Årsredovisning 2022 - Sparbanken Skaraborg

Page 1

Årsredovisning 2022

Årsredovisning 2022 för

Sparbanken Skaraborg AB (publ) Org nr 516401-0141

Bankens 176:e verksamhetsår, varav det tjugotredje som aktiebolag

Årsstämma äger rum fredagen den 21 april 2023 kl 16.00 på Stadshotellet i Skara.

Omslagsfoto: Stefan Johansson Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret 2 Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 9 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst 11 Finansiella rapporter: Resultaträkningar 12 Rapport över totalresultat 12 Balansräkningar............................................................................................................................13 Rapport över förändringar i eget kapital 14 Kassaflödesanalys........................................................................................................................15 Noter till de finansiella rapporterna................................................................................................16 Styrelse.........................................................................................................................................68 Revisionsberättelse.......................................................................................................................69 Bolagsstyrning .............................................................................................................................72 Styrelse, revisor, kontorsförteckning 74

Redovisning för räkenskapsåret 2022

Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB (publ), org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2022, bankens 176:e verksamhetsår, varav det tjugotredje som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse

Omvärldstrender

Krig och hög inflation pressade globala ekonomin

Den globala ekonomin återhämtade sig snabbt efter pandemin med stöd av en expansiv finans- och penningpolitik samtidigt som coronarestriktionerna drogs tillbaka. Men återhämtningen blev kortvarig. Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 innebar en ny utbudschock för världsekonomin men också en påtaglig förändring i det geopolitiska läget, inte minst i Östersjöregionen.

Priserna på energiråvaror (råolja och naturgas) steg kraftigt under 2022 när västvärlden bojkottade rysk energiexport, vilket spred sig till andra varugrupper. Det blev också upptakten till energikrisen i Europa inte minst på grund av det stora beroendet av rysk naturgas men också av bristfälliga investeringar i ny energiproduktion. Samtidigt blev det ett uppvaknande om behovet av att öka energieffektiviseringen.

Inflationen steg till nivåer som inte noterats på flera decennier. I USA var inflationen 8,0 procent i genomsnitt under 2022 jämfört med 8,4 procent i EMU-länderna och 7,7 procent i Sverige. Penningpolitiken stramades åt och centralbankerna höjde räntorna i snabb takt för att få ned inflationen. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höjde mest under 2022 med 4,25 procentenheter till 4,50 procent. Den europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken höjde räntan från noll procent i början av 2022 till 2,50 procent. Ytterligare räntehöjningar förutses under inledningen av 2023 även om det finns tecken på att inflationstoppen kan ha passerats.

Konjunkturindikatorerna pekade brant nedåt under 2022. Konsumentförtroendet sjönk till rekordlåga nivåer i spåren av hög inflation och stigande räntor som även smittade av sig på näringslivet. Antalet företagskonkurser ökade och färre startade företag. Trots dystrare konjunktursignaler fortsatte globala ekonomin att växa samtidigt som arbetslösheten sjönk till nivåer som rådde före pandemin. I USA väntas BNP ha vuxit med två procent under 2022 jämfört med drygt tre procent i EMU-länderna

och med knappt tre procent i Sverige. Det är dock betydligt lägre tillväxttakter jämfört med 2021 då ekonomierna återhämtade sig snabbt efter pandemiåret 2020. Den kinesiska ekonomin har ännu inte tagit ordentligt fart och i slutet av 2022 släppte statsmakterna covidrestriktionerna trots att smittspridningen ökade kraftigt.

Tufft år för svenska hushåll och företagare

De svenska hushållens disponibla inkomster minskade under 2022 på grund av den höga inflationen, som i december nådde 10,2 procent. Ökningen i inflationen var bred. Elpriserna steg i december med 45 procent, livsmedelspriserna med 20 procent och drivmedelspriserna med 17 procent. Samtidigt pressades hushållen av stigande bolåneräntor och sjunkande bostadspriser. Sedan toppnivån i mars 2022 har bostadspriserna fallit med 16 procent. Den tidigare starka utlåningstillväxten till hushållen tappade ordentligt fart i slutet av 2022 och ökade i december med bara 3,5 procent, den lägsta tillväxttakten någonsin enligt Statistiska Centralbyrån. Företagens kostnader steg kraftigt under förra året främst drivet av stigande el- och drivmedelspriser men också av ökade importkostnader i och med kronförsvagningen. Kronan försvagades mot euron och dollarn till nivåer som rådde under pandemin 2020 och som förstärktes av fallande börser och minskad riskaptit på de finansiella marknaderna. Det högre kostnadsläget och en svagare konjunktur bidrog till ökade företagskonkurser efter en längre period av nedgång. Det är främst inom handel, hotell och restaurang samt byggföretag som konkurserna ökar. Utrymmet för finanspolitiska stimulanser är begränsat för att inte förvärra den redan höga inflationen. Elstöd har utlovats av regeringen för att kompensera hushåll och företag för de höga elpriserna.

2

Allmänt om bankens verksamhet

Rörelseresultatet har försämrats per 31 december jämfört med samma period föregående år. Detta trots förbättrat räntenetto. Största förklaringen är att banken hade återvinningar avseende kreditförluster föregående år samtidigt som banken ökat kreditreserveringar innevarande år och att utdelningen från Swedbank är lägre 2022. Även nettoresultat av finansiella transaktioner och provisionsnettot är lägre än föregående år.

Utlåningen har ökat stort under året och inlåningen har även denna utvecklats i positiv riktning. Även om utlåningen har ökat mer än inlåningen är bankens likviditet fortsatt på en god nivå.

Inlåningen från allmänheten ökade under året med 6,2 procent (föregående år 9,7 procent). Inlåning har ökat både från privat- och företagskunder. Utlåningen till allmänheten har ökat med 11,2 (10,9) procent. Även här var det både utlåning från företag och privat som ökade. Andelen privat utlåning har ökat mer p g a ökad finansiering av bolån i bankens egen portfölj. Volymen av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB minskade med 5,5 (-3,5) procent som ett led i att banken lyft över en del av dessa krediter till bankens egen kreditportfölj. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB minskade med 25,2 (+23,8) procent. Detta med anledning av minskade volymer men också lägre andel av marginalen. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB minskade med 17,2 (+25,2) procent p g a försämrade värden på börsen Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring AB minskade med 9,3 procent (+29,7) procent. Bankens värdepappersprovisioner minskade med 9,6 (+29,4) procent. Sammantaget minskade bankens totala affärsvolym med 0,3 (+11,4) procent.

Bankens kapitalsituation har förbättrats ytterligare under 2022 och kapitalrelationen uppgår till 32,1 procent per 2022-12-31. Bankens styrelse lämnar förslag om att dela ut ytterligare 36 mkr till aktieägarna vid stämman 2023.

Privatmarknaden

Det är viktigt att banken kan fortsätta erbjuda sina 40.000 privatkunder, (varav 7.500 är distanskunder som bor utanför bankens verksamhetsorter) både ett geografiskt närliggande kontorsnät och moderna digitala tjänster för att behålla bankens konkurrenskraft framöver. Effekterna av bankens starka erbjudande kan ses även idag i form av stabil kundtillströmning och en marknadsandel på

privatmarknaden på cirka 60 procent i bankens verksamhetsområde.

Hur banken möter kunderna har förändrats snabbt de senaste åren, där kontakten i större utsträckning är digital. Av förklarliga skäl har förflyttningen skyndats på under föregående års pandemi, och idag är både banken och kunderna mer vana vid digital interaktion. En stor fördel med digitala arbetssätt är enkelheten att hantera den mängd kunder som kommer från områden utanför bankens fyra verksamhetsområden.

Bolåneaffären är en fortsatt konkurrensutsatt affär. Prispress och nya nischaktörer är ett nytt nuläge banken behöver förhålla sig till. Trots denna prispress och ökad konkurrens bibehåller banken sin starka marknadsposition i denna viktiga affär.

Banken arbetar löpande med ökad digitalisering när kunden besöker kontoret eller ringer till banken. Det görs bland annat genom att arbeta tillsammans med kunderna i deras egen internetmiljö. På detta sätt sker kontinuerlig utbildning i digitala tjänster. Banken tillhandahåller ett antal miljöanpassade produkter och tjänster, till exempel mobilbanken, telefonbanken, internetbanken, bank- och betalkort, energilån, grönt bolån, fonder med hållbarhetsfokus, e-faktura, autogiro och inte minst swish. Pandemin har medfört att fler kunder har sökt sig till de digitala banktjänsterna och våra kunder kontaktar oss alltmer inloggade i mobil- och internetbank i stället för att besöka kontoret. Baksidan av att fler banktjänster digitaliseras och att e-handeln ökar är att också antalet kort- och IT-bedrägerier ökar

Banken är en komplett aktör för kundens privatekonomi genom kundens hela livscykel. Med allt från sparaerbjudanden till nyfödda, till 18 års- och 23 års-proaktiv kundbearbetning. Banken erbjuder även kvalificerad förmögenhet- eller försäkringsrådgivning genom Private Bankingkoncept och samarbetet med Portfolio Försäkra. För att få det kompletta erbjudandet samarbetar banken även med ett flertal andra partners, som t ex Indecap, för kundernas premiepension och med Lexly, för ett utökat utbud av digitala juridiska tjänster

Banken ser via kundundersökningar att det bankens kunder högst värderar är proaktivitet. Parallellt med personlig proaktivitet jobbar vi med automatiska kundförslag

Företagsmarknaden

Marknadsförutsättningarna förändrades radikalt 2022 där kriget i Ukraina på något sätt är det som

3

man kommer ihåg som starten på ett år där alla parametrar ställdes på ända.

Till tidigare fraktproblematik, pandemi och komponentbrist adderades krig, skenande energipriser, regeringsbyte, inflation och stigande räntor. Allt som behövdes för att marknaden skulle tvärnita. Denna osäkra tid skapar oro i marknaden vilket är fullt förståeligt.

Fastighetssidan som varit lite av ett lok för banken fick kännbara kostnadsökningar och transaktionsvolymerna minskade då gapet mellan köpare och säljare ökade markant.

Banken gick igenom inlåningserbjudande och jobbade igenom alla konton för att säkerställa att banken har ett attraktivt erbjudande för sparakunder. Banken har under året utökat resurser personellt på detta område för att intensifiera arbetet med företagens placeringsvolymer

Banken ser en fortsatt tillväxt utanför bankens fyra kärnkommuner Många kunder väljer att behålla sin kontaktyta med banken även om de flyttar till andra kommuner

Banken har under året arbetat med olika effektiviseringsprocesser via olika externa samarbeten. Tiden för kundmöten blir allt mindre och därmed behöver banken ständigt utveckla arbetssätt för att möta förväntningarna på proaktivitet från kunderna

Att sparbankerna än en gång fick pris som de banker som har mest nöjda kunder visar att bankens servicemodell med kombinationen av fysiska möte och tillgänglighet tillsammans med en digital vardagsekonomi uppskattas av kunderna.

Sparbanken Skaraborg ”175 år & framåt” - ett jubileumsfirande för hela Skaraborg som lyfter fram bankens framåtanda och affärsnära tänk

För att fira och tacka alla kunder, medarbetare och övriga som gjort resan möjlig och som vill vara med på resan framåt, bjöd banken tillsammans med Sparbanksstiftelsen Skaraborg, på en jubileumsvecka i samband med födelsedagen i maj samt ett större jubileumsfirande på Vara Konserthus under två dagar i november.

Under maj arrangerades en födelsedagsvecka på alla våra kontor där kunderna bjöds på jubileumsglass från lokal tillverkare och ”give aways” i form

av fröpåsar (Välkommen att växa) samt kampanj kring aktuella kunderbjudanden.

Finalen av bankens 175 års-jubileum arrangerades i Sparbanken Blackbox, Vara konserthus. Banken och stiftelsen genomförde ett tvådagars program för att med befintliga och potentiella kunder, medarbetare och allmänheten fira bankens 175 års-jubileum. På fredagen bjöds Private Banking-kunderna in till ett lunchevent och på eftermiddagen arrangerades ett event för företagskunder. Jubileumseventet hade ett särskilt fokus på barn och unga och skulle även visa upp konserthusets scen Sparbanken Blackbox som en unik arena. På lördagen bjöd banken därför in till en familjedag med ett heldagsprogram anpassat för familjer och unga.

Revitalisering och uppdatering av bankens varumärke

För att tydliggöra och modernisera bilden av banken och varumärket har banken under 2022 tagit fram en uppdaterad varumärkes- och kommunikationsplattform. En uppdatering som handlar om att revitalisera och uppdatera budskap och mer tydligt visa det som särskiljer Sparbanken Skaraborg från andra banker. Detta för att bli ett varumärke som vågar mer och tar för sig - och som ännu bättre stödjer affären. Plattformen lyfter fram det som banken vill associeras med och är en vägledning för att bygga ett starkt varumärke med tydliga budskap för att agera och kommunicera enhetligt samt visa bankens värdegrund och löfte till kunderna. Den uppdaterade varumärkesplattformen lanserades internt i maj för alla medarbetare. I juni lanserades kommunikationskonceptet och löftet ”Välkommen att växa” med en extern kampanj.

Som en del i varumärkesarbetet togs det fram en varumärkesfilm som lanserade det nya varumärkeslöftet ”Välkommen att växa” som är väl förankrat i hur banken ser på tillväxt och affären samt de lokala verksamhetsområden banken har i regionen Skaraborg. Den sammanfattar bilden av banken, värdegrunden och visionen framåt. Utöver en varumärkesfilm togs annons- och kommunikationsmaterial fram enligt den nya plattformen och löftet som användes till en extern lanseringskampanj under våren samt under jubileumsveckan i mitten på maj.

Kundaktiviteter

Bankens egen kundtidning har givits ut vid ett tillfälle under året och delas ut till 27 000 hushåll i bankens verksamhetsområde. Tidningen som i detta nummer hade fokus på entreprenörskap,

4

innovation och framtiden finns också att läsa digitalt för bankens distanskunder.

Utöver jubileumsaktiviteterna har en rad kundaktiviteter genomförts. En välbesökt Vårbruksträff arrangerades på Vara Konserthus tillsammans med Varaslättens lagerhus och Ludwig & Co. Under mars var det dags för en träff med vårt företagarnätverk ”Drivkraft Skaraborg” där banken bjuder in företagsledare för att mötas, inspireras och utbyta kunskaper. Arrangemangen bestod i en frukostträff i Skara och en lunchträff i Vara. Banken var även i år representerad på Ostmässan i september i Vilanhallen i Skara för att nätverka brett och träffa både befintliga och potentiella kunder. Under november arrangerades frukostträffar med redovisnings- och revisionsbyråer i Götene, Skara, VaraNossebro för att nätverka och utbyta erfarenheter. I november stod banken också värd för Skara Kommuns näringslivsfrukost där banken berättade om närproducerad samhällsnytta.

Kundundersökning SKI (Svenskt Kvalitetsindex)

Under hösten genomfördes SKI Bank 2022 som är en årlig återkommande kundundersökning. Resultatet visade att 58 av Sveriges sparbanker som grupp har Sveriges nöjdaste privat- och företagskunder. Undersökningen visar generellt att svenska bankkunder åter har blivit mindre nöjda. Sparbankernas kundnöjdhet går däremot mot branschens generella trend och ökar något. En ny osäker och oförutsägbar tid förändrar kundernas behov, krav och förväntningar. Kunderna söker alltmer trygghet, stabilitet och pålitlighet. En annan tendens i årets studie är att helkunden verkar vara på väg tillbaka. De kunder som samlar sina banktjänster hos en aktör är nöjdare. Nischaktörernas attraktionskraft tycks ha minskat. Sparbanken Skaraborg är stolta över att 8 av 10 kunder upplever att banken bidrar positivt till bygdens utveckling och tillväxt, vilket är över det samlade snittet hos alla sparbanker i landet.

Fastigheter och kontorslokaler

Ett stort projekt som startade under 2021 är ombyggnationen av bankens samtliga kontor i bankens verksamhetsområde och har pågått under hela 2022. Ombyggnationen är en viktig del i att kunna erbjuda en god arbetsmiljö och arbetsplatser som är utformade efter olika yrkesrollers behov. Banken kommer även att kunna möta kunderna utifrån deras behov på ett bättre anpassat sätt.

Bankens ombyggnation är klar i Skara samt Nossebro. I Götene är ombyggnationen påbörjad och i Vara startar den under våren 2023

Personal

Vid årets slut var 124 medarbetare anställda vid banken, varav 111 tillsvidareanställda, fem visstidsanställda samt åtta timanställda. Årsarbetstid 96,2 heltidstjänster (enl. BAO:S beräkning). Medelålder 45,1. Av bankens 124 anställda var 69 procent kvinnor och 31 procent män.

Under året har elva nya medarbetare tillsvidareanställts och tolv tillsvidareanställda har slutat.

Medarbetarundersökning genomförs varje vecka genom fyra frågor med verktyget Winningtemp och har en fortsatt mycket hög svarsfrekvens i jämförelse med branschen. Banken ligger bra till inom bl a områdena arbetsglädje, meningsfullhet, arbetssituation, personlig utveckling och teamkänsla. Inom området autonomi är utfallet lite lägre i jämförelse med branschen.

Banken ligger fortsatt högre än branschen avseende benägenhet hos våra medarbetare att rekommendera Sparbanken Skaraborg som arbetsgivare.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning

2022 i sammandrag (2021 inom parentes)

• Rörelseresultatet minskade till 274,1 mkr (330,9)

• Räntenettot ökade till 265,8 mkr (210,3)

• Provisionsnettot minskade till 107,9 mkr (123,5)

• Summa kostnader före kreditförluster ökade till 177,6 mkr (171,9)

• Kreditförluster netto uppgår till 13,8 mkr (+28,4)

• In- och upplåningen ökade till 12 143,3 mkr (11 436,5)

• Utlåningen ökade till 11.196,7 mkr (10.065,2)

• Affärsvolymen minskade till 41 378,2 mkr (41.505,4)

5

Resultat jämfört med föregående år

Rörelseresultatet per 2022-12-31 uppgick till 274,1 mkr, vilket är 17,2 procent (56,8 mkr) lägre än föregående år.

Utdelningen från Swedbank AB (publ) uppgick i år till 100,4 mkr vilket är 24,7 mkr högre än föregående år.

Räntenettot ökade med 26,4 procent (55,5 mkr) till 265,8 mkr. Med anledning av Riksbankens höjning av styrräntan har bankens räntemarginal ökat under senare delen av året jämfört med föregående år. En kraftig ökning av bankens utlåningsvolymer har också bidragit positivt till ökat räntenetto.

Provisionsnettot minskade med 12,6 procent (15,6 mkr) till 107,9 mkr. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning Swedbank Hypotek AB minskade med 11,4 mkr, som i sin tur beror på minskade förmedlade volymer och lägre andel av marginalen. Värdepappersprovisionsintäkterna minskade med 4,5 mkr där börsens nedgång påverkar negativt.

Nettoresultat av finansiella transaktioner är negativt 13,1 mkr, en minskning med 23,6 mkr. Främsta orsaken är att bankens investeringar i fonder har utvecklats negativt men även att realiserade förluster har varit högre där banken sålt av en del värdepapper ur portföljen för att stärka upp likviditeten.

De allmänna administrationskostnaderna ökade med 3,2 mkr till 163,1 mkr och beror främst på ökade löne-, IT- och konsultkostnader Banken har under 2022 utfört omfattande ombyggnationer i bankens fastighet i Skara. Dessa kostnader skrivs av enligt plan och innebär att bankens avskrivningskostnader är högre än föregående år.

Kreditförlusterna netto uppgick till 13,8 mkr. Under början av året förbättrades ett antal kreditengagemang och de individuella reserveringarna kunde minskas. De makroekonomiska parametrarna inom IFRS försämrades dock under senare delen av perioden som en följd av oro på världsmarknaden och medförde att reserveringarna ökade, vilket reducerade den positiva effekten i början av året. Utöver detta har det under augusti implementerats ett nytt EBA regelverk (NDoD) som innebär förändringar i definition av fallissemang. Förändringarna har inneburit att kreditförlusterna har ökat.

Bankens ställning

Balansomslutningen per 31 december var 16.156,2 mkr, en ökning med 739,1 mkr sedan

årsskiftet. Utlåningen ökade till 11.196,7 mkr, en ökning med 1.131,5 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB minskade till 6.063,8 mkr, en minskning med 350,6 mkr

In- och upplåning från allmänheten ökade med 706,8 mkr till 12.143,3 mkr Vidare har banken förmedlat fondsparande till Swedbank Robur AB till ett värde av 5 275,1 mkr, en minskning med 1.093,8 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 2.763,3 mkr, en minskning med 283,7 mkr.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, i räntebärande värdepapper och fonder.

Bankens värdepappersportfölj uppgick per balansdagen till 2.372,9 mkr, en minskning med 769,7 mkr sedan föregående årsskifte. Banken har under året minskat innehavet i värdepappersportföljen för att möta upp efterfrågan på utlåning till allmänheten. Samtidigt har värdet på bankens innehav i värdepapper och fonder minskat under senare delen av året. Banken har även beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr

Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 9 100.000 aktier. Det totala innehavet motsvarar ett marknadsvärde på 1.613,4 mkr (anskaffningsvärde 734,6 mkr).

Bankens kapitalbas uppgår per 2022-12-31 till 2.521,2 mkr och består uteslutande av kärnprimärkapital. Kapitalrelation uppgår till på 32,1 procent Kapitalrelationen har ökat från 28,7 procent (per 2021-12-31). Den ökade kapitalrelationen beror främst på lägre riskvägda tillgångar men också att årets vinst för 2022 har inkluderats i kapitalbasen. Vid beräkning av kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till utdelning på 36 mkr

Ägarförhållanden

Sparbanken Skaraborg AB (publ) bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2022 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 286 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

6

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret

Året inleddes med fallande börser, främst på grund av stigande inflation globalt och centralbanker som alltmer började inse att inflationsuppgången var alltför kraftig för att vara tillfällig och snabbt övergående. I kölvattnet på detta initierades också Rysslands invasion av Ukraina och det drabbade initialt världens börser än mer. Börsen har sedan dess varit volatil och prisat allt från högt inflationstryck till recessionsrisk. Påverkan avseende råvaror och begränsningar på grund av kriget i Ukraina är väsentligt och gör prognostiseringen av framtida inflationstryck svår. Räntor har fortsatt att stiga kontinuerligt och centralbanker höjer sina styrräntor i allt snabbare takt.

Risker och osäkerhetsfaktorer

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditetsoch operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och riktlinjer för verksamheten. Dessa policys och instruktioner revideras och fastställs årligen. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy.

Riskhanteringssystemet ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, hantera, kontrollera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med. Banken ska vidare införa de metoder och rutiner som krävs för att hantera de risker som hänför sig till bankens verksamhet. Risktagandet i banken ska vara lågt och begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt hållbart kopplat till bankens kapitalbuffert och långsiktiga kapitalmål. Styrelsen har fastställt en särskild policy som beskriver den riskaptit som ska forma bankens verksamhet och ge risklimiter som är gällande inom olika riskområden.

För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis.

Verksamheten präglas av högt riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för

bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker.

I syfte att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj har styrelsen fastställt ett placeringsreglemente. Det innebär att placeringar endast får ske inom vissa ramar, huvudsakligen reglerade genom begränsningar av löptid och kreditvärdighet.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget.

För detaljerad information om bankens risker se not 3 Finansiella risker.

Bankens kapitalbas uppgår till 2.521,2 mkr och kärnprimärkapitalrelationen 32,1 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapital- och likviditetsutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning och likviditetsportfölj är hög.

Världsläget – krig, inflation och osäkerhet

Det världsläge som råder med stor osäkerhet avseende framtida inflation, kriget i Ukraina likväl en potentiell konflikt mellan USA och Kina kommer att påverka banken och kundernas val av finansiella tjänster.

Prognos framåt är därför en stor utmaning och banken jobbar hårt med att förbereda så gott det går avseende potentiella utmaningar finansiellt så att

7

banken kan hjälpa alla bankens kunder med deras ekonomiska vardag.

Bankens prognos framåt pekar på fler räntehöjningar från Riksbanken och även en inflation som inte kommer att falla tillbaka lika snabbt som marknaden bedömde i inledningen av 2023. Högre räntor under ett par år framåt är ganska sannolikt vilket kommer att skapa utmaningar både för bankens privat- och företagskunder. I en sådan miljö förbättras naturligtvis bankens räntenetto men som sparbank ska banken även erbjuda konkurrenskraftiga villkor vad avser inlåning då värdegrund i sparbankskollektivet är att främja sparande.

Hållbarhetsrapport

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Sparbanken Skaraborg AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten redogör för bankens verksamhet och engagemang för att bidra till ett hållbart samhälle. Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Framtida utveckling

Banken har genomgått både en omfattande renovering av sina lokaler under 2022 samt en revitalisering av varumärkesarbetet. Detta tillsammans med ändrade interna arbetssätt ger mycket bra förutsättningar att ta banken framåt avseende tillväxttakt både i nominella tal och i kundtillväxt. Bankens ambition är att vara det självklara valet för företag och privatpersoner i de områden banken verkar.

Den ekonomiska osäkerhet som råder skapar naturligtvis utmaningar framåt vad avser hur djup en global, likväl nationell, lågkonjunktur blir. Den fördyrade upplåning som kunderna nu möter kommer att utmana tillväxten även i Skaraborg trots att det ser relativt ljust ut vad avser framtida etableringar i länet från större företag. Här spelar banken en stor och viktig roll som finansiär av dessa idéer. Banken har en stark balansräkning som banken ska vårda så att banken kan vara ett naturligt val för många av dessa företag när väl investeringsviljan kommer tillbaka.

Bankens städer är bankens huvudstäder och det är här banken har alla sina resurser, specialister och kunskap. Banken avser utveckla dessa vidare framåt. Banken vill vara det självklara valet som finansiell partner med all den kunskap som krävs för kunder i bankens område, lätt tillgängliga både

fysiskt, digitalt och via telefon till bankens lokala kundcenter i Skara.

Sparbanken Skaraborg, en regional bank, med all expertis samlad på de orter banken verkar.

8

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2022 2021 2020 2019 2018 VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr 41 378 41 505 37 260 34 979 31 349 förändring under året, % -0,3 11,4 6,5 11,6 -0,1 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp 7 844 168 8 335 815 9 366 229 8 788 220 8 110 029 Kärnprimärkapitalrelation 32,1 28,7 23,5 22,3 22,7 Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation 32,1 28,7 23,5 22,3 22,7 Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total kapitalrelation 32,1 28,7 23,5 22,3 22,7 Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Soliditet 23,7 24,1 23,4 24,0 26,6 Beskattat eget kapital + egetkapitalandel av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Bruttosoliditet 16,14 16,04 16,2 15,5 15,6 Kärnprimärkapital i % av totala tillgångar samt eventualförpliktelser och åtaganden Likviditetstäckningsgrad, LCR 216,2 176,0 420,8 196,9 275,9 Likvidtetsreserv i förhållande till beräknat likviditetsbehov under 30 dagar av stress RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,7 1,4 1,6 1,6 1,4 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,2 0,9 1,3 1,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,7 0,8 0,5 0,8 0,7 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,5 2,0 1,0 1,9 1,6 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,8 7,6 4,4 6,7 5,5 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,36 0,48 0,34 0,37 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,41 0,30 0,45 0,36 0,39 KREDITFÖRSÄMRADE FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Andel förlustreserv av kreditförsämrade exponeringar Förlustreserv i % av kreditförsämrade exponeringar 32 19 33 29 27 Andel kreditförsämrade fordringar Kreditförsämrade fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,44 1,02 1,01 1,60 1,00 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,13 -0,31 -0,10 0,07 0,10 ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda 108 105 103 97 99 Antal kontor 4 4 4 4 4 9

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkningar, mkr

RESULTATRÄKNINGAR 2022 2021 2020 2019 2018 Räntenetto 265,9 210,3 208,5 192,8 169,7 Provisioner, netto 107,9 123,5 106,2 100,1 101,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner -13,1 10,5 5,2 12,2 2,6 Övriga intäkter 2 104,9 130,1 2,5 116,3 102,8 Summa intäkter 465,6 474,4 322,4 421,4 376,1 Allmänna administrationskostnader -163,1 -159,9 -145,8 -133,2 -129,5 Övriga rörelsekostnader ¹ -14,6 -12,0 -9,4 -11,1 -10,7 Kreditförluster -13,8 28,4 8,9 -6,0 -8,2 Summa kostnader -191,5 -143,5 -146,3 -150,3 -148,4 Rörelseresultat 274,1 330,9 176,1 271,1 227,7 Bokslutsdispositioner, netto -1,4 0,0 -0,2 -0,6 -1,4 Skatter -35,6 -41,1 -38,2 -33,8 -28,1 Årets resultat 237,1 289,8 137,7 236,7 198,2 BALANSRÄKNINGAR Kassa 1,1 2,9 6,0 7,1 7,1 Utlåning till kreditinstitut 698,0 437,4 961,9 387,8 388,0 Utlåning till allmänheten 11 196,7 10 065,2 9 072,0 8 995,3 8 124,4 Räntebärande värdepapper 2 372,9 3 142,6 2 506,5 2 173,0 2 319,3 Aktier och andelar 1 683,3 1 680,9 1 221,0 1 153,7 1 562,1 Materiella tillgångar 70,3 28,9 25,7 27,6 28,7 Övriga tillgångar 133,9 59,2 50,0 56,8 59,6 Summa tillgångar 16 156,2 15 417,1 13 843,1 12 801,3 12 489,2 Skulder till kreditinstitut 117,9 99,5 103,1 74,4 86,7 In- och upplåning från allmänheten 12 143,3 11 436,5 10 423,3 9 280,4 8 718,9 Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 300,0 300,0 Övriga skulder 55,9 152,6 66,7 66,5 57,6 Avsättningar 15,4 8,1 9,1 11,3 6,2 Summa skulder 12 332,5 11 696,7 10 602,2 9 732,6 9 169,4 Obeskattade reserver 4,9 3,4 3,5 3,3 2,7 Eget kapital 3 818,8 3 717,0 3 237,4 3 065,4 3 317,1 Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital 16 156,2 15 417,1 13 843,1 12 801,3 12 489,2
10
¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 2 inkl utdelning Swedbank-aktier, minskningen 2020 avser utebliven utdelning

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 237 055 228 kr Till bolagsstämmans förfogande står:

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- till aktieägare utdelas (utdelning 9 kr per aktie)

Förslaget till utdelning, som utgör 0,94 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 32,1 procent (28,7 procent) efter föreslagen vinstdisposition. Kapitalbasen uppgår till 2 521,2 mkr (2 390,7 mkr) och slutligt riskvägt exponeringsbelopp om 7 844,2 mkr (8 335,8 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

11
- balanserad
2 239 185 549 kr - fond för verkligt värde 841 815 055 kr - årets resultat 237 055 228 kr Summa 3 318 055 832 kr
vinst
36.000.000 kr
varav fond
3 282 055 832 kr 841 815 055 kr
- i ny räkning balanseras
för verkligt värde

Resultaträkningar

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december Not 2022 2021 tkr Ränteintäkter beräknade enl effektivräntemetoden 307 586 225 745 Räntekostnader -41 751 -15 457 Räntenetto 4 265 835 210 288 Erhållna utdelningar 5 102 433 127 788 Provisionsintäkter 6 120 436 132 900 Provisionskostnader 7 -12 543 -9 427 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -13 080 10 505 Övriga rörelseintäkter 9 2 491 2 319 Summa rörelseintäkter 465 572 474 373 Allmänna administrationskostnader 10 -163 144 -159 902 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -4 664 -3 216 Övriga rörelsekostnader 11 -9 838 -8 816 Summa kostnader före kreditförluster -177 646 -171 934 Resultat före kreditförluster 287 926 302 439 Kreditförluster, netto 12 -13 841 28 420 Rörelseresultat 274 085 330 859 Bokslutsdispositioner 13 -1 415 37 Skatter 14 -35 615 -41 142 Årets resultat 237 055 289 754
2022 2021 tkr Årets resultat 237 055 289 754 Övrigt
årets resultat Förändringar
värderade till verkligt
-69
Förändringar i verkligt
värderade till verkligt värde
övrigt
överfört till periodens resultat 4 934 -2 787 Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 843 552 Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat överfört till periodens resultat -2 748 -988 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 13 660 -681 Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0 Förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument -31 275 327 120 värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat -83 927 324 799 Årets totalresultat 153 128 614 553 12
totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till
i verkligt värde på finansiella tillgångar
värde via övrigt totalresultat
341 1 583
värde på finansiella tillgångar
via
totalresultat,

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2022 2021 tkr Tillgångar Kassa 1 100 2 925 Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 615 075 532 027 Utlåning till kreditinstitut 16 698 017 437 408 Utlåning till allmänheten 17 11 196 688 10 065 160 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 757 851 2 610 618 Aktier och andelar 19 1 661 563 1 659 238 Aktier och andelar intresseföretag 20 21 688 21 688 Materiella tillgångar 21 - inventarier 53 613 9 101 - byggnader och mark 16 721 19 806 Aktuell skattefordran 27 968 0 Övriga tillgångar 22 57 087 10 597 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 48 835 48 542 Summa tillgångar 16 156 206 15 417 110 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24 117 896 99 475 In- och upplåning från allmänheten - inlåning 25 12 134 490 11 425 169 - upplåning 26 8 847 11 378 Aktuell skatteskuld 0 951 Övriga skulder 27 38 466 136 485 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 17 508 15 137 Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 29 0 0 - uppskjuten skatteskuld 14,29 9 680 2 041 - reserveringar garantier 29 5 682 6 028 Summa skulder 12 332 569 11 696 664 Obeskattade reserver 30 4 887 3 473 Eget kapital 31 Bundet eget kapital Aktiekapital 400 000 400 000 Reservfond 100 694 100 694 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 841 815 925 857 Balanserad vinst 2 239 186 2 000 668 Årets resultat 237 055 289 754 Summa eget kapital 3 818 750 3 716 973 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 16 156 206 15 417 110 13

Rapport över förändringar i eget kapital

Totalt eget kapital Tkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2022-01-01 400 000 100 694 925 857 2 000 668 289 754 3 716 973 Periodens resultat 237 055 237 055 Periodens övrigt totalresultat -84 042 115 -83 927 Årets totalresultat -84 042 115 237 055 153 128 Vinstdisposition 289 754 -289 754 0 Lämnat koncernbidrag efter skatteeffekt -6 352 -6 352 Utdelning -45 000 -45 000 Utgående eget kapital 2022-12-31 400 000 100 694 841 815 2 239 186 237 055 3 818 750 Totalt eget kapital Tkr Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2021-01-01 400 000 100 694 601 058 1 997 950 137 718 3 237 420 Periodens resultat 289 754 289 754 Periodens övrigt totalresultat 324 799 324 799 Årets totalresultat 324 799 289 754 614 553 Vinstdisposition 137 718 -137 718 0 Utdelning -135 000 -135 000 Utgående eget kapital 2021-12-31 400 000 100 694 925 857 2 000 668 289 754 3 716 973 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital 14

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

31 december tkr 2022-12-31 2021-12-31 Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat 274 085 330 859 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 13 543 13 367 - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) 10 165 674 - avskrivningar (+) 4 664 3 216 - kreditförluster (+/-) 13 203 -29 418 - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 480 -2 336 Betald inkomstskatt (-) -27 976 -41 126 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 288 164 275 236 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -1 144 731 -963 763 Ökning/minskning av värdepapper (-/+) 689 250 -666 011 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 706 790 1 013 189 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 18 421 -3 586 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -74 751 -9 151 Förändringar av övriga skulder (+/-) -89 307 84 919 Kassaflöde från den löpande verksamheten 393 836 -269 167 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar (-) -44 077 -116 983 Försäljning av finansiella tillgångar (+) 196 0 Förvärv av materiella tillgångar (-) -46 171 -6 457 Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -90 052 -123 440 Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 0 Lämnad utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -45 000 -135 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -45 000 -135 000 Årets kassaflöde 258 784 -527 607 Likvida medel vid periodens början 440 333 967 940 Likvida medel vid periodens slut 699 117 440 333 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa 1 100 2 925 Utlåning till kreditinstitut 698 017 437 408 Summa 699 117 440 333 Erhållen ränta 297 516 223 013 Betald ränta -38 776 -17 763 Erhållen utdelning 102 433 127 788 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten 15
1 januari -

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2022 och avser Sparbanken Skaraborg AB (publ) med säte i Skara, bankens 176:e verksamhetsår, varav det tjugotredje som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Klostergatan 11, Box 163, 532 22 Skara. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2023

Not 2 Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår

b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2022 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.

f) Intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning.

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas från den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbe-

talningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter

16

som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2. För beskrivning av steg 1-3, se avsnitt nedan om nedskrivningar.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

i) Provisions- och avgiftsintäkter Provisions- och avgiftsintäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa varor eller tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtaganden är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa hör främst utlånings- och inlåningsprovisioner. Utlåningsprovisioner avser de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank, avgifter för utställda kreditfaciliteter och andra typer av lånelöfte. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande brutto dvs utan hänsyn tagen till avräkning för kreditförlust. Även avgifter som tas ut för ställande av finansiella garantier redovisas som intäkt i takt med att tjänsterna tillhandahålls löpande. Tjänsterna utförs till lika stora delar över tid.

(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör främst ersättningar för betalningsförmedling samt olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter är relaterade till tjänster som utförs vid ett specifikt tillfälle och redovisas därför omedelbart som intäkt i samband med att tjänsten utförs

j) Provisionskostnader

Provisionskostnaderna är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. I posten redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t e x kostnader

17

för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option (verkligt värde).

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)

- Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas verkligt värde via övrigt totalresultat.

- Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.

- Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde

Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Den aktuella skatten baserar på den bästa uppskattningen av skatter som kommer att betalas eller erhållas och inkluderar eventuella osäkerheter avseende skattemässig hantering.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

18
-

o) Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och banken i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell skuld tas också bort från balansräkningen om det skett en betydande modifiering av avtalsvillkoren. Banken beaktar dels kvalitativa kriterier för att bedöma om modifieringen är betydande dels en kvantitativ test. Om nuvärdet av de modifierade kassaflöden är > än +/- 10 procent av det redovisade värdet så är modifieringen betydande. Om modifieringar inte är betydande fortsätter den ursprungliga skulden redovisas i balansräkningen utifrån sina modifierade villkor. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. För de fall när en modifiering görs av de avtalsenliga kassaflödena och detta görs som en direkt konsekvens av en reform av en referensränta och de nya avtalsvillkoren är ekonomiskt likvärdiga med de ursprungliga, så kommer någon bortbokning inte att göras och den ursprungliga effektivräntan kommer att justeras för att reflektera de nya kassaflödena

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

(ii) Klassificering och värdering

Bankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) bankens affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Bankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar utgår från en bedömning av bankens affärsmodell samt de kassaflöden som investeringen ger upphov till. Om banken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av bankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Det förekommer också att kunder återbetalar sina krediter i förtid. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.

19

Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster.

Följande finansiella tillgångar i bankens balansräkning värderas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde;

- Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

- Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

I kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.

Orealiserade vinster och förluster redovisas som en förändring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med bortbokning i samband med en försäljning av tillgången, omklassificeras reserven till resultaträkningen (skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument).

Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;

- Belåningsbara statsskuldförbindelser mm

- Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Banken har ett mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, uppgår till totalt 744 tkr, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Banken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. I samband med försäljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiserade resultatet som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat. Utdelning redovisas som en intäkt så snart stämman tagit beslut om utdelning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som obligatoriskt måste värderas till verkligt värde via resultaträkningen dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultat posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen med undantag av värdeförändringar som beror på förändringar i egen kreditrisk för finansiella skulder värderade enligt s.k. Fair Value Option, där värdeförändring skall redovisas i övrigt totalresultat.

20

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t e x leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.

Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Bland dessa garantiavtal ingår bankens förpliktelse att upp till en viss nivå svara för kreditförluster i sådana lån som banken förmedlat till annan bank.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar

Bankgarantier

I dessa avtal tar banken på sig en ansvarighet för att fullfölja kundens betalningsåtagande mot en tredje part, om kunden inte fullgör detta åtagande själv. Banken tar ut en avgift direkt av kunden i samband med utställandet av garantin.

Utställda garantier vid förmedling av lån

I samband med förmedling av krediter, tar sparbanken i vissa fall på sig en ansvarighet för konstaterade kreditförluster i de lån som sparbanken förmedlat. Sparbanken reserverar för förväntade kreditförluster för dessa exponeringar i enlighet med de principer som banken i övrigt tillämpar. Banken redovisar intäkterna för förmedlingen av krediter i linje med sina principer för intäktsredovisning. Intäkterna från låneförmedlingen redovisas brutto som provisionsintäkt separat från förändringar i förlustsreserver för förväntade kreditförluster.

Lånelöfte

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) det inte kan reglernas netto, (b) banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan inte längre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade låneåtagandet. Utställda låneåtaganden omfattas också av principerna om nedskrivningar.

(iii) Derivat och säkringsredovisning

Banken tillämpar säkringsredovisningsreglerna i enlighet med IAS 39. Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder. Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

21

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde (portfölj)

Banken tillämpar EU:s s.k. carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisning

Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

(iv) Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser samt att valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen.

(v) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningar

Banken redovisar förlustreserver för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som är skuldinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förväntade kreditförluster redovisas även för utställda finansiella garantier och lånelöften. För finansiella tillgångar som är egetkapitalinstrument och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas emellertid inte några nedskrivningar.

22

Beroende på om en betydande ökning av kreditrisk har inträffat eller inte, sedan exponeringen redovisades i balansräkningen för första gången, så delas exponeringar in i följande steg;

• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället. Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas endast på värdepapper). Alla exponeringar som inte givits ut eller förvärvats som kreditförsämrade ingår i steg 1. Detta innebär att redan vid första redovisningstillfället redovisas en förlustreserv.

• Steg 2 omfattar exponeringar där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. För en beskrivning av vad som utgör en betydande ökning av kreditrisk, se nedan.

• Steg 3 omfattar exponeringar för vilka objektiva belägg har identifierats för att exponeringen är osäker (kreditförsämrad). För en beskrivning av när en fordran betraktas som kreditförsämrad, se nedan.

För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För finansiella instrument i steg 2 och 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. För en närmare beskrivning av metoderna för beräkning av förlustreserver, se nedan.

Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda låneåtaganden

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Banken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponerings risk för fallissemang. Metoden utgår från bankens system för klassificering av kreditrisk. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initial rating som ett lån haft krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1.

Kreditförsämrade (osäkra) lån

Liksom enligt tidigare principer kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:

a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren.

b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar.

c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga.

d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1.

23

Värdering av förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). Bankens definition av fallissemang ligger nära den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar. PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkt typ. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar banken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder banken sig av expertjusteringar.

Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som banken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Banken bedömer och beräknar förlustreserv för väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat som tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

Modifieringar

När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och stannar i steg 3 till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

Redovisning av förväntade kreditförluster – räntebärande värdepapper

Banken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande

24

värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapprena har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody’s och Standard and Poor’s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som banken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody’s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlusten över de kommande 12 månaderna (steg 1). En betydande ökning av kreditrisk anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (steg 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till steg 1. Banken bedömer att finansiella tillgångar på instrument med motparter som är stater och finansiella institut och som har låg kreditrisk på rapporteringsdagen (med investment grade rating eller bättre) inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Banken använder samma kriterier för att bedöma om ett räntebärande värdepapper är kreditförsämrat som man tillämpar för utlåning till allmänheten.

Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till kreditinstitut

Även bankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp.

Presentation av kreditförluster i balansräkningen

För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar banken reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras kreditförluster och bortskrivningar som kreditförluster. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

Redovisning i resultat- och balansräkning

Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen;

- För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde.

- För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar.

- För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde.

Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Redovisning av konstaterade kreditförluster

Lånefordringar som klassificerats som kreditförsämrade skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, skuldsanering fastställts, ackordsförslag antagits, fordran eftergivits på annat sätt eller när Kronofogdemyndigheten eller bankens ombud (inkassoföretag) redovisar att utmätningsbara tillgångar saknas.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.

25

p) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Banken tillämpar i enlighet med undantaget i RFR 2 inte IFRS 16 för redovisning av leasingavtal. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen. De avtal där banken är leasegivare redovisas som operationella leasingavtal.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

(iv) Avskrivningsprinciper

Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent per år på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av.

Inventarier avskrivs planenligt med 20 - 33 procent på anskaffningsvärdet. Fastighetsinventarier avskrivs med 5 - 20 procent. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter anskaffade före 2022, jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För dessa tillämpas inte komponentavskrivning. Banken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter för komponenter anskaffade från och med år 2022.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivning av byggnader

• Stomkompletteringar, innerväggar mm 20 år

• Installationer, värme, el, VS, ventilation mm 20 år

• Inre ytskikt 10 år

För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje årsslut.

q) Nedskrivningar av materiella tillgångar

(i) Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

26

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

r) Aktiekapital

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

s) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionering genom försäkring

Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Detta innebär att banken kan komma att ha en rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter för tidigare intjänande pensioner. Banken tillämpar inte reglerna i IAS 19 för redovisning av pensionsåtagande, utan förenklingsregeln i RFR 2. Detta innebär att banken redovisar sina pensionsplaner som avgiftsbestämda innebärande att kostnaden redovisas till det belopp som aktuell premie belöper med I förekommande fall redovisas upplupen premie om avisering inte erhållits för innevarande period.

Pensionering i egen regi

Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.

(ii) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde.

(iii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt

t) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

27

u) Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 3 Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P).

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen.

Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BB+ (enligt S&P).

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb

28

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering.

Hur metoder för hantering av kreditrisk förhåller sig till redovisning och värdering av förväntade kreditförluster

Bankens metod för beräkning och redovisning av förväntade kreditförluster baserar sig på data och annan information som skapats inom ramen för bankens metoder för hantering och övervakning av kreditrisk. I sin kreditgivning använder sig banken av två huvudsakliga system för att bedöma återbetalningsförmåga beroende på om låntagaren är en privatperson eller företag. I båda fallen leder det till att krediten hänförs till en viss riskklass (RFF) som är sammankopplad med en förväntad risk för fallissemang. Banken baserar sin indelning i stadierna 1-3 vid beräkningen av förväntade kreditförluster i hög utsträckning på förflyttningar mellan dessa riskklasser. Vidare finns mer kvalitativa bedömningar med i denna indelning som görs i det interna forum som träffas en gång per månad för att fånga andra indikationer som tyder på eventuell förändrad återbetalningsförmåga.

Banken använder den s.k. schablonmetoden för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. Banken har trots detta tillgång till historisk data avseende risk för fallissemang (PD), förlust givet fallissemang (LGD) och exponering vid fallissemang (EAD) som används vid beräkningarna av förväntade kreditförluster i redovisningen. När det gäller de antaganden som tillämpas av banken om olika makroparametrars utveckling i framtiden utgör dessa inte någon del av bankens hantering av kreditrisk utan tillämpas endast i redovisningen.

Riskklass prövas och fastställs i samband med beslut för kreditgivning och kredituppföljning. Riskklassen ligger till grund och påverkar omfattningen av analys och dokumentation av kunden samt hur kunden ska följas upp. Kunder med låg risk kan hanteras i en enklare och snabbare kreditprocess. Kunder med högre risk leder till ökade uppföljningskrav.

Klassificeringen syftar till att uppskatta sannolikheten för fallissemang och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (stadie 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstående förväntade löptiden (stadie 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad (stadie 3).

Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.

• Stadie 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av bankens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper)

• Stadie 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid första rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.

• Stadie 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

29

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan

30 Riskklass Indikativ rating Sannolikhet för fallissemang (%) Låg risk 13-21 BBB till AAA < 0,5 Normal risk 9-12 BB+ till BBB- 0,5 – 2,0 Förhöjd risk 6-8 B+ till BB 2,0 – 5,7 Hög risk 0-5 C till B > 5,7 Fallerade Fallerad D

Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2022

Utöver vad som framgår av tabellen ovan har banken förmedlat lån om totalt 6.064 mkr (6.414 mkr) till Swedbank Hypotek. För dessa förmedlade lån har banken ett ansvar för konstaterade kreditförluster som maximalt uppgår till året intjänade förmedlingsprovision. Denna provision uppgick 2022 till 33.727 tkr (44.241). Den totala förlustreserveringen på förmedlade lån uppgår till 3,4 mkr (3,1 mkr). Beloppet redovisas under Avsättningar.

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Total Kassa Låg risk 1 100 0 0 1 100 Totalt redovisat värde 1 100 0 0 1 100 Belåningsbara statsskuldförbindelser AAA-AA 615 075 0 0 615 075 Förlustreserving 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 615 075 0 0 615 075 Utlåning till kreditinstitut Låg risk 698 017 0 0 698 017 Förlustreservering 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 698 017 0 0 698 017 Utlåning till allmänheten Låg risk (riskklass 13-21) 3 741 830 7 879 1 257 3 750 966 Normal risk (riskklass 9-12) 5 028 289 181 298 511 5 210 098 Förhöjd risk (riskklass 6-8) 1 156 331 812 928 18 749 1 988 008 Hög risk (riskklass 0-5) 29 451 222 526 6 463 258 440 Fallerade 0 0 45 715 45 715 Förlustreservering -9 126 -24 159 -23 254 -56 539 Totalt redovisat värde 9 946 775 1 200 472 49 441 11 196 688 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA-AA 1 190 143 0 0 1 190 143 A 116 318 0 0 116 318 BBB-BB 360 136 14 635 0 374 771 utan rating 9 550 67 069 0 76 619 Förlustreservering -475 -3 226 0 -3 701 Totalt redovisat värde 1 675 672 78 478 0 1 754 150 Övriga finansiella tillgångar Låg risk 39 159 0 0 39 159 Normal risk 1 644 092 0 0 1 644 092 Icke ratade exponeringar 133 889 0 0 133 889 Förlustreservering 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 1 817 140 0 0 1 817 140 Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totaltresultat 14 763 380 1 306 335 72 695 16 142 410 Total förlustreservering -9 601 -27 385 -23 254 -60 240 Totalt redovisat värde 14 753 779 1 278 950 49 441 16 082 170 Finansiella garantier och låneåtaganden Låg risk (riskklass 13-21) 746 062 50 36 746 148 Normal risk (riskklass 9-12) 381 731 4 723 0 386 454 Förhöjd risk (riskklass 6-8) 114 491 26 538 0 141 029 Hög risk (riskklass 0-5) 129 5 490 3 005 8 624 Fallerade 0 0 301 301 Icke ratade exponeringar 452 336 0 0 452 336 Förlustreservering -1 460 -2 565 -1 657 -5 682 Totalt finansiella garantier och låneåtaganden 1 693 289 34 236 1 685 1 729 210
31

Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2021

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Total Kassa Låg risk 2 925 0 0 2 925 Totalt redovisat värde 2 925 0 0 2 925 Belåningsbara statsskuldförbindelser AAA-AA 532 027 0 0 532 027 Förlustreserving 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 532 027 0 0 532 027 Utlåning till kreditinstitut Låg risk 437 408 0 0 437 408 Förlustreservering 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 437 408 0 0 437 408 Utlåning till allmänheten Låg risk (riskklass 13-21) 3 606 837 13 943 0 3 620 780 Normal risk (riskklass 9-12) 4 326 495 68 098 32 4 394 625 Förhöjd risk (riskklass 6-8) 1 098 780 658 057 0 1 756 837 Hög risk (riskklass 0-5) 60 766 146 634 1 525 208 925 Fallerade 0 0 125 784 125 784 Förlustreservering -6 924 -10 666 -24 201 -41 791 Totalt redovisat värde 9 085 954 876 066 103 140 10 065 160 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA-AA 1 053 232 0 0 1 053 232 A 101 012 0 0 101 012 BBB-BB 1 131 368 29 963 0 1 161 331 utan rating 218 261 76 782 0 295 043 Förlustreservering -2 262 -3 344 0 -5 606 Totalt redovisat värde 2 501 611 103 401 0 2 605 012 Övriga finansiella tillgångar Låg risk 49 325 0 0 49 325 Normal risk 1 631 601 0 0 1 631 601 Icke ratade exponeringar 59 139 0 0 59 139 Förlustreservering 0 0 0 0 Totalt redovisat värde 1 740 065 0 0 1 740 065 Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totaltresultat 14 309 176 993 477 127 341 15 429 994 Total förlustreservering -9 186 -14 010 -24 201 -47 397 Totalt redovisat värde 14 299 990 979 467 103 140 15 382 597 Finansiella garantier och låneåtaganden Låg risk (riskklass 13-21) 691 027 100 6 691 133 Normal risk (riskklass 9-12) 372 521 11 864 0 384 385 Förhöjd risk (riskklass 6-8) 72 235 31 661 0 103 896 Hög risk (riskklass 0-5) 22 3 180 0 3 202 Fallerade 0 0 1 868 1 868 Icke ratade exponeringar 425 620 0 0 425 620 Förlustreservering -1 805 -1 565 -2 658 -6 028 Totalt finansiella garantier och låneåtaganden 1 559 620 45 240 -784 1 604 076 32

Kreditriskexponering brutto och netto 2022

Kreditkvalitet

Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten.

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

inklusive krediter till stat och kommun inklusive bostadsrätter

inklusive bostadsrättsföreningar

reserveringen minskar inte det redovisase värdet på posten utan redovisas mot fond för verklgit värde

Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Förlustreserv Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering med hänsyn till säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² 210 764 -1 123 209 641 209 641 0 Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 2 022 566 -1 933 2 020 633 1 923 887 96 746 Pb i flerfamiljsfastigheter4 1 339 596 -1 816 1 337 780 1 274 120 63 660 Pb i jordbruksfastigheter 4 052 999 -16 319 4 036 680 4 029 098 7 582 Pb i andra näringsfastigheter 2 093 660 -6 956 2 086 704 2 070 494 16 210 Företagsinteckning 454 666 -3 316 451 350 451 350 0 Övriga (borgen, blanco, övrig säkerhet) 1 115 672 -25 076 1 090 596 580 915 509 681 varav: kreditinstitut 72 522 72 522 72 522 0 Summa 11 289 923 -56 539 11 233 384 10 612 027 693 879 Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA 193 586 193 586 193 586 AA 421 489 421 489 421 489 BBB eller lägre 0 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA 1 190 143 1 190 143 1 190 143 AA A 116 318 -41 116 318 116 318 BBB eller lägre 360 136 -538 360 136 360 136 utan rating 91 254 -3 122 91 254 91 254 Fondandelar 39 159 39 159 39 159 Summa 2 412 085 -3 701* 2 412 085 0 2 412 085 Åtaganden Utställda finansiella garantier 145 366 -3 452 141 914 141 914 Outnyttjad del av beviljade krediter 1 005 043 -2 230 1 002 813 1 002 813 Utställda lånelöften 584 483 584 483 584 483 Summa 1 734 892 -5 682 1 729 210 0 1 729 210 Total kreditriskexponering 15 436 900 -65 922 15 374 679 10 539 505 4 835 174
1 2 3 4
33

Kreditriskexponering brutto och netto 2021

Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Förlustreserv Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering med hänsyn till säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² 221 070 -206 220 864 220 864 0 Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 1 543 193 -1 710 1 541 483 1 459 423 82 060 Pb i flerfamiljsfastigheter4 1 199 218 -768 1 198 450 1 182 868 15 582 Pb i jordbruksfastigheter 3 544 781 -5 713 3 539 068 3 531 337 7 731 Pb i andra näringsfastigheter 1 863 129 -5 847 1 857 282 1 847 781 9 501 Företagsinteckning 359 102 -4 343 354 759 325 583 29 176 Övriga (borgen, blanco, övrig säkerhet) 1 355 551 -23 204 1 332 347 622 954 709 393 varav: kreditinstitut 94 856 94 856 94 856 0 Summa 10 086 044 -41 791 10 044 253 9 285 666 853 443 Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA 196 630 196 630 196 630 AA 335 397 335 397 335 397 BBB eller lägre 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA 1 053 232 1 053 232 1 053 232 AA 0 0 A 101 012 -37 101 012 101 012 BBB eller lägre 1 161 331 -2 314 1 161 331 1 161 331 utan rating 295 043 -3 255 295 043 295 043 Fondandelar 49 325 49 325 49 325 Summa 3 191 970 *-5 606 3 191 970 0 3 191 970 Åtaganden Utställda finansiella garantier 181 776 -3 172 178 604 178 604 Outnyttjad del av beviljade krediter 856 785 -2 856 853 929 853 929 Utställda lånelöften 571 543 571 543 571 543 Summa 1 610 104 -6 028 1 604 076 0 1 604 076 Total kreditriskexponering 14 888 118 -53 425 14 840 299 9 190 810 5 649 489 34

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Bankens styrelse har fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

• Kvalitativ bedömning

o Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

• Kvantitativ bedömning

o Överlevnadshorisont – ett kassabaserat likviditetsriskmått. Överlevnadshorisonten visar hur länge banken skulle klara sig under en period av stress utan tillgång till finansiering. Banken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 30 dagar.

o Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion enligt LCR beräkningsmetod. LCR kvoten ska minst uppgå till 110%

o Bankens största poster i balansräkningen är ut- och inlåning. Dessa skall ha en relation som vid varje given tidpunkt inte överskrider kvoten 1,20 (utlåning/in- och upplåning).

o Banken ska alltid uppfylla eventuella kvantitativa krav som ställs från myndigheter och finansinspektion.

• Likviditetsreserv

o Bankens likviditetsreserv ska bestå av högkvalitativa tillgångar som enligt CRD IV och CRR får ingå i likviditetsreserven (Level 1 och 2 tillgångar).

o Tillgångarna ska vara både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken

o Tillgångarna ska vara omsättningsbara till förutsägbara värden och de ska vara tillgängliga på kort sikt.

o Tillgångarna får inte vara ianspråktagna som säkerheter eller på annat sätt som begränsar användningen som likviditet.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek (överlevnadshorisont minst 30 dagar) uppgår per 2022-12-31 till 813,3 mkr (1.112,4 mkr föregående år) Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.805,2 mkr (1.717,1) Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 606,9 mkr (1.572,0)

Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ).

LCR-kvoten uppgick per 2022-12-31 till 216,17 % (175,97 %). Kvoten utlåning/in- och upplåning uppgick till 0,92 (0,88)

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring.

35

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se.

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna.

Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även bankens kassaflödesanalys belyser bankens likviditetssituation.

36

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2022

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 mån Tillgångar Kassa 1 100 1 100 Belåningsbara statsskuldförbindelser 75 073 540 002 615 075 540 002 Utlåning till kreditinstitut 698 017 698 017 Utlåning till allmänheten 180 408 165 131 535 887 1 587 838 8 727 424 11 196 688 10 315 262 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 26 001 280 072 1 422 376 29 402 1 757 851 1 451 778 Aktier och andelar 1 683 251 1 683 251 1 683 251 Materiella tillgångar 70 334 70 334 70 334 Övriga tillgångar 30 202 54 853 85 055 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 363 1 472 48 835 Summa tillgångar 879 525 343 770 817 431 3 550 216 8 756 826 1 808 438 16 156 206 14 060 627 Skulder Skulder till kreditinstitut 117 896 117 896 Inlåning från allmänheten 11 435 490 168 047 499 909 31 044 12 134 490 12 134 490 Upplåning från allmänheten 8 847 8 847 Övriga skulder 37 191 1 275 38 466 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 130 12 378 17 508 Avsättningar 15 362 15 362 Obeskattade reserver och eget kapital 3 823 637 3 823 637 3 823 637 Summa skulder och eget kapital 11 567 363 217 616 501 184 31 044 0 3 838 999 16 156 206 15 958 127 Total skillnad -10 687 838 126 154 316 247 3 519 172 8 756 826 -2 030 561 0 -1 897 500 37

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2021

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redovisat värde Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 mån Tillgångar Kassa 2 925 2 925 Belåningsbara statsskuldförbindelser 10 037 521 990 532 027 521 990 Utlåning till kreditinstitut 437 408 437 408 Utlåning till allmänheten 241 115 142 838 371 577 1 525 156 7 784 474 10 065 160 9 309 630 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22 068 136 492 2 421 217 30 841 2 610 618 2 452 058 Aktier och andelar 1 680 926 1 680 926 1 680 926 Materiella tillgångar 28 907 28 907 28 907 Övriga tillgångar 10 597 10 597 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 48 119 423 48 542 Summa tillgångar 681 448 213 025 518 529 4 468 363 7 815 315 1 720 430 15 417 110 13 993 511 Skulder Skulder till kreditinstitut 99 475 99 475 Inlåning från allmänheten 11 174 833 162 733 83 048 4 555 11 425 169 11 425 169 Upplåning från allmänheten 11 378 11 378 Övriga skulder 101 117 539 39 253 140 909 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 071 10 066 15 137 Avsättningar 8 069 8 069 Obeskattade reserver och eget kapital 3 716 973 3 716 973 3 716 973 Summa skulder och eget kapital 11 290 757 273 916 83 587 4 555 0 3 764 295 15 417 110 15 142 142 Total skillnad -10 609 309 -60 891 434 942 4 463 808 7 815 315 -2 043 865 0 -1 148 631 38

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ), Sparbankernas Försäkrings AB, Indecap AB och Portfolio Försäkra AB.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2022-12-31 med 161,3 mkr (160,2).

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -453 tkr (2 791) före skatt.

Ett parallellskifte av räntekurvan uppåt med 1%-enhet skulle få en påverkan på eget kapital efter skatt med -37 283 tkr (-40.534). Ett parallellskifte av räntekurvan nedåt med 1%-enhet skulle få en påverkan på eget kapital efter skatt med 42.003 tkr (29.378).

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Endast ränteriskelementet säkras, dvs. den kreditrisk som finns i utlåningen säkras inte. Ränteriskkomponenten bestäms som förändringen i verkligt värde i portföljen som uppkommer till följd av förändringar i swapräntan.

Säkringsrelationerna upprättas för olika tidsperioder som motsvarar de perioder där lån och säkringsinstrument förfaller. Banken tillämpar en indelning i tidsperioder per år. Säkringsgraden varierar mellan 80%-100% där säkringsgraden utgörs av relationen mellan det nominella värdet på de säkringsinstrument som förfaller i en viss tidsperiod och det nominella värdet på de lån som förfaller i motsvarande tidsperiod. Banken tillämpar en test av säkringens effektivitet på portföljnivå. Säkringens ineffektivitet, dvs. skillnaden i marknadsvärdet på säkrad post och säkringsinstrument, redovisas löpande i resultatet. Potentiella källor till ineffektivitet är följande:

(i) marknadsvärdet på det rörliga benet i ränteswappar (i de fall där säkringsinstrumenten är ränteswappar)

39

(ii) Skillnader mellan förväntade och faktiska volymer av förtida inbetalningar som leder till att underliggande säkrade volymer understiger säkrad volym, då banken säkrar till den förväntade återbetalningsdagen med hänsyn till förväntade förtida betalningar baserat på tidigare erfarenhet.

(iii) skillnad i diskontering mellan underliggande och säkringsinstrumentet, eftersom kontant-säkerställda ränteswapar diskonteras med hjälp av OIS-diskonteringskurvor, vilket inte tillämpas på hypoteksutlåning

(iv) säkringsderivat med ett icke-noll verkligt värde vid tidpunkten för den första designeringen som säkringsinstrument och

(v) motpartskreditrisk som påverkar verkligt värde för ränteswapar utan säkerhet, men inte säkrade poster.

Banken hanterar ränterisken i fasträntelån genom att ingå ränteswapar månadsvis. Exponeringen i portföljen ändras ofta på grund av nya lån, kontraktsbetalningar och förskottsbetalningar gjorda under perioden. Banken har därför en dynamisk säkringsstrategi för att säkra exponeringsprofilen genom att stänga och ingå nya avtal vid varje månadsslut. Banken använder portföljvärdet av ränterisk för att redovisa förändringar i verkligt värde relaterat till ränteriskförändringar i hypotekslån och därigenom minska vinst- eller förlustvolatilitet som annars skulle uppkomma genom förändringar i verkligt värde på ränteswapen.

Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid 200 punkters förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande sex procent av kapitalbasen vilket motsvarar 151,3 mkr per 31 december 2022 (143,3 mkr per 31 december 2021) Utfallet per 2022-12-31 uppgick till 93,9 mkr (102,1). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2022 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 873 231 tkr (645.231). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till 45.388 tkr (-12.903) bestående av tillgångar om 48.204 tkr (4.618) och skulder om 2 815 tkr (17 521)

Bankens exponering mot referensräntor mm

Det pågår arbeten i många länder med att reformera de nuvarande referensräntorna (ofta benämnda IBOR). Banken har exponeringar mot referensräntor endast i Stibor.

Banken har direkta exponeringar mot Stibor i

räntederivat som används som säkringsinstrument i säkring av verkligt värde, sammanlagt nominellt värde 873,2 mkr, (645,2), se även tabellen nedan

investeringar i obligationer med rörlig ränta, sammanlagt nominellt värde 1.770,8 mkr, (2.717,0) samt

företagsutlåning med rörlig ränta, sammanlagt nominellt värde 748,0 mkr, (611,8) Vidare finns det kundräntor i utlåningstransaktioner som mer indirekt påverkas av eller bygger på Stibor.

Stibor är föremål för en revidering med målsättningen att uppfylla de kriterier som ställs upp i den s.k. benchmarkförordningen. Någon reviderad Stibor är dock ännu inte godkänd. Parallellt med detta arbete lanserade Riksbanken i september 2021 den nya riskfria referensräntan Swestr som en alternativ referensränta till Stibor. Swestr är alltså nu en officiell referensränta jämte Stibor dock utan något datum för att avveckla Stibor. Bankens bedömning är därför att 3 M Stibor kommer att fortsätta kvoteras om än inom ramen för en ny regi samt att det inte kommer att bli nödvändigt av regulatoriska skäl att genomföra ett byte av Stibor som referensränta till Swestr

40

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2022

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån

än 3 mån men högst 6 mån

än 6 mån men högst 1 år

Längre
Längre än
år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa 1 100 1 100 Belåningsbara statsskuldförbindelser 213 992 401 083 615 075 Utlåning till kreditinstitut 698 017 698 017 Utlåning till allmänheten 5 190 250 3 821 957 263 162 116 074 1 029 624 748 948 26 673 11 196 688 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 391 535 762 733 147 471 373 282 82 830 1 757 851 Aktier och andelar 1 683 251 1 683 251 Övriga tillgångar 204 224 204 224 Summa tillgångar 6 493 794 4 985 773 263 162 263 545 1 402 906 831 778 26 673 1 888 575 16 156 206 Skulder Skulder till kreditinstitut 117 896 117 896 In- och upplåning från allmänheten 11 501 669 101 867 131 221 368 688 30 645 400 8 847 12 143 337 Övriga skulder 71 336 71 336 Obeskattade reserver och Eget kapital 3 823 637 3 823 637 Summa skulder och eget kapital 11 619 565 101 867 131 221 368 688 30 645 400 0 3 903 820 16 156 206 Total skillnad -5 125 771 4 883 906 131 941 -105 143 1 372 261 831 378 26 673 -2 015 245 0 Räntederivat, rörlig ränta erhålls 280 000 593 231 873 231 Räntederivat, fast ränta erläggs -25 000 -25 000 -300 000 -523 231 -873 231 Kumulativ exponering -5 125 771 -241 865 -134 924 -265 067 807 194 1 115 341 1 142 014 -873 231 41
Längre
1

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2021

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån

än 3 mån men högst 6 mån

än 6 mån men högst 1 år

1

Längre
Längre
Längre än
högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa 2 925 2 925 Belåningsbara statsskuldförbindelser 218 281 313 746 532 027 Utlåning till kreditinstitut 437 408 437 408 Utlåning till allmänheten 4 739 348 3 791 481 223 291 57 772 514 712 682 294 56 262 10 065 160 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 843 057 1 393 926 305 643 67 992 2 610 618 Aktier och andelar 1 680 926 1 680 926 Övriga tillgångar 88 046 88 046 Summa tillgångar 6 238 094 5 499 153 223 291 57 772 820 355 750 286 56 262 1 771 897 15 417 110 Skulder Skulder till kreditinstitut 74 409 25 066 99 475 In- och upplåning från allmänheten 11 211 784 125 782 72 224 10 824 4 555 11 378 11 436 547 Övriga skulder 160 642 160 642 Obeskattade reserver och Eget kapital 3 720 446 3 720 446 Summa skulder och eget kapital 11 286 193 150 848 72 224 10 824 4 555 0 0 3 892 466 15 417 110 Total skillnad -5 048 099 5 348 305 151 067 46 948 815 800 750 286 56 262 -2 120 569 0 Räntederivat, rörlig ränta erhålls 171 000 474 231 645 231 Räntederivat, fast ränta erläggs -6 000 -6 000 -90 000 -518 231 -25 000 -645 231 Kumulativ exponering -5 048 099 300 206 445 273 486 221 1 212 021 1 444 076 1 475 338 -645 231 42
år men

Derivat och säkringsredovisning

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

Derivat avsedda för riskhantering, säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -58,3 (16,6) mkr och på säkringsinstrument (derivat) till 58,3 (-16,6) mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning

Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Kvittningsavtal och liknande avtal

Banken ingår i derivatavtal under International Swaps and Derivatvies Association (ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden enligt samtliga transaktioner avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden skall regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten eller banken inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motpartens eller bankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettobasis eller vid samma tidpunkt. Säkerheter som banken tar emot/ställer följer standardvillkoren i ISDA Credit Support Annex. Dessa avtal innebär att värdepapper lämnas/erhålls som säkerhet kan ställas som säkerhet eller säljas under transaktionens löptid men måste lämnas tillbaka när transaktionen förfaller. Villkoren ger också respektive motpart rätt att avbryta avtalet om motparten inte levererar säkerheter.

Derivat 2022 Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknads-värden Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar 0 Valutarelaterade kontrakt Terminer 112 288 11 192 0 123 480 3 385 3 202 Summa 112 288 11 192 0 123 480 3 385 3 202 Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar 50 000 823 231 0 873 231 48 204 2 815 Summa 50 000 823 231 0 873 231 48 204 2 815 Derivat 2021 Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknads-värden Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar 0 Valutarelaterade kontrakt Terminer 124 984 6 387 0 131 371 2 973 2 803 Summa 124 984 6 387 0 131 371 2 973 2 803 Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 12 000 608 231 25 000 645 231 4 618 17 521 Summa 12 000 608 231 25 000 645 231 4 618 17 521
43

Upplysningar i tabellen nedan visar finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal, liksom säkerheter som erhållits eller lämnats relaterat till exponering i dessa avtal.

Relaterade belopp som inte har kvittats i balansräkningen

Relaterade belopp som inte har kvittats i balansräkningen

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll.

Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl a omfattar

• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,

• behörighetssystem,

• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt

• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Regelbundet genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

Bruttobelopp Kvittning i balansräkningen Nettobelopp i balanräkningen Finansiella instrument Lämnad(+)/ Erhållen (-) säkerhet värdepapper Lämnad(+)/ Erhållen(-) kontantsäkerhet Netto 2022-12-31 Finansiella tillgångar Derivat för riskhantering 48 204 48 204 -48 200 4 Summa 48 204 0 48 204 0 0 -48 200 4 Finansiella skulder Derivat för riskhantering 2 815 2 815 2 815 Summa 2 815 0 2 815 0 0 0 2 815 Bruttobelopp Kvittning i balansräkningen Nettobelopp i balanräkningen Finansiella instrument Lämnad(+)/ Erhållen (-) säkerhet värdepapper Lämnad(+)/ Erhållen(-) kontantsäkerhet Netto 2021-12-31 Finansiella tillgångar Derivat för riskhantering 4 618 4 618 4 618 Summa 4 618 0 4 618 0 0 0 4 618 Finansiella skulder Derivat för riskhantering 17 521 17 521 5 400 12 121 Summa 17 521 0 17 521 0 0 5 400 12 121
44
Not 4 Räntenetto 2022 2021 tkr tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 2 867 -104 Utlåning till allmänheten 271 170 196 269 Varav : derivat - säkringsredovisning -2 374 -6 045 Räntebärande värdepapper 33 548 29 580 Övriga 1 0 Summa 307 586 225 745 Varav ränteintäkt från finansiella tillgångar redovisade till: - upplupet anskaffningsvärde 274 038 196 165 - verkligt värde via övrigt totalresultat 33 548 29 580 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -2 087 -1 797 In- och upplåning från allmänheten -39 664 -13 658 Varav: - kostnad för insättningsgaranti -8 627 -7 154 Övriga 0 -2 Summa -41 751 -15 457 Varav räntekostnad från finansiella tillgångar redovisade till: - upplupet anskaffningsvärde -41 751 -17 643 - verkligt värde via övrigt totalresultat -Summa räntenetto 265 835 210 288 Räntemarginal 1,62 1,37 (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,70 1,41 Medelränta utlåningen 2,42 2,09 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,26 0,06 Not 5 Erhållna utdelningar Swedbank AB (publ) 100 406 125 140 Indecap Holding AB 1 030 960 Sparbankernas Försäkrings AB 197 0 Aktier och andelar i intresseföretag 800 1 688 Summa 102 433 127 788 Not 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 15 382 12 328 Utlåningsprovisioner 36 094 48 499 Inlåningsprovisioner 11 382 10 287 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 877 721 Värdepappersprovisioner 41 876 46 332 Övriga provisioner 14 825 14 733 Summa 120 436 132 900 Not 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -7 014 -5 685 Värdepappersprovisioner -3 378 -1 697 Övriga provisioner -2 151 -2 045 Summa -12 543 -9 427 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar -10 166 4 017 Räntebärande värdepapper -7 136 3 745 Andra finansiella instrument 1 686 Valutakursförändringar 2 316 1 621 Förändring i förlustreserv för förväntade kreditförluster, värdepapper 1 905 436 värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Summa -13 080 10 505 45

Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av styrelsen i samråd med verkställande direktören.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller fast arvode och sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 6 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen.

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2022 2021 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -10 165 4 761 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -5 231 4 123 -58 291 -16 635 58 291 16 635 Valutakursförändringar 2 316 1 621 Summa -13 080 10 505 Not 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 941 765 Övriga rörelseintäkter 1 550 1 554 Summa 2 491 2 319 Not 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -62 299 -60 742 - sociala avgifter -22 914 -21 832 - kostnad för pensionspremier -9 921 -10 202 - andra pensionskostnader -409 80 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5 768 -6 138 - övriga personalkostnader -3 470 -3 842 Summa personalkostnader -104 781 -102 676 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -1 000 -1 184 - IT-kostnader -41 366 -39 904 - konsulttjänster -3 284 -3 244 - revision -1 452 -1 672 - hyror och andra lokalkostnader -3 805 -3 527 - fastighetskostnader -2 362 -3 966 - övriga -5 094 -3 729 Summa övriga allmänna administrationskostnader -58 363 -57 226 Summa -163 144 -159 902 Löner,
2022 2021 Styrelse Ledande befattningshavare Övriga anställda Styrelse Ledande befattningshavare Övriga anställda Löner -3 833 -8 423 -50 043 -4 320 -8 528 -47 894 Sociala avgifter -1 237 -2 768 -18 909 -1 410 -2 761 -17 661 Summa -5 070 -11 191 -68 952 -5 730 -11 289 -65 555
andra ersättningar och sociala avgifter
46

Övrig

(6 personer) Övrig

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Pensioner

För VD:s pension från 65 års ålder betalar banken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35% av månadslönen. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Övrig bankledning har inga speciella pensionsförmåner utöver kollektivavtalet.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören tolv månaders uppsägningstid.

Verkställande

Ersättningar och övriga förmåner 2022 tkr Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Gerth Malmevik, ordf 100 58 - - - 158 Mats Sundberg, ordf 252 216 - - - 468 Christina Bjerke Versland, v ordf 134 104 - - - 238 Lennart Pehrsson 102 122 - - - 224 Tobias Bohlin 100 98 - - - 198 Maria Berghem 100 42 - - - 142 Erik Brink 101 96 - - - 197 Anna Ström 92 51 - - - 143 Patrik Meijer, VD 2 021 - 67 758 44 2 890 Lars Henningsson,vd:s stf 1 097 - 106 698 44 1 945 Personalrepresentanter 1 904 160 103 154 2 321 5 305 - 214 2 044 263 7 826 Summa 11 308 947 490 3 500 505 16 750 Ersättningar och övriga förmåner 2021 tkr Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Gerth Malmevik, ord 301 163 - - - 464 Mats Sundberg, v ordf 134 193 - - - 327 Maria Berghem 117 62 - - - 179 Lennart Pehrsson 101 113 - - - 214 Tobias Bohlin 100 102 - - - 202 Christina Bjerke Versland 100 179 - - - 279 Erik Brink 101 112 - - - 213 Fredrik Elmers 25 39 - - - 64 Patrik Meijer, VD 1 989 - 4 697 48 2 738 Lars Henningsson, vd:s stf 1 052 - 106 681 48 1 887 Personalrepresentanter 2 210 168 169 192 2 739 5 487 - 151 1 978 302 7 918 Summa 11 717 1 131 430 3 356 590 17 224
Lån till ledande befattningshavare 2022 2021 2 550 2 650 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 9 577 9 331 Summa 12 127 11 981
Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor 72 68 - varav män 36 37 Totalt 108 105
bankledning
bankledning
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 521 tkr (348) i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. personer) 47
direktör och ställföreträdande VD
(6

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överrenskommelse eller avtal.

Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

leasetagare

Könsfördelning i ledningen 2022 2021 Styrelsen - antal kvinnor 4 3 - antal män 5 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 4 4 - antal män 4 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag 892 297 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 93 32 Övriga tjänster 12 0 Totalt 997 329 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 0 341 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0 73 Övriga tjänster 0 12 Totalt 0 426
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar
till: Inom ett år 17 55 Mellan ett år och fem år 1 452 2 359 Längre än fem år 1 033 10 Summa 2 502 2 424 Not 11 Övriga rörelsekostnader 2022 2021 Avgifter till centrala organisationer -2 630 -2 199 Försäkringskostnader -1 313 -1 254 Säkerhetskostnader -493 -654 Marknadsföringskostnader -3 514 -2 341 Resolutionsavgift -1 616 -2 186 Övriga rörelsekostnader -272 -182 Summa -9 838 -8 816 Not 12 Kreditförluster, netto Lån till upplupet anskaffningsvärde, låneåtaganden samt finansiella garantier Förändring förlustreserv steg 1 -1 859 2 748 -14 494 3 307 Kreditförluster netto ej kreditförsämrad utlåning, låneåtagnaden samt finansiella -16 353 6 055 garantier 2 701 22 512 Periodens bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster* -827 -1 145 Återvinningar på tidigare konstaterade kreditförluster 638 998 Kreditförluster netto, kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella 2 512 22 365 garantier Summa kreditförluster netto -13 841 28 420 * Fordringar som skrivits bort som konstaterade kreditförluster under året men som fortsätter vara föremål för indrivning uppgår till 182 tkr (453 tkr) Not 13 Bokslutsdispositioner 2022 2021 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -1 415 37 Summa -1 415 37 Förändring förlustreserv steg 2 Förändring kreditförlustreserv steg 3 48
Operationella leasingavtal där banken är
uppgår

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Samtliga tillgångar i balansposten ingår i steg 1 vid beräkningen av förväntade kreditförluster, vilket innebär att någon betydande ökning av kreditrisk inte skett och att förlustreserven beräknas utifrån de förväntade förlusterna för de kommande 12 månaderna. Ackumelerad förlustreserv för förväntade kreditförluster redovisade i resultaträkningen och som minskar det redovisade värdet för balansposten uppgår till: 0 tkr

Not 14 Skatter 2022 2021 Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad -27 785 -42 204 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -191 1 078 Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter -7 639 82 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar 0 -98 Totalt redovisad skattekostnad -35 615 -41 142 Avstämning av effektiv skatt 2022 2021 Resultat före skatt 272 670 330 896 Skatt enligt gällande skattesats 20,6% 56 170 20,6% 68 165 Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 442 0,1% 317 Ej skattepliktiga intäker -7,7% -21 101 -8,0% -26 324 Skatt hänförlig till tidigare år 0,1% 191 -0,3% -1 078 Skattereduktion för investeringar i inventarier 0,0% -87 Temporära skillnader 0,0% 0 0,0% 0 Övrigt 0,0% 0 0,0% 62 Redovisad effektiv skatt 13,1% 35 615 12,4% 41 142 Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över -97 587 13 660 325 480 -681 övrigt totalresultat Redovisad effektiv skatt -97 587 13 660 325 480 -681 Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2022 2021 Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: 9 680 2 041 Avsättningar 0 0 Finansiella tillgångar som kan säljas 0 0 Redovisad uppskjuten skatteskuld 9 680 2 041
m.m. 2022 2021 Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde* Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde* Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten 0 0 0 0 - svenska kommuner 618 593 615 075 530 138 532 027 - utländska stater 0 0 0 0 Summa 618 593 615 075 530 138 532 027 10 075 17 027
Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser
49

Not 16 Utlåning till kreditinstitut

På grund av att fordringarna på kreditinstitut är betalningsbara på anfordran är de förväntade kreditförlusterna försumbara vilket medför att förlustreserven blir mycket låg.

Not 17 Utlåning till allmänheten

och förlustreserver

2022 2021 Svenska kreditinstitut - svensk valuta 625 972 342 744 - utländsk valuta 72 045 94 664 Summa 698 017 437 408
Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 11 244 535 10 098 854 - utländsk valuta 8 692 8 097 Summa 11 253 227 10 106 951 Förlustreserv stadie 1,2 & 3 -56 539 -41 791 Bokfört värde utlåning till allmänheten 11 196 688 10 065 160 Förändring i
bruttovärde
Kreditförsämrade Totalt Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2022 9 092 878 886 732 127 341 10 106 951 Nya finansiella tillgångar 3 391 720 274 532 176 3 666 428 Bortbokade finansiella tillgångar -1 945 678 -91 991 -25 639 -2 063 308 Ändrade nyttjandegrader -356 150 -34 291 -7 943 -398 384 Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 -380 147 380 147 - 0 från stadie 1 till stadie 3 -802 - 802 0 från stadie 2 till stadie 1 205 375 -205 375 - 0 från stadie 2 till stadie 3 - -3 248 3 248 0 från stadie 3 till stadie 2 - 18 125 -18 125 0 från stadie 3 till stadie 1 7 157 - -7 157 0 Valutakursförändringar - - - 0 Övrigt -58 452 - -8 -58 460 Redovisat bruttovärde per 31 december 2022 9 955 901 1 224 631 72 695 11 253 227 Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2022 -6 924 -10 666 -24 201 -41 791 Nya finansiella tillgångar -3 859 -5 440 -56 -9 355 Bortbokade finansiella tillgångar 563 906 3 806 5 275 Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) 3 578 6 336 -5 696 4 218 Förändringar i makroekonomiska scenarier -4 665 -7 448 -416 -12 529 Förändringar pga expertutlåtanden (manuella modifieringar - - - 0 och individuella bedömningar) Förändring pga uppdaterade modeller 512 646 - 1 158 Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 1 879 -8 958 - -7 079 från stadie 1 till stadie 3 2 - -273 -271 från stadie 2 till stadie 1 -210 1 274 - 1 064 från stadie 2 till stadie 3 - 165 -1 133 -968 från stadie 3 till stadie 2 - -974 2 180 1 206 från stadie 3 till stadie 1 -2 - 2 535 2 533 Valutakursförändringar - - - 0 Övrigt - - - 0 Förlustreserver per 31 dec 2022 -9 126 -24 159 -23 254 -56 539 Bokfört värde Ingående balans per 1 januari 2022 9 085 954 876 066 103 140 10 065 160 Utgående balans per 31 december 2022 9 946 775 1 200 472 49 441 11 196 688
50
redovisat
Ej kreditförsämrade

Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning

31 dec 2022

Utlåning till allmänheten Redovisat Redovisat bruttovärde Förustreserv nettovärde Privatkunder Bolån 1 606 427 -525 1 605 902 Övrigt 373 349 -2 289 371 060 Företagskunder Jordbruk, fiske, skog 3 371 290 -14 675 3 356 615 Tillverkning 328 298 -3 958 324 340 Offentlig sektor 500 928 -19 028 481 900 Bygg 394 460 -2 609 391 851 Detaljhandel 400 170 -3 609 396 561 Transport 116 704 -204 116 500 Hotell och restaurang 38 655 -107 38 548 Informationsteknologi 39 882 -44 39 838 Bank och försäkring 1 388 -1 1 387 Fastighetsförvaltning 3 339 616 -7 156 3 332 460 Bostadsrättsföreningar 210 680 -72 210 608 Tjänstesektor 340 583 -397 340 186 Övrig utlåning till företag 190 797 -1 865 188 932 Summa utlåning till allmänheten 11 253 227 -56 539 11 196 688 Förändring i redovisat bruttovärde och förlustreserver Kreditförsämrade Totalt Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2021 8 088 152 914 993 137 776 9 140 921 Nya finansiella tillgångar 3 800 201 94 682 30 174 3 925 057 Bortbokade finansiella tillgångar -2 300 946 -221 862 -38 635 -2 561 443 Ändrade nyttjandegrader -326 422 -43 121 -11 321 -380 864 Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 -442 696 442 696 - 0 från stadie 1 till stadie 3 -21 842 - 21 842 0 från stadie 2 till stadie 1 302 388 -302 388 - 0 från stadie 2 till stadie 3 - -3 135 3 135 0 från stadie 3 till stadie 2 - 4 868 -4 868 0 från stadie 3 till stadie 1 10 754 - -10 754 0 Valutakursförändringar - - - 0 Övrigt -16 711 -1 -8 -16 720 Redovisat bruttovärde per 31 december 2021 9 092 878 886 732 127 341 10 106 951 Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2021 -9 490 -13 333 -46 119 -68 942 Nya finansiella tillgångar -1 446 -945 -14 -2 405 Bortbokade finansiella tillgångar 1 617 3 801 18 581 23 999 Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) -111 845 -475 259 Förändringar i makroekonomiska scenarier 1 629 1 620 28 3 277 Förändringar pga expertutlåtanden (manuella modifieringar - - -7 271 -7 271 och individuella bedömningar) Förändring pga uppdaterade modeller - - - 0 Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 1 026 -4 732 - -3 706 från stadie 1 till stadie 3 40 - -134 -94 från stadie 2 till stadie 1 -183 2 072 - 1 889 från stadie 2 till stadie 3 - 72 -317 -245 från stadie 3 till stadie 2 - -66 1 327 1 261 från stadie 3 till stadie 1 -6 - 10 193 10 187 Valutakursförändringar - - - 0 Övrigt - - 0 Förlustreserver per 31 december 2021 -6 924 -10 666 -24 201 -41 791 Bokfört värde Ingående balans per 1 januari 2021 8 078 662 901 660 91 657 9 071 979 Utgående balans per 31 december 2021 9 085 954 876 066 103 140 10 065 160
kreditförsämrade 51
Ej
Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning 31 december 2021 Utlåning till allmänheten Redovisat Redovisat bruttovärde Förustreserv nettovärde Privatkunder Bolån 1 157 241 -854 1 156 387 Övrigt 436 059 -1 544 434 515 Företagskunder Jordbruk, fiske, skog 3 040 807 -5 224 3 035 583 Tillverkning 299 355 -477 298 878 Offentlig sektor 546 299 -18 110 528 189 Bygg 352 286 -922 351 364 Detaljhandel 242 581 -4 684 237 897 Transport 109 783 -103 109 680 Hotell och restaurang 38 109 -1 514 36 595 Informationsteknologi 19 592 -10 19 582 Bank och försäkring 6 752 -14 6 738 Fastighetsförvaltning 3 112 578 -5 760 3 106 818 Bostadsrättsföreningar 205 692 -120 205 572 Tjänstesektor 321 643 -1 839 319 804 Övrig utlåning till företag 218 174 -616 217 558 Summa utlåning till allmänheten 10 106 951 -41 791 10 065 160 Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie 31 dec 2022 31 dec 2021 Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde 1 924 823 1 551 070 Förlustreserver -599 -248 Bokfört värde 1 924 224 1 550 822 Stadie 2 Redovisat bruttovärde 51 079 36 298 Förlustreserver -801 -327 Bokfört värde 50 278 35 971 Stadie 3 Redovisat bruttovärde 3 874 5 932 Förlustreserver -1 414 -1 823 Bokfört värde 2 460 4 109 Totalt bokfört värde, utlåning privatkunder 1 976 962 1 590 902 Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde 8 031 078 7 541 808 Förlustreserver -8 527 -6 676 Bokfört värde 8 022 551 7 535 132 Stadie 2 Redovisat bruttovärde 1 173 552 850 434 Förlustreserver -23 358 -10 339 Bokfört värde 1 150 194 840 095 Stadie 3 Redovisat bruttovärde 68 821 121 409 Förlustreserver -21 840 -22 378 Bokfört värde 46 981 99 031 Totalt bokfört värde, utlåning företagskunder 9 219 726 8 474 258 Totalt 11 196 688 10 065 160 Redovisat bruttovärde stadie 1 9 955 901 9 092 878 Redovisat bruttovärde stadie 2 1 224 631 886 732 Redovisat bruttovärde stadie 3 72 695 127 341 Totalt redovisat värde brutto 11 253 227 10 106 951 Förlustreserver stadie 1 -9 126 -6 924 Förlustreserver stadie 2 -24 159 -10 666 Förlustreserver stadie 3 -23 254 -24 201 Totalt förlustreserver -56 539 -41 791 Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten 11 196 688 10 065 160 31 dec 2022 31 dec 2021 Andel stadie 3 lån, brutto, % 0,65% 1,26% Andel stadie 3 lån, netto, % 0,44% 1,02% Förlustreserver kvot stadie 1 lån 0,09% 0,08% Förlustreserver kvot stadie 2 lån 1,97% 1,20% 52

Investeringar i egetkaptialinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav på balansdagen

Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2022 2021 Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde* Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde* Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut 818 549 807 724 805 701 808 106 - icke finansiella företag 491 603 463 798 1 173 166 1 176 886 - finansiella företag 126 119 123 962 197 439 197 594 - utländska emittenter 372 981 362 367 426 713 428 032 Summa 1 809 252 1 757 851 2 603 019 2 610 618 varav: Förlagsbevis 55 000 51 186 94 020 94 155 1 809 252 1 757 851 2 603 019 2 610 618 1 757 851 1 995 193 0 0 10 136 42 346 49 035 2 728 Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 31 jan 2021 -2 262 -3 344 - -5 606 Årets förändring förlustreserv 1 787 118 - 1 905 Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 31 dec 2022 -475 -3 226 - -3 701 Not 19 Aktier och andelar 2022 2021 Aktier och andelar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 1 622 404 1 609 913 Övriga 39 159 49 325 Summa aktier och andelar 1 661 563 1 659 238 varav: Noterade värdepapper på börs 1 652 589 1 651 804 Onoterade värdepapper 8 974 7 434 Företag Antal Verkligt värde 2022 Redovisat värde Aktier och andelar Swedbank AB (publ) 9 100 000 1 613 430 1 613 430 Sparbankernas Försäkrings AB 1 666 2 309 2 309 Indecap Holding AB, A-aktier 1 200 6 655 6 655 Indecap Holding AB, B-aktier 428 10 10 Captor Iris Bond 39 159 39 159 Summa 1 661 563 Företag Antal Verkligt värde 2021 Redovisat värde Aktier och andelar Swedbank AB (publ) 8 800 000 1 602 480 1 602 480 Sparbankernas Försäkrings AB 1 891 2 543 2 543 Indecap Holding AB 1 200 4 881 4 881 Indecap Holding AB, B-aktier 403 9 9 Swedbank Robur Fonder AB 49 325 49 325 Summa 1 659 238
Verkligt värde Orealiserade värdeförändringar Överföringar av vinst eller förlust i eget kapital under perioden Utdelning under perioden Swedbank AB (publ) 1 613 430 -33 127 - 100 406 Sparbankernas Försäkrings AB 2 309 -38 - 197 Indecap Holding AB A-aktier 6 655 1 775 - 208 Indecap Holding AB B-aktier 10 - - 822 Summa 1 622 404 -31 390 0 101 633 varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 2022-12-31 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa obligationer
andra
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden
nominella värden 53
och
räntebärande värdepapper
överstiger

Not 21

Not 20 Aktier och andelar intresseföretag 2022 2021 Övriga 21 688 21 688 Summa aktier och andelar 21 688 21 688 varav: Noterade värdepapper på börs 0 0 Onoterade värdepapper 21 688 21 688 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 21 688 0 Inköp 0 21 688 Försäljningar 0 0 Omklassificering 0 0 Utgående balans 31 december 21 688 21 688 Intresseföretag 2022 Resultat 2021 Eget kapital Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde Portfolio Försäkra AB, 7 116 7 258 20,00% 240 21 688 556387-3867, Eskilstuna 7 116 7 258 20,00% 240 21 688 Intresseföretag 2021 Resultat 2020 Eget kapital Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde Portfolio Försäkra AB, 4 906 8 581 20,00% 240 21 688 556387-3867, Eskilstuna 4 906 8 581 20,00% 240 21 688
Materiella
tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2021 46 221 38 922 85 143 Förvärv 2 276 0 2 276 Ombyggnation 0 4 181 4 181 Avyttringar -1 938 0 -1 938 Utgående balans 31 december 2021 46 559 43 103 89 662 Ingående balans 1 januari 2022 46 559 43 103 89 662 Förvärv 10 153 34 169 44 322 Ombyggnation 0 1 849 1 849 Avyttringar -10 104 0 -10 104 Utgående balans 31 december 2022 46 608 79 121 125 729 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2021 36 906 19 616 56 522 Årets avskrivningar 2 490 727 3 217 Avyttringar -1 938 0 -1 938 Utgående balans 31 december 2021 37 458 20 343 57 801 Ingående balans 1 januari 2022 37 458 20 343 57 801 Årets avskrivningar 3 042 1 622 4 664 Avyttringar -10 024 0 -10 024 Utgående balans 31 december 2022 30 476 21 965 52 441 Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2021 0 2 954 2 954 Utgående balans 31 december 2021 0 2 954 2 954 Ingående balans 1 januari 2022 0 2 954 2 954 Utgående balans 31 december 2022 0 2 954 2 954 Redovisade värden 1 januari 2021 9 315 16 352 25 667 31 december 2021 9 101 19 806 28 907 1 januari 2022 9 101 19 806 28 907 31 december 2022 16 132 54 202 70 334 Intresseföretag 54
tillgångar
Not 22 Övriga tillgångar 2022 2021 Positivt värde på derivatinstrument 51 589 7 591 Upplupna ränteintäkter på swappar 2 234 -54 Förfallna räntefordringar 72 86 Övriga tillgångar 3 192 2 974 Summa 57 087 10 597 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 2 400 2 051 Upplupna ränteintäkter 19 220 10 077 Upplupna provisionsintäkter 27 215 36 414 Summa 48 835 48 542 Not 24 Skulder till kreditinstitut Svenska kreditinstitut - svensk valuta 109 204 91 378 - utländsk valuta 8 692 8 097 Summa 117 896 99 475 Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ) 500 000 500 000 Not 25 Inlåning från allmänheten 2022 2021 Allmänheten - svensk valuta 12 062 361 11 330 495 - utländsk valuta 72 129 94 674 Summa 12 134 490 11 425 169 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 262 896 416 247 Företagssektor 2 901 583 2 926 099 Hushållssektor 8 440 450 7 634 239 Varav: enskilda företagare 2 185 765 1 942 562 Övriga 529 561 448 584 Summa 12 134 490 11 425 169 Not 26 Upplåning från allmänheten Postväxlar 8 847 11 378 Summa 8 847 11 378 Not 27 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 6 017 20 324 Upplupna räntekostnader på swappar 2 067 706 Preliminärskatt räntor 6 550 2 011 Anställdas källskattemedel 1 603 1 524 Ej utbetald utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg 0 100 000 Övriga skulder 22 229 11 920 Summa 38 466 136 485 Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 3 149 174 Upplupna personalrelaterade kostnader 13 394 13 777 Övriga upplupna kostnader 965 1 186 Summa 17 508 15 137 55

för förlustreserv för utställda finansiella garantier har under året minskat med 346 tkr.

detta belopp avser 268 tkr minskad reservering för provisioner från Swedbank Hypotek.

Not 30 Obeskattade reserver

Not 31 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapital

Aktiekapitalet är oförändrat mot f g år, 4.000.000 aktier, kvotvärde 100.

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på innehav i finansiella skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt förlustreserv för förväntade kreditförluster för dessa tillgångar. Vidare redovisas ackumulerade nettoförändringar i verkligt värde på sådana egetkapitalinstrument som banken vid den initiala redovisningen oåterkalleligt definierat som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Balanserad vinst

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 32 Ställda säkerheter

konto för säkerställande CSA-avtal*

* Pantinnehavaren kan ta panten i anspråk vid fallissemang hos banken gällande betalningar i derivattransaktioner

Not 33 Eventualförpliktelser och åtaganden

Not 29 Avsättningar 2022 2021 Uppskjuten skatteskuld 9 680 2 041 Reserveringar garantier 5 682 6 028 Summa 15 362 8 069 Förlustreserver avseende finansiella garantier och åtaganden Redovisat värde vid periodens ingång -6 028 -6 602 Nya finansiella tillgångar -511 -138 Bortbokade finansiella tillgångar 629 324 Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) 1 823 -650 Förändringar i makroekonomiska scenarier -737 288 Förändring pga uppdaterade modeller 87 0 Överföringar mellan stadier under perioden -666 399 Förändring reservering hypotekskrediter -268 407 Förändring reservering finansbolagsprodukter -11 -56 Redovisat värde vid periodens utgång -5 682 -6 028 Avsättningen
Av
Överavskrivningar inventarier 4 887 3 473 Summa obeskattade reserver 4 887 3 473
2022 2021 Pantsatt
0 5 400 0 5 400
tkr nom belopp 2022 2021 Eventualförpliktelser - Garantiförbindelser - krediter 92 116 100 155 - Garantiförbindelser - övriga 53 250 81 621 Summa 145 366 181 776 Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 1 005 043 856 785 - Lånelöfte 584 483 571 543 Summa 1 589 526 1 428 328 56

Not 34 Finansiella garantier och låneåtaganden - Förändringar i förlustreserver

Not 35 Närstående relationer

närståenderelationer

Närstående avser personer i bankens styrelse och de företag som dessa kontrollerar och är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. För 2022 ingår i ovanstående sammanställning av banken förmedlade krediter till Swedbank Hypotek AB med 7.402 tkr.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

Kreditförsämrade Totalt Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Förlustreserver per 31 december 2021 -1 805 -1 565 -2 658 -6 028 Årets förändring förlustreserv 345 -1 000 1 001 346 Förlustreserver per 31 december 2022 -1 460 -2 565 -1 657 -5 682
Sammanställning
2022 Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Betalda Övrigt per per provisioner 31 december 31 december Intressebolag Portfolio Försäkra AB - - - - 1 410 60 Koncernföretag Sparbanksstiftelsen Skaraborg - 176 478 - - - 742 Andra närstående Till banken närstående personer och företag 31 686 15 961 516 32 -2021 Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Betalda Övrigt per per provisioner 31 december 31 december Intressebolag Portfolio Försäkra AB - - - - 1 293 36 Koncernföretag Sparbanksstiftelssen Skaraborg - 146 978 - - - 654 Andra närstående Till banken närstående personer och företag 34 535 12 305 553 11 - -
över
57
Ej kreditförsämrade

Not 36 Finansiella tillgångar och skulder

I tabellen nedan anges redovisat värde på bankens finansiella tillgångar och skulder, samt verkligt värde på de poster som löpande redovisas till marknadsvärde.

2022-12-31

Redovisat värde Verkligt värde Verkligt värde Upplupet anskaffningsvärde Totalt Totalt Verkligt värde (tvingande) Initialt identifierade till verkligt värde Derivat som säkringsredovisas Skuldinstrument Eget kapitalinstrument Belåningsbara statsskuldförbindelser 615 075 615 075 615 075 Utlåning till kreditinstitut 698 017 698 017 Utlåning till allmänheten 11 254 979 11 254 979 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 58 291 58 291 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 757 851 1 757 851 1 757 851 Aktier och andelar 39 159 21 688 1 622 404 1 683 251 1 661 563 Övriga tillgångar 48 204 2 306 50 510 48 204 Upplupna ränteintäkter 19 221 19 221 Summa tillgångar 39 159 0 106 495 11 996 211 2 372 926 1 622 404 16 137 195 4 082 693 Skulder till kreditinstitut 117 896 117 896 In- och upplåning från allmänheten 12 143 337 12 143 337 Övriga skulder 2 815 2 067 4 882 2 815 Upplupna räntekostnader 3 148 3 148 Summa skulder och eget kapital 0 0 2 815 12 266 448 12 269 263 2 815 2021-12-31 Redovisat värde Verkligt värde Verkligt värde Upplupet anskaffningsvärde Totalt Totalt Verkligt värde (tvingande) Initialt identifierade till verkligt värde Derivat som säkringsredovisas Skuldinstrument Eget kapitalinstrument Belåningsbara statsskuldförbindelser 532 027 532 027 532 027 Utlåning till kreditinstitut 437 408 437 408 Utlåning till allmänheten 10 048 525 10 048 525 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring -16 635 -16 635 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 610 618 2 610 618 2 610 618 Aktier och andelar 49 325 21 688 1 609 913 1 680 926 1 659 238 Övriga tillgångar 4 618 32 4 650 4 618 Upplupna ränteintäkter 10 078 10 078 Summa tillgångar 49 325 0 -12 017 10 517 731 3 142 645 1 609 913 15 307 597 4 806 501 Skulder till kreditinstitut 99 475 99 475 In- och upplåning från allmänheten 11 436 547 11 436 547 Övriga skulder 17 521 705 18 226 17 521 Upplupna räntekostnader 174 174 Summa skulder och eget kapital 0 0 17 521 11 536 901 11 554 422 17 521 0 Verkligt värde via övrigt totalresultat Verkligt värde via övrigt totalresultat 0 58

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentligt indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde framgår nedan.

59
2022 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 615 075 615 075 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 757 851 1 757 851 Aktier och andelar 1 613 430 48 133 1 661 563 Derivat 48 204 48 204 Summa 3 986 356 96 337 4 082 693 Skulder Derivat 2 815 2 815 Summa 2 815 2 815 2021 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 532 027 532 027 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 610 618 2 610 618 Aktier och andelar 1 602 480 56 758 1 659 238 Derivat 4 618 4 618 Summa 4 745 125 61 376 4 806 501 Skulder Derivat 17 521 17 521 Summa 17 521 17 521

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen

60
2022 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa verkligt värde Summa redovisat värde Utlåning till allmänheten 11 196 688 11 196 688 11 196 688 Obligationer Övriga tillgångar 57 087 57 087 57 087 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 48 835 48 835 48 835 Summa 11 302 610 11 302 610 11 302 610 In- och upplåning från allmänheten 12 143 337 12 143 337 12 143 337 Övriga skulder 38 466 38 466 38 466 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 17 508 17 508 17 508 Summa 12 199 311 12 199 311 12 199 311 2021 Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa verkligt värde Summa redovisat värde Utlåning till allmänheten 10 065 160 10 065 160 10 065 160 Obligationer Övriga tillgångar 10 597 10 597 10 597 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 48 542 48 542 48 542 Summa 10 124 299 10 124 299 10 124 299 In- och upplåning från allmänheten 11 436 547 11 436 547 11 436 547 Övriga skulder 136 485 136 485 136 485 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 15 137 15 137 15 137 Summa 11 588 169 11 588 169 11 588 169

av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

OTC-Derivat

Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i aktuell swap-räntekurva.

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer

Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder

För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader.

Onoterade aktier

Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB och redovisas till verkligt värde, (nivå 2)

Not 37 Händelser efter balansdagen

Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter den 31 december 2022.

Not 38 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

61

Förväntade kreditförluster

Banken har utvecklat en metod för beräkning och skattning av förväntade kreditförluster. Denna typ av skattning kan göras med en rad olika modeller. Banken har utformat sin metod utifrån den bäst tillgängliga informationen. I modellutvecklingen har ett antal olika val gjorts av matematiska och statistiska metoder för skattningarna. Valet av dessa metoder och modeller är kritiska för vilket utfall som erhålls, och ett annat val av metod och modell skulle kunna ha fått ett annorlunda utfall när det gäller de förlustreserver och förändringar i förlustreserver som redovisas i denna årsredovisning

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

• Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

• Klassificering av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförluster

Bankens metoder och modeller för beräkning och redovisning av förväntade kreditförluster kännetecknas av en hög nivå av antaganden om framtiden. Dessa antaganden avser bland annat skattningar av hur historiska erfarenheter kommer att utveckla sig i framtiden utifrån antaganden om olika makroscenariers utveckling. Närmare beskrivning av dessa antagandens karaktär och känslighet lämnas nedan.

Antaganden och beräkningsmetoder för att fastställa förlustreserv för förväntade kreditförluster

Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk

Banken använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma om en betydande ökning i Kreditrisk skett sedan den initiala redovisningen. Kriterierna beskrivs i not 1 redovisningsprinciper. Tabellen nedan beskriver känsligheten i storleken på reserven för förväntade kreditförluster utifrån att ett annat antagande hade gjorts om hur många stegs förändring som krävs för att en betydande ökning av kreditrisk skulle föreligga.

Procentuell påverkan på förväntade kreditförluster Rating vid första redovisningstillfället

En enhet högre tröskelvärde

till stage 2

Beaktande av framåtblickande makroekonomiska scenarier

Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historiska data har banken identifierat och beaktat makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Banken övervakar via samarbetspartnern Swedbank löpande den makroekonomiska utvecklingen. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för

62
Tröskelvärde
överflyttning
En enhet lägre tröskelvärde
RFF 13-21 -3 - -8 -21,5% 61,2% RFF 9-12 -2 - -4 -33,9% 44,8% RFF 6-8 -1 - -2 -25,8% 7,7% RFF 0-5 -1 -5,8% 0
för

olika portföljsegment och översätter dem till makroekonomiska prognoser. Dessa prognoser tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Utgångsscenariot baseras på antaganden som motsvarar bankens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt i beaktande

Makroekonomiska prognoser avseende de parametrar som har störst betydelse för utvecklingen av förväntade kreditförluster för banken framgår av följande tabell:

I allmänhet innebär en försämring av en ekonomisk framtidsutsikt, baserad på prognostiserade makroekonomiska faktorer för varje scenario, eller en ökning av sannolikheten för att värsta tänkbara scenario skulle inträffa, en ökning av både antalet lån som övergår från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna. Däremot kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserad på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning i sannolikhet för bästa tänkbara scenario skulle inträffa, ha motsatt effekt. Det är inte möjligt att på ett rimligt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt inbördes samband mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet att uppstå

I de sannolikhetsviktade beräkningarna av förväntade kreditförluster har basscenariot fått en vikt på 66,6 procent. Det negativa respektive positiva scenariot har viktats med 16,7 procent vardera. Om det positiva respektive negativa scenariot i stället skulle ha åsatts en sannolikhet om 100% skulle de redovisade förlustreserverna för utlåning till allmänheten h påverkats på följande sätt:

Banken använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Efterföljande tabell visar de kvantitativa tröskelvärden, nämligen förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande 12 månaderna samt intern riskklassificering. T e x för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 till 2 enheter från det första redovisningstillfället som en betydande förändring i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 13 och 21 skulle nedgraderas med 3 till 8 enheter från det första redovisningstillfället, skulle det uppfattas som en betydande förändring i kreditrisk.

63
redovisade förlustreserver
december 2022
december 2021 Positivt scenario -3 090 tkr -3 186 tkr Negativt scenario 10 008 tkr 4 291 tkr
Förändring i
31
31
2022-12-31 2022 2023 2024 2025 2022 2023 2024 2025 2022 2023 2024 2025 BNP(årlig%utveckling) 3,02% 0,07% 0,78% 2,12% 2,92% -0,97% 0,95% 2,41% 2,09% -8,04% -0,69% 3,35% Arbetslöshet 7,26% 7,40% 8,00% 7,97% 7,27% 7,61% 8,26% 8,15% 7,41% 9,68% 11,63% 10,79% Husprisutveckling(%årligutveckling) 4,72% -10,75% -5,15% 1,97% 4,70% -11,49% -5,60% 2,00% 4,40% -18,39% -14,50% -0,52% Stibor 3M(%) 1,22 2,88 2,67 2,66 1,26 3,00 2,72 2,69 1,36 2,73 0,50 0,50 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2021-12-31 2021 2022 2023 2024 2021 2022 2023 2024 2021 2022 2023 2024 BNP(årlig%utveckling) 4,67% 4,27% 2,33% 1,71% 4,67% 3,36% 2,16% 1,96% 4,67% -5,66% 1,52% 3,29% Arbetslöshet 8,87% 7,45% 6,89% 6,82% 8,87% 7,59% 7,17% 7,03% 8,87% 9,40% 10,62% 9,53% Husprisutveckling(%årligutveckling) 15,58% 8,54% 4,90% 3,18% 15,58% 7,48% 3,88% 2,76% 15,58% -2,14% -2,87% -0,83% Stibor 3M(%) -0,02 0,08 0,17 0,71 -0,02 0,08 0,13 0,58 -0,02 0,26 0,14 0,12 Basscenario Positivt scenario Negativt scenario

Värdering av 12 månaders och återstående löptids förväntade kreditförluster

Den viktigaste indata som används för att värdera förväntade kreditförluster är:

• sannolikhet för fallissemang (PD);

• förlust vid fallissemang (LGD);

• exponeringar vid fallissemang (EAD); och

• förväntad löptid

Dessa beräkningar härleds från utvecklade statistiska modeller som tillhandahållits av samarbetspartnern Swedbank. Modellerna tar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier i beaktning.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

PD för 12 månader och PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens hela återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel produktgrupp. De används för att härleda 12 månaders PD och PD för återstående löptid.

Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indata till PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information för fallissemang används för att skapa terminsstrukturer för PD på balansdagen, vilka sedan justeras för att härleda framåtriktade PD. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på prognostiserade makroekonomiska variabler för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa resulterar i ett högre PD. Detta ökar både antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna.

Förlust vid fallissemang (LGD)

LGD motsvarar de beräknade kreditförluster som väntas vid fallissemang med hänsyn tagen till förväntat värde av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske och pengars tidsvärde. Vid beräkning av LGD är säkerhetstyp, typ av låntagare och avtalsinformation ett minimikrav. LGDberäkningarna baseras på historisk information av förlustdata i homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel land, säkerhetstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom dess inverkan på belåningsgraden. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på makroekonomiska faktorer för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa, resulterar i en högre LGD och även de beräknade kreditreserveringarna och vice versa.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Bankens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen

Förväntad löptid

Banken beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid är den förväntade beteendemässiga löptiden, vilken uppskattas genom produktspecifik historiskt data och sträcker sig upp till 10 år. För bolåneportföljen tillämpar banken en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning).

64

Individuellt bedömda lån

Banken bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier.

Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och källor, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, sparbankens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid av återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Storlek och tidpunkten för förväntade kassaflöden beror på låntagarens framtida utveckling och värdering av säkerheter, varav båda kan påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Dessutom kan säkerheter vara illikvida. Bedömningar ändras när ny information blir tillgänglig eller när återvinningsstrategier utvecklas, vilket resulterar i regelbundna revideringar av reserveringar för kreditförluster. Förändringen i reserveringarna som är kopplade till individuellt bedömda lån har inneburit en återvinning på 0,9 mkr, (21,9 mkr återvinning)

Fastställande av verkligt värde

Bankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 35 Finansiella tillgångar och skulder.

Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2027-06-30 Avtalet förlängs automatiskt med tre år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 36 månader före löpande avtalstids utgång.

Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fondoch försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.

Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2022-12-31 till 6 064 mkr (6 414 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB hade banken per 2022-12-31 förmedlat fondsparande på 5 275 mkr (6 369 mkr) Till Swedbank Försäkring AB hade banken förmedlat försäkringssparande på 2 763 mkr (3 047 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet.

Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 81 mkr (95 mkr).

Not 40 Kapitaltäckning

Kapitaltäckning

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker dels skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker.

Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

• bankens riskprofil

• identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

• s.k. stresstester och scenarioanalyser,

• förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

65

• ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Kapitalbehovet för internt bedömda risker uppgår till 309.725 tkr.

Information om bankens riskhantering lämnas i not 3.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.

Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

Banken är ett litet och icke-komplext institut.

66

låg bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

för att hantera andra risker än risken för

utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)

ska utgöras av primärkapital (i procentenheter)

procentenheter)

krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och

Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)

Art 447 2022-12-31 2022-09-30 2022-06-30 2022-03-31 2021-12-31 EU KM1 Tillgänglig kapitalbas (belopp) 1 Kärnprimärkapital 2 521 152 2 270 442 2 258 269 2 307 846 2 390 722 2 Primärkapital 2 521 152 2 270 442 2 258 269 2 307 846 2 390 722 3 Totalt kapital 2 521 152 2 270 442 2 258 269 2 307 846 2 390 722 Riskvägda exponeringsbelopp 4 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 7 844 168 7 968 778 7 890 597 8 337 052 8 335 815 Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 32,14% 28,49% 28,62% 27,68% 28,68% 6 Primärkapitalrelation (i %) 32,14% 28,49% 28,62% 27,68% 28,68% 7 Total kapitalrelation (i %) 32,14% 28,49% 28,62% 27,68% 28,68% Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför
EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav
alltför låg
- - - -EU 7b varav:
- - - -EU 7c
- - - -EU 7d Totala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 8,00% 8,00% 8,00% 8,00% 8,00% Kombinerat
8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,50% 2,50% 2,50% 2,50% 2,50% EU 8a Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %) - - - -9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 1,00% 1,00% 0,00% 0,00% 0,00% EU 9a Systemriskbuffert (i %) - - - -10 Buffert för globalt systemviktigt institut (i %) - - - -EU 10a Buffert för andra systemviktiga institut (i %) - - - -11 Kombinerat buffertkrav (i %) 3,50% 3,50% 2,50% 2,50% 2,50% EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 11,50% 11,50% 10,50% 10,50% 10,50% 12 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (i %) 24,14% 20,49% 20,62% 19,68% 20,68% Bruttosoliditetsgrad 13 Totalt exponeringsmått 15 624 779 15 478 967 15 228 424 15 131 716 14 905 000 14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 16,14% 14,67% 14,83% 15,25% 16,04% Ytterligare kapitalbaskrav
att
EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att
bruttosoliditet (i %) - - - -EU 14b varav: ska utgöras av
EU
Totala
utvärderingsprocessen (i %) 3,00% 3,00% 3,00% 3,00% 3,00%
EU
- - - -EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) 3,00% 3,00% 3,00% 3,00% 3,00% Likviditetstäckningskvot* 15 Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genomsnitt) 1 620 867 1 580 126 1 544 612 1 487 507 1 418 570 EU 16a Likviditetsutflöden – totalt viktat värde 1 454 150 1 419 570 1 399 849 1 371 196 1 333 682 EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat värde före begränsning av inflöden 421 598 391 772 502 018 598 606 684 295 Likviditetsinflöden – begränsning av inflöden 0 0 0 0 0 EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat värde efter begränsning av inflöden 421 598 391 772 502 018 598 606 684 295 16 Totala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 1 032 552 1 027 798 897 831 772 590 649 387 17 Likviditetstäckningskvot (i %) 159% 155% 191% 213% 240% Stabil nettofinansieringskvot 18 Total tillgänglig stabil finansiering 14 348 654 13 801 330 13 408 535 13 322 572 13 485 866 19 Totalt behov av stabil finansiering 10 916 074 10 826 185 10 549 029 10 674 109 10 796 945 20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 131% 127% 127% 125% 125% Totalt kapitalbaskrav Kapitalbaskrav Kapitalkrav/ totalt REA Kapitalbaskrav i Pelare 1 (exkl buffertkrav) 627 533 8,00% Kapitalbaskrav för andra risker än låg bruttosoliditet, (ålagt Pelare 2 krav, P2R) 0 0,00% Kapitalbaskrav för internt bedömt kapitalbehov i Pelare 2 309 725 3,95% Buffertkrav, (kapitalkonservering och kontracyklisk) 274 043 3,49% Ytterligare kapitalbaskrav, Pelare 2 vägledning 0 0,00% Kapitalbaskrav för att hantera risken för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet 0 0,00% Totalt kapitalbaskrav (Summa) 1 211 301 15,44% * samtliga värden i detta avsnitt avser genomsnitt av de senaste tolv månadernas rapportering 67
bruttosoliditet (i %)
ska
varav:
buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)
för
hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)
hantera risken för alltför låg
kärnprimärkapital (i
- - - -
14c
14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %)

Not 41 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst 2022

Årets resultat enligt balansräkningen utgör

Till bolagsstämmans förfogande står:

- balanserad vinst

237 055 228 kr

2 239 185 549 kr

- fond för verkligt värde 841 815 055 kr

- årets resultat

237.055.228 kr

Summa 3 318 055 832 kr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- Till aktieägare utdelas, utdelning 9 kr per aktie (11,25 kr per aktie)

- I ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

Styrelsens underskrifter

36.000.000 kr

3 282 055 832 kr 841.815.055 kr

Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 13 mars 2023

Mats Sundberg ordförande

Christina Bjerke Versland vice ordförande

Maria Berghem styrelseledamot

Lennart Pehrsson styrelseledamot

Anna Ström styrelseledamot

Erik Brink styrelseledamot

Tobias Bohlin styrelseledamot

Anders Eklund personalrepresentant

Therése Setterberg personalrepresentant

Patrik Meijer verkställande direktör

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2023 Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 21 april 2023

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2023

KPMG AB

Tobias Lilja auktoriserad revisor

68

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Sparbanken Skaraborg AB (publ), org. nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB (publ) för år 2022. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 2-68 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB (publ)s finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till revisionsutskottet i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhållande till Sparbanken Skaraborg AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Reserveringar för kreditförluster

Se redovisningsprinciper i not 2, upplysningar om finansiella risker i not 3 samt noterna 12, 17 och 29 för detaljerade upplysningar och beskrivningar av området.

Beskrivning av området

Sparbankens utlåning till allmänheten uppgår till 11 253 miljoner kronor per 31 December 2022 motsvarande 69 % av sparbankens totala tillgångar. Sparbankens reservering för förväntade kreditförluster i låneportföljen uppgår till 56 miljoner kronor. Åtaganden utanför balansräkningen uppgår till 1 735 miljoner kronor. Reservering för förväntade kreditförluster för åtaganden utanför balansräkningen samt lämnade kreditgarantier redovisas som en avsättning uppgående till 6 miljoner kronor.

Modellen för reservering av förväntade kreditförluster bygger på redovisningsstandarden IFRS 9. Modellen baseras på en kollektiv beräkningsgrund där krediterna delas in i tre stadier baserat på bedömd kreditrisk. Större krediter i stadie tre, kunder bedömda som hög risk för fallissemang och/eller på obestånd, reserveras även i vissa fall på individuell basis.

Reservering för kreditförluster i låneportföljen motsvarar företagsledningens bästa uppskattning av förväntade förluster i låneportföljen per balansdagen baserat på motparternas finansiella ställning, förväntade framtida kassaflöden och framåtblickande makroekonomiska faktorer.

Detta anses vara ett särskilt betydelsefullt område eftersom beräkningen av både kollektiva och individuella kreditreserveringar innefattar betydande bedömningar av företagsledningen.

Vi anser att den största osäkerheten i företagsledningens bedömningar hänför sig till större enskilda systemgenererade reserveringar samt eventuella individuellt beslutade reserver för större engagemang med hög bedömd risk för fallissemang.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har bedömt resultatet av de externa granskningar som genomförts av processer och rutiner som hanteras centralt för flera sparbanker. Vi har även testat de nyckelkontroller som sparbanken implementerat i processen för övervakning av beräkningar och uppföljning av utfallet från kreditreserveringsmodellerna.

Vi har granskat och bedömt utfall av modellvalideringen som utförts av indata, modellens överensstämmelse med regelverket och utfall av historiska kreditförluster jämfört med beräknade kreditförluster. Vi har även gjort en egen rimlighetsbedömning av redovisade kreditreserveringar

Vi har också stickprovsvis utfört rimlighetsbedömning av de större systemgenererade reserveringarna och företagsledningens bedömning av reserveringarna för större enskilda reserveringar.

Vi har kontrollerat upplysningarna i årsredovisningen kopplat till kreditreserveringar och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att presentera utfallet av reserveringsmodellerna.

Revisionsberättelse Sparbanken Skaraborg AB (publ), org. nr 516401-0141, 2022 1 (3)

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1 samt sidorna 72-74. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift

fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Revisionsberättelse Sparbanken Skaraborg AB (publ), org. nr 516401-0141, 2022 2 (3)

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB (publ) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Sparbanken Skaraborg AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda

organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

KPMG AB, Box 7, 651 02 Karlstad, utsågs till Sparbanken Skaraborg AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 9 april 2021 Tobias Lilja är huvudansvarig revisor sedan bolagsstämman 9 april 2021 KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2021

Karlstad 2023-03KPMG AB

Revisionsberättelse Sparbanken Skaraborg AB (publ), org. nr 516401-0141, 2022 3 (3)
Tobias Lilja Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Sparbanken Skaraborg AB (publ) ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Det finns inga begränsningar i rösträtten. Beslutanderätt och ansvar i Sparbanken Skaraborg fördelas mellan aktieägare på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning Styrelsen väljs av årsstämman för ett år i taget. Revisorer utses av årsstämman för ett år i taget. Sparbanken Skaraborg står under Finansinspektionens tillsyn.

Årsstämman

Årsstämman är Sparbanken Skaraborgs högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och tas bl a beslut om utdelning, val av styrelse, styrelsens ordförande och vice ordförande, val av revisorer, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Personalrepresentanterna i styrelsen har ersättning enligt årsstämmans beslut. Årsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av nio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor. Uppgifter om bankens styrelseledamöter återfinns på bankens externa hemsida (www.sparbankenskaraborg.se) Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och verkställande direktör lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse

verkställande direktör, är att fastställa bankens strategi, affärsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.

Under 2022 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. årsoch delårsbokslut, riskanalys, intern kapital- och likviditetsutvärdering, återhämtningsplan, strategiplan, budget, rapporter avseende AML, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens CFO har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen.

Styrelsen har även haft ett möte med inriktning på strategi och affärsplan. Därutöver har bankens styrelse haft ett möte tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg för att diskutera gemensamma framtidsvisioner, mål och strategier

Intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser bankens process för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på banken.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens risktagande, bedömning avseende kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen.

Grundläggande för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö som skapas genom den kultur och de värderingar som banken verkar utifrån samt de styrande dokument och grundläggande riktlinjer där befogenheter och ansvar kommuniceras.

Som ett led i processen av den årliga interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs omfattande och grundliga riskanalyser av verksamheten. Dessa analyser ligger även till grund för bedömningen av riskerna i den finansiella rapporteringen och beaktas vid utformning av kontroller i den finansiella rapporteringen.

Utskott, internrevision och extern revision

Styrelsens har tillsatt tre utskott till styrelsen; Riskoch revisionsutskott, Ersättningsutskott och Kreditutskott. Utskottens huvudsakliga uppgifter är att ge styrelsen utökade möjligheter till insyn och information om bankens interna styrning och kontroll utifrån finansiell rapportering, riskhantering,

72

ersättningssystem och kreditgivning. Det är enbart kreditutskottet som har delegerad beslutsrätt. De andra utskotten är rådgivande inför beslut på ordinarie styrelsemöten.

Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen.

Revisorerna utses av årsstämman med uppgift att granska Sparbanken Skaraborgs årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn väljs på ett år i taget på bankens årsstämma Utsedd revisor har under 2022 deltagit på två möten med styrelsens revisionsutskott och ett möte med hela styrelsen.

73

Bankens styrelseledamöter

Sundberg, Mats, ordf. Vara

Bjerke Versland, Christina, v. ordf. Axvall

Berghem, Maria Lundsbrunn

Pehrsson, Lennart Vara

Ström, Anna Skövde

Bohlin, Tobias Skara

Brink, Erik Vara

Eklund, Anders * Väring

Setterberg, Therése * Falköping

Ersättare:

Stenkvist, Cecilia * Falköping

* Personalrepresentant

Bankens revisor

Utsedd av årsstämman:

KPMG AB med

Lilja, Tobias som huvudansvarig Karlstad auktoriserad revisor

Kontorsförteckning

Besöksadress Telefon

Huvudkontor: Klostergatan 11 0511-281 00

Bankkontor:

Skara Klostergatan 11 0511-281 00

Vara Hotellgatan 2 0512-293 00

Götene Annagatan 2 0511-34 65 00

Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00

Kundcenter 0511-280 00

www.sparbankenskaraborg.se

info@sparbankenskaraborg.se

74

Sparbanken Skaraborg AB, Klostergatan 11, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-280 00 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.