111 146

2 869 2 869

793 443 2 904 589

Nivå 3

Summa 1 321 203

3 511 3 511

556 708 1 877 911

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningens bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB och Fastighets AB Inedal redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas.

49


Not 34

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: • Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskriv - ningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. • Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultat- räkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. • Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Banken har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 4.295 mkr (4.130 mkr). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 19,2 mkr (15,9 mkr), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har banken förmedlat fondsparande på 2.589 mkr (2.355 mkr) och försäkringssparande på 731 mkr (661 mkr). För detta har banken erhållit 17,6 mkr (17,4 mkr) respektive 4,0 mkr (4,9 mkr) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisioner som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

50


Not 36

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning För fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på • bankens riskprofil • identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, • s.k. stresstester och scenarioanalyser, • förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt • ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

51


Kapitalbas Primärt kapital enl specifikation nedan Supplementärt kapital Summa kapitalbas I kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till vinstdisposition

2012

2011

922 545 112 896

920 660 7 529

1 035 441

928 189

462 918 38 502 501 420

434 347 34 364 468 711

2,07

1,98

1 877 662 26 918 -121 -547 405 -434 509 922 545

1 540 319 -58 -313 565 -306 036 920 660

547 405 -434 509 112 896

313 565 -306 036 7 529

1 251 10 560 323 901 82 385 33 284 1 271 3 076 7 190

591 12 627 283 726 82 531 33 280 2 908 2 822 15 862

462 918

434 347

38 502 38 502

34 364 34 364

501 420

468 711

Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa Kapitaltäckningskvot Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. föreslagen vinstutdelning) Periodiseringsfond (78 % därav) Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserad vinst redovisad i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital

Specifikation av kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponering mot säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav

50

52


Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen. Skara den 11 mars 2013

Thord Gustafsson ordförande

Barbro Mattsson

Elisabet Stålarm

Claes Friberg

Thord Haraldsson

Lennart Pehrsson

vice ordförande

Maria Berghem

Gerth Gustavsson

Yvonne Lundén

Leif Johansson

personalrepresentant

personalrepresentant

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 19 april 2013.

Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2013 Ernst & Young AB

Stefan Persson auktoriserad revisor

53


Revisionsberättelse Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB Org.nr 516401-0141 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

54


Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Skara den 12 mars 2013 Ernst & Young AB

Stefan Persson Auktoriserad revisor

55


Företagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisions- och compliance rapporter behandlats. Bankens administrativa chef har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört två seminarier tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, huvudmannaorganisation, omvärlds- och framtidsfrågor med fokus på nya regler och dess påverkan.

56


Styrelsen 2012

Thord Gustavsson ordförande

Barbro Mattsson vice ordförande

Elisabet Stålarm

Maria Berghem

Claes Friberg

Thord Haraldsson

Lennart Pehrsson

Gerth Gustavsson personalrepresentant

Yvonne Lundén personalrepresentant

Leif Johansson verkställande direktör

Per-Gunnar Lindberg ställföreträdande vd 57


Bankens styrelseledamöter Gustavsson, Thord, ordf.

Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf.

Skara

Stålarm, Elisabet

Axvall

Friberg, Claes

Götene

Berghem, Maria

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif

Broddetorp

Lundén, Yvonne *

Vara

Gustavsson, Gerth *

Skara

Ersättare: Dahlstrand, Margareta * Arthursson, Henrik *

Kvänum Lidköping

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Persson, Stefan som huvudansvarig auktoriserad revisor

Kontorsförteckning

Stockholm

Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

58


Bankens kontorsråd 2012-12-31 Skara: Andersson, Bengt, ordf. Bohlin, Jan-Olof Gustavsson, Anders Karlsson, Catarina Kroon, Magnus Lundgren, Lennart Bergh, Anton Skog, Camilla Warmark, Monica

Skara Skara Skara Skara Skara Skara Skara Skara Axvall

Vara: Andersson, Magnus, ordf. Andersson, Kenneth Andersson, Kristina Johansson, Björn Johansson, Ulla Larsson, Ann-Marie Nilsson, Kent Norin, Mats Svärd, Lennart Wernersson, Claes

Vara Vara Vedum Tråvad Kvänum Vedum Kvänum Kvänum Grästorp Kvänum

Götene: Andersson, Hasse, ordf. Persson, Susanne Holgersson, Annette Hulth, Kent Kvick, Alice Vändal, Carina Dalemo, Håkan

Götene Götene Götene Götene Götene Götene Götene

Nossebro: Johansson, Sven, ordf. Hermansson, Lennart Ivehag, Berit Landqvist, Karin Johansson, Ulf Larsson, Kent Wall, Viveca Åkesson, Inger

Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro

59


För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Tryck: Rydins Tryckeri AB, Nossebro

För oss betyder den allt


Årsredovisning 2012